Ljudmiljöer i svenska skolor och dess problematiska effekter för elever och lärare En litteraturstudie

Transkript

1 Örebro universitet Hälsoakademin Examensarbete i Hörselvetenskap Vt 2008 Ljudmiljöer i svenska skolor och dess problematiska effekter för elever och lärare En litteraturstudie Författare: Carola Lehto Lisa Östh Handledare: Kim Kähäri

2 Örebro universitet Hälsoakademin Audionomprogrammet Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, C-nivå, inom ramen för Audionomprogrammet, 180 högskolepoäng Svensk titel: Ljudmiljöer i svenska skolor och dess problematiska effekter för elever och lärare en litteraturstudie Engelsk titel: Sound environments in Swedish schools and its problematic effects for pupils and teachers a literature study Författare: Carola Lehto & Lisa Östh Handledare: Kim Kähäri Datum: Antal sidor: 26 Sökord: Buller, skola, elever, lärare, ljudmiljö. Engelsk översättning: Noise, school, students, teachers, sound environment. Sammanfattning Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8- timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna. Nyckelord: Buller i klassrum, Hörsel hos elever, Skolbarn

3 Summary One of the primary aims was to examine and describe sound environments of Swedish schools. This was done in order to see if it contains problematic factors like noise and high sound levels. This literature study also aimed to give answer to the question whether the sound environment can cause negative health effects for pupils and teachers and if pupils cognitive and perceptual abilities are affected as well. The results where based on 13 scientific studies that showed that sound levels in Swedish schools almost never exceeded the statutory limit of 85dBA during an 8 hour work day but still relatively high sound levels were presented. The most annoying sources of noise were sounds coming from the pupils themselves like chatting and scraping noise from chairs and tables. A relation between noise and symptoms of stress like headache, fatigue and increased diurnal variation of cortisol for students and teachers were found to be significant. Teachers were often found to suffer from voice impairment as a consequence of the sound environments high sound levels and the masking effect on speech. The noise impact on the cognitive and perceptual abilities was that the annoyance caused negative effects on memory functions, concentration and attentiveness. The results showed that the students performed worse in noisy environment. The pupils themselves rated their annoyance caused by noise and the effect on their work achievement to be relatively low. The conclusions were made that the sound environment in school can constitute a problem for both students and teachers even though the studies showed that sound levels that can cause hearing impairment were rarely found in the examined classrooms. Keywords: Classroom noise, Hearing in school children, School children Arbetsfördelning Sammanfattningen är utarbetad av båda författarna. Lisa stod för den engelska översättningen. Inledningen påbörjades av Lisa och redigerades av Carola så vi bedömer arbetsinsatsen vara Arbetsinsatsen på Bakgrunden är då Lisa ansvarar för en lite större del i framställandet. Metodavsnittet med underrubriker och tabeller står Carola för till största del då vi bedömer arbetsinsatsen vara Resultatet är båda författarna lika ansvariga för i frågan om litteratursökning, granskningen, utformandet av artikelmatris och själva framställandet i uppsatsen. I metoddiskussionen, resultatdiskussionen, referenslistan och bilagan som avser checklistan är arbetsinsatsförhållandet lika mellan författarna. Övrigt redigeringsarbete och slutbearbetning har också fördelats lika mellan författarna.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 SYFTE... 7 FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 METOD... 7 Datainsamling... 7 Inklusionskriterier Urval Analys Forskningsetiska frågor RESULTAT METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION REFERENSER BILAGA 1 Checklista för kvantitativa artiklar BILAGA 2 Artikeltabell

5 Inledning Överallt och när som helst på dygnet blir vi utsatta för ljud vi inte önskar. Dessa ljud kan till exempel komma från trafiken på väg till eller från skolan och arbetet, från musik som spelas högt i butiker eller fläktar som väsnas på arbetsplatsen. Många människor har kanske upplevt trötthet som infinner sig efter att ha varit med på ett kalas med högljutt lekande barn eller haft svårt att sova för att kylskåpet låter. Många har nog också erfarigt ringningar i öronen efter att ha varit på konsert eller upplevt hur irriterande det är när någon i biopubliken pratar under filmen. Då forskning har visat att det inte enbart är höga ljudnivåer som ge negativa effekter på människan och att hörselskador som hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet inte är det enda vi riskerar att drabbas av ser vi gärna att skolan ska vara en förebild i fråga om god ljudmiljö. Miljön i skolan bör vara behaglig för elever och personal samt ge goda förutsättningar att utföra koncentrationskrävande arbete i. Om det förekommer akustisk nedsmutsning i skolmiljön, oavsett om det innebär höga ljudnivåer eller mer oönskade omgivningsljud finns det anledning att lägga fokus på detta om elever och lärare skall ha möjlighet att arbeta, trivas och må bra. Ponera att lärarens tal dränks av andra ljud, barnen blir störda av trafik som hörs in i klassrummen eller omgivningens buller som i sin tur orsakar besvär som huvudvärk och röstproblem. Säger vi också att höga ljudnivåer i klassrummen kanske kan skada hörseln förstår man att det inte är en optimal ljudmiljö för arbete och därför är det angeläget att undersöka hur de faktiska förhållandena är i svenska klassrum hur det ser ut och vilka effekter buller kan ha på elever och lärare. Kan skolmiljön i sin tur också ge upphov till ohälsa på grund av buller blir det en ännu mer angelägen fråga att uppmärksamma och vidta åtgärder mot. Bakgrund Den svenska skolan utgör en av Sveriges största arbetsplatser som omfattar såväl eleverna som personalen. Det svenska skolväsendet omfattar grundskolan, sameskolan, specialskolan och särskolan och tillsammans utgör de den obligatoriska skolformen. De frivilliga skolformerna som också ingår i det svenska skolsystemet är förskoleklasser, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen och utbildning för personer med utvecklingsstörning (Skolverket, 2005). Skolans arbetsmiljö blir en fråga som berör ett stort antal människor och både lokaler och elever och lärare omfattas av lagstadgade krav och föreskrifter. Primära källor till buller i skolan är inomhusmiljön, det vill säga andras tal, skrapljud från stolar, bord, bänkar och fotsteg, ljud från ventilation och tekniska apparaturer som datorer. Ljudmiljön påverkas också av byggnadens akustiska kvalité, hur stora klassrummen är vilka material som använts till lokalen, vilka ytor som finns samt hur ljuden fortplantas i konstruktionen. Efterklangstid är ett begrepp som ofta används för att beskriva rumsakustik. Om efterklangstiden är lång har ljudet studsat eller reflekterats mot hårda ytor men är ytorna eller materialen mjuka så absorberas istället ljudet och efterklangstiden minskar. Mjuka porösa material som exempelvis kuddar, mattor, mjuka möbler och gardiner stoppar också delvis upp ljudet samtidigt som ljudvågorna tränger in i materialet och bromsas upp. En del ljud omvandlas och passerar (transmitteras) genom materialet och då blir efterklangstiden 1

