Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller år Bäckagårdsskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller år Bäckagårdsskolan 1

2 Innehållsförteckning Förhållningssätt och trygghet... 3 Definitioner... 3 Diskriminering...3 Trakasserier...3 Kränkande behandling...3 Planens syfte... 4 Bäckagårdsskolans främjande arbete... 4 På organisationsnivå...5 På gruppnivå...5 På individnivå...5 Bäckagårdsskolans förebyggande arbete... 6 På organisationsnivå...6 På gruppnivå...6 På individnivå...6 Likabehandlingsarbete, läsåret 2014/ Enkätsvar Elever... 8 Enkätsvar Vårdnadshavare... 9 Reflektion och åtgärder till läsåret 2015/ Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering Så här gör vi om något händer - sammanställning

3 Förhållningssätt och trygghet Bäckagårdsskolan ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som bygger på positiv förstärkning där alla känner lust att lära och dit alla går med glädje. På vår skola ska alla elever och vuxna känna sig trygga. Trygghet innebär att: Alla känner sig sedda och bekräftade. Alla vågar vara sig själva. Alla elever vet att de kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. Alla vårdnadshavare vet vilken vuxen de ska vända sig till om de känner oro för sitt barns situation i skolan. Vi arbetar aktivt med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingar. Personal som får kännedom om att en elev upplever sig på något sätt utsatt för negativa handlingar ska anmäla detta till rektor som i sin tur anmäler vidare till huvudmannen. Definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Trakasserier Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon eller några kränker grundreglerna för alla människors lika värde. Exempel på kränkande behandling kan vara att mobba, reta, frysa ut, eller på något andra sätt behandla någon illa. Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som vuxna. Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. slag och knuffar) Verbala (t.ex. hot eller skällsord som bög, hora etc.) Psykosociala (t.ex. utfrysning eller ryktesspridning) Texter och bilder (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, mms, sms och meddelande på olika webbsidor) 3

4 Mobbning är när en individ upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. (Dan Olvéus, professor i psykologi vid Universitetet i Bergen). Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planens syfte Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen (2010:800). Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet i verksamheten och innefattar även ett direktiv om handlingsplikt. Barn och elever har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja barns och elevers lika möjligheter och rättigheter måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska revideras årligen. På Bäckagårdsskolan gör vi detta sent på vårterminen och sammanfattar där innevarande läsårs likabehandlingsarbete samt beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under kommande läsår. All personal i verksamheten är delaktiga och ansvarar för att planen är ett levande verktyg. Inför varje läsår har pedagogerna en genomgång av planen tillsammans med eleverna på skolan. För vårdnadshavare finns den aktuella planen på skolans hemsida. Sedan 1 januari 2009 har skyddet utvidgats till att även omfatta ett skydd mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bäckagårdsskolan främjande arbete Främjande arbete: Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, såväl fysiska möten som möten med sociala medier. Omfattar alla sju diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning. Är en naturlig del av det dagliga arbetet. 4

5 På organisationsnivå Skolan har gemensamma trivsel- och ordningsregler. Klassråd och elevråd hålls en gång per månad. Kartläggningskonferenser hålls vid två tillfällen per läsår. Det finns möjlighet för pedagoger på skolan att konsultera specialpedagog och psykolog från Kärnhuset vid behov. Elevhälsoteamet har möten en eftermiddag varannan vecka. Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, skolsköterska, kurator samt vid vissa tillfällen även psykolog från Kärnhuset. Regelbundna möten med representanter från skola och fritids genomförs. Med syfte att skapa en trygg övergång mellan förskola och skola arbetar vi med en övergångssplan. Med syfte att skapa en trygg övergång mellan årskurs 5 och 6 arbetar vi med en övergångssplan. Minst en gång per läsår har skolan föräldramöten för alla årskurser. Öppet hus ett par gånger per läsår där aktuell verksamhet delges föräldrar. Målsman kontaktas senast kl.8.30 om elev inte har kommit till skolan och sjukanmälan saknas. På gruppnivå Vi strävar efter att elever inte utsätts för att välja/väljas bort vid bildandet av lag eller dylikt därför styr pedagogerna gruppindelningar. Genomförande av projektdagar med fadderverksamhet och trivselfrämjande aktiviteter för hela skolan. Likabehandlingsarbetet ingår i skolans hälsoprofilarbete. På individnivå Utvecklingssamtal en gång per termin. Hälsosamtal med skolsköterska i förskoleklass, årskurs 2 och i årskurs 4. Upprättande av åtgärdsprogram vid behov. Vid behov får elever extra anpassningar och särskilt stöd. Tillgång till skolsköterska och kurator för elev- och föräldrasamtal. Dokumentation av frånvaro. 5

