En lärarutbildning som stärker professionen

Transkript

1 En lärarutbildning som stärker professionen Lärarförbundets lärarutbildningspolitik LÄRARFÖRBUNDET Vår 2017 En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum

2 2 [11] Inledning Lärarna är skolans viktigaste resurs och en lärarutbildning av hög kvalitet är därför helt avgörande för svensk skola. Lärarutbildningen är det kitt som utgör den gemensamma kunskapsbasen för landets alla lärare. Lärarförbundet vill se en förstärkning av lärarutbildningen som gör att hela utbildningen upplevs som professionsbaserad. Det innebär att den är tydligt kopplad till det kommande yrket, men på ett sätt som skapar förutsättning för kompetensutveckling under hela yrkeslivet. En lärarutbildning är det första steget på en yrkeskarriär och därför behöver alla lärarprogram ge examen på avancerad nivå. En lärarutbildning måste vara hållbar för att möta de behov och utmaningar som skolan kommer att ställas inför de kommande decennierna. För att bli hållbar både för individen och för samhället måste lärarutbildningen vara forskningsanknuten. Den ska introducera studenterna till utbildningsvetenskaplig forskning, den ska förbereda för forskning och den ska bygga på forskning. Lärosätena måste få förutsättningar att utveckla lärarutbildningarna. Men lärosätena måste också förmås att ge lärarutbildningarna organisatoriska förutsättningar att utvecklas genom ett tydligare mandat och även ta ansvar för att den interna organisationen ger den bästa förutsättningen för denna utveckling. Det finns dock ett antal förändringar som behöver göras av lärarprogrammen inom ramen för den nuvarande lärarutbildningens struktur. Syftet med dessa är att öka kvaliteten i lärarutbildningarna genom att justera konsekvenser av den nya lärarutbildningen som inte var genomtänkta. Det för att öka likvärdigheten, anställningsbarheten och förstärka rekryteringen. Lärarförbundet vill se en ökad samverkan mellan lärarutbildningar, skolverksamhet och huvudmän. Samverkan måste fungera bra inom lärarutbildningen eftersom de verksamhetsförlagda momenten är så centrala. Men det finns även andra aspekter där samverkan behöver utvecklas, såsom frågor om dimensionering, inriktning och även kvalitetsutveckling. Det behövs också en mer utvecklad samverkansstruktur för återkommande kompetensutveckling och för behörighetsgivande bryggor för yrkesverksamma lärare.

3 3 [11] Nödvändiga förändringar av lärarprogrammen Flerspråkighetsdidaktik som nytt examensmål Examensbeskrivningarna för de olika lärarutbildningarna är mer detaljerade än de för övriga yrkesutbildningar. Det gäller både i antalet examensmål, som är klart flest för lärarprogrammen, och för omfattningen där i stort sett hela utbildningen är intecknad med tydligt angivna moment. Därför är Lärarförbundet försiktigt med att föreslå nya examensmål. Det finns dock ett så stort behov av att förstärka flerspråkighetsdidaktiken inom lärarutbildningen att det krävs den starka styrning som ett nytt examensmål är. På sikt bör examensordningen för lärarprogrammen avregleras och den nödvändiga löpande utvecklingen av lärarutbildningen bör stödjas på annat vis. Gemensamt ämneslärarprogram med etappavgångar Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 har stora attraktivitetsproblem. Lärarförbundet vill därför att det skapas ett ämneslärarprogram för alla ämneslärare i 7-9 och gymnasieskolan. Det skulle stärka innehållet i utbildningen och dessutom ge alla studenter kompetens inom både grund- och gymnasieskolan. Ett sådant program skulle möjliggöra etappavgångar inom programmet som gör att studenten kan göra en egen avvägning av ämnesbredd och ämnesdjup. Det bör också bli möjligt att inom programmet lägga till SvA eller modersmål om 30 hp för att dessutom få behörighet i SvA för SFI respektive modersmål. Ämneskombinationer Inom ämneslärarutbildningen är antalet möjliga ämneskombinationer begränsade. Detta har försvårat för lärosätena att ge ämneslärarprogrammet i önskvärd utsträckning. I den föregående lärarutbildningen kunde studenterna välja fritt vilket orsakade att studenter kunde gå ut med begränsad anställningsbarhet. I dagens lärarutbildning kan studenterna endast kan välja de ämneskombinationer som erbjuds av lärosätet inom programmet. De som bäst kan avgöra anställningsbarheten för ämneskombinationer är