6 förkortad vilket leder till att ljudnivån sänks (Ecophon, 2002). Ljudvågor kan också förändras genom diffraktion som innebär att ljudvågen böjs eller förvrängs när den ska passera ett hinder som till exempel en skärm i ett rum. Är skärmen för stor kan inte ljudet passera och det blir istället ljudskugga bakom skärmen. Buller utifrån kan också utgöra en bidragande faktor till sämre ljudmiljö om skolan till exempel är belägen vid ett trafikerat område, vars ljud når in till klassrummen (Lundquist, 2003). Undervisning är beroende av en god ljudmiljö då kommunikation och koncentration för elever och lärare och är en viktig aspekt av förutsättningarna för inlärning (Enmarker & Boman, 2005). Arbetsgivare 1 har en skyldighet att förebygga ohälsa och olycksfall och se till att de arbetshygieniska förhållandena, när det gäller ljud, är tillfredställande (SFS 1977:1160). I arbetet att förebygga buller har fokus mest legat på att avlägsna höga ljudnivåer och högfrekvent buller. Det har påvisats att även ljud med mer måttliga nivåer också stör och påverkar människan. Ett exempel på sådant ljud är lågfrekvent buller som oftast inte har hörselskadliga ljudnivåer men har påvisade negativa effekter som inte fått uppmärksamhet i samma utsträckning (Bengtsson, Persson Waye, Kjellberg, 2003). Ljudnivåer som inte överstiger de nivåer som kan orsaka hörselskador har visats kunna ge andra negativ psykologiska och fysiologiska effekter såsom stress i form av att det upplevs som störande, ger upphov till trötthet och/eller huvudvärk (Wålinder, Gunnarsson, Runeson & Smedje, 2007). Studier om hörselskador hos barn och unga i Sverige indikerar att hörselnedsättningar, tinnitus och ljudkänslighet som är orsakade av höga ljudnivåer ökar (Widén, 2006). Tinnitus har i en undersökning visats öka bland barn och ungdomar, år 2002 rapporterades att % av barn i åldrarna år har upplevt tinnitus och 22 % av dessa hade tinnitus dagligen vilket är en ökning enligt rapporter från statistiska centralbyrån (Barnombudsmannen, 2004). Vad är buller? Buller definieras av Nationalencyklopedin, (2008) som miljöförsämrande, ofta oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för hörseln. Höga ljudnivåer som är önskvärda kan likväl orsaka negativa effekter på hörseln. Höga ljudnivåer och långvarig bullerexponering kan ge upphov till hörselskador som tillfällig tröskelförändring (TTS) som kan upplevas som lockkänsla för örat samt ge öronsus men är ett övergående fenomen. Buller kan även orsaka en permanent hörselnedsättning om det är kraftigt och/eller av långvarig art. Tinnitus, som är ljudupplevelse utan yttre källa samt ljudkänslighet är ytterligare hörselskador som kan orsakas av buller. (AFS 2005:16). Ljudnivå och frekvens Bullrets fysikaliska karaktär det vill säga dess nivå, frekvenssammansättning, varaktighet och variabilitet utgör dess sensoriska kvalité. Ljudets sensoriska kvalité är avgörande för hur det uppfattas av människan i form av hörstyrka, skarphet, råhet, 1 Arbetsgivare i detta sammanhang är kommunen eller landstinget som skolan hör till och utgör en juridisk person. Arbetsmiljöarbetet delegeras dock ofta till skolans rektor (Arbetslivsinstitutet, 2004). 2

7 fluktuationsgrad, tonalitet. Ljudnivåns relation till dess hörstyrka förklaras på följande sätt. Om man ökar ljudtrycksnivån med 10 db så fördubblas ljudets upplevda styrka. Detta gäller approximativt för de flesta ljud. Det första och viktigaste undantaget från denna regel är ljud i det lägsta frekvensområdet. Då frekvensen sänks under 500 Hz blir exponenten allt högre. Om man t ex höjer en100 Hz ton med 10 db kommer hörstyrkan inte att fördubblas utan snarare fyrdubblas. (Kjellberg: s. 9) Ljudnivå eller ljudstyrka betecknas och mäts i db (decibel) och man mäter vid olika frekvenser. När mätningar görs av ljudnivåer i miljöer där människor vistas används ofta olika filter för att få fram de mätvärden som är intressanta i sammanhanget. Ett exempel på sådan miljö är arbetsplatser. Två vanliga filter som används kallas A och C- filter. Deras funktion kan förklaras som så att de dämpar olika frekvenser för att efterlikna den mänskliga hörseln. Man anger mätvärdet db(a) då A-filtrat använts och db(c) för C-filtret (Ecophon, 2002). A-filtret är konstruerat så det släpper igenom mest frekvenser i mellanregistret kring 1-4 khz och mindre i det lågfrekventa och högfrekventa området där människans hörsel också är sämre. När db C- filtret används utförs mätningar där det förekommer mycket kortvariga (så kallade impulsljud) eller lågfrekventa ljud som till exempel fläkt och ventilationsljud, då detta filter tar hänsyn till just dessa lågfrekventa ljud (Personlig kommunikation, Kähäri, K. 2008). Ljudets frekvensinnehåll är också av betydelse för hur det låter och uppfattas av människan. Frekvens innebär i detta sammanhang ljudvågens antal svängningar per sekund vilket uppfattas av människan som tonhöjd och anges i enheten Hertz (Hz). Hörbara ljud för den unga, friska människan ligger emellan Hz och det frekvensområde som örat är mest känsliga för är Hz. Högfrekventa rena toner är ljud i ett smalt frekvensområde och låter annorlunda än vad ljud med bredbandigt frekvensområde gör (Kjellberg, 1990). De rena tonerna kan till exempel höras när kniven gnisslar till mot talriken ibland när vi äter. I en studie om effekterna av lågfrekvent buller i omgivningen definieras bullret som ljud med mest energi mellan frekvenserna Hz (Persson Waye, 1995). Exempel på lågfrekvent buller anges i studien vara ljud från ventilation och vanliga beskrivningar av sådana ljud uppges i studien vara att det upplevs pulserande och/eller dånande. Ljudets tidsaspekter Ljudets variabilitet över tid påverkar också människan upplevelse av det. När bullret låter lika hela tiden till exempel utgörs av samma ljudnivåer så upplevs det av människan som mindre störande än mer varierat buller men däremot ger det större risk för hörselskador. Det som upplevs som mest störande måste alltså inte vara det mest skadliga ljuden för hörseln. Ljudets varaktighet över tid har också betydelser för hur det uppfattas av människan. Detta förhållande kan förklaras på följande sätt. För hörseln som för alla andra sinnen krävs att stimuleringen varar en viss minsta tid för att upplevelsen ska nå full styrka. Under denna mycket korta period byggs hörselintrycket upp gradvis; energin summeras (integreras) under denna tid. Detta är en process som framför allt sker i hjärnan, inte i örat. Integreringen sker endast 3

8 under de första 0,1-0,5 sek (167), vilket innebär att ett ljud som varar 0,05 sek låter svagare än ett som varar 0,2 sek, även om de två ljuden har samma ljudtrycksnivå. (Kjellberg: 1990, s. 13) Maskeringsffekten och talinterferens Ljudet eller bullret kan maskera, dölja, andra mer önskvärda ljud som tal eller annan akustisk information. Detta kan uppstå på olika sätt. Simultan maskering sker när buller och det önskade ljudet uppstår samtidigt. Det finns dock även temporala maskeringseffekter som kan orsakas när bullret uppstår före eller efter signalen och detta kallas för forward respektive backward masking (Moore, 2003). Trots att bullret eller maskeringen tidsmässigt når örat först och ljudet vi vill höra några hundra millisekunder senare så maskeras ljudet. Detta för att det tar en liten stund för ljudet att byggas upp i våra nervbanor och ljuden kan sägas krocka där. Det omvända gäller för bakåtmaskering då ljudet vi vill höra kommer först och bullret senare (Moore, 2003). Bullrets fysiska egenskaper spelar en avgörande roll för hur det stör taluppfattningen, ju högre bullernivån är i förhållande till talsignalen ju mer maskerar det. Detta kallas signal-brus förhållandet och ju mindre signal- brusförhållande ju svårare får vi att uppfatta vad som sägs (Kjellberg, 1990). För en god taluppfattbarhet bör signal störförhållande för vuxna vara ca 10 db för barn, ca 15 db för äldre och för personer med annat hemspråk ytterligare 5 db, det vill säga, ca 20 db (Personlig kommunikation, Kähäri, K. 2008). Brusets frekvensinnehåll avgör också hur mycket talet maskeras. Om energin är störst vid samma frekvensområde för talsignal och brus ger detta upphov till maskeringseffekt Maskeringseffekten kan också ske när bullret har lägre frekvens än talsignalen så kallad upward spread of masking och det har hävdats att detta maskerar tal mer effektivt än högfrekvent buller (Moore, 2003). I en studie om bullriga miljöer och dess inverkan på kommunikationen beskrivs att goda förutsättningar för taluppfattning kräver låga nivåer av omgivningsljud. Ljudnivåer högre än 41 db(a) i ett klassrum uppges kunna orsaka maskeringseffekt som gör att talsignalen blir svårare att uppfatta (Miedema, 2007). Maskering kan ses som en effekt av buller som påverkar vår arbetsprestation då det försvårar möjligheten att kommunicera och ta till sig akustisk information. En konsekvens av talinterferens är vad som kallas Lombards effekt. Detta innebär att när ljudnivåer överstiger 45 db(a) höjer talaren i regel röststyrkan med ca db vilket då kan påverka röstkvalité och på sikt resultera i röstförslitning. Rummets akustiska karaktär kan orsaka en maskeringseffekt. Detta då hårda ytor skapar en eko effekt som gör att de efterföljande ljuden maskeras av att de föregående ljuden studsar tillbaka och maskerar vilket gör att talet blir svårare att uppfatta (Landström, Arlinger, Hygge, Johansson, Kjellberg & Persson Waye, 1999). Andra störningseffekter till följd av höga ljud och buller Buller kan förutom att ge upphov till hörselskador ha andra fysiologiska följder och dessutom påverka människan rent psykiskt. Negativa känslomässiga reaktioner på buller som irritation, frustration och obehag kan sammanfattas med begreppet störning, (Lundquist, Holmberg & Landström, 2000a). De negativa fysiologiska 4

9 effekterna av buller skrivs om i Arbetsmiljöverkets författarsamling (2005) på följande sätt: Störande och stressande buller kan även leda till fysiologiska reaktioner av olika slag, t.ex. ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner. Samverkan mellan de psykologiska och fysiologiska effekterna kan även förekomma. (s.16) Studier har gjorts på huruvida människan presterar sämre i buller. Det finns inget enkelt svar på den frågan då det både kan ge negativ och positiv effekt. Detta beror på vilken aktivitet som utförs och vilket buller som man vistas i. Buller kan göra att uppmärksamheten riktas mot den aktivitet som ska utföras vilket gör att prestationsförmågan kan höjas. Den negativa effekten av buller på uppmärksamheten är när det mer distraherar, vilket gör att människan tappar fokus på uppgiften/aktiviteten. Andra aspekter som kan vara betydande för prestationsförmågan och som kan påverkas av buller är att motivationen kan minska och/eller mental trötthet infinner sig (Kjellberg, 1990). Vissa aktiviteter påverkas lättare av buller vilket gör att prestationsförmågan minskar. I Arbetsmiljöverkets författarsamling (2005) beskrivs detta som: Man är särskilt känslig för buller under arbete med mer komplexa uppgifter, speciellt arbetsuppgifter som kräver att man behandlar information i tal eller skrift. (s.19) Lagstadgat och föreskrivet om buller i skolan Arbetsmiljölagen (1977:1160) 3 kap, 1 a Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. 2 a Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. 3 kap, 4 De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande skall vara tillfredsställande. Arbetsgivare för skolan utgör en juridisk person som antingen är kommunen eller landstinget och som åligger arbetsgivaransvaret för miljön i de offentliga skolorna i Sverige. Ansvaret för dessa frågor delegeras inom organisationen och vanligt är att rektorer får huvudansvaret för att försäkra en god arbetsmiljö i skolorna. Detta uttrycks även i Skollagen då rektors uppdrag gäller bland annat synen på skolans roll, lärarnas uppgifter och ansvar samt arbetsmiljön som skolan erbjuder personal och elever (Skollag, 1985:1100). Miljöbalken (1998:808) 3 I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. 5

10 9 kap, 3 (9) Verksamhetsutövare skall ha kunskap (2 ) och vid behov vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka olägenhet för människors hälsa, samt vid yrkesmässig verksamhet använda bästa möjliga teknik (3 ). Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller I arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:16) som har anpassats från ett nytt EUdirektiv och som omfattar både hörselskadligt och störande buller kan man läsa att dagsdosen för ljudexponering inte får överstiga 85 db(a)/8 timmar. Denna lagstiftning omfattar lärare och elever. Risk för temporär hörselskada inträder redan vid 75dB(A) och vid nivåer på 85 db(a) eller mer skall hörselskydd användas. Arbetsmiljöverket föreskriver ytterligare exponeringsvärden för olika arbetsförhållande och specifikt för undervisning anges 35 db(a) som maximal ljudnivå då det ställer stora krav på stadigvarande koncentration och taluppfattbarhet. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen skall vara lämpligt utformade och inredda med hänsyn till deras ändamål, ljudegenskaper och förekommande bullerkällor. De skall planeras, disponeras och isoleras mot omgivningen så att bullerexponeringen reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå och så få som möjligt utsätts för buller (AFS 2000:42). Socialstyrelsens allmänna råd I Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus som innefattar lokaler för undervisning rekommenderas en ekvivalent ljudnivå vara 30dB(A) och maximal nivå, 45dB(A) (SOSFS 2005:6 (M)). Sammanfattning Ljudmiljön i skolan utgörs av ljud inne i klassrummen som andras tal och skrapande från bänkar och stolar. Rumsakustikens kvalité är också av betydelse då fenomen som efterklangstid kan försämra ljudmiljön och ljud utifrån som trafikbuller kan också störa. Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att ljudmiljön i skolan är god. Detta för att den bör ge upphov till bra förutsättningar för arbete och för att det inte skall kunna orsaka ohälsa hos elever och personal. Buller kan definieras som miljöförsämrande, ofta oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för hörseln. Buller kan ge negativa effekter på människan i form av hörselskador, stress och störning. Maskeringseffekten och talinterferens kan göra det svårare för människan att höra tal och göra sig själv hörd. Buller kan eventuellt också påverka prestationen negativt då det kan distrahera, sänka motivationen och orsaka mental trötthet. Prestationsförmågan kan också vid vissa förhållanden också ökas av buller ifall en koncentration av uppmärksamhet på uppgiften sker. För att sammanfatta de negativa effekterna av buller så kan ha inverkan på människans tankar, känslor, hälsa, beteende och pågående aktivitet. Ljudmiljön i Svenska skolor står under Arbetsmiljölagen, Miljöbalken och Skollagen. Arbetsmiljöverket föreskriver en maximal ljudnivågräns på 85 db(a)/8 timmar på arbetsplatser. För ljudnivåer i lokaler där undervisning sker rekommenderas en ljudnivå på maximalt 35 db(a) då aktitiveten som utförs där ställer stora krav på stadigvarande koncentration och taluppfattbarhet. I Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus rekommenderas en ekvivalent ljudnivå på 30 db(a) respektive maximal ljudnivå på 45 db(a) i lokaler där undervisning sker. 6

11 Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ljudmiljöer i svenska skolor och dess problematiska effekter på dels elevers och lärares hälsa, dels elevernas perception och kognitiva förmåga. Syftet är vidare att titta på genusaspekten. Frågeställning I: Hur kan ljudmiljöer i svenska skolor vara och hur förhåller de sig till lagstadgade krav och rekommendationer för ljudmiljö? II: Kan ljudmiljöer i svenska skolor ha negativa hälsoeffekter på elever och lärare och i så fall vilka? III: Kan ljudmiljöer i svenska skolor ge negativa konsekvenser för elevers perceptuella och kognitiva förmågor och i så fall vilka? Metod Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat och tolkat vetenskapliga artiklar i ämnet. Som ytterligare stöd för vår resultatdiskussion har vi tagit med sex artiklar som inte är kvalitetsgranskade. Detta gjordes för att ytterligare förstärka och belysa andra aspekter utanför frågeställningen. Datainsamling När de vetenskapliga artiklarna till denna uppsats togs fram bestämdes att sökningen skulle koncentreras till databaserna via Örebro universitetsbibliotek. De databaser som söktes i var Arbline, Elin@Örebro, Medline och PubMed. Artiklarna skulle matcha vårt syfte så en genomgång av vilka sökord som skulle ingå gjordes. De som slutligen användes var: Classroom, noise, noise exposure, psychoacoustics, sound environment, environment, school, Swedish, Sweden, acoustics, children, pupils, teacher, vocal, annoyance, tinnitus, hyperacusis, noise induced hearing loss, hearing impairment, voice impairment, voice disorders, voice symptoms. Resultaten i de olika databaserna var av blandad karaktär och vissa av artiklarna kunde hittas i fler än en databas. När sökningen pågick kombinerades flera av sökorden för att de skulle ge fler träffar. Det var flera varianter och många olika sökordskombinationer som provades. Resultatet av sökordskombinationerna kan man se i tabell 1 4. En utökad sökning gjordes därefter på så vis att referenslistorna till de framtagna vetenskapliga artiklarna granskades samt att några av forskarna kontaktades via e- post. Det var endast en av forskarna som återkom med lite tips om artiklar som hon tyckte vi med fördel kunde använda oss av. En av dessa artiklar var då redan införskaffad under databassökningen. De andra matchade inte frågeställningarna. En flexibel arbetsgång har legat till grund för artikel sökningen då det bestämdes att artiklar letades fram under hela skrivarprocessen av denna uppsats. 7

12 Tabell 1 Antal träffar per sökning i databasen Medline Databas Sökord eller Antal Granskade Urval 1 Urval 2 (Ovid medline R ) sökordskombinationer träffar Medline Classroom and noise Medline Medline Medline Medline Medline Medline Medline Medline Medline Classroom and noise and psychoacoustic and sound environment Classroom and noise and psychoacoustic and sound environment and school Classroom and noise and psychoacoustic and sound environment and school and Swedish Environment and noise exposure and school and Sweden Teachers and school and noise Teachers and school and noise and voice disorders Teacher and background noise and classroom and pupils Hearing impairment and school and classroom Voice impairment and teachers Tabell 2 Antal träffar per sökning i databasen Arbline Databas Sökord eller sökordskombinationer Antal träffar Granskade Arbline Classroom and noise and 1 0 environment Urval 1 Arbline School and noise and 1 0 environment Arbline Noise exposure and environment Urval 2 Arbline School and environment 24 0 Arbline Tinnitus and hyperacusis and 0 acoustics Arbline Hearing impairment 2 0 Arbline Voice impairment 0 Arbline Noise induced hearingloss

13 Tabell 3 Antal träffar per sökning i databasen Elin@Örebro Databas Sökord eller sökordskombinationer Antal träffar Granskade Urval 1 Elin@Örebro Environmental noise and annoyance Urval 2 Elin@Örebro Annoyance and school Elin@Örebro Environmental and noise and school Elin@Örebro Classroom and noise Elin@Örebro Sound and noise and environment and work Elin@Örebro Vocal and teacher Elin@Örebro Noise induced hearing loss and children and Sweden Elin@Örebro tinnitus and children Elin@Örebro Hearing impairment Elin@Örebro Hearing impairment and school Elin@Örebro Hearing impairment and school and noise Elin@Örebro Noise induced hearing loss Elin@Örebro Noise induced hearing loss and 8 0 school Elin@Örebro Voice impairment 16 0 Tabell 4 Antal träffar per sökning i databasen Pubmed Databas Sökord eller sökordskombinationer Antal träffar Granskade Urval 1 Pubmed School and environment and noise and pupils Pubmed Tinnitus and children, 444 Urval 2 Pubmed Tinnitus and children and TTS Pubmed Hearing impairment Pubmed Hearing impairment and school Pubmed Pubmed Hearing impairment and school and noise Hearing impairment and school and noise and Sweden Via sökning genom artiklars referenslistor så erhölls ytterligare tre artiklar som inkluderades. 9

14 Inklusionskriterier Vårt mål var att ta med artiklar som var etiskt godkända och 10 år eller yngre. Urval Frågeställningarna i den här litteraturstudien styrde i stor utsträckning vilka artiklar som inkluderades. Litteraturstudien handlade just om ljudmiljöer i svenska skolor och då föll det sig naturligt att sålla bort artiklar som inte har haft fokus på svenska skolor. När sökningarna genomfördes användes väldigt många sökord och många sökord kombinerades för att minimera antalet träffar. Det som visade sig då var att träffarna snarare blev fler än färre. Genom att använda sökord som Sweden och Swedish tillsamman med andra sökord gavs inte många träffar i databaserna. Några svenska studier hittades dock och för att få tillgång till fler var det naturligt för oss att studera referenslistorna till de artiklar vi hade tillgång till. Ett problem var att sedan hitta igen de nya artiklarna i någon av de databaser vi sökte i. Detta avhjälptes delvis då Örebro universitetsbibliotek bistod i litteratursökningen genom att beställa några av dessa artiklar då det framkom av referensen i vilken vetenskaplig tidskrift artikeln varit publicerad. Några av författarna till artiklarna fanns med i flera studier så en manuell sökning på författar namn gjordes också. Ulf Landström påträffades och han hade tillsammans med tre andra forskare gjort en studie om effekter av barngruppernas storlek på buller och upplevelser bland personal inom förskolan. Då denna studie inte är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift utan framtagen för arbetslivsinstitutet föll den bort trots att den väl föll inom ramen för vår litteraturstudie. Exkludering av relevanta studier på grund av sådan anledning gjordes totalt tre gånger. Med detta urval så var det initialt totalt 18 artiklar som var tänkt att inkluderades men tre av arbetslivsinstitutets studier var ej publicerade i någon vetenskaplig tidskrift så dessa exkluderades. Något som också ska nämnas är att inklusionskriteriet på 10 år och yngre inte följdes i ett fall och det var Fritzell (1996). Att den artikeln inkluderades berodde främst på att vi inte fick någon yngre träff vid sökningen och vi var angelägna att presentera resultatet då vi fann det väldigt intressant för vår litteraturstudie. De artiklar som slutligen ingick i litteraturstudien blev kvalitetsgranskade enligt den framtagna mallen men då utbudet av svenska artiklar varit litet inkluderades de artiklar som fått ett lägre bevisvärde i vår granskning. Litteraturstudien uteslöt inte kvalitativa arbeten men de var få och ingen relevant studie påträffades. Granskning De utvalda vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades utifrån en mall enligt Forsberg & Wengström (2003). Forsberg & Wengström har publicerat olika granskningsmallar som innehåller olika frågor som ska besvaras och det är dessa som har legat till grund för vår framtagna mall (Se bilaga 1). Det bestämdes att det i granskningen skulle ingå att kvalitetsbedöma artiklarna och ge dem ett värde av hög, medel eller låg kvalitet enligt Forsberg & Wengström 10

15 (2003). Även artiklarnas validitet, reliabilitet, syfte, metod, population, och resultat har granskats. Tretton av de granskade artiklarna har presenterats i resultatavsnittet. Analys De framtagna vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån våra frågeställningar. Artiklarna lästes i sin helhet för att utröna vad som var relevant för den här litteraturstudien. De resultat som ansågs relevanta och bidrog till att besvara frågeställningarna presenteras i korthet i en tabell tillsammans med artiklarnas syfte, population och metod (Se bilaga 2) men också mer utförligt under rubriken Resultat. Resultatet diskuterades sedan av författarna till den här litteraturstudien och slutsatser drogs utifrån vad som framkom i resultatet och diskussionen. Forskningsetiska frågor När vi gjorde vårt urval av artiklar till denna litteraturstudie ville vi i största utsträckning ta med artiklar där innehåll visar på noggrant etiskt övervägande. Eller genom att välja studier där man ser att tillstånd från den etiska kommittén har delgetts. Det forskningsetiska rådet ger tillstånd till forskaren innan den tänkta studien kan publiceras och då oftast i en vetenskaplig tidskrift. I och med detta så vet vi också att de deltagare eller försökspersoner som ingår i de olika artiklarnas experiment givit sitt samtycke till forskningen. På så sätt försäkrar vi oss om att forskningen genomförts på ett korrekt sätt och att ingen människa har kommit till någon form av skada. Resultat Annoyance and effects on work from environmental noise at school. Ljudnivåerna i högstadieskolor har utgjort en forskningsfråga för en studie av Lundquist et al. (2000a) där fokus ligger på effekterna av buller på elevernas skolarbete. Två representativa svenska skolor med totalt 12 klassrum i årskurserna 7-9 valdes ut. Totalt ingick 216 elever och 12 lärare i studien. Ljudnivåerna mättes upp i ekvivalenta ljudnivåer det vill säga db L eq (A) vilket innebär den genomsnittliga ljudnivån under en period. Mätningarna gjordes av ljudmiljön under 20 minuter i mitten av en 40 minuters lektion i matematik. Resultatet visade att ljudnivåerna i klassrummen låg i intervallet db. Elever och lärare fick svara på en enkät för att utröna hur störande bullret upplevdes av eleverna och hur lärarna skattade hur störda eleverna blev. Enkäten innehöll också frågor om vilka ljudkällor som elever och lärare upplevde som mest störande samt hur bullret ansågs påverka skolarbetet. Eleverna skattade störningseffekten av bullret lågt. Resultaten från de 12 klasserna som ingick i studien visade att eleverna i snitt endast upplevde sig något störda trots de relativt höga ljudnivåerna. Skattning skedde på en skala där det lägsta värdet var inte störande alls och den uppskattade störningsgraden i mm-skala anges i aritmetiska medelvärde för varje årskurs. 0 mm innebär " inte störande alls" och 100 mm motsvarar " nästan outhärdligt" samt 50 mm ganska störande. Övriga värden på skalan var "nästan inte alls", "något störande", "rätt så störande" och "mycket störande. 11

16 Medelvärden för uppmätta ljudnivåer och störningsgrad för respektive årsklass: 7: e klass, 64 db(a) / 34 mm (Något störande - Ganska störande) 8: e klass, 65 db(a) / 26 mm (Något störande) 9:e klass, 64 db(a) / 25 mm (Något störande) Statistiska beräkningar visade att den skillnad som framkommer genom att 7: e klassarna upplevde sig som mest störda är signifikant. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan hur pojkar respektive flickor graderade hur störda de blev av bullret. Skillnaden mellan hur störda eleverna upplevde sig bli av ljudmiljön och lärarnas värdering av hur störda eleverna blev var signifikant. På frågan om huruvida omgivningsljuden hade en negativ effekt på elevernas skolarbete svarade majoriteten att det inte påverkade alls, det näst vanligaste svaret var att de gjorde arbetet något svårare. Resultatet visade att 9/10 av lärarna skattade att bullret påverkade elevernas skolarbete negativt. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan hur pojkar respektive flickor graderade samt hur omgivningsljuden påverkade deras arbete. Korrelationen mellan ljudnivån och dess störande effekt var låg och det samma gäller för sambandet mellan ljudnivån och hur det upplevdes att påverka skolarbetet. Ett statistiskt säkerställt samband fanns dock mellan när eleverna upplevde sig störda av ljudnivån och att det då också upplevdes påverka arbetet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att tjatter i klassrummen och skrapljud från stolar och bänkar upplevdes som mest störande. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan hur pojkar och flickor värderade ljudkällorna i detta avseende. Subjective effects of environmental noise in children aged years. Lundquist, Hygge & Landström, (2003), har även gjort en studie om subjektiva effekter på ljud. Totalt deltog 48 elever i åldrarna år. Fem olika omgivningsljud, presenterades i olika nivåer: 35, 40, 55, 65 db. Samtidigt utfördes en enklare räkneuppgift. De subjektiva upplevelserna antecknades i en mm-skala där 0 mm är " Inte störande alls" och 100 mm motsvarar Nästan outhärdligt. Resultatet visar på att ju högre ljudnivån var desto mer störda upplevde sig personerna. De tyckte också att det var mer arbetsamt att utföra uppgiften när det var högre ljudnivå än lägre. Tal och egenljud är mest irriterande av de fem ljudkällorna. Störningseffekten var högre vid tal än vid ventilation, trafik, och klassrumsljuden. Egenljuden i byggnaden irriterade också mer än ventilation, trafik och klassrumsljuden. Arbetsinsatsen var sämst när talljud var närvarande, näst efter kom egenljuden. Prestationsförmågan minskade inte med ökad ljudnivå men prestationen blev sämre när trafikljuden var närvarande i jämförelse med tal eller klassrumsljudet. Physiological and psychological stress reactions in relation to classroom noise I en studie om psykologisk och fysiologiska effekter av buller uppmättes ljudnivåer i två svenska skolor (Wålinder et al, 2007). Skolorna var närliggande varandra och hade liknande socioekonomiska förhållanden. Antalet elever som medverkade i studien var 57 och gick i fjärde klass (10 år) och mätningarna gjordes i tre klassrum. En ljudnivåmätare avläste ljudnivåerna kontinuerligt och uppmätte den ekvivalenta ljudtrycksnivån, db(a) L eq för respektive 56 hela arbetsdagar när eleverna befann sig i klassrummet. Resultatet visade att ljudnivåerna varierade emellan db(a) och 12

17 den vanligaste förekommande dagliga nivån låg i intervallet db(a). Antalet dagar som hade ljudnivåer som låg nära eller överskred den hörselskadliga gränsen (85dB(A)) var ca 3 av de totalt 56 dagarna. Bullereffekter på elevernas hälsa undersöktes i samma studie. Ljudnivåerna i klassrum mättes och elevernas reaktioner undersöktes. För att mäta elevernas stress gjordes en enkätstudie som avsåg att mäta deltagarnas subjektiva uppfattningar om stressreaktioner på buller. Variationer i utsöndringen av stresshormonet kortisol mättes från deltagarnas saliv och blodtrycksmätningar utfördes för att mäta hjärtfrekvens. Statistiska analyser gjordes för att visa på ett signifikant samband mellan stressfaktorerna och buller. Elevernas och blodtryckens svar samt salivprov analyserades i relation till hur ljudnivåerna hade varit. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan höga ljudnivåer och ökad frekvens av symptomen: trötthet, huvudvärk och större variation av kortisolutsöndring vilka kan vara indikationer på stress. Classroom experiments on the effects of different noise sources and sound levels on long-term recall and recognition in children I den här rapporten av Hygge (2003) är det tio experiment som utförts. Alla experimenten har slagits samman och enligt författaren har det blivit ett stort experiment där analys gjorts av tester på totalt 1358 ungdomar i åldrarna år. Det var olika ljudsammansättningar i de 10 experimenten som utfördes i klassrum vars ljud spelades upp i och senare jämfördes med resultat från den tysta miljön. Deltagarna läste en text och veckan efter skulle frågeformulär fyllas i för att kontrollera minne och igenkännande av texten. Ljud samt ljudnivån i studien var: 1) Flygplan ljud 66 db (A), 2) Trafikljud 66 db (A). 3) Tåg 66 db (A). 4) Talljud 66 db (A). 5) Flygplan 55 db (A), 6) Trafik ljud 55 db (A). Kombinationer av ljud: 7) Flygplansljud (övervägande)/tåg ljud 66 db(a). 8) Tåg ljud (övervägande)/flygplansljud 66 db(a), 9) Flygplansljud (övervägande)/trafik ljud 66 db(a). 10) Trafik ljud (övervägande)/flygplan 66 db(a). Generellt så gav de olika kombinationerna av bullerkällor och ljudnivåer stor påverkan på minnet och en lite mindre på igenkännandet av texten som lästs veckan tidigare. Detta har gjorts i jämförelse med resultat från barn som utfört uppgiften i tyst miljö. Ljudnivån var då mellan db(a). De retrospektiva frågorna indikerar att det krävdes mer ansträngning för att läsa och lära i de olika ljudmiljöerna i jämförelse med den tysta. Frågorna om irritation och om ljuden påverkade negativt varierar från ljud till ljud så inget signifikant påvisades. De enda ljudkällorna som inte hade någon påverkan på minne och igenkännande var ljud från tåg och tal. Noise Annoyance responses of middle school pupils and teachers Enmarker & Boman (2005) har i en studie tittat på hur lärare och elever upplever ljud. Både lärare och elever tycke att pladder var det mest störande ljuden i klassrummen. Näst efter det tyckte eleverna att ljud från korridoren störande medan lärarna tyckte att skrapljud från stolar och bord låg på andra plats. Nästan ingen tyckte att trafiken utifrån störde. Lärare skattade att de upplevde sig själva vara mer känsliga för ljud, hade sämre hörselstatus och upplevde intensivare stressymptom än eleverna. Samtidigt kan man 13

18 se på de specifika frågorna att elevernas medelvärde var högre än lärarnas när de hade skattat stressymptom men inget signifikant kunde redovisas. Det var ingen större skillnad mellan män och kvinnors störnings upplevelser men kvinnornas stress symptom jämfört med männen ligger på ett högre medelvärde. Detta då kvinnorna bland annat rapporterade trötthet efter jobbet, irritation, spända, huvudvärk och svårt att koncentrera sig oftare än männen. De här skillnaderna var också signifikanta. Noise exposure and subjective hearing symptoms among school children in Sweden Holgers och Pettersson (2005) utförde en studie där syftet var att värdera vilka faktorer som är av betydelse för inverkan på hörselskador som tillfälliga tröskelförändringar (Engelsk förkortning: TTS), tinnitus orsakad av buller (Engelsk förkortning: NIT) och spontan tinnitus (Engelsk förkortning: SP). En enkätstudie utfördes på 271 elever i åldrarna i en svensk skola. Resultatet visar att totalt förekom TTS bland 52 % av eleverna och 53 % upplevde NIT och/eller SP. Tabell 5 Andel elever med hörselsymptom i procent fördelat på förekomstfrekvensen (N=271) TTS= tillfälliga tröskelförändringar, NIT= tinnitus orsakad av buller, SP= spontan tinnitus. Hörselsymptom Frekvens Procent TTS En gång/ibland/ofta 17/30/5 NIT och/eller SP Sällan/Ofta/Alltid 82/13/12 Statistiska analyser visade att hörselsymptomen förekom oftare med ökad ålder men ingen signifikant skillnad kunde säkerställas mellan pojkar och flickor. Self reported tinnitus and noise sensitivity among adolescence in Sweden Förekomsten av hörselrelaterade symptom som permanent tinnitus och ljudkänslighet bland barn i Sverige har undersökt i en studie (Olsen Widén & Erlandsson, 2004). Totalt deltog 596 högstadieelever och 692 gymnasieelever. Totalt fick 1285 elever i åldrarna besvara en enkät om hörselbesvär. Tabell 6 Andel totalt rapporterade Permanent tinnitus (PT), Ljudkänslighet (LK) i procent bland respektive skolform samt kön. Skolform/Kön PT LK Högstadium Gymnasium Pojkar Flickor Totalt Den större andelen elever med permanent tinnitus och ljudkänslighet i gymnasium jämfört med bland högstadium visade på en signifikant skillnad i de statistiska beräkningarna. Skillnaden mellan könen var endast signifikant för ljudkänslighet. Eleverna fick ange vilka platser och aktiviteter där de upplevde smärta och tjut/surrande i öronen. Andelen av det totala antalet deltagare som upplevde dessa öronbesvär i skolmiljöer var för smärta 9.3 % respektive tjut/surrande 11.4 %. 14

19 Loud speech in realistic environmental noise: phonetogram data, perceptual voice quality, subjective ratings, and gender differences in healthy speakers En undersökande studie har gjorts på 22 svenska lärare för att se hur mäns och kvinnors röstanvändning påverkas av omgivningens ljudmiljö (Södersten, Ternström & Boman, 2005). Deltagarna fick i uppgift att läsa en text samtidigt som de exponerades för fem olika bakgrundsljud som skulle simulera olika realistiska vardagsmiljöer. Lärarnas röster vid uppläsandet av textens spelades in för att ligga till grund för akustiska analyser som granskades av experter på området. Deltagarna fick också i uppgift att svara på fyra frågor efter inspelningen av deras röst. De akustiska analyserna avsåg förändring av röstens styrka (ljudtrycksnivå), tonhöjd (grundtonsfrekvens) och de perceptuella aspekterna rörde förändringar av röstens instabilitet, tryck, knarrande samt hur hård och ansträngd rösten är. Resultatet visade att de olika ljudmiljöerna påverkade de perceptuella och akustiska aspekterna av deltagarnas röster och skillnaderna var statistiskt signifikanta. Det fanns individuella skillnader i förändring av rösternas akustiska och perceptuella funktioner. Talarna använde sig av olika tekniker för att göra sig hörda i buller där vissa är mer påvisade skadliga för rösten. Det som alltid skedde var dock att röstens tryck, instabilitet och hårdhet ökar som en effekt av att tala högt i buller men knarrandet på rösten minskade. Röststyrka, tonhöjd ökade också när deltagarna talade i höga ljudnivåer av buller i jämförelse med tysta miljöer. Dessa röstansträngningar resulterar också i att talet får längre duration, det vill säga att fonationen tar längre tid. Skillnaden mellan effekterna mellan de tysta och bullriga miljöerna var statistiskt signifikanta. Kvinnorna ökade inte sin nivå av röstens ljudtryck i samma utsträckning som män men hade en längre fonationstid. Utifrån frågorna som ställdes till deltagarna kunde det utläsas att kvinnor upplever sig ha svårare att göra sig hörda i bullriga miljöer och att de skattade ett högre värde än männen i frågan om hur ansträngande uppgiften var. Vocal behavior and vocal loading factors for preschool teachers at work studied with binaural DAT recordings I en studie av Södersten, Granqvist, Hammarberg & Szabo, (2002), har olika bakgrundsljud blivit uppmätta i samband med att förskollärares tal har blivit inspelat. Detta har utförts i olika miljöer. Resultaten är från en förskola där 10 lärares röstegenskaper har undersökts. Tabell 7 Medel, min och max värden för uppmätta ekvivalenta ljudnivåer i de olika miljöerna. Variabler Aritmetiska Utgångsläge Alla barn/grupp Utomhus Lunchrum värden Bas Inne Bakgrundsljud Medel 46,4 74,7 73,9 75,4 L eq db(a) Min/ Max 41,5/55 63,6/83,5 65,9/78,8 71,2/80,1 Ljudtrycksnivån på lärarnas röst/tal har också blivit uppmätt i de olika miljöerna medelvärdet för talet var 85,4 db SPL vilket anses som högt. 15

20 Lärarna hade höjt sin röst med 9.1 db och grundtonsfrekvensen låg på 247 Hz, vilket är högre än standardvärdet (202 Hz). Medelvärdet på fonationstiden var 17 % vilket ansågs som högt. Voice disorders and occupations I en artikel skriven av Fritzell, (1996) sammanställdes resultat från Sveriges åtta foniatriska specialavdelningar för de senaste sex månadernas nybesök av patienter med röstrubbningar. Resultatet visar att fonasteni (rösttrötthet) var den vanligaste diagnosen och lärare visade sig vara den yrkesgrupp som sökt hjälp mest då de utgjorde 20,7 % av det totala antalet patienter. Andra vanliga diagnoser var; stämbandsödem och stämbandspolyp. Kvinnor visade sig söka hjälp för röstbesvär dubbelt så ofta som män. The effects of road traffic noise and meaningful irrelevant speech on different memory systems Hygge, Boman & Enmarker (2003), har gjort en undersökning om bullers påverkan på kognitiva förmågor. Studien utgick från de antagande att läs och språkförmågor och meningsskapandet från en text har visats sig känsliga för kort och långvarigt buller. De kognitiva förmågorna som undersöktes var episodiska och semantiska minnesprocesser vid inkodning, framplockning och igenkännande av information. Episodiskt minne lagrar information om vad vi själva varit med om. Semantiskt minne är det så kallade kunskapsminnet som inkluderar vår förmåga att förstå vad ord betyder. Informationen utgjordes i den här studien av ett antal olika verbala uppgifter som utgjordes av texter. Majoriteten av dessa uppgifter ställde krav på perceptuella och kognitiva förmågor som kan spela en roll för de semantiska och episodiska minnesfunktionerna. Uppgifter som gick ut på att mäta deltagarnas uppmärksamhet ingick samt icke verbala uppgifter ingick såsom förmågan att känna igen namn och ansikten. Totalt deltog 96 studenter i åldrarna år från ett svenskt gymnasium. Två olika bullerkällor användes: trafikljud och ovidkommande tal samt tester i tyst miljö. Resultatet visade att båda bullerkällorna hade en påverkan på de episodiska och semantiska minnesprocesserna och i samma utsträckning. Uppmärksamheten påverkades också av de olika bullerkällorna men det står inte i påverkande relation till de olika minnesfunktionerna. Igenkännandet av text och ansikten påverkades inte av någon bullerkälla. Low frequency noise and annoyance in classroom Frågan om hur lågfrekvent buller i skolan påverkar elever har legat till grund för en fältstudie där ljudmiljöer och dess effekter har undersökts (Lundquist, Holmberg & Landström, 2000b). Tre typiska skolor i Sverige, med liknande förhållanden och miljöer valdes ut för studien. De lågfrekventa ljudnivåerna mättes upp under 10 min i totalt 22 tomma klassrum under normala förhållanden. Det lågfrekventa innehållet i ljudmiljön räknades ut genom LC eq nivå-la eq nivå. Om skillnaden mellan dessa nivåer är 20dB eller mer så anses miljön innehålla mycket lågfrekvent ljud. Resultatet visar att 16 av 22 klassrum hade en skillnad på 20dB eller mer och har därmed en ljudmiljö med mycket lågfrekvent innehåll. För att utröna lågfrekvent bullers störande effekt på elever gjordes en enkätstudie där deltagarna fick skatta hur störda de ansågs sig bli. En jämförelse gjordes mellan de elever som vistades i ljudmiljö med vad som anses är mycket lågfrekvent buller och de med lite. Resultatet visade att eleverna skattar graden av störning lika mycket. 16