Röstergonomi och barns ljudmiljö

Transkript

1 Röstergonomi och barns ljudmiljö Anita McAllister, Karolinska Institutet & Karolinska University Hospital Sweden 1

2 Innehåll Bakgrund Barns ljudmiljö Barns medvetenhet och kommentarer om buller och röst Särskilt utsatta grupper Prevention 2

3 Barnen är framtiden därför är det viktigt att studera deras miljö och hur den påverkar dem Att tala är en automatiserad motorisk aktivitet de flesta av oss tar för givet. Vårt sätt att tala och använda rösten grundläggs i barndomen Viktigt med tidig identification av eventuella röstproblem för tidigt behandling Förebygga sekundära pålagringar och större problem senare i livet. När det gäller tal och röst är barn inte bara små kopior av vuxna annan anatomi i mun, svalg och stämband 3

4 Ergonomi the study of man at work Barn har inte inkluderats De studier som gjorts har fokuserat på helt andra områden: T ex skador relaterat till fall på lekplatser, skallskador vid utförsåkning, trafikolyckor, brännskador mm 4

5 Belastningsergonomi inkluderar även Röstergonomi gäller verksamhet där arbetstagare kan utsättas för belastningar eller andra förhållanden som direkt eller indirekt kan påverka rörelseorganen och stämbanden negativt. 5

6 Svenska lagar och regler när det gäller bullerexponering Bullerexponering Lägre insatsvärdet - mean daily exposure - 80 db(a) L EQ Högre insatsvärdet - mean daily exposure - 85 db(a) L EQ Barn på förskolor omfattas inte av lagen! 6

7 BARNS LJUDMILJÖ 7

8 Dokumenterat höga ljudnivåer på förskolor Flera studier har funnit höga och mycket höga bullernivåer på förskolor, db(a), eg. Colven 1986; Truchon-Gagnon, Hétu 1988; Mattiske, et al., 1998; Bertilsson et al. 2003; Shield, Dockrell 2004 Några har undersökt individuell bullerexponering med olika metoder. Vuxna, N=10, 63,3-83,5 db(a) medel 76,1 db(a), (Södersten et al. 2002) Vuxna, N=101, medel 71 db(a), (Sjödin 2012). Barn, N=10, 77,2-87,1 db(a), medel 82,6 db(a), (McAllister et al. 2009) 8

9 Aktivitetsbuller Barnen själva och deras aktiviteter är den faktor som bidrar mest till bullernivåerna på förskolor och skolor, v/educators/tips-to-teach-kids Lundquist et al. 2000; Dockrell & Shield 2006; Sato & Bradley 2008; Sarantopoulos et al

10 Lokalens utformning Fördelar och nackdelar med öppen planlösning, Shield, Greenland, Dockrell Rörlighet, kontakter, flexibilitet - Störningar, ökade bullernivåer 10

11 Antalet barn Bullernivåerna på förskolor och skolor beror också på antalet barn, Shield & Dockrell, 2004; Sjödin

12 Efterklangstid Efterklangstiden i ett rum beror på storlek, material och ev akustikbehandling Lång efterklangstid 12

13 Akustikbehandling - dämpning För lång efterklangstid kräver ofta akustikbehandling. Öppen planlösning är en god affär för akustikföretagen! 13

14 Effekter av buller Höga bullernivåer ökar risken för hörselnedsättning och tinnitus, Berglund, Lindvall, Schwela 1999; Kawai 2010 Även måttliga bullernivåer stör talkommunikation. Maxwell & Evans 2000; Bradley, 2005; 2007 Försämrade skolresultat, Sanz et al., 1993; Shield and Dockrell, 2003, särskilt högre klasser, Shield and Dockrell, 2008 Ökad stress - ökade kortisolnivåer hos barn på förskolor, Dettling, Parker, Lane 2000; Blair, Granger, Peters Razza 2005 Ökad irritation/obehagskänsla - minskat välbefinnande, Maxwell & Evans 2000; Person Waye, van Kamp & Dellve 2013; Sarantopoulos et al 2014 Ökad förekomst av heshet, läckande och pressad/hyperfunktionell röst, McAllister et al

