Bäckagårdsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bäckagårdsskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller år

2 Innehållsförteckning Förhållningssätt och trygghet... 3 Definitioner... 4 Diskriminering... 4 Trakasserier... 4 Kränkande behandling... 4 Planens syfte... 5 Bäckagårdsskolans förebyggande arbete... 6 Likabehandlingsarbete, läsåret 2013/ Enkätsvar... 8 Elever... 8 Föräldrar skola... 9 Reflektion och åtgärder till läsåret 2014/ Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering Så här gör vi om något händer - sammanställning

3 Förhållningssätt och trygghet Bäckagårdsskolan ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som bygger på positiv förstärkning där alla känner lust att lära och dit alla går med glädje. På vår skola ska alla elever och vuxna känna sig trygga. Trygghet innebär - Alla känner sig sedda och bekräftade - Alla vågar vara sig själva - Alla elever vet att de kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. - Alla vårdnadshavare vet vilken vuxen de ska vända sig till om de känner oro för sitt barns situation i skolan. - Vi arbetar aktivt med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingar. Personal som får kännedom om att en elev upplever sig utsatt ska anmäla detta till rektor som i sin tur anmäler vidare till huvudmannen. 3

4 Definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Trakasserier Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon eller några kränker grundreglerna för alla människors lika värde. Exempel på kränkande behandling kan vara att mobba, retas, frysa ut någon eller på andra sätt behandlar någon illa. Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som vuxna. Trakasserier och kränkningar kan vara: - fysiska (t.ex. slag och knuffar) - verbala (t.ex. hot eller skällsord som bög, hora etc.) - psykosociala (t.ex. utfrysning eller ryktesspridning) - texter och bilder (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, mms, sms och meddelande på olika webbsidor) Mobbning är när en individ upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. (Dan Olvéus, professor i psykologi vid Universitetet i Bergen). Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 4

5 Planens syfte Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen (2010:800). Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet i verksamheten och innefattar även ett direktiv om handlingsplikt. Barn och elever har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja barns och elevers lika möjligheter och rättigheter måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska revideras årligen. På Bäckagårdsskolan gör vi detta sent på vårterminen och sammanfattar där innevarande läsårs likabehandlingsarbete samt beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under kommande läsår. All personal i verksamheten är delaktiga och ansvarar för att planen är ett levande verktyg. Inför varje läsår har pedagogerna en genomgång av planen tillsammans med eleverna på skolan. För vårdnadshavare finns den aktuella planen på skolans hemsida. Sedan 1 januari 2009 har skyddet utvidgats till att även omfatta ett skydd mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. 5

6 Bäckagårdsskolans förebyggande arbete På organisationsnivå - Det finns alltid vuxna till hands för eleverna både inne och ute. - Enkäter genomförs varje läsår av elever och föräldrar med fokus på trivsel, trygghet och inflytande. - Sociogram görs av alla elever på skolan vid två tillfällen per läsår. - Skolan har gemensamma trivsel- och ordningsregler. - Klassråd och elevråd hålls en gång per månad. - Kartläggningskonferenser hålls vid två tillfällen per läsår. - Det finns möjlighet för pedagoger på skolan att konsultera specialpedagog och psykolog från Kärnhuset vid behov. - Elevhälsoteamet har möten en eftermiddag varannan vecka. - Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, skolsköterska, kurator samt vid vissa tillfällen även psykolog från Kärnhuset. - Regelbundna möten med representanter från skola och fritids genomförs. - All personal har ansvar att ingripa vid konflikter och kränkande behandling. - Med syfte att skapa en trygg övergång mellan förskola och skola arbetar vi med en överlämningsplan. - Med syfte att skapa en trygg övergång mellan årskurs 5 och 6 arbetar vi med en överlämningsplan. - Minst en gång per läsår har skolan föräldramöten för alla årskurser. Vid behov tätare. - Öppet hus ett par gånger per läsår där aktuell verksamhet delges föräldrar. På gruppnivå - Vi strävar efter att elever inte utsätts för att välja/väljas bort vid bildandet av lag eller dylikt därför styr pedagogerna gruppindelningar. - Genomförande av projektdagar med fadderverksamhet och trivselfrämjande aktiviteter för hela skolan. - Vid behov har vi gruppsamtal i olika konstellationer med olika handledare. - Likabehandlingsarbetet ingår i skolans hälsoprofil arbete. På individnivå - Utvecklingssamtal en gång per termin. - Hälsosamtal med skolsköterska i förskoleklass, årskurs 2 och i årskurs 4. - Upprättande av åtgärdsprogram vid behov. - Tillgång till skolsköterska och kurator för elev- och föräldrasamtal. - Dokumentation av frånvaro. 6

7 Likabehandlingsarbete, läsåret 2013/2014 Vi har på olika sätt arbetat aktivt för att motverka kränkande behandling på skolan. I vår årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling finns en tydlig arbetsgång beskriven. Under läsåret har vi haft målet att öka tryggheten, trivseln och studieron på skolan. Vi har genomfört sociogram två gånger under läsåret, en gång per termin. Detta som en del i att upptäcka eventuellt utanförskap eller mobbning. I flera klasser har vi under läsåret arbetat med skapande skola i form av teater- drama- och fotoprojekt i syfte att stärka grupperna. Vi arbetat med Faddergrupper i olika former t ex utflykter, pysseldagar (påsk, jul och Alla hjärtans dag). Faddergrupperna har också haft ett sagotema där eleverna skrev sagor som de sedan läste för varandra. På Världsbokdagen gick faddergrupperna tipspromenad tillsammans. Vid FN-dagen genomförde vi traditionsenligt hela skolan sjunger och då samlades alla klasser i gymnastiksalen och sjöng. I alla klasser pratade man om allas rätt i samhället och allas lika värde. Under läsåret genomförde vi på skolan tre skolgemensamma idrottsaktiviteter, det var skoljoggen, Vasaloppet och Vårruset. Bäckagårdsskolan hade en aktivitetsdag på Arena hallen där olika idrottsföreningar var inbjudna. Eleverna fick prova på flera olika sporter. Fritidshemmen har under läsåret genomfört ett stort arbete Allas lika värde som pågått under flera månader. Först var det bara fritids som arbetade med detta projekt men det kom senare att omfatta hela skolan. Arbetet handlade om hur vi ska visa varandra respekt och bemöta varandra på ett trevligt sätt. En del av arbetet var också inriktat på demokratiskt tänkande. I projektet ingick att anordna en Vårfest där eleverna själva höll i programpunkter och aktiviteter. En loppmarknad anordnades, likaså ett café och plantförsäljning. Överskottet gick till Barncancerfonden och till utsatta människor på Filippinerna. Under läsåret 2013/14 har vi arbetat med Likabehandlingsarbetet parallellt med Hälsogruppens arbete med olika teman inom trivsel, rörelse och kost. Målet är likabehandlingsarbetet ska vara en naturlig del i elevernas vardag. Tre förmiddagsraster i veckan har det funnits planerade rastaktiviteter som eleverna har kunnat delta i. Några exempel på aktiviteter under trivselveckorna har exempelvis varit att skolsköterskan har berättat om hur man ska uppträda mot varandra på nätet. Föräldrarådet på skolan anordnade en föreläsning för föräldrar och pedagoger med detta som tema. Eleverna har fått prova på massage och avslappning. De har fått utföra enkla massageövningar på varandra i syfte att skapa lugn och gemenskap mellan eleverna. Vi har genom samtal, drama och teater arbetat med hur vi är och vill vara mot varandra. Eleverna har fått provsmaka exotiska frukter och ritat olika frukter samt gemensamt skapat ett fruktfat för varje klass, där alla barns frukt finns i bilden. 7

8 På vårterminen 2014, fick elever och föräldrar besvara enkäter. Föräldraenkäten hade fokus på nöjdhet, trygghet, trivsel, graden av information, delaktighet och personalens engagemang i skolan. Elevernas enkät hade fokus på elevinflytande och trygghet. Enkätsvar Elever Genom elevernas enkätsvar framgår att majoriteten av eleverna tycker om att gå till skolan. Vi kan se att de ser ungefär lika ut i alla årskurser. Detta läsårs analys av sociogrammen visar att alla barn på skolan har någon de känner sig trygga tillsammans med. De flesta upplever att det är god sammahållning i klasserna. Det finns klasser där vi behöver arbeta mer med sammanhållningen genom gruppstärkande samarbetsövningar och gemensamma utflykter. Alla har svarat att de har någon att vara med på rasterna. Vi ser att rastaktiviteterna har haft en god effekt och gör att fler elever trivs i skolan. Rastaktiviteterna kommer att fortsätta under läsåret 2014/2015 och erbjudas tre dagar per vecka. Eleverna får information i förväg om vilka rastaktiviteter det är de olika dagarna. Övervägande majoriteten av eleverna vet var de kan få hjälp om något händer på rasten, ett fåtal elever uppger dock att de inte vet var de kan få hjälp. Ett fåtal elever uppger att det finns platser och tillfällen då de känner sig otrygga på skolan. Skogen nämns som en otrygg plats. Eleverna upplever att de flesta vuxna lyssnar på vad de har att säga och att de i hög grad får lov att vara med och planera hur de lär sig inom olika arbetsområden. Flertalet elever vet vad som står i deras skriftliga omdömen eller vilka överenskommelser de har i sina IUPer. De flesta eleverna uppger att de varit med och bestämt eller påverkat överenskommelserna i IUPn. Detta år vet fler elever vad som står i deras IUP:er och hur de ska arbeta för att nå sina mål. Under läsåret 13/14 har vi arbetat tillsammans med vår verksamhetsutvecklare och detta arbete har gett resultat. Pedagogerna behöver utveckla arbetet så att alla elever vet vilka mål de har och hur de ska nå målen. 8

9 Föräldrar skola Merparten av föräldrarna upplever att deras barn i hög grad trivs på skolan och har förtroende för sitt barns lärande i skolan. Majoriteten av föräldrarna upplever att de kan vara med och påverka sina barns skolgång i hög grad. Läsåret startade skolan upp Forum för samråd, där representanter med föräldrar från varje klass finns med. Vi ser att detta ökat föräldrars möjlighet att påverka. Merparten av föräldrarna har inget intresse av att kunna påverka barnens skolgång i högre grad. De flesta föräldrar är väl insatta i sina barns kunskapsutveckling och skolans redskap för dokumentering av kunskapsutvecklingen är Unikum. Vi kan se att föräldrarna har större stöd att följa barnens kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal och informella samtal med pedagog än av att använda sig av Unikum. För att fler föräldrar ska känna sig bekväma med Unikum vill vi ha workshops där vi pedagoger visar Unikum. Klassernas veckobrev läser huvuddelen av föräldrarna på Fronter. Den stora majoriteten av föräldrarna upplever att informationen från skolan är tydlig. 9

10 Reflektion och åtgärder till läsåret 2014/2015 Det har varit bra att Likabehandlingsarbetet har ingått i Hälsogruppens arbete med fokus på trivsel, rörelse och kost. Hälsogruppen har arbetat fram förslag på vad man kan göra i klasserna. Vi kommer att fortsätta arbeta så nästa läsår. Aktivitetsdagen på Arenahallen var mycket uppskattad av såväl elever som pedagoger. Det var inspirerande för eleverna att få prova på olika sporter. Det främjar också en vi-känsla på skolan att göra gemensamma utflykter och aktiviteter som denna. Men det kräver mycket tid, engagemang och förberedelser från pedagoger på skolan. Vi fortsätter med att involvera och samarbeta med olika föreningar i syfte att väcka elevers intresse för olika sporter både under skol- och fritidstid. När vi utvärderat arbetet med Faddergrupperna har vi sett att dessa gemensamma projekt ökar trivseln på skolan och vi vill utveckla det ytterligare och hitta fler uppgifter som vi kan göra tillsammans inför nästa läsår. Arbetet med faddergrupper främjar sammanhållningen skolan. Under nästa läsår ska pedagogerna tydligare presentera Bäckagårdsskolans handlingsplan mot mobbning för eleverna och visa eleverna att det finns en speciell arbetsgång vid mobbning. Detta görs under de första veckorna på höstterminen Vi ska fortsätta med samtal och samarbetsövningar i olika klasser för att ytterligare stärka gruppkänslan och gemenskapen i klasserna. Vi ska återgå till att använda oss av Husmodellen för att märka ut trygga och otrygga platser på skolan, såväl ute som inne. Genom att använda den modellen ökas möjligheten att få igång en diskussion i klassen. Vi tror också att modellen gör det tydligare för eleverna. Alla klasser ska göra den en gång under höstterminen. Vi organiserar för en utökning av antalet vuxna ute på rasterna. 10

11 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering Så här gör vi om något händer 1. Kontakta en lärare eller annan vuxen så fort som möjligt. 2. Läraren pratar med den som blivit utsatt för en kränkande behandling och gör en första bedömning. Alla uppgifter om kränkande behandling/mobbning utreds noggrant. Åtgärderna dokumenteras. Om läraren misstänker att det handlar om kränkande behandling 3. Pedagogen samtalar, dels med den som blivit utsatt, dels med den/de som kränker. OBS! Viktigt att dokumentera vad som framkommer. 4. Informera pedagoger och kontakta de inblandades vårdnadshavare. 5. Informera elevhälsoteamet för att tillsammans upprätta en handlingsplan. 6. Uppföljningssamtal inom 1 vecka med alla inblandade. Se till att den som blivit kränkt får ett eget samtal. 7. Återkoppling till elevhälsoteamet. 8. Fortsätter kränkningen, övervägs en anmälan till socialtjänsten. Om det vid första bedömningen framkommer att det inte är fråga om kränkning utan en konflikt av annat slag. 1. Utred vad som hänt. Sätt upp mål. 2. Kontakta vid behov vårdnadshavare. Dokumentera 3. All dokumentation lämnas till elevhälsoteamet för arkivering. Kränkning eller diskriminering vuxen-elev eller elev-vuxen Rektor kopplas in och leder utredningen. Eleven eller den vuxne erbjuds samtalsstöd. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. På nästa sida illustreras handlingsplanen. 11

12 Så här gör vi om något händer - sammanställning Vid vissa kränkningar kan anmälan ske till socialtjänsten. Rektor beslutar om detta. Kontakta lärare/vuxen så fort som möjligt. Läraren pratar med den som blivit utsatt och gör en första bedömning. Dokumentera! Kränkning Annat Läraren samtalar med den kränkta och den/de som kränker. Dokumentera! Utred vad som har hänt. Sätt upp mål. Kontakta vid behov vårdnadshavare. Dokumentera! Informera berörda pedagoger. Kontakta de inblandades vårdnadshavare. Kränkning, diskriminering vuxen elev, elev vuxen Rektor kopplas in och leder utredningen. Eleven eller den vuxne erbjuds samtalsstöd. Informera elevhälsoteam för att upprätta en handlingsplan. Uppföljningssamtal med alla inblandade inom en vecka. Återkoppling till elevhälsoteam. 12