Bäckagårdsskolans årliga plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Transkript

1 Bäckagårdsskolans årliga plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Gäller år

2 Vision Bäckagårdsskolan ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som bygger på positiv förstärkning där alla känner lust att lära och dit alla går med glädje. På vår skola ska alla elever och vuxna känna sig trygga. Trygghet innebär - Alla känner sig sedda och bekräftade - Alla vågar vara sig själva - Alla elever vet att de kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. - Alla vårdnadshavare vet vilken vuxen de ska vända sig till om de känner oro för sitt barns situation i skolan. - Vi arbetar aktivt med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingar. Personal som får kännedom om att en elev upplever sig utsatt ska anmäla detta till rektor som i sin tur anmäler vidare till huvudmannen.

3 Definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Trakasserier Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon eller några kränker grundreglerna för alla människors lika värde. Exempel på kränkande behandling kan vara att mobba, retas, frysa ut någon eller på andra sätt behandlar någon illa. Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som vuxna. Trakasserier och kränkningar kan vara: - fysiska (t.ex. slag och knuffar) - verbala (t.ex. hot eller skällsord som bög, hora etc.) - psykosociala (t.ex. utfrysning eller ryktesspridning) - texter och bilder (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, mms, sms och meddelande på olika webbsidor) Mobbning är när en individ upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. (Dan Olvéus, professor i psykologi vid Universitetet i Bergen). Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

4 Planens syfte Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen (2010:800). Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet i verksamheten och innefattar även ett direktiv om handlingsplikt. Barn och elever har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja barns och elevers lika möjligheter och rättigheter måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska revideras årligen. På Bäckagårdsskolan gör vi detta sent på vårterminen och sammanfattar där innevarande läsårs likabehandlingsarbete samt beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under kommande läsår. All personal i verksamheten är delaktiga och ansvarar för att planen är ett levande verktyg. Inför varje läsår har pedagogerna en genomgång av planen tillsammans med eleverna på skolan. För vårdnadshavare finns den aktuella planen på skolans hemsida. Sedan 1 januari 2009 har skyddet utvidgats till att även omfatta ett skydd mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

5 Bäckagårdsskolans förebyggande arbete På organisationsnivå - Det finns alltid vuxna till hands för eleverna både inne och ute. - Enkäter genomförs varje läsår av elever och föräldrar med fokus på trivsel, trygghet och inflytande. - Sociogram görs av alla elever på skolan vid två tillfällen per läsår. - Skolan har gemensamma trivsel- och ordningsregler. - En gång per läsår genomförs en Likabehandlingsdag för hela skolan. - Klassråd och elevråd hålls en gång per månad. - Kartläggningskonferenser hålls vid två tillfällen per läsår. - Det finns möjlighet för pedagoger på skolan att konsultera specialpedagog och psykolog från Kärnhuset vid behov. - Elevhälsoteamet har möten en eftermiddag varannan vecka. - Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, skolsköterska, kurator samt vid vissa tillfällen även psykolog från Kärnhuset. - Regelbundna möten med representanter från skola och fritids genomförs. - All personal har ansvar att ingripa vid konflikter och kränkande behandling. - Med syfte att skapa en trygg övergång mellan förskola och skola arbetar vi med en överlämningsplan. - Med syfte att skapa en trygg övergång mellan årskurs 5 och 6 arbetar vi med en överlämningsplan. - Minst en gång per läsår har skolan föräldramöten för alla årskurser. Vid behov tätare. - Öppet hus ett par gånger per läsår där aktuell verksamhet delges föräldrar. På gruppnivå - Vi strävar efter att elever inte utsätts för att välja/väljas bort vid bildandet av lag eller dylikt därför styr pedagogerna gruppindelningar. - Genomförande av projektdagar med fadderverksamhet och trivselfrämjande aktiviteter för hela skolan. - Vid behov har vi gruppsamtal i olika konstellationer med olika handledare. På individnivå - Utvecklingssamtal en gång per termin. - Hälsosamtal med skolsköterska i förskoleklass, årskurs 2 och i årskurs 4. - Upprättande av åtgärdsprogram vid behov. - Tillgång till skolsköterska och kurator för elev- och föräldrasamtal. - Dokumentation av frånvaro.

6 Likabehandlingsarbete, läsåret 2011/2012 Vi har på olika sätt arbetat aktivt för att motverka kränkande behandling på skolan. I vår årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling finns en tydlig arbetsgång beskriven. Vi genomför sociogram två gånger per läsår, en gång varje termin. Detta för att snabbare upptäcka eventuellt utanförskap eller mobbning. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med faddergrupper för att främja en sammanhållen skola. På vårterminen 2012, fick elever och föräldrar besvara enkäter. Föräldraenkäterna hade fokus på nöjdhet, trygghet, trivsel, graden av information, delaktighet och personalens engagemang i skola och på fritidshemmen. Elevernas enkät hade fokus på elevinflytande och trygghet. Under läsåret genomfördes även två sociogram bland eleverna i alla årskurser. Analysen av sociogrammen visar att alla barn på skolan har någon de känner sig trygga tillsammans med. På vårterminen hade vi, den 10 maj, en Likabehandlingsdag på hela skolan. Målet för dagen var att - få elever, personal och föräldrar delaktiga i likabehandlingsarbetet - arbetet skulle utmynna i en nulägesanalys till den årliga planen i syfte att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling På Likabehandlingsdagen arbetade barnen i grupper om cirka 20 barn. Det var åtta grupper med elever blandat från årskurserna F 5, med två ledare per grupp. Alla grupper arbetade på fyra olika stationer. På förmiddagen var det dels arbete med vår Årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling och dels arbete med hur vi skapar en Vi-känsla på skolan. På stationen med vår årliga plan gick vi igenom begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Eleverna fick rita och beskriva någon händelse som de sett, hört talas om eller själva varit med om. Dessa teckningar la de i en hemlig låda. På stationen om Vi-känsla inledde vi med att titta på Alfons Åberg och odjuret. Efter filmen ställde vi öppna frågor till eleverna om filmen. Därefter fick de svara på frågor tillsammans med sina faddrar eller fadderbarn: 1. Vad kan du göra för att vi ska få en laganda på skolan? 2. Ibland är det så att man inte är rädd om skolans material? Varför är det så? 3. Ibland får någon inte vara med. Vad kan du göra åt det? 4. Hur får man en skola där alla är snälla mot varandra? Denna station avslutades sedan med en värderingsövning. På en station fick eleverna en bilduppgift. Den startade genom att vi gick igenom ord som vi tycker har med gemenskap och laganda att göra. Det kunde vara ord som glad, love, förlåt, kompis, vänner. Alla ord skrevs på tavlan.

7 Därefter fick eleverna välja ett av orden. De fick skriva och rita fantasifullt med bara det ord de valt. De fick välja på att arbeta ensamma eller tillsammans med någon. På en station hade vi lekar. Lekarna var lite olika i olika grupper, beroende på vad eleverna ville göra. Det kunde vara: - Spela kula - Långhopprep - Hämta uppdrag ur en hemlig påse - Tillsammans fallskärmen, med boll eller ballong med lite sand i - Olika samarbetslekar såsom att ställa sig i bokstavsordning, längdordning, åldersordning och så vidare. Dagen avslutades med en utvärdering. Nedan några elevkommentarer om dagen: - Dagen har varit rolig - Vi har lärt oss om mobbning - Vi har lekt lekar med lakan och ballonger - Jag har lärt mig hur skolans handlingsplan ser ut - Jag har lärt mig att man kan bli polisanmäld - Det var tråkigt att det regnade när vi var ute - En slog sig när vi hoppade rep - Bilden var rolig - Mina faddar är jätteroliga - Idag har vi spelat fotboll med femmorna! Enkätsvar och planerade åtgärder Elever Genom elevernas enkätsvar framgår att majoriteten av eleverna tycker om att gå till skolan. Vi kan se att ju äldre eleverna blir desto fler är det som uppger att de inte i lika hög grad tycker om att gå till skolan. De flesta upplever att det är god sammahållning i klasserna. Det finns klasser där vi behöver arbeta mer med sammanhållningen genom gruppstärkande samarbetsövningar och gemensamma utflykter. De flesta elever har någon att vara med på rasterna. För att stärka de elever som uppger att de är ensamma på rasten startar vi till nästa läsår (2012/13) upp planerade rastaktiviteter tre dagar per vecka. Vilka rastaktiviteter det är de olika dagarna får eleverna information om i förväg. Ett fåtal elever uppger att de inte vet var de kan få hjälp om något händer på rasten men de flesta vet var de kan få hjälp. Några elever uppger att det finns tillfällen då de känner sig otrygga på skolan. Det kan t ex handla om när brandlarmet går, tillfällen då kamrater är arga och bråkar, provtillfällen, när kamrater skrattar åt en eller i matsalen eller i skogen. För att förebygga otrygghet när brandlarmet går har vi haft extra utrymningsövningar där särskilt otrygga elever har fått vara med och starta brandlarmet. Vi arbetar aktivt med hur vi är och vill vara mot varandra genom samtal, drama och teater. Eleverna upplever att de flesta vuxna lyssnar på vad de har att säga och att de i hög grad får lov att vara med och planera hur de lär sig inom olika arbetsområden.

8 Ju äldre eleverna blir desto mer upplever de att de inte får lov att vara med och bestämma. Inför kommande arbetsområden får vi se till att eleverna blir mer delaktiga och att vi utgår från deras kunskaper och erfarenheter. Flertalet elever vet inte vad som står i deras skriftliga omdömen eller vilka överenskommelser de har i sina IUPer. De flesta elever uppger att de varit med och bestämt eller påverkat överenskommelserna i IUPen. För att förbättra detta kommer vi arbeta med bedömning för lärande och till det ta hjälp av vår verksamhetsutvecklare. Eleverna har uppgett vad som är bra med Bäckagårdsskolan och vad som kan förbättras. Här kommer några utdrag: BRA! - Att det finns fotbollsplaner 3 st - Att vi har kulle på vintern - Att det är roliga raster - Att vi har en egen bildlärare och bildsal - Att vi har snälla lärare - Att vi lär oss saker - Att vi har en rolig skog KAN BLI BÄTTRE - Bättre mat - Inget bråk - De äldre barnen ska lyssna på oss - Nya bollar - Nya tallrikar ta bort de giftiga - Att vi ska vara ännu snällare mot varandra - Fler vuxna ute på rasterna - Lugnare i matsalen - Roligare på fritids - Mer teknik och att vi får bygga saker - Att vi pratar i en vänligare ton till varandra - Inte skräpa ner

9 Föräldrar skola Merparten av föräldrarna upplever att deras barn i hög grad trivs på skolan. Några kommentarer från föräldrar i frågan om trivsel är: fantastiska lärare, skoldagen är trygg, inspirerande och utvecklande, viss skoltrötthet, sex år på samma skola är ganska lång tid. Ett fåtal föräldrar upplever att deras barn inte trivs i så hög grad på skolan och uppger då att de upplever att deras barn inte har så många vänner på skolan. De allra flesta föräldrar upplever att de känner högt förtroende för skolan. Det någon kan känna som osäkert är omklädning inför och efter idrott och rasterna. Vi har till nästa läsår (12-13) stärkt upp vid idrottslektionerna så det vid de flesta idrottstillfällen är två pedagoger med för att bland annat trygga vid ombyten. På rasterna till nästa läsår är vi fler vuxna ute och vi inför även planerade rastaktiviteter. Någon förälder är orolig för att högpresterande elever inte får tillräcklig utmaning. I förskoleklassen upplevde någon förälder att uppföljningen av kunskapsutvecklingen var bristfällig. Det åtgärdas bland annat genom att förskoleklassen tydligt följer upp och dokumenterar elevernas språk- och läsutveckling med hjälp av God läsutveckling eller Språket lyfter, som sedan följer med upp i åk 1. Majoriteten av föräldrarna upplever att de kan vara med och påverka sina barns skolgång i hög grad, men svaren visar också att vi behöver arbeta mer med att involvera föräldrarna i större utsträckning än idag. Ett sätt att göra det på är genom Forum för samråd som vi startar upp läsåret Merparten av föräldrarna har inget intresse av att kunna påverka barnens skolgång i högre grad. De som vill kunna påverka i högre grad uppger att det kan handla om att hjälpa till att ordna gemensamma aktiviteter. De flesta föräldrar är väl insatta i sina barns kunskapsutveckling och skolans redskap för dokumentering av kunskapsutvecklingen är Unikum. Majoriteten av föräldrarna är nöjda med att följa barnens kunskapsutveckling på Unikum. Dock anser flera att Unikum inte är till hjälp därför att; det är ganska allmänna ordalag, få nyanser, känns ibland opersonligt att det används bedömningsmatriser, skulle önska mer personliga omdömen, lätt att glömma bort att gå in att läsa, svårt att hitta, rörigt, krångligt. De föräldrar som är positiva är det därför att; bra med denna ytterligare kommunikationskanal, bra för man får veta om barnet når upp till de krav som ställs, ger oss insikt i barnets nivå och engagemang, intressant med lärarens feedback och kommentarer, levande dokument med kontinuerlig information, kan följa uppsatta mål, ser tydligt och klart hur eleven ligger till, vi föräldrar måste bli bättre på att gå in på Unikum.

10 Föräldrar fritids Övervägande delen av föräldrarna tycker det känns tryggt att lämna sina barn på fritids. Ett fåtal tycker det känns mindre tryggt. Några kommentarer var: högt barnantal, stor kompetens hos personalen, bättre återkoppling om hur dagen varit önskas, lokalerna känns inte anpassade. De flesta föräldrar upplever att deras barn trivs på fritids. Någon förälder uppger att deras barn trivs i mindre utsträckning. Några kommentarer var: trivs bättre där nu än tidigare, barnet vill helst bli hämtat före mellanmålet, upplever personalen som sträng, fantastisk personal, älskar fritids! Alla föräldrar uppger att deras barn blir väl bemötta av personalen på fritids. Kommentarer var: ibland upplevs personalen som stressad, bättre morgonrutiner önskas för att alla barn ska bli sedda och mötta på morgonen, alltid ett leende och god morgon, ibland vet inte personalen var barnet är när man hämtar. Till läsåret har vi sett över våra rutiner kring var barnen är på eftermiddagarna. Lilla fritids kommer arbeta mer i mindre grupper och senare på eftermiddagen, när det börjar blir mörkt och det är mindre med personal och färre barn kvar kommer det bara vara tillåtet för barnen att vara på en del av skolgården. Ibland kan föräldrar uppleva att barnen i för hög utsträckning får vara med och påverka verksamheten på fritids, att det kan vara bra att bryta vissa lekar. Många föräldrar upplever att barnen får vara med och påverka verksamheten på fritids och att det blivit bättre struktur på verksamheten. Övervägande delen av föräldrarna uppger att de tycker verksamheten är lärorik och stimulerande för deras barn. Förslag på förbättringar var: teater, uppträdanden, fler styrda aktiviteter och utflykter. Många föräldrar uppger även att de tycker att det blivit mer stimulerande verksamhet på fritids, att de upplever ett större engagemang hos personalen. Kommunikationen mellan hemmet och fritids uppger många föräldrar att de tycker har blivit bättre, att det är bra med informationsbreven som kommer en gång i månaden på Fronter. Flera föräldrar uppger att de träffar fel personal när de hämtar sitt barn och att den personalen då inte vet hur dagen varit för barnet, att det inte varit någon överlämning. Andra kommentarer var: den skriftliga infon, brev i väskan och månadsbrev på Fronter har varit glasklar, blivit bättre, ibland dålig framförhållning inför aktiviteter. Någon förälder uppger att de missat lappar i väskan och att de önskar information via mail. Önskemål eller förslag om verksamheten på fritids från föräldrar: vara ute mycket, viktigt att utflykter och aktiviteter fortsätter, bättre lokaler, trångt i kapphallen, snickarverkstad, mekanik, scouter, strövare, mer idrott och musik.

11 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering Så här gör vi om något händer 1. Kontakta en lärare eller annan vuxen så fort som möjligt. 2. Läraren pratar med den som blivit utsatt för en kränkande behandling och gör en första bedömning. Alla uppgifter om kränkande behandling/mobbning utreds noggrant. Åtgärderna dokumenteras. Bäckagårdsskolan ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som bygger på positiv förstärkning där alla känner lust att lära och dit alla går med glädje. På vår skola ska alla elever och vuxna känna sig trygga. Om läraren misstänker att det handlar om kränkande behandling 3. Pedagogen samtalar, dels med den som blivit utsatt, dels med den/de som kränker. OBS! Viktigt att dokumentera vad som framkommer. 4. Informera pedagoger och kontakta de inblandades vårdnadshavare. 5. Informera elevhälsoteamet för att tillsammans upprätta en handlingsplan. 6. Uppföljningssamtal inom 1 vecka med alla inblandade. Se till att den som blivit kränkt får ett eget samtal. 7. Återkoppling till elevhälsoteamet. 8. Fortsätter kränkningen, anmälan till polis/socialtjänst. Om det vid första bedömningen framkommer att det inte är fråga om kränkning utan en konflikt av annat slag. 1. Utred vad som hänt. Sätt upp mål. 2. Kontakta vid behov vårdnadshavare. Dokumentera 3. All dokumentation lämnas till elevhälsoteamet för arkivering. Kränkning vuxen-elev Rektor kopplas in och leder utredningen. Eleven erbjuds samtalsstöd. På nästa sida illustreras handlingsplanen.

12 Så här gör vi om något händer - sammanställning Vid vissa kränkningar kan anmälan ske till socialtjänst eller polis. Rektor beslutar om detta. Kontakta lärare/vuxen så fort som möjligt. Läraren pratar med den som blivit utsatt och gör en första bedömning. Dokumentera! Kränkning Annat Läraren samtalar med den kränkta och den/de som kränker. Dokumentera! Utred vad som har hänt. Sätt upp mål. Kontakta vid behov vårdnadshavare. Dokumentera! Informera berörda pedagoger. Kontakta de inblandades vårdnadshavare. Kränkning vuxen elev Rektor kopplas in och leder utredningen. Eleven erbjuds samtalsstöd. Informera elevhälsoteam för att upprätta en handlingsplan. Uppföljningssamtal med alla inblandade inom en vecka. Återkoppling till elevhälsoteam.