TEKNISK BESKRIVNING VINDPARK GRÄVLINGKULLARNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEKNISK BESKRIVNING VINDPARK GRÄVLINGKULLARNA"

Transkript

1 Bilaga B Stena Renewable AB [Type text]

2 Titel Författare Teknisk beskrivning, Vindpark Grävlingkullarna Johnny Carlberg, Gabriella Nilsson & Hulda Pettersson, Sweco Uppdragsnummer Sweco Energuide AB Box Stockholm Utgivare Stena Renewable AB Box Göteborg Ort och datum Stockholm, oktober 2014 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet. Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Stena Renewable AB. 2 (19)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING KONTAKTUPPGIFTER 5 2 VIND OCH PRODUKTION 5 3 VINDKRAFTVERKEN 6 4 YTBEHOV FUNDAMENT KRANPLATSER UPPSTÄLLNINGSPLATS VINDPARKENS INTERNA VÄGNÄT 10 5 TRANSPORTER OCH MATERIAL MATERIAL OCH TRANSPORT FÖR VÄGAR, KRANPLATSER OCH VINDKRAFTSBYGGNATION TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK EVENTUELL ANVÄNDNING AV NATURGRUS KEMIKALIER 14 6 ANLÄGGNINGSSKEDET 16 7 ANSLUTNING TILL ELNÄTET 17 8 DRIFT, UNDERHÅLL OCH SERVICE HINDERMARKERING ISBILDNING OCH ÅSKA 18 9 AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING REFERENSER 19 3 (19)

4 1 INLEDNING Stena Renewable AB (Stena) ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk inom ett projektområde benämnt Grävlingkullarna i Filipstads kommun, Värmlands län. Projektområdet för den planerade vindparken Grävlingkullarna är lokaliserat i östra delen av Filipstads kommun, Värmlands län på gränsen mot Hällefors kommun och Örebro län, se Figur 1.1. Området ligger ca 11 km öster om Filipstads tätort och 7 km väster om Hällefors tätort samt upptar en total yta om ca hektar Figur 1.1. Karta som visar områdesavgränsningen samt planerad utformning av vindpark Grävlingkullarna. 4 (19)

5 Föreslagen vindkraftetablering omfattar 18 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. Hur vindkraftverken kan placeras inom projektområdet beror bl.a. på vilken typ av verksmodell som blir aktuell vid byggnation. Ansökan baseras på den förespråkade parklayouten, d.v.s. upp till 18 vindkraftverk med fasta koordinater med en flyttmån om 100 meter. En ansökan om miljötillstånd ska enligt miljöbalken innehålla ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, produktionsmängd samt användningen av råvaror m.m. Syftet med en teknisk beskrivning är således att beskriva vindkraftanläggningens tekniska komponenter och innehåll samt redovisa arbetsmetoder för anläggande av vindkraftanläggningens väg- och elnät, uppställningsytor m.m. 1.1 KONTAKTUPPGIFTER Stena Renewable AB Adress: Box 7123 Kontaktperson: E-post: Göteborg Pia Hjalmarsson Telefon: VIND OCH PRODUKTION Vind uppkommer genom tryckskillnader i atmosfären men påverkas även av andra krafter som t.ex. gravitation. På låg höjd påverkas vinden av markfriktionen, d.v.s. terrängförhållanden som topografi och ytråhet. Med höjden ovan mark ökar således vindens energiinnehåll. Vid etablering av vindkraft i skogsmiljö behöver vindturbulensen ovan skogsskiktet tas in i beräkningarna, vilket medför att tornen behöver vara så höga att vindkraftverkets bladspets vid sin lägsta punkt passerar tillräckligt högt ovan trädtopparna att turbulensen i vindflödet som skapas av träden undviks. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk har resulterat i allt större, tystare och effektivare vindkraftverk med lägre produktions- och driftskostander. Ett stort vindkraftverk med större generator och ett bredare vindspann utvinner mer energi inom ett begränsat område än ett mindre vindkraftverk. Grundläggande för en god vindkraftetablering är områdets vindförhållanden. Vindens tillgängliga rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten i kubik, vilket medför att en förhållandevis liten ökning av vindhastigheten ger en stor ökning av mängden producerad elenergi. Lokaliseringen av vindkraftverken på detaljnivå inom projektområdet är således av stor betydelse för att så mycket tillgänglig energi som möjligt ska kunna utvinnas. Stena har god kunskap om rådande vindförhållanden inom projektområdet från de Sodarmätningar som genomförts under ett år i området. Sodar är en teknik som mäter tillgänglig vindenergi genom att skicka ut ljudvågor som mäter vindhastighet, höjdvariationer över marken, termodynamisk struktur av troposfären. 5 (19)