lärosätena i samverkan med avnämare och profession inom ramen för en utvecklad samverkan. Lärarförbundet menar att begränsningen av ämneskombinationer därför helt kan avskaffas. Även inom grundlärarprogrammet bör ämneskombinationerna luckras upp. Examensordningen bör revideras så att det öppnas upp för praktiskt-estetiskt ämne, modersmål eller SvA inom F-3, att modersmål eller SvA skulle kunna läsas på den valbara terminen på 4-6 eller att andra ämnen än praktiskt-estetiska skulle kunna läsas på inriktningen mot arbete i fritidshem. Lärarförbundet förordar också en utveckling mot att studenten ska kunna välja att ersätta ämnesbredd med ämnesdjup. Dubbla examina I dagsläget är det möjligt för lärosäten att efter genomgånget lärarprogram utfärda en generell examen utöver lärarexamen. Lärosätena har valt att göra olika vilket är problematiskt eftersom det ger skilda förutsättningar för lärarstudenter som gått samma lärarprogram men vid olika lärosäten. Det här är ett område där det snarast bör bli ett gemensamt regelverk. Det finns en problematik att ge en generell examen eftersom det kan innebära att lärarutbildningarna pressas att bli mer akademiska för att uppfylla examensmålen för generella examina. Om dubbla examina ska ges måste det säkerställas att det inte leder till att lärarutbildningarna får en minskad professionsbasering.

4 4 [11] Estetiska lärprocesser En märkbar skillnad mot den tidigare lärarutbildningen var att estetiska lärprocesser fick mycket mindre utrymme. Vid sidan av förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem så får studenterna knappast några sådana inslag alls. Lärarförbundet menar att estetiska lärprocesser bör integreras i alla lärarprogram/inriktningar. VFU De verksamhetsförlagda momenten av lärarutbildningen VFU är helt centrala för att utbildningen ska fungera som en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. Den tidigare utvärdering av VFU som gjordes av UKÄ 2015 visade att kvaliteten på VFU hade stärkts jämfört med hur det såg ut med VFU på 2001-års lärarutbildning. Eftersom VFU är så central så är det ändå stort behov att utveckla VFU till att bli ännu bättre. En viktig kvalitetsförstärkning av VFU är att öka andelen handledare med handledarutbildning. Lärarförbundet anser att alla VFUhandledare ska ha genomgått en handledarutbildning. VFU-ersättningen behöver höjas så att den fullt ut kan finansiera även VFU-handledares arbetstid och möjliggöra en nedsättning i arbetstid som motsvarar åtagandet med handledning. En sådan reform skulle alltså kunna bidra till en något minskad arbetsbelastning för VFU-handledarna. En höjning av ersättningen för VFU skulle också utgöra en kvalitetsförstärkning, bl.a. genom att möjliggöra en tydligare examination samt förbättra förutsättningen för samverkan mellan lärarutbildningar och skolverksamhet. Övningsskolor och övningsförskolor Under perioden pågår en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Försöksverksamheten ska utvärderas men det finns klara tecken på övningsskoleupplägget uppskattas av alla intressenter studenter, lärarutbildare, handledare och huvudmän. Koncentrationen av studenter möjliggör en större kvalitet på VFU, såsom att fler handledare har gått handledarutbildning och underlättar också samarbetet mellan lärosäten och vfu-skolorna, men det innebär också större förutsättningar för utveckling av VFU och för återkoppling till lärarutbildningarna som helhet. För att kunna underlätta för forskningssamverkan mellan lärosäten och skolverksamhet vill Lärarförbundet att övningsskolorna utvecklas till FoU-skolor, Forsknings- och utvecklingsskolor, med täta kopplingar till lärosätena. FoU-skolorna kan i sin ur utgöra ett nav i regionen för skolutveckling. Gemensamma projekt kan drivas mer långsiktigt och strukturerat på skolan. Samarbetet mellan skola och lärosäte kan t.ex. handla om seminarier på skolan utifrån lärosätets forskning, gemensamma forskningsprojekt, eller utvecklingsarbete på skolan. Viktigt är att det ska vara samverkan, det får inte reduceras till att lärosätena använder sig av skolor för forskning. KPU kombinerad med anställning Det finns idag flera olika varianter på lärarutbildning där studier och arbete kombineras, exempelvis Brobyggaren i Göteborg och Teach for Sweden. En av poängerna är att VFU kan integreras i det betalda arbetet och att utbildningstiden då kortas. Det är i dessa fall viktigt att se till att VFU inte reduceras till att enbart vara praktik, men det finns i sådana fall klar potential för att en sådan utbildning snarast kan bli verkligt yrkesförberedande. KPU-form för grundlärarprogrammet I 2011-års lärarutbildning betonas ämnesbredd för grundlärare. F-3 lärare har behörighet i samtliga ämnen förutom i de praktiskt estetiska. 4-6 lärare har behörighet i svenska, matematik, engelska samt antingen SO eller NO. De sk tidigarelärarna från tidigare lärarutbildningar kunde ha betydligt mindre ämnesbredd men större ämnesdjup. Med tanke på att förordningen tillåter

5 5 [11] ettämnes-kpu för ämneslärare är det rimligt att det skapas en grundlärar-kpu som också ger en begränsad ämnesbredd. Det skulle öppna upp för en KPU-liknande utbildningsform mot grundlärarexamen för studenter med motsvarande en fil kand. Stärk internationaliseringen av lärarutbildningen Idag är det få svenska utresande studenter generellt och väldigt få på lärarprogrammen. Lärosätena måste bli generösare i att tillgodoräkna moment som lästs utomlands och utöka utbyten. Men det krävs också ett större internationellt utbyte för lärarutbildare, lärarutbyte med lärosäten i andra länder och att svenska lärarutbildare i större utsträckning deltar i den internationella forskningen, tar till sig utländsk forskning och publicerar sig i utländska tidskrifter. På så vis skapas även förutsättning för ett innehåll på lärarutbildningen som har en bredare utblick. Det är tydligt att den forskning som presenteras på lärarutbildningen i liten utsträckning är internationell och att kurslitteraturen i större utsträckning än på andra utbildningar är enbart på svenska. Det krävs därför inte enbart ett större studentutbyte utan även en sk internationalisering på hemmaplan för lärarutbildningen. Folkhögskollärarprogrammet. Det är olyckligt att folkhögskollärarprogrammet endast är ettårigt. Att arbeta som folkhögskollärare innebär andra förutsättningar än att arbeta som ämneslärare men det är knappast mindre kvalificerat. Folkhögskolelärarprogrammet idag har också liknande behörighetskrav som KPU och det finns därför skäl att omfattningen bör motsvara den som finns på KPU även om innehållet delvis är annorlunda. Att förlänga folkhögskollärarprogrammet så att det blir lika långt som KPU skulle också underlätta för rörlighet för lärare mellan folkhögskolan och gymnasieskolan. En forskningsbaserad lärarutbildning Ge fler behörighet till forskarutbildning Lärarutbildningen ger grunden för lärarprofessionens forskningsanknytning. Lärarförbundet vill därför, att all lärarutbildning leder till en examen på avancerad nivå, vilket krävs för att bli behörig att söka in till forskarutbildning. Det behöver också finnas bättre möjligheter till relevanta magister- eller masterprogram för lärare som idag har en examen på grundläggande nivå. För lärare i fritidshem och förskollärare anser Lärarförbundet att vägen till examen på avancerad nivå ska kortas genom att kurser i slutet av grundutbildningen läggs på avancerad nivå, med möjlighet att läsa ytterligare en termin till en magisterexamen. Öka forskarutbildningen inom utbildningsvetenskap Antalet doktorandtjänster i utbildningsvetenskap behöver öka för att säkra både skolans och lärarutbildningens kompetensförsörjning när det gäller disputerade lärare, bland annat genom att fler av högskolans adjunkter får möjlighet att bedriva forskarstudier. Det är också viktigt att fortsatt satsa på de statliga forskarskolorna för yrkesverksamma lärare, och att återgå till att även finansiera doktorandtjänster inom ramen för dessa. Lärarförbundet ser positivt på de kommunala forskarskolor för lärare som växt fram, ofta i ett regionalt sammanhang. Dessa forskarskolor är typexempel på hur samverkan mellan lärosäten och huvudmän kan skapa förutsättning för skolutveckling. Det är viktigt att de regionala strukturerna utvecklas så att så många kommuner, och även fristående huvudmän, som möjligt kan bli involverade. Beforska lärarutbildningen Lärarutbildningen bör i sin struktur vara forskningsbaserad vilket är något som lärosätena ännu så länge endast i liten utsträckning börjat arbeta med. Det finns begränsat med forskning i Sverige om vad som är en bra lärarutbildning, vilket gör det till ett viktigt område att satsa på.

6 6 [11] Redan idag bör den svenska lärarutbildningen i större utsträckning kunna baseras på den omfattande internationella forskning om lärarutbildning som redan finns tillgänglig. Ny infrastruktur för lärare fler vägar och bryggor Nya vägar in lärarutbildningen Den stora lärarbristen gör det viktigt att öppna upp för nya vägar in i lärarutbildningen. Det kan gälla både yrkesverksamma lärare utan legitimation eller utan rätt behörighet men också personer som inte är i yrket ännu. Vi vet att sammansättningen av yrken på arbetsmarknaden förändras drastiskt över tid, därför behöver system för att slussa in lämpliga personer i läraryrket, via validering och rätt avpassad lärarutbildning stärkas och utvecklas. Med tanke på den stora lärarbristen bör staten ta ett större studiefinansiellt ansvar för de individer som vill karriärväxla in i läraryrket, kanske även inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Stärk möjligheten att behörighetskomplettera Lärarlyftet och VAL har möjliggjort för yrkesverksamma lärare att nå lärarexamen eller behörighetskomplettera. Det finns dock ett behov av att nå bredare grupper, lärare som inte har anställning för det aktuella ämnet eller kanske inte har anställning som lärare alls. De snäva åldersgränserna i grundlärarutbildingen förstärker behovet av möjligheten att kunna behörighetskomplettera med både ämnesdjup och ämnesbredd Lärarförbundet vill att det skapas en helt ny och permanent infrastruktur för lärares kompetensutveckling. Detta eftersom det inte handlar om övergångslösningar utan om att säkerställa flexibla vägar att behörighetskomplettera även för lärare med examen från nuvarande lärarutbildning. Lärosäten måste erbjuda bryggutbildningar som gör att lärare med enkelhet kan komplettera en lärarexamen med kurspaket som ger en bredare behörighet, även mot andra lärarprogram och inriktningar. Det är dock inte tillräckligt att lärosätena erbjuder kurspaket, man måste också skapa bättre villkor för lärare att genomföra studierna. En form som är värd att utveckla och bredda är det statliga bidraget för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen. Genom den typen av stöd kan fler lärare få möjlighet att kombinera studier och arbete och få en lärarexamen eller en breddad behörighet. Huvudmännen måste också ta ett större ansvar för lärares behörighetskomplettering än vad de gör idag. Betydligt fler lärare behöver få möjlighet att studera på betald arbetstid. Att huvudmännen trots den stora lärarbristen inte valt att satsa på detta brukar bl.a. förklaras med att lärarrörligheten är så stor att det blir ett risktagande att satsa på en enskild lärare. Det behöver alltså byggas upp en regional samverkan för huvudmännens satsningar på behörighetskomplettering. Förenkla och förtydliga behörighetskraven. I dagsläget är regelverket för legitimation och behörighet nästan ogenomträngligt. Det är inte rimligt att det ofta är omöjligt att förutse beslut från Skolverket, eftersom det försvårar för individens möjlighet att planera. Ett mer generellt och hållbart system bör tas fram. En viktig del i detta är att luckra upp kraven på ämnesbredd för behörighet och legitimation. Lärarutbildningens attraktivitet och dimensionering Öka antalet platser på lärarutbildningen Lärarbristen kommer att vara fortsatt stor under överskådlig tid, vilket i sig talar för en stor utbyggnad av lärarutbildningarna. Lärarutbildningens attraktivitet påverkas säkert mer av yrkets villkor och status än av enskilda aspekter på lärarutbildningen. Men kvalitet och anställningsbarhet spelar stor roll för studenter som ska välja yrkesbana.

