Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR KÖTT För att vara säker på att du använder senaste versionen av kraven, besök Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Du kan även få hjälp via Miljöstyrningsrådets helpdesk,

10 Innehållsförteckning Kött Nötkött 6 Information om ursprung 8 Salmonella 9 Antibiotika 11 Transport av djur till slakt 12 Slaktmetod 13 Ekologisk vara 15 Operativa ingrepp 16 Betesdrift 17 Hälsoredovisningssystem 18 Transport av djur till slakt 65 Slaktmetod 66 Betesdrift på naturbetesmark 68 Betesdrift på naturbetesmark 69 Operativa ingrepp 70 Grovfoder 71 Hälsoredovisningssystem 72 Sojainblandning i foder 74 Griskött 20 Information om ursprung 23 Salmonella 24 Antibiotika 26 Transport av djur till slakt 27 Slaktmetod 28 Ekologisk vara 30 Lösgående grisar 32 Förbud mot svanskupering 33 Sysselsättning 34 Hälsoredovisningssystem 35 Lammkött 36 Information om ursprung 38 Antibiotika 39 Transport av djur till slakt 40 Slaktmetod 41 Ekologisk vara 43 Operativa ingrepp 44 Bete 45 Sojainblandning i foder 46 Hälsoredovisningssystem 47 Naturbete nötkött 49 Information om ursprung 50 Salmonella 51 Operativa ingrepp 53 Antibiotika 54 Transport av djur till slakt 55 Slaktmetod 56 Betesdrift på naturbetesmark 58 Grovfoder 59 Hälsoredovisningssystem 60 Naturbete lammkött 62 Information om ursprung 63 Antibiotika 64

11 Kött OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT Detta dokument innehåller de upphandlingskriterier du valt att ladda hem från Miljöstyrningsrådets verktyg, MSR-wizard. Kriterierna består av krav med förslag till verifikat, motiv och information till upphandlaren. Miljöstyrningsrådet har som uppdrag att ta fram drivande miljö- och sociala krav som har en högre ambition och ligger över nivåer och normer i gällande lagstiftning. Kvalitetssäkrad process Kriterierna tas fram i en öppen och kvalitetssäkrad process (se av expertgrupper bestående av representanter från branschorganisationer, näringsliv, intresseorganisationer, stat, landsting och kommun. Detta gör kriterierna brett förankrade. Den breda representationen i expertgruppen bidrar till att kriterierna är framtagna med ett helhetsperspektiv. De ses över kontinuerligt för att följa den tekniska och juridiska utvecklingen på marknaden. Syftet är att hjälpa upphandlande organisationer att ställa relevanta hållbarhetskrav. Anpassad för offentlig upphandling Kriteriearbetet inleds med en förstudie där de viktigaste s.k. miljö- och andra hållbarhetsaspekterna identifieras. Med vägledning av detta så utvecklas sedan kriterierna tillsammans med expertgruppen och där så är lämpligt används kriterier som ingår i miljömärkningar som till exempel Svanen, Bra Miljöval och TCO Utveckling. De anpassas tillsammans med övrigt underlag för att fungera på bästa sätt i offentlig upphandling. Detta för att underlätta för såväl upphandlare att följa upp krav som för leverantörer att bevisa att de lever upp till kraven. Så används kraven Kriterierna omfattar krav på leverantören, varan/tjänsten/entreprenaden eller som särskilda villkor för fullgörande av kontrakt. Eventuellt kan ett tilldelningskriterium ändras till ett obligatoriskt krav eller viceversa om detta är önskvärt, men observera vilka effekter detta kan få på konkurrensen. Användaren måste anpassa text och utformning till den egna mallen samt ta bort de delar i dokumentet som inte är relevanta att ingå i förfrågningsunderlaget. Användaren måste även anpassa tilldelningskriterierna till sin egen utvärderingsmodell. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (eventuellt en egen svarsblankett). Dokumentets uppbyggnad I detta dokument finns de kriterier du har valt att ladda hem. Kriterierna sorteras under respektive produkt. Varje kriterium består av krav med tillhörande förslag på verifikat och innehåller även information om: Typ av krav (kvalificeringskrav, teknisk specifikation, tilldelningskriterium eller särskilda kontraktsvillkor) Krav-ID (ex. MSR-10115, är unikt för respektive krav som exempelvis kan användas för att referera till det Versionsdatum ( ) Kravets nivå (B, A eller S Bas, Avancerad eller Spjutspets) Till respektive produktgrupp, undergrupp och kriterium finns information om Omfattning, Information till upphandlaren, FAQ samt länkar till eventuella bilagor som exempelvis förstudie, motiv och svarsblanketter Observera att dokumentet innehåller de krav du har valt det innebär att det kan finnas fler krav i andra nivåer i kriteriebiblioteket/msr-wizard till respektive produkt. Läs mer om nivåerna på 3

12 Kött Kött Livsmedel är en av de branscher vars försäljning till offentlig sektor har en stor miljöpåverkan, t.ex. då det gäller utsläpp av växthusgaser. Vilka råvaror som används för att producera livsmedlet har stor påverkan på de totala klimatutsläppen men även på den biologiska mångfalden. De livsmedel som finns på marknaden skiljer sig åt gällande både produktionssätt och klimatpåverkan och det finns därmed stor potential för upphandlande myndigheter att välja ett alternativ med bättre miljönytta. Animaliska livsmedel kan ha olika prestanda gällande djurvälfärd beroende på hur den specifika djurhållningen bedrivs. Upphandlande myndighet kan välja alternativ som innebär högre ställda djurskyddskrav. Kött är det livsmedel som påverkar klimatet allra mest. Köttproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15-40 kilo växthusgaser/ kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Även om köttproduktion är negativt för klimatet kan det bidra till att uppfylla miljömål om biologisk mångfald genom att djur genom bete håller marker öppna. Att upphandla ekologiska alternativ och kött från djur som betat på naturbetesmarker bidrar till en giftfri miljö. Det finns stora skillnader i vad som påverkar klimatet mest, foderodlingen eller djurhållning, beroende på vilken typ av köttslag det handlar om. Gemensamt för alla köttslag är dock att utsläppen som kommer från transporter är jämförelsevis liten. Föremålet för upphandlingen Köttråvara med miljö- och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för produktgruppen, se 4

13 Kött 1. Hur kan vi få fler mindre lokala producenter att lägga anbud på upphandlingen? 2. Kan man vid upphandling av kött rätt att ställa krav på att djuren har fötts upp i enlighet med djurskyddsregler enligt nationell lagstiftning? 3. Ställs det olika krav på mat som är importerad och mat som är producerad i Sverige? 4. Vad krävs för att följa upp MSR:s djurskyddskrav? 5. Kan bara svenska leverantörer uppfylla MSR:s krav på djurskydd det vill säga sätts konkurrensen ur spel? 5

14 Kött Nötkött Nötkött Nötköttsproduktion står en för mycket stor klimatpåverkan där utsläpp av metan är den största bidragande orsaken. Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger på 26 kg CO 2 e/kg benfritt kött (dock med stora variationer). Fodret står för ca % av utsläppen och djurhållningen för ca %. Mjölkkobeståndet ligger till grund för ca 70 % av EU:s samlade nötköttsproduktion. Även i Sverige finns det ett nära samband mellan nötköttsproduktion och mjölkproduktion. Detta gör att det är komplext att beräkna klimatpåverkan från nötköttet eftersom det är flera faktorer som måste vägas in, framför allt hur stor del av klimatpåverkan som kan tillräknas köttet respektive mjölk och eventuellt skinn. Genom att premiera en god djurhälsa och god djurvälfärd vid upphandling kan man bidra till att minska dessa utsläpp eftersom friska och välmående djur ger snabbare tillväxt och effektivare produktion. Utevistelse på större ytor ger djuren möjlighet till motion och att röra sig på ett naturligt sätt. Betesvistelse ger generellt friskare djur och bättre klövhälsa. Betande djur bidrar dessutom till den biologiska mångfalden genom att betet skapar en miljö som är livsviktig för många växter och djur. Det är en etisk fråga om att nötkreatur ska få vara ute på bete. Ekologiskt nötkött står för en liten del av produktionen, ca 5 %. I praktiken föds dock betydligt flera köttdjur upp ekologiskt, med ekologiskt odlad vall och små insatser av kraftfoder. Sveriges per capitakonsumtion av nöt- och kalvkött har ökat från 18,5 kg vid EU-inträdet 1995 till 25,4 kg Samtidigt som Sveriges nötköttsproduktion har minskat det senaste decenniet har alltså konsumtionen av nötkött ökat, vilket har lett till ökad import av nötkött och den svenska självförsörjningsgraden ligger idag på drygt 52 %. Omfattning Nötkött samt sammansatta produkter med ett innehåll av nötkött på minst 10 %, även charkuterier och sammansatta produkter: Styckade köttdetaljer som högrev, biff m.m. Köttfärs Köttbullar Nötrulle Pajer Smörgåsmat Föremålet för upphandlingen Nötkött med miljö-och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). 6

15 Kött Nötkött Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för undergruppen, se 1. Hur kan jag veta vilka märkningar och certifieringar som är ekologiska? Bilagor Följande bilagor till undergruppen finns att hämta på Förstudie nötkött 7

16 Kött Nötkött Teknisk specifikation Information om ursprung MSR Versionsdatum: Information om ursprung hos kött kan vara upplysande för upphandlande myndigheter om produkten, t. ex. vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som gällt vid produktionen. Information om ursprung För sammansatta produkter med ett köttinnehåll över 10 % ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. Certifieringssystem som uppfyller kravet Information om ursprung i produktdatabas (t.ex. Dabas), märkning på produkten, följesedel eller liknande Eller annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet Information till upphandlaren Information om ursprung gäller rena produkter, köttberedningar samt sammansatta produkter när så är lämpligt med avseende på huvudråvara och karaktärsråvara. Huvudråvara är den råvara som ingår i störst andel i en sammansatt produkt. Karaktärsråvara i en sammansatt produkt är den råvara som produktnamnet associerar till även om den inte utgör huvudsaklig beståndsdel i produkten. Rena produkter avser produkter med oförändrad råvara. Köttberedning innebär att kött har blandats med andra livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser eller som genomgått en behandling. Det råa köttets cellstruktur och de egenskaper som är karakteristiska för färskt kött får inte ha ändrats. Sammansatta produkter avser en produkt som består av flera köttråvaror eller köttprodukter och vegetabiliska råvaror. Det avancerade kravet gäller sammansatta livsmedel som innehåller både produkter av vegetabiliskt ursprung och värmebehandlade produkter av animaliskt ursprung. Om det finns råa animalier i slutprodukten räknas den alltså inte som en sammansatt produkt. Ange i förfrågningsunderlaget specifikt vilka produkter som omfattas av kravet. Motiv Information om ursprung ger upphandlande myndigheter upplysningar om produkten, t.ex. för att veta vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som har gällt vid produktionen. Upphandlande myndighet och grossist kan anta att det aktuella landets kontrollfunktioner fungerat. Det finns även ett intresse för ursprungsfrågor hos den offentliga beställaren och slutkonsumenten. Därmed är informationen efterfrågad och tillhörande krav är således av vikt att tillgodose. Genom EU:s regelverk finns det idag endast ett obligatoriskt krav på ursprungsmärkning av nötkött. Vi rekommenderar därför att krav på information om ursprung följer samma principer som i förordning (EG) 1760/200 som reglerar obligatorisk ursprungsmärkning för nötköttsprodukter. 8

17 Kött Nötkött Teknisk specifikation Salmonella MSR Versionsdatum: Salmonella är en bakterie som kan orsaka diarréer och allvarlig sjukdom hos människa. Smittan är i huvudsak livsmedelsburen och det är därför av mycket stor vikt ur folkhälsosynpunkt att livsmedel är fria från salmonella. Salmonella Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella serotyper. Importerade produkter (undantaget Finland och Norge) ska provtas i enlighet med bilaga I-III i kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005. Certifieringssystem som uppfyller kravet Handelsdokument eller intyg som överensstämmer med förlagan i bilaga IV i kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 Leverantörsförsäkran/DABAS Information till upphandlaren Observera att kravet även gäller sammansatta produkter. Motiv Salmonella är en allvarlig smittsam bakteriesjukdom, som bekämpas inom EU. Salmonellainfektion är en zoonos d. v. s. en infektion som sprids mellan djur och människor. Bakterien finns ursprungligen i tarmen hos djur och kan finnas i animaliska livsmedel, men kan även spridas till andra livsmedel, som grönsaker genom gödsling och bevattning. Det finns cirka 2300 olika serotyper av salmonella, som alla kan ge upphov till tarminfektioner av olika svårighetsgrad hos människa. I Sverige rapporteras årligen fall av salmonella på människa, varav drygt 80 % smittas utanför landet. Genom bekämpning och kontroll i alla led inom animalieproduktionen, kan det i Sverige produceras praktiskt taget salmonellafria livsmedel. Den goda svenska salmonellasituationen och den omfattande kontrollen har inneburit att Sverige och Finland sedan EU-inträdet 1995 har erhållit en tilläggsgaranti, som innebär att kött och ägg som förs in i Sverige måste vara fria från salmonella genom kontroll i exportlandet. Det är av vikt att konsumenten kan garanteras att livsmedelsprodukten inte innehåller salmonellabakterier, då dessa innebär en direkt hälsofara. I Sverige är det inte tillåtet att saluföra salmonellasmittade livsmedel. Bestämmelser kring kontroll av salmonella i importerade animaliska produkter finns i förordning 1688/2004/EG om särskilda salmonellagarantier för sändningar till Finland och Sverige av vissa 9

18 Kött Nötkött köttsorter och ägg. Förordningen innebär att kött, inbegripet malet kött från nötkreatur, svin och fjäderfä, som är avsett för Sverige eller Finland ska provtas i avsändaranläggningen i enlighet med bestämmelserna i förordningen. 10

19 Kött Nötkött Teknisk specifikation Antibiotika MSR Versionsdatum: En hög användning av antibiotika innebär en risk för att antibiotikaresistensen ökar. Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika är ett internationellt växande folkhälsoproblem. Resistensutvecklingen har ett samband med överanvändning av antibiotika och det är därför viktigt att antibiotika inte används i förebyggande syfte vid animalieproduktion. Antibiotika Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Antibiotika är ett läkemedel som används mot bakterier. Resistensutvecklingen är ett stort internationellt växande folkhälsoproblem och har ett nära samband med överanvändningen av antibiotika. Läkemedlet bör därför endast användas på ett rationellt sätt, dvs. med rätt dos, doseringsintervall och behandlingstid. Antibiotika ska därför inte användas i onödan, utan endast när det syftar till att bota sjukdom. Användning av antibiotika regleras genom direktiv 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel samt direktiv 90/167/EG om fastställande av villkor för framställning, utsläppande på marknaden och användning av foderläkemedel inom gemenskapen. Bestämmelserna innebär att antibiotika inte ska användas om det inte är veterinärmedicinskt motiverat. Det finns dock stora skillnader när det gäller antibiotikaanvändningen vid animalieproduktion mellan olika länder. 11

20 Kött Nötkött Teknisk specifikation Transport av djur till slakt MSR Versionsdatum: Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd, och belägg finns för att en slakttransport ej bör överstiga 8 timmar. Transport av djur till slakt Djuret ska max ha transporterats 8 timmar till slakt. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Forskning visar att det föreligger allvarliga risker för djurens hälsa, i förlängningen dödlighet, vid transporter där djurens hälsa inte beaktas. Uppfödning av djur belastar miljön, t.ex. klimatutsläpp, vilket leder till en ökad miljöbelastning om djurkropparna inte är lämpade för humankonsumtion utan kasseras, d.v.s. om djuren dör under transport till slakt. Det råder ett samband mellan djurskydd, djurhälsa och produktsäkerhet. En hög djurskyddsnivå från avel till slakt kan påverka produktsäkerheten positivt. I de flesta fall har producenten inte ett eget slakteri i anslutning till gården utan djuren måste fraktas i lastbilar. Finns det inget närliggande slakteri kan djuren komma att transporteras långt. Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd. Forskningsresultat har visat att transporter över 6-8 timmar innebär en gräns för när djurets trötthet ökar och därmed ökar i olika avseende belastningen på djuren och riskerna för att de ska fara illa. En slakttransport bör därför inte överstiga 8 timmar. Även EU har identifierat tiden 8 timmar i förordning 1/2005/EG om skydd av djur under transport som den tidpunkt som skiljer en transport från en lång transport, vilken omgärdas av striktare regler än de som gäller vid transport. 12

21 Kött Nötkött Teknisk specifikation Slaktmetod MSR Versionsdatum: Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men de flesta medlemsstater, dock ej Sverige, medger undantag från denna regel. Slaktmetod Djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker och vara helt medvetslöst fram till dess att döden inträder. Certifieringssystem som uppfyller kravet Leverantörsförsäkran i produktdatabas (t.ex. Dabas) Eller annan likvärdig typ av dokumentation som verifierar kravet (t.ex. verifikation av officiell veterinär på slakteri) Information till upphandlaren Detta krav regleras genom artikel 4.1 i förordning 1099/2009/EG om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Motiv Förordningen 1099/2009/EG om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning anger att "Skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning är en fråga av allmänt intresse som påverkar konsumenternas attityder till jordbruksprodukter." Dessutom bidrar bättre djurskydd vid tidpunkten för slakt till att minska djurens smärta, plåga, rädsla eller andra former av lidande. Vissa ingrepp i samband med avlivningen kan vara stressande och alla bedövningstekniker har vissa nackdelar. Företagarna eller var och en som är inblandad i avlivning av djur ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika smärta och minimera plåga och lidande hos djuren under slakt och avlivning med hänsyn till bästa praxis på området och tillåtna metoder enligt denna framkalla medvetslöshet och avsaknad av känsloförnimmelser innan eller samtidigt som avblodning sker och tills döden inträder. Enligt artikel 13 i FEUF-fördraget ska unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser. Vid en vävnadsskada, som uppstår vid bl.a. slakt och andra ingrepp på djur, frisätts bl.a. prostaglandin som genom smärtkänsliga receptorer i vävnaden aktiverar nerverna. Från nerven går elektriska impulser vidare via ryggmärgen till hjärnan, där en medveten smärtupplevelse uppstår. En bedövning innebär att de elektriska impulserna från skadad vävnad stoppas innan de når hjärnan. Därmed förhindras den medvetna smärtupplevelsen. Med bedövning kan således djuren hindras från att känna smärta och även 13

22 Kött Nötkött ångest vid slakt. 14

23 Kött Nötkött Teknisk specifikation Ekologisk vara MSR Versionsdatum: Ekologisk produktion innebär bl.a. att krav ställs på djuromsorg, att foder ska vara utan GMOinblandning och att foder ska vara odlat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Ett mål som poängteras tydligt i det ekologiska regelverket är att ekologisk animalieproduktion ska respektera varje djurarts beteendebehov. Ekologisk vara [Definiera vilka produkter som avses] ska uppfylla kriterierna enligt förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt tillkommande krav: Nötkreatur skall under betesperioden kunna vistas ute på bete (krav på betesintag) större delen av dygnet. Vid operativa ingrepp som avhorning och kastrering ska bedövning och smärtlindrande medel användas. Certifieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. KRAV Information till upphandlaren Avancerad ekologisk produktion innebär att förordningen för EU-ekologisk produktion uppfylls samt längre gående krav på bl.a. djurskydd. Motiv Ekologisk produktion innebär att ett hållbart jordbruk eftersträvas. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Balansen mellan alla beståndsdelar ska upprätthållas och helst förbättras. EU: s regler för ekologisk produktion omfattar produktion, beredning, förvaring och import av ekologiskt framställda jordbruksprodukter, inklusive produkter från vattenbruk, och livsmedel. 15

24 Kött Nötkött Teknisk specifikation Operativa ingrepp MSR Versionsdatum: Avhorning av nötkreatur sker för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Obedövad avhorning och kastrering är smärtsamt för djuren och operativa ingrepp bör därför ske med bedövning. Detta är en viktig fråga ur ett djurskyddsperspektiv. Operativa ingrepp Nötkött ska komma från djur som bedövats vid kirurgisk kastrering, avhorning och andra operativa ingrepp. Kastrering med gummiring ska inte förekomma. Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. IP Sigill Nötkött Leverantörsförsäkran/DABAS Motiv Inom EU benämns operativa ingrepp för stympning, men det finns ingen är EU-gemensam lagstiftning på området. I bilagan till direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur (punkt 19) anges att i avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning ska de relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget. Enligt den svenska djurskyddsförordningen, 25 är det tillåtet att avhorna nötkreatur även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Eventuell avhorning och kastrering av kalvar ska ske under bedövning och utföras av veterinär eller person som veterinär utser. 16

25 Kött Nötkött Tilldelningskriterier Betesdrift MSR Versionsdatum: Att hålla djur på bete är positivt ur djuromsorgssynpunkt och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljöanpassat sätt att föda upp nötkreatur till slakt. Djur som betar bidrar även positivt till den biologiska mångfalden. Betesdrift Poäng tilldelas för kött från nötkreatur (över 6 månader) som har haft tillgång till bete eller annan utevistelse under en sammanhängande betessäsong. Rastfålla accepteras ej under betessäsong. Certifieringssystem som uppfyller ovanstående verifieringskrav, IP Sigill nötkött Leverantörsförsäkran/DABAS Information till upphandlaren I Sverige infaller betesperioden under perioden 1 maj - 15 oktober, beroende på var i landet djuren befinner sig. Under sommaren är 85 % av alla nötkreatur i Sverige är på bete. De som vistas inne är unga mjölkraskalvar och en del tjurar som är svårare att klara ute på ett tillfredsställande sätt. Värt att notera är att tjurar i Sverige bara har tillgång till utevistelse och inte bete av arbetsmiljöskäl. Motiv Utevistelse på större ytor ger djuren stor möjlighet till motion och att röra sig på ett naturligt sätt. Betesvistelse ger även generellt friskare djur och bättre klövhälsa. Betande djur bidrar dessutom till den biologiska mångfalden genom att betet skapar en miljö som är livsviktig för många växter och djur. Betessäsong omfattas av den svenska djurskyddslagen och varierar från ca 90 dagar längst i norr till ca 200 dagar i söder. De allra flesta betesmarkerna kan inte användas till annan livsmedelsproduktion, samtidigt som betet gör att natur- och kulturvärden kan bevaras och det bidrar till ett öppet landskap. Vintertid får djur dock hållas i rastfålla. 17

26 Kött Nötkött Tilldelningskriterier Hälsoredovisningssystem MSR Versionsdatum: Friska djur är en viktig aspekt för djurvälfärden. Dessutom är det en viktig aspekt för klimatpåverkan eftersom friska djur också producerar mer effektivt. Den viktigaste faktorn vad gäller djurhälsa i nötköttsproduktionen är dödligheten hos kalvarna. Hälsoredovisningssystem Poäng tilldelas för nötkött som kommer från en producent som arbetar i enlighet med ett hälsoredovisningssystem med hälsoparametrar för djurvälfärd. Parametrar ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. Hälsoredovisningssystemet ska minst omfatta följande: Utslagningsfrekvens Dödlighet i olika djurgrupper Totalt antal veterinärbehandlingar Klövproblem Användning av antibiotika eller andra läkemedel Antalet besiktningsfynd enligt slaktskadebeskeden i avräkningen jämfört med slakteriets medeltal Certifieringssystem som uppfyller ovanstående krav, t.ex. KRAV och Svenskt Sigill (tillägg enligt klimatcertifieringen), Leverantörsförsäkran/DABAS (t.ex. anslutning till ett etablerat och väldokumenterat hälsoprogram för djurslaget, genomförande av ett eget program med åtgärder för förebyggande djurhälsovård eller dödlighet och utslagningsfrekvens enligt stalljournal, läkemedels- och praktikjournal) Information till upphandlaren Marknadstillgången kan vara begränsad på produktnivå. 18

27 Kött Nötkött Motiv Förutom ökad djurvälfärd, innebär friska djur en högre produktion eftersom friska djur producerar mer. Den viktigaste faktorn vad gäller djurhälsa i nötköttsproduktionen är dödligheten hos kalvarna. I dag blir det allt mera ovanligt att dessa kalvar föds upp på mjölkgårdarna där de föds, utan de säljs vidare till gårdar som har specialiserats på köttproduktion. När kalvar från olika besättningar blandas ihop och med dagens storleksrationalisering i allt större besättningar, är riskerna stora för att parasiter och sjukdomar sprids. Genom att aktivt arbeta med ett hälsoredovisningssystem kan riskerna för smittspridning minska och djurvälfärden öka. 19

28 Kött Griskött Griskött Griskött står i jämförelse med andra köttslag som nöt och lamm för en relativt låg klimatpåverkan, där odling av foder är den största bidragande orsaken. Utsläppen ligger mellan 4-8 CO 2 -ekv./kg benfritt kött. Fodret står för ca 70 % av utsläppen och djurhållningen (gödsel, energi) för 30 %. Foderutnyttjandet är en viktig faktor för den totala miljöpåverkan dvs. ett högt utbyte av kött från djuren. Att foder produceras med låga utsläpp av växthusgaser samtidigt som fodereffektiviteten och djurhälsan är hög är viktigt. Fler avvanda kultingar per sugga är positivt för klimatpåverkan då utsläpp orsakade av suggans foderproduktion och gödsel slås ut på fler slaktsvin. En viktig del för att minska klimatpåverkan från grisköttsproduktion är att djuren är friska och därmed producerar effektivt, både inom smågris- och slaktsvinsproduktionen. När det handlar om djurskydd ska grisar som föds upp i grisköttsproduktionen må bra och kunna bete sig så naturligt som möjligt. Rörelsefrihet, en bra stallmiljö, bedövad kastrering och möjlighet till sysselsättning är bra indikatorer för djurvälfärden. Förekomsten av svansbitning är en viktig indikator på brister i djurvälfärden och ska förebyggas i produktionen. Djurskyddskrav i upphandling kan bidra till att förbättra djurhälsan vilket sannolikt minskar dödligheten bland smågrisar som i sin tur är betydande ur klimatpåverkanssynpunkt. Den svenska konsumtionen av griskött har ökat något under senare år och uppgår nu till 35,9 kg/capita. Samtidigt har den svenska produktionen minskat. Sverige har på grund av ökad konsumtion och minskad produktion blivit allt mer importberoende och under de senaste tio åren har Sveriges import av griskött ökat med 125 %. Importen kommer nästan uteslutande från andra EU-länder, främst Danmark och Tyskland. 20

29 Kött Griskött Omfattning Griskött samt sammansatta produkter med ett innehåll av griskött på minst 10 %, även charkuterier och sammansatta produkter. Exempel på produkter som omfattas av kriterierna: Skinka (skinkstek, julskinka) Bacon Falukorv Fläskkotlett Schnitzel Kassler Fläskkarré Köttbullar Fläskfilé Spareribs (revben) Fläsklägg Sidfläsk Pizza Fläskpannkaka Fläskfärs Grillkorv Kåldolmar Pytt i panna Pajer Smörgåsmat Föremålet för upphandlingen Griskött med miljö- och djurskyddskrav Tillämpningsanvisningar Använd det kriterium eller de kriterier/nivåer som passar ert behov och era målsättningar. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka verifikat (bevismedel) som ska lämnas (t.ex. leverantörsförsäkran). Vanliga frågor och svar Följande vanliga frågor finns framtagna för undergruppen, se 1. Hur kan jag veta vilka märkningar och certifieringar som är ekologiska? 2. Kan man vid upphandling av kött rätt att ställa krav på att djuren har fötts upp i enlighet med djurskyddsregler enligt nationell lagstiftning? 21

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön. Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön. DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TVÄTT- OCH TEXTILSERVICE

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TVÄTT- OCH TEXTILSERVICE MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TVÄTT- OCH TEXTILSERVICE För att vara säker på att du använder senaste versionen av kraven, besök www.msr.se/gid/1075/2. Där finns också mer information om

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Produktspecifika krav. Upphandling: 2014 Livsmedel. Upphandling dnr: Upphandlare: Kristin Blomkvist

Produktspecifika krav. Upphandling: 2014 Livsmedel. Upphandling dnr: Upphandlare: Kristin Blomkvist Produktspecifika krav Upphandling: 2014 Livsmedel Upphandling dnr: 474-14 Upphandlare: Kristin Blomkvist Innehållsförteckning 1 Allmänna krav... 3 2 Nötkött... 3 3 Lamm... 3 4 Gris... 4 5 Kyckling... 4

Läs mer

HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET

HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET Linköping 12-04-19 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se KONSEKVENSER VID UPPHANDLING:

Läs mer

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Svar på remiss om ny EUförordning

Svar på remiss om ny EUförordning jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är

Läs mer

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk lammuppfödning Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för att skapa en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

Fodersoja. Stockholm 151112. Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se

Fodersoja. Stockholm 151112. Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se Fodersoja Stockholm 151112 Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se Hållbar livsmedelsupphandling Miljöstyrningsrådet Gröna -> hållbara inköp juni 2006- juni

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén LIVSMEDELSSPÅRET Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén AGENDA Sverige - det nya matlandet Fråga 1 Miljöstyrningsrådets kriterier Fråga 2 Rättsutvecklingen Möjligheter och utmaningar Fråga 3 Sverige - det nya

Läs mer

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun Kommunledningskontoret Ulrika Thorell, kommunsekreterare, tel. 0531-526002 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-09-22 1(7) Livsmedelspolicy v:\ks\tjänsteskrivelser\tjänsteskrivelser

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT En guide för den medvetne konsumenten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Stora skillnader mellan djurskyddslagar 4 Mat som märks och inte märks 6 Nötkött

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-10 193 Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i kravspecifikationen vid upphandling. KS 2014-222 KS,

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet

Läs mer

Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i kravspecifikationen

Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i kravspecifikationen Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-08-12 173 Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i kravspecifikationen vid upphandling. (AU 193). KS 2014-222 KF Beslut

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Christina Nordin inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor Källor Ronneby kostpolicy: ronneby.se Ät S.M.A.R.T.-modellen: folkhalsoguiden.se Livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationer: livsmedelsverket.se Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun Välkommen Ronneby kommun är unik som satsar stort på mat och måltider. Mat är viktigt på många sätt och ett område som väcker både känslor och diskussioner.

Läs mer

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv 14-02-19 - Sidan 1 av 7 Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv Vad menar vi med begreppet hållbar grisuppfödning? Här har vi samlat information om flera viktiga skillnader mellan svensk och

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

KF Ärende 11. Löpnummer i Politikerrummet: 28. Motion om upphandlingar av råvaror

KF Ärende 11. Löpnummer i Politikerrummet: 28. Motion om upphandlingar av råvaror KF Ärende 11 Löpnummer i Politikerrummet: 28 Motion om upphandlingar av råvaror Tjänsteskrivelse 2013-11-01 KS 2013.0140 Handläggare: Karin Jirénius Svar på motion om upphandling av råvaror Sammanfattning

Läs mer

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

1 (2) Utskicksdatum

1 (2) Utskicksdatum 1 1 (2) Utskicksdatum 2016-11-08 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde Dag Tisdagen den 15 november 2016 Tid Kl. 09.30 Plats Nacka stadshus, sammanträdesrummet Jelgava Ordförande

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/

Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/ Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/ 2013-03-18 Kommunstyrelsen Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/ Förslag till beslut

Läs mer

Svar på motion om kött från grisar

Svar på motion om kött från grisar 1 (2) 2014-09-21 DIARIENR: 2014/756 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2014-10- 1 4 Svar på motion om kött från grisar Carola Gunnarsson (C) inkom den 22 maj 2014 med rubricerad

Läs mer

Grafisk manual för märkesanvändare

Grafisk manual för märkesanvändare Grafisk manual för märkesanvändare 1 Innehållsförteckning Till er som är märkesanvändare 3 Kriterier för Svenskt kött 4 Ursprungsmärkningen Svenskt kött 6 Versioner av märket 7 Märkets färger 8 Märkets

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-20 Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar Under första halvåret 2013 fortsatte Sveriges produktion av

Läs mer

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung Rapport ICAs kundpanel November 2014 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2900 kunder.

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Projekt. Två scenarior 2013-10-03. Ett anbuds olika delar. Krav på Leverantör. Anbuds inbjudan. Skallkrav. Avtal. Krav spec. Avtalet.

Projekt. Två scenarior 2013-10-03. Ett anbuds olika delar. Krav på Leverantör. Anbuds inbjudan. Skallkrav. Avtal. Krav spec. Avtalet. Ett anbuds olika delar Avtal Anbuds inbjudan Krav på Leverantör Krav spec Skallkrav Utvärdering Allmänna villkor Skatt, ekonomi Lagar och regler Kvalificerande krav Utvärderings-modell Leverans villkor

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se AGENDA Miljöstyrningsrådets i t kriterier i för upphandling Ekologiska livsmedel Miljöanpassade

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Ursprungsmärkning av nötkött

Ursprungsmärkning av nötkött Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Ursprungsmärkning av nötkött Avdelning II i förordning (EG) nr 1760/2000 och förordning (EG) nr 1825/2000. Fastställd: Ersätter: 2010-05-17 av avdelningschef Peter

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen EU-valet 2009 Tidningen Fjäderfä nr 5-2009 Fem viktiga frågor för kycklingnäringen 29 EU-valet står för dörren... Fem viktiga frågor för kycklingnäringen Ursprungsmärkning, djurskyddsregler, livsmedelskvalitet,

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande om de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804); SFS 2006:1032 Utkom från trycket den 18 juli 2006 beslutat den 6 juli 2006. Regeringen

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Motion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun

Motion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun Kommunfullmäktige 2009 09 28 155 367 2010 10 25 153 360 Kommunstyrelsen 2010 10 11 177 439 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 167 346 Dnr 09.586 008 septkf16 Motion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Vad är ett djurförsök enligt lagen? För vilka djur gäller försöksdjurslagstiftningen? - Tillämpningsområde

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 30 april 2001 PE 301.067/8-38 ÄNDRINGSFÖRSLAG 8-38 FÖRSLAG TILL YTTRANDE av Robert William Sturdy (PE 301.067) FASTSTÄLLANDE

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött

Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött 1 Institutionen för biosystem och teknologi Kommuners möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött En intervju av kommuner samt litteraturstudie i ämnet Författare: Josefin Thuresson

Läs mer

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är

Läs mer

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Tvärvillkor Djurskydd Kerstin Edeen Mirjam Håkansson OBS! Bedömningsförslagen utgjorde diskussionsunderlag på kursen, ska inte betraktas som normerande.

Läs mer