Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan Budget 2019 Lärande och stöd Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen

2 Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen Omvärldsanalys Styrmodell Verksamhetsstyrning Uppdrag och verksamhet Organisation Verksamhetsmål Aktivitetsplan Driftbudget 2019 och plan Investeringsbudget 2019 och plan Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Styrande nyckeltal

3 Planerings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni en strategisk plan som innehåller övergripande mål och inriktning för verksamheten, finansiella mål samt drift- och investeringsramar för planperioden. Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning och uppdrag, drift- och investeringsramar samt resultat-, finansierings- och balansbudget (räkenskaper), som utgör underlag för styrning av verksamheterna. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges mål, ramar och inriktning arbetar nämnder och kommunstyrelsens utskott fram förslag till verksamhetsplan och internbudget för respektive politikområde, där de kommunövergripande målen konkretiseras. Verksamhetsplanerna är, förutom ett planeringsinstrument för verksamheten, en återrapportering om hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Kommunstyrelsen fastställer verksamhetsplanerna i november och de redovisas därefter för kännedom till fullmäktige. Bolagens verksamhetsplaner baseras på den strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kännedom till kommunfullmäktige i november. Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning med prognos efter mars månad, delårsrapport för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. Planerings- och uppföljningsprocessen för Kommunfullmäktige. 2

4 Omvärldsanalys En framtida vikande högkonjunktur ses med oro i verksamheten då kostnadsläget för försörjningsstöd redan idag ligger högt. Dessutom pågår, trots en låg arbetslöshet i kommunen, mycket arbete inom socialtjänsten med personer som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och därmed befinner sig utanför statistiken för sysselsättning. Framtida kostnadsökningar för framför allt grundskola och gymnasium ställer krav på att anpassa organisation, innehåll samt resurstilldelning efter de krav och behov som finns. Det blir allt mer viktigt för skolan att kunna hantera psykisk ohälsa. Utifrån Värmlandsstrategin fortsätter vikten av ett regionalt gemensamt utvecklingsarbete. Bland annat genom utvecklingsarbetet Nya perspektiv och fokus på hur vi kan utveckla arbetet med barn och ungas uppväxtvillkor. Detta arbete spetsas till genom den dramatiska ökning av ungdomars psykiska ohälsa som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen påvisat, och som också märks av i kommunens verksamheter. Nya sätt att även inom kommunen än mer arbeta tillsammans med frågan är centralt. Det kommer att finnas behov av samarbete mellan kommunens verksamheter för ett bättre stöd till personer med psykosomatiska besvär och personer med samsjuklighet. I kommunens arbete med utveckling av både bostäder och lokaler är det av vikt att förskolans verksamhet planeras tillsammans med detta, liksom att verksamheternas lokaler fortsätter att ses över och åtgärdas utifrån tillgänglighet och ändamålsenlighet. Det finns ett ökat behov av bostäder och kategoriboenden under perioden. Det kommer att krävas en fortsatt samverkan mellan verksamheter och AFAB. 3 Vikten av att utveckla infrastrukturen i hela kommunen har också bäring på Lärande och stöd, som en del i arbetet med personalförsörjning. I en allt mer hårdnande konkurrens om behörig personal i flera verksamheter, ökar vårt beroende av till kommunen pendlande arbetskraft. Vidare åtgärder i detta arbete är av vikt att arbeta vidare med. Verksamheten behöver arbeta med riktlinjer och möjliga utgångar för unga som uppnått för hög ålder för att påbörja en gymnasieutbildning. Som en del i kommunens strategi att höja bildningsnivån krävs ett vidare utvecklat arbete med vuxenutbildningen. Även integrationsfrågan kan kopplas starkt till detta arbete. Konsekvenser och förberedelser av att Barnkonventionen blir svensk lag 2020 behöver ses över i hela den kommunala verksamheten. Samma gäller arbetet med att anpassa och utveckla verksamheterna med den digitaliseringsutveckling som pågår i hela samhället. Nya och annorlunda krav kommer att ställas, men också förväntningar och behov från våra medborgare. Ärendemängden vid individ- och familjeomsorgen tenderar att öka och ärendena har en större komplexitet. Insatserna blir allt mer resurskrävande. Allt fler personer lämnar Arbetsförmedlingens etablering utan att ha fått ett fäste på arbetsmarknaden. Detta kommer att kräva fortsatta prioriteringar och satsningar. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag vad gäller nyanlända är under förändring. Det är inte helt klart hur detta kommer att påverka kommunen. Ett ökat antal personer klarar inte kraven för att komma in på arbetsmarknaden. Detta kräver att kommunen förbereder och ger personerna förutsättningar att klara av studier eller arbete.