6 För att kunna nyttja tillgänglig vindenergi inom projektområdet så optimalt som möjligt krävs normalt ett års långtidsmätning med en vindmätningsmast för att kunna verifiera vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Långtidsmätningen av områdets vindresurser kommer att utvärderas och ligga till grund för produktionsberäkningar, ekonomiska kalkyler och vilken verksmodell som upphandlas. Hur tätt vindkraftverken kan stå är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom projektområdet. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken stjäl då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör avståndet mellan vindkraftverken uppgå till ca 4-6 rotordiametrar. Ett vindkraftverk producerar energi vid vindhastigheter mellan ca 3 och 25 m/s. Vindkraftverken har generellt variabla varvtal och bladen kan vridas så att effekten kan optimeras utifrån rådande vindförhållanden. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Ju större rotor desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Maximal effekt, den s.k. märkeffekten, uppnås vid ca m/s, beroende på turbintyp. Vid vindhastigheter över 25 m/s stängs vindkraftverket normalt av för att förhindra förslitningsskador. Ett modernt vindkraftverk nyttjar idag ca procent av vindens energiinnehåll och producerar energi under ca procent av årets timmar. 3 VINDKRAFTVERKEN Ett vindkraftverk består i regel av ett fundament i betong, torn, transformator, ett nav med tre rotorblad samt ett maskinhus med generator (nacell). Generatorn omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi som sedan via en transformator ansluts till överliggande elnät. Vindkraftverkets installerade effekt beror på en mängd olika tekniska faktorer såsom rotorns svepyta, rotorns förmåga att fånga upp vind samt generatorns verkningsgrad. Transformatorn kan antingen placeras inne i vindkraftverket eller utanför i en transformatorkiosk. Beroende på verksfabrikat kan maskinhuset även innehålla en växellåda. Både generatorer och en eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. I tornet finns en ingång så att nacellen kan nås via en stege eller hiss. Beroende på turbinmodell är sammansättningen av ingående material något varierande. En del torn består av betong, men den övervägande andelen av verksleverantörerna har material av stål. Rotorbladen består vanligen av en kombination av glasfiber, kolfiber, trä och epoxy. Exakta dimensioner kan inte anges i dagsläget då val av turbin ännu inte gjorts. Teknikutvecklingen går snabbt inom vindkraftbranschen varför dessa dimensioner ständigt förändras och varierar mellan leverantörer. Principen om att tillämpa bästa möjliga teknik enligt miljöbalken tillåter inte att det i dagsläget fastställs vilken verksmodell och leverantör som kommer att väljas vid tidpunkt för upphandling. Som utgångspunkt för upprättad tillståndsansökan med tillhörande MKB har projekteringen utgått från verksmodellen Vestas V126 med en navhöjd om 137 meter. Vindkraftverken i Grävlingkullarna kommer oavsett fabrikat och modell att få en enhetlig utformning och färgsättning. 6 (19)

7 Navhöjd Rotordiameter Totalhöjd Antal ansökta vindkraftverk Årlig elproduktion Etableringsmiljö Ca meter Ca meter Maximalt 200 meter Maximalt 18 st Ca 12 GWh/ vindkraftverk Skogsmark Figur 3.1. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk. Vid produktionsberäkningarna har turbiner av typen Vestas V126 (modell med navhöjden 137 meter och märkeffekt 3,3 MW) använts. Beräkningarna är inklusive förluster (t.ex. vakförluster 1, isförluster, transformatorförluster och smuts på blad). Ett vindkraftverk av den storlek som planeras bedöms på den aktuella lokaliseringen vid Grävlingkullarna producera ca 12 GWh per turbin och år. Till varje vindkraftverk finns en transformator. Transformatorerna placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus bredvid vindkraftverken. Vindkraftverket förankras antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden, se vidare i avsnitt 4.1. Ett vindkraftverk styrs automatiskt genom ett avancerat system av givare som samlar in data i form av vindhastighet, vindriktning, varvtal, effekt m.m. Här registreras eventuella felaktigheter som obalanser i rotorn, friktionskrafter och läckage. Data samlas in i ett automatiskt övervakningssystem som varnar för eventuella driftosäkerheter. 4 YTBEHOV Vindpark Grävlingkullarna omfattar en yta på drygt 24 km 2 inom vilken 18 vindkraftverk föreslås placeras. Det permanenta ytbehovet som krävs för att anlägga 18 vindkraftverk kommer att utgöra mindre än 1 procent av det totala projektområdets yta, räknat på uppskattningen av ytbehov som anges nedan för respektive åtgärd inklusive breddning av befintliga vägar. Beräknat markanspråk visas i Tabell 4.1. En fundamentyta om 1200 m 2 och en kranplats om 1500 m 2 per vindkraftverk har antagits i beräkningarna. 1 Förlust som beror på att vindkraftverken tar vind från varandra. 7 (19)

8 Begreppen som presenteras i tabellen och varje respektive ytas funktion beskrivs vidare nedan. En karta med exempel på parklayout och internt väg- och kabelnät visas i miljökonsekvensbeskrivningen. Tabell 4.1. Beräknat ytbehov för Vindpark Grävlingkullarna med 18 vindkraftverk. Beskrivning Beräknat ytbehov (m 2 ) Fundamentytor inklusive arbetsytor Kranplatser Etableringsyta, en för hela parken Ny väg (6 m bred) ca 16 km Förstärkning och breddning av befintlig väg (3 m breddning) ca 17 km Totalt ytbehov Projektområdets yta Totalt ytbehov i procent <1% 4.1 FUNDAMENT Varje vindkraftverk behöver ha en stabil förankring i marken för att klara de krafter som vinden alstrar. De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament, se Figur 4.1 och Figur 4.2. Vilken typ av fundament som används bestäms av markens geotekniska förhållanden. Fundamenten kommer att byggas på plats. På mark med normal beskaffenhet sker normalt förankring via gravitationsfundament, vilket innebär att tornet gjuts fast i armerad betong, nedgrävd under markytan. Vid etablering på berg kan ett fundament av typen bergadapter användas. Då förankras tornet med bultar, fastklämda med betong i djupa hål i berggrunden. Figur 4.1 Gravitationsfundament i en av Stenas vindparker Figur 4.2 Bergförankrat fundament i Stenas vindpark Lemnhult 8 (19)

