TEKNISK BESKRIVNING VINDPARK GRÄVLINGKULLARNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEKNISK BESKRIVNING VINDPARK GRÄVLINGKULLARNA"

Transkript

1 Bilaga B Stena Renewable AB [Type text]

2 Titel Författare Teknisk beskrivning, Vindpark Grävlingkullarna Johnny Carlberg, Gabriella Nilsson & Hulda Pettersson, Sweco Uppdragsnummer Sweco Energuide AB Box Stockholm Utgivare Stena Renewable AB Box Göteborg Ort och datum Stockholm, oktober 2014 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet. Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Stena Renewable AB. 2 (19)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING KONTAKTUPPGIFTER 5 2 VIND OCH PRODUKTION 5 3 VINDKRAFTVERKEN 6 4 YTBEHOV FUNDAMENT KRANPLATSER UPPSTÄLLNINGSPLATS VINDPARKENS INTERNA VÄGNÄT 10 5 TRANSPORTER OCH MATERIAL MATERIAL OCH TRANSPORT FÖR VÄGAR, KRANPLATSER OCH VINDKRAFTSBYGGNATION TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK EVENTUELL ANVÄNDNING AV NATURGRUS KEMIKALIER 14 6 ANLÄGGNINGSSKEDET 16 7 ANSLUTNING TILL ELNÄTET 17 8 DRIFT, UNDERHÅLL OCH SERVICE HINDERMARKERING ISBILDNING OCH ÅSKA 18 9 AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING REFERENSER 19 3 (19)

4 1 INLEDNING Stena Renewable AB (Stena) ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk inom ett projektområde benämnt Grävlingkullarna i Filipstads kommun, Värmlands län. Projektområdet för den planerade vindparken Grävlingkullarna är lokaliserat i östra delen av Filipstads kommun, Värmlands län på gränsen mot Hällefors kommun och Örebro län, se Figur 1.1. Området ligger ca 11 km öster om Filipstads tätort och 7 km väster om Hällefors tätort samt upptar en total yta om ca hektar Figur 1.1. Karta som visar områdesavgränsningen samt planerad utformning av vindpark Grävlingkullarna. 4 (19)

5 Föreslagen vindkraftetablering omfattar 18 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. Hur vindkraftverken kan placeras inom projektområdet beror bl.a. på vilken typ av verksmodell som blir aktuell vid byggnation. Ansökan baseras på den förespråkade parklayouten, d.v.s. upp till 18 vindkraftverk med fasta koordinater med en flyttmån om 100 meter. En ansökan om miljötillstånd ska enligt miljöbalken innehålla ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, produktionsmängd samt användningen av råvaror m.m. Syftet med en teknisk beskrivning är således att beskriva vindkraftanläggningens tekniska komponenter och innehåll samt redovisa arbetsmetoder för anläggande av vindkraftanläggningens väg- och elnät, uppställningsytor m.m. 1.1 KONTAKTUPPGIFTER Stena Renewable AB Adress: Box 7123 Kontaktperson: E-post: Göteborg Pia Hjalmarsson Telefon: VIND OCH PRODUKTION Vind uppkommer genom tryckskillnader i atmosfären men påverkas även av andra krafter som t.ex. gravitation. På låg höjd påverkas vinden av markfriktionen, d.v.s. terrängförhållanden som topografi och ytråhet. Med höjden ovan mark ökar således vindens energiinnehåll. Vid etablering av vindkraft i skogsmiljö behöver vindturbulensen ovan skogsskiktet tas in i beräkningarna, vilket medför att tornen behöver vara så höga att vindkraftverkets bladspets vid sin lägsta punkt passerar tillräckligt högt ovan trädtopparna att turbulensen i vindflödet som skapas av träden undviks. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk har resulterat i allt större, tystare och effektivare vindkraftverk med lägre produktions- och driftskostander. Ett stort vindkraftverk med större generator och ett bredare vindspann utvinner mer energi inom ett begränsat område än ett mindre vindkraftverk. Grundläggande för en god vindkraftetablering är områdets vindförhållanden. Vindens tillgängliga rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten i kubik, vilket medför att en förhållandevis liten ökning av vindhastigheten ger en stor ökning av mängden producerad elenergi. Lokaliseringen av vindkraftverken på detaljnivå inom projektområdet är således av stor betydelse för att så mycket tillgänglig energi som möjligt ska kunna utvinnas. Stena har god kunskap om rådande vindförhållanden inom projektområdet från de Sodarmätningar som genomförts under ett år i området. Sodar är en teknik som mäter tillgänglig vindenergi genom att skicka ut ljudvågor som mäter vindhastighet, höjdvariationer över marken, termodynamisk struktur av troposfären. 5 (19)

