Valbara workshops och seminarier i Karlstad
|
|
- Anna-Karin Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Valbara workshops och seminarier i Karlstad Anmäl dig till en av programpunkterna i respektive workshoppass 1-4. Programpunkterna vänder sig i första hand till en viss lärargrupp (anges inom parentes i rubrikerna), men du är välkommen att vara med på de programpunkter som du är intresserad av oavsett inriktning på lärargrupp. Dag 1 (7/10) kl 10:30-11:45, workshop Om världen - barn undersöker sin omvärld (F-3) Bodil Nilsson, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) /Kemilärarnas resurscentrum, Stockholms universitet Även yngre barn kan utforska och observera vår fantastiska omvärld och lära sig formulera produktiva frågor; dvs. frågor som går att testa. Vi tittar på jord, luft, vatten och eld ur ett naturvetenskapligt perspektiv, och kombinerar det med konkreta hands-on-försök. Materialet finns i sin helhet till salu under NO-Biennalen, till ett specialpris. Många experiment finns även på portalen Materialet är anpassat till denna grupp barn och aktuella kursplaner. 1.2 Maximera lärandet kring kroppen (F-3) Ammie Berglund, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Vi testar experiment med doft, smak och känsel och diskuterar hur försöken kan planeras, genomföras och utvärderas utifrån ett modelltänkande. 1.3 Berätta om naturvetenskap (F-6) Veronica Grönte, håller processinriktade fortbildningskurser i kreativt berättande och skrivande för lärare i hela skolan Torra fakta och svåra begrepp görs levande när de vävs in i naturliga sammanhang. Spännande berättelser om gråsuggan, korsspindeln eller granplantan väcker känslor till liv. Det vi känt, det minns vi! Under workshopen testar vi olika övningar i berättarteknik med naturvetenskapligt innehåll. 1.4 Energiutmaningen (F-6) Ulrika Thorén, Energirådgivningen, Karlstad Arbeta ämnesövergripande med energi i skolan och implementera Lgr11. Prova på experiment kring energi och entreprenörskap. 1.5 Kunskapsutveckling i NO (F-9) Mats Hansson, Skolverket Här får du arbeta praktiskt inom några naturvetenskapliga områden med elevaktiva arbetssätt. Du får pröva ett antal övningar som du sedan kan ta med hem och pröva med dina elever. Övningarna är till för att fånga elevernas förförståelse och för att du som lärare ska kunna stödja elevernas kunskapsutveckling. 1.6 Om ipad och appar i NV undervisningen (4-6) Ylva Skilberg, kemilärarnas resurscentrum Med utgångspunkt i ett par appar visas hur man kan jobba med modern teknik, som barnen gillar och är duktiga på, så att de även får stöd i uppnåendet av målen för NO-undervisningen. 1.7 Algoodo (4-9) Johan Rosén, museipedagog Värmlands museum. Med det digitala verktyget Algodoo kan man simulera mycket av det som man undervisar om i fysik. I årets regionfinal i tävlingen Teknikåttan ingick arbete med programmet som en klassuppgift. Övningarna passar att göra med elever i åk 4-9. Programmet stimulerar till kreativitet och nya, spännande lösningar på problem.
