FJÄLLBERG VINDKRAFTANLÄGGNING. Teknisk Beskrivning

Transkript

1 FJÄLLBERG VINDKRAFTANLÄGGNING Teknisk Beskrivning

2 Medverkande Beställare: NV Nordisk Vindkraft AB Konsult: WSP Environmental, Göteborg Uppdragsansvarig: Christian Peterson, , Handläggare: Elin Börjesson, , Utredare Åsa Lindbom Figurer: WSP, om inget annat anges Omslagsfoto: Vindkraftverk i Havsnäs Vindkraftanläggning, NV Nordisk Vindkraft AB Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande I2012/1208 Uppdragsnr:

3 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner INNEHÅLL BILAGOR ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Bakgrund och syfte Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion Vind och produktion PROJEKTET Teknisk data och dimensioner Byggskedet Ytbehov Fundament Kranuppställningsplatser Övriga uppställningsytor Vägar Vägnät inom vindkraftanläggningen Transportväg till projektområdet Materialtransporter Resning av vindkraftverken Elanslutning Drift av vindkraftanläggningen Hinderbelysning Demontering och återställning BILAGOR Bilaga nr Innehåll Typ Källa 1 Principskiss av vindkraftverkens utformning Ritning NVAB/VIFAB 2 Temporära och permanenta mätmaster Ritning NVAB/VIFAB 3 Principskiss gravitationsfundament Ritning NVAB/VIFAB 4 Principskiss bergförankrat fundament Ritning NVAB/VIFAB 5 Vägprofil och skogsgata Ritning NVAB/VIFAB 6 Typsektioner för vägar vid olika terrängförhållanden Ritning NVAB/VIFAB 7 Principskiss över kranuppställningsplats, rotormonteringsyta och avverkningsområden kring kranuppställningsplats Ritning NVAB/VIFAB 8 Uppställningsplats för byggbaracker, fordon etc. Ritning NVAB/VIFAB 9 Preliminärt väg- och elnät samt övriga ianspråktagna ytor inom vindkraftanläggningen Karta NVAB/VIFAB 10 Mobil betongstation Ritning NVAB/VIFAB 11 Tvärsnitt kabelgrav Ritning NVAB/VIFAB 12 Grustag, sektion och plan Ritning NVAB/VIFAB 13 Ställverksbyggnad och fördelningsstation, fasader Ritning NVAB/VIFAB 14 Ställverksbyggnad och fördelningsstation, plan Ritning NVAB/VIFAB 15 Lokalisering av permanent mast för vindmätning Karta NVAB/VIFAB 16 Lokalisering av temporära vindmätningsmaster Karta NVAB/VIFAB 17 Geoteknisk studie Rapport Ramböll 18 Lämpliga tillfartsvägar för transporter Ritning NVAB/VIFAB WSP Environmental 3

4 Teknisk beskrivning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Tabell 1. Administrativa uppgifter Anläggningens namn Fastighetsbeteckning Kommun Fjällberg Vindkraftanläggning Åsele Sandsjö 1:6, 2:6 och 3:3 Åsele Lillögda 3:1 Lycksele Fjällberg 1:1 Lycksele Myrträsk 1:2 och 1:3 Lycksele Ledningsvall 1:13 och 1:22 Lycksele Åttonträsk 1:25, 1:36, 1:45, 2:8 och 3:1 Lycksele och Åsele kommuner Län SNI-kod Sökande Adress Västerbottens län B Två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Vindkraft i Fjällberg AB (VIFAB) c/o NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg Sweden Organisationsnummer Projektledare Telefonnummer E-post Konsult Adress Kontaktperson konsult Telefonnummer E-post Johan Roger, NV Nordisk Vindkraft AB johan.roger@nordiskvindkraft.se WSP Environmental Box Göteborg Elin Börjesson elin.borjesson@wspgroup.se 4 WSP Environmental

5 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund och syfte En ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken (MB) ska innehålla ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, produktionsmängd samt användningen av råvaror m.m. Syftet med den tekniska beskrivningen är således att ge en beskrivning av vindkraftanläggningens tekniska komponenter och innehåll samt att redovisa de arbetsmetoder som kommer att användas vid byggnation av vindkraftanläggningen vad gäller byggnation av vägar och elnät, kranuppställningsplatser samt övriga uppställningsplatser och servicebyggnader. Den tekniska beskrivningen utgår ifrån metodbeskrivning, kvalitets- och miljömallar för byggnation och riktlinjer som satts upp av NV Nordisk Vindkraft AB (NVAB), vilka en framtida byggherre och entreprenör kan förväntas åta sig. Framtida byggherre är i aktuellt fall NVAB:s dotterbolag Vindkraft i Fjällberg AB (VIFAB). Specifika riktlinjer regleras i avtal mellan byggherre och entreprenör för den enskilda vindkraftanläggningen. 2.2 Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion Ett vindkraftverk består i regel av ett fundament i betong, torn, transformator, ett nav med tre rotorblad samt ett maskinhus med generator (nacell), se bilaga 1. Generatorn omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi som sedan via en transformator ansluts till överliggande elnät. Vindkraftverkets installerade effekt beror på en mängd olika tekniska faktorer såsom rotorns svepyta, rotorns förmåga att fånga upp vind samt generatorns verkningsgrad. Transformatorn kan antingen placeras inne i vindkraftverket eller utanför i en transformatorkiosk. Beroende på verksfabrikat kan maskinhuset även innehålla en växellåda. Både generatorer och en eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. I tornet finns en ingång så att nacellen kan nås via en stege eller hiss. Ett vindkraftverk styrs automatiskt genom ett avancerat system av givare som samlar in data i form av vindhastighet, vindriktning, varvtal, effekt m.m. Här registreras eventuella felaktigheter som obalanser i rotorn, friktionskrafter och läckage. Data samlas in i ett automatiskt övervakningssystem som varnar för eventuella driftosäkerheter. Beroende på turbinmodell är sammansättningen av ingående material något varierande. En del torn består av betong, men övervägande andelen av leverantörerna har material av stål. Rotorbladen består vanligen av en kombination av glasfiber, kolfiber, trä och epoxy. Exakta dimensioner kan inte anges i dagsläget då val av turbin ännu inte gjorts. Teknikutvecklingen går snabbt inom vindkraftbranschen varför dessa dimensioner ständigt förändras och varierar från leverantör till leverantör. Vindkraftverket förankras antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden, se vidare avsnitt 3.4. Definitioner Med vindkraftverk avses här själva vindkraftverken samt fundament, torn, maskinhus, rotorblad och transformator. Med vindkraftanläggning, vindkraftetablering eller vindkraftpark avses själva vindkraftverken samt de kringverksamheter som vindkraftverken kräver; elnätet inom projektområdet, väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranuppställningsplatser och övriga uppställningsytor. Med projektområde avses det område inom vilket detaljerad projektering bedrivs i fråga om vägar och verksplaceringar. Det är även inom projektområdet som genomförda inventeringar gällande natur- och kulturvärden har genomförts. Med ett vindkraftverks tornhöjd eller navhöjd avses avstånd mellan fundament och navet där rotorbladen fästs. Med rotorradie avses längden på ett rotorblad, med rotordiameter avses diametern på rotorns svepyta, alltså längden av två rotorblad. Vindkraftverkets totalhöjd motsvarar tornhöjden inklusive längden av ett rotorblad, vilket ges när rotorbladet står rakt upp från vindkraftverkets nav. Energitermer Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme (MWh) MWh = 1 gigawattimme (GWh) GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW) MW = 1 gigawatt (GW) WSP Environmental 5

6 Teknisk beskrivning Kemikalier De kemikalier som hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, växellådsoljor, ev. ballastvätska, lagerfett och glykol för kylning. Det vanligaste är att vindkraftverken är luft- och/eller vattenkylda. Vissa tillverkare använder dock glykol som kylmedium. Även frostskyddsvätska kommer att användas. Vindkraftverk med växellåda innehåller totalt ca 500 l smörjolja samt ca 160 l hydraulolja i styrsystemet. Ett vindkraftverk utan växellåda innehåller ca l olja totalt. Turbiner både med och utan växellåda kan bli aktuellt för vindkraftanläggningen. Kontroll av vindkraftverken sker löpande och service utförs minst årligen enligt anvisningar från leverantör. Varje år tas normalt ett oljeprov för att se om oljan är i behov av ytterligare rening (utöver kontinuerlig filtrering) eller eventuellt byte. I största möjliga mån renas oljan och byte undviks. Oljan byts ungefär vart tredje till femte år beroende på oljekvalitet och slitage. Förutom oljan i vindkraftverket används under löpande drift mycket små mängder kemikalier. Ett oljeläckage skulle kunna innebära att intilliggande mark och grundvatten blir förorenade. Normalt ställs krav på skydd mot kontaminering av mark vad gäller oljespill och glykol vid offertförfrågan till turbinleverantörer. På så sätt minimeras risk för att olja och glykol läcker ut. Risken för ett oljeläckage bedöms som mycket liten. Under anläggningsfasen används även drivmedel i form av bensin och olja till de maskiner och motorfordon som används vid etableringen. 2.3 Vind och produktion Vind uppkommer genom tryckskillnader i atmosfären men påverkas även av andra krafter såsom gravitation. På låg höjd påverkas vinden av markfriktionen, d.v.s. terrängförhållanden som topografi och ytråhet. Av denna anledning ökar vindens energiinnehåll med höjden över marken. Att etablera vindkraft i skogsmiljö är något dyrare och mer komplicerat jämfört med att etablera samma typ av vindkraftverk i en öppen terräng. Dels är det dyrare att anlägga vägar och uppställningsplatser m.m., dels krävs högre torn för att rotorbladen ska nå upp till bra vindförhållanden. För att undvika tekniska problem bör vindkraftverkets bladspets vid sin lägsta punkt passera tillräckligt högt ovanför trädtopparna så att den svåra turbulensen i vindflödet som skapas av träden undviks. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk har resulterat i allt större, tystare och effektivare vindkraftverk med lägre produktions- och driftkostnader. Ett stort vindkraftverk med större generator och ett bredare vindspann utvinner mer energi inom ett begränsat område än mindre vindkraftverk. Grundläggande för en god vindkraftetablering är områdets vindförhållanden. Vindens tillgängliga rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten i kubik, vilket medför att en förhållandevis liten ökning av vindhastigheten ger en stor ökning av mängden producerad elenergi. Lokaliseringen av vindkraftverken på detaljnivå inom projektområdet är alltså av stor betydelse för att så mycket tillgänglig energi som möjligt ska kunna utvinnas. Goda kunskaper om områdets vindförhållanden är därför nödvändigt. 6 WSP Environmental

