ELEVHÄLSA PÅ GRÖNA DALENSKOLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet Läsåret

Transkript

1 Inklusive Galaxen ELEVHÄLSA PÅ GRÖNA DALENSKOLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet Läsåret Gröna Dalen skolan Besöksadress: Runbrovägen Telefon: Postadress: BÅLSTA

2 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt stöd finns. Förtydliganden finns i Skolverkets Allmänna råd 1 och i Skolverkets stödmaterial 2. Elevhälsoteamet utgår från en helhetssyn med eleven i centrum. I Håbo Kommun finns Barn- och utbildningsförvaltningens centrala Barn- och elevhälsoenhet till vilken kuratorer, skolsköterskor, psykologer och specialpedagoger hör. Ansökan till Barnoch elevhälsoenheten sker via elevhälsoteamet (EHT) på varje skola. Det finns kurator och skolsköterska på alla skolor i Håbo Kommun. En Barn- och elevhälsoguide finns tillgänglig på kommunens hemsida och intranät. Samarbetet mellan hem och skola är det viktigaste i arbetet kring barnet. Vårdnadshavare har ett stort ansvar för sina barns skolgång. De ska känna sig delaktiga i processen och trygga i kontakten med skolan. Ett ömsesidigt förtroende är av stor betydelse. Elevhälsoarbetet på Gröna Dalenskolan Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Eleverna på Gröna Dalenskolan ska ha en meningsfull skolgång, där vi anpassar oss efter elevernas behov och olikheter. För oss är inkludering ett viktigt begrepp och alla som befinner sig på skolan ska känna sig delaktiga i verksamheten. Arbetslaget har ansvaret för elevhälsoarbetet kring den enskilda eleven. Skolsköterska, skolkurator, speciallärarna/specialpedagogerna, studie-och yrkesvägledare, rektor samt biträdande rektorer ska vara ett stöd för arbetslaget i elevhälsoarbetet. Skolan har även tillgång till skolpsykolog och skolläkare. Syftet med elevhälsoarbetet på skolan är att: värna om elevernas hälsa och välbefinnande, psykiskt, fysiskt och socialt hjälpa elever i behov av särskilt stöd så att de får en trygg och stimulerande skolgång genom samverkan mellan hem och skola skapa en trygg skola få en överblick över Gröna Dalenskolans elevhälsoverksamhet tillsammans med vårdnadshavare, elev och personal samordna insatser för att hjälpa eleven på bästa sätt. Aktuella mallar/blanketter finns på skolans intranät Office365 i dokumentarkivet under Personalrummet. Dessa rutiner anslås även på skolans hemsida. Rutinerna ska uppdateras inför varje nytt läsår. Elevhälsans organisation Gröna Dalenskolan har elever från förskoleklass till åk 9, Galaxen med elever i skolåren 6-9 samt kommunens grundsärskola åk 1-9. Skolans rektor har ansvar för elevhälsoarbetet. 1 Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 2 Stödmaterial Stödinsatser i utbildningen 2

3 Bitr rektor Kerstin Sverndal Enhetsansvar för åk F-3 och grundsärskola/-fritids Rektor Jonas Andrae Johansson Ansvarig för skolans elevhälsoarbete. Enhetsansvar för Galaxen ELEVHÄLSO- TEAMET Bitr rektor Ann-Charlotte Alveus Enhetsansvar för åk 4-6 och fritids Bitr rektor Elin Quas Enhetsansvar för åk 7-9 Kurator Johanna Kinman Skolsköterska Karin Österback Elevassistentsamordnare Fredrik Karrestam Studion inklusive en särskild undervisningsgrupp Speciallärare/ specialpedagog, lärare, elevassistent Studie- och yrkesvägledare, SYV Jenny Schneider Rutiner för elevhälsoarbetet Se även flödesschema längst bak i rutinerna. Arbetslagen på Gröna Dalenskolan har arbetslagsmöten och elevvårdskonferenser kontinuerligt i enheten, där personalen stämmer av elevhälsoarbetet i laget. Syftet med elevvårdskonferensen är att få en samlad bild av och fånga upp de elever som är i behov av extra anpassningar för att nå kunskapsmålen och de sociala målen. Från hösten 2011 infördes anmälningsplikt vilket innebär att om en elev riskerar att inte nå upp till de lägsta kunskapskraven skall detta anmälas till rektor. Elevhälsoteamet (EHT) träffas på tisdagar kl , där behandlas de olika ärenden som anmälts till rektor och bitr. rektor. Följande punkter tas upp på varje EHT-möte: Föregående anteckningar Kunskapsuppföljning Inkomna ärenden rörande utredning om ÅP samt genomförda utredningar om ÅP med tillhörande beslut Uppföljning kränkande behandling och diskriminering Närvarouppföljning Galaxen Laget runt Övriga punkter Barn- och elevhälsoenhet representerat av skolpsykolog deltar i skolans EHT ca två gånger i månaden, EHT+, för konsultation, rådgivning och delgivning av utredningsresultat. Skolan har möjlighet att lyfta elevärenden till Barn- och elevhälsoenheten för handledning och 3

4 konsultation. Vid behov av utökat stöd och rådgivning för enskild elev bokas ett möte med vårdnadshavare, skolans elevhälsoteam, berörda pedagoger och psykolog från Barn- och elevhälsoenheten. Syftet med mötet är att tillsammans komma fram till hur arbetet ska gå vidare. I vissa fall leder mötet till att en uppdragsbeskrivning till Barn- och elevhälsoenheten skrivs som sedan berörda arbetar vidare efter. Vid allt elevhälsoarbete är det viktigt att vi ser eleven ur ett helhetsperspektiv, utifrån organisation, grupp och individ. Det är alltid viktigt att se elevens starka sidor och fokusera på dessa. Vårdnadshavarna är vår viktigaste resurs i allt elevhälsoarbete. Det är viktigt att de är informerade om barnens skolsituation samt informeras när eleven anmäls till rektor, EHT. Det är kontaktläraren som gör anmälan till EHT via sin skolledare. Använd blankett Anmälan till EHT. Arbetsgången i EHT kan se lite olika ut beroende på frågeställning och behov. Funderingar som kan föranleda anmälan till EHT är exempelvis misstanke om neuropsykiatriska funktionshinder, social problematik och stor frånvaro. Vid anmälan till EHT används blanketten Anmälan till EHT och i vissa fall ska en pedagogisk kartläggning bifogas EHT-anmälan. Det förs protokoll i de elevärenden som behandlas i EHT. I mötesprotokollet finns beslut och vem som ansvarar för att genomföra olika delar av beslutet. Det står även när och hur uppföljningen ska ske. Skolan har också möjlighet att söka stöd genom Barn- och elevhälsoenheten till MSS, (mobilt stöd i skolan). Vilket innebär att en pedagog från det centrala elevhälsoteamet kan komma under viss tid för att handleda och hjälpa pedagogerna med en bestämd klass/grupp som utgångspunkt. Även tiden på fritidshemmet finns med i uppdraget. Vid förändringar inom skolledargruppen på skolan skall möte genomföras, där avlämnade skolledare lämnar över till tillträdande skolledare. Fokus ska ligga på de elever som är i behov av särskilt stöd. Vissa av våra elever kan ha allvarliga allergier eller behov av medicinering under dagtid. Hur vi arbetar med detta framgår av Egenvårdsrutinerna. Elev i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Vid elevvårdskonferenser eller under punkten elevvård vid lagkonferenser tas elev i behov av stöd upp. Kontaktlärare samråder med vårdnadshavare, arbetslaget och specialpedagog. Extra anpassningar 3 Då en lärare befarar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar, inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om anpassningarna inte är tillräckliga ska läraren lyfta elevärendet i arbetslagets elevvårdskonferens, där även specialpedagog finns med. Arbetslaget prövar ytterligare åtgärder, kompensatoriska hjälpmedel och intensifierar extra anpassningar i samråd med speciallärare/pedagog, elev och vårdnadshavare. Åtgärderna dokumenteras samt utvärderas efter överenskommen tid. Extra anpassningar kan ofta tillämpas förebyggande på hela klassen som ett generellt stöd. 3 Skollagen 3 kap 5a 4