2 1.8 Matnyttigt - Kemi i maten (4-9) Daina Ledzins och Vivi-Ann Långvik, Kemilärarnas resurscentrum Alla berörs av mat, men har du tänkt på vad det är som gör ett ämne till mat? Vi förbränner mat, men kan mat brinna? Och varför preparerar vi maten, som vi gör? Varför har vi E-ämnen, och är de alltid onyttiga? Vi visar hur man kan påvisa fett och salt i chips, hur mycket vatten gurka eller melon innehåller, om det är skillnad på vilket socker jästceller vill äta m.m. Allt som vi tar upp kan kopplas till kursplanerna, till exempel matens betydelse för hälsan, upplevelser av smak och lukt, kemiskt innehåll i mat och dryck, samt matspjälkning. 1.9 Nationella ämnesprov för åk 9 (7-9) Göran Bergqvist, projektsamordnare, Pia Almarlind, ansvarig för kemiprovet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet utvecklar på uppdrag av Skolverket de nationella ämnesproven i de naturvetenskapliga ämnena för grundskolans årskurs 9. Workshopen inleds med en kort presentation av de principer som ligger till grund för utformningen av bedömningsanvisningarna till ämnesproven. Därefter görs en praktisk bedömningsövning med utgångspunkt i dels den naturvetenskapliga undersökningen som eleverna ska göra, dels uppgifter som fokuserar på förmågan att använda begrepp, modeller och teorier. Autentiska elevsvar används i övningen Nobelpris: En ide kan förändra (7-9) Johanna Junback och Paulina Wittung Åman, Nobelmuseet Eleverna tar ställning till och röstar på Nobelprisbelönade arbeten som förändrat världen. Det finns Nobelpristagare inom fysik, kemi, medicin eller fysiologi och fred representerade i det skolmaterial som vi kallar Till mänsklighetens största nytta. Deltagarna får med sig en folder med bland annat tre tryckta häften där varje häfte innehåller ett lektionsförslag med informationsblad om hur materialet ligger i linje med Lgr11. Dag 1 (7/10) kl 14:00-15:15, workshop 2 för lärare i åk F NO-undervisningen i dag och NT-utvecklarnas roll (främst för Skolledare/Utvecklingsledare) Patrik Backman, projektledare Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad Kommun Hur kan skolhuvudmän/skolledare använda en NT-utvecklare? Hur ser NO-undervisningen ut idag och vilka krav och förväntningar finns på lärare och elever? Två viktiga frågor som vi diskuterar tillsammans. 2.2 Bedömning i NO (1-3) Susanne Walan, projektledare Kunskapsgatan och lärarutbildare vid Karlstads universitet Med hjälp av materialet DiNO som finns på Skolverkets hemsida gör vi övningar i hur man bedömer i NO på lågstadiet. Autentiska svar från elever i åldersgruppen utgör vårt arbetsmaterial. 2.3 Drakflickan Berta (F-3) Anna Gunnarsson, Science center Navet, Borås Den lilla gröna draken Berta älskar att experimentera med kemi och att spruta eld! Speciellt roligt blir det om hon får göra det tillsammans med människobarn. Då får det gärna bubbla, pysa eller ändra färg och form. Nu ser hon sin möjlighet att nå ännu fler genom Dig som är pedagog för de yngsta! Ta chansen och lär dig mer om vardagskemi speciellt anpassad för yngre barn. Med hjälp av Bertas utbildningspaket blir det lätt att komma igång på ett enkelt sätt. Allt är kemi - häng med och blanda i! 2.4 Är Linné ute? (4-6) Ammie Berglund, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Att iaktta och urskilja variationer hos levande organismer är grunden för att förstå släktskap och evolution. Under workshopen jobbar vi praktiskt med användbara Hands-On-tips och visar hur man kan sortera och gruppera mångfalden av organismer.
3 2.5 Lekplatsen som fysiklaboratorium (F-6) Ann-Marie Pendrill, föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik Hur kan lekplatsen få vara fysiklaboratorium? Gungan är en pendel, kanan ett lutande plan och karusellen ett roterande koordinatsystem. Vi visar hur kroppens upplevelser kan illustreras med enkla leksaker eller mobiltelefoner som mätutrustning och hur rörelsen kan studeras bl.a. med analys av korta videosekvenser. På lekplatsen verkar kraften i Newtons lagar på den egna kroppen och lärobokens exempel får liv. Lekplatsbesöket kan knytas till styrdokumenten och till den nya webbportalen Teknik&Natur för F Teknik&Natur: Testa användbara experiment och övningar från den nya webbportalen (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Ylva Skilberg, Kemilärarnas resurscentrum På den nya webbportalen Teknik&Natur för lärare i F-6 finns massor av bra experiment och övningar. Vi testar några med koppling till kemi/biologi och upptäcker möjligheterna med portalen. Portalen har tagits fram i samarbete mellan Skolverket och de nationella resurscentra i biologi, fysik, kemi och teknik. Resurserna på portalen knyts till styrdokumenten. 