9 Fundamentets dimensioner kan variera beroende på val av turbin och några exakta dimensioner kan därför inte anges. Ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk av aktuell storlek upptar uppskattningsvis en yta på ca 400 m2. Ytan för ett bergförankrat fundament är betydligt mindre. Fundamentyta inklusive avverkad yta runt gravitationsfundament uppgår vanligtvis till ca m2 (35x30 meter), för vissa platser kan upp till 1 500m2 krävas. Fundamentyta inklusive avverkad yta runt bergfundament uppgår till ca 1 200m2. Vidare kräver gjutningen av ett gravitationsfundament för ett verk i aktuell storlek ca m 3 betong. Ett bergfundament kräver ca 200 m 3 betong. För ett verk i storleksordningen 3 MW krävs ca ton armeringsstål för ett gravitationsfundament beroende på vilken typ av verk och leverantör som väljs. För ett bergfundament åtgår ca 23 ton armeringsstål. Efter att fundamentet är byggt lämnas det ca en månad för att härda. Därefter följer besiktning innan montage av vindkraftverken kan påbörjas. Verksleverantören anger vilken typ av fundament som ska användas i det aktuella fallet för att garantivillkoren ska uppfyllas. Uppskattningsvis kommer de flesta av vindkraftverken i anläggningen kunna förankras med bergfundament. Resterande del kommer att förankras med gravitationsfundament. 4.2 KRANPLATSER Utöver ytan för fundament och avverkad yta kring fundamenten krävs en hårdgjord yta i form av kranuppställningsplats för varje verk. För ett vindkraftverk av aktuell storlek krävs en kranplats om ca m2 (ca 25-30x50-60 meter) per verk beroende på verkets dimensioner. Kranplatsen fungerar alltså som uppställningsplats för kran och hjälpkran vid byggnation och består av en hårdgjord yta av grus. Kranplatsen dimensioneras efter mobilkranen och vindkraftverkens storlek. Utformningen av kranplatsen kan skilja sig beroende på verksleverantör samt möjlig anpassning till terräng och förekommande natur- och kulturvärden. Förutom vid resning av vindkraftverken kommer kranplatserna att nyttjas i samband med underhålls- och reparationsarbeten under drifttiden. I Figur 4.3 visas exempel på en kranplats. Eventuellt kan även en något mindre och tillfälligt hårdgjord yta längs vägen krävas för uppställning av hjälpkran vid montage av huvudkranen. De ytor som röjs från vegetation under byggnationen men som inte hård görs kommer efter byggnation i huvudsak kunna återbeskogas. 9 (19)

10 Figur 4.3 Kranplats i Stenas vindpark Lemnhult. 4.3 UPPSTÄLLNINGSPLATS Med uppställningsplats avses den yta som krävs för de följdverksamheter som vindkraftetableringen ger upphov till; servicebyggnader, platskontor, temporära lagringsytor m.m. En eller ett fåtal uppställningsplatser kommer att anläggas. Den totala ytan för uppställningsplatser uppskattas till ca m 2. Sannolikt kommer uppställningsplatsen att kunna samordnas med något av vindkraftverkens kranplatser, vilket i så fall medför ett betydligt mindre behov av ianspråktagande av yta. Uppställningsplatsen kommer att anläggas på strategiskt utvald plats med hänsyn tagen till projektområdets natur- och kulturvärden. Etableringsplatsen kommer att anläggas enligt samma princip som byggnation av väg och kranplats. 4.4 VINDPARKENS INTERNA VÄGNÄT Det ställs stora krav på vägens bärighet och geometri för att klara de långa och tunga transporterna. Inom projektområdet finns redan ett befintligt vägnät av skogsbilvägar av god kvalitet som idag nyttjas för tunga timmertransporter. Dessa vägar kommer att nyttjas i möjligaste mån samt breddas och förstärkas där det är nödvändigt, se vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. Nyetablering av väg kommer dock att krävas fram till respektive verksplacering. Med nyetablering av väg avses de vägsträckningar som måste nyanläggas. Med uppgradering av väg avses förstärkning och breddning av redan befintliga vägar. För ansökt layout med 18 vindkraftverk beräknas cirka 16 km nyetablering av väg krävas och uppgradering av cirka 17 km befintlig väg. Utifrån ansökt layout har möjlig väg- och kabeldragning utretts, vilket redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Observera att ändringar i presenterad väg- och kabeldragning kan komma att göras i förhållande till de tekniska krav som ställs för transport av den verksmodell som slutligen upphandlas. Slutlig vägsträckning kommer att tas fram i samråd med tillståndsmyndigheten. 10 (19)

11 En geoteknisk undersökning görs normalt för att bestämma utformning och grundläggning av vägarna. Vägarna byggs ca 5-6 meter breda med breddning i kurvor där behov föreligger för att klara de långa transporterna av rotorbladen. Transporterna med rotorbladet kan vara upp till ca 65 meter långa. Avverkning av träd krävs på båda sidor av vägen. Bredden på den avverkade korridoren varierar beroende på terräng och vägsträckning m.m. Korridoren krävs för att möjliggöra breda transporter, snöröjning och för att tillfälligt kunna lägga upp det ytskikt som schaktas av och som sedan används till bl.a. släntning. På vissa platser, t.ex. vid kurvor, krävs bredare korridorer. Under drifttiden tillåts vegetationen växa upp i hela eller delar av skogsgatan. Utformningen av de nyetablerade vägsträckningarna kommer att variera beroende på markförhållanden och topografi. För vägbyggnation används i så stor utsträckning som möjligt sprängmassor och fyllnadsmaterial från projektområdet och i andra hand konventionellt krossmaterial. Någon asfaltering bedöms normalt inte behövas såvida inte redan asfalterad väg uppgraderas. Vid uppgradering av befintlig väg kommer vägkroppen att bibehållas och överdelen att förstärkas med nya bärlager medan breddningen konstrueras. Se vidare i bilaga 1 Principskisser byggnation där vägens uppbyggnad redovisas i form av tvärsnitt. Inom projektområdet förekommer naturvärden som är knutna till hydrologiska förhållanden. Hänsynsåtgärder kommer att vidtas för att minimera anläggningens påverkan på hydrologin, se miljökonsekvensbeskrivningen. För vägens funktion och stabilitet är det viktigt att vägkroppen dräneras och att vatten avleds från vägområdet. Yt- och grundvatten kan orsaka erosion och andra skador på vägarna. Vid nyetablering av väg ska vägtrummor således placeras genom vägkroppen med jämna mellanrum. Vid uppgradering av väg kan befintliga vägtrummor bytas ut och ersättas av, i första hand, plasttrummor med minst samma diameter som har funnits tidigare. Om det föreligger behov av att öka trummans diameter för att inte förorsaka dämning uppströms väljs en större trumma. Vid nyanläggning av väg över dike, vattendrag eller naturlig lågpunkt i terrängen förläggs trumma i erforderlig storlek för att möjliggöra en naturlig avrinning och undvika dämning. Mindre trumma än 300 mm 11 (19)

12 används inte eftersom sådana kan ge dålig självrensningseffekt. Vägtrummor kontrolleras efter byggnationen och eventuella skador repareras. Skulle väg behöva anläggas över våtmark eller i nära anslutning till våtmark kommer vägbanken under mark att byggas upp av grovgenomsläpplig sprängsten alternativt ett materialavskiljande lager av geotextil mellan våtmark och vägkropp för att inte stoppa det naturliga flödet i marken. Väg över våtmark anläggs utan diken. 5 TRANSPORTER OCH MATERIAL Vindkraftverk och övrigt material transporteras med lastbil till projektområdet via det allmänna vägnätet. Från allmän väg planeras transporterna gå in till projektområdet, se miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan redovisas uppskattade mängder och material samt förväntat antal materialtransporter till och från området. Uppskattningen bygger på schablonvärden och omfattar föreslagen vindkraftetablering med 18 vindkraftverk. 5.1 MATERIAL OCH TRANSPORT FÖR VÄGAR, KRANPLATSER OCH VINDKRAFTSBYGGNATION Vid byggnation av anläggningen eftersträvas massbalans. Massbalans innebär att berg och jordmassor som behöver schaktas eller sprängas för väg, kranplatser, kabeldiken samt fundament, återanvänds som fyllnadsmaterial i anläggningen. Som överbyggnadsmaterial för vägar, kranplatser och uppställningsplats används i första hand krossat berg i olika fraktioner, men även moränmaterial kan bli aktuellt. Krossmaterialet tillhandahålls genom krossning av befintligt berg/moränmaterial i väglinjen eller genom inköp från leverantör av krossmaterial. Massorna i projektområdet kommer troligtvis inte att fylla det totala materialbehovet, men det minskar behovet av inköp från leverantör och därmed även antalet transporter vilket innebär minskad miljöpåverkan. Ett alternativ till att köpa in material från befintliga täkter är att anlägga en ny täkt inom projektområdet. Detta har ännu inte utretts. Vid anläggande av ny täkt för vindkraftanläggningens försörjning i projektområdet minskas antalet transporter betydligt. I dagsläget utgår Stena dock från att nyttja befintlig täkt i närområdet. I det fall det blir aktuellt med nyetablering av täkt kommer den att omfattas av en separat tillståndsansökan och prövning. Uppskattning av mängden transport med lastbil via väg för väg- och vindkraftsbyggnation kan ses i Tabell 5.1. Uppskattningarna gäller enkel väg och inkluderar inte verksdelar. Tabell 5.1. Uppskattning av mängden transporter för väg- och vindkraftsbyggnation under byggskedet. Typ av transport Antal transporter med lastbil (enkel väg) Berg-/grusmaterial för nya och befintliga vägar samt uppställningsytor 3700 Betong för fundament 1500 Sand till kabelgravar 300 Konstruktionsmaskiner och kranar (19)

13 Beräkning av berg-/grusmaterial har gjorts utifrån väglängd x vägbredd x lagertjocklek x densitet på massa / ton per bil, där det antagits att en lastbil kan frakta 30 ton per last. För uppställningsytor har liknande förutsättningar använts vid beräkningarna, men för en yta om m 2 per uppställningsplats. Om en del av berg-/grusmaterialet kan tas internt blir dessa transporter då inom parkområdet. För beräkning av betong för fundament har antagits 600 m 3 betong per fundament och att en lastbil kan frakta 7 m 3 per last. Om tillverkning av betong sker inom parken kommer dessa transporter endast vara inom parkområdet. Sannolikt nyttjas i första hand befintliga betongstationer. Då transportkostnaden är en stor del av den totala kostnaden för betongen kommer sannolikt den betongstation som har kortast transportavstånd att nyttjas, vilket rimligen också ger minst negativ miljöpåverkan. Alternativt kan en mobil betongstation användas. Med en mobil betongstation tillverkas betongen på plats inom projektområdet. Grus, cement och vatten blandas då på plats. En mobil betongstation innebär minskade transporter. Beräkning av kabelsand för kabelgrav har gjorts utifrån längd på kabelgrav (=hela väglängden) x djup x bredd på sandbädden, och att sanden har en densitet på 1,8 ton/m 3 samt att en lastbil kan frakta 30 ton per last. För konstruktionsmaskiner har 10 transporter per vindkraftverk antagits. Figur 5.1 Befintliga täkter i närheten av den planerade vindparken. Svart cirkel visar vindparkens ungefärliga lokalisering. Källa: Sveriges geologiska undersökning (http://vvv.sgu.se/sgumapviewer/web/sgu_mv_ballast.html). Karta hämtad TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK Detta avsnitt avser transporter av vindkraftverk via väg, dvs. efter att de ankommit till hamn. Varje vindkraftverk är uppdelat i ett antal huvuddelar som pga. sin storlek oftast kräver en lastbil med anpassat släp. En sammanställning av huvuddelar och antalet transporter de genererar finns i Tabell 5.2. Typ av torn som blir aktuell för 13 (19)

14 Grävlingkullarna är beroende av leverantör och typ av vindkraftverk som vid detaljprojekteringen bedöms mest lämplig för vindparken. Tabell 5.2. Uppskattning av mängden transporter per vindkraftverk Huvuddelar av vindkraftverk Antal transporter med lastbil per verk Maskinhus 1 Blad (3 blad tillsammans eller 1 blad per transport) 1-3 Torn Ståltorn 3-5 Betongtorn 65 Kablar/instrument 1 Generator och verktyg för montering 1 Hub och noskon 1 Ingjutningsgods EVENTUELL ANVÄNDNING AV NATURGRUS Naturgrus har länge brutits för användning som ballast vid konstruktioner av t.ex. vägar och andra hårdgjorda ytor. Samtidigt utgör naturgrusförekomster de viktigaste grundvattenreservoarerna. Det finns dock andra alternativ än naturgrus som är ekonomiskt och tekniskt rimliga att använda. Ersättningsmaterial bedöms utifrån möjligheten att uppnå teknisk prestanda likvärdig den som naturgrus har. Det ska även bedömas om det är ekonomiskt rimligt att använda ersättningsmaterial i varje enskilt fall i samband med prövning enligt miljöbalken av länsstyrelsen. Möjligheten att hitta ersättningsmaterial är i huvudsak beroende av om det i närområdet finns bergartsråvara som är lämplig att krossa, bearbeta m.m. för avsett ändamål. Beträffande betong (sand till betongvaror, sprutbetong och fabriksbetong) krävs att konstruktionen ska hålla under mycket lång tid, vilket innebär att producentansvaret för beständigheten och arbetbarheten är särskild viktig. I första hand är det finfraktionen, 0-2 mm alternativt 0-4 mm, som är de kritiska fraktionerna för en betongblandnings reologiska egenskaper. För att betongen ska vara lättflytande behövs en låg inre fraktion, vilket bl.a. är beroende av partiklarnas kornform. Natursand uppfyller normalt de krav som ställs på sandmaterialets reologiska egenskaper. Som ersättningsmaterial kan t.ex. krossat berg användas där den finmaterialandel som genereras vid krossning frånskiljs med hjälp av vindsiktning eller tvättning. Metodutveckling för dessa förädlingsmetoder pågår. Bergråvaran måste hålla en jämn (oföränderlig) materialkvalitet för att åstadkomma en över tiden likvärdig betongproduktion. Val av produktionsmetod görs i byggskedet utifrån de lokala förutsättningarna, transportavstånd, miljöpåverkan och byggkostnader, vilka utvärderas kontinuerligt. 5.4 KEMIKALIER 14 (19) De kemikalier som hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, växellådsoljor, ev. ballastvätska, lagerfett och eventuellt glykol för kylning. Vanligast är att vindkraftverken är

15 luft- och/eller vattenkylda. Vissa tillverkare använder dock glykol som kylmedium. Även frostskyddsvätska kommer att användas. Därutöver förekommer diverse kemikalier som används i underhållsarbetet, såsom avfettningsmedel, lim, färg osv. Totalt innehåller vindkraftverkets växellåda ca 500 liter smörjolja och ca 200 liter hydraulolja i styrsystemet. Ett vindkraftverk som saknar växellåda innehåller totalt ca liter olja. För föreslagen vindkraftetablering kan turbiner både med och utan växellåda bli aktuellt. Vindkraftverken kontrolleras löpande och service utförs minst årligen enligt anvisningar från leverantör. Varje år tas normalt ett oljeprov för att se om oljan är behov av ytterligare rening (utöver kontinuerlig filtrering) eller eventuellt byte. I möjligaste mån renas oljan och byte undviks. Ett oljebyte sker ungefär vart tredje till femte år beroende på oljekvalitet och slitage. Uttjänt olja kommer att tas omhand och transporteras till godkänt företag för upparbetning och destruering av oljor. Förutom oljan används under löpande drift mycket små mängder kemikalier. Ett oljeläckage skulle kunna innebära att intilliggande mark och grundvatten kan bli förorenade. Normalt ställs krav på skydd mot kontanimering av mark vad gäller oljespill och glykol vid offertförfrågan till turbinleverantörer. Risken för ett oljeläckage bedöms som mycket liten. Under anläggningsfasen används även drivmedel i form av bensin och olja till de maskiner och motorfordon som används vid etableringen. Smuts på vindkraftverkens rotorblad kan minska vindkraftverkets aerodynamiska effektivitet och således leda till minskad energiproduktion. Smuts på rotorbladen kan vara t.ex. lav, alger och insekter. Problem uppstår inte över allt men kan förekomma på vissa platser vid vissa förhållanden. Problemet är inte uppmärksammat i Sverige som något som förekommit och är inte heller något som Stena upplevt på de verk som bolaget har i drift. Det förekommer dock fall där smuts varit ett problem, och att man därav haft anledning att rengöra rotorbladen, t.ex. i Spanien. Lös smuts lossnar oftast när det regnar, men efter några år i drift kan det på vissa platser och i vissa förhållanden bli beläggningar på rotorbladen. För att få bort beläggningar och hårt sittande smuts används i första hand högtryckstvätt med enbart vatten. Om inte detta fungerar kan vattnet blandas med avfettningsmedel. De avfettningsmedel som används idag är miljöanpassade. Om rengöring av vindkraftverkens rotorblad skulle bli aktuellt kommer Stena att utreda vilken metod som fungerar bäst med minsta möjliga miljöpåverkan. Det kan löna sig att polera eller putsa rotorbladen med tanke på de stora ytorna, och de energiproduktionsförluster som uppstår om inte ytan är slät. Polering/putsning ger vanligtvis inga utsläpp till omgivande natur då medlet putsas direkt på rotorbladen, som sedan torkas av. Alla kemikalier som används kommer att förtecknas i överensstämmelse med gällande bestämmelser om verksamhetsutövares egenkontroll. Dessa avser i dagsläget: Produktens namn Omfattning och användning av produkten 15 (19)

16 Information om produktens hälso- och miljöskadlighet Produktens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet Alla kemikalier, liksom farligt avfall, kommer att lagras enligt gällande praxis för att undvika läckage till omgivande mark och vatten. 6 ANLÄGGNINGSSKEDET Vindkraftverken transporteras i sektioner in till projektområdet och reses därefter med hjälp av en specialkran, en s.k. huvudkran, se Figur 6.1. Även huvudkranen transporteras till området i sektioner och monteras på plats vid varje verksplacerings montageyta. För att montera huvudkranens bom krävs det att en mobilkran (hjälpkran) lyfter bommens sektioner på plats. För att kunna montera huvudkranen projekteras vanligtvis vägen rak de sista metrarna fram till montageplatsen, för att undvika att ytterligare skog eller mark måste tas i anspråk för kranmontaget. Figur 6.1 Resning av vindkraftverk, montage av rotorblad. Bottendelen av tornet monteras till fundamentet vartefter resterande tornsektioner och nacellen lyfts på plats. Beroende på verksmodell monteras rotorbladen antingen på marken eller också var för sig direkt uppe vid navet. Resningen av vindkraftverket brukar kunna genomföras på ett par dagar, under förutsättning att vindförhållandena är gynnsamma. Slutligen tar det någon vecka för driftsättning innan elproduktionen kan påbörjas. 16 (19)

17 7 ANSLUTNING TILL ELNÄTET Det svenska elnätet är indelat i tre nivåer; nationellt stamnät, regionala nät och lokala nät. Det nationella stamnätet ägs av staten genom Svenska Kraftnät. Vindkraftanläggningar med mer än fem verk ansluts i huvudsak till regionnäten, vilka ägs av ett fåtal elnätsbolag och länkar samman stamnätets högre spänningsnivåer med de lägre spänningsnivåerna som tillämpas på lokalnätet. Enligt 2 kap 1 Ellagen får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Koncessionsprövningen finns för att elnätet ska få en lämplig utformning ur samhällsekonomisk synpunkt och prövningen ska ske gentemot miljövärden och motstående intressen. Energimarknadsinspektionen prövar tillståndsansökningarna gällande nätkoncessioner. Vindkraftanläggningens anslutning till elnätet ingår således inte i den aktuella ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken. Bedömningen av elanslutningens miljökonsekvenser görs i aktuellt fall därför endast vad gäller vindparkens interna, icke koncessionspliktiga, elnät inom projektområdet. Anslutningsledningar från projektområdet till anslutningspunkt med överliggande elnät redovisas endast översiktligt UPPSAMLINGSNÄT INOM VINDPARKEN Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd 11, 20 eller 33 kv elkabel. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som möjligt att följa vägarna inom parken. De metoder som vanligen används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Kablar förläggs vanligen på ca cm djup. Närmast kablarna läggs finkornig sand för att kablarna inte ska skadas. Kabelschaktet fylls igen med de massor som grävdes upp vid kabelförläggningen, förutsatt att de inte innehåller för mycket sten. Vid blötare markpartier är det möjligt att kabeln inte kan förläggas i vägkroppen, utan läggs i en separat kabelgrav. Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som placeras inom eller i nära anslutning till vindparken. De ingående kablarnas positioner kommer att mätas in och vid behov markeras i fält ANSLUTNING TILL ÖVERLIGGANDE ELNÄT Förutsättningar för anslutning till existerande överliggande elnät är goda för Vindpark Grävlingkullarna. Anslutning planeras preliminärt till Fortum Distribution AB:s befintliga regionnätsledning precis norr om projektområdet. Anslutningen till överliggande elnät kommer att utredas i separat koncessionsärende. 8 DRIFT, UNDERHÅLL OCH SERVICE Genom vindkraftverkens övervakning av driftkriterier och styrsystem kommer driften i huvudsak att skötas på distans. Enklare driftstopp kan oftast åtgärdas på distans, men större driftstopp måste åtgärdas på plats. Regelbunden service av vindkraftverken sker normalt sett ett par gånger per år för att säkerställa säkerhet och drift. Vindkraftverken är också utrustade med ett övervakningssystem som stänger av verken om temperaturen i turbinen blir för hög. 17 (19)

18 Vid vindar som är så hårda att vindkraftverket riskeras att skadas vinklas vindkraftverkets rotorblad med hjälp av automatiserad mekanik så att en större andel vindenergi släpps förbi. Därmed blir krafterna på rotorn mindre. Vid ihållande vindhastigheter över 25 m/s vinklas rotorbladen så att all vind släpps förbi. På så sätt undviks att skadliga laster från vinden uppkommer på vindkraftverkets rotor och därmed minskar risken för haveri. Vidare görs alltid beräkningar på vilka extrema vindstyrkor som kan uppkomma inom projektområdet så att man kan säkerställa att rätt typ av vindkraftverk väljs. Inom områden där större risk för extremvindar föreligger väljs ett vindkraftverk som kan klara av större laster utifrån ett klassificeringssystem. Denna klassning sker utifrån ett standardiserat system utvecklat av IEC (International Electrotechnical Commission). Med anledning av storleken på föreslagen vindkraftetablering kommer sannolikt en servicebyggnad att anläggas i anslutning till anläggningen där servicetekniker är stationerade. Under drifttiden förekommer normalt transporter kopplade till underhåll av vindkraftverken. 8.1 HINDERMARKERING I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan generatorhuset. Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras med vit färg samt med blinkande högintensivt ljus. I en vindpark med vindkraftverk med en höjd över 150 m ska samtliga vindkraftverk, som utgör parkens yttre gräns, markeras enligt ovan. Under dager ska det högintensiva ljusets styrka vara candela (cd), under gryning och skymning cd, och i mörker minskas det till cd. Föreskrifterna ger även utrymme att avskärma ljuset så att ljuset inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verken. Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om inte Transportstyrelsen meddelar annat i beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna, utgöras av fast rött ljus och det högintensiva ljuset ska utgöras av ett vitt blinkande ljus. 8.2 ISBILDNING OCH ÅSKA I Svealands inland kan det periodvis vintertid förekomma isbildning på vindturbiner. Is som ansamlas på turbinbladet medför att de aerodynamiska egenskaperna hos turbinen gradvis försämras och orsakar förluster i energiproduktion. Om is bildas på bladen kan det bli obalans i vindkraftverkens rotorblad, och vindkraftverket kan då stängas av för att undvika skador på verket. Erfarenheter från befintliga vindkraftverk i Vänerområdet visar att risken för isbildning är mycket liten i aktuellt område. Moderna vindkraftverk är utrustade med åskledarsystem i rotorblad, maskinhus och torn som skyddar vid blixtnedslag. 18 (19)

19 9 AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är år. När vindkraftverken tjänat ut avvecklas parken. Verksamhetsutövaren ansvarar för demontering och avveckling. Vid nedmontering och återställande av platsen kommer, liksom vid byggnation, transporter och arbeten att ske. Vindkraftverken monteras ned, kablar kan tas upp eller lämnas kvar i marken och marken återställas till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden. Återvinning av vindkraftverkets delar är att föredra i möjligaste mån, såväl ur ett miljömässigt som ett ekonomiskt perspektiv. Resurser för återställande fonderas, vilket redovisas vidare i tillståndsansökan för vindkraftanläggningen. 10 REFERENSER Sveriges geologiska undersökning, 2011: Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus. Rapport 2011:10. Transportstyrelsen, 2013: Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (omtryck). TSFS 2013:9 19 (19)

Vindpark Älgkullen Teknisk beskrivning

Vindpark Älgkullen Teknisk beskrivning Vindpark Älgkullen Teknisk beskrivning 2015-04-07 MEDVERKANDE BESTÄLLARE Stena Renewable AB Box 7123 402 33 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 3 KONTAKTPERSONER Pia Hjalmarsson Tel: +46 31 85 53 96

Läs mer

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00

Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00 Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00 TEKNISK BESKRIVNING 1 VINDKRAFTVERK Ett vindkraftverk består av huvuddelarna turbin, maskinhus och torn. Turbinen har tre blad av armerad plast fästa vid ett nav som i sin

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

Bilaga 12 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark

Bilaga 12 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 12 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Teknisk beskrivning (Pöyry SwedPower AB) Pöyry SwedPower AB Box 24015 (Valhallavägen 211) 104 50 Stockholm Sverige E-Post: swedpower@poyry.com

Läs mer

Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28

Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28 Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28 Innehåll 1. FÖRORD... 3 2. INLEDNING... 3 2.1 Bakgrund och syfte... 3 2.2 Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion... 3 2.3

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Teknisk Beskrivning. Vindpark Tribbhult. Västerviks kommun

Teknisk Beskrivning. Vindpark Tribbhult. Västerviks kommun Teknisk Beskrivning Vindpark Tribbhult Västerviks kommun December 2014 Medverkande Beställare: Statkraft Södra Vindkraft AB Konsult: WSP Sverige AB (WSP Environmental, Malmö) Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN www.statkraftsodra.com Bilaga E Maj 2013 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (9) Titel Författare Komplettering tillståndsansökan vindpark Örken Maj 2013 Martin Löfstrand och Hulda Pettersson, SWECO Uppdragsnummer

Läs mer

Bilaga 14. Miljökonsekvensbeskrivning. Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm

Bilaga 14. Miljökonsekvensbeskrivning. Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Bilaga 14 Miljökonsekvensbeskrivning Radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Utredning av tekniska och ekonomiska möjligheter för radarstyrd hinderbelysning Vindpark Ljungbyholm Innehåll 1. INLEDNING

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

D 0211 Generell information om fundamentanläggning

D 0211 Generell information om fundamentanläggning D 0211 Generell information om fundamentanläggning VINDKRAFTFUNDAMENT Vindkraftverk förankras i marken med någon typ av fundament. Det finns olika metoder för utförandet. Fundamentens utformning beror

Läs mer

Bilaga C. Teknisk Beskrivning. Vindpark Östra Frölunda

Bilaga C. Teknisk Beskrivning. Vindpark Östra Frölunda Bilaga C Miljötillståndsansökan Teknisk Beskrivning Vindpark Östra Frölunda Teknisk beskrivning 2012-06-27 Vindpark Östra Frölunda Innehåll Inledning... 2 Vindkraftverk... 2 Fundament... 3 Kringanläggningar...

Läs mer

EKONOMISK SÄKERHET - AVVECKLINGSKOSTNAD

EKONOMISK SÄKERHET - AVVECKLINGSKOSTNAD BILAGA 8 EKONOMISK SÄKERTHET - GRÖNHULT VINDKRAFTPARK 2014-05-19 EKONOMISK SÄKERHET - AVVECKLINGSKOSTNAD Grönhult Vindkraftpark 2 1 INLEDNING Vattenfall utreder möjligheten att etablera en vindkraftanläggning

Läs mer

Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark

Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 13 till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Förstudie väg- och anläggningsarbeten samt framkomlighetsanalys (Pöyry SwedPower AB) 2013-06-20 323024800_00 Bilaga 13 till

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701 TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Projektspecifikationer

Projektspecifikationer Projektspecifikationer Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 Antal verk: Upp till 8 st. Installerad effekt per verk: 2,5-4 MW Total installerad effekt: 20-32 MW Totalhöjd: Max 200 m. Tornhöjd: Ca 94-144

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå 2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 4 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 2:4

Läs mer

ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN

ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN www.statkraftsodra.com Bilaga D ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN SEPTEMBER 2013 1 ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN 2 2 NATURGRUS 2 3 MARKAVVATTNING 2 4 STRANDSKYDD 2 5 VILDMARKSLEDEN

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken

TEKNISK BESKRIVNING Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken BILAGA B TEKNISK BESKRIVNING Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken Vindkraftspark Mörttjärnberget Bräcke kommun Jämtlands län Statkraft SCA Vind AB Titel Teknisk Beskrivning Ansökan om tillstånd

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

2012-05-09. Kattegatt Offshore. Teknisk beskrivning. Havsbaserad vindkraftspark Falkenbergs kommun, Hallands län

2012-05-09. Kattegatt Offshore. Teknisk beskrivning. Havsbaserad vindkraftspark Falkenbergs kommun, Hallands län 2012-05-09 Kattegatt Offshore Teknisk beskrivning Havsbaserad vindkraftspark Falkenbergs kommun, Hallands län Beställare: Favonius AB Konsult: Triventus Consulting AB Rapportdatum: 2012-05-09 Projektnummer:

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun 2013-01-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20

Läs mer

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Bilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark

Bilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark Bilaga 13. - Riskanalys brand Duvhällen vindpark UPPDRAG Riskanalys_brand_Duvhallen UPPDRAGSNUMMER 5473789000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Gabriella Nilsson DATUM GRANSKAD AV Martin Bjarke

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Bilaga C:6. Lokal påverkan av vindpark Marviken

Bilaga C:6. Lokal påverkan av vindpark Marviken Bilaga C:6 Lokal påverkan av vindpark Marviken Naturmiljön påverkas temporärt under byggstadiet, vilket är oundvikligt vid alla byggföretag. Naturvärden i området är noga kartlagda. På Stora och Västra

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk

Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk PM - Regler för hindermarkering av vindkraftverk Scanergy, december 2016 Sammanfattning Från och med TSFS 2013:9 är skrivningen om att,

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN Raftsjö Vind AB 2013-10-17 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA

Läs mer

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03 Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå

Läs mer

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft.

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft. Malmö den 12 februari 2015 Furuby Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet, sakägare och andra

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 Vindpark Össjöhult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 2 (16) Förprojektering av vindkraftverk söder om Vrå, Vrå församling, Ljungby kommun

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB NÄRINGSLIVSPÅVERKAN 2008-08-27 Agenda Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Näringslivspåverkan Projekt Smöla 150 MW, 68 vindkraftverk (Film) STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion

Läs mer

PILOTPROJEKT VINDKRAFT BRUNSMO KARLSKRONA KOMMUN

PILOTPROJEKT VINDKRAFT BRUNSMO KARLSKRONA KOMMUN PILOTPROJEKT VINDKRAFT BRUNSMO KARLSKRONA KOMMUN 2010-02-13 SLUTRAPPORT Arise 2011-1205-SR 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 2. Investeringskalkyl 3. Vindpotential 4. Park design 5. Elproduktion 6. Upphandling

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag

Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag Samråd enligt Miljöbalken September 2014 Medverkande SÖKANDE Stena Renewable AB Box 7123 402 33 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 3 Kontaktpersoner: Pia Hjalmarsson

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB

Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB UMEÅ UNIVERSITET 2007-10-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB Anders Strömberg ET03 Emma Renström ET03 Handledare:

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Titel Utfört av Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun Johanna Fransila, Sweco

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

Maevaara vindpark. Projektbeskrivning Etapp II

Maevaara vindpark. Projektbeskrivning Etapp II Maevaara vindpark Projektbeskrivning Etapp II 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar energisektor genom att

Läs mer

Fotomontage från Kinnareds kyrka. Avstånd till närmaste verk (JONA03) är ca 2,2 km. Vindkraftprojekt Jonsbo. Samrådsunderlag 2012-01-09.

Fotomontage från Kinnareds kyrka. Avstånd till närmaste verk (JONA03) är ca 2,2 km. Vindkraftprojekt Jonsbo. Samrådsunderlag 2012-01-09. Fotomontage från Kinnareds kyrka. Avstånd till närmaste verk (JONA03) är ca 2,2 km. Vindkraftprojekt Jonsbo Samrådsunderlag 2012-01-09 Dnr V1201-01 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Vindkraft...

Läs mer

Beräkning av kostnader för nedmontering och återställande av plats för vindkraftsprojekt vid Tormoserödsfjället

Beräkning av kostnader för nedmontering och återställande av plats för vindkraftsprojekt vid Tormoserödsfjället Beräkning av kostnader för nedmontering och återställande av plats för vindkraftsprojekt vid Tormoserödsfjället Stockholm 2011-09-19 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Consortis bakgrund...

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Projektbeskrivning. Vindkraft Täfteå Umeå kommun

Projektbeskrivning. Vindkraft Täfteå Umeå kommun Projektbeskrivning Vindkraft Täfteå Umeå kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sökanden... 2 Presentation av projektet... 3 Produktion och miljönytta... 4 Lokal nytta...

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy.

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy. Goda förutsättningar för ökad lönsamhet Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101 Answers for energy. Hur kan man få bästa möjliga prestanda med bara hälften så många delar? 2 I takt med att vindkraftanläggningar

Läs mer

Miljötillståndsansökan 2015-03-03. Vindpark Knöstad

Miljötillståndsansökan 2015-03-03. Vindpark Knöstad Miljötillståndsansökan 2015-03-03 Vindpark Knöstad 2015-03-03 Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro Sökande Verksamhetsutövare är Gothia Vind 13 AB, Organisationsnummer 55 69 26-2867, Box 231, 431 23

Läs mer

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark

Läs mer

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB Strömsund - Vindkraftdialogen 2008 2008-09-24 AGENDA Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Projektets Tidplan Påverkan Lokalt Näringsliv STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion övertar

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

Förslag på dagordning

Förslag på dagordning Förslag på dagordning Syfte med detta samråd Presentation av Holmen Förutsättningar Teknik Tidplan Lagstiftning Genomgång av specifika förutsättningar för respektive delprojekt Frågestund Fika Koncernen

Läs mer

Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte 2012-11-29

Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte 2012-11-29 Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte 2012-11-29 Bakgrund Den 29 november 2012 hölls det andra samrådsmötet för Vindpark Kånna i församlingshemmet i Kånna. Mötet genomfördes som ett öppet

Läs mer

BEETLE BASIC: KORT INSTALLATIONS GUIDE BYGG EN GRÖNARE FRAMTID MED DINA EGNA HÄNDER

BEETLE BASIC: KORT INSTALLATIONS GUIDE BYGG EN GRÖNARE FRAMTID MED DINA EGNA HÄNDER BEETLE BASIC: KORT INSTALLATIONS GUIDE BYGG EN GRÖNARE FRAMTID MED DINA EGNA HÄNDER Installations Guide: Steg för Steg 1. Finn bästa plats för Installation 2. Grävning för betong fundament och kablar 3.

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

INTERNA TRANSPORTVÄGAR

INTERNA TRANSPORTVÄGAR PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 INTERNA TRANSPORTVÄGAR I STORSJÖHÖJDENS VINDKRAFTPARK INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Utformning av

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar

Läs mer

Fotomontage Vindkraftsanläggning Vitberget

Fotomontage Vindkraftsanläggning Vitberget Fotomontage Version 1.0 Datum 2014-06-20 Fotomontage Vindkraftsanläggning Vitberget Vindpark Vitberget Format: A3 Fotomontage är framställda av Kabeko Kraft på uppdrag av Vitberget Vindkraft Upphovsrätt

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

Vindkraftprojektet Kettstaka

Vindkraftprojektet Kettstaka Vindkraftprojektet Kettstaka Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2010 Kettstaka Vind AB www.kettstakavind.se Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 2 2 Redovisning av verksamhetens omfattning

Läs mer

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Bilaga till inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-05-31 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Teknisk beskrivning Vindpark Kingebol

Teknisk beskrivning Vindpark Kingebol Teknisk beskrivning 2011-08-23 Vindpark Kingebol Innehåll Inledning... 2 Vindkraftverk... 2 Fundament... 3 Kringanläggningar... 3 Vägar... 4 Transporter, material och markanspråk... Fel! Bokmärket är inte

Läs mer