ELEVHÄLSOPLAN. Elsa Brändströms skola

Transkript

1 ELEVHÄLSOPLAN Elsa Brändströms skola 1

2 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Elevhälsans uppdrag 3 Resurser och ansvar 3 Syfte generellt 3 Syfte elevnivå 4 Arbetsformer och samverkan 5 Rutin vid frånvaro 6 Utveckling och kvalitetsarbete 6 Arbetsgång för elevärenden på Elsa Brändströms skola 7 Elevärendeskonferens respektive Elevhälsoteam - 9 Anmälan av ärenden Årsplan 10 Referenser 11 2

3 Inledning Elsa Brändströms skola är en skola för år 7-9 som har cirka 400 elever. Skolan är centralt placerad i Linköping, och har varit igång sedan hösten Skolan erbjuder en valbar språkinriktning. Vår skola har också en förberedelseklass för nyanlända elever från andra länder. Elevhälsans uppdrag Skolans arbete, och elevhälsans, styrs av skollagen, och enligt denna ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator, samt personal med specialpedagogisk kompetens främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål erbjuda hälsobesök (Skollagen, 2 kap, 25 ) Resurser och ansvar Elevhälsouppdraget ägs gemensamt av elevhälsans personal och lärarna. Enligt läroplanen ska alla i skolan uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd (Lgr 11, 2.2). Detta medför att lärare och elevhälsopersonal måste vara lyhörda för elevernas behov i alla lägen och kontakta varandra vid minsta oro kring en elev. Lärarna har ansvaret för lärandeuppdraget. Det är rektor som har det yttersta ansvaret för både uppdragen och fördelar skolans resurser. Uppföljningsansvaret för varje enskild elev, vilar på mentor. Det är mentor som har den fortlöpande kontakten med elevens vårdnadshavare. Mentor kan i alla ärenden, stora som små, och vid minsta tveksamhet kring en elev, vända sig till elevhälsoteamet för konsultation. Den undervisande läraren ansvarar för att varje elev i undervisningsgruppen följs upp, och rapporterar till mentor. Vid behov kan undervisande lärare alltid vända sig till elevhälsoteamet för konsultation. Enligt läroplanen ska läraren stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (Lgr 11, 2.2). Syfte - generellt Elevhälsoarbetet har det övergripande syftet att: främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa 3

4 Syfte - elevnivå Elevhälsan ska i sitt individuellt riktade arbete: bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd Det individuella arbetet innebär att elevhälsans personal arbetar aktivt med att identifiera problem som elever har, avseende såväl lärande som utveckling och hälsa, och därefter arbetar med att hitta åtgärder som kan lösa problemen. Elevhälsan ska delta i arbetet med att anpassa undervisningen efter elevens unika förutsättningar, både i och utanför klassrummet. Elevhälsan är också en samtalspartner för den enskilde eleven och dess vårdnadshavare. Olika sorters utredningar av orsaker till problem i skolan görs av elevhälsan, och i vissa fall initieras utredningar som görs av experter utanför skolan. 4

5 Arbetsformer och samverkan Elevhälsoteamets sammansättning Elevhälsoteamet leds av rektor. I teamet ingår också biträdande rektor, skolkurator, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, studie- och yrkesvägledare, elevcoach och skolpsykolog. Teamet träffas regelbundet varje vecka. En skolläkare kommer till vår skola några gånger per termin. Vi har också tillgång till talpedagog och logoped. Elevärendeskonferens Regelbundet en gång i veckan har vi på vår skola en elevärendeskonferens på 30 minuter. All personal är inbjuden och förväntas delta. Var tredje vecka ägnas mötet åt information kring elever som har åtgärdsprogram och/eller särskilda anpassningar, så att alla lärare är medvetna om elevers behov och om eventuella förändringar. De andra två veckorna diskuteras anmälda elevärenden. Perspektivet då är dels på individuella elever för att hitta vägar att hjälpa dem, dels på hur vi kan använda kunskapen kring specifika problem i ett vidare perspektiv. Vi vill komma åt all den kunskap som finns i kollegiet, och sprida de goda exemplen, få och ge tips och råd. Om problemen visar sig vara mera komplicerade, och inbegripa flera olika aspekter i elevens mående och skolsituation, hänskjuts ärendet till elevhälsoteamet. Elevhälsoteamsmöten Elevhälsoteamet har beslutsfattande möten varannan vecka. Veckorna däremellan har EHT ett kortare möte för diskussion. All personal på skolan kan väcka en fråga som sen tas upp i EHT. Enklast sker detta genom att man mejlar till EHT:s brevlåda. Många elevärenden kommer också från elevärendeskonferensen. EHT återrapporterar till den som kommit anmält ärendet. En ansvarig utses om ärendet kräver någon form av åtgärd. Ofta blir detta mentor, eftersom det övergripande ansvaret för elever vilar på mentor, men det kan tas över av någon i elevhälsoteamet, i särskilda fall. Om olika former av ansvar vilar på olika personer, är det mycket viktigt att detta klargörs och kommuniceras. Vid varje elevhälsoteamsmöte förs minnesanteckningar, som är konfidentiella, och bara delas av teamets medlemmar. De delar som berör annan personal ska delges berörda. Uppföljning av elevers måluppfyllelse och mående Varje elev har utvecklingssamtal med sin mentor en gång per termin, för att följa upp studieresultat och måluppfyllelse. Vi har elevledda utvecklingssamtal där eleven, med hjälp av sina lärare, skapat sig en bild av sina resultat och mål. Detta presenterar eleverna sen för sina vårdnadshavare. 5

6 För att ytterligare säkerställa måluppfyllelsen har vår skola en uppföljning av elevernas resultat den så kallade färgmodellen - en gång per termin. På höstterminen sker denna genomgång efter höstlovet, och på vårterminen i mars. Information om måluppfyllelsen sänds ut till vårdnadshavarna. Elever som har svårt att nå målen uppmärksammas av EHT och orsakerna till låg måluppfyllelse utreds grundligt. Åtgärder sättas vid behov in, om detta inte redan gjorts. Eleverna träffar skolsköterska i år sju för ett hälsosamtal. Skolsköterskan kan medverka vid kontakter med andra vårdinstanser för elevernas räkning, eller vid behov ordna en tid hos skolläkare. Skolkurator finns på skolan alla dagar, och eleverna kan söka upp kurator och boka en tid vid behov. Trygghetsteam Skolan har ett trygghetsteam, som samverkar med eleverna i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön på skolan. Trygghetsteamet involveras vid upprepade kränkningar och arbetar enligt den rutin som beskrivs i skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Delar av EHT ingår i teamet. Rutin vid frånvaro Mentor följer regelbundet upp sina elevers frånvaro. Hur detta går till beskrivs i dokumentet Rutin vid frånvaro. Närvarogruppen på skolan kopplas in vid frånvaro som når 20 % oavsett om den är giltig eller ogiltig. Ett karläggningsverktyg användes i detta skede för att avgöra orsaken till frånvaron och hitta åtgärder som undanröjer svårigheterna. Arbetet sker tillsammans med mentor, aktuell elev och vårdnadshavare. Vid fortsatt frånvaro över 20 % gör skolan en orosanmälan till Socialtjänsten. Skolan samtalar också förebyggande kring vikten av skolnärvaro, både enskilt och i klass. Utveckling och kvalitetsarbete Fokusområden för EHT är: 1. Närvaro 2. Hälsa och psykiskt mående 3. Jämställdhet 1. Närvaro Vi upplever att skolfrånvaron ökar och att några elever har mycket hög frånvaro. Enligt forskning är skolframgång, och en genomförd gymnasieutbildning, en klart utslagsgivande faktor för att en individ ska få ett gott och friskt vuxenliv (Folkhälsomyndigheten, 2015.) Det tycks också finnas ett samband när man tittar på elevers närvaro redan i sexan, och deras betyg, som indikerar på att hög frånvaro resulterar i lägre betyg. 6

7 Vi har för avsikt att under läsåret strukturerat arbeta med problematiken kring skolfrånvaro, enligt den rutin som beskrivs ovan. På så vis hoppas vi kunna börja arbeta tidigt med elever som av olika orsaker har svårt att vara i skolan, och undvika att elever blir hemmasittare. Det är också viktigt att all frånvaro rapporteras korrekt, så att vi har en tillförlitlig statistik. 2. Hälsa och psykiskt mående Vi fortsätter att fokusera på hur våra elever mår, och temat kring hälsa som funnits i ett par år nu, genomförs i sjuorna även detta läsår. Ett koncept kring stress och mående som togs fram under förra läsåret, tillämpas fullt ut i år. Alla nior får en information kring stress på mentortid, och elever erbjuds en stresskurs som går efter ordinarie lektionstid. Vi har en temadag 19 september med Andreas Jonsson som inspiratör, som handlar om relationer mellan människor, självrespekt och att ta avstånd mot kränkningar. 3. Jämställdhet Jämställdhet ska genomsyra undervisningen. Elevrådet genomförde med hjälp av EHT i april förra läsåret en jämställdhetsenkät. Resultatet från enkäten visar att våra elever upplever att det finns klara förbättringsområden på vår skola, när det gäller jämställdhet. Enkätsvaren behöver analyseras djupare, och tre frågeställningar tas fram, där vi ser att de största behoven finns att ändra på attityder och förhållningssätt på vår skola. Vi har för avsikt att tillsammans med eleverna och deras representanter i elevrådet, arbeta vidare på dessa tre områden under läsåret. Ett material som kallas för Machofabriken har tillämpats framgångsrikt i en pilotklass förra läsåret, och rekommenderas att användas i våra åttor i år. Arbetsgång för elevärenden på Elsa Brändströms skola Varje elev på Elsa Brändströms skola har en mentor. Mentor har det övergripande ansvaret för eleven. Finns oro eller frågor kring en elevs mående eller måluppfyllelse är det mentor som ska kontaktas i första hand. All personal i skolan har skyldighet att agera när de uppmärksammar att något verkar problematisk med eller för en elev. Pedagogisk dokumentation kring elever görs i Linköping i en för eleven egen elevakt, i ett system som heter W3D3. Där diarieförs och arkiveras de dokument som upprättas avseende pedagogiskt stöd och åtgärder för elever, på ett säkert sätt. Skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator dokumenterar var och en enligt gällande lagstiftning och sekretessbestämmelser. Denna dokumentation finns ej i W3D3. 7

8 Extra anpassningar det vi gör först Eleven ska i första hand få hjälp i klassrummet, av sin ordinarie pedagog. Det är här vi börjar arbetet med eleven. Om eleven behöver hjälp, skriver mentor extra anpassningar, inom ramen för den ordinarie undervisningen som riktas till pedagogerna och handlar om den enskilde elevens behov. Dessa anpassningar sätts in så fort som möjligt. Mentor ser till att berörda lärare informeras. Detta dokument läggs på vår skola också in i elevens digitala elevakt. Vårdnadshavare underrättas om de extra anpassningarna. Om ärendet är av mera komplicerad karaktär anmäls ärendet till skolans Elevhälsoteam EHT. Om extra anpassningar inte räcker pedagogisk kartläggning Om anpassningarna inte räcker, och eleven anses kunna vara i behov av särskilt stöd, görs en pedagogisk kartläggning av elevens styrkor och behov. Denna skrivs av mentor, i samråd med undervisande lärare. Elev och vårdnadshavare medverkar. Specialpedagogisk personal är sedan med och skriver den sammanfattande pedagogiska utredningen. Därefter träffar mentor och/eller specialpedagogisk personal, vårdnadshavare för att informera om vad skolan kommit fram till i den pedagogiska utredningen och vilka åtgärder skolan anser nödvändiga. 8

9 Upprätta och utforma åtgärdsprogram Om eleven enligt utredningen anses vara i behov av särskilt stöd fattar specialpedagog beslut om att ett åtgärdsprogram ska utformas. Det är mentor som ansvarar för att åtgärdsprogrammet skrivs, utifrån utredningens analys och slutsatser. Detta ska ske i samråd med elev och vårdnadshavare. Lärare och/eller EHT-personal involveras vid behov. Fokus i åtgärdsprogrammet ligger på att definiera elevens behov, skriva fram åtgärder som undanröjer hinder och ger eleven möjligheter att lyckas, samt ange vem/vilka som är ansvariga för att åtgärderna vidtas och genomförs, när och i vilken omfattning. Åtgärdsprogrammet följs upp regelbundet. Vid uppföljningstillfället, som bestäms vid upprättandet av åtgärdsprogrammet, gås åtgärderna igenom och en bedömning görs om de fungerar och ger önskat resultat. Om uppföljningen visar att nya åtgärder behövs, eller åtgärder stryks, upprättas ett nytt åtgärdsprogram. Alla insatser dokumenteras i samma åtgärdsprogram. Mentor har ansvar för att alla berörda lärare och annan berörd personal har kännedom om att det finns ett åtgärdsprogram för eleven, så att dessa har relevant information om elevens behov. När eleven inte längre är i behov av särskilt stöd, avslutas åtgärdsprogrammet. Extra anpassningar kan fortfarande vara aktuella. Elevärendeskonferens respektive Elevhälsoteam anmälan av ärenden Elevärendeskonferensen ligger på torsdagar Var tredje vecka är det information till alla lärare, kring elever med behov och åtgärdsprogram. De andra två veckorna diskuteras elever i år 7 och förberedelseklass, respektive år 8 och 9. Ärenden anmäls av lärarna till EHT:s brevlåda i Outlook. Dagordning skickas ut på onsdagen. Elevhälsoteamet har beslutsfattande möte varannan torsdag. Ärenden anmäls till EHT:s brevlåda i Outlook, senast till lunch onsdagen innan EHT-mötet, av personal i skolan. 9

10 Årsplan för EHT år 7-9 på Elsa Brändström skola Augusti F-betyg - översikt år 8-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - mall Kickoff EHT-arbete 21/8 Mars Plan mot diskriminering och kränkande behandling Färgmodellen - mitten av mars Lovskola - inventering elever April Närvarogruppen rapport - början av april Hälsosamtal - rapport skolsköterska September Elevhälsoplan faställs Värdegrundsarbete - temadag 19 september Februari EHT:s fokusområden Hur har det gått? Maj Överlämningar till gymnasiet Sommarjobb - rapport, mitten av maj Oktober Behov av lovskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling - uppföljning Januari F-betyg - mitten av januari Juni Överlämning från sexan - rapport Utvärdering EHT-arbete November Färgmodellen -rektorerna presenterar efter novemberlovet Trygghetsteamet - mitten av november December Närvarogruppen rapporterar Juli 10

11 Referenser Folkhälsomyndigheten, 2015: Utbildning och hälsa hur hänger de ihop? ning-halsa-faktablad.pdf Skolverket, 2018: Lgr 11; Läroplan för grundskolan samt för förskolan och fritidshemmet Sveriges Riksdag: Skollag _sfs

12

13