7 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner Hur tätt vindkraftverken kan stå i en park är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom området. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken stjäl då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör avståndet mellan vindkraftverken uppgå till ungefär 4-6 rotordiametrar. Ett vindkraftverk producerar energi vid vindhastigheter mellan 3 och 25 m/s. Vindkraftverken har variabla varvtal och bladen kan vridas så att effekten kan optimeras efter vindförhållandena. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Ju större rotor desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Maximal effekt, s.k. märkeffekt, uppnås vid ca m/s, beroende på turbintyp. Vid vindhastigheter över 25 m/s stängs vindkraftverket normalt av för att motverka förslitningsskador. Ett modernt vindkraftverk nyttjar idag ca procent av vindens energiinnehåll och producerar energi under ca 90 procent av årets timmar under optimala förhållanden. Projektområdets vindklimat I samband med inledande utredningar av projektområdet konstaterades att vindförhållandena är tillräckligt goda för att vindbruk ska kunna bedrivas på ett ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt inom projektområdet. VIFAB har satt upp fem temporära vindmätningsmaster i projektområdets olika delområden i syfte att verifiera vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna påbörjades med hjälp av en mätmast i september Ytterligare tre master sattes upp i juli och augusti 2011 och en femte mast sattes upp i juni Samtliga temporära mätmaster som använts under utvecklingsfasen har en mäthöjd om 80 meter. En permanent och en temporär mätmast kommer att installeras under byggfasen för att verifiera vindkraftverkens elproduktion. Båda kommer att ha samma höjd som vindkraftverkens slutliga navhöjd. Masternas placeringar visas i bilaga 15 och 16. Bygglov för mätmasterna söks separat. 01. Vindrosen visar den årliga medelvinden baserad på de fyra första mätmasterna. Resultatet visar en västlig förhärskande vindriktning över projektområdet med sekundära dominerande vindriktningar från nordväst och söder. Källa: NVAB WSP Environmental 7

8 Teknisk beskrivning Långtidsmätningarna av områdets vindresurser kommer att utvärderas och ligga till grund för produktionsberäkningar, ekonomiska kalkyler och vilken vindkraftsmodell som upphandlas. Utifrån resultatet av de vindmätningar som hittills genomförts har medelvinden över projektområdet uppskattats till ca 7,8 m/s vid 120 m höjd över marken. Skisser över temporära och permanenta mätmaster visas i bilaga 2. I figur 1 visas en vindros över projektområdet. Den visar det långsiktiga årsgenomsnittet utifrån resultat från de fyra första mätmasterna. Vindrosen påvisar att den förhärskande vindriktningen är från väst med sekundära dominerande riktningar från nordväst och söder. 3. PROJEKTET Tabell 2. Vindkraftverkens dimensioner Effekt Navhöjd Rotordiameter Totalhöjd upp till 4 MW ca 140 meter ca 120 meter max 200 meter över högsta marknivå Tabell 3. Vindkraftanläggningens dimensioner och etableringsmiljö Antal verk Årlig elproduktion Etableringsmiljö max 60 st. ca 420 GWh (á 6-8 GWh/verk och år) skog 3.1 Teknisk data och dimensioner Principen om att tillämpa bästa möjliga teknik enligt MB tillåter inte att man i dagsläget kan fastställa vilket vindkraftverk och leverantör som kommer att väljas vid tidpunkt för upphandling. Miljöprövningen sker därför utifrån vissa ramvärden. Angivna ramvärden i tabell 2 och 3 kommer att innehållas oavsett val av fabrikat och typ. Ett vindkraftverk av den storlek som planeras bedöms producera ca 6-8 GWh el/år. Vindkraftanläggningen beräknas kunna producera el för upp till hushåll som förbrukar kwh el/år eller villor med en förbrukning på kwh el/år 1. Byggstart Månad 10 Månad 15 Månad 20 Månad 25 Månad 30 Vägbyggnation Byggnation av elnät och anslutningar Inmätning, utsättning m.m. Montering av vindkraftverk 02. Schematisk beskrivning av byggnationen av vindkraftanläggningen. Figuren är endast indikativ. 8 WSP Environmental Byggnation av fundament 1. Beräknat för 60 verk á 7 GWh el/verk och år Test och driftsättning av vindkraftverken

9 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner 3.2 Byggskedet Byggskedet beskrivs schematiskt i figur 2, tidsaspekterna är endast indikativa och en detaljerad tidplan för byggskedet tas fram innan byggskedet. Totalt förväntas byggnationen ta ca 2,5 år. Frekvensen av transporter vid byggskedet kommer att bero på var i byggnationsprocessen man befinner sig. Etablering av vägar, fundament, uppställningsplatser samt nedläggning av elkabel kommer att utföras så att natur- och kulturkänsliga områden i så stor utsträckning som möjligt undviks i enlighet med vad som anges i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Byggskedets första veckor ägnas åt mätning och utsättning. Vidare kommer även en geoteknisk undersökning att genomföras för att bestämma lämpligt tillvägagångssätt vid anläggningsarbetet. Inga specifika transporter förväntas bortsett från personbilar under denna del av byggnationsskedet. 3.3 Ytbehov Hur tätt vindkraftverken kan stå beror, som beskrivs ovan, på rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom området. För att kunna nyttja vindenergin optimalt uppgår det ungefärliga avståndet mellan vindkraftverken till 4-6 rotordiametrar, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till förhärskande vindriktning. Vindkraftverkets grundläggning, i form av hårdgjord yta, är ett förhållandevis litet ingrepp jämfört med de tillhörande vägdragningarna. Aktuellt projektområdet omfattar 5 956,6 ha och planerad vindkraftanläggning rymmer 60 vindkraftverk. Det ytbehov som krävs för att anlägga vindkraftanläggningen kommer att utgöra ca 4,8 procent av det totala projektområdet. Vissa av dessa ytor kommer dock endast temporärt behöva tas i anspråk under själva byggna- 1 hektar (ha) motsvarar 100 *100 meter, m 2. Tabell 4. Översiktlig beräkning av ytbehov för 60 vindkraftverk (enligt planerad huvudlayout) á 3MW. Typ av yta Yta för verksplacering inklusive avverkning kring verksplats Kranuppställningsplatser inkl. ytor för kringavverkning Yta nyetablering av väg (bredd 6 m), längd 46,2 km, inkl. en avverkad korridor på 30 m varav 18 meter förblir permanent. Yta uppgradering av väg (bredd 6 m), längd 26,3 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc.) inkl. en avverkad korridor på 18 m. Övriga ytor (servicebyggnader, lagringsytor, rotormonteringsytor, ev. täkt, master etc.) Summa totalt ytbehov Hektar (ha) 4,2 ha (0,07 ha/verk) 59,5 ha (0,99 ha/verk) 147 ha 52,1 ha 24,8 ha 287,5 ha Tabell 5. Översiktlig beräkning av markanspråk över tiden, beräknat för 60 vindkraftverk (enligt planerad huvudlayout) á 3MW. Permanent markanspråk Möjligt permanent markanspråk beroende på leverantörsval och slutgiltiga tekniska lösningar Temporärt markanspråk, exempelvis temporära lagringsplatser Möjligt temporärt markanspråk beroende på leverantörsval och slutliga tekniska lösningar Summa totalt markanspråk Projektområdets totala areal 212,4 ha 1,5 ha 63,1 ha 10,6 ha 287,5 ha 5956,6 ha Maximalt möjligt markanspråk 4,8 % Permanent markanspråk 3,6 % WSP Environmental 9