5 Åtgärdsprogram 4 Om en elev riskerar att inte nå målen (såväl kunskapsmål som sociala mål) trots extra anpassningar, görs en anmälan till rektor som skyndsamt (inom två arbetsveckor) skall besluta om huruvida en utredning om behov av särskilt stöd ska göras eller ej 5. Använd blankett Anmälan till rektor om elev som riskerar att inte nå målen vid anmälan. Utredningsarbetet kan delegeras och bör vara klart inom två arbetsveckor. Utifrån utredningen fattar rektor inom max en arbetsvecka beslut om att åtgärdsprogram (ÅP) skall upprättas eller ej. Av åtgärdsprogrammet skall det framgå vilka mål/behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur och när åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Elev och vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Uppföljning var 6:e vecka och utvärdering (senast i slutet av terminen) av åtgärdsprogram skall göras av berörd personal, elev och vårdnadshavare. Rektor avgör vem/vilka som upprättar och utvärderar åtgärdsprogrammet. Om utvärderingen av ÅP visar att satta mål är nådda eller om behovsbilden har förändrats skall åtgärdsprogrammet avslutas. Beslut om detta ska i så fall fattas senast två arbetsveckor efter utvärderingen. Speciallärar- och specialpedagogstöd På Gröna Dalenskolan arbetar flera speciallärare/specialpedagoger. Specialpedagogstödet kan ges individuellt eller i mindre grupp, specialpedagogen kan också delta under lektioner i helklass om det gagnar eleven och klassen. Specialpedagogen har även ett ansvar att bidra med råd och handledning till övrig personal i laget, vad gäller till exempel olika former för elevens inkludering, extra anpassningar och stödåtgärder i klassrummet. Specialpedagogstödet ska kontinuerligt följas upp och utvärderas vilket bland annat görs på elevhälsomötena. På skolan har vi en studio. Målet med denna verksamhet är att ge stöd till samtliga elever i behov av särskilt stöd. Anledningarna till att man får stöd av studion kan vara att man inte når kunskapsmålen alternativt inte klarar de sociala målen och behöver en mindre verksamhet under hela eller delar av dagen. Hur stödet ser ut varierar utifrån elevernas behov. Stödet kan ges i såväl klassrum, som i grupprum som i studion. Studion riktar sig företrädesvis till mellan- och högstadieelever. Elever som går på lågstadiet ska i första hand få hjälp på sina enheter, men det är elevens behov som styr. Assistentstöd Utifrån både Skollagen och Grundskoleförordningen ska elev ges det stöd som det finns behov av. Övriga resurspersoner, t.ex. assistenter skall vara behjälpliga till elever som är i behov av olika stödåtgärder. Rektor fattar beslut om assistentstöd efter samråd med lärare, elev och vårdnadshavare. Elevassistenterna på Gröna Dalenskolan arbetar i mindre lag - låg, mellan, hög. 4 Skollagen 3 kap 9 5 Skollagen 3 kap 8 5

6 I första hand varvar assistenterna mellan två elever. Detta främst för att eleven ska få möjlighet att knyta an till flera vuxna och för att göra vardagen mindre sårbar. Vi vill även på detta sätt träna elevens sociala kompetens. Vi utgår från en prioriteringslista som görs tillsammans med lärare, rektor/biträdande rektor och assistenterna. Detta för att assistenterna ska veta var denne behövs om en elev är frånvarande eller tillfälligt inte behöver hjälp. Assistenterna har träffar en gång i månaden, där de får tillfälle att tillsammans utvärdera, ventilera, ge feedback, ta tips och råd från varandra. Arbetsbeskrivning Assistenten ska Ha kommunikation med föräldrar och lärare om eleven. Vara flexibel i sitt sätt att tänka. Vara kreativ och hitta lösningar för eleven. Se när eleven behöver en paus. T.ex. en kort promenad för att göra snabbt miljöombyte. Låta eleven göra misstag och lära sig av dem. Stötta eleven i olika situationer både socialt och kunskapsmässigt. Vara ett "hjälpjag". Påminna om saker som läxor, penna, sudd etc. Assistenten ska vara den trygga punkten när det behövs. Läraren har dock alltid huvudansvaret för eleven i undervisningssituationen. Fritids En del av dagen arbetar elevassistenterna på fritids. Det finns möjlighet att börja tidigare på morgonen eller jobba längre på eftermiddagen. Fritidstiden kan innebära att ge stöd till enskild elev men också att jobba med hela barngruppen. Arbetet på fritids är också en viktig del i att skapa och utveckla relationen med eleverna. Placering av elev i särskild undervisningsgrupp Kommunen har ett antal olika särskida undervisningsgrupper. Utöver de kommungemensamma grupperna kan behov finnas på respektive skola att ha en särskild undervisningsgrupp utifrån behov som finns på skolan. Vid placering i särskild undervisningsgrupp skall målet vara att elev skall återgå till ordinarie klass. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas av rektor 6. Vid behov av utredningar samordnar EHT detta. Åtgärdsprogram ska upprättas alternativt uppdateras vid placering i särskild undervisningsgrupp. Det är rektor i ordinarie skola som ansvarar för elevens skolplacering och i samarbete med ordinarie kontaktlärare och ansvarig skolledare i motagande undervisningsgrupp följer upp elevens utveckling och elevhälsoarbete. Rutiner för placering i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna finns hos Centrala Elevhälsan. Anpassad studiegång Elevvårdskonferens Rektor fattar beslut om anpassad studiegång 7 för en elev. Anpassad studiegång innebär förändringar i elevens skolgång som avviker från ordinarie timplan och kan även inkludera 6 Skollagen 3 kap 11 7 Skollagen 3 kap 12 6

7 praktikplats. Det krävs att rektor sammankallar till elevvårdskonferens innan ett sådant beslut fattas. I elevvårdskonferensen ingår rektor, företrädare från elevhälsa (skolsköterska eller kurator), kontaktlärare och annan berörd personal (t ex biträdande rektor, studie- och yrkesvägledare, assistent eller specialpedagog). Vårdnadshavarna behöver inte vara med för att elevvårdskonferensen ska kunna fatta beslut, men det är bra om de kan medverka. I samband med beslut om anpassad studiegång ska åtgärdsprogram upprättas alternativt uppdateras. Rektor ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig övrig utbildning i den aktuella skolformen. Effekten av den anpassade studiegången ska följas upp kontinuerligt. Vid uppföljningstillfället kan berörda omformulera innehållet i beslutet, för att stödinsatsen ska bli optimal. Rektor ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas, följs upp och utvärderas enligt ovan. Disciplinära åtgärder I kapitel 5 i Skollagen 8 behandlas trygghet och arbetsro. Där beskrivs tillämpbara disciplinära och andra särskilda åtgärder, som exempelvis tillfällig omplacering och avstängning av elev. Skolnärvaro Vi strävar efter att frånvaron hos eleverna är noll, även om vi inte kommer ifrån naturlig frånvaro på grund av sjukdomar. Om en elev inte kan vara i skolan ska vårdnadshavare varje aktuell morgon anmäla detta i Dexter. Såhär ser våra rutiner ut i arbetet med att höja närvaron: Första frånvarotillfället Utsedd personal följer upp oanmäld frånvaro varje morgon kl. 8.30, och tar kontakt med vårdnadshavare via telefon. Detta utifrån skolans tillsynsansvar. Vårdnadshavare meddelas automatiskt via SMS eller Dexter, vid frånvaro. Vid hög frånvaro (10%) under en månad eller efter tre ogiltiga frånvarotillfällen Kontakt (mail, samtal eller möte) med elev och/eller vårdnadshavare med utredning av frånvaroorsaker med förslag på eventuella åtgärder av kontaktlärare. Detta dokumenteras i elevakten. Fortsatt problematisk frånvaro (20%) Elevsociala teamet (se nedan) följer upp frånvaron regelbundet varje månad samt tar kontakt med kontaktläraren för avstämning om orsak till frånvaro. Kontaktläraren utreder vid behov vidare utifrån avstämningen. Kontakt av/med skolsköterska eller skolkurator tas vid behov. EST kan vid behov följa upp frånvaro som är lägre än 20 %. Vid fortsatt problematisk frånvaro lyfts eleven på elevhälsoteamets möte samt eventuell orosanmälan där tidigare åtgärder framgår görs till socialtjänsten. Möte med ansvarig skolledare, kontaktlärare, vårdnadshavare och elev samt elevhälsan vid behov. Det är vårdnadshavaren som ska se till att eleven fullgör sin skolplikt 9 och det finns i mycket särskilda fall en möjlighet för hemkommunen till föreläggande mot vårdnadshavaren med vite 10 om eleven inte fullgör sin skolplikt. 8 Skollagen 5 kap 6-16, Skollagen 7 kap Skollagen 7 kap 23 7

8 Elevsocialt team På Gröna Dalenskolan har vi ett elevsocialt team (EST) som träffas två gånger i månaden. Syftet med EST är att fånga upp elever vars frånvaro ökar. I EST finns representant från varje stadie, Galaxen, socialförvaltningen, samtliga skolledare och kurator. En gång i månaden sker en översiktlig uppföljning på alla elever som har en hög frånvaro. Elevärenden från EST kan lyftas i EHT, vid behov. Att tänka positivt (salutogent) är både roligare och mer framgångsrikt än tvärt om. Detta betyder inte att vi ska negligera eventuella problem. Snarare betyder det att vi ska förhålla oss positiva i sökandet av hur problem kan lösas. 8

9 Gröna Dalenskolans ärendegång gällande behov av extra anpassningar och särskilt stöd Eleven befaras inte nå målen. Extra anpassningar prövas av läraren. Anpassningarna utvärderas och dokumenteras på Blankett extra anpassningar. Anpassningarna täcker elevens behov av stöd. Provade anpassningar räcker ej. Speciallärare/pedagog informeras och elevärendet lyfts på elevvårdskonferens i laget. Arbetslaget prövar ytterligare åtgärder, kompensatoriska hjälpmedel och intensifierar extra anpassningar i samråd med speciallärare/pedagog, elev och vårdnadshavare. Åtgärderna dokumenteras samt utvärderas efter överenskommen tid på befintlig Blankett för extra anpassningar. Åtgärderna fungerar. Fortsatt utvärdering med längre intervaller. Informera vårdnadshavare och ansvarig skolledare. Funderingar från tex vårdnadshavare om neuropsykiatriska funktionhinder, social problematik, stor frånvaro mm. Kontaktlärare (i samråd med speciallärare/pedagog) upprättar Pedagogisk kartläggning ( Mall pedagogisk kartläggning ) och anmäler till EHT ( Anmälan till EHT ). Eleven lyfts på EHT med kontaktlärare, speciallärare/pedagog och fritidspersonal vid behov. Beslut tas om vidare arbetsgång t.ex. kompensatoriska hjälpmedel, EHT+, kontakt med skolsköterska/kurator/syv eller kontakt/anmälan till berörd myndighet. Extra anpassningar ger ej tillräckligt stöd och eleven riskerar att inte nå målen. Då elev riskerar att inte nå kunskapsmålen görs anmälan till rektor, som ska fatta beslut om utredning över eventuellt åtgärdsprogram (ÅP) ska genomföras eller ej. Använd blankett Anmälan till rektor om elev som riskerar att inte nå målen. Vid beslut om att inte utreda om ÅP. Elevärendet lyfts i EHT för vidarehantering. Kontaktlärare (i samråd med speciallärare/-pedagog) upprättar pedagogisk kartläggning och anmäler till EHT. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram. Utforma ÅP med elev, vårdnadshavare och speciallärare/pedagog. Använd blankett Beslut om åtgärdsprogram för detta. Beslutet kan överklagas. Vid beslut om utredning om ÅP. Rektor utser ansvarig för utredningen, som sammanställer underlaget enligt mall Utredning av åtgärdsprogram. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Rektor beslutar att ÅP inte ska upprättas, vilket meddelas vårdnadshavare samt dokumenteras på Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Beslutet kan överklagas. Anmälan till EHT kan bli aktuellt ( Anmälan till EHT ).. Andra åtgärder kan bli aktuella, tex: konsultationsmöte Psykologutredning Social kartläggning Medicinsk utredning Mobilt stöd i skolan (MSS) ÅP utvärderas. Om målen inte är uppnådda fortsatt stöd enligt ÅP efter utvärdering och anpassning/justering av åtgärderna. Om nya mål behövs anmäl om nytt ÅP hos rektor ( Nytt beslut om åtgärdsprogram ) eller om annat behov finns ansök till EHT ( Anmälan till EHT ). Om målen är nådda avsluta ÅP ( Beslut att avsluta åtgärdsprogram ). 9