OMTENTAMENSSKRIVNING T1 (LÄKA14)

Transkript

1 OMTENTAMENSSKRIVNING T1 (LÄKA14) LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS Namn: Personnr: - texta Max: Gk: 50 poäng 30 poäng KOD: Skrivtid: : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras där skrivvakt anger. 3. Skriv kod på varje blad. 4. Skrivningen består av 10 frågor. Maxpoäng anges vid varje fråga; poäng per delfråga anges i vissa fall. Svaret på dessa uppgifter (kontrollera att du fått alla!) skall i sin helhet rymmas på fram- och vid behov baksidan av det blad på vilken uppgiften presenteras. 5. Endast det som kan läsas kommer att bedömas. Med andra ord, skriv tydligt! 6. Inga hjälpmedel är tillåtna. Skrivvakt tillhandahåller kladdpapper. 7. Du får inte lämna lokalen förrän 1 timme av skrivtiden förflutit. 8. När du har tagit emot skrivningen är det att betrakta som tentamenstillfälle. Alla måste personligen lämna in sin skrivning senast vid skrivtidens slut, alltså även blanka skrivningar. Se till att du blir avprickad på listan! 9. Vid toalettbesök ska du anteckna dig på en särskild lista. 10. Samtal mellan studenter får ej förekomma i skrivsal eller vid toalettbesök. 11. Lycka till! EFTER RÄTTNING Efter utkvittering av skrivning godkännes inga klagomål på rättning/poängsättning Datum Namnteckning

2 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) (4p) 1. John är ute och spelar fotboll med sina vänner och råkar trampa snett på en grästuva som gör att han stukar fotleden. Det gör väldigt ont och han kan efter några minuter se att fotleden har svullnat upp och det börjar göra riktigt ont. a) Förklara kortfattat hur denna skada kan ge upphov till symtomen. (2p) b) Nämn två av de viktigaste immunologiska cellerna i vävnaden för denna process (2p) SVAR: a) Den lokala skadan ger larmsignaler som (text extracellulära proteiner, HSP, DNA etc) som binder in till receptorer som kan aktiveras av dessa larmsignaler (tex TLRs). Dessa celler kommer sedan att producera inflammatoriska mediatorer som attraherar inflammatoriska celler etc., vilket leder till inflammation. b) Makrofag, Dendritisk cell eller Mastcell.

3 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) 2. Nedan följer en rad påståenden. Ringa in rätt svar, 1 poäng per delfråga, totalt 4 p a) I samband med trädgårdsarbete blir en tagg tryckt igenom huden på din hand, men du drar ut taggen och fortsätter med arbetet. Dock konstaterar du att händelsen ledde till lokal vasodilation. Vilket av nedanstående alternativ beskriver vad som till största del bidragit till dilationen? A. Histamin som massivt frisätts i vävnaden. B. Interaktion mellan kemokiner och kärlendotel. C. Prostaglandiner som frisätts i vävnaden. D. Aktivering av vävnadsresidenta makrofager. b) Uppkomst av lokal värme i vävnad tillhör det klassiska inflammationssvaret. Vilken av nedanstående alternativ är mest sannolikt den största bakomliggande orsaken till värmeutvecklingen under den senare fasen av inflammationen. A. Stora mängder varmt exudat som läcker ut. B. Ökad genomströmning av blod i kärl. C. Den ökade permeabiliteten i kärlen. D. Stor andel aktiva fagocyter i vävnaden. c) För att nociceptiv smärta på snabbast möjliga vis skall uppfattas av vår hjärna, måste en signal med sådan information ta sig dit från skadestället. Vilket av nedanstående alternativ anger två komponenter som båda är rimliga i en sådan, snabb informationskedja? A. Stimulering av omyeliniserade C-fibrer; Neurotransmittorfrisättning i dorsalhornet. B. Stimulering av uppåtstigande spinothalamiska banan; Omkoppling till neuroner som leder till motorcortex. C. Stimulering av A-elta-fibrer; Monosynaptisk omkoppling till motorneuron i ventralhornet. D. Neurotransmittorfrisättning i dorsalhornet; Stimulering av uppåtstigande spinothalamiska banan. d) I samband med inflammatoriska tillstånd ordineras ofta s.k. NSAID-preparat för att lindra den smärta som brukar uppstå. Vilken av nedanstående mekanismer är det som sannolikt ligger bakom NSAIDs smärtlindrande effekt? NSAID-preparat blockerar: A. prostaglandinernas verkan. B. degranulering av histamin. C. enzym som producerar prostaglandiner. D. enzym som producerar histamin.

4 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) 3. Du tjänstgör som AT-läkare vid en vårdcentral och träffar på förmiddagen patienten Greta Nilsson, 57 år. Greta berättar att hon sedan en tid besvärats av skakningar i kroppen, främst höger arm när hon sitter still. Hon har även känt sig stel och upplever att vardagliga sysslor tar längre tid att göra. Efterhand har hon har även fått svårt att resa sig upp samt att gå. Efter samtalet remitterar du Greta till neurologen. På eftermiddagen träffar du patienten Greger Stark, 25 år. Han har styrketränat i flera år och är nu orolig för att han på sistone orkat lyfta mindre med höger arm än vänster, trots att han är högerhänt. Han tycker även att höger biceps blivit smalare, vilket visar sig stämma vid jämförelse med vänster arm. Undersökning visar även en kraftnedsättning i höger arm och nedsatt bicepsreflex. a. Gretas symptom är typiska för en neurologisk sjukdom. Vilken? (0.5p) b. Vid sjukdomen i (a) dör nervceller i främst ett centralnervöst system. Vad heter detta system och vilken signalsubstans produceras det mindre av? (1p) c. Vilken eller vilka delar av det motoriska systemet är troligen skadat hos Greger? Motivera ditt svar. (1,5???p) d. Rita och beskriv en motorisk enhet. (1p) SVAR: a. Parkinsons sjukdom (0,5 P) b. Basala ganglierna (alt substantia nigra) och Dopamin (1 P) c. Skadan sitter perifert, i muskeln eller det nedre motorneuronet. Skada på nedre motorneuron leder till i) nedsatt reflex (här bicepsreflexen) till skillnad från övre motorneuronskada som leder till stegrade reflexer, ii) muskelatrofi samt iii) kraftnedsättning i muskel. 0,5 P för nedre motorneuron och 0,5 P för minst en förklaring. d. Nedre motorneuron och de muskelfibrer det innerverar. Lokalisation av cellkropp i ventralhornet i ryggmärgen ska vara med (1,0 P).

5 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) 4. A. Förklara skillnaden mellan begreppen genotyp och fenotyp. (1p) B. Ett homologt kromosompar har en gen som har två alleler i befolkningen. Hur många olika genotyper kan man då teoretiskt finna i befolkningen? (1p) C. Förklara kortfattat två olika mekanismer under meiosen som leder till genetisk mångfald. (2p) D. Skador och fel vid replikationen kan uppstå i DNA. Välj en reparationsmekanism och förklara vilken typ av fel den åtgärdar samt hur reparationen går till. (2p) A) Genotypen är uppsättningen alleler i DNA-sekvensen hos en individ. Fenotypen är den biologiska manifestationen av egenskaper som är resultatet av genotypen, omgivningsfaktorer (miljöfaktorer) och slumpen. B) Tre olika genotyper. Om allelerna benämns t ex. A och a, kan genotypen bli AA, aa eller Aa. C) Rekombination (crossing-over), slumpmässig fördelning av de parentala kromosomerna. D) Beskriv någon av reparationsprocesserna: direkt reparation, ex. O 6 -metylguanin; base excision repair (BER), ex. uracil, xantin; nucleotide excision repair (NER): ex. pyrimidindimerer (UV-ljus); mismatch repair (MMR): ex. felparade baser som inte DNA-polymeraset tagit bort eller som uppstått vid rekombinering; double-strand break (DSB) repair: ex. joniserande strålning, ROS, rekombinering vid utmognaden av antikroppar och T- cellsreceptorer

6 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, ( (10) 5. Du träffar en kvinnlig patient som lider av en ovanlig sjukdom. Sjukdomen är monogenn och nedärvs autosomalt recessivt. Ingen av kvinnans föräldrar har sjukdomen men däremot har kvinnans farfar sjukdomen. Kvinnan funderar på att skaffa barn med en man som inte har sjukdomen men vars mor oturligt nog har samma ärftliga sjukdom. Ingen annan i den närmaste släkten har sjukdomen. Kvinnan undrar hur stor risken är för deras gemensamma barn att ärva sjukdomen. a) Rita ett släktträd (pedigree) som beskriver situationen i informationen ovan. Skriv även ut alla genotyper som är möjliga att ta reda på. (2 p) b) Vilken är sannolikheten att barnet blir sjukt i den ovanliga sjukdomen? Visa i ett korsningsschema hur du kommer fram till ditt resultat. (1p) Många sjukdomar visar inget tydligt Mendelskt arvsmönster utan påverkas både av miljö och genetiska faktorer. Ett exempel på en sådan sjukdom är bröstcancer. a) Vad kallas en sådan sjukdom? (0.5 p) b) Ge exempel på minst två miljöfaktorer och förklara hur de kan påverka risken för en kvinna eller man attt utveckla bröstcancer? (2p) c) Vilken metod kan man använda för att beräkna risken att drabbas av en sådan sjukdom? (0.5p) 1. A) B) Risken är 0,5 (50%) att parets barn blir sjukt (aa). 0,5 A 0,5 a 1 a 0,5 Aa 0,5 aa

7 II A) Multifaktoriell B) Det finns många exempel på miljöfaktorer som påverkar risken att drabbas av bröstcancer. Nedan är exempel på svar: Höga östrogennivåer är en välkänd faktor som kan göra de troligare för kvinnor än män att drabbas av bröstcancer. Tidigare p piller användning och hormonersättning kan därför vara riskfaktorer eftersom de innehåller östrogen. Strålning ökar risken att drabbas av alla typer av cancer eftersom strålning kan orsaka mutationer i DNA som inte alltid hinner repareras av kroppens egna reparationssystem. Ålder är en riskfaktor eftersom DNA samlar på sig mutationer under livet och dessa kan sedan leda till cancer. Andra miljöfaktorer som kan diskuteras är rökning, övervikt, barnafödande, amning, stress etc. C) Empirisk risk eller relativ risk

8 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) 6. (2p) a) Förklara vad storskaliga genetiska associationsstudier (Genome Wide Association Studies, GWAS) har med gentester att göra? Använd följande ord: SNP, allel, Odds Ratio. I GWAS-studier använder man sig av stora fall-kontroll-studier för ca 1-5 milj SNPs i genomet och identifierar vilka SNPs som associerar med olika sjukdomar. Från GWAS resultaten får man veta vad Odds ratio är för de olika risk-snps risk-allelena, dvs hur stor riskökning (%) man har jämfört med populationen om man har riskallel/alleler. Vid gentester använder man sig av denna information. Oftast analyseras ca 1 milj SNPs, men i sina svar till kunderna fokuserar man på de SNPs som i GWAS-studier har kopplats till sjukdomar. Riskestimatet baseras på Odds ratios från GWAS-studierna. (2p) b) Ge två olika förklaringar till varför en frisk individ kan ha ett större antal typ 2- diabetesassocierade riskalleler jämfört med en patient med typ 2-diabetes. - En frisk person kan ha ett högre antal riskalleler jämfört med en sjuk eftersom riskalleler ökar risken för sjukdom, de orsakar inte sjukdomen. - Man känner inte till alla riskalleler och därför kan man inte idag basera riskbedömning mellan två individer på vilka riskalleler de har. - Både gener och omgivning spelar roll och man förstår ännu inte detta samspel (samt man känner inte till alla genetiska riskalleler).

9 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) 7. I a) Nedan ser du en bild av 2 olika typer av nervceller. Ange vilken av A och B som är motorisk respektive sensorisk (1p). b)markera i bilderna: Axon, dendriter, cellkropp och motorändplatta (1p). c) Ange om signalen i respektive cell är afferent eller efferent. Markera m.h.a. pilar riktningen på signalerna (1p). d) Synapser kan vara inhibitoriska respektive excitatoriska. Ange vilka av följande neurotransmittorer är inhibitoriska respektive excitatoriska (1p). Acetylkolin GABA Glutamat Noradrenalin Inhibitoriska Excitatoriska

10 II) Det finns andra sätt att påverka nervsignaler. Nernst ekvation beskriver vilka faktorer som påverkar jämnviktspotential för olika joner; t.ex. för K + (se nedan). a) Hur skulle en ökad temperatur påverka jämviktspotentialen för K +? (0.5 p) b) Hur skulle temperaturförändringen i delfråga a påverka cellens vilopotential? (0.5 p) c) Hur påverkas K+ jämviktspotentialen om koncentrationen av K + ökar extracellulärt? (0.5 p) d) Hur skulle koncentrationsförändring i delfråga c påverka cellens vilopotential? (0.5 p) SVAR: 6 I a) A = motorisk; B= sensorisk (1p) b) Inga konstigheter här; alla bör kunna detta (1p) c) A = efferent; B = afferent (1 p) d) (1 p) Inhibitoriska Acetylkolin GABA x Glutamat Noradrenalinn Excitatoriskaa x x x 6 II SVAR: a) Ökad temperatur ökar jämviktspotentialen för K + (mer hyperpolariserad) (0.5 p) b) Mer negativ jämviktspotential leder till hyperpolarisation (mer negativ vilopotential) (0.5 p) c) Ökad [K+]o leder till minskad jämviktspotential för K + (mer depolariserad) (0.5 p) d) Mindre negativ jämviktspotential för K + leder till depolarisation (mindre negativ vilopotential) (0.5 p)

11 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) 8. (2p) a) På bilden tilll höger ses två viktiga stabiliserande ligament/ledband i knäet schematiskt avbildade, pil A. resp. B. Namnge dem (svenska benämningar går bra), förklara kortfattat deras funktion samt beskriv hur du med kliniska tester (rita gärna) kan diagnostisera eventuella skador i dessa strukturer. A. Främre korsbandet, motverkar framåtglidning av tibia i förhållande till femur= =0.5p. Testas med Lachmantest eller främre draglådetest = 0.5p. B. Bakre korsbandet. Motverkar bakåtglidningg av tibia i förhållande till femur=0.5p. Testas med bakre draglådetest, även hängmattefenomen/posterior sag sign är korrekt=0.5p. Enbart namnet inget poäng. (1p) b) Tidigare ansåg man att meniskerna inte var särskilt viktiga för knäet varför de på ganska vida indikationer togs bort vid skada eller misstanke om skada. Efterhand har vi lärt oss att meniskerna har många nyttiga funktioner i knäet varför kirurgin har utvecklats i mer meniskbevarande syfte. Redogör kortfattat för två meniskfunktioner som du har lärt dig. Meniskfunktioner som kan nämnas och ge respektive 0.5 p till max 1p är: a. belastningsutjämnare b. minskar friktionen c. bidrar till stabilitet d. motverkar att kapsel och synovia kläms i leden vid rörelse e. styr ledrörligheten

12 (1p) c) Pes anserinus, eller gåsfoten, är ett muskelfäste på insidan av skenbenet strax under knäet. Här fäster tre muskler (A-C) som hjälper till med böjning av knäleden och inåtrotation av skenbenet. Vad heter dessa? Musklerna heter m. sartorius, m. gracilis och m. semitendinosus. 1 p. för alla tre rätt, 0.5 p. för två rätt. Inget avdrag för fel ordningsföljd. (2p) d) Man talar ibland om passiv stabilisering av knäet och avser då skelettstruktur, ledband och andra strukturer som passivt stabiliserar knäet. Med dynamisk stabilisering menas det stabiliserande muskelarbetet över knäet. Redogör för vilka huvudsakliga lårmuskelgrupper som står för denna stabilisering dvs. namnge de ingående musklerna, och beskriv deras verkan över knäleden. De huvudsakliga muskelgrupperna är quadriceps och hamstrings. Quadriceps består av m. rectus femoris samt vasti lateralis, intermedius och medialis=0.5p. Deras verkan över knäleden är sträckning = 0.5 p. Hamstringsmusklerna består av m. biceps femoris, m. semitendinosus, m. semimembranosus=0.5p. Deras verkan över knäleden är flexion och utåtrotation i knäleden, m. biceps femoris, samt flexion och inåtrotation i knäleden, m. semitendinosus och m. semimembranosus= =0.5p.

13 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) (4p) 9. (a) Vad menas med en förväxlingseffekt (engelska confounding)? (2p) (b) Förklara hur förväxlingseffekter kan påverka giltigheten av en epidemiologisk undersökning. (2p) Rättningsmall Korta koncisa svar räcker för full poäng. Avdrag kan ges för motsägande svar, även om de också innehåller det rätta svaret. Omtentamensfråga i medicinsk statistik/epidemiologi VT 2015 (a) Förväxlingseffekter (engelska confounding) uppstår när det finns viktiga skillnader mellan exponerade och oexponerade (eller mellan behandlade och obehandlade) med avseende på andra riskfaktorer för den sjukdom studeras (2p). Ett mer tekniskt svar, som anger att en förväxlingsfaktor är en självständig riskfaktor för sjukdomen som är associerad med exponeringen, ger också full poäng. (b) Förväxlingseffekter kan leda till att man redovisar samband mellan exponering och sjukdomsrisk som är överdrivna (eller inte alls existerar i verkligheten), eller att verkliga samband inte syns i undersökningsresultatet (2p). Ett mer allmänt svar, t.ex. att giltigheten i undersökningsresultatet försämras, ger en poäng.

14 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) (6p) 10 a) Ringa in de påståenden om dödshjälp som är korrekta. Flera påståenden kan vara korrekta. Frågan måste besvaras helt korrekt och ger då 1 poäng. 1. Aktiv dödshjälp innebär att, i syfte att hjälpa en patient utför en läkare en handling som syftar till och resulterar i patientens död. 2. Passiv dödshjälp innebär att läkaren, till exempel genom att inte behandla grundsjukdomen, låter patienten dö, för att detta är i patientens intresse och/eller patienten önskat det. 3. Läkare i Sverige får efter särskilt tillstånd från Socialstyrelsen förse patienten med t.ex. läkemedel så att patienten själv kan avsluta sitt liv. 4. Passiv dödshjälp är förbjudet i Sverige. 5. Aktiv dödshjälp är tillåtet i Sverige i de situationer då patienten har gett ett skriftligt samtycke. 1 och 2 b) Ge två exempel på konflikter mellan olika av de så-kallade fyra principerna i sjukvården. Använd två olika par av principer i dina exempel. Glöm inte att ange vilka principer du talar om i dina exemplar. (1 poäng) 1 poäng om studenten ger två lämpliga exemplar av konflikter mellan olika av de fyra principerna i sjukvården och använder en ny par av principer i varje exempel. 0.5 poäng om studenten ger bara ett lämpligt exempel av en konflikt mellan olika av de fyra principerna i sjukvården. Avdrag av 0.5 poäng om båda exemplar som studenten har angivit inte är lämpliga (t ex. illustrerar en konflikt mellan ett annat par av principer än principerna som studenten beskriver). Avdrag av 0.25 poäng om bara ett av exemplar som studenten har angivit inte är lämplig. Totalt 1 poäng c) Nämn prioriteringsprinciper i svenska sjukvården, redogör för deras innehåll och rangordna dem i den ordning som används i Sverige. (2 poäng) 2 poäng om studenten kan nämna gällande prioriteringsprinciper i Sverige och förklara deras innebörd på ett korrekt sätt samt rangordna dem i den ordning som används i Sverige. Avdrag av poäng om studenten bara nämner principer utan att förklara deras innebörd: 0.25 poäng om en principens innebörd inte förklaras, 0.5 poäng om två principers innebörd inte förklaras och 0.75 poäng om alla tre principers innebörd inte förklaras Avdrag av 1 poäng om rangordning inte stämmer Totalt 2 poäng d) Redogör för och använd de fyra stegen som nämnts på föreläsningar för att göra en kort analys av nedanstående fall. I den fjärde stegen använd en eller fler av redskap i etikerns verktygslåda för att grunda dina argument på. (2 poäng) Enligt ett aktuellt lagförslag bör ensamstående kvinnor ges i stort sätt samma rätt till assisterad befruktning som gifta par och sambor har idag. Enligt den utredning som ligger till grund för förslaget ska ensamstående kvinnor genomgå samma utredning som par genomgår idag. Mot detta finns en bred kritik från bland annat landsting, kliniker och barnrättsorganisationer, som anser att ensamstående bör utsättas för mer genomgående granskning än så. Ett av argumenten bakom motståndet är att samhället i dessa fall medverkar till att barn blir till (ensamstående

15 TENTAMEN T1, V15, LÄKARPROGRAMMETS GRUNDKURS, (10) kvinnor skulle få svenska sjukvårdens hjälp att få barn), och att den medicinska utredningen därför bör kompletteras med en utredning där man tar hänsyn till ytterligare faktorer som kvinnans arbetssituation, ekonomiska svårigheter och brister i miljö. Socialstyrelsen påpekar att en omfattande utredning oftast är motiverad när barnet bara får en förälder. Borde ensamstående kvinnor som vill få svenska sjukvårdens hjälp att få barn genomgå en mer genomgripande granskning som inkluderar, bland annat, sociala och ekonomiska faktorer? 2 poäng om studenten redogör för på ett korrekt sätt och använder alla fyra stegen i rätt ordning i sitt resonemang och använder minst två av redskap på ett korrekt sätt för att grunda sina argument på i det fjärde steget. Avdrag av 0.25 poäng om: en av redskap används på ett inkorrekt sätt i argumentation i steg 4 eller bara några av de fyra stegen används i inkorrekt ordning Avdrag av 0.5 poäng om: redogörelse för vad de fyra stegen innebär saknas eller är inkorrekt eller om bara en av redskapen används i argumentationen i steg 4 Avdrag av 1 poäng om: de fyra stegen används i inkorrekt ordning eller om studenten inte kan tillämpa de fyra stegen i sitt resonemang, eller om ingen av redskap används i resonemang i steg 4 eller används på ett inkorrekt sätt Totalt 2 poäng

16 Läkarprogrammets grundkurs, tentamen Kontrollera att du har fyllt i personuppgifter på första sidan och skrivit kod på alla övriga sidor Anteckna din kod här:.. Riv av och behåll denna sida!!!! Resultatet kommer att publiceras på kursen_vt_2015/examination