Återhämtning på halvfart"

Transkript

1 ALMEGAS KONJUNKTURPROGNOS, 19 APRIL 2010 Återhämtning på halvfart" Bortom ett tillfälligt stort bidrag i år till BNP-tillväxten från att lagren minskar i betydligt mindre grad än förra året tornar nu problem med stora budgetunderskott och utlandsskulder upp sig i många länder. När dessa förr eller senare måste bringas ned kommer det att hålla tillbaka efterfrågan på världsmarknaden. Sverige utgör här ett undantag, som har utrymme för fortsatta stimulanser. Tjänstesektorn kommer fortsätta att gynnas mer än industrin och bidra mest till Sveriges BNP-tillväxt i år och nästa år. Sveriges varuexport har fallit djupare än i andra länder och Almega räknar med att det kommer att ta tid för exporten att växa i takt med världsmarknaden. Sveriges tjänsteexport har klarat sig bättre tack vare relativt god efterfrågan på kunskapsintensiva tjänster. Konkurrenskraften för exporten beror numera i högre grad på konkurrenskraftiga produkter med både högt tjänste- och importinnehåll och mindre på om kronan försvagats. Under förra året höll sig sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn uppe och till och med ökade något, särskilt inom kunskapsintensiva branscher. Tjänsteföretag behöll arbetskraft som är svår att få tag på under högkonjunktur, trots fallande lönsamhet. Ledig kapacitet, kostnadstryck och även en nu återvändande brist på högkvalificerad arbetskraft gör att Almega räknar med en långsam uppgång för sysselsättningen i tjänstesektorn framöver.

2 Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna Almegas konjunkturutsikter sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för Sveriges produktion (BNP) och arbetsmarknad, med särskild fokus på tjänstesektorns inverkan på ekonomin. Rapporten ges ut två gånger per år, vår och höst, med start i oktober För ytterligare upplysningar om Almegas konjunkturutsikter, kontakta: Lena Hagman chefekonom, Almega tel , mobil lena.hagman@almega.se 2

3 Innehåll Summering... 4 Almegas konjunkturutsikter i siffror... 5 Återhämtningen vilar på fortsatta stimulanser... 7 Starka siffror från USA... 9 Kina nära överhettning Tjänsteexporten allt viktigare för konkurrenskraften Vilken efterfrågan drar upp tjänsteproduktionen? Nyheter på arbetsmarknaden

4 Summering De omfattande stimulansåtgärderna från regeringar och centralbanker runt om i världen har fått effekt, och resulterat i en begynnande produktionstillväxt i många länder. De länder som haft omfattande lagerneddragningarna i samband med den minskade produktionen förra året kommer i år att få ett närmast helt säkert lageromslag som drar upp BNP-tillväxten. Men bortom denna tillfälligt positiva effekt i år tornar problemen med stora budgetunderskott och utlandsskulder upp sig i många länder. Medan återhämtningen fortfarande i hög grad lutar sig mot fortsatta stimulanser kommer dessa att behöva fasas ut under de närmaste åren för att få ned ohållbart stora offentliga underskott och utlandsskulder. Därmed väntar en långsam återhämtning på många av Sveriges största exportmarknader. Kina, som lyckades få upp tillväxten till över 8 procent förra året, kan tvingas strama åt av annan anledning för att motverka överhettning och stigande inflation. Almega räknar med att återhämtningen i Sveriges ekonomi också i hög grad fortsätter att vila på regeringens stimulansåtgärder och att tjänstesektorn kommer fortsätta att bidra mest till BNP-tillväxten. Sveriges varuexport har fallit djupare än i andra länder och Almega räknar med att det kommer att ta tid för exporten att växa i takt med världsmarknaden. Sveriges tjänsteexport har klarat sig bättre tack vare relativt god efterfrågan på kunskapsintensiva tjänster. Almega noterar också att den svenska kronkursens försvagning inte längre lett till att exporten med automatik fjädrat uppåt under 2000-talet som tidigare, vilket delvis förklaras av en högre andel importerade insatsprodukter i exportprodukterna. Almega hävdar också att den internationella konkurrenskraften nu i högre grad beror på exportprodukternas kunskapsinnehåll med hjälp av innovationer och tjänster, stark efterfrågan och hög produktivitetstillväxt. Almega räknar med att Sveriges totala produktion, BNP, i år ökar med 2,1 procent och nästa år med 2,7 procent. Det kan tyckas relativt starkt, men större delen av årets BNPtillväxt förklaras av att lagren i ekonomin nu nästan upphör att minska. Lagerförändringen i år jämfört med förra året får ett stort genomslag på BNP-tillväxten, hela 1,4 procentenheter. Återhämtningen i ekonomin går alltså i själva verket ännu på halvfart från förra årets produktionsras på nära 5 procent. Den kanske mest överraskande siffran från förra året är nog ändå att sysselsättningen faktiskt ökade inom den privata tjänstesektorn jämfört med året innan. Särskilt inom kunskapsintensiva branscher behöll företag arbetskraft som är svår att få tag på under högkonjunktur. Därför räknar Almega med en relativt långsam uppgång för sysselsättningen i tjänstesektorn framöver. Almega räknar med att den öppna arbetslösheten toppar på höga 9,1 procent i år, och ligger sedan kvar på en hög nivå. För att sysselsättningen i tjänstesektorn ska kunna öka mer behöver tillgången på utbildad och högkvalificerad arbetskraft också öka. För att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft måste regeringen plantera ny skog för framtiden. Lena Hagman, chefekonom Almega, 19 april

5 Almegas konjunkturutsikter i siffror För ett år sedan var Almegas vårprognos bland de mer optimistiska och visade på en starkare utveckling för tjänstesektorn och ekonomin som helhet jämfört med flertalet andra prognoser. Nu då vi har facit för 2009 stämde Almegas övergripande bild av att tjänstesektorn skulle drabbas lindrigare av finanskrisen än industrin, samt att sysselsättningen i tjänstesektorn skulle utvecklas betydligt bättre än i industrin. Utvecklingen på arbetsmarknaden blev till och med ännu ljusare än Almega räknade med, då sysselsättningen i den privata tjänstesektorn till och med ökade under förra året. Flertalet prognosmakare räknade i stället med ett kraftigt fall även inom tjänstesektorn. Diagram 1 Sveriges BNP-tillväxt och Almegas prognos för Procentuell förändring, fasta priser Den totala produktionen, BNP, föll under förra året betydligt djupare än Almega räknade med för ett år sedan, med hela 4,9 procent. Almegas prognos för exporten hamnade ändå nära utfallet på minus 12,5 procent. Almega räknade också med att importen skulle minska något mer än exporten, och utfallet för importen blev minus 13,4 procent. Däremot blev fallet i de fasta bruttoinvesteringarna kraftigare än beräknat. Lagren drogs dessutom ned betydligt mer än vi räknade med. Vidare räknade vi med att hushållens konsumtion skulle bli närmast oförändrad, men den föll med 0,8 procent, 5