15 Talperception och taluppfattning relaterat till ålder Signal to noise ratio (SNR) = skillnaden i db mellan talsignalen och bakgrundsbruset (bullret) SNR som krävs för att uppfatta 95% av talet relaterat till ålder I första klass (5-6 år): db I tredje klass (7-8 år): db I sjätte klass (10-11 år): +8.5 db Bradley, 2005;

16 Mean speech recognition scores, in percent correct of children (age 8-12) with normal hearing and hearing impairment for monosyllabic words across various signal to noise ratios S/N and reverberation times*. Reverb. Time = 0.00 Sec Reverb. Time = 0.4 Sec Reverb. Time = 1.2 Sec S/N Normal Hearing Hearing Impaired S/N Normal Hearing Hearing Impaired S/N Normal Hearing Hearing Impaired Quiet Quiet Quiet db db db db db db db db db *Note: +12 db S/N means that speech level is 12 db greater than background noise level. nedladdat

17 Talsignalen relaterat till avståndet nedladdad

18 SNR och procent korrekt uppfattade ord i klassrum, för förskoleklass och åk 1, 2, 3 Jamieson et al

19 Barn med nedsatt talperception eller ett annat första språk Nedsatt hörsel/cochleaimplantat eg Keogh et al 2010; Caldwell & Nittrouer 2013 Tal- och språkstörning Nunes Rocha-Muniz et al 2014 Annat första språk eg McAllister 1990; Crandell and Smaldino, 1996; Mayo et al. 1997; Rogers et al. 2006; Tabri et al Uppmärksamhetsstörning (ADHD/ADD) eg Söderlund Nilsson Jobs 2016 Kognitiv funktionsnedsättning 19

20 HUR UPPLEVER BARN SIN LJUDMILJÖ? 20

21 Validation of a questionnaire measuring preschool children's reactions to and coping with noise in a repeated measurement design Persson Waye, van Kamp, Dellve, 2013 Intervjuer med 61 barn 4-5 år, och skattningar av deras föräldrar barn, angående symptom relaterade till buller och strategier för att hantera det BMJ Open 2013;3: e doi: / 21

22 Resultat 71% 67% 22

23 How does it work? Voice, speech & communication Johnsdóttir, Rantala & McAllister Syfte: Att undersöka barnens och lärarnas egen kunskap och uppfattning om röst, buller, kommunikation och miljö på förskolan Skapa ett diskussion och utbildningsmaterial fokuserat på röst, buller och kommunikation för barn i förskola och på lågstadium. 23

24 Deltagare Steg barn, 5-6 år deltog (18 från Island; 16 från Sverige, 28 frånfinland) Inga av barnen hade en diagnostiserad kognitiv funktionsnedsättning eller nedsatt hörsel Alla barn från Island och Finland var enspråkiga 50% (8/16) av de svenska barnen hade ett annat första språk 24

25 Metod Fokusgruppsintervjuer med intervjuguide video- eller audiodokumenterades Duration ca minuter. Intervjuerna transkriberades verbatim och analyserades med sk tematisk innehållsanalys 25

26 Resultat Erfarenheter Kroppsliga Emotionella Höra & höras Miljö Inne - ute Buller Strategier Hörsel Röst 26

27 Erfarenheter Kroppsliga Emotionella Höra & höras Skrik gör ont i öronen Om jag skriker gör det ont i halsen, det känns verkligen inte bra När jag springer fort och pratar högt känns det som jag måste stanna upp lite" Jag tycker om en glad röst Jag tycker inteom det här (ljudmiljön på förskolan) men hemma är det bra och på min gård" Jag kan inte höra (läraren) när vi är ute Lärarna hör inte oss på gymnastiken. Då, då...skriker vi 27

28 Miljö Inne - ute Buller Det är inte lika bullrigt ute Ute flyger rösten iväg Vi kan skrika ute Jag kan inte höra (..läraren) ute Läraren hör inte oss i gymnastiken. Då, då...skriker vi När jag skriker. då blir det ljud Skrik och bråk det är buller 28

29 Strategier Hörsel Röst Vi kan sjunga och använda tecken (om det är bullrigt när vi ska samlas) Då blir det riktigt tyst såhär (mimar) Under lunchen leker vi tysta leken (för att det ska bli tystare) Ibland vill jag gå hem När jag springer fort och pratar högt känns det som jag måste stanna upp lite" När det är riktigt bullrigt håller ett barn för öronen (Observerat under fri lek) 29

30 Skapa ett utbildningsmaterial 30

31 PREVENTION 31

32 Hur kan vi förebygga/minska höga bullernivåer och kommunikationssvårigheter på förskolor och skolor? Ökad medvetenhet om effekter av buller utbilda barn och vuxna Ytterligare undersöka och medvetandegöra effekterna av buller för särskilt utsatta grupper Använda och följa upp befintliga föreskrifter och normer när det gäller ljudmiljö, byggnader och möblering Undersöka och utveckla pedagogiska metoder relaterat till miljö 32

33 Nationell satsning på minskad gruppstorlek i förskolan Under 2016 satsades 970 miljoner SEK på att minska gruppstorleken på svenska förskolor. Medelantalet barn/grupp var 16, bidrag/forskola-pedagogisk-omsorgfritidshem/statsbidrag-for-mindrebarngrupper-i-forskolan

34 Slutsatser Barn utsätts för höga bullernivåer i förskola och skola Bullret är ofta aktivitetsrelaterat Bullernivåerna påverkar taluppfattbarhet och inlärning Barnen upplever fysiska och emotionella symptom relaterade till buller Det behövs ytterligare utbildning om effekterna av buller

35 Thank you for your attention 35

36 Referenser Bertilsson A, Hagaeus A, Sandqvist Y, Skagelin K, Björkman M, Barregård L. (2003). Rapport från ljudnivåmätningar på förskolor och skolor i Lidköping och Skara. Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum; 2003 Bradley J. (2007). Classroom Acoustics to Support Student Learning. In The Encyclopedia of Language and Literacy Development. On-line since :38:32 Dellve, L., Samuelsson, L., Persson Waye, K. (2013): Preschool Children's Experience and Understanding of Their Soundscape, Qualitative Research in Psychology, 10:1, 1-13 Mattiske, J.A., Oates, J.M., Greenwood, K.M. (1998). Vocal problems among teachers: A review of prevalence, causes, prevention, and treatment. J Voice, 12, McAllister, A., Sederholm, E., Sundberg, J., Gramming, P. (1994): Relations between Voice Range Profiles and Physiological and Perceptual Voice Characteristics in Ten-year-old children. J Voice 3: McAllister, A., Granqvist, S. Sjölander, P. Sundberg, J. (2009). Child voice and noise: A pilot study of the effect of a day at the day-care on ten children s voice quality according to perceptual evaluation. J Voice, Sep;23(5): Persson Waye, K., et al 2011 Rantala, M. L., Hakala, S., Holmqvist, S & Sala, E Connections Between Voice Ergonomic Risk Factors and Voice Symptoms, Voice Handicap and Respiratory Tract Diseases. Journal of Voice, 26(6), pp: 819.e e20. Rantala, M. L., Hakala, S., Holmqvist, S & Sala, E Connections between Voice Ergonomic Risk Factors in Classrooms and Teachers Voice Production. Folia Phoniatrica et Logopedica. 6(64), pp:

37 Sala, E., Laine, A., Simberg, S., Pentti, J.,Suonpää, J. (2001). The prevalence of voice disorders among day care center teachers compared with nurses: a questionnaire and clinical study. Journal of Voice, 15(3), Sala, E., Airo, E., Olkinuora, P., Simberg, S., Ström, U., Laine, A., Pentti, J., Suonpää, J. (2002). Vocal loading among day care center teachers. Logopedics Phoniatrics Vocology, 27(1), Sederholm, E., McAllister, A., Dalkvist, J., Sundberg, J. (1995). Aetiologic factors associated with hoarseness in ten-year-old children. Folia Phoniatr et Log 5: Shield B, Dockrell JE. External and internal noise surveys of London primary schools. J Acoust Soc Am. 2004;115: Sjödin, F., Kjellberg, A., Knutsson, A., Landström, U., Lindberg, L. (2012). Noise and stress effects on preschool personnel.noise & Health, 14(59): Södersten, M., Granqvist, S., Hammarberg, B., Szabo, A. (2002). Vocal behavior and vocal loading factors for pre-school teachers at work studied with binaural DAT recordings. J Voice, 16(3), Truchon-Gagnon C, Hétu R. Noise in day-care centers for children. Noise Control Eng J. 1988;30: