Förutsättningar för språkutveckling och lärande ur ett auditivt perspektiv
|
|
- Astrid Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Babbel ex
2 Förutsättningar för språkutveckling och lärande ur ett auditivt perspektiv Viveka Lyberg Åhlander, docent logopedi Lund Kerstin Persson Waye, professor miljömedicin, Göteborg
3 Påverkan på mottagningen Hörsel Kognition Språk Ogynnsamma lyssningsförhållanden (Mattys, 2012) Påverkan på källan Röst Uttal Taltempo Påverkan på överföringen: Buller
4 Talförståelse - lärande Fysiska förutsättningar för lärande och språkutveckling rumsligt stöd
5 Efterklangstid, kvalitet
6 Högfrekventa- skärande, gnisslande ljud. Undvik interaktionsljud! När ni äter lunch vilka ljud hör ni då? S1 Vi kan höra ljuden från gafflarna S2 Nej! Jag hör när de drar och skrapar med knivarna. Och då blir jag arg Du tycker inte om det ljudet Nej för då känns det som när jag gnisslar på mina tänder. Och jag ryser
7 Nivå, intermittens, förutsägbarhet Normal talljudnivå en meter från talaren dba
8 Korrekt uppfattade ord i klassrumsbuller, för förskoleklass (5år) och klass 1,2,3 (Jamieson et al 2004)
9 Identifikation av ord % i relation till ålder och efterklangstid 100 Naebelk A and Robinson P K. 1982, JASA 71: word identification scores % Age
10 Arbetsminne Episodiskt minne Exekutiva funktioner Hörsel Språklig förmåga Social förmåga Hemmet (input), omvärld etc Relationer Lärande Förståelse Motivation Deltagande Relationer Lärarens kommunikation: Röst; Gester; mimik; ögonrörelser Buller Akustik Ljus Temperatur Luftkvalitet Möblering
11 Att lära sig läsa och stava påverkas av att vistas i bullriga miljöer Visats i flera studier av skolbarn Buller både i hemmet och skolan tycks påverka förmågan att lära sig stava och läsa. Bullrig miljö gör även att eleverna kommer ihåg sämre, trots att de hör vad som sägs (Ljung 2010)
12 Flygbuller i skolmiljön och barns läsförmåga Medel läsförmåga Z-score (95% CI) för 5 db steg av flygplansbuller (justerade för ålder, kön och land). Reading Z-score aircraft noise db(a) Fig. 2. Lancet 2005; 365,
13 Bullers effekter på elevers testresultat (Shield and Dockrell 2008) Aktivitetsbuller inomhus 13
14 Tre exempel Befintliga skolmiljöer, samt interventioner i skolmiljö samt förskolemiljö
15 Web-baserad studie av hörförståelse, elevers beskrivning av ljudmiljö, samt lärares beskrivning av rummet (Persson Waye et al PLOSOne 2015) 1135 elever på högstadie och gymnasienivå i 59 klasser deltog Lystnade på enkla meningar (Hagerman 1982) i brus i låg bakgrund (-3 db), och hög bakgrund (-6 db) samt på två avstånd. Ex Hagermans meningar Britta hämtar två gula vaser Erik plockar fyra röda blommor
16 Resultat Skillnad mellan låg och hög bakgrundsljudnivå motsvarade en minskning av 26% korrekt hörda ljud Skillnad mellan nära och lång ifrån motsvarade en minskning av 7% korrekt höra ljud
17 Förekomst av och typ av takabsorbenter (lärarens rapportering) predicerande korrekt uppfattade ord
18 Skola åk 3-6
19 Ljudnivåer i klassrum före och efter intervention Stationär mätning Klassrum Före åtgärd Efter åtgärd Skillnad (95% KI) LpAeq db ,4 (3,61-5,12) LpAFmax db ,9 (1,19-4,57)
20 Elevsvar Mindre bullrigt och lite lättare att höra - efter åtgärd
21 Störning av stolskrap och ljud från korridor minskade efter åtgärd Mycket 5 gg 4 Störning 3 Före Efter 2 1 Inte alls Prat Stolskrap Ljud från korridoren Ljud från skolgården Ljud från trafiken
22 Interventioner i förskola
23 Akustik matta och stoltassar
24 : Ljudnivåer (dba) under aktivitet för olika rum i förskolorna Rum Före LpAeq Efter Skillnad (95% KI) Matrum ( ) Lekhall ( ) Byggrum ( ) Matrum ( ) Lekhall ( )
25 Minskad störning av viktiga ljudkällor, personalrapporterat 100 Diagramrubrik Andel störda (%) Före åtgärd 3 mån efter åtgärd 9 mån efter åtgärd 0 Gap och skrik Slammer vid måltider Samtal, prat Skrap från bord/stolar
26 Perception, reaktion och symptom före och efter interventionen Förändring av ljudnivåer hade samband med minskad risk att höra skrapande, skärande ljud och magont. Lägre perception (hörande) av skrapande ljud uppvisade samband med miskade känslomässiga reaktioner, upplevelse av att läraren ropar, heshet och lägre upplevelse i kroppen av olika ljud uppvisade samband med symptomen, magont och huvudvärk Perception Reaktion och Symptom Angry, yelling sounds Loud sounds Scraping, screeching sounds Teacher yelling Sad reaction- scraping sounds Angry reaction - scraping sounds Hoarse throat Tummy ache Headace Bodily sensation any sound Wellbeing Before, n=59-61 After, n=54-55 Procent % Before, n=59-61 After, n=
27 Påverkan på mottagningen Hörsel Kognition Språk Ogynnsamma lyssningsförhållanden (Mattys, 2012) Påverkan på källan Röst Uttal Taltempo Påverkan på överföringen: Buller
28 Mottagarens förutsättningar för språkutveckling och lärande ur ett auditivt perspektiv Känsliga grupper för buller under tal Barn upp till års ålder Barn med annat modersmål Barn med hörselskada Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (?)
29 Vad händer om man inte hör? Lundaforskning om språkutveckling hos barn med hörselnedsättning Språkresultat: inte proportionerliga med grad av hns (mild-måttlig hns). Språkstörning: Ca 50 % av svenska barn med hns hade språkstörning i förskoleåldern, 20-30% i skolåldern (Hansson et al, 2007) Påverkan på: fonologi (bearbetning och minne) grammatisk komplexitet lexikon mindre och sämre lexikal variation i tal och skrift
30 Vad händer om man inte hör? Sämre fonologiska avkodningsstrategier påverkar läsutveckling (Lena Asker Árnason, 2011) Aktiva i dialog (frågar mycket) Tittar mer på partnern speciellt om fonologiska förmågan är svag (barn över 10 år) (Tina Ibertsson, 2009, Olof Sandgren, 2013) Fonem-grafem träning med dator stärker fonologin och avkodningsförmågan (Cecilia Naekava von Mentzer, 2014)
31 Hur hanterar barn bullriga miljöer och vad får det för konsekvens på lärande Ett litet barn upplever förskolemiljön som oförutsägbar/ okontrollerbar Fysiskt obehag Koping strategier Påverkan på sikt
32 Ett barns hörande är inte en liten vuxens Anatomiska skillnader(head Related Transfer Functions) Härtill kommer hörselkanalens volym och längd 6-month old Median preschool age Adult male (Graphs from simulation based on anthropometric data) Janina Fels, Doctoral thesis (2008). Institute of Technical Acoustics, RWTH Aachen University
33 Om barnen känner obehag av ljud kan det påverka lärande? Hur känns det/hur känner du dig när du hör (skrikande, arga ljud, starka ljud, skrapande rivande ljud) Ont i mina öron Känns i magen Mitt hjärta slår fort Ont i huvudet Det låter som en geting i mitt huvud
34 Kan koping påverka lärande? 70% Går undan/gömmer sig 77% Håller för öronen 72% Säger till läraren En del vet inte vad de skall göra
35 Små barn och språkutveckling i bullriga miljöer Små barn i bullriga miljöer utvecklar olika strategier för att hantera bullret, en vanlig strategi tycks vara att mentalt stänga ute ljud. Bra strategi på kort sikt- men på längre sikt leda till generell ouppmärksammhet på talljud, minskar igenkänning av fonem. Sådana strategier vistas ha samband med förutsättningar för att lära sig läsa och stava (Brady et al 1983, Wagner och Torgesen 1987) Buller under förskoleåldern riskerar minska barns förutsättningar för att lära sig stava och läsa.
36 Små barn och språkutveckling i bullriga miljöer Barn testades för: 1) Nummer och igenkänning av enklare ord 2) Koppling mellan bokstäver och ord 3) Rim 4) Motivation olösbart pussel + tid för lösning av lösbart pussel. Varje barn bedömdes också av klassläraren med avseende på talförståelse, Barn i akustikåtgärdade klassrum, presterade bättre på: 1 och 4 samt fick bättre gradering vid lärarebedömning Före åtgärd: 76 db LpAeq Efter åtgärd 71 LpAeq Evans and Maxwell. Journal of Environmental Psychology (2000) 20, 91:97
37 Påverkan på mottagningen Hörsel Kognition Språk Ogynnsamma lyssningsförhållanden (Mattys, 2012) Påverkan på källan Röst Uttal Taltempo Påverkan på överföringen: Buller
38 Lärarnas förutsättningar att förmedla lärande ur ett auditivt perspektiv Forskning visar att vi påverkas av bullriga miljöer på ett sätt som förhindrar bra förmedling av kunskap Kommunikation Social interaktion
39 Lärarnas förutsättningar att lära ut påverkas om de mår bra - symptom som rapporterades vara bättre efter akustikåtgärder jämfört med före Förskolepersonal, n=16 Referensgrupp n=171 Andel % Huvudvärk Ljudtrötthet Spänd
40 Förskola och skola en gemensam arbetsmiljö
41 Lärare blir hesa
42 Lärarröster Tystnad Buller
43 Påverkar en hes lärarröst barnens prestation och lärande?
44 Exekutiva funktioner
45 Arbetsminneskapacitet (WMC): CLPT: Competing Language Processing Task (Gaulin & Campbell, 1994; Svensk vers., Pohjanen & Sandberg, 1999) Processning av information: Bilar kör på broar Smörgåsar kan flyga Apelsiner lever i vatten Ja eller Nej? Ja eller Nej? Ja eller Nej? Återkallande: Vilka var de sista orden i meningarna?
46 TROG-2, Bishop, 2003 Permission by Pearson Assessment
47 Berättelser med frågor Typisk röst Dysfonisk röst
48 Responstider Mätning av tiden från det att frågan avslutats tills barnen markerar med datorpekaren Mått på listening effort
49 Skattning av upplevelse Barnen skattade, Hur fröken lät
50 Resultat övergripande
51 Responstid listening effort
52 Attityder
53 Effekten av röstkvalitet på arbetsminne hos barn med HNS
54 Berättelser med frågor Typisk röst Dysfonisk röst CELF dyfonisk röst
55
56 Vad vi vet nu Heshet har en liknande effekt som buller Heshet+ buller gör det svårare Korrekthet Säkerhet Ansträngning/snabbhet Kognitiv kapacitet spelar roll Buller har en större effekt på barn med hörselsvårigheter/ci Heshet skapar negativ attityd
57 Övergripande slutsats Det finns en koppling mellan kognitiva förmågor, röst/buller och uppgiftens svårighetsgrad Arbetsminnet särskilt viktigt hos barn med nedsatt hörsel
58 Slutsatser Om kommunikationen störs av: bakgrundsbuller, ljudekon och/eller ges med hes röst kommer perception, lärande och minne att påverkas negativt Barn störs dessutom i sin koncentration av plötsliga, okontrollerbara och obehagliga ljud Barn utvecklar olika strategier för att hantera ljudliga miljöer dessa tycks vara negativa för framtida språk- och läsförmåga Barn är en känslig grupp för buller under inlärning - men barn med hörselskada och barn med annat modersmål drabbas än mer. Barn och lärare måste kunna vistas och arbeta i miljöer som stödjer inlärning- god rumsakustik är förutsättning men räcker inte som enda åtgärd.
59 Varför så mycket buller i förskolan och skolan? Hur gör ni?
60 Tips Se över lokalernas akustik och användning Vad är det som låter? Inventera tillsammans Gör barnen ljudmedvetna Som personal använd ett medvetet röstläge Närvarande vuxna i leken både inne och ute Planera övergångar utifrån ett ljudperspektiv Inkludera föräldrarna i ljudmedvetenheten Tidigt beteende och tidig koping - vad händer på sikt?
61 Tack för att ni lyssnat!
62 Minskad uppfattning av ord genom ökat buller, efterklangstid eller en kombination för normalhörande och personer med hörselskada (Finitzo -Hieber and Tillman J. Speech and Hearing, 21: , 1978) hearing impaired, hearing aid-aided Signal to noise ratio db Rt=0 Rt= 0.4 Rt= normal hearing children Signal to noise ratio db Rt=0 Rt= 0.4 Rt=
Klassrummet är en gemensam arbetsplats! Road map. Bakgrund man typ glömmer fyran. Begränsningar hos mottagaren
Klassrummet är en gemensam arbetsplats! Lyssnaransträning eller talarkomfort? Om lärares röster och barns lyssnande i klassrum VIVEKA LYBERG ÅHLANDER LEG LOGOPED, DOCENT AVD FÖR LOGOPEDI, FONIATRI OCH
Läs merLÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA
DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna
Läs merDags för en god ljudmiljö i förskolan!
God ljudmiljö i förskola! 1 Förskolan utgör en av Sveriges största arbetsplatser. Nära en halv miljon anställda och barn vistas på förskola och många utsätts dagligen för höga ljudnivåer. Det är tidigare
Läs merBarn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?
Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft? BIRGITTA SAHLÉN AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Språkstörning hos barn Innebär att ett barn inte
Läs merLJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN SOFIE FREDRIKSSON Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicin och Folkhälsa www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health HUVUDHANDLEDARE
Läs merHAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?
AUDIONOMDAGARNA 2017 HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER? Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin SAHLGRENSKA AKADEMIN www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health
Läs merDigitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet
Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Läs merEffekterna av bakgrundsbuller b och
Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merKerstin Persson Waye. Rapport nr 8: 2011 Enheten för Arbets- och miljömedicin Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa
Kerstin Persson Waye Rapport nr 8: 211 Enheten för Arbets- och miljömedicin Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa Kerstin Persson Waye Lotta Tomasson Projektledare för ForskarFredag i Sverige EU-kommissionen
Läs merHörselrelaterade symtom bland kvinnor
Hörselrelaterade symtom bland kvinnor Förekomst och risk i relation till buller och stress i arbetet Sofie Fredriksson SAHLGRENSKA AKADEMIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Handledare och medförfattare Huvudhandledare
Läs merDålig hörsel kan leda till demens
Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus
Läs merHörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?
Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3 Pedagogiska förutsättningar
Läs merElevers upplevelse av buller i skolan
2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Läs merHörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Läs merHur lär sig barn med CI att läsa?
Hur lär sig barn med CI att läsa? Malin Wass I samarbete med Björn Lyxell, Ulrika Löfkvist, Eva Karltorp, Lena Anmyr, Hua-Chen Wang, Anne Castles, Teresa Ching, Linda Cupples Birgitta Sahlén, Birgitta
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merBort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?
Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merRoger TM. för små barn. Livskvalitet är när ditt barn kan urskilja fler ord
Roger TM för små barn Livskvalitet är när ditt barn kan urskilja fler ord Ge ditt barn den bästa möjligheten att nå sin fulla potential Hörselnedsättning behöver inte hindra ditt barn från att leva ut
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merKerstin Persson Waye Agneta Agge Fredric Lindström Marie Hult
Kerstin Persson Waye Agneta Agge Fredric Lindström Marie Hult Rapport nr 3: 2011 Enheten för Arbets- och miljömedicin Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa 1 Kerstin Persson Waye Agneta Agge Fredric
Läs merKompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal
Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare
Läs merAPD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset
APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merBuller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län
Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro
Läs merRagnar Rylander, professor emeritus
1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merosäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein
osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merRoger TM. Tydligare ljud till alla. SoundField i skolan
Roger TM Tydligare ljud till alla SoundField i skolan Tydligare ljud ger bättre inlärning I klassrum är det ofta mycket ljud. Livliga diskussioner och samspel mellan lärare och elever är viktigt för en
Läs merMagnus Nyberg Blixt Lärare, författare.
Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merCHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merVarför fattar dom inte vad vi gör?
Varför fattar dom inte vad vi gör? Om logopedins kommunicerbarhet och genomslagskraft SAHLÉN, B. HANSSON. K. SANDGREN,O., HOLMSTRÖM,K. AVD. F. LOGOPEDI, FONIATRI OCH AUDIOLOGI Utmaningar idag för barnlogopedin
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merRöstergonomi och barns ljudmiljö
Röstergonomi och barns ljudmiljö Anita McAllister, Karolinska Institutet & Karolinska University Hospital Sweden 1 Innehåll Bakgrund Barns ljudmiljö Barns medvetenhet och kommentarer om buller och röst
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merJollerkoll - typisk jollerutveckling
Jollerkoll - typisk jollerutveckling Anette Lohmander Leg logoped, professor, enheten för logopedi CLINTEC, Karolinska Institutet Erik G Svensson 1 Förutsättningar Barn lär språk och tal snabbt och lätt
Läs merStörande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3
Staffan Hygge Anders Kjellberg Ulf Landström Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge, Anders Kjellberg och Ulf Landström Miljöpsykologi Avdelningen
Läs merFaktorer som påverkar barns förmåga att uppfatta tal i skolan. Peter Nordqvist Forskningsinstitutet Hörselbron, KTH
Faktorer som påverkar barns förmåga att uppfatta tal i skolan Peter Nordqvist Forskningsinstitutet Hörselbron, KTH Besvärliga ljudmiljöer Detailed customer satisfaction ratings (in percent) (n=1511). Kochkin,
Läs merMed ljudet som omvärld
Med ljudet som omvärld Om ljudmiljö och delaktighet för elever med synnedsättning Sara Backström Lindeberg Rådgivare SPSM Resurscenter syn Stockholm 2016 Auditivt fokus Två perspektiv: Forskning - min
Läs merSLUTRAPPORT. Resultaten av försöket bör ses som en indikation på intressanta samband, värda att följa upp i större studier.
Sammanfattning Den fjärde fredagen i september har utlysts som Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds varje år sedan 5 hundratals evenemang som ska visa hur spännande och kul
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merHörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation
Hörapparatbrukare och kommunikation 5 Goda råd som bidrar till god kommunikation Detta är broschyr nummer 5 i en serie från Widex om hörsel och hörselrelaterade ämnen. Kommunikation När man har problem
Läs merVilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?
Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen
Läs merbarn med CI och/eller hörapparat
Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade och döva barn med CI och/eller hörapparat Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Inger Uhlén, Tina Ibertsson, Claes Möller, Malin Wass, Lena Asker- Arnàson, Cecilia
Läs merTalförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.
LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför
Läs merAppendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor
Appendix 4. Ordförklaringar och korta beskrivningar av test och skalor AGC ALHQ, The Attitudes Towards Loss of Hearing Questionnaire Automatic Gain Control, automatisk förstärkningsreglering, se Appendix
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merVår hörsel fungerar bäst utomhus
UTBILDNINGSmiljö Vår hörsel fungerar bäst utomhus Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning. Detta
Läs merPerception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Läs merFå en bra start med hörapparat
Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender
Läs merVälkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!
Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merDAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR
SPRÅKSTÖRNING OCH HÖRSELNEDSÄTTNING LIKHETER OCH SKILLNADER, VERBALA OCH ICKE-VERBALA ASPEKTER OLOF SANDGREN, LEG. LOGOPED, MED. DR., UNIVLEKTOR SPECIALPEDAGOGIK DAGENS FÖRELÄSNING There s more to the
Läs merAnn Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merAgenda för presentation
Yrkesverksamma med hörselskada i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua Björn Lyxell, Claes Möller &
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merKognition - en viktig pusselbit i hörselrehabiliteringen
Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Kognition - en viktig pusselbit i hörselrehabiliteringen Daniel Axberg, Ylva Karlman Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5
Läs merPedagogisk beskrivning skolbarn
Pedagogisk beskrivning skolbarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret är ifyllt av: Förälder Pedagog Förskola: Telnr: Datum: Till berörda pedagoger i skolan Beskriv eleven utifrån aspekterna nedan.
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merDjurdoktorn: Linus och Smulan
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Linus älskar djur. Varje dag går han till mammas jobb efter skolan. En dag när han kommer dit är mamma orolig eftersom hamstern Smulan har rymt. Linus hjälper
Läs merInformation till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många
Läs mer2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Läs merFormgjutna hörselskydd för alla
Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merNationell utvärdering av Aktiv Kommunikation
Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication
Läs merHälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller
2019-05-07 Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller Kristoffer Mattisson, Dr Med vet, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd 1 Buller är en av de miljöstörningar som påverkar flest människor
Läs merInformation till föräldrar
Information till föräldrar tm WIDEX BABY 440 the best start in life Ett barns hörsel spelar en avgörande roll för dess språkutveckling och hur det uppfattar världen. Barnet hör ljud framförallt föräldrarnas
Läs merATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.
ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%
Läs merMänniskan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception
Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys
Läs merLedare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!
Ledare utbildning ver 20190812 Så här ser dagen ut! Upprop Lunch kl.12.00-13.00 Presentation av utbildarna Att vara ledare Varför tränar barn och ungdomar Pedagogik och metodik Kommunikation Att tala med
Läs merSPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan
SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan INNEHÅLL Vad är språkstörning? Hur märks språkstörning? Vilka konsekvenser kan en språkstörning leda
Läs merDags för en god ljudmiljö i förskola och skola!
Dags för en god ljudmiljö i förskola och skola! Dags för en god ljudmiljö i förskola och skola! Vi har tillsammans med Mölndals stads fastighetsbolag och skol- och förskolepersonal, forskat kring hur
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merHörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén
Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor Håkan Hua Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén Bakgrund Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,
Läs merTack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.
Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Den fjärde fredagen i september har utlysts som Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds varje år sedan 2005 hundratals
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merBra ljudmiljö i öppna kontor - finns det?
Bra ljudmiljö i öppna kontor - finns det? Stockholm 2009-09-08 jonas.christensson@ecophon.se..att bidra till att skapa behagliga och effektiva kontorsmiljöer Hur vill vi ha det på kontoret? Hur vill vi
Läs merFrans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler
Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler frans.davidsson@ecophon.se 042-179892 Ljuddesign i öppna kontor öka välbefinnande och produktivitet i en arbetsmiljö anpassa verksamheter så att ljud som
Läs merTidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN
Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN Hur kan vi tidigt fånga upp barnen med CI som är i riskzonen för sämre språkutveckling?
Läs merÅtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten
Seminarium om trafikbuller ett växande miljöhälsoproblem, 2013-03-26 Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten Tyst sida Anita Gidlöf-Gunnarsson Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet,
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merMiljöhälsorapport 2017 Buller
Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska
Läs mer20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Läs merSkolans perspektiv. på audiologin. Audiologiskt perspektiv. på skolan. 22 november 2018 Audiologisk dag, Lund
Audiologiskt perspektiv Skolans perspektiv på skolan på audiologin 22 november 2018 Audiologisk dag, Lund leg.logoped och specialpedagog Elever med hörselnedsättning Grundskola vanlig kommunal/privat skola
Läs merTvärvetenskapligt projekt
Fonologisk interven.on för barn med må6lig.ll grav hörselnedsä6ning som använder hörapparat och/eller cochleaimplantat Cecilia von Mentzer Institutet för Handikappvetenskap Linköpings Universitet HEARING
Läs merDatorbaserad fonologisk intervention för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) effekter på fonologiska färdigheter
forskning Datorbaserad fonologisk intervention för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) effekter på fonologiska färdigheter Cecilia Nakeva von Mentzer 1, Björn Lyxell 1, Birgitta Sahlén
Läs mer