6 trots att den tog fart under loppet av året. Den offentlig konsumtion ökade däremot något mer än Almega utgick från i prognosen. Återhämtningen inleddes först i tjänstesektorn, men det gick långsammare än väntat och under fjärde kvartalet tappade den fart. Tjänsteproduktionen inom näringslivet föll något mer under förra året än Almega räknat med, 3,5 procent. Produktionsvolymen föll i så gott som samtliga branscher inom tjänstesektorn, utom för banker och försäkringsbolag samt utbildning, omsorg, hälso- och sjukvård. Produktionsfallet för industrin blev också djupare än vi räknat med, hela 17 procent. Den vändning i ekonomin som många konjunkturindikatorer hade talat för kom inte i realiteten. Först i början av 2010 ser BNP ut att inleda en återhämtning, men den går på halvfart, och från den låga nivå den hamnade på under förra året. Tabell 1 Almegas konjunkturprognos, april 2010 Nivå Mdr kr Procentuell förändring Hushållens konsumtionsutgifter 1487,2-0,2-0,8 2,0 2,5 Offentliga konsumtionsutgifter 858,2 1,4 2,1 1,6 0,5 Statliga 226,9 0,0 1,5 2,7 0,0 Kommunala 631,3 1,9 2,3 1,2 0,7 Fasta bruttoinvesteringar 531,2 2,6-15,3 1,5 4,6 Lagerinvesteringar, (bidrag till BNP-tillväxten) -44,1-0,6-1,5 1,4 0,0 Export 1503,7 1,8-12,5 3,2 5,8 Export av varor 1005,5 1,1-17,2 2,3 6,0 Export av tjänster 498,2 3,7-1,3 5,0 5,5 Import 1279,1 3,0-13,4 6,1 5,5 Import av varor 896,4 2,2-16,2 6,5 5,7 Import av tjänster 382,7 5,0-5,7 5,0 5,0 BNP 3057,1-0,2-4,9 2,1 2,7 BNP kalenderkorrigerat -0,4-4,8 1,8 2,7 Nyckeltal och antaganden: Nettoexporten, bidrag till BNP-tillväxten -0,4-0,5-1,0 0,5 Öppen arbetslöshet, ILO:s definition (procent av arbetskraften) 6,2 8,3 9,1 9,0 Sysselsättning, (nationalräkenskaperna), förändring i procent 0,9-2,0-0,5 0,8 Produktivitetsförändring i näringslivet, kalenderkorrigerat -2,3-3,5 2,3 2,7 Produktionsvolym, tjänsteproducenter, kalenderkorrigerat 0,3-3,3 2,5 3,5 Produktionsvolym, tillverkningsindustrin, kalenderkorrigerat -3,8-14,6 3,0 6,0 KPI, årsgenomsnitt 3,4-0,3 1,7 3,1 KPIF, årsgenomsnitt 2,7 1,9 2,0 1,6 Hushållens sparkvot inkl. sparande i avtalspensioner och PPM 11,6 13,9 12,9 12,8 Real disponibel inkomst, förändring 2,7 2,1 0,9 2,2 Sveriges exportmarknadstillväxt 3,0-13,2 6,3 6,5 Ränta, 10-åriga statsobligationer, december 2,7 3,2 3,9 4,5 Reporäntan, december 2,00 0,25 1,25 2,75 Källa: SCB, Oxford Economic Forecasting samt Almegas prognoser för perioden

7 Återhämtningen vilar på fortsatta stimulanser Tecknen på att ekonomier runt om i världen har inlett en återhämtning fortsätter att komma. En vändning i tillväxten startade under 2009 i flera länder, som Kina, USA och Australien. I euroområdet och i Sverige fortsatte emellertid produktionen att ligga på lägre nivåer än ett år tidigare, se diagram 2. För flera länder i Europa steg ändå den samlade produktionen, BNP, mellan tredje och fjärde kvartalet, men i vissa länder, exempelvis Sverige, fortsatte BNP att falla under fjärde kvartalet. En uppgång för ledande indikatorer under hösten har talat för att produktionen skulle börja öka, till och med rejält, redan under andra halvåret 2009, men i stället fortsatte den alltså att visa en svagare utveckling än väntat i flera länder. Diagram 2 BNP-tillväxten i några ekonomier, procentuell förändring, fasta priser Ledande indikatorer pekar trots allt fortfarande uppåt för inledningen av 2010 och en återhämtning för BNP-tillväxten i flertalet länder i år är närmast helt säker. Inte minst mot bakgrund av att de flesta länder avvecklat stora lager och nu behöver bygga upp lagren igen. Lagerbidraget till BNP-tillväxten blir historiskt sett kraftigt. Frågan är om efterfrågan också återhämtar sig i takt med produktionen, så att lageruppbyggnaden matchar efterfrågan. I annat fall blir det en så kallad ofrivillig lageruppbyggnad, och åter igen behov av lagerneddragningar. 7