2.7 Bedömning i NO (4-6) Annelie Bodén, programansvarig för grundlärarprogrammet och lärarutbildare vid Karlstads universitet Med hjälp av materialet DINO som finns på Skolverkets hemsida gör vi övningar i hur man bedömer i NO på mellanstadiet. Autentiska svar från elever i åldersgruppen utgör vårt arbetsmaterial. Dag 1 (7/10) kl 15:30-16:45, workshop 2 för lärare i åk CSI med gelelektrofores (7-9) Kerstin Westberg, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Allt startar med en deckargåta. Vem är den skyldige? En mordgåta blir utgångspunkt för att arbeta praktiskt och diskutera genteknik. Vi bygger en gelelektroforesapparat som är enkel att hantera och nästan gratis och gör en analys av prover från misstänkta personer. Programmet anknyter på flera sätt till det centrala innehållet i kursplanen i biologi med flera ämnen. 2.9 Exploring Mars (7-9) Åsa Melén Nord och Calle Bertilsson, högstadielärare och pedagoger på Kunskapsgatans science center, Karlstads universitet Hur kan man styra en robot på Mars? Vi simulerar vad som händer på Mars just nu där roboten Curiosity bland annat söker efter vatten. Med hjälp av legorobotar och mobiltelefoner gör vi övningar och visar hur tekniken sätts in i ett spännande sammanhang Kemidemonstationer som stöd för elevintresse och förståelse (7-9) Karin Axberg och Camilla Mattsson, Kemilärarnas resurscentrum En demonstration kan åskådliggöra ett fenomen (via modelltänkande), vara ett verkligt experiment, den kan inleda en lektion, vara kvalitativ och gärna ha ett överraskningsmoment. Vi visar ett antal demonstrationer, som är baserade på skolans centrala mål, har en enkel utrustning så att det är lätt att iaktta fenomenet, lyckas första gången och inte tar för lång tid, är vardagsanknutna och förankrade i elevens värld. Eleverna kan ibland missförstå läroboken eller lärarens genomgång och då kan en demonstration stödja inlärningen. Den kan väcka elevernas intresse och få dem att ställa frågor och aktivt delta i undervisningen, de minns fenomenet bättre och de blir mer engagerade i lärprocessen.
4 2.11 Om undersökande arbetssätt och hur man kan arbeta med industri/näringsliv i NO-undervisningen (7-9) Margareta Ekborg, Maria Sandström, Malmö högskola Vi förklarar vad undersökande arbetssätt är och varför det för närvarande lyfts i de utvecklingsprojekt EU finansierar liksom i kursplanerna i Lgr11, samt anknyter till forskning om ungdomars intresse för och kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. Vi kommer också att diskutera de svårigheter lärare kan uppleva i sådan undervisning. Konkreta undervisningsexempel från alla NO-ämnen används för att illustrera och diskutera olika aspekter. Dag 1 (7/10) kl 17:30, för alla deltagare i NO-biennalen Utställningen 1001 Inventions - the Enduring Legacy of Muslim Civilisation, Värmlands museum Värmlands Museum kommer, som den första anhalten på en Europaturné, att visa den internationella utställningen 1001 Inventions the Enduring Legacy of Muslim Civilisation en av de senaste årens mest framgångsrika och prisbelönta vandringsutställningar. Utställningen visar arabisk kultur inklusive de viktiga naturvetenskapliga upptäckter som gjorts inom denna kultursfär. Dag 2 (8/10) kl 10:30-11:30, workshop Drakflickan Berta (F-3) Anna Gunnarsson, Science center Navet, Borås Den lilla gröna draken Berta älskar att experimentera med kemi och att spruta eld! Speciellt roligt blir det om hon får göra det tillsammans med människobarn. Då får det gärna bubbla, pysa eller ändra färg och form. Nu ser hon sin möjlighet att nå ännu fler genom Dig som är pedagog för de yngsta! Ta chansen och lär dig mer om vardagskemi speciellt anpassad för yngre barn. Med hjälp av Bertas utbildningspaket blir det lätt att komma igång på ett enkelt sätt. Allt är kemi - häng med och blanda i! 3.2 Berätta om naturvetenskap (F-6) Veronica Grönte, håller processinriktade fortbildningskurser i kreativt berättande och skrivande för lärare i hela skolan Torra fakta och svåra begrepp görs levande när de vävs in i naturliga sammanhang. Spännande berättelser om gråsuggan, korsspindeln eller granplantan väcker känslor till liv. Det vi känt, det minns vi! Under workshopen testar vi olika övningar i berättarteknik med naturvetenskapligt innehåll. 3.3 Jordens vattenresurser (F-6) Vivi-Ann Långvik, Kemilärarnas resurscentrum Vi jobbar med vatten på flera stadier i skolan, för att det är ett livsviktigt ämne och för att det har så många speciella egenskaper. Vi kommer under workshopen att fundera på hur man kan utgå från vatten och koppla till olika mål, samtidigt som vi funderar på progressionen genom skolan - hur undervisning tidigt i grundskolan kan stöda den undervisning som eleverna möter i senare årskurser, utan att det blir en direkt upprepning. 3.4 Från frö till planta (F-3) Britt-Marie Lidesten, föreståndare för Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik 25 deltagare Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder, samt dokumenterar försöken med enkla presentationsprogram. 3.5 Elektriska kretsar med trolldeg (4-6) Lassana Ouattara, Nationellt resurscentrum för fysik Med trolldeg, lysdioder och batterier kan elektriska kretsar kombineras med skapande verksamhet, samtidigt som man undersöker olika sätt att koppla.
5 3.6 Ge alla en chans - experimentera mera (4-9) Christer Ekdahl, Kemilärarnas resurscentrum Laborativt arbete kan hjälpa fler elever att nå inlärningsmålen. Laborationen kräver att vi/eleven formulerar, genomför, dokumenterar och utvärderar en frågeställning. Att formulera en frågeställning kräver att man kan se samband och hitta svar. Workshopen presenterar exempel på relativt enkla, robusta och belysande experiment som direkt kan kopplas till kursplanerna samtidigt som hänsyn tas till progressionen från åk 4 till Helhetstänkande, ämnesövergripande samarbeten och framtidsfrågor i NO-undervisningen på högstadiet (7-9) Ingela Bursjöö, lektor Göteborg Stad Centrum, Lärare i naturvetenskap, matematik och teknik 6-9, doktorand i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap För att göra undervisningen i naturvetenskap meningsfull för eleverna underlättar det om vi arbetar tillsammans med andra ämnen. Att dessutom använda drama, konst, arkitektur och sinnesupplevelser gör att komplexa frågor som hållbar utveckling och entreprenörskap hamnar i ett logiskt sammanhang. Inga universallösningar presenteras, men konkreta exempel på verktyg att arbeta med i ett utvidgat klassrum; närsamhället såväl som virtuella samhällen. Vi jobbar praktiskt med klimatundervisning, kreativitet och även hur man tydligt kan få med hållbar utveckling i betygs- och bedömningsprocessen. 3.8 Nobelpris: En ide kan förändra (7-9) Johanna Junback och Paulina Wittung Åman, Nobelmuseet Eleverna tar ställning till och röstar på Nobelprisbelönade arbeten som förändrat världen. Det finns Nobelpristagare inom fysik, kemi, medicin eller fysiologi och fred representerade i det skolmaterial som vi kallar Till mänsklighetens största nytta. Deltagarna får med sig en folder med bland annat tre tryckta häften där varje häfte innehåller ett lektionsförslag med informationsblad om hur materialet ligger i linje med Lgr Fysik med hjärtat i halsgropen (7-9) Ann-Marie Pendrill, föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik En nöjespark är ett stort laboratorium där vi upplever fysikens lagar i hela kroppen. Attraktionerna kan ge exempel på stora pendlar, likformiga cirkelrörelser och det fria fallets tyngdlöshet. Berg- och dalbanorna har lutande plan, svängar och loopar där vi blir osäkra på vad som är upp och ned. Läroböckernas tankeexperiment får liv och det är våra egna kroppar som accelereras och upplever krafter i 1, 2 och 3 dimensioner. Läs mer på Dag 2 (8/10) kl 12:30-13:30, workshop Om världen - barn undersöker sin omvärld (F-3) Bodil Nilsson, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) /Kemilärarnas resurscentrum, Stockholms universitet Även yngre barn kan utforska och observera vår fantastiska omvärld och lära sig formulera produktiva frågor; dvs. frågor som går att testa. Vi tittar på jord, luft, vatten och eld ur ett naturvetenskapligt perspektiv, och kombinerar det med konkreta hands-on-försök. Materialet finns i sin helhet till salu under NO-Biennalen, till ett specialpris. Många experiment finns även på portalen Materialet är anpassat till denna grupp barn och aktuella kursplaner 4.2. Ljus och skugga (F-3) Lassana Ouattara, Nationellt resurscentrum för fysik Prova själv - experiment med ljus och skugga som man kan göra i klassrummet med enkel utrustning för att undersöka ljusets egenskaper. 4.3 Småkryp i undervisningen (F-6) Kerstin Westberg, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Djur rör sig, jagar, äter, fortplantar sig och väcker tankar och funderingar. Vi arbetar undersökande med småkryp av olika slag som är lätta att hålla i ett klassrum och visar hur man kan dokumentera med enkla presentationsprogram.
