UTSKRIFTSDATUM: [Utkast] UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR KYCKLING OCH KALKON

Transkript

1 UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR KYCKLING OCH KALKON

2 Innehållsförteckning OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT 3 Transport av djur till slakt kyckling och kalkon 4 Ej näbbtrimning kyckling och kalkon 5 Bedövning vid slakt - kyckling och kalkon 6 Hälsoredovisningssystem kyckling och kalkon 8 Ekologisk vara - tillägg kyckling & ägg 9 Ekologisk vara - tillägg kyckling & ägg 9 Utkast till nya KravID 10 Handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning kyckling och kalkon 10 Begränsad antibiotikaanvändning kyckling och kalkon 12 Borttagna krav ID 14 Beläggningsgrad (djurtäthet) - kyckling 14 Beläggningsgrad (djurtäthet) - kalkon 15

3 Kyckling och kalkon OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT Detta dokument innehåller de hållbarhetskriterier och/eller arbetsrättsliga villkor som du har valt att ladda hem från Upphandlingsmyndighetens webbplats. Både hållbarhetskriterierna och de arbetsrättsliga villkoren är tänkta att användas direkt i upphandlingsdokumenten, tillsammans med information om vilka bevis som ska lämnas och/eller information och underlag för uppföljning. Hållbarhetskriterier Hållbarhetskriterierna sorteras under respektive produktgrupp. Varje hållbarhetskriterium innehåller information om: typ av krav (kvalificeringskrav, teknisk specifikation, tilldelningskriterium eller särskilda kontraktsvillkor) hållbarhetskriteriets nivå, det vill säga bas-, avancerad- eller spjutspetsnivå KravID och versionsdatum förslag till bevis. Dessutom finns, när det är relevant, annan information som exempelvis förslag till uppföljning, motivtexter, information om hållbarhetskriteriet och eventuella bilagor. Läs mer om våra hållbarhetskriterier 3

4 Transport av djur till slakt kyckling och kalkon KravID: Versionsdatum: Bas Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och leder till ökad dödlighet. Då fjäderfä transporteras innan kl på morgonen är dödligheten lägre. Inom EU är det tillåtet med långa transporter, vilket innebär transporttid på över 12 timmar. Transport av djur till slakt kyckling och kalkon Kyckling och kalkon ska max ha transporterats 8 timmar till slakt, inklusive i-och urlastning. Vid transport nattetid ska kyckling och kalkon max ha transporterats 12 timmar till slakt, inklusive i-och urlastning. Certifieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. Svensk Fågel, Beter Leven eller likvärdigt Annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet Förslag till uppföljning Stickprovskontroll; efterfråga underlag av din leverantör exempelvis transportdokument med indikerad transporttid eller granskningsprotokoll enligt certifiering som täcker transporttid I de flesta fall har en producent inte ett eget slakteri i anslutning till gården utan djuren fraktas i lastbilar. Finns det inget närliggande slakteri kan djuren komma att transporteras långt. Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och ökar dödligheten vid transporter över 3 timmar.. Samband mellan dödlighet hos slaktkycklingar och tiden på dygnet för transport har observerats av bland annat Sällvik, et al (SLU, 2007) och Nijdam (Univeristy of Utrecht 2006) där transport innan kl avser nattetid. Dödlighet under transport till slakt leder även till ökad miljöbelastning i och med att djurkropparna måste kasseras EU har gemensamma bestämmelser om djurtransporter i förordning (EG) nr. 1/2005 där tiden 8 timmar skiljer en reguljär transport från en lång transport. En lång transport överskrider 8 timmar men omgärdas av striktare regler. Vissa medlemsländer har därutöver kompletterande regler för det egna landet. I Sverige är huvudregeln att djur får transporteras högst åtta timmar, lastningstiden inräknad, vilket återfinns i Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS) 2010:2 5 kap 8. För fjäderfä som transporteras under dygnets mörka timmar får transporttiden till närmaste slakteri förlängas med högst fyra timmar enligt 5 kap 12 i samma föreskrift. 4

5 Ej näbbtrimning kyckling och kalkon KravID: Versionsdatum: Bas Näbbtrimning innebär att en del av näbben amputeras för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. I uppfödning där djurskyddsfrämjande åtgärder skapar god stallmiljö och dämpad stressnivå hos djuren förekommer fjäderplockning och kannibalism i mindre utsträckning och näbbtrimning behöver inte tillämpas. Kriteriet är därmed ett nyckelkriterium för djurvälfärd. Ej näbbtrimning Kycklingars näbb ska inte ha förändrats vid uppfödningen, t.ex. genom trimning. Detta gäller även föräldragenerationen. Information om ursprung i de fall som nationell lagstiftning säkerställer uppfyllande av kravet t.ex. ursprung från Finland, Sverige Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. certifikat/intyg från Svensk Fågel Verifikation av officiell veterinär på slakteri Förslag på uppföljning Stickprovskontroll, efterfråga underlag av din leverantör exempelvis revision som innefattar föräldragenerationen eller intyg på uppfödningsland som innefattar föräldragenerationen. Information om hållbarhetskriteriet Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälsooch sjukvård (SJVFS 2017:22) anger tillåtna operativa ingrepp. Näbbtrimning omnämns inte bland de tillåtna ingreppen och är därför inte tillåtet. Näbbtrimning innebär att en del av näbben amputeras för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. Näbbtrimningen medför lidande för djuret då även näbben innehåller nerver. Näbbtrimning förekommer i vissa produktioner enbart hos föräldradjuren till de kycklingar som föds upp. I direktiv 2007/43/EG bilaga I punkt 12 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar ges möjlighet för operativa ingrepp i form av näbbtrimning och kastrering. Näbbtrimning är sedan länge förbjuden i Sverige och förekommer inte heller i t.ex. Finland. Djurskyddsåtgärder som tillgång till strö och sysselsättning, optimal belysning, fodersammansättning och skötsel av ströbädden kan minska risken för fjäderplockning och kannibalism hos hönsen. 5

6 Bedövning vid slakt - kyckling och kalkon KravID: 10418:1 Versionsdatum: Avancerad Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men flera medlemsstater medger undantag från denna regel. Sverige medger inget undantag från denna regel och tillämpar även längre gående regler för strömstyrkan vid elbedövning av kyckling och kalkon. Koldioxidbedövning av fjäderfä bör ske i två faser för att säkerställa fullständig bedövning. Bedövning vid slakt - kyckling och kalkon Antingen elektrisk bedövning eller koldioxidbedövning är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Bedövningen ska säkerställa att djuret varit helt bedövat när avblodning sker och helt medvetslöst fram tills dess att döden inträder. Vid elektrisk bedövning av fjäderfän då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och 0,25 Ampere för kalkon. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Vid koldioxidbedövning av fjäderfän ska registrering av koldioxidkoncentrationen ske på en nivå som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som används är tillräcklig för att djuren ska vara helt medvetslösa. I början av exponeringen ska koldioxidhalten vara högst 40%, följt av en högre koncentration när djuren förlorat medvetandet. Certifieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. Svensk fågel eller likvärdigt Annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet Förslag på uppföljning Information om hållbarhetskriteriet Kravet går längre än den EU-gemensamma lagstiftningen gällande strömstyrkan vid elbedövning av slaktkyckling. Detta kan påverka prisbilden och marknadstillgången. Användning av kravet ställer höga krav på marknadsanalys för att säkerställa tillgång på önskat sortiment Kravet innebär inget hinder för att upphandla halal-kött. Observera att kosherslakt ej accepterar bedövning. Sverige har ett totalförbud för slakt utan föregående bedövning och medger inga undantag. Sverige tillämpar högre strömstyrka än de EU-gemensamma reglerna vid elektrisk bedövning vid avlivning av fjäderfä enligt 7 kap 24 i Jordbruksverkets föreskrifter och 6

7 allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur (SJVFS 2012:27). Förordningen (EG) 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning anger att "Skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning är en fråga av allmänt intresse som påverkar konsumenternas attityder till jordbruksprodukter." Dessutom bidrar bättre djurskydd vid tidpunkten för slakt till att minska djurens smärta, rädsla eller andra former av lidande. Vissa ingrepp i samband med avlivning kan vara stressande och alla bedövningstekniker har vissa nackdelar. Enligt artikel 13 i FEUF-fördraget ska unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser.. Företagarna eller var och en som är inblandad i avlivning av djur ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika smärta och minimera lidande hos djuren under slakt och avlivning med hänsyn till bästa praxis på området och tillåtna metoder. 7

8 Hälsoredovisningssystem kyckling och kalkon KravID: 10903:1 Versionsdatum: Avancerad Friska djur är en viktig aspekt för djurvälfärden och är även en viktig aspekt för klimatpåverkan, eftersom friska djur också producerar mer effektivt. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är fothälsa, förebyggande smittskydd, beläggningsgrad användning av läkemedel och rengöring. Hälsoredovisningssystem kyckling och kalkon Köttråvara av kyckling och kalkon ska komma från gårdar som arbetar enligt ett djurvälfärdsprogram med hälsoparametrar för djurvälfärd. Parametrar ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. Hälsoredovisningssystemet ska minst omfatta följande: Kontroll av fothälsa Beläggningsgrad om max 36 kg/m 2 för kyckling och max 40 kg/m 2 för kalkoner som väger mindre än 7 kilo och 45 kg/m 2 för kalkoner som väger 7 kilo eller mer. Användning av antibiotika eller andra läkemedel Rutiner enligt kontrollprogram som minimerar campylobacter och salmonellasmitta i uppfödningen Rengöring mellan djuromgångarna. Certifieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. Svensk Fågel, IP certifiering på sigillnivå eller likvärdigt. Märkning på produkten, exempelvis Svensk Fågel, Svenskt Sigill eller likvärdigt. Anslutning till ett etablerat och väldokumenterat hälsoprogram för djurslaget Genomförande av ett eget djurvälfärdsprogram som omfattar ovan nämnda punkter med åtgärder för förebyggande djurhälsovård enligt stalljournal och läkemedelsjournal. Förslag på uppföljning Stickprovskontroll, efterfråga underlag av din leverantör exempelvis rikslikares kontrollprotokoll, revisionsrapport eller stalljournal, läkemedelsjournal som beskriver ovanstående punkter. Observera att det kan ta tid för din leverantör att få fram önskad dokumentation. Förutom ökad djurvälfärd, innebär friska djur en effektivare produktion eftersom friska djur producerar mer och därmed minskar miljöbelastningen per kilo kött. 8

9 Ekologisk vara - tillägg kyckling & ägg KravID: 10448:2 Versionsdatum: Avancerad En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och de naturliga kretsloppen samt sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas livskraft och djurens hälsa. Ekologisk produktion ska ske i enlighet med förordning (EG) 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Ekologisk vara - tillägg kyckling & ägg Produkter av kyckling och kalkon ska vara producerade i enlighet med Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Produkterna ska dessutom uppfylla följande krav: Kycklingar ska kunna vistas ute större delen av dygnet under minst fyra sammanhängande månader mellan maj och september. Stallet ska vara öppet minst 12 timmar per dag Kycklingar ska ha tillgång till bevuxet bete Värphöns ska ha tillgång till utevistelse under större delen av dygnet under sommarhalvåret. Slaktkycklingar ska ha möjlighet att sandbada, exempelvis utomhus eller i en ströbädd. Certfieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. KRAV-ekologiskt eller likvärdigt Märkning på produkten som visar att kravet uppfylls, t.ex. KRAV eller likvärdigt Information om hållbarhetskriteriet Observera att marknadstillgången på ekologisk kyckling är mycket begränsad. I Sverige var 0,7% av kycklingproduktionen ekologisk EU: s regler för ekologisk produktion omfattar produktion, beredning, förvaring och import av ekologiskt framställda jordbruksprodukter, inklusive produkter från vattenbruk, och livsmedel. Vid ekologisk produktion av kyckling ska djuren ha tillgång till utevistelse och fodret ska vara ekologiskt producerat. Ekologisk produktion av kyckling innebär att uppfödningstiden är längre om man använder samma ras som den konventionella produktionen. Inom den konventionella produktionen slaktas kycklingarna efter 5-6 veckor, till skillnad från de ekologiska kycklingarna som får slaktas tidigast vid 81 dagars ålder vid användning av traditionella raser. 9

10 Utkast till nya KravID Bas Handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning kyckling och kalkon KravID: XXXXX Versionsdatum: Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minimeras. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU. Behandling med antibiotika ska inte heller tillämpas på friska djur för att förebygga sjukdom. Handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning kyckling och kalkon Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. Ett kontroll- eller djurhälsoprogram som innefattar handlingsplan för förebyggande åtgärder med syfte att minska antibiotikaanvändningen i produktionen av slaktkyckling och kalkon ska finnas och vara tillgänglig på begäran. Certifierings eller kvalitetsledningssystem som verifierar kravet, exempelvis Svensk Fågel, IP certifiering på Sigillnivå Anslutning till ett kontroll- eller djurhälsoprogram som innefattar förebyggande åtgärder för att minska antibiotikaanvändningen Förslag på uppföljning Efterfråga underlag av din leverantör exempelvis intyg på att aktuell underleverantör är ansluten till ett kvalitetsledningssystem som omfattar handlingsplan med åtgärder för minskad antibiotikaanvändning eller genomförande av ett eget program som omfattar handlingsplan med åtgärder för minskad antibiotikaanvändning. Information om hållbarhetskriteriet Hög antibiotikaanvändning inom animalieproduktionen har ett samband med ökad antibiotikaresistensutveckling. Användningen av antibiotika i animalieproduktion bör därför begränsas där så är möjligt. Sjuka djur behöver dock fortsatt kunna behandlas med antibiotika men antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller sjukdomsförebyggande syfte. Åtgärder 10

11 hos enskild producent för att minska antibiotikaanvändningen i produktionen är därför önskvärt. 11

12 Begränsad antibiotikaanvändning kyckling och kalkon KravID: XXXXX Versionsdatum: Avancerat Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minska. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU men antibiotika bör inte heller användas på friska djur för att förebygga sjukdom. Begränsad antibiotikaanvändning kyckling och kalkon Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. Max 5 procent av avropad volym av kyckling eller kalkon får komma från flockar som under de senaste 12 månaderna innan slakt har varit behandlade med antibiotika enligt definitionen av veterinärmedicinska läkemedel i direktiv 2001/82 EG. Läkemedelsanvändning till aktuell flock enligt djurägarförsäkran, eng. Food chain information via slakteri. Sammanställd läkemedelsanvändning via tex. stalljournal eller läkemedelsjournal Förslag på uppföljning Stickprovskontroll på produktionsnivå, efterfråga underlag av din leverantör exempelvis slakteriprotokoll, stalljournal, läkemedelsjournal eller kvalitetsledningssystem som innefattar antalet behandlingar med veterinärmedicinska preparat. Observera att det kan ta tid för din leverantör att få fram önskad information. Information om hållbarhetskriteriet Med flock avses definitionen enligt (EG) 2160/2003 Art 2.3.b: Alla fjäderfän med samma hälsostatus som hålls på samma fastighet eller inom samma inhägnad och som utgör en enda epidemiologisk enhet; för fjäderfä som hålls inomhus omfattas alla fåglar som delar samma luftvolym. Hög antibiotikaanvändning inom animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika i animalieproduktion bör därför begränsas där så är möjligt. Sjuka djur behöver dock fortsatt kunna behandlas med antibiotika men antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller sjukdomsförebyggande syfte. Producenter som arbetar effektivt förebyggande med smittskydd och djurhälsa har möjlighet att avsevärt begränsa användningen av antibiotika eftersom friska djur inte behöver medicineras. WHO har publicerat en lista på kritiskt viktiga antimikrobiella ämnen för humanmedicin som vägledning för prioritering av insatser för att minska av användningen av dessa inom 12

13 animalieproduktionen. Läs mer här 13

14 Borttagna krav ID Beläggningsgrad (djurtäthet) - kyckling KravID: Versionsdatum: Hur många djur det finns i kycklingstallet, det vill säga beläggningsgrad, är en viktig djurskyddsaspekt. Inom olika program och certifieringar varierar beläggningsgraden. Antalet djur påverkar de åtgärder som vidtas för att säkerställa djurhälsan vid en högre beläggning. En lägre beläggningsgrad är inte automatisk bättre då färre djur kan innebära att åtgärder för att säkerställa djurhälsan, exempelvis ett djurhälsoprogram, saknas. Bas Beläggningsgrad (djurtäthet) - kyckling Kyckling ska komma från djur som fötts upp på en anläggning där beläggningsgraden varit max 36kg/ m 2. Certifieringssystem som uppfyller kravet, exempelvis IP certifiering på sigillnivå, Djuromsorgsprogram som uppfyller kravet, Svensk Fågel eller likvärdigt Agria djurförsäkrings rikslikares protokoll Märkning på produkten t.ex Svenskt Sigill, Svensk Fågel eller likvärdigt Förslag till uppföljning Stickprovskontroll, efterfråga underlag av din leverantör exempelvis kontrollresultat, bedömningsprotokoll eller likvärdigt 14

15 Beläggningsgrad (djurtäthet) - kalkon KravID: Versionsdatum: Hur många djur det finns i kycklingstallet, det vill säga beläggningsgrad, är en viktig djurskyddsaspekt. Inom olika program och certifieringar varierar beläggningsgraden. Antalet djur påverkar de åtgärder som vidtas för att säkerställa djurhälsan vid en högre beläggning. En lägre beläggningsgrad är inte automatisk bättre då färre djur kan innebära att åtgärder för att säkerställa djurhälsan, exempelvis ett djurhälsoprogram, saknas. Bas Beläggningsgrad (djurtäthet) - kalkon Kalkonkött ska komma från djur där beläggningsgraden varit max 40 kg/m 2 för djur som väger mindre än 7 kilo och 45 kg/m 2 för djur som väger 7 kilo eller mer. Rengöring ska tillämpas mellan djuromgångar. Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. certifikat/intyg från Svensk Fågel Agria djurförsäkrings rikslikares protokoll Kravet om beläggning har en nära koppling till antibiotikaanvändningen. Vid mycket hög beläggning kan antibiotika användas för att uppnå god fothälsa. För att undvika hög antibiotikaanvändning kan kravet kombineras med exempel på ytterligare åtgärder som ska uppfyllas, t.ex. krav på antibiotikaanvändning och fothälsoprogram. Svensk Fågels kontrollprogram är ett officiellt program godkänt av Jordbruksverket. En regelbunden bedömning av ett flertal kontrollpunkter vilket omfattar stallar, den tekniska utrustningen och skötseln utförs av en rikslikare. Den totala uppnådda klassningspoängen ligger till grund för beläggningsgraden i stallet. För kyckling regleras beläggningen i direktivet 2007/43/EG om skydd av slaktkycklingar men motsvarande bestämmelser saknas för kalkon. 15