Svensk ekonomi sticker ut"

Transkript

1 ALMEGAS KONJUNKTURPROGNOS, 10 NOVEMBER 2010 Svensk ekonomi sticker ut" Sveriges ekonomi kommer att sticka ut under de närmaste åren med en starkare BNP-tillväxt än i många andra länder. Sveriges relativt andra länder stora tjänstesektor med tyngd på kunskapsintensiv produktion hålls uppe av en fortsatt stark inhemsk efterfrågan. Svensk ekonomi gynnas av att Sverige har utrymme för en expansiv finanspolitik medan många andra länder stramar åt för att minska sina stora budgetunderskott. Ändå räknar Almega med att Sveriges export fortsätter att öka, om än i måttligare takt under de närmaste åren. Den starka inhemska efterfrågan gör att sysselsättningen fortsätter att öka. Under hela perioden väntas sysselsättningen i den privata tjänstesektorn öka med , enligt Almegas prognos. Den öppna arbetslösheten förutspås emellertid ligga kvar på en hög nivå. Det förklaras av att betydligt fler sökt sig ut på arbetsmarknaden. Haken är att matchningen mellan tillgång och efterfrågan på kompetens är dålig. Tillgången på den kompetens som efterfrågas borde öka från snigel- till raketfart för att få ned den höga arbetslösheten.

2 Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna Almegas konjunkturutsikter sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för Sveriges produktion (BNP) och arbetsmarknad, med särskild fokus på tjänstesektorns inverkan på ekonomin. Rapporten ges ut två gånger per år, vår och höst, med start i oktober För ytterligare upplysningar om Almegas konjunkturutsikter, kontakta: Lena Hagman chefekonom, Almega tel , mobil lena.hagman@almega.se 2

3 Innehåll Summering... 4 Almegas konjunkturutsikter i siffror... 5 Ingen double-dip men utdragen återhämtning... 7 Två ekonomier som sticker ut Sveriges och Kanadas Sverige har halkat efter i konkurrenskraft Nyheter på arbetsmarknaden

4 Summering Såväl i år som under de närmaste åren räknar Almega med att Sveriges ekonomi kommer att sticka ut med en starkare BNP-tillväxt än i många andra länder. Sveriges BNP-tillväxt beräknas ligga kring 3 procent per år under de närmaste två åren, vilket kan jämföras med betydligt svagare 1,8 procent i genomsnitt per år för EU-länderna totalt sett. Ett annat land som också sticker ut är Kanada, som på flera sätt liknar Sverige i ekonomisk utveckling. Även Kanada har i år visat en starkare återhämtning jämfört med andra länder. Både Sverige och Kanada har ett stort beroende av sin utrikeshandel, men framför allt har de relativt stora tjänstesektorer. De har dessutom relativt stora andelar kunskapsintensiva tjänstebranscher, vilka klarat finanskrisen bättre än exportinriktade varuproducenter. Så, trots ländernas stora beroende av exportindustrin har en stark inhemsk efterfrågan hållit uppe tjänsteproduktionen relativt väl under finanskrisen. Dessutom har tjänsteexporten klarat sig bättre än varuexporten genom finanskrisen. Almegas prognos visar att Sveriges handelsbalans för tjänster kommer att överstiga handelsbalansen för varor under de närmaste två åren. Almega räknar med att trenden med ökad efterfrågan på kunskapsintensiva företagstjänster på världsmarknaden kommer fortsätta att gynna Sveriges tjänsteexport. Sveriges starka BNP-tillväxt i år förklaras av både industrin och den privata tjänstesektorn. Industrins produktion bedöms öka med drygt 12 procent och den privata tjänstesektorns med drygt fyra procent. Eftersom tjänstesektorn svarar för hälften av BNP och industrin för cirka 17 procent innebär det att deras bidrag till förändringen av BNP i år blir ungefär lika stora, nära två procentenheter vardera. Almega räknar med att BNP i år ökar med totalt 4,6 procent. Efterfrågan på tjänster har fortsatt att stiga i år på bred front. Produktionsnivån för hela den privata tjänstesektorn låg redan under andra kvartalet i år nära den tidigare toppnivån Tillväxten under tredje kvartalet har varit fortsatt stark. Den robusta efterfrågan gör att sysselsättningen fortsätter att öka. Under hela perioden bedöms sysselsättningen i den privata tjänstesektorn öka med , enligt Almegas prognos. Den öppna arbetslösheten förutspås emellertid ligga kvar på en hög nivå, och faller långsamt, till 8,1 procent Det förklaras av att betydligt fler sökt sig ut på arbetsmarknaden. Almega räknar med att det år 2012 tillkommit nära fler i arbetskraften jämfört med år Det är bra, men problemet är att matchningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft fungerar dåligt. Tillgången på högkvalificerad arbetskraft måste öka för att både produktionen och sysselsättningen ska få mer fart. Det tål att upprepas. Lena Hagman, chefekonom Almega, 10 november

5 Almegas konjunkturutsikter i siffror Den totala produktionen föll djupare i Sverige under 2009 än i många andra länder. Sveriges export och industriproduktion föll med drygt 17 procent vardera, men även importen minskade kraftigt, liksom de fasta bruttoinvesteringarna. Dessutom bidrog kraftiga lagerneddragningar till det djupa fallet i BNP på 5,1 procent. För euroområdet minskade BNP med 4 procent. Såväl i år som under de närmaste åren räknar Almega med att Sveriges ekonomi kommer att sticka ut med en starkare BNP-tillväxt än i många andra länder. Även om tillväxten mattas av under de närmaste två åren till omkring 3 procent per år, att jämföra med uppsvinget i år på 4,6 procent, väntas Sveriges ekonomi sticka ut med en gynnsammare utveckling. Det är främst en fortsatt stark hushållskonsumtion samt en återhämtning för investeringarna som kommer att bidra till de närmaste årens tillväxt i Sverige. En stark inhemsk efterfrågan kommer att hålla uppe efterfrågan på både hushålls- och företagstjänster. Däremot väntas nettoexporten ge ett betydligt mindre bidrag till BNP-tillväxten, då importen dras upp av den fortsatt starka inhemska efterfrågan. Exporten bedöms samtidigt växla ned ökningstakten något i samband med en relativt långdragen återhämtning på Sveriges stora exportmarknader. Diagram 1 Sveriges BNP-tillväxt och Almegas prognos för Procentuell förändring, fasta priser 5