7 7 [11] Lärarprogrammen har ökat i attraktivitet de senaste åren och det finns idag reservplacerade sökande på alla program, om än inte för alla ämneskombinationer. Lärarutbildningarna verkar därför ha en viss potential för utbyggnad. Detta är en central fråga eftersom lärarnas redan höga arbetsbelastning förvärras av brist på behöriga kollegor. Lärosätena bör ta ett större ansvar för lärarförsörjning än vad de gör idag och omfördela platser till lärarutbildningen, men det kommer också att krävas ytterligare riktade satsningar på platser på lärarprogrammen från regeringen. Centralt ansvar för att alla ämnen ges Regeringen bör ta ett större ansvar för att tillgodose att det finns behöriga lärare inom alla reguljära (s.k. bilaga 4-) ämnen i grundskola och gymnasieskola. Det gäller dels att skapa bättre förutsättningar för lärosätena att erbjuda lärarutbildning inom bristämnen i grundskolan med få sökande, dels att bevaka och ge uppdrag till enstaka lärosätena att ge de ämnen som finns på gymnasieskolan men inte på grundskolan. Exempel på sådana ämnen är företagsekonomi och filosofi. Lärosätena saknar ofta kompetens i ämnesdidaktik inom dessa ämnen och uppbyggnad av sådan kompetens är långsiktig och dyr. Därför bör regeringen se till att alla bilaga 4-ämnen erbjuds på minst ett lärosäte, och ge finansiering för uppbyggnad av kompetens i de fall det saknas. Möjligheterna för att läsa dessa ämnen på distans behöver också säkerställas. När det gäller sk vissa ämnen och yrkesämnen behöver det finnas en återkommande uppföljning av lärarförsörjningen, en sådan saknas helt idag. Öka den lärarledda tiden på lärarutbildningen Den lärarledda undervisningstiden behöver utökas så att det blir bättre förutsättningar att förankra de akademiska kunskaperna i en lärarroll. Mer lärarledd tid är också nödvändigt om kraven ska höjas och avhoppen minska på lärarutbildningen. Därför behöver ersättningen för lärarutbildningen höjas. Utbilda fler lärarutbildare I kombination med en utbyggnad av lärarutbildningen så innebär mer lärarledd undervisning att det behöver rekryteras avsevärt många fler lärarutbildare och också möjliggöra för fler adjunkter att genomgå forskarutbildning. I det sammanhanget är regeringens satsning på forskarskolor för lärarutbildare utmärkt men behöver kompletteras med fler satsningar. Lärosätena måste ta ansvar för att skapa långsiktiga kompetensförsörjningsstrategier för lärarutbildningarna, exempelvis är löneläget för lärarutbildare för lågt. Satsa på högskolepedagogik för lärarutbildare Ersättningen för möjliggöra en satsning på högskolepedagogik för lärarutbildare. Idag ges kurser i högskolepedagogik till alla tillsvidareanställda lärare på högskolan, men den upplevs ofta som otillräcklig. Det kan finnas skäl att utveckla en påbyggnadskurs för lärarutbildare eftersom det råder en speciell förutsättning för dessa genom att de också blir lärande exempel för lärarstudenterna. En aspekt som behöver utvecklas för hela högskolan är en inkluderande pedagogik, men det är extra viktigt på utbildningar som har en bred rekryteringsbas, såsom lärarutbildningen. Åtgärda problematiken som kombinationen studier och förvärvsarbete utgör Lärarutbildningen har en alltför låg genomströmning. Att genomströmningen är låg har med flera olika faktorer att göra, exempelvis att lärarstudenter förvärvsarbetar hög utsträckning. Studenter på lärarprogrammen är oftare äldre och mer etablerad än studenten i genomsnitt, bl.a. har de ofta försörjningsansvar för barn. Det kan därför finnas skäl att i större utsträckning än i dag rikta särskilt studiestöd för att få in fler i studier och till villkor som möjliggör att det inte är nödvändigt att kombinera studierna med förvärvsarbete. Många som läser på

8 8 [11] yrkeslärarprogrammet och speciallärar/specialpedagogikprogrammen har redan en anställning som lärare. För dessa är det viktigt att arbetsgivarna tar ett större ansvar för att möjliggöra studier, framför allt genom nedsättning av arbetstiden. Öka stödet till studenter med icketraditionell bakgrund En annan förklaring till att lärarutbildningen har en lägre genomströmning än de flesta andra yrkesutbildningar är att den rekryterar brett. Därför finns det extra stora behov av inkluderande högskolepedagogik samt av stödinsatser i studieteknik, akademiskt skrivande och språkverkstäder. Internationella erfarenheter visar också att genomströmningen blir bättre om lärosäten kan förbygga studerandemisslyckanden och snabbt återkoppla till studenter som börjar halka efter. Här är ofta en studiesocial gemenskap och identitet viktig eftersom denna både kan verka stöttande och ha en viktig psykologisk effekt. Att genomföra sådana inslag i lärarutbildningen kräver dock resurser. Det råder idag en samsyn om att resursfördelningen i skolan ska vara kompenserande, en kompenserande resursfördelning även för högre utbildning behöver utredas. Tydligare krav under utbildningen Lärarförbundet avvaktar försöksverksamheten med lämplighetsprov. Oavsett hur det blir med lämplighetsprov kommer frågan om lämplighet för läraryrket att uppkomma under utbildningens gång. Det är framför allt i samband med den första längre VFU-perioden som lämpligheten bör prövas. Som det är idag underkänns väldigt få studenter (ca två procent) på VFU, vilket är lågt i jämförelse med övriga moment. En förstärkning av ersättningen för VFU skulle möjliggöra en mer krävande examination. Om studenter verkar ha svårt i lärarrollen under VFU är det viktigt att handledare och VFU-lärare vågar ta upp frågan om lämpligt yrkesval med studenten. I de fall där det råder uppenbar olämplighet bör det finnas möjlighet för avrådan eller avstängning, efter en rättssäker prövning. Skärpta behörighetskrav måste i så fall omfatta all högre utbildning Inom den högre utbildningen finns studenter som behöver extra stöttning för att klar utbildningen trots att de hade de förkunskaper som krävdes. Att det här är ett oftare förekommande problem på lärarutbildningen än på många andra utbildningar beror på den stora volym studenter som varje år behöver antas till lärarprogrammen, samtidigt som utbildningarna har rätt låg attraktivitet. Reformer för att strama upp behörighetsreglerna bör dock göras generellt för all högre utbildning. Att konstruera speciella regler för lärarprogrammen riskerar att snarast undergräva lärarprogrammens status. Styrning och samverkan Stärkt samverkan För att stärka kvaliteten på lärarutbildningarna är det helt nödvändigt att utöka samverkan med skolverksamheten, det gäller både VFU där utvecklingen mot övningsskolor är ett steg i rätt riktning. Men det handlar också om att i samverkan med skolverksamheten utveckla en professionsbaserad lärarutbildning, även inom övriga moment inom lärarutbildning. Därför behöver ett professions- och avnämarperspektiv finnas med i de styrande organen för lärarprogrammen och även i utvecklingsarbetet. I anslutning till detta behöver det också underlättas för dubbla anställningar så att lärarutbildare kan fortsätta ha en fot ute i skolverksamheten. Lärarutbildningarna är detaljstyrda i examensordningen men det saknas samtidigt styrning för dimensionering och tätare samverkan med profession och huvudmän i frågor om VFU, introduktion, kompetensutveckling och forskningssamverkan inom utbildningsvetenskaplig forskning. Styrningen av lärarutbildningarna behöver därför snarast skärpas på dessa områden.

9 9 [11] För en yrkesutbildning är det naturligt att profession och avnämare har ett visst inflytande över utbildningens innehåll. Samverkan är också nödvändig för att stärka och samordna de satsningar huvudmännen gör på lärares kompetensutveckling och behörighetskomplettering. Återinför krav på Lärarutbildningsnämnd och samverkansorgan Styrningen av lärosätenas uppdrag angående dimensionering och samverkan behöver stärkas och bör löpande följas upp av regeringen och UKÄ. Men för att möjliggöra en starkare samverkan bör det sättas press på att lärosätena organiserar sig så att lärarutbildningarna kan hantera dessa typer av lärarutbildningsövergripande frågeställningar. Det finns därför skäl att utreda att det blir åter blir obligatoriskt för lärosätena att ha en ett tydligt utpekat styrande organ för sin respektive lärarutbildning och ett organ för samverkan, av den typen som de regionala utvecklingscentra (RUC) var tidigare, med uppgift att garantera samverkan mellan lärosäten och regioner när det gäller lärarutbildning och skolutveckling på vetenskaplig grund. Om inte lärarutbildningen får en ökad status och ett ökat mandat på lärosätena kommer det bli nödvändigt med en reglering av lärarutbildningen på lärosätena så att de bildar en separat integrerad enhet där utbildningen i sin helhet försiggår, dvs. som utbildningsvetenskaplig fakultet eller liknande. Slutsats - färre reformer ger förutsättningar för en utvecklad lärarutbildning I grunden vill Lärarförbundet ha en sammanhållen lärarutbildning som betonar både djupa ämneskunskaper, kunskaper om lärandet och om lärandets förutsättningar. Lärarförbundet verkar för en lärarutbildning av hög kvalitet som ställer höga krav på lärarstudenterna men är också på det klara med att den endast är ett första steg i lärarens yrkesbana och därför behöver skapa en grund för professionsutveckling under hela karriären. Det är också därför som forskningskopplingen är så viktig. Och det är också därför som det är nödvändigt att alla de olika lärarutbildningarna ger examen på akademisk nivå. Trots brister i konstruktionen av den nuvarande lärarutbildningen så blir ändå slutsatsen att det går att närma sig en önskvärd lärarutbildning inom ramen för dagens lärarutbildning. Utöver ett antal nödvändiga förändringar av regelverket så behöver kraften riktas mot förutsättningarna för att skapa en riktigt bra lärarutbildning. Det centrala är att gå vidare mot en djupare diskussion om vad som är en bra lärarutbildning, dvs. en lärarutbildning som på lång sikt bidrar på bästa sätt till elevers lärande. De ledande lärarutbildningarna i världen arbetar intensivt med forskningsförankrad och professionsbaserad lärarutbildning sedan länge. De lärarutbildningarna har stärkt kopplingen mellan teori och praktik och ger studenterna den ämnesdidaktiska grund de efterfrågar, men samtidigt i en utvecklad forskningsbaserad form som ger en förutsättning för kompetensutveckling inom ämnesdidaktik under hela yrkeslivet. De bästa lärarutbildningarna har tydligare arbetat med problematiken att få lärarutbildningens olika delar ämnesstudier, utbildningsvetenskapliga studier och VFU att bilda en helhet. Flera svenska lärosäten har börjat utveckla sina lärarutbildningar i en verksamhetsintegrerad form, utifrån liknande tankesätt. Men för att få till en sådan, så kallad professionsbaserad lärarutbildning på bred front krävs att lärosätena får lugn och ro så att de kan utveckla kvaliteten på lärarutbildningen. Det krävs också en bättre finansiering, att omsätta teori till praktik kräver mer resurser. Studenterna måste få öva det som idag bara sägs, och studenterna måste få möjlighet att i seminarieform reflektera över de praktiska momenten utifrån en teoretisk ram. En högre kvalitet på VFU, gärna i den utvecklade form av övningsskolor som FoU-skolor innebär, kräver också en bättre finansiering.

10 Slutligen behöver lärarutbildningarna få en starkare ställning på lärosätena med ett tydligt mandat för kvalitetsutveckling, exempelvis genom en egen fakultetsorganisation. En sådan utveckling skulle också skapa bättre förutsättning för samverkan med skolverksamheten. En professionsbaserad lärarutbildning kan aldrig bli verklighet utan utvecklade former för samverkan. 10 [11]

11 Box 12229, SE Stockholm Segelbåtsvägen 15, Stockholm lararforbundet.se