6 Bäckagårdsskolans förebyggande arbete Förebyggande arbete: Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling såväl i fysiska möten som i sociala medier. Syftar till att ha en god kännedom om elevernas kamratrelationer, vilket innebär att det finns ett ständigt systematiskt arbete kring elevernas situation på skolan. 1. Kartläggning 2. Analys av kartläggningsresultatet 3. Slutsatser 4. Mål för det fortsatta arbetet 5. Insatser för förbättring. 6. Utvärdering På organisationsnivå - Det finns alltid vuxna till hands för eleverna både inne och ute. - Enkäter genomförs varje läsår av elever och föräldrar med fokus på trivsel, trygghet och inflytande. - Sociogram görs av alla elever på skolan vid två tillfästllen per läsår. - All personal har ansvar att ingripa vid konflikter och kränkande behandling. På gruppnivå - Vid behov genomförs varierande fördjupade insatser i gruppen/klassen. Det kan handla om gruppsamtal i olika konstellationer med samtalsledare. - Vid behov har vi gruppsamtal i olika konstellationer med handledare. På individnivå - Uppmärksamma tecken på utanförskap och elevers agerande som kan vara ett uttryck för att elev behöver stöd. 6

7 Likabehandlingsarbete läsåret 2014/2015 Vi har på olika sätt arbetat aktivt för att motverka kränkande behandling på skolan. I vår årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling finns en tydlig arbetsgång beskriven. Under läsåret har vi haft målet att öka tryggheten, trivseln och studieron på skolan. Vi har genomfört sociogram två gånger under läsåret, en gång per termin. Detta som en del i att upptäcka eventuellt utanförskap eller mobbning. Vi har arbetat med Faddergrupper i olika former t ex utflykter, pysseldagar (påsk, jul och Alla hjärtans dag). Elevrådet har planerat en vänskapsdag där eleverna var i sina faddergrupper en dag och gick runt på olika stationer där eleverna tillsammans t.ex. fick göra vänskapsarmband och ha dagdisco. FN-dagen firade vi gemensamt på skolan då vi hade gympa och sjöng sånger vid flaggstången. I alla klasser pratade man om allas rätt i samhället och allas lika värde. I maj genomförde vi Vänskapsdagen som blev uppskattad. Elevrådet hade ett stort inflytande i upplägget för dagen. De utarbetade olika övningar som sedan genomfördes av elever och pedagoger. Under läsåret genomfördes två skolgemensamma idrottsaktiviteter på skolan, det var Skoljoggen och Vasaloppet. Vi genomförde även en aktivitetsdag i Söndrumshallen. Eleverna fick prova på flera olika sporter. Aktivitetsdagen i Söndrumshallen var mycket uppskattad av såväl elever som pedagoger. Det var inspirerande för eleverna att få prova på olika sporter. Det främjar också en Vi-känsla på skolan att göra gemensamma utflykter och aktiviteter som denna. Men det kräver mycket tid, engagemang och förberedelser från pedagoger på skolan. Under vårterminen antog eleverna på Bäckagårdsskolan en pantutmaning, vilket innebar att klasserna samlade in pantburkar och pengarna som kom in har skickades till barn i Syrien. I klasserna har samtal pågått under våren om situationen i Syrien. Fritidshemmen har under läsåret 2014/15 arbetat med temat Gilla Olika. Syftet med detta arbete har varit att stärka gruppkänslan och kamratskapen och för att förebygga mobbning och kränkningar. Målet med arbetet har varit att skapa en verksamhet där barnen utvecklar respekt och förståelse för varandras olikheter, utvecklar sin sociala kompetens samt motarbetar fördomar och diskriminering. Under läsåret 2014/15 har vi arbetat med Likabehandlingsarbetet i samråd med elevrådet och Hälsogruppens arbete. Målet är att likabehandlingsarbetet ska vara en naturlig del i elevernas vardag. Tre förmiddagsraster i veckan har det funnits planerade rastaktiviteter som eleverna har kunnat delta i. Eleverna har fått prova på massage och avslappning. De har fått utföra enkla massageövningar på varandra i syfte att skapa lugn och gemenskap mellan eleverna. Vi har genom samtal och övningar arbetat med hur vi är och vill vara mot varandra. Skolsköterskan har informerat om kostens betydelse för att orka med och må bra. Eleverna har fått provsmaka olika grönsaker. 7

8 På vårterminen 2015 fick elever och föräldrar besvara enkäter. Föräldraenkäten hade fokus på nöjdhet, trygghet, trivsel, graden av information, delaktighet och personalens engagemang i skolan. Elevernas enkät hade fokus på elevinflytande och trygghet. Enkätsvar elever Genom elevernas enkätsvar framgår att majoriteten av eleverna tycker om att gå till skolan. Vi kan se att de ser ungefär lika ut i alla årskurser. Två elever uppger dock att de inte gör det. Det behöver vi på skolan arbeta vidare med så att alla kan svara ja på det. Analys av sociogrammen visar att de flesta elever på skolan, med ett undantag har någon de känner sig trygga tillsammans med. De flesta upplever att det är god sammanhållning i klasserna. Det finns klasser där vi behöver arbeta mer med sammanhållningen genom gruppstärkande samarbetsövningar och gemensamma utflykter. Majoriteten av eleverna har någon att vara med på rasterna, men det finns elever som inte har det. Därför behöver vi utöka de gemensamma rastaktiviteterna eftersom dessa engagerar fler och fler elever. Rastaktiviteterna kommer under läsåret 2015/2016 att erbjudas tre dagar i veckan. Eleverna kommer att få information i förväg om vilka rastaktiviteterna är de olika dagarna. Vi behöver fortsätta att vara uppmärksamma på elever som är ensamma under rasterna och kartlägga vad det beror på. Majoriteten av eleverna vet var de kan få hjälp om något händer på rasten, men ett fåtal elever uppger dock att de inte vet var de kan få hjälp. Därför ska vuxentätheten under rasten vara hög och de vuxna som är ute (rastvärdar) ska bära reflexvästar för att vara väl synliga för elever. Eftersom skogen, av ett fåtal elever, anges som en otrygg plats ska det alltid finnas en vuxen där. Efter rasterna ska en vuxen stanna kvar och säkerställa att alla elever är i sina respektive klasser. Vaktmästarna har också målat en gräns på träden för att det ska bli tydligt för eleverna var de får lov att vara. Några elever, gäller årskurs fyra eller fem, säger att någon har skrivit något på sociala medier som man inte har tyckt om. Det är viktigt att man i klasserna pratar med eleverna om hur man kan skriva och vad som är okej. Majoriteten av eleverna upplever att de vuxna lyssnar på vad de har att säga och att de i hög grad får lov att vara med och planera hur de lär sig inom olika arbetsområden. Årets elevenkätsvar visar att fler elever vet vilka mål de har och vad de ska arbeta och träna på för att nå dessa mål. Skolans lärare kommer, tillsammans med verksamhetsutvecklare och rektor, att arbeta vidare för att ytterligare utveckla arbetet för att konkret förtydliga för alla elever vilka kunskapskrav och mål som ska uppnås i de olika ämnena. 8

9 Enkätsvar Vårdnadshavare En stor majoritet av vårdnadshavarna upplever att deras barn trivs och är trygga på skolan och på fritids. Vårdnadshavarna anser att skolan lyckas väl med uppdraget att följa och informera om varje barns utveckling och lärande. Av enkätsvaren framkommer dock att informationen i Unikum inte är tillfredsställande för en del vårdnadshavare. Vi kan se att vårdnadshavare har större stöd att följa barnens kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal med pedagoger än av att använda sig av Unikum. Glädjande nog tar huvuddelen av vårdnadshavarna del av klassernas veckobrev som läggs ut på Unikum. Informationen om elevers kunskapsutveckling i Unikum är ett utvecklingsområde som vi kommer att lägga fokus på under kommande läsår. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever att informationen från skolan och fritids är tillräcklig och tydlig. Vårdnadshavarna upplever i varierande grad att de har möjlighet att påverka verksamheten i såväl skola som fritids. Möjligheten upplevs större på skolan än på fritids. Detta gäller även hur man upplever elevernas delaktighet och inflytande. Utifrån dessa resultat behöver vi på fritids involvera elever och vårdnadshavare i högre grad. Genom fortsatt arbete i skolans Forum för samråd, som startade läsåret där representant från varje klass finns med, ser vi som en fortsatt möjlighet att öka vårdnadshavares inflytande och delaktighet. Verksamheten på fritids upplevs som stimulerande och utvecklande för eleverna och utifrån vårdnadshavares kommentarer på enkäterna är man över lag mycket nöjd med verksamheten på fritids. Enkätsvaren visar att merparten av vårdnadshavarna inte har intresse av att kunna påverka barnens skolgång i högre grad. 9