6 Tabell 1 Almegas konjunkturprognos, november 2010 Nivå Mdr kr Procentuell förändring Hushållens konsumtionsutgifter 1515,9-0,8 3,5 3,0 2,8 Offentliga konsumtionsutgifter 863,7 1,7 1,6 0,9 0,5 Statliga 227,4 0,3 3,3 0,8 0,4 Kommunala 636,3 2,2 1,0 1,0 0,5 Fasta bruttoinvesteringar 555,5-16,0 4,8 6,3 5,8 Lagerinvesteringar, (bidrag till BNP-tillväxten) -40,6-1,5 2,0 0,3-0,1 Export 1507,5-12,4 9,8 6,2 6,7 Export av varor 1022,2-17,1 13,5 6,5 7,0 Export av tjänster 485,3-0,8 2,0 5,5 6,0 Import 1294,0-13,2 12,4 7,3 6,5 Import av varor 912,9-16,1 18,0 8,5 7,0 Import av tjänster 381,1-4,9-1,0 4,0 5,0 BNP 3108,0-5,1 4,6 3,0 2,9 BNP kalenderkorrigerat -5,0 4,7 2,7 3,3 Nyckeltal och antaganden: Nettoexporten, bidrag till BNP-tillväxten -0,5-0,4-0,1 0,5 Öppen arbetslöshet, ILO:s definition (procent av arbetskraften) 8,4 8,4 8,2 8,1 Sysselsättning, (nationalräkenskaperna), förändring i procent -2,0 1,3 1,1 0,7 Produktivitetsförändring i näringslivet, kalenderkorrigerat -3,7 2,9 2,3 2,5 Produktionsvolym, tjänsteproducenter, kalenderkorrigerat -3,4 4,3 3,0 2,7 Produktionsvolym, tillverkningsindustrin, kalenderkorrigerat -17,7 12,5 5,5 6,0 KPI, årsgenomsnitt -0,3 1,2 1,8 2,3 KPIF, årsgenomsnitt 1,9 2,0 1,4 1,6 Hushållens sparkvot inkl. sparande i avtalspensioner och PPM 12,9 12,2 12,1 11,2 Real disponibel inkomst, förändring 1,3 2,9 2,9 1,7 Sveriges exportmarknadstillväxt -13,4 10,5 6,1 7,2 Ränta, 10-åriga statsobligationer, årsgenomsnitt 3,3 2,8 3,2 3,7 Reporäntan, december 0,25 1,25 1,75 2,75 Källa: SCB, Oxford Economic Forecasting, Konjunkturinstitutet, Almega ( ). 6

7 Ingen double-dip men utdragen återhämtning Återhämtningen från finanskrisen har i år präglats av en snabb rekyl uppåt för BNPtillväxten i många länder. Några länder ligger något före andra, där produktionstillväxten började ta fart redan i slutet av förra året, som i Kina, USA, Kanada och Australien. I euroområdet och i Sverige låg produktionen under fjärde kvartalet 2009 ännu under nivåerna ett år tidigare, se diagram 2. Under första halvåret i år kom till slut rekylen uppåt för flertalet länder. I och med att lageravvecklingen upphört i år ger det inledningsvis ett mycket kraftigt positivt bidrag till BNP-tillväxten i många länder. Exempelvis förklaras hela hälften av Sveriges BNP-tillväxt på 5,2 procent under årets andra kvartal av lagerförändringen. Det kraftigt positiva bidraget från lagerförändringen till BNP-tillväxten väntas emellertid bli övergående och beräknas klinga av mot slutet av året. Tabell 2 Internationella förutsättningar Ranking Sveriges största och deras BNP-tillväxt: 2009 exportmarknader Norge -1,3 0,7 2,3 2,7 2 Tyskland -4,7 3,1 1,8 1,7 3 Storbritannien -5,0 1,6 2,0 2,7 4 Danmark -4,7 1,8 2,2 2,8 5 Finland -8,1 1,0 2,5 3,5 6 USA -2,6 2,6 2,5 3,5 7 Frankrike -2,5 1,5 1,6 2,0 8 Nederländerna -3,9 1,9 2,0 2,5 9 Belgien -2,7 1,7 2,0 2,3 10 Kina 9,1 9,7 9,0 9,2 Euroområdet -4,0 1,5 1,3 1,7 EU totalt -4,2 1,6 1,6 2,1 Världen -2,0 3,6 3,3 4,0 Sveriges exportmarknadstillväxt -13,4 10,5 6,1 7,2 Världsmarknadstillväxt globalt -11,8 11,8 7,2 7,9 Råoljepris, USD/fat 61,6 78,1 81,2 85,0 Källa: prognoser från Oxford Economic Forecasting, oktober

8 Diagram 2 BNP-tillväxten i några ekonomier, procentuell förändring, fasta priser Bakom återhämtningen på Sveriges exportmarknader ligger, förutom lageromslaget, de enorma stimulansåtgärder som regeringar och centralbanker satt in för att motverka de negativa effekterna av den globala finanskrisen. Stimulanserna har varit framgångsrika i många länder och har i stort sett återställt förtroendet på de finansiella marknaderna och stimulerat efterfrågan. Baksidan av åtgärderna är att många länder byggt upp stora underskott i sina offentliga finanser, samt historiskt höga statsskulder till utlandet. Hälften av OECD-länderna har i år underskott i de offentliga finanserna motsvarande mer än 9 procent av BNP. Nu väntar en långdragen period då länder med stora utlandsskulder och budgetunderskott måste betala av skulderna till hållbarare nivåer, samt få ned de stora budgetunderskotten med olika åtstramningar. Problemet är då att utrymmet för expansiva åtgärder som skulle kunna leda till ökad tillväxt avsevärt begränsats. Det påminner om ett moment 22. De växande budgetproblemen medför ökade lånebehov och högre riskpremier på utlandslån för flera länder, det vill säga stigande räntor på lånen, särskilt för länder med de största budgetunderskotten. Ett land som drabbats särskilt hårt är Grekland, vars statsskuld under 2009 nådde upp till 113 procent av BNP. Den grekiska staten får betala betydligt högre räntor än andra länder på lån från kapitalmarknaden. Även Irland får betala betydligt högre räntor jämfört med andra EMU-länder. Det är främst krisen i landets banksektor som ligger bakom den stigande riskpremien på lån till Irland. 8

9 Ränteskillnaderna för statsobligationer mellan länder med relativt stora ekonomiska problem och Tyskland, som visat en starkare återhämtning, steg kraftigt under I början av november i år hade skillnaden mellan Greklands statsobligationsränta och Tysklands stigit till över 9 procentenheter, se diagram 3, medan Irland fick betala över 5 procentenheter högre ränta än Tyskland på sina lån. Trots de relativt förmånliga lånen till Grekland till lägre räntor från EMU samt IMF som aviserades i våras, kvarstår riskaversionen på kapitalmarknaden mot att låna ut till Grekland. Under hösten har emellertid Kina börjat köpa grekiska statspapper i större omfattning, vilket resulterat i en något lägre ränteskillnad mot Tysklands långränta. För övrigt har EU:s stabilitetsfond 1 som garanterar möjligheten till lån för EMU-länder som hamnat i krislägen liknande Grekland, säkert förhindrat en ännu allvarligare utveckling, som att Grekland skulle ställa in betalningarna på sin utlandsskuld. Diagram 3 Räntedifferens mot Tysklands 10-åriga statsobligationsränta 1 The European Financial Stability Facility (EFSF) sattes upp av EU och IMF i maj 2010, uppgående till 750 miljarder euro, för att övertyga finansmarknaden om att EMU-länder som hamnar i svårigheter att få lån på kapitalmarknaden skulle garanteras lån via denna fond. 9

10 Medan behoven av budgetsanering ökat i många länder finns fortsatta behov av ytterligare stimulanser för att säkerställa den ekonomiska återhämtningen. I exempelvis USA har regeringen och centralbanken uttryckt behov av fler stimulansåtgärder. Obama-administrationen har bland annat lagt fram förslag om infrastrukturinvesteringar, skatteincitament för forskning och utveckling samt avskrivningar för investeringar i realkapital fram till årsskiftet. Ännu är det emellertid oklart om ytterligare stimulanser kommer att få stöd från Republikanerna efter att de vann en majoritet av rösterna till representanthuset i mellanårsvalet till kongressen den 2 november. Recessionen i USA har varit den längsta sedan 1929, och varade i 18 månader, från december 2007 till juni 2009 enligt NBER 2. Den utdragna lågkonjunkturen har följts av en ovanligt svag utveckling på arbetsmarknaden och lägre ekonomisk tillväxt jämfört med tidigare återhämtningsfaser. Arbetslösheten i oktober låg kvar på hög nivå, på 9,6 procent. BNP-tillväxten under tredje kvartalet uppgick till 2 procent uppräknat till årstakt, vilket är svagt jämfört med tidigare uppgångsfaser. Almega räknar med en tillväxt för USA:s BNP på 2,6 procent för helåret 2010 och ungefär samma takt nästa år. Diagram 4 Export från USA av några viktiga produkter, fasta priser, säsongrensat Miljarder USD per månad 2 National Bureau of Economic Research I USA, (NBER), fastställer de perioder som USA:s ekonomi varit i recession. För att klassas som recession ska den samlade produktionen i ett land minska under minst två kvartal i rad. 10

11 Under sommaren ökade oron för att USA:s ekonomi skulle återvända till recession mot slutet av året, vilket medförde flykt från placeringar med högre risk, och flykt till säkrare räntepapper. Den tioåriga statsobligationsräntan i USA föll under sommaren, och i början av november låg den på cirka 2,6 procent. Efter att USA:s centralbank i september signalerat att det kan bli aktuellt med ytterligare så kallade kvantitativa lättnader, (det vill säga köp av långa statspapper), har räntan på 10-åriga statsobligationer i USA pressats ned. Den 3 november kom beskedet från Federal Reserve att centralbanken kommer att köpa statspapper för ytterligare 600 miljarder (3.900 miljarder kronor) fram till och med andra kvartalet nästa år, vilket var mer än de 500 miljarder som aktörer på finansmarknaden hade räknat med. Det återstår att se om åtgärden får önskad effekt, det vill säga om den kommer att hålla nere den långa räntan på låg nivå en bra bit in på nästa år. Förväntningar om en fortsatt låg räntenivå pressar även ned dollarkursen. Förutom låga räntor kan en svagare dollar motverka att ekonomin faller tillbaka i recession. USA:s export har nu pekat uppåt under cirka ett års tid (se diagram 4), och en svagare dollar skulle sannolikt bidra till att trenden fortsätter uppåt. USA:s export av tjänster är redan tillbaka på nivån innan finanskrisen ledde till exportnedgången hösten Exporten av investeringsvaror har också vänt uppåt igen, men är inte riktigt tillbaka på tidigare toppnivå. Almega räknar med att långa räntor kommer att stiga långsamt under de närmaste två åren från de låga nivåerna under andra halvåret 2010, mot bakgrund av den utdragna återhämtningen i omvärlden vi utgår ifrån. Styrräntorna i många länder väntas också ligga kvar på låga nivåer under en längre period än de flesta prognosmakare tidigare räknat med, eftersom inflationen förutspås förbli låg i flertalet länderområden. Ränteuppgången väntas så småningom komma, dels som en följd av att både USA och EU-länder ökar sitt lånebehov för att finansiera sina stora budgetunderskott och dels till följd av en starkare konjunktur längre fram i tiden. Almega räknar alltså med att styrräntorna i åtminstone USA, EMU-området och Storbritannien ligger kvar på rekordlåga nivåer under minst ett år till. Bank of Englands styrränta väntas ligga kvar på 0,5, Europeiska centralbankens på 1,0 och Fed funds rate i USA i intervallet på 0-0,25 procent. Men i vissa andra länder, som Australien och Norge, började styrräntorna höjas redan hösten I år har även Sveriges Riksbank börjat höja styrräntan, senast i oktober till 1,00 procent. Riksbankens räntebana justerades samtidigt ned, för att stanna på 3,4 procent fjärde kvartalet Almega räknar med ytterligare en höjning av reporäntan i år, till 1,25, men att Riksbanken därefter tar en längre paus, åtminstone under hela första halvåret nästa år. En fortsatt kronförstärkning väntas hålla tillbaka inflationen samt i viss mån även exporttillväxten. Därmed minskar behovet av fler räntehöjningar nästa år, så länge övriga centralbanker håller kvar sina styrräntor på de låga nivåerna. Sveriges ränteutveckling kan helt enkelt inte avvika för mycket från tunga konkurrentländers, eftersom det skulle leda till en ännu starkare kronkurs som skulle dämpa inflationen och exporten ytterligare. 11

12 Den långsamma ränteuppgången ger å ena sidan draghjälp för investeringar i produktions- och humankapital. Ändå kvartstår en oro över de kommande effekterna av de tuffare regleringarna av banker som ska införas enligt Basel III, som bland annat kräver att de ska behålla högre andelar eget kapital som säkerhet mot eventuella framtida förluster. Baselkommittén 3 meddelade i slutet av september att banker måste bland annat öka andelen så kallade Tier 1-kapital, det vill säga främst aktiekapital och vinstmedel, för att bättre täcka eventuella förluster. Denna uppstramning befaras leda till en åtstramning av utlåningen till icke-finansiella företag. Å andra sidan är syftet med åtgärderna att undvika framtida bail-outs, eller en upprepning av liknande kollapser som för Lehman Brothers i september 2008, vilket ger ökad stabilitet inom banksystemet. Det råder ännu stor osäkerhet om effekterna på den ekonomiska tillväxten i olika länder av de nya regelverken som ska införas gradvis från och med januari 2013 och vara fullt implementerade i januari Olika prognosmodeller ger olika resultat och det är svårt att avgöra vilken modell som är mest träffsäker. Bankanalytiker har exempelvis bedömt att Basel III leder till att banker måste hålla ännu högre buffertar i goda tider, och ännu högre andelar eget kapital i de banker som anses som avgörande för den finansiella stabiliteten. Det finns nu ett stort informationsbehov för att få fram entydiga beräkningar av effekter på den reala ekonomin och dess olika delar av näringslivet. En angelägen fråga är om tjänsteföretag kommer att få det ännu svårare än tillverkande företag att låna till investeringar i sin verksamhet till följd av de tuffare reglerna, vilket knappast någon prognosmakare kan förutspå i dagsläget eller kanske ännu inte ens reflekterat över. Däremot finns uppskattningar av effekter av Basel III på makroekonomin i stora drag, som gjorts på uppdrag av Baselkommittén. 4 Prognosmodellerna lyckas emellertid inte fånga in alla effekter, vilket också betonas av den ekonomgrupp som gjort beräkningarna. Deras prognosresultat skiljer sig från bankernas motsvarande prognoser, och visar mindre effekter på exempelvis BNP. Enbart den högre räntenivå samt antagandet om att bankerna kommer att minska sin utlåning, beräknas hur som helst dra ned BNP-tillväxten på några års sikt. På längre sikt minskar effekten på BNP. 3 Baselkommittén, som arbetar under Bank for International Settlements (BIS), tar fram internationella standarder för reglering och tillsyn av banker. I Baselkommittén ingår 27 medlemsländer, däribland Sverige. Sverige representeras av Riksbanken och Finansinspektionen. 4 Se rapport från Macroeconomic Assessment Group, Assessing the macroeconomic impact of the transition to stronger capital and liquidity requirements, Bank of International Settlements, augusti

13 Två ekonomier som sticker ut Sveriges och Kanadas Under de senaste åren av finanskris har många länder haft en liknande utveckling. Återhämtningen väntas bli utdragen i flertalet länder, vilket vi belyste i föregående avsnitt, men några enstaka länder sticker ut med en gynnsammare utveckling än i omvärlden, som exempelvis Australien, Norge, Sverige och Kanada. I dessa länder har också centralbankerna redan börjat höja sina styrräntor. Två ekonomier som sticker ut och även liknar varandra en hel del i näringsstruktur och utveckling genom finanskrisen är Kanadas och Sveriges. Centralbankerna i båda länderna började höja sina styrräntor i början av sommaren i år, från rekordlåga 0,25 procent. Nu har både Bank of Canada och Riksbanken hunnit med ytterligare höjningar, till 1 procent. (Bank of Canada lämnade emellertid sin styrränta kvar på 1 procent vid sitt senaste räntemöte den 19 oktober). Inflationen ses inte som något stort hot, men centralbankerna ser räntehöjningarna som nödvändiga för att hålla inflationen kring inflationsmålen på 2 procent på lite längre sikt. I det här avsnittet belyses vad som karaktäriserar dessa länders ekonomiska utveckling, vilket lett till denna avvikande utveckling. Diagram 4 Kanadas respektive Sveriges export 1 kvartalet 1993 t.o.m. 2 kvartalet 2010, fasta priser, säsongrensat Miljarder Miljarder 13

14 Produktionstillväxten i både Kanada och Sverige väntas bli starkare i år än i de länder som avvaktar med styrräntehöjningar. Almega räknar med att Kanadas BNP-tillväxt når upp till cirka 3 procent i år och att Sveriges till hela 4,6 procent. Kanada ligger emellertid något före Sverige i återhämtningen, där tillväxten vände från recession redan i slutet av förra året. Kanadas tillväxt under fjärde kvartalet 2009 uppgick till nära 5 procent uppräknat till årstakt, och under första kvartalet i år till lite över 6 procent. I Sverige steg BNP med 2,4 procent uppräknat till årstakt fjärde kvartalet Takten har därefter trappats upp och låg under andra kvartalet i år på hela 7,8 procent uppräknat till årstakt. Återhämtningen i Kanada leds av en uppgång för både hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. Konjunkturnedgången i Kanada har varit grundare än i flera andra länder. Framför allt har inhemsk efterfrågan hållits uppe bättre, då banksystemet inte drabbats så hårt av finanskrisen, liksom hushållens och företagens ekonomi. Den expansiva penningpolitiken har också bidragit till den starkare utvecklingen, bland annat på bostadsmarknaden. Även finanspolitiken har varit expansiv och stimulerat konsumtionen av bland annat varaktiga varor och byggnadsinvesteringar och renoveringar. Hushållens konsumtion har ökat under finanskrisen i både Kanada och Sverige. Sysselsättningen började också vända uppåt ovanligt tidigt, redan i slutet av förra året i båda länderna. En huvudförklaring är att ländernas relativt stora tjänstesektorer, som är mindre beroende av utvecklingen på exportmarknaderna, har motverkat ett djupare fall i ländernas totala produktion. Även ländernas tjänsteexport har klarat sig bättre än varuexporten under de senaste årens finanskris, se diagram 5. Sveriges tjänsteexport har dessutom tagit allt snabbare fart från mitten av 2000-talet. Framför allt har Sveriges export av IT-tjänster, tekniska tjänster med flera avancerade tjänster tagit fart under senare år. Hushållens konsumtion i både Sverige och Kanada tog fart under Däremot ser näringslivets investeringar ännu ut att avvakta från att ta fart i Kanada, mot bakgrund av den fortsatta osäkerheten om utvecklingen i framför allt USA:s ekonomi, men även på andra stora exportmarknader. Efter en inledande uppåtgående rekyl för exporten, från de kraftigt lägre nivåerna under 2009 för båda länderna, väntas exporten öka långsammare under de närmaste två åren. Efter första halvåret 2010 ligger exportnivåerna ännu en bit från de tidigare toppnivåerna innan finanskrisen eskalerade. 14

15 Diagram 5 Kanadas och Sveriges export, fasta priser, procentuell förändring Procentuell förändring Sveriges ekonomi är ännu mer beroende av exporten än Kanadas. Sveriges export utgör nära hälften av Sveriges BNP medan Kanadas export ligger nära 30 procent av BNP. Almega räknar med att ländernas export kommer att påverkas av den utdragna återhämtningen i omvärlden. Sveriges ekonomi har, liksom Kanadas, emellertid klarat sig relativt bättre genom finanskrisen än många andra länder tack vare stimulanser av inhemsk efterfrågan och en relativt stor tjänstesektor. Kanadas BNP-tillväxt beräknas sakta ned till omkring 2,5 procent under de närmaste två åren. Almega räknar också med ett liknande förlopp för Sverige, då BNP-tillväxten saktar ned till 3 procent per år (se tabell 1). Sysselsättningen i Kanada vände uppåt redan i slutet av 2009, liksom i Sverige, och har därefter fortsatt att stiga. Under finanskrisen har sysselsättningen minskat inom tillverkningsindustrin, men ökat inom tjänstesektorn, liksom i Sverige. Det gäller även förändringen mellan 2005 och 2009, då den totala sysselsättningen i Kanada ökade med 4,2 procent, varav tjänsteproducenterna bidrog med 5,8 procentenheter medan tillverkningsindustrin bidrog negativt med 1,6 procentenheter, se tabell 3. Ökningen av sysselsättningen kom inom framför allt kunskapsintensiva branscher, liksom i Sverige, se tabell 3 och 4. Dit hör exempelvis kreditinstitut, försäkringsbolag, 15

16 informationstjänster, telekommunikation, företagstjänster av olika slag, utbildning samt hälso- och sjukvårdstjänster. Almega har i tidigare rapporter belyst just detta, att den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn bidragit mest till Sveriges sysselsättningstillväxt. 5 Från 2005 till 2009 ökade sysselsättningen inom denna sektor av näringslivet mer än Sveriges totala sysselsättning, det vill säga ökningen uppgick till nära fler sysselsatta. Den totala sysselsättningen ökade med drygt under perioden, en ökning med 3,1 procent. Den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn inom näringslivet bidrog med hela 3,7 procentenheter till den totala ökningen, medan varuproducenterna samt offentliga myndigheter drog ned ökningstalet för Sveriges sysselsättning till 3,1 procent, se tabell 4. Efter de kraftiga neddragningarna inom Sveriges industri under främst 2009 märks i år en försiktig ökning under andra halvåret. I Kanada var tillverkningsindustrins sysselsättning fortfarande lägre i oktober jämfört med motsvarande månad förra året. Den privata tjänstesektorn svarade ännu för merparten av den ökade sysselsättningen. För ökningen inom näringslivet sedan oktober 2009 svarade denna sektor för nära 80 procent av ökningen. Under de senaste fyra månaderna märks emellertid en avtagande ökningstakt för sysselsättningen i Kanada jämfört med tidigare i år. Den gynnsammare utvecklingen i Kanada och Sverige, och den ovanligt snabba återhämtningen på arbetsmarknaden tack vare ländernas relativt stora tjänstesektorer, ser nu ut att mynna ut i flaskhalsar inom de delar av näringslivet som klarat sig relativt bra genom finanskrisen och fortsätter att möta ökad efterfrågan. I Sverige uppstår flaskhalsarna inom främst kunskapsintensiva tjänstebranscher, exempelvis datakonsulter, tekniska konsulter och arkitekter, redovisning och bokföring. 6 I Kanada har utvecklingen på arbetsmarknaden överraskat genom att avvika från tidigare konjunkturnedgångar. Under den senaste nedgången drog arbetsgivarna i Kanada inte ned på personal i motsvarande omfattning som vid tidigare nedgångsfaser, vilket resulterade i att produktionen föll snabbare än sysselsättningen, och att produktiviteten följaktligen minskade och i över ett års tid under en recession. Det var första gången detta inträffade i Kanada på över 30 år. Även Sverige har uppvisat en ovanligt lång period med fallande produktivitet under de senaste åren, vilket också hör samman med att företag i högre grad än under tidigare lågkonjunkturer valt att behålla personal, särskilt inom tjänstesektorn. Almega har i tidigare rapporter (se not 5) belyst detta fenomen och dragit flera slutsatser om möjliga förklaringar till det nya mönstret. Grundläggande för det nya förloppet är att tjänstesektorn ökat sin kunskapsintensiva produktion, att denna produktion visat sig 5 Se Almegas konjunkturrapporter från och med oktober 2008, samt Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten av Fredrik Bergström och Lena Hagman, september Se Almegas Tjänsteindikator för tredje kvartalet 2010, augusti 2010 (som kan hämtas från 16

17 mindre konjunkturkänslig och att det blivit allt svårare att få tag på den högkvalificerade arbetskraft som behövs för att öka produktionen ytterligare inom denna sektor. Det är därför riskabelt för företagen att göra sig av med personal som behövs då konjunkturen vänt uppåt. De riskerar både att hamna i brist på personal, och att få ökade kostnader för att lyckas rekrytera arbetskraft då konkurrensen om den högkvalificerade arbetskraften ökar. Tabell 3 Sysselsättningen i Kanada perioden Andelar i procent Förändring Bidrag till förändringen av total sysselsättning tusental procentenheter Sysselsättning totalt 100,0 679,2 4,2 Varuproducenter 22, ,6 Tjänsteproducenter 77,8 945,2 5,8 Jordbruk, skogsbruk, fiske, olje och gasproducenter 3,8 13,4 0,1 Affärsverk 0,9 22,5 0,1 Tillverkningsindustrin 10,6 416,8 2,6 Byggindustrin 6,9 141,9 0,9 Handel 15,7 65,2 0,4 Transportmer m.m. 4,9 26,7 0,2 Finansiella samt försäkringsföretag, fastighetsförvaltning, leasing 6,5 111,2 0,7 Forskning och utveckling, tekniska tjänster 7,1 151,6 0,9 Byggtjänster och övriga företagstjänster 3,9 2,1 0,0 Utbildningstjänster 7,1 86,6 0,5 Hälsovård, socialtjänster 11,6 220,4 1,4 Information, kultur, rekreation 4,6 41,6 0,3 Hotell och restaurang 6,3 51,4 0,3 Övriga tjänster 4,7 94,9 0,6 Offentliga myndigheter 5,5 93,5 0,6 Källa: Statistics Canada, Labour Force Survey, september

18 Tabell 4 Sysselsättningen i Sverige perioden Andelar i procent Förändring Bidrag till förändringen av total sysselsättning tusental procentenheter Sysselsättning totalt 100,0 134,4 3,1 Varuproducenter 23,9 25,3 0,6 Tjänsteproducenter i näringslivet 44,6 189,9 4,4 Offentliga myndigheter 29,1 30,7 0,7 Jordbruk, skogsbruk, fiske 2,1 6 0,1 Tillverkningsindustrin 14,5 64,8 1,5 Byggindustrin 6,4 45,5 1,0 Kunskapsintensiva tjänsteproducenter i näringslivet 25,2 158,8 3,7 Källa: Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna. 18

19 Sverige har halkat efter i konkurrenskraft Personalneddragningarna inom främst industrin, men även uppgången för produktionen i både industrin och tjänstesektorn leder till att produktiviteten i år börjat öka, efter tre års fall, se tabell 5. Almega räknar emellertid med att ökningen för produktiviteten under de närmaste åren kommer att ligga klart lägre än under tidigare perioder av återhämtning och följande högkonjunktur. Bakgrunden är att Sveriges fallande produktivitet inte enbart beror på effekter av lågkonjunkturen, utan även av faktorer som påverkade produktivitetsutvecklingen innan finanskrisen. Det som tidigare bidragit starkt till att Sverige hade en hög produktivitetstillväxt från mitten av 1990-talet har under 2000-talet bidragit i allt mindre grad. Det gäller både IT- och annat kapital som används i produktionen samt immateriellt kapital, som består av avancerade tjänster, exempelvis forskning och utveckling. Inom näringslivet har produktiviteten fallit kraftigt under de senaste åren, med totalt 6,6 procent. Almega räknar nu med att den ska öka med i genomsnitt 2,6 procent per år under perioden Ökningstalen bedöms alltså vara betydligt lägre än de höga 3,4 procenten i genomsnitt per år från mitten av 1990-talet till och med Tabell 5 Produktivitetstillväxten 7 i svensk ekonomi, procentuell förändring Prognoser: Totala produktionen (BNP) -0,3-1,5-2,6 2,1 1,7 2,3 Näringslivet -0,7-2,4-3,7 2,9 2,3 2,5 Varuproducenter 1,5-3,1-5,4 7,0 3,1 3,9 Tillverkningsindustrin 1,9-2,6-7,3 8,7 4,1 5,5 Byggindustrin -1,5-6,9-1,9 0,5 2,4 2,8 Tjänsteproducenter -2,1-2,0-3,0 0,8 1,8 1,7 Parti- och detaljhandel -0,4-0,7-1,3 4,2 Hotell och restaurang 1,5-2,7-3,4-5,5 Transport och kommunikation 0,2-0,1-2,3 1,5 Kreditinstitut och försäkringsbolag 1,9-2,9 0,6 5,9 Företagstjänster -1,2-3,7-8,0 2,9 Utbildning, hälso- och sjukvård m.m. -9,5-0,1-0,6-5,0 Källa: SCB (nationalräkenskaperna) samt prognoser från Almega. 7 Produktivitetstillväxten mäts här som förändringen av förädlingsvärdet dividerad med förändringen av antalet arbetade timmar. Utvecklingen för förädlingsvärdet och arbetade timmar är kalenderkorrigerade. 19

20 Almega räknar med att industrins produktivitet kommer att visa fortsatt relativt andra sektorer starka ökningstal i samband med tidigare kraftiga personalneddragningar och en relativt svag personalökning under de närmaste åren. Efter finanskrisen har kraven på strukturrationaliseringar och omstruktureringar av verksamheten ökat kraftigt i bland annat teknikföretag. Det försvann som mest arbetstillfällen inom verkstadsindustrin under krisen. I år har antalet anställda ökat inom branschen, men från den låga nivån. Trots ökningen i år beräknas antalet anställda vara cirka lägre jämfört med Teknikföretagen räknar med att sysselsättningen inom branschen kommer att öka med närmare nästa år. Almega räknar med att industrin kommer att fortsätta öka sin outsourcing som ett led i den fortsatta specialiseringen, och i ännu högre grad köpa in företagstjänster som insats i produktionen. Därmed bidrar industrin till ökad sysselsättning inom tjänstesektorn även framöver. Dessutom bidrar efterfrågan på företagstjänster från övriga sektorer av ekonomin till ökad sysselsättning, vilket vi också sett under finanskrisen. Tjänstesektorns produktivitet väntas öka svagare än industrins mot bakgrund av att sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn ökade under hela finanskrisen och att produktionen föll i betydligt mindre grad där än inom industrin. Tjänstesektorns produktion har återhämtat sig från ett grundare fall i slutet av 2008 och början av 2009, och låg redan under andra kvartalet i år i närheten av den produktionsnivå som rådde innan tjänsteproduktionen började falla hösten Konjunkturuppgången för tjänstesektorn har i år ökat takten, och produktionstillväxten under både första och andra kvartalet uppgick till cirka 6 procent uppräknat i årstakt. Almegas Tjänsteindikator för tredje kvartalet visar att produktionstillväxten fortsätter att öka, men inte så starkt som företagens egna förväntningar indikerar eftersom personalbrist motverkar en starkare tillväxt. Efterfrågan inom i stort sett alla delar av tjänstesektorn har fortsatt att öka under andra halvåret, men det blir alltså allt mer ansträngt att möta den ökade efterfrågan då resursutnyttjandet redan ligger på en hög nivå. Alltfler företag rapporterar brist på personal, vilket den senaste KI-barometern också visar. Samtidigt går alltfler 40-talister i pension, och yngre, mindre erfaren och mindre kvalificerad arbetskraft kommer in i produktionen, vilket bidrar till den lägre produktivitetstillväxten. Framväxten av allt mer avancerade tjänster med högt kunskapsinnehåll har intensifierats under 2000-talet. Dessa tjänster består i hög grad av företagstjänster från exempelvis ITeller teknikkonsulter, arkitekter, forskning och utveckling, organisationskonsulter, reklambyråer samt bemanningsföretag som hyr ut högkvalificerad arbetskraft. Denna typ av tjänster levereras till både industrin och företag inom tjänstesektorn. Dessutom exporteras tjänster i allt högre grad, och främst tjänster som kan kopplas till högteknologiska och kunskapsintensiva branscher. Framför allt har Sveriges export av IT-tjänster, tekniska tjänster med flera avancerade tjänster tagit fart under senare år. Det avspeglas också i att handelsbalansen för tjänster 20

21 stigit rejält från mitten av 2000-talet, se diagram 6. Sveriges tjänsteexport steg snabbare än varuexporten räknat i fasta priser under perioden Medan tjänsteexporten föll med knappt 1 procent under 2009 föll varuexporten med 17 procent. Under första halvåret 2010 översteg Sveriges handelsbalans för tjänster för första gången sedan mitten av 1980-talet handelsbalansen för varor, med cirka 12 miljarder kronor. Nettot för varor har haft en nedåtgående trend under de senaste åren, medan tjänstenettot haft den motsatta. Den positiva trenden för tjänstenettot förklaras av den växande exporten av företagstjänster, medan det fallande värdet på handelsbalansen för varor förklaras delvis av att industrin ökat sin andel importerade insats- och investeringsvaror. Almegas prognos visar att tjänstenettot kommer att överstiga handelsbalansen för varor även under de närmaste två åren, även om handelsbalansen för varor börjar visa en förbättring år Almega räknar med att den positiva trenden för tjänstenettot kommer att fortsätta i och med den ökade efterfrågan på kunskapsintensiva företagstjänster på världsmarknaden. Efter fjolårets kraftiga produktionsminskning och lagerneddragning ökar i år varuimporten snabbare än varuexporten i samband med att industrin drar upp sin import av insats- och investeringsvaror. Diagram 6 Sveriges handelsbalans för varor och tjänster, miljarder kronor Miljarder kronor 21

22 Utvecklingen av produktionsprocesser och produkter med hjälp av företagstjänster har bidragit till en ökad produktivitetstillväxt i både tjänstesektorn och industrin. Under senare år har emellertid Sverige tappat sitt försprång och även halkat efter i produktivitetstillväxt jämfört med många andra länder. Företagstjänster i Sverige har under större delen av 2000-talet haft en gynnsammare utveckling än flera andra konkurrentländer. Lägre investeringar i denna typ av tjänster samt kapacitetsbrist i form av arbetskraftsbrist ser ut att förklara försämringen från och med år Diagram 7 Produktivitetsutvecklingen i Sverige, OECDF och EU 15, Den långsiktiga trenden för produktivitetstillväxten under 2000-talet har varit nedåtgående för en rad avancerade ekonomier, som USA, Japan, Kanada och inom EU. Förbättringen av produktivitetstillväxten i världen under det senaste decenniet har kommit från nya tillväxtekonomier, som Kina, Indien och i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Central- och Östeuropa och Ryssland. Dessa ekonomier visar en motsatt, uppåtgående trend för produktivitetstillväxten. 8 Se vidare Tjänstenäringarnas roll för den ekonomiska tillväxten om tjänstesektorns bidrag till produktivitetstillväxten på kort och lång sikt och sektorns konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv, av Lena Hagman, Almega, och Fredrik Bergström, WSP, september

23 Ett relativt starkt bidrag till produktivitetstillväxten i de nya tillväxtekonomierna kommer från den totala faktorproduktiviteten (TFP), som speglar en allt effektivare användning av arbetskraften och produktionskapitalet i dessa länder. 9 Ännu är nivåerna för produktiviteten i de nya tillväxtländerna betydligt lägre än i de äldre, avancerade ekonomerna, vilket lämnar utrymme för de snabbväxande länderna att komma ikapp och förbättra sin konkurrenskraft i relation till den långsammare produktivitetsutvecklingen i de äldre ekonomierna. Medan TFP-tillväxten i de äldre ekonomierna fallit till -0,1 procent per år under har den ökat kraftigt för de nya tillväxtländerna, från 1,1 procent per år till 2,2 procent i genomsnitt per år , se tabell 6. Under de senaste åren har TFP-tillväxten i tillväxtekonomierna upprätthållits på en högre nivå än i de äldre ekonomierna. 10 Under de närmaste åren kan denna trend förväntas fortsätta, det vill säga, de nya tillväxtländerna fortsätter att stärka sin konkurrenskraft genom en högre produktivitetstillväxt, och bidrar i allt högre grad till den globala produktionstillväxten. Tabell 6 TFP-tillväxten, procentuell förändring Världen 0,8 1,1 1,7 0,2 Nya tillväxtländer (Emerging markets) 1,1 2,2 3,0 0,8 Äldre avancerade ekonomier* 0,6 0,1 0,3 1,2 Källa: The Conference Board, september * Till de äldre, avancerade ekonomierna hör här: USA, EU15, Japan, Kanada, Schweiz, Norge, Israel, Island, Cypern, Korea, Australien, Taiwan, Hong Kong, Singapore och Nya Zeeland. En annan intressant iakttagelse är att produktiviteten utvecklats betydligt sämre inom EU jämfört med USA under senare år. Enligt en forskningsstudie 11 kan skillnaden förklaras av en långsammare framväxt av kunskapsekonomi i EU jämfört med USA. Det avspeglas i att EU har satsat i mindre grad på investeringar i IT, uppvisat en långsammare teknologisk utveckling och att tjänstesektorn spelar en mindre roll än i USA. Där är tjänstebranscherna transporter, finansiella företag samt företagstjänster 9 Se Recent Productivity Developments in the World Economy: An Overview from The Conference Board Total Economy Database, av Vivian Chen, Abhay Gupta, Andre Therrien, Gad Levanon and Bart van Ark, The Conference Board, våren Se Conference Board, Total Economy Database, September Bart van Ark, Mary O Mahony and Marcel P. Timmer, The productivity gap between Europe and the United States: trends and causes, Journal of Economic Perspectives,