8 Bakom återhämtningen på Sveriges exportmarknader i Europa, USA och Asien ligger, förutom lageromslaget, de enorma stimulansåtgärder som regeringar och centralbanker satt in för att motverka de negativa effekterna av den globala finanskrisen. Stimulanserna har varit framgångsrika i många länder och har i stort sett återställt förtroendet på de finansiella marknaderna, stimulerat efterfrågan och lyckats vända produktionen från kraftiga fall till en begynnande återhämtning. Baksidan av åtgärderna är att många länder byggt upp ovanligt stora underskott i sina offentliga finanser, samt historiskt höga statsskulder till utlandet. Nu väntar en långdragen period då länder med stora utlandsskulder och budgetunderskott måste börja betala av skulderna till hållbarare nivåer, samt lägga fram en långsiktig strategi för att få ned de stora underskotten i de offentliga finanserna. Storbritanniens regering förutspår exempelvis att deras statsskuld kommer att uppgå till närmare 80 procent av BNP Enligt IMF, internationella valutafonden, kommer många länder att ha en statskuld runt denna nivå, vilken är för hög för att kunna hantera eventuella kommande kriser. De växande budgetproblemen medför ökade lånebehov och högre riskpremier på utlandslån, det vill säga stigande räntor på lånen, särskilt för länder med de största budgetunderskotten. Ett land som drabbats särskilt hårt är Grekland, vars statsskuld förra året nådde upp till 113 procent av BNP, och landets budgetunderskott 12,7 procent av BNP. Den grekiska staten får nu betala betydligt högre räntor än andra länder på lån i utlandet. I eurozonen steg ränteskillnaderna för statsobligationer mellan länder med relativt stora budgetunderskott och Tyskland kraftigt under Trots att EMUländerna den 12 april i år aviserade att de är beredda att ge ett 30 miljarders eurolån till Grekland och till en lägre ränta än marknadsräntan, låg räntedifferensen mellan Greklands statsobligationer och Tysklands i mitten av april på hela fyra procentenheter. För att rädda ekonomin på längre sikt har den grekiska regeringen ställt upp målet att få ned underskottet till 3 procent år 2012, vilket kräver omfattande nedskärningar i offentliga utgifter samt skattehöjningar. Liknande behov kommer att segla upp även i andra länder med stora underskott, som exempelvis USA, där underskottet nådde upp till 9,9 procent av BNP Men ännu finns behov av ytterligare stimulanser för att säkerställa en fortsatt återhämtning. USA:s omfattande stimulanspaket från februari/mars 2009 fortsätter att verkställas under I USA har nu nya förslag lagts fram av administrationen, bland annat skatterabatter för företag som nyanställer och stöd till små, lokala banker, med syftet att underlätta för dem att ge lån till mindre företags investeringar, som i sin tur kan leda till fler nya jobb. Dessutom klubbades administrationens förslag till sjukvårdsreform igenom i representanthuset i mars i år. Det finns beräkningar på att reformen kommer att minska det offentliga underskottet med hela miljarder dollar på 20 års sikt, men att den också kommer att kosta 940 miljarder under de första tio åren. Almega räknar med att de långa räntorna kommer att stiga gradvis framöver, som en följd av att både USA och flertalet EU-länder ökar sitt lånebehov för att finansiera 8

9 växande offentliga budgetunderskott. De stigande räntorna kommer även att motverka en återhämtning för investeringar i produktions- och humankapital, och hålla tillbaka tillväxten totalt sett i många länder. Dessutom kommer de nya reglerna från Baselkommittén och dess 27 medlemsländer som stipulerar att banker måste ha en större andel eget kapital som en buffert för att hantera eventuella framtida förluster sannolikt också leda till kreditåtstramning, alltså göra det svårare för icke-finansiella företag att få lån. Alla större banker i dessa länder måste börja tillämpa reglerna senast i slutet av Ännu ligger flertalet styrräntor kvar på rekordlåga nivåer, och Almega räknar med att de ligger kvar där under resten av året i åtminstone USA, EMU-området och Storbritannien. Bank of Englands styrränta väntas ligga kvar på 0,5, Europeiska centralbankens på 1,0 och Fed funds rate i USA i intervallet på 0-0,25 procent. Det finns bedömare som till och med tror att dessa räntor kan ligga kvar så länge som tre år framåt. Men i vissa andra länder, som Australien och Norge, började styrräntorna höjas redan i höstas. I år bedömer Almega att även Sveriges Riksbank kommer att börja höja styrräntan. Med andra ord skiljer sig behovet av fortsatta räntestimulanser samt inflationsutvecklingen åt mellan länder, och penningpolitiken kommer därför att gå isär mellan fler länder i år. I exempelvis Norge och Sverige har den underliggande inflationen 1 stigit i klart högre takt än i övriga EU sedan slutet av förra året. I februari låg den underliggande inflationstakten på 3,1 respektive 2,8 procent i Norge respektive Sverige, medan den låg på endast 0,9 procent i euroområdet. I mars steg den till 1,5 procent i euroområdet. I Kina låg inflationstakten på 2,7 procent i februari och 2,4 i mars, och även där kan en åtstramning av något slag behövas för att förhindra en accelererande inflation. Starka siffror från USA Bakom den kraftiga ökningen av USA:s BNP fjärde kvartalet 2009 på 5,6 procent, ligger främst lagerförändringen, som bidrog med hela 3,8 procentenheter till BNPökningen. Lagren i ekonomin totalt sett drogs ned i betydligt mindre grad än tidigare under året, vilket därmed gav ett så starkt positivt bidrag till tillväxten. Under de senaste tre åren drogs lagren ned, särskilt under 2009, i samband med den minskade produktionen. Lageravvecklingen ser nu alltså ut att i stort sett ha avslutats, och det kan finnas behov av en lageruppbyggnad i takt med återhämtningen av efterfrågan. Därmed kan vi vänta oss ett fortsatt positivt bidrag från lagerförändringen till BNP i år. Det 1 Den underliggande inflationen mäts här som inflationen rensad för egnahemsägarnas räntekostnader. För att kunna jämförbara inflationstalen mellan Sverige och Norge har vi använt ett harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) som utvecklats inom EU. 9

10 positiva lagerbidraget trappas emellertid ned under loppet av året, eftersom lagerförändringen bedöms bli allt mindre. Det råder också osäkerhet om det kommer att finnas en stadigt ökande efterfrågan, vilket förmodligen leder till en försiktig lageranpassning. Avgörande för återhämtningen i USA och andra länder är utvecklingen på arbetsmarknaden, vilken också avgör i vilken takt hushållen kommer att återhämta sin konsumtion. I USA fortsatte sysselsättningen att falla till och med februari i år, men i betydligt mindre grad än för ett år sedan. Då uppgick minskningen till över jobb per månad. Mellan november förra året och februari i år låg den kring knappt i genomsnitt. I mars bröts den negativa trenden, då sysselsättningen steg med drygt jobb, varav är jobb med den landsomfattande folkräkningen under våren, som görs vart tionde år. Utvecklingen under de senaste månaderna har varit bättre än väntat. Arbetslösheten ser i USA ut att toppa kring 9,7 procent. Även om sysselsättningen i USA nu börjat öka, ser utsikterna för en snabbare ökningstakt begränsade ut, både i år och Med undantag för den tillfälliga ökningen till följd av den omfattande folkräkningen, talar en fortsatt svag inhemsk efterfrågan för att sysselsättningen för övrigt kommer att öka långsamt. I USA kan emellertid vinstmarginalerna inom näringslivet väntas återhämta sig snabbare än i Europa, eftersom produktiviteten tog fart i USA redan under förra året medan den föll i Europa. Detta hänger samman med att sysselsättningen dragits ned mycket kraftigare i USA än i Europa, där flera länder i stället karaktäriserats av labour hoarding, det vill säga, företag har i högre grad behållit sin arbetskraft trots lågkonjunktur och fallande produktivitet. Då efterfrågan nu återvänder har företagen en relativt god tillgång på arbetskraft i dessa länder för att möta efterfrågan, och det kan dröja innan konjunkturen blir så stark att sysselsättningen behöver öka. Kina nära överhettning Kinas ekonomi har fortsatt att visa styrkebesked sedan förra årets återhämtning. BNPtillväxten nådde under 2009 upp till den kinesiska regeringens mål på 8 procent med råge, 8,7 procent. De finanspolitiska stimulanserna i Kina drog upp investeringarna kraftigt, vilka bidrog med 8 procentenheter till BNP-tillväxten. Stimulanserna har gynnat främst den inhemska produktionen, men även utländska producenter, eftersom den inhemska efterfrågan lett till ökad import. I februari steg importen med hela 45 procent jämfört med februari förra året. Kinas import av bland annat råvaror, högteknologiska produkter samt tjänster tog fart från början av Sveriges export till Kina ökade också starkt under förra året, med 21 procent räknat i löpande priser, och Kina avancerade från fjortonde till Sveriges tionde största 10

11 exportmarknad. Sveriges import från Kina minskade däremot med 6 procent, vilket hör samman med minskad efterfrågan från främst Sveriges tillverkningsindustri, vars produktion minskade med hela 17 procent förra året. Sveriges varuimport totalt minskade med cirka 16 procent. Sverige har tidigare haft ett underskott i handeln med Kina, men handelsnettot vände till överskott under de två senaste årens kraftigt minskade inhemska efterfrågan i Sverige, samtidigt som Kinas efterfrågan tog fart förra året, se diagram 3. Kinas totala export accelererade emellertid i början av I februari steg exporten med hela 46 procent jämfört med februari Jämförelsen är mot den månad förra året då Kinas export föll som kraftigast, men ökningen i år är ändå överraskande stark. Även i det här fallet är en fortsatt exporttillväxt sannolikt beroende av en fortsatt expansiv penning- och finanspolitik i omvärlden. Diagram 3 Sveriges utrikeshandel med Kina, löpande priser, procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år Almegas prognos för Sveriges ekonomi utgår från bland annat de tillväxtutsikter som sammanfattas för några av Sveriges största exportmarknader i tabell 2 nedan. Där framgår också att Almega utgår från att Sveriges exportmarknadstillväxt i år växer med 11

12 drygt 6 procent och ungefär lika mycket nästa år, vilket är något över den genomsnittliga årliga tillväxttakten för Sveriges exportmarknad under de senaste decennierna. Tabell 2 Internationella förutsättningar Ranking Sveriges största och deras BNP-tillväxt: 2009 exportmarknader Norge -1,4 1,4 3,0 2 Tyskland -4,9 1,5 1,9 3 Storbritannien -4,9 1,1 2,3 4 Danmark -5,1 0,8 2,5 5 Finland -7,8 1,5 3,0 6 USA -2,4 3,4 3,4 7 Frankrike -2,2 1,2 1,8 8 Nederländerna -4,0 1,0 2,0 9 Belgien -3,0 1,4 2,0 10 Kina 8,7 9,5 8,7 Euroområdet -4,0 1,0 1,7 EU totalt -4,1 1,0 2,0 Världen -2,0 3,1 3,7 Sveriges exportmarknadstillväxt -13,2 6,3 6,5 Världsmarknadstillväxt globalt -12,8 8,3 8,0 Råoljepris, USD/fat 61,6 79,3 80,8 Källa: prognoser från Oxford Economic Forecasting, mars Värt att notera är att världsmarknadstillväxten totalt sett utvecklas starkare än Sveriges egen exportmarknadstillväxt, enligt de internationella förutsättningar vi utgår ifrån. Sverige har alltså en oförmånligare länderinriktning i exporten under de närmaste åren jämfört med hur exportmarknaden totalt utvecklas enligt prognosen. 12

13 Tjänsteexporten allt viktigare för konkurrenskraften Exporten från Sverige föll under förra året med hela 12,5 procent. Ett så kraftigt fall har inte inträffat under de senaste tre decennierna. Under den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet föll exporten med knappt två procent. Under förra året var det i huvudsak varuexporten som föll, med drygt 17 procent. Tjänsteexporten minskade med endast lite över en procent och motverkade alltså fallet i den totala exporten. Exporten av IT-tjänster samt av övriga företagstjänster var uppåtgående under förra året, och motverkade fallet i tjänsteexporten. Under framför allt första och andra kvartalet förra året ökade exporten av forskning och utveckling kraftigt, med 43 respektive 23 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Däremot drogs tjänsteexporten ned främst på grund av minskade intäkter från merchanting. 2 Denna del av tjänsteexporten minskade med drygt 19 procent förra året, och drog ned tjänsteexporten med nära tre procentenheter. Borträknat merchanting ökade alltså tjänsteexporten. Diagram 4 Industrins exportorderingång, varuexport samt världsmarknadstillväxt 2 Merchanting avser här intäkter (marginalen mellan inköps- och försäljningspris) från försäljning av produkter från företag utomlands, vanligen dotterbolag till industriföretag. Intäkterna tas i det här fallet hem till moderbolaget i Sverige, även fast produkterna inte producerats i och exporterats från Sverige. Kopplingen är att produkterna tidigare utvecklats i moderbolaget genom forskning och utveckling. 13

14 Det kraftiga fallet för merchanting påverkade även BNP-tillväxten negativt, med hela fyra tiondelar. Det vill säga, Sveriges BNP hade fallit med 4,5 procent i stället för 4,9 förra året om vi räknar bort effekten av merchanting. För prognosmakare är det i stort sett omöjligt att göra en prognos för denna del av tjänsteexporten eftersom den inte redovisas löpande i statistiken. Utvecklingen för merchanting har följt konjunkturutvecklingen för exportindustrin och tidigare även dragit upp tjänsteexporten, som ökade snabbare än varuexporten under perioden Den snabbast växande delen av tjänsteexporten under senare år har varit data- och informationstjänster, men även övriga affärstjänster med mera har tagit fart. Dessutom har utländska besökares konsumtion i Sverige stigit, vilket också bidragit till den starkare utvecklingen av tjänsteexporten. Övriga affärstjänster utgör den största delen av tjänsteexporten, en tredjedel, medan resevalutaintäkterna utgör cirka en femtedel. Diagram 5 Sveriges export, några varugrupper, fasta priser Medan världsmarknaden för varor föll med cirka procent under 2009 föll Sveriges varuexport betydligt mer, med drygt 17 procent. Trots att världsmarknadstillväxten började återhämta sig från mitten av förra året märktes inte någon motsvarande vändning för Sveriges export, se diagram 4. Varuexporten fortsatte 14

15 enligt nationalräkenskaperna att falla under hela året, trots industrins ökade exportorderingång från början av året. Industrins exportleveranser enligt månadsstatistiken tog inte heller fart, utan stod och stampade mot slutet av året. Normalt brukar exporten följa efter utvecklingen för orderingången med bara några få månaders eftersläpning, men nu avviker utvecklingen rejält från den normala. Några möjliga förklaringar till varför exporten från Sverige inte följt med världsmarknadstillväxten uppåt sedan förra året kan för det första vara att Sveriges export har en relativt andra länder stor andel verkstadsprodukter, som transportmedel och investeringsvaror, som drabbats särskilt hårt av den globala finanskrisen och minskade investeringar. För det andra kan exportorder ha dragits tillbaka i samband med företags finansieringsproblem, och dessa annullerade order ligger ändå kvar i orderstatistiken. För det tredje är en hypotes att företagen får in exportorder, men att en del av leveranserna kanske sker från dotterbolag utomlands som har kapacitet att leverera och ligger närmare marknaden där efterfrågan tagit fart, som i Asien. Det skulle också kunna förklaras av att produktionsanläggningar i Sverige haft problem att leverera i samband med neddragen produktion under krisen, som i bilindustrin. Dessutom tappade Sveriges varuexport fart redan under 2007, då världsmarknaden fortfarande växte, eftersom produktionskapaciteten då inte räckte till för att möta efterfrågan. Frågan är om kapaciteten nu är ännu mer begränsad efter de senaste årens fallande produktivitet och neddragningar inom industrin. Flertalet varugrupper drabbades av den djupa nedgången i efterfrågan på världsmarknaden under åren I diagram 5 visas några exempel, där exporten av personbilar föll kraftigast, men fallet var djupt även för exempelvis metallvaror och datorer. Ett undantag var läkemedelsexporten, som till och med ökade under förra året. Den svenska kronans försvagning under 2008 ser ut att ha motverkat en kraftigare nedgång för exporten av trävaror, massa och papper. Ändå minskade exporten av dessa skogsprodukter under förra året. Verkstadsprodukter, som har ett relativt större importinnehåll än skogsindustrin, och som drabbats av den största nedgången i efterfrågan, har knappast varit hjälpt av en svagare kronkurs. Då kronan försvagas stiger priserna på importerade insats- och investeringsprodukter, vilket gör det svårare att sänka de relativa exportpriserna på varor med högt importinnehåll. I Almegas konjunkturrapport från april förra året belystes att sambandet mellan Sveriges relativa exportpris och Sveriges världsmarknadsandel så gott som upphört under 2000-talet. Sveriges exportpris relativt konkurrentländerna föll då i omgångar samtidigt som världsmarknadsandelen ändå minskade, se diagram 6. Sveriges varuexport tappade marknadsandelar under större delen av 2000-talet. Dessutom mattades produktivitetstillväxten av från mitten av decenniet och var negativ under perioden

16 Diagram 6 Sveriges relativpris på exportmarknaden samt världsmarknadsandel för varor Med ytterligare ett års facit kvarstår vår slutsats att sambandet mellan kronkursen och export- och marknadsandelsutvecklingen blivit avsevärt svagare än tidigare. Kronförsvagningen från sommaren 2008 ledde inte heller till ett lyft för Sveriges export på ett motsvarande sätt som tidigare. Almega hävdar alltså fortfarande att exportföretagens konkurrenskraft från 2000-talet i högre grad beror på stark produktivitets- och efterfrågetillväxt än på en svagare krona i förhållande till konkurrentländerna. 16

17 Under 1990-talet var sambandet mellan Sveriges export och kronans växelkurs i relation till Sveriges konkurrentländers valutor fortfarande starkt, se diagram 7, det vill säga, en kronförsvagning ledde helt klart till ett lyft för exporten. Under 2000-talet försvann så gott som detta starka samband helt, se diagram 8. Efter att kronans fasta växelkurs släpptes i slutet av 1992 och försvagades kraftigt, steg exporten snabbt redan 1993, trots att världsmarknaden då ännu inte tagit fart. Åren därpå, , ökade Sveriges exportmarknad med drygt 9 procent per år, vilket också gav exporten en extra skjuts, samtidigt som kronan försvagades en bit in på Även under högkonjunkturåren växte exportmarknaden med drygt 9 procent per år, samtidigt som kronan åter försvagades, vilket också lyfte Sveriges export. Under 2000-talet däremot sammanföll kronförsvagningar med en nedgång i efterfrågan , samt Minskad efterfrågan vägde då tyngre än kronförsvagningen i påverkan på exportutvecklingen. Diagram 7 Sambandet mellan kronans växelkurs och Sveriges export 17

18 Diagram 8 nedan visar att en försvagning av kronan i förhållande till konkurrentvalutorna inte längre resulterat i ett lyft för exporten såsom på 1990-talet och även tidigare decennier. Då kronan har stärkts under 2000-talet har exporten också tagit fart, vilket snarare förklarats av andra faktorer än kronans utveckling, såsom god efterfrågan på exportprodukterna och en hög produktivitet fram till och med år Därefter tappade exporten fart och följde som sagt inte med i utvecklingen för världsmarknadstillväxten. Diagram 8 Sambandet mellan kronans växelkurs och Sveriges export 18

19 Vilken efterfrågan drar upp tjänsteproduktionen? En uppåtgående efterfrågan på Sveriges tjänsteexport under senare år är en av faktorerna som bidragit till en gynnsammare utveckling för tjänsteproduktionen i Sverige jämfört med varuproduktionen. Även andra länders stimulansåtgärder har gynnat efterfrågan på tjänster, exempelvis infrastrukturinvesteringar, där både IT- och tekniska tjänster ofta blir inkopplade. Som belystes i föregående avsnitt har efterfrågan från exportmarknaden på särskilt kunskapsintensiva tjänster till och med ökat under finanskrisen, som IT-, forskning och utvecklings- samt affärstjänster av olika slag. Även den inhemska efterfrågan på företagstjänster från tjänstesektorn har varit starkare än från industrin. Diagram 9 Produktionstillväxten i olika sektorer Medan varuproduktionen minskade under förra året med drygt 12 procent, föll produktionen med 3,5 procent i den privata tjänstesektorn. Redan från andra kvartalet började emellertid tjänsteproduktionen att vända uppåt, om än svagt. Samtidigt fortsatte industriproduktionen att falla. Tjänstesektorn kom sist in i lågkonjunkturen, och kommer först ut ur den. Denna gång har industrin släpat efter i samband med fortsatt svag efterfrågan och lagerneddragningar. Nu räknar Almega med att även 19

20 industriproduktionen bottnat och väntas stiga från början av året. Detta innebär att även industrins efterfrågan på företagstjänster nu bör inleda en återhämtning. Förutom efterfrågan på tjänster från exportmarknaden höll sig efterfrågan på företagstjänster, både från den privata och offentliga tjänstesektorn, relativt väl uppe under förra året. Olika delar av den privata tjänstesektorn samt offentlig sektor köper in företagstjänster av olika slag. Arkitekter och tekniska byggkonsulter har gynnats av de omfattande investeringarna i infrastruktur. Även den finansiella sektorn har klarat sig relativt bra och ökat sin efterfrågan på företagstjänster, mycket tack vare regeringens och Riksbankens stödåtgärder för att säkerställa utlåningen och återställa förtroendet inom det finansiella systemet. Efterfrågan på IT-tjänster har också hållits uppe, delvis för att inköp av externa ITtjänster kan bidra till effektiviseringar och kostnadsbesparingar. IT-sektorn är också relativt mindre konjunkturkänslig då IT-företagen normalt har slutit långa leveranskontrakt med sina kunder, som dessutom finns inom i stort sett alla sektorer. Även företag inom detaljhandeln ökade sin efterfrågan på företagstjänster under förra året, den bransch som gynnats av hushållens ökade konsumtion. Inkomstskattesänkningar, ROT- och RUT-avdrag samt rekordlåga bolåneräntor stimulerade konsumtionen, som började stiga från och med andra kvartalet Hushållens efterfrågan på hälso- och sjukvård samt utbildning ser också ut att ha ökat då produktionstillväxten inom denna sektor fortsatte att stiga, se diagram 9. Det är en bransch som vuxit stadigt under en lång period från 1990-talet. Hushållens ökade efterfrågan har också gynnat andra branscher som exempelvis fastighetsmäklare, hotell och restauranger med flera. Trots att industrikonjunkturen nu vänder upp senare än tjänstesektorn är det alltså inte enbart hushållens efterfrågan som förklarar varför tjänstesektorn vänt uppåt tidigare än vanligt i samband med en konjunkturnedgång. Industrins återhämtning har däremot gått långsammare än vad olika ledande indikatorer antytt, som exempelvis inköpschefsindex, (PMI-index), se diagram 10. Indextal över 50 indikerar tillväxt i industrin. Redan i juni förra året hamnade PMI-index över 50- strecket, men den faktiska produktionsutvecklingen i industrin var fortfarande negativ under andra halvåret 2009, enligt SCB:s utfallsdata. Industriproduktionen föll fortfarande under hösten jämfört med sommaren, och i februari i år låg produktionen ännu under nivån i februari förra året. Det har varit en ovanligt långdragen eftersläpning mellan ledande indikatorer och den faktiska utvecklingen. Vi har inte heller någon tidigare period att jämföra med som visat ett så historiskt kraftigt ras i industriproduktionen som under Då företagen rapporterat att produktionen ökar, utan att ange hur mycket i kvantitativa termer, är det från den mycket nedpressade produktionsnivån. Uppenbarligen går det inte att översätta indikatorernas mycket positiva tal till en kraftigt positiv produktionstillväxt i faktiska termer. Almegas tolkning av den samlade statistiken är i stället att 20

21 industriproduktionen bottnat och vänder svagt uppåt någon gång i början av Enligt SCB:s månadsstatistik fortsatte industriproduktionen att falla i februari, samt under den senaste tremånadersperioden från den föregående. Uppgången kanske därmed fördröjs till andra kvartalet i år. Diagram 10 Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin och utfall enligt SCB:s industriproduktionsindex Efterfrågan från hushållen väntas i år hållas uppe av fortsatta realinkomstökningar, trots att Almega räknar med att inflationen i år kommer att stiga, se tabell 1. Efterfrågan från offentlig sektor fortsätter också att öka. Almega räknar med att den offentliga konsumtionen stiger både i år och nästa år, med 1,6 respektive 0,5 procent, och i linje med regeringens egen prognos. Regeringen har i sin budgetproposition den 15 april reviderat upp den offentliga sektorns finansiella sparande för i år med hela 39 miljarder kronor jämfört med höstbudgetens prognos för Den starkare utvecklingen förklaras framför allt av den avsevärt bättre utvecklingen av sysselsättningen, som gett högre skatteintäkter än väntat. En viss draghjälp till ökad efterfrågan på tjänster kommer även från en ökning av de totala fasta bruttoinvesteringarna i år, som vänder från den djupa nedgången förra året med drygt 15 procent. De totala investeringarna i år ökar tack vare en uppgång inom 21

22 både den privata och offentliga tjänstesektorn. Almega räknar med en liten ökning i år med 1,5 procent för investeringarna totalt, se tabell 3. Den långsamma uppgången Almega räknar med förklaras av den tröga återhämtningen i efterfrågan för främst exportindustrin, fortsatt lågt kapacitetsutnyttjande i både industrin och vissa tjänstebranscher samt återhållande effekter av finanskrisen, såsom ökade kapitaltäckningskrav inom bankerna. Företag är också ovanligt pressade av höga kostnader i förhållande till försäljningsintäkterna i stora delar av näringslivet, vilket den fallande produktiviteten under de senaste åren indikerat. Tabell 3 Fasta bruttoinvesteringar Mdr kronor Fasta priser, procentuell förändring Gruv- och tillverkningsindustrin 79,5-21,8-3,0 10,0 Byggindustri 13,7-37,4-5,0 15,0 Tjänsteproducenter 268,5-20,3 3,0 5,0 Offentliga myndigheter 101,7 6,9 3,0 1,0 Efter typ av investeringar: Maskininvesteringar 155,6-26,9 1,0 10,0 Bostadsinvesteringar 78,2-20,5 7,0 7,5 Övriga bygginvesteringar 160,5-1,9 2,0 1,0 Bygginvesteringar totalt 238,7-8,0 3,6 3,2 Övrigt 90,0-1,5 0,0 1,0 Totala fasta bruttoinvesteringar 531,2-15,3 1,5 4,6 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, Almega. Investeringsraset förra året förklaras i hög grad av minskade maskin- och bostadsinvesteringar. Investeringarna föll kraftigast inom byggindustrin, men var också kraftigt neddragna inom både tjänstesektorn och industrin. Inom tjänstesektorn drog i stort sett samtliga delbranscher ned kraftigt, med undantag för kreditinstitut och försäkringsbolag, som visar en marginell nedgång för helåret. De offentliga investeringarna steg däremot med nära 7 procent och mer än året innan. De statliga respektive kommunala investeringarna var ungefär lika stora förra året, omkring 50 miljarder vardera. De mest omfattande investeringarna, vilka uppgick till sammantaget nära 270 miljarder kronor, gjordes förra året i den privata tjänstesektorn, trots en nedgång. Mer detaljerade uppgifter på vad olika tjänstebranschers investeringar består av, visar betydande 22

23 skillnader mellan branscher. Därför går det inte att generalisera hur investeringarna i tjänstesektorn fördelas på för typ av investeringar. Exempelvis har kreditinstitut och försäkringsinstitut investerat en relativt stor andel av branschens totala investeringar i programvaror och övrigt, som ligger under övriga investeringar (se tabell 4), det vill säga en andel på cirka 63 procent under perioden Andelen investeringar i maskiner och inventarier var mindre, 24 procent. Motsvarande fördelning för branschen företagstjänster var cirka 37 procent i maskiner och inventarier, och drygt en tredjedel i programvaror och övrigt. Utbildnings- och hälsovårdsbranschen investerar normalt mindre i transportmedel jämfört med exempelvis företagstjänster, mer i maskiner och inventarier samt byggnader, och nära 30 procent i programvaror och övrigt. Tabell 4 Fasta bruttoinvesteringar efter investeringstyp, andelar i procent av respektive branschs totala investeringar för perioden Maskiner och inventarier Transportmedel Byggnader och anläggningar Övriga investeringar Kreditinstitut och Företagstjänster Utbildning, hälsovård, försäkringsbolag samhällstjänster m.m. 24,1 37,3 41,7 4,7 23,0 8,0 7,7 6,3 20,9 63,4 33,5 29, Källa: Nationalräkenskaperna, detaljerade årsstatistiken till och med år Tillverkningsindustrins investeringar uppgick under förra året till lite över 70 miljarder kronor, vilket var en drygt 11 miljarder lägre nivå jämfört med genomsnittet för perioden Bostadsinvesteringarna minskade kraftigt under förra året, med hela 20,5 procent. Men i år räknar Almega med en ökning på 7 procent, och nästa år med 7,5 procent. Efterfrågan på nya bostäder har ökat i samband med de rekordlåga bolåneräntorna och stigande bostadspriser. Almega räknar med att efterfrågan på bostäder kommer att hållas uppe i år, även med stigande bolåneräntor, eftersom ränteuppgången väntas bli försiktig under Mot slutet av året kan den rörliga tremånadersräntan komma att ligga på knappt 3 procent, alltså cirka 1,5 procentenheter över reporäntan, som Almega antar kommer att ligga på 1,25 i december. I slutet av 2011 kan emellertid den rörliga bolåneräntan ha kommit upp i drygt 4 procent. Anläggningsinvesteringarna ökade starkt under förra året. Almega räknar med en nästan lika stark ökning i år. Bakom ökningen ligger delvis de stora 23

24 infrastrukturinvesteringarna, men även privata satsningar inom främst energisektorn. Nästa år börjar emellertid infrastrukturinvesteringarnas bidrag att minska då regeringens så kallade närtidssatsning fasas ut. Anläggningsinvesteringarna väntas ändå ligga kvar på en hög nivå. Lagerinvesteringarna bidrar i år starkt positivt till Sveriges BNP-tillväxt 3, det vill säga med hela 1,4 procentenheter till BNP-ökningen på 2,1 procent. Efter förra årets kraftiga lagerneddragning, som då i stället drog ned BNP-tillväxten med 1,5 procentenheter, minskar lagren i betydligt mindre grad i år. Det resulterar i ett kraftigt positivt lageromslag. Eftersom lagren väntas minska med motsvarande endast drygt 1 miljard kronor i år jämfört med nära 43 miljarder förra året, ger det alltså en positiv förändring på drygt 41 miljarder i år. Den totala lagerförändringens kraftiga påverkan på BNP-förändringen var under förra året ovanligt stor i ett historiskt perspektiv. Endast under lågkonjunkturåren 1981 respektive 1991 var det negativa lagerbidraget ungefär lika stort som under Den ökade industriproduktionen i år ger en viss ökning av industrins lager av färdiga varor och varor i arbete. Även handelns lager kommer att visa ett starkt positivt omslag från kraftiga neddragningar förra året till en marginell minskning i år. 3 Bidraget till BNP-tillväxten beräknas som lagerförändringen i procent av BNP föregående år. 24

25 Nyheter på arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter att överraska, och den senaste överraskningen var att trenden för sysselsättningen tyder på en uppgång redan i början av 2010 jämfört med bottennivån i slutet av förra året, se diagram 11. Nedgången för sysselsättningen ser alltså ut att ligga bakom oss, vilket förklaras av att den privata tjänstesektorn ökar antalet anställda, särskilt inom kunskapsintensiva branscher. Däremot räknar Almega med att industrin fortsätter att dra ned på sysselsättningen, men i mindre omfattning i år jämfört med den kraftiga minskningen förra året på drygt Totalt sett räknar Almega med att cirka jobb försvinner i år. För hela den arbetsföra befolkningen i åldrarna år ser den aktuella trenden för sysselsättningen till och med något starkare ut än för dem i intervallet år, se diagram 11. Det talar för att det finns en efterfrågan på framför allt den äldre arbetskraften, vilket kan vara en indikation på att de är svåra att ersätta med yngre, mindre erfarna och mindre kvalificerade medarbetare. Sysselsättningen för dem över 65 år har haft en uppåtgående trend sedan år Samtidigt har alltfler av dem från 65 år lämnat arbetskraften, vilket hör samman med de stora årskullarna av 40-talister som nått upp till dessa åldrar. Diagram 11 Sysselsättning i Sverige, tusental 25

26 Den äldre arbetskraften, från 65 år, har drabbats av finanskrisen i betydligt mindre grad än ungdomarna i åldrarna år. Sysselsättningen i den yngre gruppen började falla i samband med att finanskrisen eskalerade under hösten 2008, och ännu har sysselsättningen för denna grupp inte vänt uppåt. Arbetslösheten har fortsatt att stiga, och senast i februari uppgick den för gruppen år till drygt 26 procent av arbetskraften. Det här visar tydligt de ökade svårigheterna att matcha efterfrågan på särskild kompetens och erfarenhet med utbudet på arbetsmarknaden. Totalt sett vänder det nu på arbetsmarknaden, och den bör trots allt även förbättras för den yngre arbetskraften. Antalet personer som berörts av varsel är nu betydligt mindre omfattande jämfört med tidigare. Varslen steg kraftigt under hösten 2008, och låg på drygt i genomsnitt under fjärde kvartalet Under förra året trappades därefter antalet varsel ned. Under andra halvåret 2009 låg antalet varslade personer på betydligt lägre nivåer än ett år tidigare, på knappt i genomsnitt per månad. Senast i mars uppgick de preliminärt till drygt 4 600, vilket motsvarar ungefär den nivå de brukar ligga på under högkonjunktur. Under de starka konjunkturåren låg varslen på i genomsnitt per månad. Varslen inom tjänstesektorn har varit störst inom företagstjänster 4 då olika tjänstebranscher jämförs, men samtidigt är det just företagstjänster som hållit uppe sysselsättningen under lågkonjunkturen, och som nu drar upp sysselsättningen mest av alla branscher i Sverige. Det förklaras av att endast delar av denna omfattande bransch, som sysselsätter drygt en halv miljon, varslat, medan andra delar gått bättre och till och med ökat antalet anställda. Sysselsättningen inom företagstjänster totalt sett ökade fortfarande under första kvartalet förra året. Därefter var den nära oförändrad under andra och tredje kvartalet för att åter ta fart under det fjärde, då sysselsättningen där steg med hela jämfört med motsvarande kvartal Medan efterfrågan på tjänster hållit sig relativt väl uppe av efterfrågan från den offentliga samt privata tjänstesektorn, men även från exportmarknaden samt hushållen, har industrin drabbats betydligt hårdare av den kraftiga nedgången i efterfrågan på främst verkstadsprodukter på exportmarknaderna. Tillverkningsindustrins sysselsättning minskade med drygt under förra året, se tabell 6. Nedgången hade sannolikt varit ännu större om de särskilda krisavtalen mellan parterna inom industrin inte hade slutits. De innebar sänkta arbetskraftskostnader under en begränsad tid genom förkortad arbetstid för att undvika uppsägningar och risk för produktionsstörningar längre fram. Dessa avtal speglar också att det blivit mer angeläget att behålla personal som är svår att ersätta och få tag på då konjunkturen är god. 4 Företagstjänster är en summering av ett antal olika branscher, som består bland annat av datakonsulter, tekniska konsulter, arkitekter, forskningsföretag, organisationskonsulter, juridiska konsulter, revisionsbyråer, medieföretag, reklamverksamhet, bemanningsföretag m.fl. 26

27 Tabell 6 Sveriges sysselsättning, förändring 2009 samt antal sysselsatta samma år Antal Förändring sysselsatta 2009/2008 tusental antal sysselsatta 2009 Totalt antal sysselsatta ,3 Näringslivet ,5 Varuproducenter ,3 Tillverkningsindustri, varav: ,1 Metallframställning och metallvaror ,9 Maskinindustri ,5 Motor och släpfordon ,8 Byggindustri Tjänsteproducenter, varav: ,2 Parti- och detaljhandel ,6 Transport och kommunikation ,7 Kreditinstitut och försäkringsbolag ,6 Uthyrning, data och andra företagstjänster ,1 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg ,5 Offentliga myndigheter, varav: ,7 Stat och socialförsäkring ,2 Kommuner ,5 Källa: SCB (nationalräkenskaperna), mars Ännu en högst överraskande siffra kom i mars då SCB redovisade nationalräkenskaperna för helåret Då visade det sig att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn totalt under förra året hade ökat med drygt , se tabell 6. Det var betydligt bättre än väntat. Almegas egen prognos från november var en nedgång med i den privata tjänstesektorn under förra året, och stack då ut med den mest 27

28 optimistiska prognosen för tjänstesektorn och därmed hela arbetsmarknaden. Exempelvis räknade Konjunkturinstitutet så sent som i sin decemberprognos förra året med en nedgång på i den privata tjänstesektorn under I deras augustiprognos låg motsvarande bedömning på en neddragning med hela Nu räknar KI i stället med en ökning på i år jämfört med nivån Det var främst branscherna företagstjänster samt vård- och utbildningsverksamhet som bidrog till att höja sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn under Inom handeln samt transportsektorn minskade sysselsättningen i stället sammantaget med cirka Ändå ökade alltså sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn totalt sett förra året. Tabell 7 Antal sysselsatta, tusental personer, samt Almegas prognoser Sysselsatta, Förändring, tusental tusental: Varubranscher Industri Byggbranschen Tjänstebranscher Stat Kommuner Hushållens idéella organisationer Totalt Källa: SCB (nationalräkenskaperna), Almega. Att sysselsättningen inom tjänstesektorn hållit sig uppe så väl genom lågkonjunkturen har alltså överraskat många ekonomer och prognosmakare, inte minst eftersom produktiviteten har fallit inom tjänstesektorn under de senaste tre åren. En viktig förklaring som Almega framhåller är att framförallt kunskapsintensiva tjänsteföretag upplevt ökad brist på högkvalificerad arbetskraft under de senaste åren, vilket hållit tillbaka produktionstillväxten. Företagen inom de kunskapsintensiva branscherna har behövt öka personalstyrkan för att möta efterfrågan, men för liten tillgång på rätt kompetens har skapat flaskhalsar. Särskilt dessa typer av företag har svårare att dra ned på personalstyrkan, eftersom produktionen bygger på humankapitalet som karaktäriseras av allt högre kompetens. De kunskapsintensiva tjänsteföretagen kan med andra ord sägas ha särskilt svårt att dra ned på sitt humankapital, eftersom det i huvudsak består av denna kvalificerade arbetskraft, som i allt högre grad behövs för att kunna möta efterfrågan. Även den oväntat snabba vändningen för produktion och efterfrågan inom tjänstesektorn under förra året är en förklaring till varför tjänsteföretag valt att behålla arbetskraften, då de uppfattat att efterfrågan började vända ovanligt snabbt under 28