10 Reflektion och åtgärder till läsåret 2015/2016 På klassråd i samtliga klasser på skolan har förslag till trivselregler tagits fram och dessa ska beslutas om på terminens första elevrådsmöte. Skolans hälso- och värdegrundsarbete kommer att fördjupas under läsåret En av tankarna i detta fördjupningsarbete är att vi ska utgå från värde- och ledord som ska genomsyra hela skolan. Elever, pedagoger och vårdnadshavare ska tillsammans ta fram dessa värde- och ledord. När vi utvärderat arbetet med Faddergrupperna har vi sett att dessa gemensamma projekt ökar trivseln på skolan och vi vill utveckla det ytterligare och hitta fler uppgifter som vi kan göra tillsammans under kommande läsår. Arbetet med faddergrupper främjar sammanhållningen i skolan. I början av läsåret ska pedagogerna tydligare gå igenom Bäckagårdsskolans handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling för eleverna och tydliggöra arbetsgången. Vi ska fortsätta med samtal och samarbetsövningar i olika klasser för att ytterligare stärka gruppkänslan och gemenskapen i klasserna. Vi ska återgå till att använda oss av Husmodellen för att märka ut trygga och otrygga platser på skolan, såväl ute som inne. Genom att använda den modellen ökas möjligheten att få igång en diskussion i klassen. Vi tror också att modellen gör det tydligare för eleverna. Alla klasser ska göra den en gång under höstterminen. Vi organiserar för en utökning av antalet vuxna ute på rasterna. Vi fortsätter med att involvera och samarbeta med olika föreningar i syfte att väcka elevers intresse för olika sporter både under skol- och fritidstid. 10

11 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering Så här gör vi om något händer 1. Kontakta en lärare eller annan vuxen så fort som möjligt. 2. Mentor, lärare eller annan vuxen pratar med den som blivit utsatt för en kränkande behandling och gör en första bedömning. Alla uppgifter om kränkande behandling/mobbning utreds noggrant. Åtgärderna dokumenteras. Om läraren anser att det handlar om kränkande behandling eller diskriminering 3. Pedagog samtalar, dels med den som blivit utsatt, dels med den/de som utsätter. OBS! Viktigt att dokumentera vad som framkommer. (Använd förvaltningens blankett som ligger på intranätet) 4. Informera berörda pedagoger och kontakta de inblandades vårdnadshavare. 5. Informera elevhälsoteamet för att tillsammans upprätta en handlingsplan. 6. Uppföljningssamtal inom 1 vecka med alla inblandade. Se till att den som blivit kränkt får ett eget samtal. 7. Återkoppling till elevhälsoteamet. 8. Fortsätter kränkningen, övervägs en anmälan till socialtjänsten. Om det vid första bedömningen framkommer att det inte är fråga om kränkning eller diskriminering utan en konflikt av annat slag. 9. Utred vad som hänt. Dokumentera, använd händelseblankett, se bilaga. 10. Kontakta vid behov vårdnadshavare. 11. All dokumentation lämnas till elevhälsoteamet för arkivering. Kränkning eller diskriminering vuxen-elev eller elev-vuxen Rektor kopplas in och leder utredningen. Eleven eller den vuxne erbjuds samtalsstöd. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. På nästa sida illustreras handlingsplanen. 11

12 Så här gör vi om något händer - sammanställning Vid vissa kränkningar kan anmälan ske till socialtjänsten. Rektor beslutar om detta. Kontakta lärare/vuxen så fort som möjligt. Läraren/vuxen pratar med den som blivit utsatt och gör en första bedömning. Dokumentera! Kränkning Annat Pedagog samtalar med den kränkta och den/de som kränker. Dokumentera! Utred vad som har hänt. Sätt upp mål. Kontakta vid behov vårdnadshavare. Dokumentera! Informera berörda pedagoger. Kontakta de inblandades vårdnadshavare. Kränkning, diskriminering vuxen elev, elev vuxen Rektor kopplas in och leder utredningen. Eleven eller den vuxne erbjuds samtalsstöd. Informera elevhälsoteam för att upprätta en handlingsplan. Uppföljningssamtal med alla inblandade inom en vecka. Återkoppling till elevhälsoteam. 12

13 Händelseblankett vid konflikt eller överträdelse av Bäckagårdsskolans regler Datum... Namn... Klass... Detta hände (elevens beskrivning): Så här borde jag ha gjort istället (elevens beskrivning): Personalens kommentarer:... Underskrift personal Vårdnadshavares kommentar: Rektors beslut: 13