5 Styrmodell Kommunens styrmodell bygger på att den övergripande visionen och verksamhetsidén bryts ner på tre underliggande nivåer. Först genom strategiska mål och de strategier, vägval, som ska tillämpas för att uppnå målen. Därefter konkretiseras de strategiska målen genom övergripande verksamhetsmål som gäller för kommunens samtliga verksamheter och bolag. Styrmodellen bygger på balanserad styrning och målen beskrivs i fem perspektiv: Invånare och kunder, Medarbetare, Tillväxt och utveckling, Miljö och klimat samt Ekonomi. I verksamhetsplanerna bryts de övergripande verksamhetsmålen ner ytterligare och speglar hur respektive verksamhet och bolag bidrar till de gemensamma målen. Kommunfullmäktige har utöver den strategiska planen antagit ett antal regler och Polices avseende den långsiktiga inriktningen för kommunen. En övergripande målsättning är även att uppdatera översiktsplanen inför varje mandatperiod. Arvika kommuns bolagskoncern är integrerad i styrmodellen och den strategiska planen utarbetas i samråd med bolagen. Kommunfullmäktiges styrning av respektive bolag sker via bolagsordning och ägardirektiv. Måluppföljning avrapporteras regelbundet under året till kommunfullmäktige genom delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild. UPP- FÖLJNING Styrmodell Verksamhetsidé Strategiska mål Strategier Verksamhetsmål PERSPEKTIV: Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Miljö och klimat Ekonomi Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild. 4

6 Verksamhetsstyrning Vision Arvika med verksamhetsidé, strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Kommunens vision är: Arvika En attraktivare kommun Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Visionen konkretiseras i strategiska mål för invånare och kunder, medarbetare, tillväxt och utveckling, miljö samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Våra strategiska mål är: Vi är en attraktiv kommun, där invånare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald Vi ser e-tjänster och digitala lösningar som det naturliga valet. Vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service Våra strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande 5

7 Vi är en hållbar kommun som skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling. Våra strategier för att uppnå målet Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa Vi är en hållbar kommun med miljö- och klimatfrågorna i fokus. Våra strategier för att uppnå målet Vi arbetar för ökad resurshushållning Vi producerar och använder förnyelsebar energi Vi arbetar för en giftfri vardag Vi värnar om naturen, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna som ger oss dricksvatten, spannmål, fisk och träråvara mm. Vi anpassar vårt samhälle till de klimatförändringar som vi inte kan förhindra Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden och verksamhetsutveckling. Vi arbetar proaktivt och långsiktigt för att kunna hålla en hög budgetföljsamhet i verksamheterna. Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel 6

8 Uppdrag och verksamhet Verksamhetschef Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och koordination inom Lärande och stöd. Administrativt stöd och utvecklingsledare Utvecklingsledaren samordnar delar av Lärande och stöds utvecklings- och förbättringsarbeten samt leder det administrativa stödet. Utvecklingsledaren är projektledare för arbetet med ny högstadieskola. Tillståndsenhet Enheten har ansvaret för information och handläggning av ärenden som gäller alkoholservering eller försäljning av folköl och tobak. Musikskola Enheten ska svara för frivillig undervisning i musik och andra estetiska och konstnärliga uttryck vid sidan om den allmänna skolan. Musikskolan ska ha ett nära samarbete med grundskolan, gymnasieskolan och andra kulturaktörer samt musikhögskolan. Elevhälsa och förebyggarenhet Enheten ansvarar för förebyggande och främjande insatser samt samverkan rörande barn och unga inom elevhälsa och förebyggarenhet. Individ- och familjeomsorg Avdelningen ska genom samverkande och kompletterande enheter tillgodose behovet av råd, stöd och insatser runt barn och unga inom socialtjänst, behandling för missbruk, integration av nyanlända, stöd vid långvarigt psykiskt funktionshinder, ekonomiskt bistånd, stöd till inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta studier, konsument-, budget- och skuldrådgivning, mottagande av ensamkommande barn. Till avdelningen är också det kommunala aktivitetsansvaret knutet i samverkan med gymnasieskolan. Förskola Avdelningen ansvarar för förskola, familjedaghem och öppen förskola. Grundskola Avdelningen ansvarar för fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, träningsskola och skola för rörelsehindrade. Gymnasieskola och vuxenutbildning Avdelningen ansvarar för kommunens gymnasieskola, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning. 7

9 Organisation 8

10 Verksamhetsmål INVÅNARE OCH KUNDER MÅL Förskoleplats ska erbjudas inom 3 månader. Andel elever av årskurs 9 som börjar i Arvika kommuns kommunala gymnasieskolor år 1 ska öka. Andel elever som känner sig trygga i grundskolan ska öka. Deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som går från försörjningsstöd till egen försörjning. Indikatorer och mättillfällen Andelen erbjudna platser ska uppgå till 100 procent. Avstämning i samband med delårsbokslut och bokslut. Andelen ska överstiga 80 procent. Årlig avstämning i samband med bokslut. Andelen ska överstiga 95 procent. Avstämning i enkät. Antalet ska överstiga 50 deltagare. Årlig avstämning i samband med bokslut. Delmål under planperioden % 100 % 100 % >80 % >80 % >80 % >93 % >94 % >95 % >50 >50 >50 MÅL MEDARBETARE Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Vi har engagerade och nöjda medarbetare. Vi har hälsofrämjande arbetsplatser och en stor andel friska medarbetare. Vi har ett välfungerande och nära ledarskap. MI medarbetar-index enligt genomförd enkätundersökning. Avstämning av sjukfrånvaron vid delårsbokslut och bokslut. LI ledarskaps-index enligt genomförd enkätundersökning. Mäts ej >78 Mäts ej <6,5 % <6,0 % <6,0 % Mäts ej >80 Mäts ej 9

11 TILLVÄXT OCH UTVECKLING MÅL Andelen elever som nått godkänt resultat på de nationella ämnesproven (svenska och matematik) i årskurs 3. Andelen elever som nått godkänt resultat på de nationella ämnesproven (svenska, matematik och engelska) i årskurs 6. Andelen elever i årskurs 9 som nått godkända betyg i samtliga ämnen. 1 Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. 1 Fler elever i Arvika kommuns kommunala gymnasieskolor med examen eller studiebevis inom 3 år. Andel av befolkningen som är i behov av ekonomiskt bistånd. Barngruppernas storlek i förskolan minskar med i genomsnitt 0,5 barn/år Antalet en-avdelningsförskolor ska minska med minst en per år (nuläge 8) Indikatorer och mättillfällen Andelen ska överstiga 90 procent. Årlig avstämning i samband med bokslut. Andelen ska överstiga 91 procent. Årlig avstämning i samband med bokslut. Andelen ska överstiga 75 procent. Årlig avstämning i samband med bokslut. Andelen ska överstiga 87 procent. Årlig avstämning i samband med bokslut. Andelen ska överstiga 80 procent. Årlig avstämning i samband med bokslut. Andelen ska understiga 5,3 procent. Årlig avstämning i samband med bokslut. Genomsnittet ska minska, mäts i oktober via SCB Årlig avstämning i samband med bokslut Delmål under planperioden >90 % >90 % >90 % >91 % >91 % >91 % >75 % >75 % >75 % >87 % >87 % >87 % >75 % >80 % >80 % <5,3 % <5,3 % <5,3 % 16,4 15,9 15, Kommunala skolor, exklusive nyinvandrade och okänd bakgrund. 10

12 MÅL MILJÖ OCH KLIMAT Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Införa källsortering inom förskola, grundskola och gymnasiet. Andel skolor 25 % 50 % 100 % Tjänsteresor till Karlstad genomförs med allmänna kommunikationsmedel. MÅL Verksamhetens nettokostnad ska inte överstiga den fastställda budgetramen. Nettokostnaden för placering av barn, unga och vuxna på institution ska minska (SoL, LVU, LVM). Nettokostnaden för boendekostnader vid skolgång (LSS) ska minska. Andelen resor med bil ska minska. Mäts i intern enkät. EKONOMI Indikatorer och mättillfällen Det ekonomiska resultatet ska vara 0 Avstämning i samband med delårsbokslut och bokslut. Nettokostnaden ska minska jämfört med 2018 års utfall. Avstämning i samband med delårsbokslut och bokslut. Nettokostnaden ska minska jämfört med 2018 års utfall. Avstämning i samband med delårsbokslut och bokslut. 25 % 50 % 50 % Delmål under planperioden tkr tkr tkr 100 tkr 200 tkr 300 tkr 11

13 Aktivitetsplan Perspektiv Aktivitet och genomförande Invånare och kunder Ett pilotprojekt vars mål är att öka barn och ungas välmående och psykiska hälsa i ett utvecklat arbete tillsammans. Fortsätta det påbörjade arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Att arbeta med vuxenutbildningen i ett allt mer regionalt perspektiv. Ett utvecklat kvalitets- och förbättringsarbete inom förskola och grundskola, innefattar bl.a. organisering av och storlek på förskolans barngrupper. Skapa och utveckla föräldraråd på alla förskolor i kommunen. En fortsatt kommunal arbetsmarknadssatsning för att få fler invånare i egen försörjning. Medvetet använda digital kommunikation i kontakt med föräldrar, elever och invånare. Fortsatt utvecklingsarbete med inriktning mot kulturskola. Medarbetare Förstärkt arbete kring arbetsmiljö samt ledarskap tillsammans med personalen i verksamheterna. Aktivt arbete med att förbättra hälsotalen i förskolan genom bl.a. förstärkt grundbemanning. Aktivt arbete med införande av Arvika 100%. Tillväxt och utveckling Fortsatt arbete med att skapa kompletta skolenheter med ökad tillgång till elevhälsa och specialsalar för exempelvis slöjd, hemkunskap och idrott. Fortbildningsinsatser och åtgärder för en mer tillgänglig lärmiljö. Framtagande av en kommunövergripande elevhälsoplan. En fortsatt översyn av program och inriktningar inom gymnasieskolan i syfte att bättre möta det ökade antalet elever till vår egen gymnasieskola. Ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen kombinerat med en kommunal arbetsmarknadssatsning. Verka för ett utökat samarbete kring personer med psykosomatiska besvär och personer med samsjuklighet. I samverkan med övriga värmlandskommuner utveckla länsgemensam HVB-verksamhet. Miljö Flera av skolans verksamheter inför källsortering av avfall. I större omfattning använda återvinningsmaterial för skapande och lek i förskolan. Fler möten genomförs via telefon eller videokonferens. Ekonomi Arbete med en effektivare organisation inom för- och grundskolan som ökar tillgängligheten och möjliggör mer stöd till barn och elever. En fortsatt översyn av program och inriktningar inom gymnasieskolan i syfte att bättre möta det ökade antalet elever till den kommunala gymnasieskolan. Månadsuppföljning från IFO till utskottet gällande verksamhet ekonomi. En fortsatt kommunal arbetsmarknadssatsning för att få fler invånare i egen försörjning. 12

14 Driftbudget 2019 och plan Budget, tkr 2019 Budget, tkr 2020 Plan, tkr 2021 Plan, tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag (Tilldelad ram) Resultat Specifikation av nettokostnader Alkoholtillstånd Arbetsmarknadsåtgärder Bilpool Ekonomiskt bistånd Elevhälsa Familjedaghem Familjehemsvård, barn/ungdom Familjerätt Flyktingmottagning Friskvård Förskola Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Insatser enligt LSS Institutionsvård, barn/ungdom Konsument- o skuldrådgivning Ledning och adm. Lärande o stöd Ledning och adm. IFO Musikskola Skolbarnomsorg Särskilt boende, socialpsykiatri Ungdomsgård Ungdomsverksamhet Vuxenutbildning Öppen förskola Öppna insatser, barn/unga Övrig vuxenvård Tilläggshyror verksamhetslokaler Summa

15 Investeringsbudget 2019 och plan Budget, tkr 2019 Budget, tkr 2020 Plan, tkr 2021 Plan, tkr Reinvesteringar LoS Inventarier ny förskola, Dottängen Lokalbehov förskolan, inventarier (moduler) Lokalbehov förskolan, etablering av moduler Inventarier, förskola Inventarier, Sulviks skola Inventarier ny högstadieskola Inventarier, gymnasieskola Summa

16 Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Ökade kostnader för måltider, vikarier samt renovering och ombyggnad av grundskola behöver hanteras inom verksamheten. Omdisponering av lokaler och personal inom förskoleverksamheten kommer att kräva omprioriteringar. Ett förändrat arbetssätt, fler kompetenser och ökad grundbemanning för ökad kvalité och förbättrade hälsotal inom förskolan. Fortsatt arbete med att skapa kompletta skolenheter med ökad tillgång till elevhälsa och specialsalar för exempelvis slöjd, hemkunskap och idrott. Förberedelser för en ändring av skolorganisationen mot en högstadieskola. Fortsatt arbete med att anpassa musikskolans utbud och verksamhet. Arbete med att skapa kategoriboenden för personer med olika funktionsvariationer. Aktivt arbete i syfte att minska verksamhetens kostnader för vård enligt SoL, LVU, och LVM. Inom planperioden krävs ytterligare åtgärder för att nå en budget i balans. 15

17 Styrande nyckeltal Nyckeltal Förskola Antal placerade barn Bruttokostnad/barn, kr Avgiftsfinansieringsgrad, % Fritidshem Antal placerade barn Bruttokostnad/barn, kr Avgiftsfinansieringsgrad i % % av antal barn 6-9 år Förskoleklass och grundskola Antal elever 2 Bruttokostnad/elev, kr (exkl. interkom. ersättning) varav lokalkostnad/elev, kr 3 (kommunal skola) Utfall , Utfall , Utfall , Mål , Grundskola Andel ogiltig frånvaro, två veckor eller mer. - Andel för elever åk <1,5 % Obligatorisk särskola Antal elever Bruttokostnad/elev, kr (exkl. interkom. ersättning) varav undervisningskostnad/elev, kr Familjehem Antal placeringar i familjehem Antal vårddygn 4 Bruttokostnad/vårddygn, kr Tvångsvård LVU Antal vårddygn 5 Bruttokostnad/vårddygn, kr Tvångsvård LVM Antal vårddygn Bruttokostnad/vårddygn, kr Exkl. förberedelseklass, Glava 3 Grundskolan fick lägre lokalhyra år 2016 med tkr, pga. ändrad upplåning hos Arvika Fastighets AB. 4 Exkl. ensamkommande barn. 5 Exkl. ensamkommande barn. 16

18 Frivilligvård (SoL) barn och ungdom Antal vårddygn 6 Bruttokostnad/vårddygn, kr Frivilligvård (SoL) vuxna Antal vårddygn Bruttokostnad/vårddygn, kr Försörjningsstöd Antal stödhushåll 7 Bruttokostnad/stödhushåll, kr Gymnasieskola Antal elever Bruttokostnad/elev, kr (exkl. interkom ersättning och inackorderingstillägg) Varav lokalkostnad/elev, kr Gymnasieskola Antal elever år 1 i kommunens gymnasieskola som kommer från andra kommuner Gymnasiesärskola Antal elever Bruttokostnad/elev, kr (exkl. interkom ersättning och inackorderingstillägg) Varav undervisningskostnad/elev, kr Gymvux Antal heltidsstudieplatser Bruttokostnad/heltidsstudie-plats, kr Gymvux Andel studerande som fullföljer gymnasial vuxenutbildning Flyktingmottagning Antalet mottagna flyktingar -per år -totalt i Arvika, Exkl. ensamkommande barn. 7 Från år 2017 ingår flyktinghushåll i statistik från socialstyrelsen. 17