Årsredovisning Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg 1

2 Innehåll Förord 3 Direktionens ordförande Året som gått Direktion 6 Revision 7 Norra Älvsborgs 8 Räddningstjänstförbund Vårt uppdrag Uppdrag, vision Organisation Förebyggande, förberedande, genomförande, följa upp Verksamheten Barn och ungdomar Vår framtid Förebygga Rådgivning, tillsyn, externutbildning, mässor och liknande evenemang, julkampanj Medarbetare 16 Personalpolitik, arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete, utbildning, antalet anställda och ålderstruktur, personalrörlighet, personalkostnader Ekonomi 18 Ekonomiskt resultat, god ekonomisk hushållning, finansiella mål, intäkter och kostnader, investeringar Resultaträkning 21 Balansräkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Noter Revisionsberättelse Jämförelsetal, övergripande Förbereda, genomföra och följa upp Utifrån ett trygghetsperspektiv där medborgare ska känna en trygghet och säkerhet inom NÄRF:s geografiska förbundsområde behöver räddningstjänsten bli mer synliga i samhället Administration och ekonomi Fortlöpande arbete med att aktualisera rutiner och system för att säkerställa att åtaganden utförs på ett professionellt sätt 2

3 Direktionens ordförande Förbundet har under året lagt mycket kraft på förberedelser för ett samgående med Lilla Edet. Personalen har även arbetat intensivt med grundläggande av ett moderniserat arbetssätt där operativ utryckande personal används mer aktivt än tidigare i det olycksförebyggande arbetet. Under året har förbundet också arbetat vidare utifrån det nytecknade samverkansavtalet där delaktighet och insyn står i fokus. Ombyggnation och arbetsmiljöförbättrande åtgärder har skett vid Vänersborg och Vargöns brandstationer och är nu äntligen klara vilket är glädjande för såväl oss politiker som för personalen. NÄRF drabbades den 30 september på ett djupt tragiskt sätt av en svår trafikolycka i Mellerud där en av våra brandmän omkom och flera skadades. Tankarna går än idag till de drabbade och deras familjer och vi kommer att göra allt vi kan för att mildra effekterna av denna tragiska händelse och förhindra att något liknande inträffar igen. Bo Carlsson Direktionens ordförande Till slut vill jag tacka all personal och direktionen för det arbete som har lagts ner under året. Hallstorp i spirande vår Bo Carlsson Direktionens ordförande 3

4 4

5 Året som gått Förbundets uppdrag under 2013 har utgått ifrån Handlingsprogram till skydd mot olyckor, antaget av medlemskommunerna; Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. Uppdraget har inneburit att genom myndighetsutövning, olycksförebyggande åtgärder och operativa räddningsinsatser - minska antalet olyckor och skador till följd av olyckor. Organisationen som etablerades 2012 har utvecklats ytterligare och personalen har på ett positivt och engagerat sätt arbetat med att ställa om sitt fokus till ett mer utvecklande arbetssätt, med större delaktighet och där fokus ligger på att bli en mer professionell aktör i samhällets totala, trygghetsskapande verksamhet. Tillsyns- och tillståndsverksamheten enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:2011) om brandfarliga och explosiva varor, har förändrats genom tydligare protokollering och uppföljning. Förändringen ställer högre krav på personalens kompetens, samtidigt som det ger en ökad trovärdighet i uppdraget. Tillsynsavdelningen har lagt stor energi på personalens utbildning och samsyn för att skapa enighet i myndighetsutövandet. Bemanningen på avdelningen har under hösten utökats med ytterligare en brandingenjör och vid årets slut har förbundet uppnått full bemanning och nödvändig kompetens för att kunna nå verksamhetsmålen. Planering pågår för implementering av all räddningspersonal i det olycksförebyggande arbetet under NÄRF s ledningscentral (LC), kontinuerligt bemannad med ett Inre befäl för strategisk ledning, har fortsatt skapa rutiner och erfarenhet för en effektivare ledning av förbundets räddningsinsatser vilket medfört större kostnadseffektivitet och en trygghet för utryckande personal. En tydligare styrning av centralens utveckling är nödvändig varför förändringar i organisationen planers inför LC har under året fortsatt att öppna upp för en utvecklad samverkan med medlemskommuner och övriga samverkansparter. Samverkansavtalet och arbetet med den interna arbetsmiljön har bl.a resulterat i ombyggnader av brandstationerna i Vänersborg och Vargön. Arbetsplatsträffar har ägnats åt att diskutera den psykosociala miljön utifrån den medarbetarenkät som genomfördes vintern 2012/2013. Kvalitetssäkring av den fysiska träningen har fortsatt. Räddningsavdelningen har genomfört insatser samt fortlöpande övning och utbildning för de uppdrag som dagligen inträffar. Stort fokus har under året varit på förberedelser för införandet av ett 5:e arbetslag samt på införlivandet av Lilla Edets räddningstjänst i förbundet. Verksamheten drabbades under hösten av stor sorg när en av våra medarbetare tragiskt omkom och tre medarbetare skadades vid en trafikolycka strax söder om Mellerud. Styrkan var på väg till en brand i en ladugård när bilen av hittills okänd anledning körde av vägen. Utredningar pågår för närvarande och våra tankar går dagligen till anhöriga och övriga drabbade. Rutiner och kompetenskrav som rör vår utryckningskörning har diskuterats flitigt och NÄRF kommer att arbeta vidare med dessa frågor under Ledarutbildning har genomförts för förbundets Styrkeledare och för övrig personal. Utbildning har även skett utifrån samverkansavtalet angående arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Planering pågår för införande av ett nytt verksamhetssystem och för en ny hemsida. Frågan om framtida lokalisering och ett eventuellt gemensamt Trygghetscentrum, mellan Vänersborgs kommun, Trollhättans stad, Polismyndigheten och NUsjukvården har legat vilande p.g.a. osäkerhet vad gäller polisens framtida organisation. Behovet av en samlokaliserad och förstärkt ledningsfunktion kvarstår som en av de viktigaste utvecklingsfrågorna. I väntan på ambulansfrågan (IVPA) har ännu inte funnit sin lösning och i avvaktan på medlemskommunernas beslut så har förbundet satsat på att utrusta varje släckbil med defibrillator och utbilda personalen i användandet av halvautomatiska defibrillatorer, för den egna personalens behov av säkerhet och trygghet. Frågan om regionens roll när det gäller finansiering av IVPA har skickats till regionstyrelsen men något svar har ännu inte kommit. Per Anderson Förbundschef/Räddningschef 5

6 Direktionen Direktionen som är förbundets beslutande organ har sex ordinarie ledamöter och sex ersättare. Presidiet som består av ordföranden och vice ordföranden är ett utskott till direktionen. Trollhättans och Vänersborgs kommun har vardera två representanter medan Färgelanda och Melleruds kommun har vardera en representant. Direktionen fastställer budget och beslutar i övergripande och principiellt viktiga frågor avseende förbundets verksamhet. Direktionen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av förbundets ekonomi och verksamhet. Under år 2013 har direktionen haft fem sammanträden, varav ett i Färgelanda, ett i Mellerud, två i Trollhättan och ett i Vänersborg. Direktionens ledamöter Ordförande Vice ordförande Ledamot Bo Carlsson (C) Monica Hansson (S) Tobias Bernhardsson (C) Vänersborg Trollhättan Färgelanda Ledamot Ledamot Ledamot Roland Björndahl (M) Gösta Davidsson (M) Marie Dahlin (S) Mellerud Trollhättan Vänersborg Ersättare Ersättare Ersättare Kerstin Fredriksson (S) Johnny Stucken (S) Margreth Johnsson (S) Färgelanda Mellerud Trollhättan Ersättare Ersättare Ersättare Britt Hallgren (FP) Hans-Erik Aronsson (M) Lars-Göran Ljunggren (S) Trollhättan Vänersborg Vänersborg 6

7 Revision Förbundets revisorer ska enligt kommunallagen, reglemente och med iakttagande av god redovisningssed granska all verksamhet som bedrivs inom förbundet. Den kommunala revisionen kan delas in i två huvudområden: redovisningsrevision samt förvaltnings- och miljörevision. Redovisningsrevisionen syftar i huvudsak till att bedöma om god redovisningssed tillämpas och om räkenskaperna är rättvisande. Förvaltningsrevisionen syftar till att bedöma om direktionens beslut efterlevs och om verksamheten, inom budgetramarna och med avsedd kvalitet, uppnår de politiska målen. Ekonomiskt utfall Inför varje räkenskapsår görs en analys som ligger till grund för vilka granskningsinsatser som ska göras. Resultatet av granskningarna ska sammanfattas i rapporter. Under år 2013 har förbundets revision granskat bokslut och Årsredovisning 2012, delårsbokslutet 2013 samt genomfört granskning av Internkontroll och ändamålsenlighet avseende behörigheter i ekonomisystem, firmateckning, attester, registrering och diarieföring av handlingar. Resultatet av granskningen har sammanfattats i rapporter som överlämnats till direktionen för kännedom och beaktande. Revisorerna har till direktionen lämnat en revisionsrapport som innehåller en redogörelse vilken ligger till grund för prövning av ansvarsfriheten. Resultaträkning Årets- Utfall Budget- Tkr budget 2013 avvikelse Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter från kommuner Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

8 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds uppdrag och vision och hur förbundet är organiserat för att bäst nå målen. Här kan du även läsa om räddningstjänstens fyra skeden. Uppdrag Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund i räddningstjänstfrågor bestående av fyra medlemskommuner: Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. För dessa kommuner ska förbundet svara för räddningstjänst och förebyggande brandskydd, utifrån lagen om skydd mot olyckor (LSO). Förbundets uppdrag är att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser samt vidta åtgärder efter olyckor. Verksamhet och resurser är anpassade efter samhällets risk- och hotbilder. Förbundets kunniga och engagerade medarbetare arbetar aktivt med att identifiera risker och förebygga olyckor genom samverkan på lokal och regional nivå. Vision Allmänheten ska uppleva trygghet, säkerhet, omtanke och kvalité i kontakterna med förbundet. Vi arbetar för att skapa trygghet och säkerhet för människor som arbetar, besöker och bor i våra medlemskommuner och vi vill att de människor vi dagligen möter ska känna vår omtanke. All verksamhet ska bedrivas med engagemang, öppenhet, och respekt för alla människors lika värde. Organisation Organisationen är anpassad för att stödja och driva räddningstjänstuppdragets fyra skeden; skadeförebyggande arbete, förberedande av räddningsinsatser, genomförande av räddningsinsatser och slutligen uppföljning och analys efter räddningsinsats. Allmänheten ska uppleva trygghet, säkerhet, omtanke och kvalité i kontakterna med förbundet. Förebyggande De bästa bränderna är de som aldrig uppstår. Förbundets skadeförebyggande arbete fokuserar på information, rådgivning, utbildning och tillsyn. Mycket kraft riktas till allmänheten i syfte att stärka samhällets brandskydd och öka allmänhetens förmåga att själv förebygga bränder såväl som privatperson, företagare, verksamhetsansvarig och i liknande roller. Förbundet ger råd och vägledning i många olika former till både myndigheter och enskilda kring rikshänsyn och samhällsplanering. Räddningstjänsten svarar även på remisser till andra myndigheter kring bl.a. evenemang, alkoholservering och brandfarliga och explosiva varor. Tillsynsverksamheten riktas mot de verksamheter där vi bedömer att brister finnes och där tillsynsverksamhet har bäst effekt. I en värld som ständigt förändras blir omvärldsbevakning allt viktigare. Förberedande I en värld som ständigt förändras blir omvärldsbevakning allt viktigare. Förbundet analyserar och definierar den allmänna riskbilden för varje medlemskommun. Risk- och sårbarhetsanalysen är ett viktigt verktyg för att kvalitetssäkra förmågan att genomföra räddningsinsatser och dimensionera vår beredskap. Allmänheten kan ta del av rådande risk- och sårbarhetsanalys i sammanfattad form som en del i förbundets handlingsprogram. Att vara väl och rätt förberedd är avgörande för att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser. Övning och utbildning är därför en del av varje arbetspass för medarbetare i utryckande tjänst. 8