6 4.4 Kemibrickan (F-6) Torodd Lunde, lic student vid Karlstads universitet och högstadielärare Metoden att arbeta med kemibrickan är ett exempel på undersökande arbetssätt i kemiundervisningen, att observera, sortera och systematisera. Stenar/mineraler och deras egenskaper studeras. 4.5 Energiutmaningen (F-6) Ulrika Thorén, Energirådgivningen, Karlstad Arbeta ämnesövergripande med energi i skolan och implementera Lgr11. Prova på experiment kring energi och entreprenörskap. 4.6 Om mat, myter och meningen med livet (4-6) Andrea Walter de Perlet, Utbildnings radion UR:s program om mat väcker frågor om allt från hur matens kemi påverkar oss till hur man bäst skapar en smaklig och vacker måltid. Andrea Walter de Perlet visar programmens kopplingar till kursplanernas centrala innehåll i en rad ämnen. Du får veta mer om hur du och dina elever kan använda klippfunktionen och tillsammans skapar ni en idébank att ta med tillbaka till klassrummet. 4.7 Ge alla en chans - experimentera mera (4-9) Christer Ekdahl, Kemilärarnas resurscentrum Laborativt arbete kan hjälpa fler elever att nå inlärningsmålen. Laborationen kräver att vi/eleven formulerar, genomför, dokumenterar och utvärderar en frågeställning. Att formulera en frågeställning kräver att man kan se samband och hitta svar. Workshopen presenterar exempel på relativt enkla, robusta och belysande experiment som direkt kan kopplas till kursplanerna samtidigt som hänsyn tas till progressionen från åk 4 till Biologiska databaser (7-9) Ammie Berglund, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Nu finns nya verktyg att ta reda på mer om den biologiska mångfalden på planeten. Lär dig hur man ställer smarta frågor till gratis databaser på Internet - ett kreativt sätt att arbeta med biologisk mångfald-frågor med utgångspunkt i vetenskapligt arbetssätt. 4.9 Varför pratar vi så mycket om koldioxid och hur mäter man koldioxid? (7-9) Greger Blomqvist, GammaData Kom och pröva på några enkla försök och mätningar med fokus på koldioxid Jordens vattenresurser (7-9) Camilla Mattsson, Vivi-Ann Långvik, Kemilärarnas resurscentrum Vi jobbar med vatten på alla stadier, för att det är ett livsviktigt ämne och för att det har så många speciella egenskaper. Men kan barnen använda de kunskaper om vattnets egenskaper som de fått i tidigare åk för att förklara t.ex. miljöfenomen? Vi kommer i workshopen att fundera på hur man kan utgå från vatten och koppla det till flera olika mål, samtidigt som vi funderar på progressionen genom skolan - hur undervisning tidigt i grundskolan kan stöda den undervisning som eleverna möter i senare årskurser Bohr kvantfysik i vardagen (7-9) Ann-Marie Pendrill, föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik I år är det 100 år sedan Niels Bohr kom fram till den modell som blivit den vanligaste symbolen för atomen. Jubileumsåret för detta stora steg firas bland annat med ett skandinaviskt häfte om Niels Bohr och kvantvärlden. Möt två av författarna, som diskuterar kvantfysikens roll för vår vardag och världsbild. Hur kan man bjuda in Niels Bohr och kvantfysiken till skolan?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merMåndag 9 oktober. 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1
Måndag 9 oktober 11:00-12:15 Måndag [F-6] Workshop 1 W1:1 Undervisning och lärande i skolträdgården (F-6) DAWN SANDERS, Inst.för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Lärare, trädgårdsmästare
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merÅret runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merProgram Matte/NO- biennetten 26 januari 2013
Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Pass 3 kl. 14.15 15.15 301 Konkret och kreativ NO- undervisning Gt, Föreläsning, NO Hans Persson Hur kan man med enkla medel väcka intresset för NO och hur
Läs mer2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion
Läs merHållbar utveckling, entreprenörskap och bedömning i NTundervisningen
Hållbar utveckling, entreprenörskap och bedömning i NTundervisningen Ingela Bursjöö doktorand i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap Institutionen för fysik, Göteborgs universitet Centrum
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merTvå Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet
Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler Kartläggning
Läs merKalender sid 1-12_I.indd
Kalender sid 1-12_I.indd 1 2010-12-09 13.58 KEMINS ÅR 2011 www.kemi2011.se www.chemistry2011.org www.krc.su.se JANUARI Konst och kultur FEBRURI Mode MARS Klimat och energi 1 L 1 T Laborationer och kluring,
Läs merVILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar
Läs merTina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik
Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merProgram Matte/NO-biennetten 26 januari 2013
Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Pass 4 kl. 16.00 17.00 401 Leonhard Euler en fascinerande matematiker Sten Rydh Euler är en stor inspirationskälla för alla som älskar matematik. Han kom från
Läs merNaturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merVälkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2013/14
Välkommen till Myrsjöskolan Ditt skolval 2013/14 Elever som trivs i sin skola lär sig mer I Myrsjöskolan har vi skapat en stark gemenskap mellan lärare och elever samt en genomtänkt värdegrund för vårt
Läs merHÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!
HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta
Läs merSå gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs merStjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016
Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016 Novas fokusområden läsåret 2015/2016, goda värderingar, ett försprång, ett löfte livslångt lärande och den fria leken. Tillsammans med Stenkolets och Stjärnfallets
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merNaturvetenskapsprogrammet
sprogrammet Inriktningar och samhälle PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också en kompis som skulle
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merStoryline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Läs merTillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan
Utbildning Vår 2019 Tillsammans ger vi barn och elever förutsättningar att utvecklas! Programmering på schemat och digitalt undersökande i förskolan Hands-On Workshop! Få tips till din undervisning! Digga
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merLÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010
LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som
Läs merVATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING
SYFTE OCH MÅL för att varje barn i förskolan ska: Lpfö 98 rev.2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merNaturvetenskapsprogrammet
sprogrammet Inriktningar och musik och samhälle Nyhet! PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också
Läs merVill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska
Läs merLEGO Education WeDo 2.0 lärarhandledning
LEGO Education WeDo 2.0 lärarhandledning LEGO Education WeDo 2.0 har utvecklats för att stimulera och motivera grundskoleelevernas nyfikenhet och vilja att lära sig mer inom de naturvetenskapliga och tekniska
Läs merKunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården
Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera
Läs merPresentation av KNUT projektet
Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merNO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17
NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt
Läs merIllustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merKursplanen i ämnet kemi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merKEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Läs merLinköpings naturskola
Linköpings naturskola Program för höstterminen 2012 Linköpings naturskola Naturskolan hjälper er med upplevelserik undervisning i skolans ämnen utomhus. Vi håller lektioner i de omväxlande natur- och trädgårdsmiljöerna
Läs merNaturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Primary School Teachers, F-3, 30 Credits Allmänna
Läs merKreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock
Läs merTeknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.
Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merFortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap
Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap För lärare skolår 1-6 1-2 november 2011 KÄRA KONFERENSDELTAGARE! Även i år arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, fortbildningsdagar
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merMITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.
MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens
Läs merMed Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen!
Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen! Boken om-serien Boken om-serien är skriven med den lätthet som blivit ett signum för Hans Persson. Via vardagsnära texter och enkla experiment
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merCarl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
Läs merNaturvetenskap GR (A), Naturorienterande ämnen och teknik för lärare årskurs 1-3, 15 hp (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp
1 (7) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturorienterande ämnen och teknik för lärare årskurs 1-3, 15 hp (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technology for
Läs merRoligare att lära. - lättare att lyckas!
Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande
Läs merSkolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merBORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap
BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till
Läs merDigitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merMITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.
MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och
Läs merBlandningar och lösningar
Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merLärarfortbildningar 2010
Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merStrategier för att utveckla elevernas framställningar
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,
Läs merOrganisera för lärande i teknik genom QR-koder
Organisera för lärande i teknik genom QR-koder CETIS 2018-10-16 Christina Svensson Lektor Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Carina Bognäs Matematikutvecklare Pedagogisk Inspiration Malmö Dagens workshop
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merKVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Läs merRoligare att lära. - lättare att lyckas!
Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande
Läs mer