6 För att kunna nyttja tillgänglig vindenergi inom projektområdet så optimalt som möjligt krävs normalt ett års långtidsmätning med en vindmätningsmast för att kunna verifiera vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Långtidsmätningen av områdets vindresurser kommer att utvärderas och ligga till grund för produktionsberäkningar, ekonomiska kalkyler och vilken verksmodell som upphandlas. Hur tätt vindkraftverken kan stå är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom projektområdet. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken stjäl då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör avståndet mellan vindkraftverken uppgå till ca 4-6 rotordiametrar. Ett vindkraftverk producerar energi vid vindhastigheter mellan ca 3 och 25 m/s. Vindkraftverken har generellt variabla varvtal och bladen kan vridas så att effekten kan optimeras utifrån rådande vindförhållanden. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Ju större rotor desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Maximal effekt, den s.k. märkeffekten, uppnås vid ca m/s, beroende på turbintyp. Vid vindhastigheter över 25 m/s stängs vindkraftverket normalt av för att förhindra förslitningsskador. Ett modernt vindkraftverk nyttjar idag ca procent av vindens energiinnehåll och producerar energi under ca procent av årets timmar. 3 VINDKRAFTVERKEN Ett vindkraftverk består i regel av ett fundament i betong, torn, transformator, ett nav med tre rotorblad samt ett maskinhus med generator (nacell). Generatorn omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi som sedan via en transformator ansluts till överliggande elnät. Vindkraftverkets installerade effekt beror på en mängd olika tekniska faktorer såsom rotorns svepyta, rotorns förmåga att fånga upp vind samt generatorns verkningsgrad. Transformatorn kan antingen placeras inne i vindkraftverket eller utanför i en transformatorkiosk. Beroende på verksfabrikat kan maskinhuset även innehålla en växellåda. Både generatorer och en eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. I tornet finns en ingång så att nacellen kan nås via en stege eller hiss. Beroende på turbinmodell är sammansättningen av ingående material något varierande. En del torn består av betong, men den övervägande andelen av verksleverantörerna har material av stål. Rotorbladen består vanligen av en kombination av glasfiber, kolfiber, trä och epoxy. Exakta dimensioner kan inte anges i dagsläget då val av turbin ännu inte gjorts. Teknikutvecklingen går snabbt inom vindkraftbranschen varför dessa dimensioner ständigt förändras och varierar mellan leverantörer. Principen om att tillämpa bästa möjliga teknik enligt miljöbalken tillåter inte att det i dagsläget fastställs vilken verksmodell och leverantör som kommer att väljas vid tidpunkt för upphandling. Som utgångspunkt för upprättad tillståndsansökan med tillhörande MKB har projekteringen utgått från verksmodellen Vestas V126 med en navhöjd om 137 meter. Vindkraftverken i Grävlingkullarna kommer oavsett fabrikat och modell att få en enhetlig utformning och färgsättning. 6 (19)

7 Navhöjd Rotordiameter Totalhöjd Antal ansökta vindkraftverk Årlig elproduktion Etableringsmiljö Ca meter Ca meter Maximalt 200 meter Maximalt 18 st Ca 12 GWh/ vindkraftverk Skogsmark Figur 3.1. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk. Vid produktionsberäkningarna har turbiner av typen Vestas V126 (modell med navhöjden 137 meter och märkeffekt 3,3 MW) använts. Beräkningarna är inklusive förluster (t.ex. vakförluster 1, isförluster, transformatorförluster och smuts på blad). Ett vindkraftverk av den storlek som planeras bedöms på den aktuella lokaliseringen vid Grävlingkullarna producera ca 12 GWh per turbin och år. Till varje vindkraftverk finns en transformator. Transformatorerna placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus bredvid vindkraftverken. Vindkraftverket förankras antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden, se vidare i avsnitt 4.1. Ett vindkraftverk styrs automatiskt genom ett avancerat system av givare som samlar in data i form av vindhastighet, vindriktning, varvtal, effekt m.m. Här registreras eventuella felaktigheter som obalanser i rotorn, friktionskrafter och läckage. Data samlas in i ett automatiskt övervakningssystem som varnar för eventuella driftosäkerheter. 4 YTBEHOV Vindpark Grävlingkullarna omfattar en yta på drygt 24 km 2 inom vilken 18 vindkraftverk föreslås placeras. Det permanenta ytbehovet som krävs för att anlägga 18 vindkraftverk kommer att utgöra mindre än 1 procent av det totala projektområdets yta, räknat på uppskattningen av ytbehov som anges nedan för respektive åtgärd inklusive breddning av befintliga vägar. Beräknat markanspråk visas i Tabell 4.1. En fundamentyta om 1200 m 2 och en kranplats om 1500 m 2 per vindkraftverk har antagits i beräkningarna. 1 Förlust som beror på att vindkraftverken tar vind från varandra. 7 (19)

8 Begreppen som presenteras i tabellen och varje respektive ytas funktion beskrivs vidare nedan. En karta med exempel på parklayout och internt väg- och kabelnät visas i miljökonsekvensbeskrivningen. Tabell 4.1. Beräknat ytbehov för Vindpark Grävlingkullarna med 18 vindkraftverk. Beskrivning Beräknat ytbehov (m 2 ) Fundamentytor inklusive arbetsytor Kranplatser Etableringsyta, en för hela parken Ny väg (6 m bred) ca 16 km Förstärkning och breddning av befintlig väg (3 m breddning) ca 17 km Totalt ytbehov Projektområdets yta Totalt ytbehov i procent <1% 4.1 FUNDAMENT Varje vindkraftverk behöver ha en stabil förankring i marken för att klara de krafter som vinden alstrar. De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament, se Figur 4.1 och Figur 4.2. Vilken typ av fundament som används bestäms av markens geotekniska förhållanden. Fundamenten kommer att byggas på plats. På mark med normal beskaffenhet sker normalt förankring via gravitationsfundament, vilket innebär att tornet gjuts fast i armerad betong, nedgrävd under markytan. Vid etablering på berg kan ett fundament av typen bergadapter användas. Då förankras tornet med bultar, fastklämda med betong i djupa hål i berggrunden. Figur 4.1 Gravitationsfundament i en av Stenas vindparker Figur 4.2 Bergförankrat fundament i Stenas vindpark Lemnhult 8 (19)

9 Fundamentets dimensioner kan variera beroende på val av turbin och några exakta dimensioner kan därför inte anges. Ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk av aktuell storlek upptar uppskattningsvis en yta på ca 400 m2. Ytan för ett bergförankrat fundament är betydligt mindre. Fundamentyta inklusive avverkad yta runt gravitationsfundament uppgår vanligtvis till ca m2 (35x30 meter), för vissa platser kan upp till 1 500m2 krävas. Fundamentyta inklusive avverkad yta runt bergfundament uppgår till ca 1 200m2. Vidare kräver gjutningen av ett gravitationsfundament för ett verk i aktuell storlek ca m 3 betong. Ett bergfundament kräver ca 200 m 3 betong. För ett verk i storleksordningen 3 MW krävs ca ton armeringsstål för ett gravitationsfundament beroende på vilken typ av verk och leverantör som väljs. För ett bergfundament åtgår ca 23 ton armeringsstål. Efter att fundamentet är byggt lämnas det ca en månad för att härda. Därefter följer besiktning innan montage av vindkraftverken kan påbörjas. Verksleverantören anger vilken typ av fundament som ska användas i det aktuella fallet för att garantivillkoren ska uppfyllas. Uppskattningsvis kommer de flesta av vindkraftverken i anläggningen kunna förankras med bergfundament. Resterande del kommer att förankras med gravitationsfundament. 4.2 KRANPLATSER Utöver ytan för fundament och avverkad yta kring fundamenten krävs en hårdgjord yta i form av kranuppställningsplats för varje verk. För ett vindkraftverk av aktuell storlek krävs en kranplats om ca m2 (ca 25-30x50-60 meter) per verk beroende på verkets dimensioner. Kranplatsen fungerar alltså som uppställningsplats för kran och hjälpkran vid byggnation och består av en hårdgjord yta av grus. Kranplatsen dimensioneras efter mobilkranen och vindkraftverkens storlek. Utformningen av kranplatsen kan skilja sig beroende på verksleverantör samt möjlig anpassning till terräng och förekommande natur- och kulturvärden. Förutom vid resning av vindkraftverken kommer kranplatserna att nyttjas i samband med underhålls- och reparationsarbeten under drifttiden. I Figur 4.3 visas exempel på en kranplats. Eventuellt kan även en något mindre och tillfälligt hårdgjord yta längs vägen krävas för uppställning av hjälpkran vid montage av huvudkranen. De ytor som röjs från vegetation under byggnationen men som inte hård görs kommer efter byggnation i huvudsak kunna återbeskogas. 9 (19)

10 Figur 4.3 Kranplats i Stenas vindpark Lemnhult. 4.3 UPPSTÄLLNINGSPLATS Med uppställningsplats avses den yta som krävs för de följdverksamheter som vindkraftetableringen ger upphov till; servicebyggnader, platskontor, temporära lagringsytor m.m. En eller ett fåtal uppställningsplatser kommer att anläggas. Den totala ytan för uppställningsplatser uppskattas till ca m 2. Sannolikt kommer uppställningsplatsen att kunna samordnas med något av vindkraftverkens kranplatser, vilket i så fall medför ett betydligt mindre behov av ianspråktagande av yta. Uppställningsplatsen kommer att anläggas på strategiskt utvald plats med hänsyn tagen till projektområdets natur- och kulturvärden. Etableringsplatsen kommer att anläggas enligt samma princip som byggnation av väg och kranplats. 4.4 VINDPARKENS INTERNA VÄGNÄT Det ställs stora krav på vägens bärighet och geometri för att klara de långa och tunga transporterna. Inom projektområdet finns redan ett befintligt vägnät av skogsbilvägar av god kvalitet som idag nyttjas för tunga timmertransporter. Dessa vägar kommer att nyttjas i möjligaste mån samt breddas och förstärkas där det är nödvändigt, se vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. Nyetablering av väg kommer dock att krävas fram till respektive verksplacering. Med nyetablering av väg avses de vägsträckningar som måste nyanläggas. Med uppgradering av väg avses förstärkning och breddning av redan befintliga vägar. För ansökt layout med 18 vindkraftverk beräknas cirka 16 km nyetablering av väg krävas och uppgradering av cirka 17 km befintlig väg. Utifrån ansökt layout har möjlig väg- och kabeldragning utretts, vilket redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Observera att ändringar i presenterad väg- och kabeldragning kan komma att göras i förhållande till de tekniska krav som ställs för transport av den verksmodell som slutligen upphandlas. Slutlig vägsträckning kommer att tas fram i samråd med tillståndsmyndigheten. 10 (19)

11 En geoteknisk undersökning görs normalt för att bestämma utformning och grundläggning av vägarna. Vägarna byggs ca 5-6 meter breda med breddning i kurvor där behov föreligger för att klara de långa transporterna av rotorbladen. Transporterna med rotorbladet kan vara upp till ca 65 meter långa. Avverkning av träd krävs på båda sidor av vägen. Bredden på den avverkade korridoren varierar beroende på terräng och vägsträckning m.m. Korridoren krävs för att möjliggöra breda transporter, snöröjning och för att tillfälligt kunna lägga upp det ytskikt som schaktas av och som sedan används till bl.a. släntning. På vissa platser, t.ex. vid kurvor, krävs bredare korridorer. Under drifttiden tillåts vegetationen växa upp i hela eller delar av skogsgatan. Utformningen av de nyetablerade vägsträckningarna kommer att variera beroende på markförhållanden och topografi. För vägbyggnation används i så stor utsträckning som möjligt sprängmassor och fyllnadsmaterial från projektområdet och i andra hand konventionellt krossmaterial. Någon asfaltering bedöms normalt inte behövas såvida inte redan asfalterad väg uppgraderas. Vid uppgradering av befintlig väg kommer vägkroppen att bibehållas och överdelen att förstärkas med nya bärlager medan breddningen konstrueras. Se vidare i bilaga 1 Principskisser byggnation där vägens uppbyggnad redovisas i form av tvärsnitt. Inom projektområdet förekommer naturvärden som är knutna till hydrologiska förhållanden. Hänsynsåtgärder kommer att vidtas för att minimera anläggningens påverkan på hydrologin, se miljökonsekvensbeskrivningen. För vägens funktion och stabilitet är det viktigt att vägkroppen dräneras och att vatten avleds från vägområdet. Yt- och grundvatten kan orsaka erosion och andra skador på vägarna. Vid nyetablering av väg ska vägtrummor således placeras genom vägkroppen med jämna mellanrum. Vid uppgradering av väg kan befintliga vägtrummor bytas ut och ersättas av, i första hand, plasttrummor med minst samma diameter som har funnits tidigare. Om det föreligger behov av att öka trummans diameter för att inte förorsaka dämning uppströms väljs en större trumma. Vid nyanläggning av väg över dike, vattendrag eller naturlig lågpunkt i terrängen förläggs trumma i erforderlig storlek för att möjliggöra en naturlig avrinning och undvika dämning. Mindre trumma än 300 mm 11 (19)

12 används inte eftersom sådana kan ge dålig självrensningseffekt. Vägtrummor kontrolleras efter byggnationen och eventuella skador repareras. Skulle väg behöva anläggas över våtmark eller i nära anslutning till våtmark kommer vägbanken under mark att byggas upp av grovgenomsläpplig sprängsten alternativt ett materialavskiljande lager av geotextil mellan våtmark och vägkropp för att inte stoppa det naturliga flödet i marken. Väg över våtmark anläggs utan diken. 5 TRANSPORTER OCH MATERIAL Vindkraftverk och övrigt material transporteras med lastbil till projektområdet via det allmänna vägnätet. Från allmän väg planeras transporterna gå in till projektområdet, se miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan redovisas uppskattade mängder och material samt förväntat antal materialtransporter till och från området. Uppskattningen bygger på schablonvärden och omfattar föreslagen vindkraftetablering med 18 vindkraftverk. 5.1 MATERIAL OCH TRANSPORT FÖR VÄGAR, KRANPLATSER OCH VINDKRAFTSBYGGNATION Vid byggnation av anläggningen eftersträvas massbalans. Massbalans innebär att berg och jordmassor som behöver schaktas eller sprängas för väg, kranplatser, kabeldiken samt fundament, återanvänds som fyllnadsmaterial i anläggningen. Som överbyggnadsmaterial för vägar, kranplatser och uppställningsplats används i första hand krossat berg i olika fraktioner, men även moränmaterial kan bli aktuellt. Krossmaterialet tillhandahålls genom krossning av befintligt berg/moränmaterial i väglinjen eller genom inköp från leverantör av krossmaterial. Massorna i projektområdet kommer troligtvis inte att fylla det totala materialbehovet, men det minskar behovet av inköp från leverantör och därmed även antalet transporter vilket innebär minskad miljöpåverkan. Ett alternativ till att köpa in material från befintliga täkter är att anlägga en ny täkt inom projektområdet. Detta har ännu inte utretts. Vid anläggande av ny täkt för vindkraftanläggningens försörjning i projektområdet minskas antalet transporter betydligt. I dagsläget utgår Stena dock från att nyttja befintlig täkt i närområdet. I det fall det blir aktuellt med nyetablering av täkt kommer den att omfattas av en separat tillståndsansökan och prövning. Uppskattning av mängden transport med lastbil via väg för väg- och vindkraftsbyggnation kan ses i Tabell 5.1. Uppskattningarna gäller enkel väg och inkluderar inte verksdelar. Tabell 5.1. Uppskattning av mängden transporter för väg- och vindkraftsbyggnation under byggskedet. Typ av transport Antal transporter med lastbil (enkel väg) Berg-/grusmaterial för nya och befintliga vägar samt uppställningsytor 3700 Betong för fundament 1500 Sand till kabelgravar 300 Konstruktionsmaskiner och kranar (19)

13 Beräkning av berg-/grusmaterial har gjorts utifrån väglängd x vägbredd x lagertjocklek x densitet på massa / ton per bil, där det antagits att en lastbil kan frakta 30 ton per last. För uppställningsytor har liknande förutsättningar använts vid beräkningarna, men för en yta om m 2 per uppställningsplats. Om en del av berg-/grusmaterialet kan tas internt blir dessa transporter då inom parkområdet. För beräkning av betong för fundament har antagits 600 m 3 betong per fundament och att en lastbil kan frakta 7 m 3 per last. Om tillverkning av betong sker inom parken kommer dessa transporter endast vara inom parkområdet. Sannolikt nyttjas i första hand befintliga betongstationer. Då transportkostnaden är en stor del av den totala kostnaden för betongen kommer sannolikt den betongstation som har kortast transportavstånd att nyttjas, vilket rimligen också ger minst negativ miljöpåverkan. Alternativt kan en mobil betongstation användas. Med en mobil betongstation tillverkas betongen på plats inom projektområdet. Grus, cement och vatten blandas då på plats. En mobil betongstation innebär minskade transporter. Beräkning av kabelsand för kabelgrav har gjorts utifrån längd på kabelgrav (=hela väglängden) x djup x bredd på sandbädden, och att sanden har en densitet på 1,8 ton/m 3 samt att en lastbil kan frakta 30 ton per last. För konstruktionsmaskiner har 10 transporter per vindkraftverk antagits. Figur 5.1 Befintliga täkter i närheten av den planerade vindparken. Svart cirkel visar vindparkens ungefärliga lokalisering. Källa: Sveriges geologiska undersökning (http://vvv.sgu.se/sgumapviewer/web/sgu_mv_ballast.html). Karta hämtad TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK Detta avsnitt avser transporter av vindkraftverk via väg, dvs. efter att de ankommit till hamn. Varje vindkraftverk är uppdelat i ett antal huvuddelar som pga. sin storlek oftast kräver en lastbil med anpassat släp. En sammanställning av huvuddelar och antalet transporter de genererar finns i Tabell 5.2. Typ av torn som blir aktuell för 13 (19)

14 Grävlingkullarna är beroende av leverantör och typ av vindkraftverk som vid detaljprojekteringen bedöms mest lämplig för vindparken. Tabell 5.2. Uppskattning av mängden transporter per vindkraftverk Huvuddelar av vindkraftverk Antal transporter med lastbil per verk Maskinhus 1 Blad (3 blad tillsammans eller 1 blad per transport) 1-3 Torn Ståltorn 3-5 Betongtorn 65 Kablar/instrument 1 Generator och verktyg för montering 1 Hub och noskon 1 Ingjutningsgods EVENTUELL ANVÄNDNING AV NATURGRUS Naturgrus har länge brutits för användning som ballast vid konstruktioner av t.ex. vägar och andra hårdgjorda ytor. Samtidigt utgör naturgrusförekomster de viktigaste grundvattenreservoarerna. Det finns dock andra alternativ än naturgrus som är ekonomiskt och tekniskt rimliga att använda. Ersättningsmaterial bedöms utifrån möjligheten att uppnå teknisk prestanda likvärdig den som naturgrus har. Det ska även bedömas om det är ekonomiskt rimligt att använda ersättningsmaterial i varje enskilt fall i samband med prövning enligt miljöbalken av länsstyrelsen. Möjligheten att hitta ersättningsmaterial är i huvudsak beroende av om det i närområdet finns bergartsråvara som är lämplig att krossa, bearbeta m.m. för avsett ändamål. Beträffande betong (sand till betongvaror, sprutbetong och fabriksbetong) krävs att konstruktionen ska hålla under mycket lång tid, vilket innebär att producentansvaret för beständigheten och arbetbarheten är särskild viktig. I första hand är det finfraktionen, 0-2 mm alternativt 0-4 mm, som är de kritiska fraktionerna för en betongblandnings reologiska egenskaper. För att betongen ska vara lättflytande behövs en låg inre fraktion, vilket bl.a. är beroende av partiklarnas kornform. Natursand uppfyller normalt de krav som ställs på sandmaterialets reologiska egenskaper. Som ersättningsmaterial kan t.ex. krossat berg användas där den finmaterialandel som genereras vid krossning frånskiljs med hjälp av vindsiktning eller tvättning. Metodutveckling för dessa förädlingsmetoder pågår. Bergråvaran måste hålla en jämn (oföränderlig) materialkvalitet för att åstadkomma en över tiden likvärdig betongproduktion. Val av produktionsmetod görs i byggskedet utifrån de lokala förutsättningarna, transportavstånd, miljöpåverkan och byggkostnader, vilka utvärderas kontinuerligt. 5.4 KEMIKALIER 14 (19) De kemikalier som hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, växellådsoljor, ev. ballastvätska, lagerfett och eventuellt glykol för kylning. Vanligast är att vindkraftverken är

15 luft- och/eller vattenkylda. Vissa tillverkare använder dock glykol som kylmedium. Även frostskyddsvätska kommer att användas. Därutöver förekommer diverse kemikalier som används i underhållsarbetet, såsom avfettningsmedel, lim, färg osv. Totalt innehåller vindkraftverkets växellåda ca 500 liter smörjolja och ca 200 liter hydraulolja i styrsystemet. Ett vindkraftverk som saknar växellåda innehåller totalt ca liter olja. För föreslagen vindkraftetablering kan turbiner både med och utan växellåda bli aktuellt. Vindkraftverken kontrolleras löpande och service utförs minst årligen enligt anvisningar från leverantör. Varje år tas normalt ett oljeprov för att se om oljan är behov av ytterligare rening (utöver kontinuerlig filtrering) eller eventuellt byte. I möjligaste mån renas oljan och byte undviks. Ett oljebyte sker ungefär vart tredje till femte år beroende på oljekvalitet och slitage. Uttjänt olja kommer att tas omhand och transporteras till godkänt företag för upparbetning och destruering av oljor. Förutom oljan används under löpande drift mycket små mängder kemikalier. Ett oljeläckage skulle kunna innebära att intilliggande mark och grundvatten kan bli förorenade. Normalt ställs krav på skydd mot kontanimering av mark vad gäller oljespill och glykol vid offertförfrågan till turbinleverantörer. Risken för ett oljeläckage bedöms som mycket liten. Under anläggningsfasen används även drivmedel i form av bensin och olja till de maskiner och motorfordon som används vid etableringen. Smuts på vindkraftverkens rotorblad kan minska vindkraftverkets aerodynamiska effektivitet och således leda till minskad energiproduktion. Smuts på rotorbladen kan vara t.ex. lav, alger och insekter. Problem uppstår inte över allt men kan förekomma på vissa platser vid vissa förhållanden. Problemet är inte uppmärksammat i Sverige som något som förekommit och är inte heller något som Stena upplevt på de verk som bolaget har i drift. Det förekommer dock fall där smuts varit ett problem, och att man därav haft anledning att rengöra rotorbladen, t.ex. i Spanien. Lös smuts lossnar oftast när det regnar, men efter några år i drift kan det på vissa platser och i vissa förhållanden bli beläggningar på rotorbladen. För att få bort beläggningar och hårt sittande smuts används i första hand högtryckstvätt med enbart vatten. Om inte detta fungerar kan vattnet blandas med avfettningsmedel. De avfettningsmedel som används idag är miljöanpassade. Om rengöring av vindkraftverkens rotorblad skulle bli aktuellt kommer Stena att utreda vilken metod som fungerar bäst med minsta möjliga miljöpåverkan. Det kan löna sig att polera eller putsa rotorbladen med tanke på de stora ytorna, och de energiproduktionsförluster som uppstår om inte ytan är slät. Polering/putsning ger vanligtvis inga utsläpp till omgivande natur då medlet putsas direkt på rotorbladen, som sedan torkas av. Alla kemikalier som används kommer att förtecknas i överensstämmelse med gällande bestämmelser om verksamhetsutövares egenkontroll. Dessa avser i dagsläget: Produktens namn Omfattning och användning av produkten 15 (19)

16 Information om produktens hälso- och miljöskadlighet Produktens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet Alla kemikalier, liksom farligt avfall, kommer att lagras enligt gällande praxis för att undvika läckage till omgivande mark och vatten. 6 ANLÄGGNINGSSKEDET Vindkraftverken transporteras i sektioner in till projektområdet och reses därefter med hjälp av en specialkran, en s.k. huvudkran, se Figur 6.1. Även huvudkranen transporteras till området i sektioner och monteras på plats vid varje verksplacerings montageyta. För att montera huvudkranens bom krävs det att en mobilkran (hjälpkran) lyfter bommens sektioner på plats. För att kunna montera huvudkranen projekteras vanligtvis vägen rak de sista metrarna fram till montageplatsen, för att undvika att ytterligare skog eller mark måste tas i anspråk för kranmontaget. Figur 6.1 Resning av vindkraftverk, montage av rotorblad. Bottendelen av tornet monteras till fundamentet vartefter resterande tornsektioner och nacellen lyfts på plats. Beroende på verksmodell monteras rotorbladen antingen på marken eller också var för sig direkt uppe vid navet. Resningen av vindkraftverket brukar kunna genomföras på ett par dagar, under förutsättning att vindförhållandena är gynnsamma. Slutligen tar det någon vecka för driftsättning innan elproduktionen kan påbörjas. 16 (19)

17 7 ANSLUTNING TILL ELNÄTET Det svenska elnätet är indelat i tre nivåer; nationellt stamnät, regionala nät och lokala nät. Det nationella stamnätet ägs av staten genom Svenska Kraftnät. Vindkraftanläggningar med mer än fem verk ansluts i huvudsak till regionnäten, vilka ägs av ett fåtal elnätsbolag och länkar samman stamnätets högre spänningsnivåer med de lägre spänningsnivåerna som tillämpas på lokalnätet. Enligt 2 kap 1 Ellagen får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Koncessionsprövningen finns för att elnätet ska få en lämplig utformning ur samhällsekonomisk synpunkt och prövningen ska ske gentemot miljövärden och motstående intressen. Energimarknadsinspektionen prövar tillståndsansökningarna gällande nätkoncessioner. Vindkraftanläggningens anslutning till elnätet ingår således inte i den aktuella ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken. Bedömningen av elanslutningens miljökonsekvenser görs i aktuellt fall därför endast vad gäller vindparkens interna, icke koncessionspliktiga, elnät inom projektområdet. Anslutningsledningar från projektområdet till anslutningspunkt med överliggande elnät redovisas endast översiktligt UPPSAMLINGSNÄT INOM VINDPARKEN Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd 11, 20 eller 33 kv elkabel. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som möjligt att följa vägarna inom parken. De metoder som vanligen används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Kablar förläggs vanligen på ca cm djup. Närmast kablarna läggs finkornig sand för att kablarna inte ska skadas. Kabelschaktet fylls igen med de massor som grävdes upp vid kabelförläggningen, förutsatt att de inte innehåller för mycket sten. Vid blötare markpartier är det möjligt att kabeln inte kan förläggas i vägkroppen, utan läggs i en separat kabelgrav. Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som placeras inom eller i nära anslutning till vindparken. De ingående kablarnas positioner kommer att mätas in och vid behov markeras i fält ANSLUTNING TILL ÖVERLIGGANDE ELNÄT Förutsättningar för anslutning till existerande överliggande elnät är goda för Vindpark Grävlingkullarna. Anslutning planeras preliminärt till Fortum Distribution AB:s befintliga regionnätsledning precis norr om projektområdet. Anslutningen till överliggande elnät kommer att utredas i separat koncessionsärende. 8 DRIFT, UNDERHÅLL OCH SERVICE Genom vindkraftverkens övervakning av driftkriterier och styrsystem kommer driften i huvudsak att skötas på distans. Enklare driftstopp kan oftast åtgärdas på distans, men större driftstopp måste åtgärdas på plats. Regelbunden service av vindkraftverken sker normalt sett ett par gånger per år för att säkerställa säkerhet och drift. Vindkraftverken är också utrustade med ett övervakningssystem som stänger av verken om temperaturen i turbinen blir för hög. 17 (19)

18 Vid vindar som är så hårda att vindkraftverket riskeras att skadas vinklas vindkraftverkets rotorblad med hjälp av automatiserad mekanik så att en större andel vindenergi släpps förbi. Därmed blir krafterna på rotorn mindre. Vid ihållande vindhastigheter över 25 m/s vinklas rotorbladen så att all vind släpps förbi. På så sätt undviks att skadliga laster från vinden uppkommer på vindkraftverkets rotor och därmed minskar risken för haveri. Vidare görs alltid beräkningar på vilka extrema vindstyrkor som kan uppkomma inom projektområdet så att man kan säkerställa att rätt typ av vindkraftverk väljs. Inom områden där större risk för extremvindar föreligger väljs ett vindkraftverk som kan klara av större laster utifrån ett klassificeringssystem. Denna klassning sker utifrån ett standardiserat system utvecklat av IEC (International Electrotechnical Commission). Med anledning av storleken på föreslagen vindkraftetablering kommer sannolikt en servicebyggnad att anläggas i anslutning till anläggningen där servicetekniker är stationerade. Under drifttiden förekommer normalt transporter kopplade till underhåll av vindkraftverken. 8.1 HINDERMARKERING I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan generatorhuset. Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras med vit färg samt med blinkande högintensivt ljus. I en vindpark med vindkraftverk med en höjd över 150 m ska samtliga vindkraftverk, som utgör parkens yttre gräns, markeras enligt ovan. Under dager ska det högintensiva ljusets styrka vara candela (cd), under gryning och skymning cd, och i mörker minskas det till cd. Föreskrifterna ger även utrymme att avskärma ljuset så att ljuset inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verken. Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om inte Transportstyrelsen meddelar annat i beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna, utgöras av fast rött ljus och det högintensiva ljuset ska utgöras av ett vitt blinkande ljus. 8.2 ISBILDNING OCH ÅSKA I Svealands inland kan det periodvis vintertid förekomma isbildning på vindturbiner. Is som ansamlas på turbinbladet medför att de aerodynamiska egenskaperna hos turbinen gradvis försämras och orsakar förluster i energiproduktion. Om is bildas på bladen kan det bli obalans i vindkraftverkens rotorblad, och vindkraftverket kan då stängas av för att undvika skador på verket. Erfarenheter från befintliga vindkraftverk i Vänerområdet visar att risken för isbildning är mycket liten i aktuellt område. Moderna vindkraftverk är utrustade med åskledarsystem i rotorblad, maskinhus och torn som skyddar vid blixtnedslag. 18 (19)