9 Genomförande Planering och förberedelser som görs i det förberedande skedet är avgörande för att snabbt kunna vara på plats och påbörja räddningsinsats på ett effektiv sätt. Vid en olycka larmas förbundet via nödnummer 112. Ledningscentralen (LC-NÄRF) bedömer situationen och larmar ut rätt enheter beroende på olyckans art och omfattning. Följa upp För att kunna fullgöra det uppdrag som ligger på oss måste enskilda risker identifieras, tillbud och olyckor dokumenteras och analyseras så att verksamheten kan optimeras för att möta riskbilden i samhället. Förbundet följer upp samtliga genomförda räddningsinsatser och beslutar när det finns behov av detta, om djupare utredningar för att analysera tendenser utifrån olika utgångspunkter såsom tid, plats, typ av bebyggelse, typ av händelse m.m. Information från statistik och fördjupade utredningar utgör underlag för arbete med skydd mot olyckor. Syftet är att erfarenheterna ska tas tillvara på ett sådant sätt att de minskar risken för liknande olyckor. Förebygga Förbereda Följa upp Genomföra 9

10 Verksamheten 2013 Organisationen som etablerades 2012 har utvecklats ytterligare och personalen har på ett positivt och engagerat sätt arbetat med att ställa om sitt fokus till ett mer utvecklande arbetssätt, med större delaktighet och där fokus ligger på att bli en mer professionell aktör i samhällets totala, trygghetsskapande verksamhet. Barn och ungdomar - vår framtid Ungdomar från hela NÄRF s upptagningsområde har möjlighet att söka till Ungdomsbrandkåren. Sammanlagt tio ungdomar har varit verksamma under år 2013; fem flickor och fem pojkar i åldern 12 till 16 år. Ungdomarna har haft 28 sammankomster. Ungdomsbrandkårens program innehåller följande: Brandkunskap Vad händer när det brinner? Vad ska man göra när det brinner? Hur ska man minska risken för bränder? Släcka bränder med handbrandsläckare Säkra olyckplatsen Larma Varna Ta hand om skadade Under höstlovet har ungdomsbrandkåren besökt följande verksamheter: Brandoffers anhörigförening (BOA) Backaplan i Göteborg Övningsfält Guttasjön i Borås Polisen, ambulansen och sjöräddningen Genom att få till ett möte mellan brandmännen och barn skapas goda relationer och förtroende. Utbildning i brandskydd för elever i årskurs 5 syftar till att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och olyckor runt bostäder och skolor. Under år 2013 nåddes 90 % av alla elever i årskurs 5 i förbundets medlemskommuner. I samverkan med gymnasieskolan har förbundet haft elever från Omsorgsprogram på deras PRAO-period. Verksamheten är mycket uppskattad. Förebygga I enlighet med Lag om skydd mot olyckor (LSO) har tillsynsavdelningen arbetat för att bereda människor ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor genom att bedriva tillsyn vid byggnader och anläggningar i medlemskommunerna. Förbundet arbetar aktivt med information och rådgivning till medborgarna i syfte att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt Lag om skydd mot olyckor. 10

11 Under året har förbundet arbetat med att få personalen involverad i det så viktiga förebyggande arbetet mot olyckor. Omvärldsbevakning är ett prioriterat område för avdelningen där ny kunskap och erfarenheter från olyckor och bränder samt utbildning inom tillsynsavdelningens verksamhetsområden bevakas. Förbundets förändrade tillsynsarbete avseende införandet av föreläggandeprotokoll och tjänsteanteckning har medfört tydligare krav på ägare och nyttjanderättshavare vid uppmärksammade brister i brandskydd. Avdelningens arbetsuppgifter är fördelade i följande ansvarsområden, Tillsyn LSO LBE, Tillsyn Farlig verksamhet, Tillstånd brandfarlig vara, Tillstånd explosiv vara, Byggprocess, Olycksundersökning, Extern utbildning, Utbildning barn ungdomar, Remissärenden, Information och rådgivning. Personal vid avdelningen har ansvarsområden inom respektive kompetensområde. Under året 2013 har avdelningen genomfört kompetenshöjande aktiviteter såsom grupputveckling, utbildning i tillsynsprocessen samt målstyrning. Utbildning är en viktig del av avdelningens arbete, där utbildningsdagar planeras in under pågående verksamhetsår. Samhällets komplexa riskbild medför att vår personal ständigt är i behov av ny kunskap om lagar, föreskrifter och kompetensutveckling inom tillsynsavdelningens verksamhetsområden. Avdelningen har under året deltagit vid nätverksträffar med samverkande räddningstjänster. Avdelningens ansvar för olycksundersökning sker i samverkan med räddningsavdelningen, där syftet med arbetet är att i skälig omfattning undersöka, klarlägga orsaker till olyckor, olycksförlopp samt att utvärdera förbundets egna insatser. Utvärdering av egen insats och att lära av inträffade olyckor ser vi som mycket utvecklande för organisationen samt nödvändiga erfarenheter för våra medlemskommuner i arbetet med att verka för skydd mot olyckor. Under året har tillsynsavdelningen ansvarat, enligt avtal, för området myndighetsutövning i Lilla Edets kommun. Förbundet har avsatt personal för uppdraget i kommunen. Förbundets arbetar vidare med att öka möjligheter för samverkan mellan avdelningarna och möjliggöra ett effektivare arbete samt att utveckla medarbetarna i att vara delaktiga inom olika arbetsprojekt. Att hitta samarbetsformer mellan avdelningarna är högt prioriterat av förbundet. Det är viktigt att skapa en tydlig helhets bild över vårt uppdrag och därigenom öka tryggheten för kommuninvånarna. Mål/verksamhetsuppdrag Genomföra minst 225 regelbundna tillsyner enligt tillsynsregistret Målet är uppfyllt. Genomföra minst 3 regelbundna tillsyner på farlig verksamhet enligt tillsynsregistret Målet är uppfyllt. Genomföra avtalsutbildningar i brandskydd för anställda i medlemskommunerna där avtal upprättas Målet är uppfyllt. Vid behov genomföra tillsyner på olika objekt utanför tillsynsregistret t.ex. tematillsyn, händelsetillsyn Målet är delvis uppfyllt. Ekonomiskt utfall Resultaträkning Årets- Utfall Budget- Tkr budget 2013 avvikelse Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter från kommuner Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

12 Förbereda, genomföra och följa upp Utifrån ett trygghetsperspektiv där medborgare ska känna en trygghet och säkerhet inom NÄRF:s geografiska förbundsområde behöver räddningstjänsten bli mer synliga i samhället. Sedan år 2012 är räddningsavdelningen indelad i två enheter, en utryckningsenhet och en teknikenhet. Platsbefäl finns på stationerna Vargön, Brålanda och Sjuntorp, samt stationsbefäl i Melleruds kommun och Färgelanda kommun. Inrättande av inre befäl med inriktning strategisk ledning- och beslut och yttre befäl med inriktning operativ ledning har varit spännande och utvecklande. Skiftorganisationen är som tidigare med styrkeledare som närmsta chef för brandmannen. Uppdraget vi har är att utifrån Lagen om skydd mot olyckor (LSO) i samråd med avdelning tillsyn, planera och genomföra räddningsinsatser vid inträffade olyckor eller överhängande fara för olyckor. Under år 2013 har uppföljning och analys av befintlig operativ organisation genomförts. Fördelning av ansvar och resurser inom avdelningen har inneburit att vi i större utsträckning än tidigare kunnat planera före en inträffad händelse samt vid en inträffad händelse agerat på ett mer slagkraftigt sätt. När sedan räddningstjänstuppdraget är avslutat har organisationen idag en väl utvecklad idé hur uppdraget ska utredas och följas upp. För att i framtiden stärka vår roll i samhället, allt ifrån vardagsolyckan till den stora katastrofen krävs det ett bredare samarbete med våra ägarkommuner och dess verksamheter. Utifrån ett trygghetsperspektiv där medborgare ska känna en trygghet och säkerhet inom NÄRF: s geografiska förbundsområde behöver räddningstjänsten bli mer synliga i samhället, där planering och aktiviteter är vardagssysslor att jobba med för att skapa en trygg och säker miljö. Inriktningen är att räddningstjänsten arbetar mer förebyggande mot olyckor i hem och fritidsmiljö. Förbundet har under året arbetat aktivt med olika myndigheter och organisationer i samverkansfrågor. Man deltar också i nätverk där samverkande räddningstjänster träffas regelbundet för att diskutera samarbetsformer, utbildningsfrågor och resursbehov. Mest utvecklad samverkan har man under året haft med räddningstjänsten i Lilla Edets kommun där såväl operativ avdelning som tillsyn/förebyggande avdelning samverkat. En samverkansform som för båda organisationerna har varit mycket lyckad. Insatser/räddningstjänstuppdrag Antalet räddningstjänstuppdrag under 2013 är oförändrat jämfört med Glädjande nog har antalet bränder i byggnad samt trafikolyckor minskat. Antalet bränder utomhus samt utsläpp av farligt ämne har dock ökat. Automatlarm ej brand har minskat något och utgör 38 % (41 %) av räddningstjänstuppdragen. Totalt genomfördes (1 380) utryckningar förorsakade av (1 237) räddningstjänstuppdrag i förbundet under år Siffror inom parentes avser år Utryckningsstyrkorna är strategiskt placerade i förbundsområdet där även specialisering för specifika händelser finns på de olika stationerna. Vi har 9 styrkor i vårt upptagningsområde där Trollhättan och Vänersborg är bemannade med heltidspersonal. Sjuntorp, Vargön, Brålanda, Färgelanda, Högsäter, Mellerud samt Åsensbruk är bemannade med arvodesanställd personal. Utryckningsstyrkorna är strategiskt placerade. Man ska ha en god yttäckning för att inom godtagbar tid komma fram till alla tänkbara olycksplatser. Vi ska snabbt och effektivt kunna ingripa när en olycka inträffar för att begränsa konsekvenserna av den inträffade händelsen. Personalens kompetens ska tillvaratas och utnyttjas så att man är väl förberedd för en insats, genomför och avslutar den på ett yrkesmässigt sätt. Utryckningsstyrkornas primära uppgift är att se till så våra kommuninvånare och de som vistas inom våra kommungränser kan känna sig trygga. Vår huvuduppgift är att ansvara för att vid olyckor och överhängande fara för olyckor hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Under året har personalen varit ute på många uppdrag, såväl stora som små. Några insatser som kan nämnas är bland annat branden på Ulvstorps gård i Sjuntorp där det fanns grisar i svinstallarna. Räddningstjänstens personal gjorde en mycket 12

13 Utryckningar per kommun Typ av objekt Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Färgelanda annan räddningstjänst Antal utryckningar Annan Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg räddningstjänst Antal utryckningar Räddnings -uppdrag Byggnad Trafikolycka Skog natur Kemikalier Automatlarm bra insats där ca 600 grisar räddades samt flera intilliggande byggnader skyddades mot brandspridning. Skogsbranden på Halleberg under senhösten är också en händelse som kan nämnas. Här arbetade utryckningspersonalen under ett par dygn i svårframkomlig terräng för att släcka branden. Vi har också under året råkat ut för en olyckshändelse i vår egen organisation. I slutet av september gick ett larm på station i Mellerud om en ladugårdsbrand i Björnebol, Erikstad. På väg till brandplatsen körde släckbil 4610 av vägen på E45. Tyvärr med ett tragiskt slut där en arbetskamrat till oss miste sitt liv och tre andra av våra kamrater skadades. Detta är en händelse som satt djupa spår i vår organisation. Förbundet har gjort allt man kunnat för att hantera det inträffade. Det man inte klarat av internt i organisationen har man externt tagit hjälp med. Regionalt oljeskyddsförråd NÄRF har ett uppdrag från staten att hålla förstärkningsresurser avseende oljesanering. Under verksamhetsåret 2013 har det inte inträffat oljeutsläpp av någon större omfattning inom oljeskyddsförrådets geografiska ansvarsområde. Förrådet har under året samverkat med ägarkommuner, kustbevakning och Länsstyrelsen. Vidare ser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och förrådskommunerna över fortsatt uppdrag beträffande maritimt oljeskydd. Teknik Enheten har under året startat arbetet med att anpassa förbundets förmåga enligt beslutad fordonsplan samt genomdrivit flera betydande renoveringar av förbundets lokaler i Vargön och Vänersborg. Arbete med investeringar enligt beslutad investeringsplan kopplat till arbetet i metodutvecklingsgruppen har genomförts. Vidare har utbildning av personal på ett nytt släcksystem samt driftsättning en ny framskjuten enhet i Åsensbruk och en ny släckbil i Trollhättan genomförts. Arbetsmiljöarbetet har fortskridit med skyddsronder i förbundets lokaler samt med ytterligare förbättringar av förbundets förmåga att hantera kontaminerad utrustning genom att driftsätta en ny tvättanläggning för larmkläder i Trollhättan. Enheten har med utgångspunkt från förbundets budget och verksamhetsplan verkat för att säkerställa en god kvalité på förbundets materiel, fordon, lokaler samt personlig skyddsutrustning. Målsättningen har varit att skapa långsiktiga och hållbara lösningar inom fastställd budget. Årets arbete ligger till grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten med ambitionen att samtliga brandstationer inom förbundet ska hålla en hög kvalité gällande fordon, materiel, lokaler samt skyddsutrustning. Operativt ledningsstöd Arbetet med att ta fram ett ledningssystem för verksamheten har fortskridit. Planen var att kunna driftsätta detta system i skarpt läge i december. Systemet är komplext och flera olika aktörer är inblandade för att få igång ledningssystemet, däribland SAAB, MSB, ELTEL och Contal Security. Systemstarten är flyttad till inledningen av februari

14 Under året har möjligheten till utalarmering av våra stationer och enheter förfinats. För att få ökad redundans planeras och förbereds reservalarmeringsfunktion via RAKEL. Alarmeringsfunktionen kommer också att bli en funktion i ledningssystemet (se ovan). Båda dessa funktioner planeras att införas under januari-februari Ett 20-talet automatiska brandlarm har under året direktanslutits till Ledningscentralen-NÄRF (LC) (bl.a. från Melleruds Kommun). Under första kvartalet 2014 kommer ytterligare ett 40-tal att anslutas (Vänersborgs kommun). LC-NÄRF har fått uppdraget att utalarmera Tjänsteman i beredskåp (TIB) och POSOM - gruppen i Färgelanda kommun. RAKEL är nu sedan 2 år tillbaka en väl etablerad standard för kommunikation, internt och externt, för våra operativa enheter. Inom ramen för RAKEL diskuteras och planeras vidareutnyttjande av systemet, bl.a. för utalarmering och kommunikation med kommunala TIB ar etc. Support till ägarkommunerna avseende kommunikationsplanering, inköp etc. har lämnats av NÄRF. Förbundet har sedan maj månad lagt över drift och supportansvaret för organisationens administrativa datasystem till IT-avdelningen i Trollhättans Stad. Denna lösning har varit lyckad och mer kraft har frigjorts för att koncentrera den interna IT-verksamheten till mer verksamhetsspecifika områden. Vissa förberedelsearbeten har påbörjats för att byta till ett mer tidsenligt verksamhetssystem. Under året har utvärderingar av de system som marknaden har att erbjuda gjorts. Denna utvärdering har engagerat ett 15-tal medarbetare i organisationen. I planeringen för detta arbete har 1 december 2014 satts som start för det nya administrativa systemet. Mål/verksamhetsuppdrag Vid räddningsinsatser i samverkan med medlemskommunerna ska fungerande rutiner när det gäller information och massmedia finnas Metoder för efterföljande åtgärder ses över vid införande av femte skiftlag. Förbundets insatsrapporter ska kvalitetsäkras löpande Förbundet följer fastlagda rutiner avseende kvalitetsarbete med insatsrapportering. Målet är delvis uppfyllt. Aktuella insatsplaner ska finnas för samtliga objekt som omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagen Revidering av insatsplaner och utalarmeringsplaner pågår. Uppdraget bedöms som mycket omfattande och kommer att fortgå under år 2014 och Förbundet ska färdigställa och driftsätta ledningscentralen med tillhörande teknik Målet är till stora delar uppfyllt. Kontinuerlig utbildning sker inom området. Implementering av nytt ledningssystem pågår. Verka för att förbundet ska kunna erbjuda främst medlemskommunerna anslutning av automatiska brandlarm och andra driftlarm till ledningscentralen Målet är uppfyllt. Ekonomiskt utfall Resultaträkning Årets- Utfall Budget- Tkr budget 2013 avvikelse Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter från kommuner Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

15 Administration och ekonomi Uppdraget är att vara beredningsfunktion för direktionen avseende budget, bokslut och löpande redovisning, sammanställning av årsredovisning, inkommande ärenden och förfrågningar till direktionen, utredningar och remisser samt att lämna service till övriga verksamheter i ekonomiska frågor, personalfrågor och löneadministration mm. Dessutom ansvar avdelningen för gemensamma uppgifter som posthantering, diarieföring, arkiv- och försäkringsfrågor. Vad har hänt under året? Inom ekonomi- och administrativområde pågår ett fortlöpande arbete med att aktualisera rutiner och system, för att säkerställa att åtaganden utförs på ett professionellt sätt. Personalen bör vara uppdaterad inom all förekommande områden vilket kräver flexibilitet för att arbetet ska fungera utan större problem vid eventuell frånvaro. Vidareutveckling av ekonomisystemet pågår kontinuerligt och översyn av blanketter fortgår och kommer att fortgå tills blankettförrådet är fullständigt. Omarbetade blanketter implementeras successivt i förbundets administrativa system. Mål/verksamhetsuppdrag Kvalitetssäkra ekonomisystem och lönehantering Målet har uppnåtts. Under år 2013 har avdelningen upprättat kundfakturor, betalat leverantörsfakturor samt utbetalat löner. Vidareutveckling av rutiner för arkivering och diarieföring Målet är uppfyllt. Översyn och uppdatering av förbundets blanketter och upprättande av ett blankettregister Arbete med översyn pågår. Ur sårbarhetssynpunkt är avdelningen dock något svag men sårbarheten har minskat väsentligt under det gångna året. Medarbetarna har ett utbyggt nätverk och samarbetar med andra förbund och medlemskommuner som kan bistå vid problem. Ekonomiskt utfall Resultaträkning Årets- Utfall Budget- Tkr budget 2013 avvikelse Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter från kommuner Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

16 Medarbetare Förbundet strävar efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats som kännetecknas av arbetsglädje, dialog och delaktighet. Medarbetarnas engagemang, kompetens och ansvarstagande, samt tro på alla människors lika värde är grunden för att uppnå vår vision trygghet, säkerhet, omtanke och kvalité. Personalpolitiken inom förbundet Direktionen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har fastställt ett flertal olika policys bl.a. personal-, alkohol-, drog-, och arbetsmiljöpolicy samt policy för kamratstöd. Dessa handlingar ska vara levande dokument som ska efterlevas och vara väl kända i organisationen. Förbundet har även en jämställdhetspolicy med handlingsplan samt en policy mot kränkande särbehandling som godkänts av Jämo. Alla policys finns tillgängliga på förbundets intranät och har delgivits personal och arbetsledare. Arbetsmiljöarbete Ett systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Därför behöver arbetsmiljöarbetet ingå som en naturlig del i verksamheten samtidigt som det ständigt behöver ske en utveckling och förbättring inom området. En förutsättning för detta är ett aktivt deltagande i det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer i organisationen och ett engagemang hos såväl chefer som medarbetare inom hela förbundet. Ett förbättringsarbete har gjorts för att kvalitetsäkra hantering av arbetsskador, tillbud och avvikelser. Förbättringsarbetet ger oss bättre förutsättningar att identifiera risker i arbetsmiljön så att ett förebyggande arbetsmiljöarbete kan bedrivas. Förebyggande hälsoarbete Förbundet erbjuder alla anställda företagshälsovård genom avtal. Personal i utryckningstjänst genomgår årligen läkarundersökning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och övrig personal erbjuds årlig hälsokontroll. Företagshälsovården har under året medverkat i förbundets arbete med rehabiliteringsärenden och personalrekrytering och har också bistått med särskilda arbetsmiljöåtgärder i verksamheten, bl.a. efter inträffad arbetsplatsolycka. Antalet anställda Per den 31 december 2013 fanns det totalt 219 personer anställda inom förbundet. Med anställd avses heltids- och timanställd, vikarier och räddningspersonal i beredskap. Av de anställda var 133 personer anställda som arvodesanställd räddningspersonal i beredskap vid någon av förbundets sju s.k. deltidsstationer. Totalt, vid årsskiftet, fanns det 11 kvinnor anställda inom förbundet. Det fanns tre kvinnliga brandmän heltid, fem kvinnliga arvodesanställda brandmän och tre kvinnor återfanns inom administration. Idag har vi åtta brandmän som är kvinnor; tre kvinnliga brandmän heltid och fem kvinnliga arvodesanställda brandmän. Åldersstruktur Genomsnittsåldern i förbundet är relativt hög. I tabellen nedan redovisas åldersfördelning mellan den heltidsanställda personalen respektive räddningstjänstpersonal i beredskap. Antal % av Antal Antal Ålder Totalt total heltid arv.anst % % % % % 8 9 Totalt % Medelåldern för en brandman i heltidsstyrka var 43 år. Medelåldern för räddningstjänstpersonal i beredskap var 44 år. För dagtidspersonalen var medelåldern 49 år. 16

17 Personalrörlighet Under år 2013 har förbundet anställt 4 personer heltid. Arbetet med att rekrytera arvodesanställd räddningspersonal i beredskap pågår mer eller mindre året om. Den kraftiga globala lågkonjunkturen har påverkat och kommer att påverka möjligheten att nyrekrytera arvodesanställd personal. För att kunna bevilja den ordinarie utryckningspersonalen sin huvudsemester rekryterade och anställde förbundet 15 semestervikarier, under sommaren. P.g.a. sjukdom, interna vikariat, projektarbeten, tjänstledigheter och andra ledigheter samt genomförda kompetensutbildningar har förbundet även haft några vikarier anställda under övriga delar av året. Sjukfrånvaro Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av sjukfrånvaro. Dag ett är karensdag då ingen ersättning utgår. För tiden dagar är kostnaden för arbetsgivaren 10 % av lönen. Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp och kön framgår av tabellen nedan: Sjukfrånvaro i % av total bruttoarbetstid Grupp år eller yngre 0,42 0, år 2,61 3,72 50 år eller äldre 6,16 3,23 Sjukfrånvaro i % av respektive köns totala bruttoarbetstid Fördelning Kvinnor - - Män 3,50 3,02 Total sjukfrånvaro av total bruttoarbetstid uppgick till 3,5 % (3,02 %). Andelen sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvaro uppgår till 78,14 % (54,16 %). Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till drygt 69,5 % av förbundets totala kostnader. Att bedriva räddningstjänst är således en mycket personalintensiv uppgift. Med personalkostnader avses löne- och pensionskostnader, sjuklön samt personalomkostnader. Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens framgår inte av den ekonomiska redovisningen. Det är därför viktigt att tänka på att synliggöra den i andra sammanhang. Personal Heltid, inklusive semesterlön Räddningstj.personal i beredskap Övertid, fyllnadstid OB-tillägg, beredskap Arvode/förtroendevalda Pensionsutbet. inkl. skatt Förändr. sem- & övertidsskuld Totalt Semesterskulden Förbundets skuld till de anställda avseende inarbetad, ej uttagen semester samt inarbetad, ej uttagen övertid, har ökat med 241 tkr och uppgick till tkr vid 2013 års slut. Ett aktivt arbete med personalplanering har möjliggjort semesteruttag vilket har bidragit till att skuldökningen har hållits nere. 17

18 Ekonomisk översikt Förbundet redovisade ett positivt resultat om 648 tkr jämfört med budget för år Avgiften från medlemskommunerna är förbundets dominerande inkomstkälla och uppgick under året till tkr exklusive pensionsutbetalningar. God ekonomisk hushållning Med stöd av kommunallagen ska alla Sveriges kommuner, landsting och kommunalförbund arbeta enligt god ekonomisk hushållning. Kravet på en god ekonomisk hushållning innefattar inte enbart att den ekonomiska ställningen ska vara i balans utan även att verksamheten bedrivs ur ett hushållningsperspektiv, det vill säga att verksamheten är effektiv, att resurserna används optimalt och att målen formas och uppnås med medborgarnas bästa i fokus. Överfört i konkreta termer innebär detta att vi ska planera, organisera och utföra vårt arbete på ett så effektivt sätt som möjligt. Finansiella mål Syftet med kommunal verksamhet är inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar, utan att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat att genomföra. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, d.v.s. kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt. De finansiella målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll för den ekonomiska förvaltningen enligt kommunallagen. Finansiella mål för förbundet Resultatets andel av totala intäkter bör öka Förbundet redovisade ett positivt resultat för år Soliditeten bör inte försämras Soliditeten försämrades marginellt om man jämför med bokslut Låneskulden ska uppgå till högst 20 mkr Vid årsskiftet hade förbundet enbart tkr i låneskuld. Årets resultat Förbundet redovisar under året ett positivt resultat om 648 tkr. Under år 2013 har förbundet inte erhållit återbetalning av premier om ca tkr för Avtalsgruppsförsäkring (AGS) från Fora för år 2005 och I december kom besked via telefonsamtal med Fora, att förbundet kommer att erhålla den återbetalning under år Av år 2013 överskott reserverar förbundet 500 tkr för att använda under år Förbundet ska fortsätta med kompetensutbildning av befäl och brandmän heltid samt utbildning av heltidsanställd personal när det gäller samverkan, arbetsplatsträffar och medarbetaresamtal. Förbundet har gjort nedskrivning av det förolyckade fordonet i Mellerud och erhållit inlösen från försäkringsbolag. Netto mellan inlösen och nedskrivningen av den skadade släckbilen har starkt bidragit till det positiva resultatet. Sveriges Kommuner och Landstig (SKL), har beslutat under år 2013 att diskonteringsräntan som används i pensionsskuldberäkningar enligt RIPS, ska sänkas med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldberäkningen har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Ju lägre diskonteringsräntan desto större blir pensionsskulden. Denna sänkning medförde att pensionsskulden ökade i högre grad än normalt. Ökningen av pensionsskulden för år 2013 uppgick till tkr varav tkr är hänförlig till sänkningen av diskonteringsräntan. Förbundet kommer att fortsätta ställa krav på budgetdisciplin, tydliga prioriteringar och effektiviseringar för att klara målet med ett positivt resultat. All erfarenhet visar att först när ekonomin är i balans kan en trygg utveckling ske i verksamheten. Intäkter och kostnader Förbundets totala intäkter under år 2013 uppgick till tkr och totala kostnader uppgick till tkr. Avgiften från medlemskommunerna är förbundets do- 18

19 minerande inkomstkälla och uppgick under året till tkr exklusive pensionsutbetalningar. Personalens bra arbete har lett till, att förbundets intäkter är högre än budgeterade, trots lågkonjunkturen. Vidare har förbundet varit behjälpligt med tillsynsarbete i Lilla Edets kommun, vilket har genererat intäkter för förbundet. I verksamhetens intäkter ingår medel från medlemskommunerna som avser ersättning för utbetalda pensioner inklusive särskild löneskatt. Personalkostnader redovisar något mindre avvikelse mot budgeterade medel. Under år 2013 har förbundet endast haft en stor, personalkrävande insats och genom en bra personalplanering har vi lyckats hålla nere personalkostnaderna. Under hösten har förbundet arbetat aktivt för att minska semesterskulden och lyckats med det på ett mycket bra sätt. Utfallet för övriga kostnader överstiger budgeterade medel vilket bl.a. beror på kostnader för konsultverksamhet, jurister, Sambruksanalys och utredning angående Lilla Edets inträde i förbundet. Ett område som ständigt visar på ökade kostnader och ökad sårbarhet är den allt högre graden av IT-beroende i allt från kartdatabaser, insatsplaner till säkerhetsfunktioner på utryckningsfordon. Finansnetto Finansnetto, det vill säga skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor, uppgick för år 2013 till 136 tkr. Kostnadsräntor om 189 tkr avsåg i princip kostnader för upptagande av långfristiga lån för att finansiera investeringar. Förbundet har erhållit ränteintäkter om 53 tkr från sina kunder. Materiella anläggningstillgångar För år 2013 har det redovisade värdet på transportmedel, maskiner och inventarier ökat med tkr till tkr. Förbundet har gjort nedskrivning av det skadade fordonet i Mellerud och erhållit inlösen från försäkringsbolag. Nyinvesteringar uppgick till och avskrivningar till tkr. 19

20 Betalningsberedskapen Under året har förbundet haft något sämre likviditet än under år Likvida medel uppgick vid årets slut till tkr. Förbundet har inte utnyttjat checkräkningskredit under det gångna året. Låneskulden Den långfristiga låneskulden var vid årsskiftet tkr och avser lån som förbundet har upptagit från externa aktörer för att finansiera investeringar. Under år 2013 har förbundet amorterat tkr. Soliditet Soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel och utgör den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels förändring av eget kapital och dels tillgångarnas värdeökning respektive minskning. Soliditeten vid 2013 års slut uppgick till 20,29 % vilket är en marginell försämring om man jämför med år 2012, då soliditeten uppgick till 20,45 %. Intäkter och kostnader Diagram visar fördelning av totala intäkter och kostnader för år 2013 Intäktsstruktur 2013 Kostnadsstruktur 2013 Finansiella intäkter 0,1% Upplupen medlemsavgift 5,4% Övriga intäkter 14,8% Medlemsavgift Färgelanda 8,7% Medlemsavgift Mellerud 9,3% Medlemsavgift Vänersborg 28,4% Medlemsavgift Trollhättan 33,5% Uppr.av pensions-åtaganden 5,4% Avskrivningar 8,4% Finansiella kostnader 0,2% Personal-kostnader 69,5% Material, tjänster och avg. 16,5% 20

21 Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Tkr Verksamhetens intäkter (not 1) Jämförelsestörande poster (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Uppräkning av pensionskostnader (not 2) Verksamhetens nettokostnader Medlemsavgifter från kommuner Upplupen medlemsavgift pensioner (not 1) Finansiella intäkter (not 4) Finansiella kostnader (not 5) Årets resultat (Förändring av eget kapital) Balansräkning Budget Bokslut Bokslut Tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar (not 6) Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar (not 7) Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 8) Kassa och bank (not 9) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar pensioner (not 10) Skulder Långfristiga skulder (not 11) Kortfristiga skulder (not 12) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

22 Kassaflödesanalys Bokslut Bokslut Tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar (not 3) Justering för gjorda avsättningar (not 10) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar (not 8) Ökning/minskning av kortfristiga skulder (not 12) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån (not 11) 0 0 Amortering av skuld (not 11) Ökning långfristiga fordringar (not 7) Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde/förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början (not 9) Likvida medel vid årets slut (not 9) Investeringsredovisning Budget Inkomster Utgifter Netto Budget- Tkr 2013 avvikelse Fordon Teknisk utrustning Fastigheter Friskvård Kommunikation/IT Diverse inventarier Ersättningsfordon för förolyckat fordon Totalt

23 Under år 2013 har förbundet investerat tkr. Förbundet har införskaffat teknisk utrustning som andningsskydd, brandmateriel och defibrillator till släckfordon. När det gäller fastigheterna har investeringar genomförts avseende arbetsmiljö på stationerna i Vänersborg och Vargön. Den sista investeringen i inventarier på stationen i Vargön avslutas i februari Förbundet har även byggt om och moderniserat tvättanläggning för larmkläder på stationen i Trollhättan. Fordonsparken har utökats med framskjuten enhet (CAFS), personbil och lastväxlare. Höjdfordon har fått face lift. En trafikolycka i område Mellerud har föranlett omprioriteringar avseende investeringar i släckfordon. Investering av en ny släckbil till stationen i Mellerud prioriterades under hösten 2013 och fordonet är redan i drift. Inom IT- och kommunikationsområdet har förbundet investerat i navigationsutrustning, RAKEL dispascher samt IT-utrustning till granskningsrum i Vänersborg. 23

24 Noter Resultaträkning, tkr Balansräkning, tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter Medlemsavgifter från kommuner varav preliminärt betald pensionsförskott Upplupen medlemsavgift,pensionsåtagande Jämförelsestörande poster Återbetalning av försäkringspremier Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och personalomkostnader Jämförelsestörande poster 0 0 varav Pensionsutbetalningar inkl. skatt Förändring semester- & övertidsskuld Uppräkning av pensionsåtagande Inventarier Material Tjänster, köpt verksamhet, avgifter Leasingavgifter, hyror bilar Övriga kostnader Summa Förbundet har erhållit ersättning från medlemskommuner för pensionsutbetalningar i enlighet med finansiell överenskommelsen mellan förbundet och medlemskommunerna. Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar beräknas på anläggninstillgångarnas anskaffningsvärde i enlighet med Kommunförbundets rekomendationer. Under år 2013 har gjorts nedskrivning om tkr (bokförd värde) av brandfordon som olyckdrabbades. Not 4 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Summa Not 5 Finansiella kostnader Räntor långfristig upplåning 315 Räntor kortfristig upplåning Summa Not 6 Materiella anläggningstillgångar Pågående arbete Fordon Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Anskaffningsvärde totalt Ackumulerade avskrivningar totalt Summa Not 7 Finansiella anläggningar Långfristiga fordringar, medl.kommuner Pensionsåtagande Summa Not 8 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar medlemskommuner Individuell del inkl skatt Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 9 Kassa och bank Bank och postgiro Summa Not 10 Avsättningar pensioner Den totala pensionsskulden uppgår till tkr. Enligt finansiell överenskommelse mellan förbundet och medlemskommuner angående pensionsåtagande, kvarstår personalens intjänade pensionsrätt t o m 1997 som skuld hos medlemskommunerna. Intjänade pensionsrätt f o m 1998 belastar NÄRF som en direkt pensionsskuld och indirekt medlemskommunerna Not 11 Långfristiga skulder SE-banken, Kommunivest Summa Av år 2013 överskott reserverar förbundet 500 tkr för år Förbundet skall fortsätta med kompetensutbildning av befäl och brandmän samt utbildning av personal inom Kommunals avtals- 24 Not 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Arbetsgivaravgift & prel.skatt Särskild löneskatt Upplupen särskild löneskatt individuell del Upplupen pensionskostnad individuell del Semesterlöne- och övertidsskuld och Övriga Övriga kortfristiga kortfristiga skulder skulder Checkkredit Checkkredit Summa Summa område när det gäller individuella löner. Upplupen pensionskostnad individuell del

25 Redovisningsprinciper Syfte med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av förbundets finansiella ställning. Förbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. God redovisningssed God redovisningssed ska medverka till att redovisningen är tillförlitlig och kan utgöra ett objektivt beslutsunderlag för aktörer inom och utom förbundet. God redovisningssed bygger på ett antal grundläggande principer. I förbundets verksamhet är balansräkningen underordnad resultaträkningen. Värdering av tillgångar och skulder bygger på att resultatet i verksamheten ska vara rättvisande. Resultatmätningen är viktig. Därför måste inkomster och utgifter hänföras till rätt period och intäkter matchas mot de kostnader som uppstått. Principen om öppenhet i redovisningen är speciellt viktig för förbundet som är en demokratiskt styrd organisation. Periodisering Kostnader och intäkter på väsentliga belopp som är hänförliga till redovisningsåret har periodiserats och belastar 2013 års resultat. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men ej utbetald övertid och andra ersättningar avseende december skuldförs. Detta gäller också intjänad ej uttagen semester. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärde t.o.m. innevarande år. Avskrivningar sker linjärt, d.v.s. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstider följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Kortfristig upplåning Till kortfristig upplåning har hänförts lån som förfaller inom ett år från balansdagen. Pensioner Enligt finansiell överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna angående pensionsåtagandet, kvarstår personalens intjänade pensionsrätt t.o.m som skuld hos medlemskommunerna. Intjänad pensionsrätt fr.o.m belastar förbundet som en direkt skuld och medlemskommunerna som indirekt skuld. Skuldökning tas upp i resultaträkningen. Ord och begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningspunkt inte är helt bestämd. Balansräkningen Balansräkningen visar totala tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen. Eget kapital Eget kapital definieras som totala tillgångar minus totala avsättningar och skulder. Finansieringsanalysen/kassaflödet Finansieringsanalysen redovisar betalningsflödena uppdelade på sektorerna löpande verksamhet, investeringar, finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Långfristiga skulder Skulder som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Omsättningstillgångar Tillgångar avsedda att omsättas, förbrukas för framtagandet av en vara/tjänst eller på annat sätt användas för förbundets verksamhet, t.ex. kontanter eller fordringar hos kunder. Periodisering Intäkter och kostnader ska hänföras till den period under vilken de intjänas respektive förbrukas. Ändrade principer för periodisering kan medföra resultatpåverkan. Resultaträkning Resultaträkningen sammanfattar årets intäkter och kostnader och visar hur förändringen av förbundets eget kapital framkommit. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar förbundets finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna d.v.s. graden av självfinansierade tillgångar. Årets resultat Förändring av eget kapital. 25

26 26

27 Jämförelsetal, övergripande Antal invånare i förbundet, 31 december Antal utryckningar Antal automatlarm Utförda tillsyner Medlemsavgift/invånare, kr Externa intäkter, tkr Årets resultat, tkr Tillgångar, tkr Nettoinvesteringar, tkr Soliditet, % 22,29 22,45 17,55 10,89 4,11 Personalkostnader, tkr Antal anställda, 31 december