10 Teknisk beskrivning tionen. Det permanenta markanspråket uppgår till 3,6 procent. Beräknat markanspråk visas i tabell 4 och 5. Begreppen som presenteras i tabellerna och varje respektive ytas funktion beskrivs vidare nedan. En karta med preliminär utformning av de ytor som tas i anspråk visas i bilaga Fundament Vindkraftverken kan förankras antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden. En geoteknisk skrivbordsstudie har genomförts, se bilaga 17, vilken kommer att kompletteras med undersökningar i fält. Turbinleverantören anger vilken typ av fundament som ska användas i det aktuella fallet för att garantivillkoren ska uppfyllas. På mark med normal beskaffenhet sker förankring via gravitationsfundament, vilket innebär att tornet gjuts fast i armerad betong, nedgrävd under markytan, se principskiss för gravitationsfundament i bilaga 3. Vid etablering på berg kan ett fundament av typen bergadapter användas, då tornet förankras med bultar fastklämda med betong i djupa hål i berggrunden, se principskiss för bergförankrat fundament i bilaga 4. Även fundamentets dimensioner varierar beroende på val av turbintyp och några exakta dimensioner kan därför inte anges. Ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk av aktuell storlek upptar uppskattningsvis en yta på drygt 500 m 2. Ca m 3 betong krävs vid gjutning av ett gravitationsfundament och ca ton armeringsstål. För ett fundament av typen bergadapter åtgår enbart några tiotal kubikmeter betong. Betongtillverkning för grundläggning och fundament kommer att ske med en mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet, se bilaga 10. Grus, cement och vatten blandas då på plats och pumpas sedan med pumpbil ut i fundamentet. Efter att ett fundament är byggt lämnas det i ca en månad för att härda. Därefter följer besiktning innan montage av vindkraftverket kan påbörjas. 03. Armering av gravitationsfundament. Foto: NVAB 10 WSP Environmental

11 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner 04. Gjutning av gravitationsfundament, Kyrkberget. Betongen pumpas från en pumpbil genom en kranarm och sprids i fundamentet. Foto: NVAB 3.5 Kranuppställningsplatser Vidare krävs etableringsytor invid varje vindkraftverk, nedan kallad kranuppställningsplats. Kranuppställningsplatsen består av en hårdgjord yta av grus som fungerar som uppställningsplats för kran och hjälpkran vid byggnation. Kranuppställningsplatsernas storlek varierar med storleken på vindkraftverken och även utformningen av ytorna kan komma att ha olika utseende beroende 05. Kran för byggnation av verk, Håcksta. Foto: NVAB WSP Environmental 11

12 Teknisk beskrivning på verksleverantör samt möjlig anpassning till terräng och naturförhållanden. Förutom vid resning av vindkraftverken kommer kranuppställningsytorna att nyttjas i samband med underhålls- och reparationsarbeten under drifttiden. För ett vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs en kranuppställningsplats i storleksordningen ca 1 ha. Slänterna ner från grusplanen avverkas under byggfasen men tillåts växa upp igen under driftsfasen. I bilaga 7 visas en principskiss över en kranuppställningsplats inklusive fundamentyta, rotormonteringsyta och de avverkningsområden kring uppställningsplatserna som krävs under byggnationsfasen. En beräkning av kranuppställningsplatsernas totala ytbehov redovisas i avsnitt Övriga uppställningsytor Med övriga uppställningsytor avses de ytor som måste anläggas för de kringverksamheter som vindkraftanläggningen ger upphov till; servicebyggnader, platskontor, uppställningsytor, temporära lagringsytor, rotormonteringsytor, eventuell täkt, master etc. Vindkraftanläggningen kommer att innefatta en servicebyggnad med tillhörande transformatorstation som utgör kopplingspunkt, se bilaga 13 och 14. Byggnaden kan komma att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Byggnader kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden söks separat. Vidare behövs en permanent uppställningsplats för byggbaracker, fordon och liknande. Uppställningsytan kommer att anläggas enligt samma princip som byggnation av väg och kranuppställningsplats. En principskiss över uppställningsplatsen finns i bilaga 8. En beräkning av det totala ytbehovet för de övriga uppställningsytorna redovisas i avsnitt Vägar Vindkraftverken kommer att transporteras till området i ett antal sektioner varefter de monteras på plats. Det ställs stora krav på vägens bärighet och geometri för att klara av de långa och tunga transporterna. I aktuellt fall sker vindkraftetableringen i ett område med produktionsskog där det redan finns befintliga skogsbilvägar anpassade för tunga timmertransporter. Dessa vägar kommer att nyttjas i största möjliga utsträckning samt breddas och förstärkas där det är nödvändigt. Nyetablering av väg kommer dock att ske fram till respektive verksplats. Med nyetablering av väg avses de vägsträckningar som måste nyanläggas och med uppgradering av väg avses förstärkning och breddning av redan befintliga vägar. En geoteknisk undersökning görs normalt för att bestämma utformning och grundläggning av vägarna. Som tidigare nämnts har en geoteknisk skrivbordsstudie genomförts, se bilaga 17, vilken kommer att kompletteras med undersökningar i fält. Vägarna byggs ca 6-10 meter breda med breddning i kurvor där behov föreligger för att klara av de långa transporterna av rotorbladen. Transporterna med rotorbladen kan vara upp till 65 meter långa. Röjning av träd krävs på båda sidor av vägen. Bredden på den röjda korridoren varierar beroende på terräng och vägsträckning m.m. Korridoren krävs för att 12 WSP Environmental

13 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner 06. Nyetablerad väg vid NVAB:s vindkraftanläggning Kyrkberget. Foto: NVAB möjliggöra snöröjning, breda transporter samt till att tillfälligt lägga upp det ytskikt som schaktas av och som sedan används till bl.a. släntning. På vissa platser, t.ex. vid kurvor, krävs bredare korridorer. Som mest kan det komma att krävas en upp till 30 m bred korridor fri från träd för vägbyggnationen och övrig infrastruktur, se vidare bilaga 5. Under drifttiden tillåts vegetation växa upp i hela eller delar av skogsgatan. Utformningen av de nyetablerade vägsträckningarna kommer att variera beroende på markförhållanden och topografi. I bilaga 5 och 6 visas olika typsektioner som kan komma att bli aktuella. Figurerna är principskisser vilket innebär att avvikelser kan förekomma. För vägbyggnationen används i så stor utsträckning som möjligt återvunnet fyllnadsmaterial samt konventionellt krossmaterial. Vägarna kommer att byggas enligt Skogsstyrelsens anvisningar för projektering och byggande. Någon asfaltering bedöms normalt inte behövas såvida inte redan asfalterad väg förstärks. Vid förstärkning och breddning av befintlig väg kommer den befintliga vägkroppen att bibehållas och överdelen förstärkas med nya bärlager medan breddningen konstrueras. Vägbyggnation och hydrologiska förhållanden Projektområdet innehåller flera naturvärden knutna till hydrologiska förhållanden. Som tidigare nämnts kommer vägbyggnationen att ske enligt Skogsstyrelsens anvisningar. Utöver detta vidtas även ett flertal skyddsåtgärder för att minimera anläggningens påverkan på hydrologin, se specifikation i MKB. För vägens funktion och stabilitet är det viktigt att vägkroppen dräneras och att vatten avleds från vägområdet. Yt- och grundvatten kan orsaka erosion och andra skador på vägarna. Vägtrummor ska således placeras genom vägkroppen med jämna mellanrum. Vid breddning av befintlig väg byts även eventuella trummor ut och ersätts av, i första hand, plasttrummor med minst samma diameter som har funnits tidigare. Om det föreligger behov av att öka trummans diameter för att inte förorsaka dämning uppströms väljs en större trumma. Vid nyanläggning av väg över dike, vattendrag eller naturlig lågpunkt i terrängen förläggs trumma i erforderlig storlek för att möjliggöra naturlig WSP Environmental 13

14 Teknisk beskrivning avrinning och undvika dämning. Mindre trumma än 300 mm används inte eftersom sådana kan ge dålig självrensningseffekt. Vägtrummor kontrolleras efter byggnationen och eventuella skador repareras. Skulle väg behöva anläggas över myrmark kommer vägbanken under mark att byggas upp av grovgenomsläpplig sprängsten alternativt ett materialavskiljande lager av geotextil mellan våtmark och vägkropp för att inte stoppa det naturliga flödet i marken. Väg över myrmark anläggs utan diken. Markavvattning undviks genom att vägdiken inte anläggs över eller i anslutning till våtmarker, öppet vatten eller vattendrag. 3.8 Vägnät inom vindkraftanläggningen Inom projektområdet finns ett väl utbyggt vägnät med skogsbilvägar av olika standard. VIFAB har utrett framkomlighet och möjliga transportvägar och tagit fram ett preliminärt väg- och kabelnät utifrån anläggningens huvudlayout. Vid utformningen har VIFAB utgått ifrån att det befintliga vägnätet ska användas i så stor utsträckning som möjligt samt att våtmarker, sjöar och vattendrag ska undvikas i möjligaste mån för att påverkan på områdets hydrologi, natur- och kulturmiljövärden ska minimeras. Väg- och kabelsträckning som presenteras i föreliggande handlingar ska endast ses som ett exempel. Ändringar kan komma att göras i förhållande till de tekniska krav som ställs för transport av det vindkraftverk som slutligen upphandlas. Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. Preliminärt väg- och kabelnät inom projektområdet visas i bilaga 9. Några av de befintliga vägar som kommer att förstärkas och breddas korsar idag vattendrag på ett antal platser. Detta innebär att förstärknings- och breddningsarbeten kommer att krävas vid sådana passager samt på vissa ställen i anslutning till våtmarker. Med anledning av att korsningarna mellan vattendrag och vägar är befintliga har detta bedömts ge mindre påverkan på områdets naturvärden i jämförelse med att ta orörd mark i anspråk, se vidare MKB. Enligt den preliminära utformningen av väg- och kabelnätet kommer nyanläggning av väg att ske över vattendrag på två platser. En sträcka återfinns i den västra delen av delområde Sandsjön Västra och en i den norra delen av delområde Hemberget. Ett flertal skyddsåtgärder och hänsyn vidtas för att minimera påverkan på områdets hydrologi, se avsnitt 3.7 ovan samt MKB. 3.9 Transportväg till projektområdet VIFAB har utrett möjliga transportvägar från hamn till projektområdet, se figur 7 samt bilaga 18. Huvudalternativet innebär att transporterna anländer till Umeå hamn med fartyg. Från Umeå hamn transporteras vindkraftverken sedan via E12 mot Umeå och tar därefter söderut på E4 till Nordmaling. Från Nordmaling går transporterna mot nordväst på väg 353 till Bjurholm, därefter västerut på väg 92 för att gå vidare mot nordväst på väg 353 mot Lycksele. Före Lycksele tar transporterna av västerut för att fortsätta till Åttonträsk på väg 365 mot Åttonträsk och Lillögda. Det finns även två alternativa transportvägar. Alternativ 1 innebär att vindkraftverkens sektioner transporteras med fartyg till Umeå hamn och därefter på lastbil längs med E12 och väg 92 förbi Vännäs fram till Bjurholm. Därefter 14 WSP Environmental

15 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner går transporterna norrut längs väg 353 upp till Lycksele och vidare söderut längs väg 365 fram till projektområdet. I alternativ 2 transporteras vindkraftverkens sektioner istället med fartyg till Skellefteå hamn och därefter på lastbil längs E4:an ned till Umeå. Från Umeå planeras samma transportväg som i alternativ Materialtransporter I detta avsnitt görs en beskrivning av de mängder material som förväntas komma att åtgå och den mängd transporter till och från området detta kommer att kräva. Uppskattningen bygger på schablonvärden och omfattar planerad vindkraftanläggning med 60 vindkraftverk. 07. Preliminär transportväg från Umeå hamn till projektområdet. Ritningen visas även i A3 i bilaga 18. Källa: NVAB Transport av vindkraftverk Varje vindkraftverk transporteras i sektioner med ca 10 fordon. Sammanlagt innebär detta att ca 600 lastbilstransporter med vindkraftverkens sektioner kommer att krävas. De kranar som används för resning av vindkraftverken transporteras med ca 30 fordon för att sedan monteras på plats. WSP Environmental 15

16 Teknisk beskrivning 08. Transport av rotorblad, Havsnäs Vindkraftanläggning. Foto: NVAB Transport av krossmaterial Material för byggnation av väg, kranuppställningsplatser samt övriga uppställningsplatser innefattar huvudsakligen krossat berg i olika fraktioner, men även bra moränmaterial som förstärkningslager. Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Sprängmassorna kommer att användas inom projektområdet för väggbyggnation samt vid anläggning av kran- och övriga uppställningsplatser. I aktuellt fall kommer fyllnadsmaterial från sprängning i området till viss del att täcka behovet av massor, vilket innebär att behovet av massor från sidotag och täkter minskar. De massor som uppstår till följd av anläggningsarbetena bedöms dock inte som tillräcklig. För att tillgodose behovet av material kan befintliga grus- och/eller bergtäkter nyttjas alternativt kan det bli aktuellt att etablera en ny täkt. Detta har ännu inte fastslagits. I det fall det blir aktuellt med nyetablering av täkt kommer den att omfattas av en separat tillståndsansökan och prövning. En principskiss för bergtäkt finns i bilaga 12. Befintliga täkter i närområdet kring vindkraftanläggningen visas i figur 9. Antalet transportrörelser med krossmaterial kommer således att bero på vilka möjligheter som finns att använda befintliga täkter och/eller möjligheten att anlägga en ny täkt i området. Transport av betong För byggnation av gravitationsfundament krävs armering och betong. Totalt beräknas ca 500 m 3 betong att krävas per fundament, vilket innebär sammanlagt m 3 betong. En betongbil lastar ca 7,5 m 3 om den ska trafikera vägar med bärighetsklass 1 (BK1), vilket innebär ca transportrörelser. Som tidigare nämnts planerar VIFAB att ha betongtillverkning med en mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet, på så sätt undviks alltså betongtransporterna, en stor mängd transporter som annars varit nödvändiga undviks därmed. Detta ger således mindre miljöpåverkan från transporter än användande av befintliga betongstationer samtidigt som transportkostnaderna minskas. 16 WSP Environmental

17 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner 3.11 Resning av vindkraftverken Som ovan nämndes transporteras vindkraftverken i sektioner till området och reses därefter med hjälp av en specialkran, en s.k. huvudkran, se figur 10. Även huvudkranen transporteras till området i sektioner och monteras på plats. För att montera huvudkranens bom krävs det att en mobilkran (hjälpkran) lyfter bommens sektioner på plats. För att bommen till lyftkranen ska få plats krävs att en yta avverkas intill vägen. För att kunna montera huvudkranen projekteras vägen rak de sista metrarna fram till montageplatsen, detta för att undvika att ytterligare skog eller mark måste tas i anspråk för kranmontage. 09. Befintliga bergtäkter, moräntäkter, naturstentäkter m.m. i vindkraftanläggningens närområde. Vindkraftanläggningens ungefärliga delområden visas med röda cirklar. Källa: Statens geologiska undersökning SGU, Bottendelen av tornet monteras till fundamentet varefter resterande tornsektioner och nacellen sätt på plats. Rotorbladen monteras antingen på marken eller också var för sig direkt uppe vid navet. Resningen av ett vindkraftverk brukar genomföras på ett par dagar, under förutsättning att vindförhållandena är gynnsamma. Slutligen tar det någon vecka för driftsättning innan elproduktionen börjar. Med anledning av vindkraftanläggningens storlek kommer vindkraftverken att driftsättas sektionsvis, vilket innebär att driftsättningen av hela vindkraftanläggningen kan ta flera månader. WSP Environmental 17

18 Teknisk beskrivning 10. Montering av ett vindkraftverk i Håcksta Vindkraftanläggning, med hjälp av en stor mobilkran (röd) och en mindre hjälpkran (gul). Foto: NVAB 3.12 Elanslutning Det svenska elnätet Sveriges elnät är indelat i tre nivåer; (1) nationellt stamnät, (2) regionala nät och (3) lokala nät. Det nationella stamnätet löper genom hela Sverige och ägs av staten. Det är Svenska Kraftnät som har till uppgift att förvalta och driva det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Vidare är Svenska Kraftnät systemansvarig myndighet enligt ellagen och har det övergripande ansvaret för att balans mellan produktion och förbrukning av el upprätthålls inom hela landet. Regionnäten ägs av ett fåtal företag och länkar samman stamnätets högre spänningsnivåer med de lägre spänningsnivåerna som tillämpas på lokalnäten. Även de lokala näten ägs av dessa företag tillsammans med kommunala energibolag. Enligt 2 kap 1 Ellagen får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Koncessionsprövningen finns för att elnätet ska få en lämplig utformning ur samhällsekonomisk synpunkt och att prövning ska ske gentemot miljövärden och motstående intressen. Energimarknadsinspektionen prövar tillståndsansökningar gällande nätkoncessioner. Vindkraftanläggningens anslutning till elnätet ingår således inte i den aktuella tillståndsansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken. Bedömning av elanslutningens miljökonsekvenser görs i aktuellt fall därför endast vad gäller det interna, icke koncessionspliktiga, elnätet inom projektområdet. Anslutningsledningar från projektområdet till anslutningspunkt med överliggande elnät redovisas endast översiktligt. 18 WSP Environmental

19 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner Anslutning av vindkraftanläggningen NVAB projekterar ett flertal vindkraftanläggningar inom Västerbottens län. Sammanlagt projekteras 101 vindkraftverk (á 3 MW) med en installerad effekt om 303 MW. Tillsammans med planerade vindkraftanläggningar i Vargträsk, Vinliden och Hornmyran har möjlig elanslutning för planerad vindkraftetablering i Fjällberg undersökts. Anslutningsalternativen är dock begränsade och även mycket kostsamma. För att kunna bära kostnaderna för en anslutning till regionalt elnät eller nationellt stamnät krävs således en samordning mellan de, av NVAB, planerade vindkraftanläggningarna i Västerbottens län. Nätägare inom länet är Skellefteå Kraft Elnät AB, Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät. I aktuellt fall ligger de planerade vindkraftverken i Fjällberg inom Skellefteå Kraft Elnät AB:s koncessionsområde. Det finns i dagsläget ingen möjlighet att ansluta vindkraftetableringarna till befintligt elnät, vare sig stamnät eller regionalt nät, då det råder kapacitetsbrist. Skellefteå Kraft Elnät AB avser att prioritera en utbyggnad av sitt elnät för att förbättra elinfrastrukturen och skapa möjlighet till en miljöeffektiv elanslutning av anläggningarna gemensamt. Skellefteå Kraft Elnät AB:s ledningar kommer vidare att kopplas mot Svenska Kraftnäts station Tuggen. Tuggen är gammal och det föreligger fysiska be- 11. Förslag till elanslutning, endast indikativ. WSP Environmental 19

20 Teknisk beskrivning gränsningar för en uppgradering av stationen. I nuläget är således en byggnation av ny transformatorstation att föredra. Svenska Kraftnät tillåter inte heller anslutning av produktionsanläggningar med installerad effekt understigande 300 MW till sitt 400 kv nät för att säkerställa att den befintliga kraftledningens driftsäkerhet inte ska påverkas. Exakt sträckning för anslutningsledningarna har ännu inte utretts. En separat ansökan om nätkoncession för vindkraftanläggningens elanslutning kommer att göras. I figur 11 visas ett översiktligt förslag till nätanslutning av planerad vindkraftanläggning. Elnätet inom anläggningen Vindkraftverkets generator genererar elenergi från 690 V (matningsspänning). I vindkraftverkens torn finns en transformator som omvandlar generatorspänningen till ca 33 kv (matningsspänning). Dessa är normalt sett torrisolerade och saknar därmed olja. Beroende på verksmodell är denna transformering placerad inne i vindkraftverket eller i en mindre transformatorkiosk invid vindkraftverket. Härifrån leds producerad elenergi via ett kabelnät till det anslutande elnätet. I figur 12 visas en schematisk principskiss för elanslutningen. Härutöver kommer en servicestation att anläggas inom etableringsområdet, se beskrivning i avsnitt 3.6. Vindkraftverk med transformator Vindkraftverk med transformator Kopplingsstation Kopplingsstation Högspänningsledningar 33 kv Högspänningskablage kv 12. Schematisk bild över elanslutning av vindkraftetableringen. Uppsamlingsstation Substation/Ställverk Anslutning till regionnä 40 eller 130 kv Anslutning vidare till regionnät 130 kv eller nationellt stamnät 400 kv Nedläggning av el- och optisk kabel Vidare kommer även ett optiskt kommunikationsnät förläggas mellan vindkraftverken. Detta kommer att användas för styrning, optimering och driftuppföljning av anläggningen. Kabelnätet, d.v.s. elnätet och det optiska kommunikationsnätet inom anläggningen, förläggs i regel under markytan och i största utsträckning längs det interna vägnätet. På så vis begränsas ianspråktagen mark. Vilken sida av vägen som väljs beror på markförhållanden och att branta slänter ska undvikas. Förläggning av kabel kan med fördel göras vid byggnationen av ny väg eller vid breddning och förstärkning av befintlig väg. Sprängning kan komma att bli aktuell för kabelförläggning, vilket kommer att undersökas vidare vid detaljprojektering. Kablarna förläggs i enlighet med gällande föreskrifter om markförläggning av kabel, d.v.s. avseende djup och isolering etc. En principskiss för kabelgrav visas i bilaga WSP Environmental

21 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner Högspänningskablaget förläggs från respektive vindkraftverk till lämpligt placerad transformatorstation mellan NVAB:s planerade vindkraftanläggningar. Tillsammans utgör detta det s.k. uppsamlingsnätet. Elnätet inom projektområdet (uppsamlingsnätet) kommer att ägas av VIFAB. Bilaga 9 visar preliminär utformning av el- och vägnät inom vindkraftanläggningen. 13. Kabelgrävning längs befintlig väg, Håcksta Vindkraftanläggning. Foto: NVAB 3.13 Drift av vindkraftanläggningen Genom vindkraftverkens övervakning av driftkriterier och styrsystem kommer driften huvudsakligen att skötas på distans. Enklare driftstopp kan oftast åtgärdas på distans, men större driftstopp måste åtgärdas på plats. Regelbunden service av vindkraftverken sker normalt sett ett par gånger per år för att säkerställa säkerhet och vindkraftverkens drift. Vid vindhastigheter på ca 25 m/s stängs vindkraftverken av säkerhetsskäl automatiskt av för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. Vindkraftverken är också utrustade med ett övervakningssystem som stänger av vindkraftverken om temperaturen i turbinen blir för hög. Vid vindar som är så hårda att vindkraftverket riskeras att skadas vinklas vindkraftverkets rotorblad med hjälp av automatiserad mekanik så att en större andel vindenergi släpps förbi. Därmed blir krafterna på rotorn mindre. Vid vindhastigheter på över m/s vinklas rotorbladen så att all vind släpps förbi. På så sätt undviks att skadliga laster från vinden uppkommer på vindkraftverkets rotor och därav minskar risken för haveri. Vidare görs alltid beräkningar på vilka extrema vindstyrkor som kan uppkomma vid respektive projektområde så att man kan säkerställa att rätt typ av vindkraftverk väljs. Inom områden där större risk för extremvindar föreligger väljs ett vindkraftverk som kan klara av större laster utifrån ett klassificeringssystem. Denna klassning sker utifrån ett standardiserat system utvecklat av IEC (International Electrotechnical Commission). WSP Environmental 21

22 Teknisk beskrivning Med anledning av vindkraftanläggningens storlek kommer sannolikt en servicebyggnad att anläggas i anslutning till anläggningen där servicetekniker är stationerade. Under drifttiden förekommer normalt transporter kopplade till underhåll av vindkraftverken Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att förses med hindermarkering i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155). Här anges regler för hindermarkering beroende på vilken totalhöjd vindkraftverken kommer att ha. Vindkraftverk som överstiger 150 meter totalhöjd ska markeras med högintensivt vitt blinkande ljus dagtid, med lägre ljusstyrka under gryning, mörker och skymning. I mörker ska hinderbelysningen enligt aktuella föreskrifter ha en ljusstyrka på candela (cd) +/- 25 procent och avge blinkningar per minut. Candela är ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger i en angiven vinkel. För det fall det finns bostadshus inom en radie på fem kilometer från vindkraftverket föreligger som huvudregel en skyldighet att avskärma det högintensiva ljuset så att direktljus inte träffar markytan på närmare avstånd än fem kilometer från vindkraftverket. Att notera är dock att en översyn av aktuella föreskrifter pågår för närvarande. I en vindkraftpark kan de vindkraftverk som ej utgör parkens yttre gräns istället förses med fast rött lågintensivt ljus, såvida inte Transportstyrelsen beslutar om ytterligare markering Demontering och återställning Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är år. Verksamhetsutövaren ansvarar för demontering och avveckling. Vid nedmontering och återställande av platsen kommer, liksom vid byggnation, transporter och nedmonteringsarbete att ske. Det vägnät som har anlagts lämnas vanligtvis kvar och kan användas som transportvägar för skogsbruket. På anläggningsytorna planteras skog. Återvinning av vindkraftverkets delar är att föredra i största möjliga mån, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vindkraftverken monteras ned och stål, järn och koppar i vindkraftverken kan återvinnas. Kompositmaterialet i rotorbladen kan i dagsläget inte återvinnas, men försök på detta pågår. Vid skrotning tas kemikalierna tillvara genom tillbörligt förfarande. Fundamenten tas vanligtvis bort till 30 cm under markytan eller täcks med ett jordlager med 30 cm djup. Elkablar lämnas vanligtvis kvar i marken, kablar som framledes inte kommer att brukas eller nyttjas klipps av. Om det är miljömässigt fördelaktigt kan kablar och fundamenten tas upp och bortforslas. Om detta visar sig behövas bör miljönyttan ställas mot de antal transporter som krävs för att avlägsna allt material från området. Om materialet avlägsnas från området kan även fundament och kablar återvinnas. Betong i fundament kan krossas och användas för vägbyggnad. Resurser för återställande fonderas och redovisas i tillståndsansökan för vindkraftanläggningen. 22 WSP Environmental

23 Fjällberg Vindkraftanläggning, Lycksele och Åsele kommuner WSP Environmental 23

24 WSP Environmental Box Göteborg Tel: Fax: