Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR KÖTT För att vara säker på att du använder senaste versionen av kraven, besök Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Du kan även få hjälp via Miljöstyrningsrådets helpdesk,

10 Innehållsförteckning Kött Nötkött 6 Information om ursprung 8 Salmonella 9 Antibiotika 11 Transport av djur till slakt 12 Slaktmetod 13 Ekologisk vara 15 Operativa ingrepp 16 Betesdrift 17 Hälsoredovisningssystem 18 Transport av djur till slakt 65 Slaktmetod 66 Betesdrift på naturbetesmark 68 Betesdrift på naturbetesmark 69 Operativa ingrepp 70 Grovfoder 71 Hälsoredovisningssystem 72 Sojainblandning i foder 74 Griskött 20 Information om ursprung 23 Salmonella 24 Antibiotika 26 Transport av djur till slakt 27 Slaktmetod 28 Ekologisk vara 30 Lösgående grisar 32 Förbud mot svanskupering 33 Sysselsättning 34 Hälsoredovisningssystem 35 Lammkött 36 Information om ursprung 38 Antibiotika 39 Transport av djur till slakt 40 Slaktmetod 41 Ekologisk vara 43 Operativa ingrepp 44 Bete 45 Sojainblandning i foder 46 Hälsoredovisningssystem 47 Naturbete nötkött 49 Information om ursprung 50 Salmonella 51 Operativa ingrepp 53 Antibiotika 54 Transport av djur till slakt 55 Slaktmetod 56 Betesdrift på naturbetesmark 58 Grovfoder 59 Hälsoredovisningssystem 60 Naturbete lammkött 62 Information om ursprung 63 Antibiotika 64

11 Kött OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT Detta dokument innehåller de upphandlingskriterier du valt att ladda hem från Miljöstyrningsrådets verktyg, MSR-wizard. Kriterierna består av krav med förslag till verifikat, motiv och information till upphandlaren. Miljöstyrningsrådet har som uppdrag att ta fram drivande miljö- och sociala krav som har en högre ambition och ligger över nivåer och normer i gällande lagstiftning. Kvalitetssäkrad process Kriterierna tas fram i en öppen och kvalitetssäkrad process (se av expertgrupper bestående av representanter från branschorganisationer, näringsliv, intresseorganisationer, stat, landsting och kommun. Detta gör kriterierna brett förankrade. Den breda representationen i expertgruppen bidrar till att kriterierna är framtagna med ett helhetsperspektiv. De ses över kontinuerligt för att följa den tekniska och juridiska utvecklingen på marknaden. Syftet är att hjälpa upphandlande organisationer att ställa relevanta hållbarhetskrav. Anpassad för offentlig upphandling Kriteriearbetet inleds med en förstudie där de viktigaste s.k. miljö- och andra hållbarhetsaspekterna identifieras. Med vägledning av detta så utvecklas sedan kriterierna tillsammans med expertgruppen och där så är lämpligt används kriterier som ingår i miljömärkningar som till exempel Svanen, Bra Miljöval och TCO Utveckling. De anpassas tillsammans med övrigt underlag för att fungera på bästa sätt i offentlig upphandling. Detta för att underlätta för såväl upphandlare att följa upp krav som för leverantörer att bevisa att de lever upp till kraven. Så används kraven Kriterierna omfattar krav på leverantören, varan/tjänsten/entreprenaden eller som särskilda villkor för fullgörande av kontrakt. Eventuellt kan ett tilldelningskriterium ändras till ett obligatoriskt krav eller viceversa om detta är önskvärt, men observera vilka effekter detta kan få på konkurrensen. Användaren måste anpassa text och utformning till den egna mallen samt ta bort de delar i dokumentet som inte är relevanta att ingå i förfrågningsunderlaget. Användaren måste även anpassa tilldelningskriterierna till sin egen utvärderingsmodell. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (eventuellt en egen svarsblankett). Dokumentets uppbyggnad I detta dokument finns de kriterier du har valt att ladda hem. Kriterierna sorteras under respektive produkt. Varje kriterium består av krav med tillhörande förslag på verifikat och innehåller även information om: Typ av krav (kvalificeringskrav, teknisk specifikation, tilldelningskriterium eller särskilda kontraktsvillkor) Krav-ID (ex. MSR-10115, är unikt för respektive krav som exempelvis kan användas för att referera till det Versionsdatum ( ) Kravets nivå (B, A eller S Bas, Avancerad eller Spjutspets) Till respektive produktgrupp, undergrupp och kriterium finns information om Omfattning, Information till upphandlaren, FAQ samt länkar till eventuella bilagor som exempelvis förstudie, motiv och svarsblanketter Observera att dokumentet innehåller de krav du har valt det innebär att det kan finnas fler krav i andra nivåer i kriteriebiblioteket/msr-wizard till respektive produkt. Läs mer om nivåerna på 3

12 Kött Kött Livsmedel är en av de branscher vars försäljning till offentlig sektor har en stor miljöpåverkan, t.ex. då det gäller utsläpp av växthusgaser. Vilka råvaror som används för att producera livsmedlet har stor påverkan på de totala klimatutsläppen men även på den biologiska mångfalden. De livsmedel som finns på marknaden skiljer sig åt gällande både produktionssätt och klimatpåverkan och det finns därmed stor potential för upphandlande myndigheter att välja ett alternativ med bättre miljönytta. Animaliska livsmedel kan ha olika prestanda gällande djurvälfärd beroende på hur den specifika djurhållningen bedrivs. Upphandlande myndighet kan välja alternativ som innebär högre ställda djurskyddskrav. Kött är det livsmedel som påverkar klimatet allra mest. Köttproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15-40 kilo växthusgaser/ kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Även om köttproduktion är negativt för klimatet kan det bidra till att uppfylla miljömål om biologisk mångfald genom att djur genom bete håller marker öppna. Att upphandla ekologiska alternativ och kött från djur som betat på naturbetesmarker bidrar till en giftfri miljö. Det finns stora skillnader i vad som påverkar klimatet mest, foderodlingen eller djurhållning, beroende på vilken typ av köttslag det handlar om. Gemensamt för alla köttslag är dock att utsläppen som kommer från transporter är jämförelsevis liten. Föremålet för upphandlingen Köttråvara med miljö- och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för produktgruppen, se 4

13 Kött 1. Hur kan vi få fler mindre lokala producenter att lägga anbud på upphandlingen? 2. Kan man vid upphandling av kött rätt att ställa krav på att djuren har fötts upp i enlighet med djurskyddsregler enligt nationell lagstiftning? 3. Ställs det olika krav på mat som är importerad och mat som är producerad i Sverige? 4. Vad krävs för att följa upp MSR:s djurskyddskrav? 5. Kan bara svenska leverantörer uppfylla MSR:s krav på djurskydd det vill säga sätts konkurrensen ur spel? 5

14 Kött Nötkött Nötkött Nötköttsproduktion står en för mycket stor klimatpåverkan där utsläpp av metan är den största bidragande orsaken. Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger på 26 kg CO 2 e/kg benfritt kött (dock med stora variationer). Fodret står för ca % av utsläppen och djurhållningen för ca %. Mjölkkobeståndet ligger till grund för ca 70 % av EU:s samlade nötköttsproduktion. Även i Sverige finns det ett nära samband mellan nötköttsproduktion och mjölkproduktion. Detta gör att det är komplext att beräkna klimatpåverkan från nötköttet eftersom det är flera faktorer som måste vägas in, framför allt hur stor del av klimatpåverkan som kan tillräknas köttet respektive mjölk och eventuellt skinn. Genom att premiera en god djurhälsa och god djurvälfärd vid upphandling kan man bidra till att minska dessa utsläpp eftersom friska och välmående djur ger snabbare tillväxt och effektivare produktion. Utevistelse på större ytor ger djuren möjlighet till motion och att röra sig på ett naturligt sätt. Betesvistelse ger generellt friskare djur och bättre klövhälsa. Betande djur bidrar dessutom till den biologiska mångfalden genom att betet skapar en miljö som är livsviktig för många växter och djur. Det är en etisk fråga om att nötkreatur ska få vara ute på bete. Ekologiskt nötkött står för en liten del av produktionen, ca 5 %. I praktiken föds dock betydligt flera köttdjur upp ekologiskt, med ekologiskt odlad vall och små insatser av kraftfoder. Sveriges per capitakonsumtion av nöt- och kalvkött har ökat från 18,5 kg vid EU-inträdet 1995 till 25,4 kg Samtidigt som Sveriges nötköttsproduktion har minskat det senaste decenniet har alltså konsumtionen av nötkött ökat, vilket har lett till ökad import av nötkött och den svenska självförsörjningsgraden ligger idag på drygt 52 %. Omfattning Nötkött samt sammansatta produkter med ett innehåll av nötkött på minst 10 %, även charkuterier och sammansatta produkter: Styckade köttdetaljer som högrev, biff m.m. Köttfärs Köttbullar Nötrulle Pajer Smörgåsmat Föremålet för upphandlingen Nötkött med miljö-och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). 6

15 Kött Nötkött Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för undergruppen, se 1. Hur kan jag veta vilka märkningar och certifieringar som är ekologiska? Bilagor Följande bilagor till undergruppen finns att hämta på Förstudie nötkött 7

16 Kött Nötkött Teknisk specifikation Information om ursprung MSR Versionsdatum: Information om ursprung hos kött kan vara upplysande för upphandlande myndigheter om produkten, t. ex. vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som gällt vid produktionen. Information om ursprung För sammansatta produkter med ett köttinnehåll över 10 % ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. Certifieringssystem som uppfyller kravet Information om ursprung i produktdatabas (t.ex. Dabas), märkning på produkten, följesedel eller liknande Eller annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet Information till upphandlaren Information om ursprung gäller rena produkter, köttberedningar samt sammansatta produkter när så är lämpligt med avseende på huvudråvara och karaktärsråvara. Huvudråvara är den råvara som ingår i störst andel i en sammansatt produkt. Karaktärsråvara i en sammansatt produkt är den råvara som produktnamnet associerar till även om den inte utgör huvudsaklig beståndsdel i produkten. Rena produkter avser produkter med oförändrad råvara. Köttberedning innebär att kött har blandats med andra livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser eller som genomgått en behandling. Det råa köttets cellstruktur och de egenskaper som är karakteristiska för färskt kött får inte ha ändrats. Sammansatta produkter avser en produkt som består av flera köttråvaror eller köttprodukter och vegetabiliska råvaror. Det avancerade kravet gäller sammansatta livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och värmebehandlade produkter av animaliskt ursprung. Om det finns råa animalier i slutprodukten räknas den alltså inte som en sammansatt produkt. Ange i förfrågningsunderlaget specifikt vilka produkter som omfattas av kravet. Motiv Information om ursprung ger upphandlande myndigheter upplysningar om produkten, t.ex. för att veta vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som har gällt vid produktionen. Upphandlande myndighet och grossist kan anta att det aktuella landets kontrollfunktioner fungerat. Det finns även ett intresse för ursprungsfrågor hos den offentliga beställaren och slutkonsumenten. Därmed är informationen efterfrågad och tillhörande krav är således av vikt att tillgodose. Genom EU:s regelverk finns det idag endast ett obligatoriskt krav på ursprungsmärkning av nötkött. Vi rekommenderar därför att krav på information om ursprung följer samma principer som i förordning (EG) 1760/200 som reglerar obligatorisk ursprungsmärkning för nötköttsprodukter. 8

17 Kött Nötkött Teknisk specifikation Salmonella MSR Versionsdatum: Salmonella är en bakterie som kan orsaka diarréer och allvarlig sjukdom hos människa. Smittan är i huvudsak livsmedelsburen och det är därför av mycket stor vikt ur folkhälsosynpunkt att livsmedel är fria från salmonella. Salmonella Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella serotyper. Importerade produkter (undantaget Finland och Norge) ska provtas i enlighet med bilaga I-III i kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005. Certifieringssystem som uppfyller kravet Handelsdokument eller intyg som överensstämmer med förlagan i bilaga IV i kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 Leverantörsförsäkran/DABAS Information till upphandlaren Observera att kravet även gäller sammansatta produkter. Motiv Salmonella är en allvarlig smittsam bakteriesjukdom, som bekämpas inom EU. Salmonellainfektion är en zoonos d. v. s. en infektion som sprids mellan djur och människor. Bakterien finns ursprungligen i tarmen hos djur och kan finnas i animaliska livsmedel, men kan även spridas till andra livsmedel, som grönsaker genom gödsling och bevattning. Det finns cirka 2300 olika serotyper av salmonella, som alla kan ge upphov till tarminfektioner av olika svårighetsgrad hos människa. I Sverige rapporteras årligen fall av salmonella på människa, varav drygt 80 % smittas utanför landet. Genom bekämpning och kontroll i alla led inom animalieproduktionen, kan det i Sverige produceras praktiskt taget salmonellafria livsmedel. Den goda svenska salmonellasituationen och den omfattande kontrollen har inneburit att Sverige och Finland sedan EU-inträdet 1995 har erhållit en tilläggsgaranti, som innebär att kött och ägg som förs in i Sverige måste vara fria från salmonella genom kontroll i exportlandet. Det är av vikt att konsumenten kan garanteras att livsmedelsprodukten inte innehåller salmonellabakterier, då dessa innebär en direkt hälsofara. I Sverige är det inte tillåtet att saluföra salmonellasmittade livsmedel. Bestämmelser kring kontroll av salmonella i importerade animaliska produkter finns i förordning 1688/2004/EG om särskilda salmonellagarantier för sändningar till Finland och Sverige av vissa 9

18 Kött Nötkött köttsorter och ägg. Förordningen innebär att kött, inbegripet malet kött från nötkreatur, svin och fjäderfä, som är avsett för Sverige eller Finland ska provtas i avsändaranläggningen i enlighet med bestämmelserna i förordningen. 10

19 Kött Nötkött Teknisk specifikation Antibiotika MSR Versionsdatum: En hög användning av antibiotika innebär en risk för att antibiotikaresistensen ökar. Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika är ett internationellt växande folkhälsoproblem. Resistensutvecklingen har ett samband med överanvändning av antibiotika och det är därför viktigt att antibiotika inte används i förebyggande syfte vid animalieproduktion. Antibiotika Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Antibiotika är ett läkemedel som används mot bakterier. Resistensutvecklingen är ett stort internationellt växande folkhälsoproblem och har ett nära samband med överanvändningen av antibiotika. Läkemedlet bör därför endast användas på ett rationellt sätt, dvs. med rätt dos, doseringsintervall och behandlingstid. Antibiotika ska därför inte användas i onödan, utan endast när det syftar till att bota sjukdom. Användning av antibiotika regleras genom direktiv 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel samt direktiv 90/167/EG om fastställande av villkor för framställning, utsläppande på marknaden och användning av foderläkemedel inom gemenskapen. Bestämmelserna innebär att antibiotika inte ska användas om det inte är veterinärmedicinskt motiverat. Det finns dock stora skillnader när det gäller antibiotikaanvändningen vid animalieproduktion mellan olika länder. 11

20 Kött Nötkött Teknisk specifikation Transport av djur till slakt MSR Versionsdatum: Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd, och belägg finns för att en slakttransport ej bör överstiga 8 timmar. Transport av djur till slakt Djuret ska max ha transporterats 8 timmar till slakt. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Forskning visar att det föreligger allvarliga risker för djurens hälsa, i förlängningen dödlighet, vid transporter där djurens hälsa inte beaktas. Uppfödning av djur belastar miljön, t.ex. klimatutsläpp, vilket leder till en ökad miljöbelastning om djurkropparna inte är lämpade för humankonsumtion utan kasseras, d.v.s. om djuren dör under transport till slakt. Det råder ett samband mellan djurskydd, djurhälsa och produktsäkerhet. En hög djurskyddsnivå från avel till slakt kan påverka produktsäkerheten positivt. I de flesta fall har producenten inte ett eget slakteri i anslutning till gården utan djuren måste fraktas i lastbilar. Finns det inget närliggande slakteri kan djuren komma att transporteras långt. Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd. Forskningsresultat har visat att transporter över 6-8 timmar innebär en gräns för när djurets trötthet ökar och därmed ökar i olika avseende belastningen på djuren och riskerna för att de ska fara illa. En slakttransport bör därför inte överstiga 8 timmar. Även EU har identifierat tiden 8 timmar i förordning 1/2005/EG om skydd av djur under transport som den tidpunkt som skiljer en transport från en lång transport, vilken omgärdas av striktare regler än de som gäller vid transport. 12

21 Kött Nötkött Teknisk specifikation Slaktmetod MSR Versionsdatum: Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men de flesta medlemsstater, dock ej Sverige, medger undantag från denna regel. Slaktmetod Djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker och vara helt medvetslöst fram till dess att döden inträder. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran i produktdatabas (t.ex. Dabas) Eller annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet (t.ex. verifikation av officiell veterinär på slakteri) Information till upphandlaren Detta krav regleras genom artikel 4.1 i förordning 1099/2009/EG om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Motiv Förordningen 1099/2009/EG om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning anger att "Skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning är en fråga av allmänt intresse som påverkar konsumenternas attityder till jordbruksprodukter." Dessutom bidrar bättre djurskydd vid tidpunkten för slakt till att minska djurens smärta, plåga, rädsla eller andra former av lidande. Vissa ingrepp i samband med avlivningen kan vara stressande och alla bedövningstekniker har vissa nackdelar. Företagarna eller var och en som är inblandad i avlivning av djur ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika smärta och minimera plåga och lidande hos djuren under slakt och avlivning med hänsyn till bästa praxis på området och tillåtna metoder enligt denna framkalla medvetslöshet och avsaknad av känsloförnimmelser innan eller samtidigt som avblodning sker och tills döden inträder. Enligt artikel 13 i FEUF-fördraget ska unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser. Vid en vävnadsskada, som uppstår vid bl.a. slakt och andra ingrepp på djur, frisätts bl.a. prostaglandin som genom smärtkänsliga receptorer i vävnaden aktiverar nerverna. Från nerven går elektriska impulser vidare via ryggmärgen till hjärnan, där en medveten smärtupplevelse uppstår. En bedövning innebär att de elektriska impulserna från skadad vävnad stoppas innan de når hjärnan. Därmed förhindras den medvetna smärtupplevelsen. Med bedövning kan således djuren hindras från att känna smärta och även 13

22 Kött Nötkött ångest vid slakt. 14

23 Kött Nötkött Teknisk specifikation Ekologisk vara MSR Versionsdatum: Ekologisk produktion innebär bl.a. att krav ställs på djuromsorg, att foder ska vara utan GMOinblandning och att foder ska vara odlat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Ett mål som poängteras tydligt i det ekologiska regelverket är att ekologisk animalieproduktion ska respektera varje djurarts beteendebehov. Ekologisk vara [Definiera vilka produkter som avses] ska uppfylla kriterierna enligt förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt tillkommande krav: Nötkreatur skall under betesperioden kunna vistas ute på bete (krav på betesintag) större delen av dygnet. Vid operativa ingrepp som avhorning och kastrering ska bedövning och smärtlindrande medel användas. Certifieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. KRAV Information till upphandlaren Avancerad ekologisk produktion innebär att förordningen för EU-ekologisk produktion uppfylls samt längre gående krav på bl.a. djurskydd. Motiv Ekologisk produktion innebär att ett hållbart jordbruk eftersträvas. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Balansen mellan alla beståndsdelar ska upprätthållas och helst förbättras. EU: s regler för ekologisk produktion omfattar produktion, beredning, förvaring och import av ekologiskt framställda jordbruksprodukter, inklusive produkter från vattenbruk, och livsmedel. 15

24 Kött Nötkött Teknisk specifikation Operativa ingrepp MSR Versionsdatum: Avhorning av nötkreatur sker för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Obedövad avhorning och kastrering är smärtsamt för djuren och operativa ingrepp bör därför ske med bedövning. Detta är en viktig fråga ur ett djurskyddsperspektiv. Operativa ingrepp Nötkött ska komma från djur som bedövats vid kirurgisk kastrering, avhorning och andra operativa ingrepp. Kastrering med gummiring ska inte förekomma. Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. IP Sigill Nötkött Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Inom EU benämns operativa ingrepp för stympning, men det finns ingen är EU-gemensam lagstiftning på området. I bilagan till direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur (punkt 19) anges att i avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning ska de relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget. Enligt den svenska djurskyddsförordningen, 25 är det tillåtet att avhorna nötkreatur även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Eventuell avhorning och kastrering av kalvar ska ske under bedövning och utföras av veterinär eller person som veterinär utser. 16

25 Kött Nötkött Tilldelningskriterier Betesdrift MSR Versionsdatum: Att hålla djur på bete är positivt ur djuromsorgssynpunkt och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljöanpassat sätt att föda upp nötkreatur till slakt. Djur som betar bidrar även positivt till den biologiska mångfalden. Betesdrift Poäng tilldelas för kött från nötkreatur (över 6 månader) som har haft tillgång till bete eller annan utevistelse under en sammanhängande betessäsong. Rastfålla accepteras ej under betessäsong. Certifieringssystem som uppfyller ovanstående verifieringskrav, IP Sigill nötkött Leverantörsförsäkran/DABAS Information till upphandlaren I Sverige infaller betesperioden under perioden 1 maj - 15 oktober, beroende på var i landet djuren befinner sig. Under sommaren är 85 % av alla nötkreatur i Sverige är på bete. De som vistas inne är unga mjölkraskalvar och en del tjurar som är svårare att klara ute på ett tillfredsställande sätt. Värt att notera är att tjurar i Sverige bara har tillgång till utevistelse och inte bete av arbetsmiljöskäl. Motiv Utevistelse på större ytor ger djuren stor möjlighet till motion och att röra sig på ett naturligt sätt. Betesvistelse ger även generellt friskare djur och bättre klövhälsa. Betande djur bidrar dessutom till den biologiska mångfalden genom att betet skapar en miljö som är livsviktig för många växter och djur. Betessäsong omfattas av den svenska djurskyddslagen och varierar från ca 90 dagar längst i norr till ca 200 dagar i söder. De allra flesta betesmarkerna kan inte användas till annan livsmedelsproduktion, samtidigt som betet gör att natur- och kulturvärden kan bevaras och det bidrar till ett öppet landskap. Vintertid får djur dock hållas i rastfålla. 17

26 Kött Nötkött Tilldelningskriterier Hälsoredovisningssystem MSR Versionsdatum: Friska djur är en viktig aspekt för djurvälfärden. Dessutom är det en viktig aspekt för klimatpåverkan eftersom friska djur också producerar mer effektivt. Den viktigaste faktorn vad gäller djurhälsa i nötköttsproduktionen är dödligheten hos kalvarna. Hälsoredovisningssystem Poäng tilldelas för nötkött som kommer från en producent som arbetar i enlighet med ett hälsoredovisningssystem med hälsoparametrar för djurvälfärd. Parametrar ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. Hälsoredovisningssystemet ska minst omfatta följande: Utslagningsfrekvens Dödlighet i olika djurgrupper Totalt antal veterinärbehandlingar Klövproblem Användning av antibiotika eller andra läkemedel Antalet besiktningsfynd enligt slaktskadebeskeden i avräkningen jämfört med slakteriets medeltal Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. KRAV och Svenskt Sigill (tillägg enligt klimatcertifieringen), Leverantörsförsäkran/DABAS (t.ex. anslutning till ett etablerat och väldokumenterat hälsoprogram för djurslaget, genomförande av ett eget program med åtgärder för förebyggande djurhälsovård eller dödlighet och utslagningsfrekvens enligt stalljournal, läkemedels- och praktikjournal) Information till upphandlaren Marknadstillgången kan vara begränsad på produktnivå. 18

27 Kött Nötkött Motiv Förutom ökad djurvälfärd, innebär friska djur en högre produktion eftersom friska djur producerar mer. Den viktigaste faktorn vad gäller djurhälsa i nötköttsproduktionen är dödligheten hos kalvarna. I dag blir det allt mera ovanligt att dessa kalvar föds upp på mjölkgårdarna där de föds, utan de säljs vidare till gårdar som har specialiserats på köttproduktion. När kalvar från olika besättningar blandas ihop och med dagens storleksrationalisering i allt större besättningar, är riskerna stora för att parasiter och sjukdomar sprids. Genom att aktivt arbeta med ett hälsoredovisningssystem kan riskerna för smittspridning minska och djurvälfärden öka. 19

28 Kött Griskött Griskött Griskött står i jämförelse med andra köttslag som nöt och lamm för en relativt låg klimatpåverkan, där odling av foder är den största bidragande orsaken. Utsläppen ligger mellan 4-8 CO 2 -ekv./kg benfritt kött. Fodret står för ca 70 % av utsläppen och djurhållningen (gödsel, energi) för 30 %. Foderutnyttjandet är en viktig faktor för den totala miljöpåverkan dvs. ett högt utbyte av kött från djuren. Att foder produceras med låga utsläpp av växthusgaser samtidigt som fodereffektiviteten och djurhälsan är hög är viktigt. Fler avvanda kultingar per sugga är positivt för klimatpåverkan då utsläpp orsakade av suggans foderproduktion och gödsel slås ut på fler slaktsvin. En viktig del för att minska klimatpåverkan från grisköttsproduktion är att djuren är friska och därmed producerar effektivt, både inom smågris- och slaktsvinsproduktionen. När det handlar om djurskydd ska grisar som föds upp i grisköttsproduktionen må bra och kunna bete sig så naturligt som möjligt. Rörelsefrihet, en bra stallmiljö, bedövad kastrering och möjlighet till sysselsättning är bra indikatorer för djurvälfärden. Förekomsten av svansbitning är en viktig indikator på brister i djurvälfärden och ska förebyggas i produktionen. Djurskyddskrav i upphandling kan bidra till att förbättra djurhälsan vilket sannolikt minskar dödligheten bland smågrisar som i sin tur är betydande ur klimatpåverkanssynpunkt. Den svenska konsumtionen av griskött har ökat något under senare år och uppgår nu till 35,9 kg/capita. Samtidigt har den svenska produktionen minskat. Sverige har på grund av ökad konsumtion och minskad produktion blivit allt mer importberoende och under de senaste tio åren har Sveriges import av griskött ökat med 125 %. Importen kommer nästan uteslutande från andra EU-länder, främst Danmark och Tyskland. 20

29 Kött Griskött Omfattning Griskött samt sammansatta produkter med ett innehåll av griskött på minst 10 %, även charkuterier och sammansatta produkter. Exempel på produkter som omfattas av kriterierna: Skinka (skinkstek, julskinka) Bacon Falukorv Fläskkotlett Schnitzel Kassler Fläskkarré Köttbullar Fläskfilé Spareribs (revben) Fläsklägg Sidfläsk Pizza Fläskpannkaka Fläskfärs Grillkorv Kåldolmar Pytt i panna Pajer Smörgåsmat Föremålet för upphandlingen Griskött med miljö- och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för undergruppen, se 1. Hur kan jag veta vilka märkningar och certifieringar som är ekologiska? 2. Kan man vid upphandling av kött rätt att ställa krav på att djuren har fötts upp i enlighet med djurskyddsregler enligt nationell lagstiftning? 21

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT En guide för den medvetne konsumenten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Stora skillnader mellan djurskyddslagar 4 Mat som märks och inte märks 6 Nötkött

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-10 193 Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i kravspecifikationen vid upphandling. KS 2014-222 KS,

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Projekt. Två scenarior 2013-10-03. Ett anbuds olika delar. Krav på Leverantör. Anbuds inbjudan. Skallkrav. Avtal. Krav spec. Avtalet.

Projekt. Två scenarior 2013-10-03. Ett anbuds olika delar. Krav på Leverantör. Anbuds inbjudan. Skallkrav. Avtal. Krav spec. Avtalet. Ett anbuds olika delar Avtal Anbuds inbjudan Krav på Leverantör Krav spec Skallkrav Utvärdering Allmänna villkor Skatt, ekonomi Lagar och regler Kvalificerande krav Utvärderings-modell Leverans villkor

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se AGENDA Miljöstyrningsrådets i t kriterier i för upphandling Ekologiska livsmedel Miljöanpassade

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Grafisk manual för märkesanvändare

Grafisk manual för märkesanvändare Grafisk manual för märkesanvändare 1 Innehållsförteckning Till er som är märkesanvändare 3 Kriterier för Svenskt kött 4 Ursprungsmärkningen Svenskt kött 6 Versioner av märket 7 Märkets färger 8 Märkets

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött 1 Institutionen för biosystem och teknologi Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött En intervju av kommuner samt litteraturstudie i ämnet Författare: Josefin Thuresson

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Krav på god djuromsorg vid upphandling av livsmedel svar på motion väckt av Britt Björneke (V)

Krav på god djuromsorg vid upphandling av livsmedel svar på motion väckt av Britt Björneke (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-05-26 KS-2012/1175.183 1 (4) HANDLÄGGARE Blomberg, Mikael 08-535 302 98 Mikael.Blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Krav på god djuromsorg vid upphandling av livsmedel

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun Vision FAMM Fem aspekter på måltidsmodell en helhetsyn på måltiden Styrsystemet Lagar, ekonomi/budget, inköp/budget, ledarskap/organisation, logistik, livsmedelshygien

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Råvaror - resultat och diskussion

Råvaror - resultat och diskussion Metod Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 50 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 20 %

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU

Sveriges första femton år som medlem i EU Sveriges första femton år som medlem i EU Djurskydd Sverige hade redan före inträdet i EU en hög djurskyddsnivå, och har i de flesta fall kunnat bibehålla denna. Utvecklingen har dock gått mot fler EU-regelverk

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Ta bort blinkers: Sammanfattning. Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015. En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals

Ta bort blinkers: Sammanfattning. Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015. En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals Ta bort blinkers: Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015 Sammanfattning En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals Sammanfattning och kommentarer Denna rapport syftar till

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

och stöd och avgifter Villkor Mat på lika villkor Nederländerna Frankrike Danmark Tyskland Finland Irland Sverige Polen

och stöd och avgifter Villkor Mat på lika villkor Nederländerna Frankrike Danmark Tyskland Finland Irland Sverige Polen Smittskydd Ersättningar och stöd Djurskydd Sverige Danmark Tyskland Finland Irland Nederländerna Polen Frankrike Villkor Skatter och avgifter Mat på lika villkor Konkurrenskraft och politiska villkor för

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat.

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat. Det finns många myter om salmonella. En del tror att det är farligt att vidröra någon som kommer från en salmonellasmittad gård eller att sjukdomen sprids via luften. Men inget av det är sant. Inom lantbruket

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra!

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Kronfågel är bra mat från Lantmännen Värt att veta Därför är kyckling från Kronfågel så bra! Allt som oftast kyckling Kycklingrecepten fi nns överallt omkring oss i kokböcker, tidningar, TV, radio och

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 18.12.2009 2009/2202(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

GUIDE 2015. Köttguiden

GUIDE 2015. Köttguiden GUIDE 2015 Köttguiden 2 KÖTTGUIDEN 2015 Världsnaturfonden WWF Kloka val för miljö och djur Världsnaturfonden WWF arbetar för att säkra en rättvis tillgång till hälsosam mat för alla inom gränserna för

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Leif Denneberg inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 2014-05- 08 Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen att. Ingrid Karlsson 551 82 Jönköping Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 Övergripande kommentar

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄTTA FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING KÖP ELLER LEASING AV PERSONBILAR, MINIBUSSAR OCH LÄTTA LASTBILAR För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/.

Läs mer

1. Upphandlingsformalia

1. Upphandlingsformalia Förfrågningsunderlag 2014-11-05 Upphandlande organisation Järfälla kommun Upphandling Livsmedelsupphandling Anna Grönblad Kst 2014/28 Symbolförklaring: Sista anbudsdag: 2015-01-19 Texten/frågan innehåller

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror

Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016. 16 Import och införsel av produkter eller råvaror Förslag till ny regeltext: import och införsel 2016 Vi har ändrat struktur och språk i hela regeltexten. I kommentarerna till höger har vi beskrivit vilka regler som är ändrade och vilka som är nya, men

Läs mer

Mervä rde med ekologiskt ko tt

Mervä rde med ekologiskt ko tt Seminarium och dialogmöte på Garveriet i Floda den 3 oktober 2012 Mervä rde med ekologiskt ko tt Föreläsningar Marknadsutvecklingen för ekologiska livsmedel Cecilia Ryegård från Ekoweb gjorde en bred presentation

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 )

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 ) Föredragande Virva Valle Sida/sidor 1 / 5 Anvisning till foderblandningscentraler och andra aktörer, bl.a. förmedlare, om import av animaliska biprodukter från en annan EU-medlemsstat, Norge eller Schweiz

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Kan djurvälfärd löna sig?

Kan djurvälfärd löna sig? Kan djurvälfärd löna sig? De ekologiska reglerna innebär många fördelar för djuren som konsumenterna uppskattar men som inte alltid ger tillräckligt betalt i lantbru ANN-HELEN MEYER von BREMEN FOTO. ANDRÉ

Läs mer