24 relativt stora, varav de två sistnämnda är relativt IT-intensiva. Medan tillverkningsindustrin har större tyngd inom EU har kunskapsekonomin utvecklats snabbare i USA, som rört sig mot en allt mer IT-intensiv tjänstesektor. Sveriges produktivitetstillväxt i ett längre perspektiv än de närmaste två åren kommer att bero på företagens investeringar i både modernare och effektivare produktionskapital samt deras immateriella investeringar, såsom i innovationer och effektivare organisationslösningar, samt om tillgången på den kompetens som behövs för produktionen kommer att vara tillräcklig för att möta efterfrågan. Under förra året rasade investeringarna inom både industrin, byggindustrin och tjänstesektorn. Eftersom den privata tjänstesektorn står för lite över hälften av Sveriges totala investeringar bidrog tjänstesektorn mest till Sveriges minskade investeringar under I stort sett samtliga delbranscher i den privata tjänstesektorn drog ned investeringarna kraftigt, med undantag för den finansiella sektorn. I de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn sammantaget minskade investeringarna kraftigt. Nu räknar Almega med att de ökar under de närmaste två åren, men bedömer att det kommer att ta längre tid än så innan investeringsnivåerna är tillbaka på de nivåer som rådde innan finanskrisen. Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar i Sverige Mdr kronor Fasta priser, procentuell förändring Gruv- och tillverkningsindustrin 81,1-22,3 2,0 15,0 10,0 Byggindustri 16,1-35,7 2,0 15,0 14,0 Tjänsteproducenter 288,7-20,4 8,6 9,0 7,0 Offentliga myndigheter 102,6 6,7 0,0-6,0 0,0 Efter typ av investeringar: Maskininvesteringar 161,9-26,2 9,8 11,0 9,5 Bostadsinvesteringar 90,6-23,4 15,0 8,0 8,0 Övriga bygginvesteringar 161,8-0,7-3,5 4,0 5,0 Bygginvesteringar totalt 252,4-8,9 3,1 5,6 6,2 Övrigt 94,0-1,2-1,0 2,5 0,0 Totala fasta bruttoinvesteringar 555,5-16,0 4,8 6,3 5,8 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, Almega. 24

25 Nyheter på arbetsmarknaden Nedgången för Sveriges sysselsättning till följd av finanskrisen ser ut att ligga bakom oss, vilket förklaras av att den privata tjänstesektorn fortsätter att öka antalet anställda, särskilt inom kunskapsintensiva branscher. Däremot räknar Almega med att sysselsättningen inom industrin kommer att öka relativt måttligt. Under de senaste två åren försvann industrijobb. Almega räknar med att industrin under de närmaste åren återhämtar endast cirka en fjärdedel av de två senaste årens sysselsättningsfall. Större delen av sysselsättningsökningen väntas komma inom den privata tjänstesektorn, tack vare ökad efterfrågan från både industrin och andra sektorer. Industrins sysselsättning har under en lång period minskat i samband med ökad specialisering och outsourcing. Industrin köper med andra ord in tjänster i större omfattning, och bidrar indirekt till fler jobb i tjänstesektorn, medan jobben inom industrin blir alltmer avancerade samt automatiserade. Om man räknar med dem som sysselsätts utanför industrin för leveranser dit finns beräkningar på att det för några år sedan handlade om drygt jobb. 12 Diagram 8 Sveriges sysselsättning, förändring per kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år Tusental per kvartal 12 Se Det nya näringslivet samspelet mellan industrin och tjänstesektorn, Almega och Unionen, Lena Hagman och Daniel Lind, december

26 Efterfrågan på tjänster har hållit sig relativt väl uppe av efterfrågan från den offentliga samt privata tjänstesektorn under finanskrisen, men även från exportmarknaden samt hushållen. Industrin drabbades betydligt hårdare av den kraftiga nedgången i efterfrågan på främst verkstadsprodukter på exportmarknaderna under Nedgången hade sannolikt varit ännu större om inte de särskilda krisavtalen mellan parterna inom industrin hade slutits. De innebar sänkta arbetskraftskostnader under en begränsad period genom förkortad arbetstid för att undvika uppsägningar och risk för produktionsstörningar längre fram. Dessa avtal speglar också att det blivit mer angeläget att behålla personal som är svår att ersätta och få tag på då konjunkturen är god. Nu efterfrågar teknikföretagen främst ingenjörer, som det råder brist på. Det var främst branscherna företagstjänster samt vård- och utbildningsverksamhet som bidrog till att höja sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn under 2009, med sammantaget jobb, se diagram 8. Bakom den ovanligt snabba vändningen för sysselsättningen under förra året (se diagram 9) ligger alltså dessa branscher. Inom handeln samt transportsektorn minskade sysselsättningen i stället sammantaget med cirka Inom restaurangbranschen ökade sysselsättningen med drygt 2000 jobb. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn totalt sett ökade förra året med jobb. Tabell 8 Antal sysselsatta, tusental personer, samt Almegas prognoser Antal sysselsatta, Förändring, tusental tusental Varubranscher Industri Byggbranschen Tjänstebranscher Stat Kommuner Hushållens idéella organisationer Totalt Källa: SCB (nationalräkenskaperna), Almega. Nu räknar Almega med att sysselsättningen totalt stiger i år med och med ytterligare arbetstillfällen under de närmaste två åren, se tabell 8. Arbetslösheten bedöms falla från i genomsnitt 8,4 procent i år till 8,1 procent Den toppade på 9 procent i april och var nere på 8,2 procent i september, enligt de säsongrensade talen (AKU). Att arbetslösheten väntas ligga kvar på så hög nivå, trots ökad sysselsättning, beror på att betydligt fler sökt sig ut på arbetsmarknaden. Almega räknar med att det år 2012 tillkommit nära fler i arbetskraften jämfört med år Problemet är att matchningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft fungerar dåligt. 26

27 Diagram 9 Sveriges sysselsättning, säsongrensad utveckling av antalet sysselsatta totalt 27