19 9 AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är år. När vindkraftverken tjänat ut avvecklas parken. Verksamhetsutövaren ansvarar för demontering och avveckling. Vid nedmontering och återställande av platsen kommer, liksom vid byggnation, transporter och arbeten att ske. Vindkraftverken monteras ned, kablar kan tas upp eller lämnas kvar i marken och marken återställas till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden. Återvinning av vindkraftverkets delar är att föredra i möjligaste mån, såväl ur ett miljömässigt som ett ekonomiskt perspektiv. Resurser för återställande fonderas, vilket redovisas vidare i tillståndsansökan för vindkraftanläggningen. 10 REFERENSER Sveriges geologiska undersökning, 2011: Ersättningsmaterial för naturgrus kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus. Rapport 2011:10. Transportstyrelsen, 2013: Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (omtryck). TSFS 2013:9 19 (19)

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00

Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00 Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00 TEKNISK BESKRIVNING 1 VINDKRAFTVERK Ett vindkraftverk består av huvuddelarna turbin, maskinhus och torn. Turbinen har tre blad av armerad plast fästa vid ett nav som i sin

Läs mer

Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28

Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28 Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28 Innehåll 1. FÖRORD... 3 2. INLEDNING... 3 2.1 Bakgrund och syfte... 3 2.2 Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion... 3 2.3

Läs mer

Teknisk Beskrivning. Vindpark Tribbhult. Västerviks kommun

Teknisk Beskrivning. Vindpark Tribbhult. Västerviks kommun Teknisk Beskrivning Vindpark Tribbhult Västerviks kommun December 2014 Medverkande Beställare: Statkraft Södra Vindkraft AB Konsult: WSP Sverige AB (WSP Environmental, Malmö) Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Bilaga C. Teknisk Beskrivning. Vindpark Östra Frölunda

Bilaga C. Teknisk Beskrivning. Vindpark Östra Frölunda Bilaga C Miljötillståndsansökan Teknisk Beskrivning Vindpark Östra Frölunda Teknisk beskrivning 2012-06-27 Vindpark Östra Frölunda Innehåll Inledning... 2 Vindkraftverk... 2 Fundament... 3 Kringanläggningar...

Läs mer

EKONOMISK SÄKERHET - AVVECKLINGSKOSTNAD

EKONOMISK SÄKERHET - AVVECKLINGSKOSTNAD BILAGA 8 EKONOMISK SÄKERTHET - GRÖNHULT VINDKRAFTPARK 2014-05-19 EKONOMISK SÄKERHET - AVVECKLINGSKOSTNAD Grönhult Vindkraftpark 2 1 INLEDNING Vattenfall utreder möjligheten att etablera en vindkraftanläggning

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03 Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft.

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft. Malmö den 12 februari 2015 Furuby Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet, sakägare och andra

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 Vindpark Össjöhult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 2 (16) Förprojektering av vindkraftverk söder om Vrå, Vrå församling, Ljungby kommun

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN Raftsjö Vind AB 2013-10-17 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Bilaga till inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-05-31 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET

Läs mer

STATKRAFT SCA VIND AB

STATKRAFT SCA VIND AB STATKRAFT SCA VIND AB NÄRINGSLIVSPÅVERKAN 2008-08-27 Agenda Statkraft SCA Vind AB Projektets omfattning Näringslivspåverkan Projekt Smöla 150 MW, 68 vindkraftverk (Film) STATKRAFT SVERIGE Kraftproduktion

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden.

Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden. Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden. INTRODUKTION 3 Markägare och vindkraft. Med ett fördelaktigt vindläge kan din mark generera förnybar energi för tusentals hushåll.

Läs mer

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt Nyskapande rotorbladsteknik 3 44 meter nyskapande rotorbladsteknik I vår strävan att lyfta effektiviteten hos V90 har vi satsat på genomgripande förändringar av

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

MARHULT VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN

MARHULT VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN Bilaga D MARHULT VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN MAJ 2013 1 VERKSAMHETSKOD 2 2 ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN 2 3 OLJOR OCH KEMISKA PRODUKTER 2 4 NATURGRUS 3 5 MARKAVVATTNING 3 6 NATURVÄRDESINVENTERING

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Tillståndsansökan. Vindpark Äskås-Harshult. Statkraft Södra Vindkraft AB

Tillståndsansökan. Vindpark Äskås-Harshult. Statkraft Södra Vindkraft AB Miljökonsekvensbeskrivning Vindpark Äskås-Harshult Statkraft Södra Vindkraft AB Vindpark Äskås-Harshult Tillståndsansökan Ansökan om tillstånd enligt 9 kap MB för uppförandet av en gruppstation för vindkraft,

Läs mer

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Vindpark Äskås-Harshult

Vindpark Äskås-Harshult Vindpark Äskås-Harshult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar Klavreström: 2009-01-22 Observera att tiden för inlämnande av synpunkter är förbi. 2 (18)

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Lyngsåsa Vindbrukspark

Lyngsåsa Vindbrukspark Malmö den 21 januari 2015, reviderad den 2 februari 2015 Lyngsåsa Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet,

Läs mer

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

ReWind Vänern Bilaga A - Teknisk beskrivning ReWind Vänern AB

ReWind Vänern Bilaga A - Teknisk beskrivning ReWind Vänern AB ReWind Vänern Bilaga A - Teknisk beskrivning ReWind Vänern AB Postadress/Postal adress Telefon/Telephone Internet Bankgiro/Bank account Org.nr/Reg.No. ReWind Offshore AB 070 6506985 www.rewindenergy.se

Läs mer

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning Kraftö AB Stockholms Frihamn, Hus D, vån 2 115 56 Stockholm Kontaktperson: Björn Grinder, Miljöutredare Tfn 08-505 35 453 bjorn.grinder@krafto.se Inledning

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter.

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Att: Länsstyrelsen i Västerbotten län Miljöprövningsdelegationen 901 86 UMEÅ ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL MILJÖFARLIG VERKSAMHET, GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID FJÄLLBOHEDEN SÖKANDE Gothia Vind 11 AB Lokalkontor,

Läs mer

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Vattenfall har fört en fördjupad dialog med föregående ägare sedan efter sommaren Genom att slå ihop projekten kan flera synergier uppnås - Synergier i upphandling

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring

Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring 1(13) VINDKRAFTPROJEKT BURSJÖLIDEN till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Förteckning över förebyggande åtgärder samt förslag till provisoriska villkor specifikt avseende påverkan på rennäring Nedan

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2.

1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2. 1 Icke teknisk sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Verksamhetskod... 6 2.3 Sökande... 7 2.4 Syfte... 7 2.5 Vindkraft och miljö... 8 2.6 Nationella miljömål... 9 2.7 Regionala miljömål...

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala

Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala och därför är vindkraftspro duktion en naturlig och

Läs mer

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW INSTALLATION OCH BRUKSANVISNING MW VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder

Läs mer

Kontaktpersoner. Verksamhetskod 40.90 (B) Fler än 1-2 verk. Minst ett verk högre än 150 meter.

Kontaktpersoner. Verksamhetskod 40.90 (B) Fler än 1-2 verk. Minst ett verk högre än 150 meter. Samrådsunderlag Svenska Vindbolaget projektutvecklar ett område för vindkraft i Hässleholms kommun. Projektet heter Ballingslöv och omfattar 9 vindkraftverk vilket motsvarar hushållsel för ungefär 14 500

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Installationsanvisning Stormbox

Installationsanvisning Stormbox Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun. 12 Februari 2015

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun. 12 Februari 2015 Furuby Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun 12 Februari 2015 Förord En vindbrukspark planeras vid Furuby ca 15 kilometer öster om Växjö tätort i Kronobergs

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning Bröcklingbergets Vindkraftpark. Ownpower Projects AB. Miljökonsekvensbeskrivning. Richard Söderlund Frösön 2011-02-03

Miljökonsekvensbeskrivning Bröcklingbergets Vindkraftpark. Ownpower Projects AB. Miljökonsekvensbeskrivning. Richard Söderlund Frösön 2011-02-03 Miljökonsekvensbeskrivning Bröcklingbergets Vindkraftpark Ownpower Projects AB Miljökonsekvensbeskrivning Richard Söderlund Frösön 2011-02-03 2 Ownpower Projects AB Bröcklingbergets Vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Vallebygdens Vind AB. Vindkraftspark på Nordbillingen

Vallebygdens Vind AB. Vindkraftspark på Nordbillingen Vallebygdens Vind AB erbjuder i samarbete med Vallebygdens Energi ekonomisk förening, deltagande i vindkraftsatsning på Billingen. Vindkraftspark på Nordbillingen 1 Vindkraft Nordbillingen. Vallebygdens

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE HINDERBELYSNING VINDKRAFTVERK HÖGRE ÄN 150 METER. En informationsskrift inför studiebesök i Lemnhult 2014-01-21

UNITED BY OUR DIFFERENCE HINDERBELYSNING VINDKRAFTVERK HÖGRE ÄN 150 METER. En informationsskrift inför studiebesök i Lemnhult 2014-01-21 UNITED BY OUR DIFFERENCE HINDERBELYSNING VINDKRAFTVERK HÖGRE ÄN 150 METER En informationsskrift inför studiebesök i Lemnhult 2014-01-21 INNEHÅLL BAKGRUND...3 HINDERBELYSNING AV VINDKRAFTVERK...4 Krav från

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Bygglovsansökan. Sökande bolag NordanVind vindkraft AB Rö Älandsbro

Bygglovsansökan. Sökande bolag NordanVind vindkraft AB Rö Älandsbro Bygglovsansökan enligt Plan- och Bygglagen för uppförande och driften och avveckling av två vindkraftverk på fastigheten Skedom 3:10 i Härnösands kommun. Sökande bolag NordanVind vindkraft AB Rö Älandsbro

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 4 om vindkraft

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 4 om vindkraft del 4 om vindkraft 33 4 OM VINDKRAFT I detta avsnitt beskrivs grundläggande teknik kring vindkraftverk. 4.1 Teknik och utseende Vindkraftverk kan delas in i tre kategorier med avseende på storlek. Stora

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning

Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning Examensarbete 15 P Datum 2012-03-16 Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning Bild: Vattenfall Elev: Magnus Persson Handledare: Anna Josefson Sammanfattning Hinderbelysningen på vindkraftverken utgör

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer

Samrådsunderlag Jan 12, 2011

Samrådsunderlag Jan 12, 2011 Samrådsunderlag Jan 12, 2011 Vindkraft Ljustorp, Timrå och Sundsvall kommun Page 1 of 27 Innehåll ÄRENDE... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 KONTAKTPERSONER... 3 3 BAKGRUND TILL PROJEKTET... 5 4 VARFÖR

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun

Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i Överkalix kommun Upprättad: 2012-03-22 Uppdaterad: 2014-02-17 Innehåll 1 BAKGRUNDSINFORMATION... 1 1.1 OM PROJEKTET... 1 1.2 SYFTET MED SAMRÅDET... 1 1.3

Läs mer

VÄLKOMNA! Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet genomförs som en utställning och öppet hus.

VÄLKOMNA! Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet genomförs som en utställning och öppet hus. VÄLKOMNA! Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Samrådet genomförs som en utställning och öppet hus. Information om vindkraft, Stenasfären och det aktuella projektet presenteras i fyra delar: Bolaget Stena

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer