Yngre barns inflytande i förskolan En studie om pedagogers förhållningssätt till yngre barns möjligheter till inflytande i rutinsituationer

Transkript

1 Yngre barns inflytande i förskolan En studie om pedagogers förhållningssätt till yngre barns möjligheter till inflytande i rutinsituationer Younger Children s Influence in Preschool A Study About Educators Approach to Younger Children s Influence in Routine Situations Present in the Preschool Jolin Sonesson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/högskolepoäng: Grundnivå 15hp Handledare: Maria-Kristina Börebäck Examinator: Getahun Yacob Abraham Datum:

2 Abstract The aim of this study is to learn more about how educators in the preschool reason about younger children s (1-3 years) opportunity to affect the actions in existing or daily routine situations. The target group is the work team at the preschool who is responsible for the younger children. A semi-structured interview study was completed. I have performed interviews with two preschool teachers and one childcare worker who all belong to the same work team. The preschool is situated in a medium-sized city in Sweden with one section for younger children and one section for children in the age 3-6. The results show that the work team have an open-minded approach to facilitate opportunities for each child to influence the daily routine situations at this preschool. The results indicate that there are both obstacles and limitations that makes the desire to enable children s influence. One example mentioned by the work team is the large child group, that makes it more difficult to pay attention to all the children. Another obstacle mentioned is how the organizational constitution for some of the daily activities lack flexibility. Keywords Preschool, educators, children, democratic, influence, childperspective, children s perspective, model of participation, curriculum for the preschool

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring yngre barns inflytande i de rutinsituationer som existerar i förskolan. Målgruppen för studien är all personal i ett arbetslag som arbetar med de yngre åldrarna i förskolan. För att besvara undersökningens syfte så har semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomförts. Tre pedagoger har blivit intervjuade på en och samma, denna förskola är belägen i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna har ett öppet förhållningssätt gentemot barns inflytande och att de vill bli bättre på att skapa förutsättningar i de rutinsituationer som beaktats. Resultatet visar också att det finns utmaningar i verksamheten som gör arbetet med barns inflytande svårare. I denna studie nämns bland annat barngruppens storlek och strukturen på verksamheten. Nyckelord Förskola, pedagoger, barn, demokrati, inflytande, barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighetsmodell, läroplanen för förskola.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Förskolans styrdokument i relation till demokrati Forsknings- och litteraturgenomgång Demokrati Delaktighet & inflytande Barnperspektiv och barns perspektiv Sammanfattning av litteraturgenomgång Teoretiska utgångspunkter Harry Shiers delaktighetsmodell Metodologisk ansats och val av metod Metod Urval Deltagargrupp Genomförande Generaliserbarhet Databearbetning Reliabilitet & Validitet Etiska ställningstaganden Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Resultat och analys Pedagogers arbete med att främja inflytande hos yngre barn i rutinsituationer Pedagogers tankar om förutsättningar och utmaningar gällande inflytande i rutinsituationer Sammanfattning utifrån studiens frågeställningar Tolkning av resultatet enligt Shiers delaktighetsmodell Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion...25

5 8.3.1 Slutsatser Fortsatt forskning...26 Referenser...27 Bilagor

6 1. Inledning Detta arbete kommer handla om de yngsta barnens inflytande i förskolan, barn i åldrarna 1 3 år. Enligt läroplanen (Skolverket, 2016) ska man i förskolan arbeta för att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina åsikter och låta dem få möjlighet till att påverka sin situation. Detta läroplansmål kommer ligga till grund för min undersökning Genom mina möten med förskolans verksamhet, under tidigare anställning och under VFU så har frågor kring barns inflytande väckts. Det jag upptäckt är att barn verkar ha olika stort inflytande, jag har funderat kring vad detta beror på och speciellt har jag funderat kring betydelsen av pedagogers förhållningssätt och hur olika dessa ter sig, men också vilka andra faktorer som påverkar barns inflytande. Inflytande kan betyda många olika saker, men jag skulle vilja följa Arnér och Sollermans (2013) resonemang: Barn är beroende av hur vuxna har förstått demokratiuppdraget och hur det kan hanteras i förskolan (s.14). Vidare så tänker jag att det har stor betydelse vilken situation det gäller, och vad jag finner intressant är hur pedagoger förhåller sig till barns önskemål/vilja liksom vilken betydelse barns åsikter har i de så kallade rutinsituationerna. En rutinsituation är en återkommande daglig händelse som gäller till exempel omsorg. Några exempel på sådana situationer kan vara blöjbyten, lunch eller vila. Jag skulle vilja fokusera på dessa rutinhändelser därför att det inte med automatik ses som en del av den pedagogiska verksamheten utan mer som just bara händelser som finns i vardagen. Det kan därmed vara en utmaning att inkludera dessa händelser i den pedagogiska verksamheten. Vidare blir det då intressant att undersöka barns inflytande och betydelsen av till exempel pedagogers förhållningssätt för om eller hur barn ges förutsättningar till att få inflytande. 1.1 Syfte Syftet är att undersöka hur pedagoger resonerar kring yngre barns inflytande i rutinsituationer i förskolan Frågeställningar Hur gör man som pedagog i förskolan för att främja yngre barns inflytande vid de rutinsituationer som finns? Vilka utmaningar ser pedagogerna i arbetet med att främja yngre barns inflytande i rutinsituationer? 1

7 2. Förskolans styrdokument i relation till demokrati Förskolan vilar på demokratins grund (Skolverket, s.4, 2016). Detta citat är den första meningen i förskolans läroplan. Förskolan har en viktig uppgift och den är att förmedla de demokratiska värderingar som samhället bygger på, dessa ska alla som arbetar inom förskolan föra vidare till de barn som vistas där. I denna undersökning blir läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) relevant eftersom det är den som all personal inom förskolan ska arbeta utifrån. Det är viktigt att se hur arbetet genomförs och om målen i läroplanen (Skolverket, 2016) uppfylls och barns inflytande synliggörs. Vilket denna undersökning syftar mot, att ta reda på hur pedagoger resonerar och arbetar främjande med yngre barns inflytande i förskolan. I läroplanen finns det strävansmål där begreppet demokrati och inflytande tas upp. Det är i förskolan som barnen ska få förståelse för vad demokrati är samtidigt som deras inflytande ska ligga till grund för verksamhetens innehåll samt utformningen av förskolans miljö (Skolverket, 2016). En förutsättning för att barn ska få rätt till demokrati och inflytande i förskolan är pedagogernas förhållningssätt och deras sätt att reflektera över uppdraget (Arnér & Sollerman, 2013). Eftersom det finns så många olika sätt att se på demokrati i förskolan gäller det att man som pedagog tar sig tid till att reflektera kring hur man själv ser på demokrati och barns inflytande. När det kommer till att arbeta med barns inflytande är det enligt Karlsson (2014) viktigt att man reflekterar och diskuterar begreppet demokrati tillsammans i arbetslaget. Det är också viktigt att diskutera vilken barnsyn man har samt vilken kunskap om barn och barns inflytande som finns. Dessa delar är enligt Karlsson (2014) viktiga delar att ta hänsyn till i arbetet med läroplanen (Skolverket, 2016) och barns inflytande. Detta lägger en bra grund i verksamheten där man tillsammans ska genomföra det pedagogiska och demokratiska uppdraget som förskolans läroplan (Skolverket, 2016) bygger på och som man ska genomföra sitt arbete utefter. 2

8 3. Forsknings- och litteraturgenomgång I denna del presenteras tidigare forskning och litteratur inom området för mitt syfte och mina frågeställningar. Relevanta begrepp för studien kommer också tas upp i denna del. Dessa begrepp är: demokrati, inflytande och delaktighet, barns perspektiv och barnperspektiv. Litteraturgenomgången kommer utgå från olika tankar kring demokrati för att kunna finna förståelse för barns inflytande och de demokratiska processer som finns i förskolans verksamhet. 3.1 Demokrati Begreppet demokrati är ofta något som associeras och benämns tillsammans med inflytande och delaktighet. Johannesen och Sandvik (2009) skriver i sin litteratur, att när man pratar om demokrati i förskolan så handlar det ofta om att barnen ska vara med och bestämma. Arnér och Sollerman (2013) lyfter då i sin litteratur att ett sådant förhållningssätt gentemot inflytande kan bidra till ett motstånd i arbetet med förskolans demokratiuppdrag. Det är viktigt att pedagoger har en gemensam syn och förståelse kring begreppet demokrati och inflytande (Arnér & Sollerman, 2013). Detta är något som kommer ligga till grund för denna undersökning då frågeställningarna handlar om hur pedagoger ser på inflytande och hur man arbetar med det. Man ska som förskollärare och personal i förskolan ha en förståelse för vad demokrati är eftersom det är de vuxna i verksamheten som ger barn möjligheter till inflytande utifrån hur man förstått begreppet demokrati (Arnér & Sollerman, 2013). En förståelse för demokratiuppdraget i förskolan lägger grunden för att kunna arbeta främjande med yngre barns inflytande, vilket frågeställningarna för denna undersökning behandlar. Åberg och Lenz Taugchi (2005) diskuterar också demokratibegreppet och kommer in på hur personal i förskolan ska arbeta med det, detta kommer behandlas i nästa stycke. Åberg och Lenz Taugchi (2005) skriver om begreppet demokrati i sin litteratur, de diskuterar att begreppet inte bara behöver redas ut och pratas om utan också göras synligt i praktiken. För att göra detta behöver man hela tiden diskutera och reflektera över hur man möter de barn som finns i verksamheten, detta utifrån de demokratiska värden som finns i förskolan. Fortsättningsvis så nämner författarna att demokrati inte är något vi kan lära barnen i förskolan, utan det är istället en ständigt pågående process som man bygger tillsammans, barn och personal (Åberg & Lenz Taugchi, 2005). När det kommer till demokrati i förskolan så handlar det inte om att barnen och personalen får göra som de vill, utan det handlar om att kunna ge det utrymme som behövs för att kunna respektera att alla har olika åsikter samtidigt som man måste få chans att tänka fritt. Detta ansvar ligger på pedagogen enligt Åberg och Lenz Taugchi (2005), om pedagogen inte ger barnen möjlighet till att uttrycka sina åsikter så blir konskevenen att barnen inte har någon som helst möjlighet till att påverka sin egen vardag. Vikten av att som pedagog kunna ge barn utrymme och möjligheter till att uttrycka sina åsikter är något som blir relevant till undersökningens syfte då det handlar om hur pedagoger resonerar kring yngre barns inflytande, detta är något som senare kan användas i diskussionskapitlet. Detta med pedagogens ansvar kan förstås som ett dilemma då Johannesen och Sandvik (2009) nämnde i föregående stycke att barns inflytande och demokrati handlar om att barnen ska bestämma helt. Detta dilemma leder in på något som Åberg och Lenz Taugchi (2005) lyfter och som i tidigare text nämnts, vikten av att diskutera och förstå innebörden med begreppet demokrati. Författarna menar att det är pedagogerna i förskolan som ger möjligheter eller hindrar barnen från att vara i fokus. Det ligger i pedagogens ansvar att vara medveten om de demokratiska värden som finns samtidigt som det är viktigt att man som vuxen med makt alltid har barnen i fokus och att man styr verksamheten med ansvar och medvetenhet. När det kommer till rutinsituationer så säger Arnér och Sollerman såhär: 3

9 En rutinsituation ska ofta gå fort, man ska bli färdig, man ska hinna, man ska skynda sig, eller också kan en situation vara rutinmässigt eller vanemässigt uppbyggd (Arnér & Sollerman, 2013, s. 71). Citatet pekar mot vikten av att pedagoger i förskolan måste vara uppmärksamma i dessa rutinsituationer så att barnen inte hindras i sin demokratiska utveckling. Detta indikerar att det är viktigt att se rutinsituationer som mer än bara rutiner, att göra rutinen till ett värde där barnen kan få ett lärande samtidigt som de kan få inflytande (Arnér & Sollerman, 2013). Rutinsituationernas värde och pedagogernas roll i dem blir relevant till denna undersökning då den riktar sig mot yngre barns inflytande i just rutinsituationer samt att frågeställningarna behandlar pedagogens roll i arbetet med inflytande i rutinsituationer. Vidare innebär denna förståelse av rutiner att pedagoger ibland genomför dessa utan att reflektera över vad som egentligen händer och på så vis inte ger barnen inflytande över situationen. Tidigare har det tagits upp att det finns olika definitioner av demokrati vilket också Katarina Ribaeus (2014) tar upp i sin avhandling. Det demokratiuppdrag som finns i förskolan kan enligt Ribaeus uppfattas på olika sätt och studiens resultat visar att de förskollärare som studerats förstår förskolans demokratiuppdrag på olika sätt samt att förskollärarnas förhållningssätt skiljer sig. Detta stämmer väl överens med vad Arnér och Sollerman (2013) och Åberg och Lenz Taguchi (2005) lyfter om demokrati. Dessa forskare nämner hur viktigt det är att pedagogerna har förståelse för demokratiuppdraget och att det är pedagogernas förhållningssätt som ger barn chans till inflytande (Åberg & Lenz Taguchi, 2005; Arnér & Sollerman, 2013). Något som Ribaeus (2014) också nämner är att förskollärarna i hennes studie inte använde demokratibegreppet lika ofta utan ersatte det med inflytande, vilket diskuterades i början av kapitlet. Detta visar att det finns olika definitioner utav begreppet demokrati men att man som pedagog fortfarande menar att innebörden är densamma. Vidare presenterar Ribaeus (2014) ett resultat där förskollärarna ser hinder för inflytande, dessa hinder kan till exempel vara barnens ålder, tiden, barngruppens storlek eller lokalerna de vistas i. Ett resultat var att flera förskollärare uttryck att det är lättare att tala om inflytande hos barn när det gäller de äldre barnen på förskolan. Något som också kom upp i samtalet kring hinder var de regler och rutiner som finns på förskolan, där förskollärarna ger exempel på regler som inte är flexibla och som hindrar inflytandet hos barnen (Ribaeus, 2014). Det som Ribaeus (2014) tar upp vad gäller hinder för inflytande, så som ålder, rutiner och regler är också något som kommer vara relevant för denna undersökning då en utav frågeställningarna handlar om de utmaningar pedagoger ser i arbetet med yngre barns inflytande. Under nästa rubrik kommer delaktighet och inflytande att diskuteras. 3.2 Delaktighet & inflytande Ribaeus (2014) fick fram resultat från sin avhandling där förskollärare tyckte det var svårare att ge yngre barn inflytande i förskolan, detta kan sättas i diskussion mot Arnér och Sollermans (2013) studie som diskuterar frågan om vid vilken ålder barnen kan få inflytande. Deras svar är då att inflytande inte har någonting med ålder att göra utan att det är en rättighet som finns om man lever i ett demokratiskt samhälle. Vidare drar författarna slutsatsen att vid arbete med de allra yngstas inflytande i förskolan krävs lyhördhet samt att tiden måste finnas för de vuxna så att de verkligen kan försöka förstå vad barnet vill uttrycka (Arnér & Sollerman, 2013). Vidare diskuterar författarna, precis som förskollärarna i Ribaeus (2014) avhandling gjorde, att det i förskolan finns rutiner och strukturer som kan hindra barn från att få inflytande. Ett annat problem kan vara att man i förskolan har gemensamma regler i arbetslaget vilket gör det svårt för en enskild pedagog att fatta egna beslut kring barnen. Angående fasta rutiner och regler drar författarna slutsatsen att demokratiuppdraget blir svårare att uppfylla samt att ett sånt förhållningssätt kan hindra barnens eget inflytande (Arnér & Sollerman, 2013). Detta med 4

10 rutiner som hindrar och pedagogernas förhållningssätt blir relevant till denna undersökning då det ligger som grund i frågeställningarna. I nästa stycke kommer begreppet delaktighet behandlas. I en studie gjord utav Arnér och Tellgren (2006) var syftet att undersöka hur barn ser och uppfattar sitt liv tillsammans med vuxna. Författarna beskriver begreppet delaktighet som när barn får vara med i en bestämmande process samtidigt som de beskriver inflytande som att barn har en möjlighet till att påverka situationen. Arnér och Tellgren (2006) ställde en fråga till barnen som var med i studien, vem det är som bestämmer enligt barnen. Författarna tolkar deras resultat från dessa samtal som att barnen inte är vana vid att ha inflytande över sin egen verksamhet eller vardag. Ställer man detta mot Åberg och Lenz Taugchi (2005) som menar att det är pedagogens skyldighet att vara den som möjliggör inflytande hos barnen. I detta fall kan man diskutera om barnen verkligen uppfattar att de har inflytande över sin vardag eller om det är så att pedagogerna inte tydliggör det för barnen. En annan aspekt angående pedagogens roll i relation till just inflytande och delaktighet är om de planerar aktiviteter för barnen som inte kopplas ihop med barnens tidigare erfarenheter eller önskemål. En fråga som Arnér och Tellgren ställer i sin avhandling är om det kommer mynna ut i barns delaktighet och inflytande eller om det bara blir läraren som bestämmer. Hur pedagoger planerar och organiserar verksamheten i förskolan blir relevant för denna undersökning då det ingår i frågeställningen som handlar om hur pedagoger arbetar främjande med yngre barns inflytande. I Elisabeth Arnérs (2006) avhandling där syftet var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt gentemot barns inflytande och initiativ i förskolan kan förändras, kan man också se en definition av begreppet inflytande. Förändringen handlar om att pedagogerna istället för att säga nej ska kunna ha ett bejakande förhållningssätt. Syftet är också att se vilka konsekvenser det får för barns inflytande om pedagogers förhållningssätt ändras. Tidigare i denna litteraturgenomgång har pedagogers förhållningssätt diskuterats flera gånger, vilket kan förstås eftersom det är en viktig del i arbete med barns inflytande. Arnér (2006) beskriver begreppet inflytande på samma sätt som Johannesen och Sandvik (2009), där definitionen är att begreppen inflytande och delaktighet ofta nämns tillsammans eller som synonym till demokrati. Fokus ligger på barnens inflytande i relation till pedagogernas redan planerade verksamhet inom förskolan där det i resultatet framkom att förhållningssättet hos pedagogerna påverkar barns inflytande på ett eller annat sätt. Det framkom också att det ständigt krävs reflektion och diskussion hos pedagogerna för att kunna främja och arbete med barns inflytande (Arnér, 2006). Emilson (2008) har med sin avhandling haft syftet att skapa kunskap om fostran mellan lärare och barn i förskolan. Emilsson sätter också, precis som nämnts tidigare inflytande i relation till demokratibegreppet. Hon poängterar också att för att barnen ska få inflytande krävs det att de vuxna i förskolan skapat en verksamhet som barnen är intresserade av. Vidare diskuterar Emilsson (2008) betydelsen av begreppet inflytande, att det handlar om barnens möjligheter att kunna ta egna initiativ och göra egna val, vilket stämmer överens med det som sägs i Arnér och Tellgrens (2006) studie där de också beskriver vad inflytande innebär. Emilsson (2008) poängterar vikten av att försöka känna in barnen, att man som lärare kan möta barnet och dela en känsla samtidigt som författaren trycker på vikten av att vara lyhörd, vilket leder till att barnen får inflytande. Emilssons tankar om inflytande kommer diskuteras under diskussionskapitlet senare då denna syn på inflytande stämmer överens med informanternas syn på delaktighet och inflytande. Åberg och Lenz Taugchi (2005) poängterar att det är pedagogerna som styr och organiserar verksamheten i förskolan vilket också ger dem makten att ge eller inte ge barn delaktighet. Detta bidrar då till att barns delaktighet inte innebär att vuxna frånsäger sig ansvaret utan man 5

11 måste bjuda in barnen och tillsammans ta ansvar över verksamheten (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Sammanfattningsvis kan man säga att det i det stora hela handlar om pedagogerna, deras makt, förhållningssätt och vad de gör eller inte gör för att främja barns inflytande i förskolan. Detta blir relevant till denna undersökning då det är pedagogernas förhållningssätt och resonemang kring yngre barns inflytande som ligger till grund i frågeställningarna och syftet. Detta leder oss in på ledarskap, som kan kopplas ihop med makt. Sheridan, Sandberg och Williams (2015) skriver om ett demokratiskt ledarskap. Detta ledarskap handlar om att man, som tidigare diskuterats, ska vara lyhörd inför barnen. Detta för att kunna leda barngruppen på ett sätt som synliggör barnens åsikter och tankar. Det ingår också i det demokratiska ledarskapet att visa tilltro till barnen, att man som vuxen visar att man tror att barnen har kunskaper och kompentens att uttrycka sina åsikter (Sheridan m.fl., 2015). Det demokratiska ledarskapet kommer senare lyftas i relation till informanternas svar från intervjuerna, då detta ledarskap syntes tydligt och är en förutsättning för att inflytande ska ske. Inflytande ingår också i det demokratiska ledarskapet i förskolan. Författarna pekar mot att det då handlar om att man som vuxen ska fånga barns intressen vilket kräver en närvarande och lyhörd vuxen (Sheridan m.fl., 2015). För att stärka vad Åberg och Lenz Taugchi (2005) skriver om att medvetandet utgör en sån viktig del kan man också se till vad Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) säger om barns inflytande. De understryker vikten av pedagogens roll, att det är pedagogernas attityder till barns inflytande som avgör om det sker i verksamheten eller ej. Författarna lyfter också att man som pedagog måste medge att barn kan vara med och påverka, fatta beslut och uttrycka egna åsikter för att det ska kunna främjas (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016). Detta stämmer överens med hur Sheridan, Sandberg och Williams (2015) beskriver det demokratiska ledarskapet. Att man i det demokratiska ledarskapet har en makt och att man måste medge att barnen kan vara med och påverka. Kristina Westlund (2011) lyfter i sin avhandling pedagogers arbete med inflytande hos förskolebarn. Westlund understryker att inflytande i förskolan inte betyder att de vuxna ska släppa all makt, utan att det handlar om att inflytande är något som sker i interaktion med alla aktörer i förskolan. Westlund lyfter också något som tidigare tagits upp i denna text, hinder och utmaningar i arbetet med barns inflytande. Något som framkommit i studien var att brist på personal och tid är ett stort hinder för barns inflytande medan inflytande ökar när personalen och tiden finns. Det lyfts också ett resultat där deltagarna i studien påpekat att arbetslaget kan bli en utmaning i arbetet med inflytande om det uppkommer diskussioner med motstridighet (Westlund, 2011). Tidigare i denna litteraturgenomgång så har Ribaeus (2014) avhandling lyfts där det också framkommer vilka faktorer det är som hindrar inflytande. Ribaeus (2014) tar upp barngruppens storlek som ett sådant hinder vilket också Westlund (2011) poängterar i sin studie. Dessa utmaningar för inflytande blir intressanta för denna undersökning då syftet är att se hur pedagoger resonerar kring inflytande, vilket också kan innebära att de på något vis nämner hinder och utmaningar i arbetet med yngre barns inflytande. Westlund (2011) understryker att pedagogerna som deltagit i studie försöker dela upp barngruppen i mindre grupper och på så vis försöka framhäva barnens inflytande, genom lugnare samtal och med färre barn. Något som också tas upp i avhandlingen är att pedagoger säger att de ger barn inflytande när de ger dem ansvar. Medan det också diskuteras att det istället kan liknas mer med begreppet delaktighet än inflytande, barnet får inflytande i en redan bestämd situation (Westlund, 2011). Detta stämmer väl överens med definitionen av delaktighet, att det sker när man får vara med i en redan bestämd situation, vilket skiljer sig från inflytande som ger barnen en chans att påverka situationen (Arnér & Tellgren, 2006). För att förstå detta och kunna sätta in det i förskole kontexten så kommer nedan en diskussion kring hur pedagoger på olika sätt kan se på barn. 6

12 3.3 Barnperspektiv och barns perspektiv Barnperspektiv eller barns perspektiv är begrepp som behandlas i den tidigare forskning som presenterats ovan. Dessa begrepp är relevanta i arbetet med demokrati, inflytande och delaktighet och kommer därför presenteras och beskrivas här. Olika perspektiv på barn blir också relevant till denna undersökning då pedagogers resonemang kring yngre barns inflytande kan skilja sig beroende på hur de ser på yngre barn i förskolan. För att få förståelse för hur barn ska kunna ges inflytande krävs det att man tar ett perspektiv, man måste välja vilken syn på barn man vill ha. Det krävs också att man som vuxen väljer att ta sig an ett barnperspektiv vilket senare kan bli svårt att hålla fast vid, eftersom det är naturligare för en vuxen att ta sig an ett vuxenperspektiv understryker Arnér (2009). Samtidigt påpekar Arnér (2009) att ett barnperspektiv är föränderligt beroende på vem som tar sig an det och vilka erfarenheter den personen har. Det handlar om att se hur världen ser ut utifrån ett barns synvinkel, vad som händer, vad barnet ser och hör med mera, då har man tagit sig an ett barnperspektiv (Arnér, 2009). Barns perspektiv är ett perspektiv där de vuxna förstår barnet utifrån barnet egen värld, genom att den vuxne riktar all sin uppmärksamhet mot barnet tar den vuxne ett barns perspektiv. Riktar man uppmärksamheten mot barnet och kan hitta en förståelse för barnets värld kan den vuxne se vad som är viktigt och meningsfullt för det enskilda barnet (Arnér, 2009). Det finns skillnader mellan dessa två begrepp, barnperspektivet handlar om hur vuxna ser på barn medan barns perspektiv handlar om barnens egna tankar kring världen (Arnér & Tellgren, 2006). Författarna påpekar också att barns perspektiv ser olika ut beroende på barnets erfarenheter och villkor (Arnér & Tellgren, 2006). När man som vuxen tar ett barns perspektiv ökar chanserna för barnet att få sina åsikter och tankar hörda och respekterade. 3.4 Sammanfattning av litteraturgenomgång Vikten av att ha en förståelse för vad demokrati, delaktighet och inflytande betyder lägger grunden för hur man som pedagog kan arbete med detta i förskolan (Arnér & Sollerman, 2013; Åberg & Lenz Taugchi, 2005). Genom denna litteraturgenomgång kan man också dra slutsatserna om att det är de vuxna i förskolan som möjliggör och ger barnen det inflytande de ska ha enligt läroplanen (Skolverket, 2016). När det gäller rutinsituationer som undersökningen bygger på kan man se i litteraturgenomgången att de nämns som situationer som bara flyger förbi oreflekterade. För att barns inflytande ska synas i dessa rutinsituationer krävs det utav pedagoger i förskolan lyhördhet och att man försöker hitta värdet i rutinen för att kunna få till ett lärande samtidigt som man möjliggör barns inflytande (Arnér & Sollerman, 2013). Utmaningar i arbetet med yngre barns inflytande i förskolan är också något som tas upp. Tid, stora barngrupper, personalbrist eller miljön är några av de faktorer som benämns som hinder i Ribaeus (2014) avhandling. Arnér och Sollerman (2013) menar också att dessa utmaningar krymper barns rätt till inflytande. Dessa faktorer blir relevanta i relation till en av undersökningens frågeställningar som handlar om vilka utmaningar pedagoger ser i arbetet med inflytande i rutinsituationer. Det som anses viktigt i denna litteraturgenomgång är begreppet lyhördhet. Detta är något som nästan alla författare och forskare tar upp i relation till inflytande hos de yngre barnen. Arnér och Sollerman (2013) menar att det krävs lyhördhet från pedagogerna för att de yngsta barnen i förskolan ska kunna få möjligheter till att uttrycka sina åsikter. Något som också lyfts i litteraturgenomgången är pedagogers förhållningssätt och dess påverkan på barns inflytande. Det är viktigt med ett bejakande förhållningssätt vid arbete med inflytande poängterar Elisabeth Arnér (2006) i sin avhandling. Pedagogers förhållningssätt blir relevant till denna studie då den 7

13 till stor del handlar om hur pedagoger resonerar och arbetar för att skapa inflytande hos de yngsta barnen. Något som varit genomgående i hela litteraturgenomgången är pedagogens roll i relation till inflytande i förskolan. Det handlar om hur de planerar verksamheten på ett sätt så att möjligheterna för barns inflytande finns. Samtidigt handlar det mycket om hur arbetslaget i förskolan ser på demokrati, inflytande och delaktighet. Precis som Westlund (2011) påpekade i sin avhandling kan arbetslaget bli ett motstånd i arbetet med barns inflytande. För att förhindra detta krävs det en gemensam syn på hur man ska arbeta med dessa viktiga frågor. Pedagogens roll, arbetslagets roll och pedagogernas förhållningssätt till yngre barns inflytande blir relevant för denna undersökning. Detta eftersom både syftet och frågeställningar tar sin utgångspunkt i hur pedagogen resonerar och försöker främja inflytande hos de yngre barnen i förskolan. 8

14 4. Teoretiska utgångspunkter I undersökningens teoretiska utgångspunkter kommer Harry Shiers (2001) delaktighetsmodell användas. Denna modell är relevant för undersökningen för att kunna analysera det resultat som samlats in och kunna sätta pedagogernas svar i relation till hur Shier beskriver delaktighet och inflytande. Delaktighetmodellen är framtagen utifrån Roger Harts (1992) delaktighetsstege. Shier menar att hans framtagna modell inte ska ersätta Harts delaktighetsstege med att modellen istället kan fungera som ett redskap i delaktighetsprocessen. Sidhänvisningar finns med i referensen då texten följer ursprungstexten nära. 4.1 Harry Shiers delaktighetsmodell Delaktighetsmodellen innehåller fem delaktighetsnivåer som i sin tur innehåller engagemangsnivåer som benämns som öppningar, möjligheter och skyldigheter. Inom varje nivå finns det beskrivet vad den vuxne och barnet ska göra för att inflytande ska ske, dessa beskrivningar presenteras nedan i den fem delaktighetsnivåerna. Shier (2001) skriver att modellen kan användas av alla som på något sätt arbetar med barn. Han fortsätter med att beskriva hur modellen blir användbar, den kan användas i arbetet med att utveckla olika strategier om hur barns inflytande synliggörs (Shier, s. 4, 2001). Öppningar sker då den vuxen i relationen är redo att arbeta på ett särskilt sätt, till exempel med barns inflytande. Den andra nivån, möjligheter sker när organisationen, till exempel förskolan har fått möjlighet till att arbeta med barns inflytande. Det kan handla om möjligheter till tid, kunskap, utveckling eller färdigheter. Den tredje nivån är skyldigheter, den uppstår när man inom organisationen kommit överens om att man ska börja arbeta med detta, det görs alltid tid för till exempel personal att verkligen arbeta med barns inflytande (Shier, s. 4, 2001). Skyldighetsnivån innehåller också policykrav som förskolan har fastställt, där några av kraven kan vara att barn ska bli lyssnade till eller att barn ska ges stöd i att uttrycka sig (Shier, s. 5, 2001). Nedan kommer nu en beskrivning på de fem delaktighetsnivåerna. 1. Barn blir lyssnade till. 2. Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter. 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. 4. Barn involveras i beslutsfattande processer. 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. Nivå 1: Barn blir lyssnade till handlar om att den vuxne i barnets närhet måste vara lyhörd när barnet tar egna initiativ till att framföra en synpunkt eller åsikt om någonting. I denna nivå krävs det att barnet tar initiativ till att vilja uttrycka sig vilket lägger ett stort ansvar på den vuxne eftersom det gäller att vara lyhörd. Lyhördheten och lyssnandet hos den vuxen sker bara om barnet själv tar initiativ till att uttrycka sig, samtidigt som det inte hos den vuxne görs några försök till att ta reda på vilka åsikter barnet har kring viktiga beslut inom verksamheten (Shier, s. 6, 2001). Nivå 2: Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter handlar om de vuxnas engagemang för att stödja barnen i att kunna framföra sina åsikter. Man ska som vuxen arbeta positivt för att få fram barnens synpunkter och inte vara den som hindrar dem från det (Shier, s.6, 2001). 9

15 Nivå 3: Barns åsikter och synpunkter beaktas är nivå tre. Inom denna nivå så tas barnens åsikter på allvar och de vägs även in i de beslutsfattande delarna som äger rum inom organisationen. Det är också viktigt att se till att barnen får reda på att deras önskemål inte togs hänsyn till i vissa beslut om fallet var så (Shier, s. 7, 2001). Nivå 4: Barn involveras i beslutsfattande processer kan ses som en övergång från att fråga om råd till att vara aktiv i beslutfattande, inom denna nivå ses barnet som en viktig del i beslutsfattande processer där hänsyn till barnets åsikter tas (Shier, s. 7, 2001). Nivå 5: Barn delar inflytande och ansvar över beslutfattande, här finns inte någon större skillnad från nivå 4. Här behöver de vuxna visa engagemang och ge ifrån sig en liten del av den makt de sitter på i relation till beslutsfattande för att ge barnet inflytande över beslut (Shier, s. 8, 2001). Sammanfattningsvis kan man säga att för att dessa fem nivåer av delaktighet ska fungera i praktiken måste de vuxna vara lyhörda och engagerade (Shier, 2001). Modellen kräver av användarna mycket diskussion kring vad delaktighet och inflytande betyder samt vad det kan bli i det första steget till att öka barns delaktighet och inflytande i olika slags organisationer (Shier, 2001). Denna modell kan bli användbar i undersökningens analysarbete senare eftersom det till stor del handlar om vad de vuxna, pedagogerna ska göra för att synliggöra barnens inflytande. 10

16 5. Metodologisk ansats och val av metod Nedan presenteras den metod som ligger till grund för undersökningen. Vidare presenteras urval, deltagargrupp, genomförande, tillförlitlighet samt de etiska ställningstaganden som gjorts under arbetets gång. 5.1 Metod Den metodologiska ansatsen för denna undersökning är kvalitativ. Vid en kvalitativ inriktad undersökning vill man försöka hitta en djupare förståelse för människors handlingar, vad de gör och hur de tänker (Bryman, 2011). När man använder sig utav en kvalitativ ansats kan det innebära att man genomför till exempel observationer eller intervjuer för att få den information som eftersöks. I denna undersökning har semistrukturerade intervju med öppna frågor valts. Detta innebär att intervjuaren har en intervjuguide som innehåller specifika teman (Bryman, 2011). Intervjuguiden hjälper också till att behålla riktningen på intervju så att man inte hamnar utanför frågeställningarna (Löfgren, 2014). Vid intervjuer med öppna frågor blir svaren grundliga och personliga vilket behövs för den här undersökningen därför att det är pedagogernas erfarenheter och förhållningssätt som undersöks. Personen som intervjuar behöver inte ställa frågorna i samma ordning som de står i intervjuguiden samtidigt som man också kan komma med frågor utöver guiden, så kallade följdfrågor (Bryman, 2011). Vid en semistrukturerad intervju har informanten stor frihet att kunna utforma svaren på ett eget sätt, vilket gör hela intervjuprocessen väldigt flexibel och personlig poängterar Bryman (2011). Valet av metod stöds av undersökningens syfte och frågeställningar. Dessa frågeställningar handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande samt om dessa pedagoger anser att det finns några utmaningar i arbetet med barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna kräver svar som baseras på pedagogernas uppfattning kring inflytande, genom att välja semistrukturerade intervjuer där pedagogerna fick svara med egna ord och berätta om sina uppfattningar kring barns inflytande så kunde dessa frågeställningar besvaras med hjälp utav denna metod. Använder man intervju som metod kan man få information om till exempel pedagogens förhållningssätt och syn gentemot elever (Johansson & Svedner, 2010). Johansson och Svedner fortsätter att beskriva intervju som en metod där syftet är att få så grundliga svar som möjligt från informanten. I analysen har Shiers (2001) delaktighetsmodell fungerat som analysmodell där intervjusvaren förklaras med hjälp av modellens olika nivåer av delaktighet men också för att barns inflytande utifrån pedagogens förhållningssätt kan förklaras för hur detta påverkas av pedagogerna i verksamheten. 5.2 Urval I början av arbetet med undersökningen skickades förfrågningar till två förskolechefer angående tillträde till förskolorna där intervjuer skulle genomföras. Förfrågningar skickades via mail till båda cheferna där det stod beskrivet vad mailet gällde, hur många pedagoger som behövdes för undersökningen samt ett bifogat informationsbrev (se bilaga 1). Den ena utav förskolecheferna svarade men tackade nej på grund av tidsbrist. Den andra förskolechefen svarade och godkände kontakt med pedagogerna på den tillfrågade förskolan. Eftersom förskolan där intervjuerna skulle ske bara bestod av två avdelningar och undersökningen riktar in sig på de yngre barnen föll valet på att intervjua de tre pedagoger som arbetade på yngrebarnsavdelningen. Informanterna valdes ut eftersom de alla tre har flera års erfarenhet inom förskolan och med de yngre barnen i förskolan. Informationen blir därför tillförlitlig, eftersom alla deras svar baseras på den verksamhet de tillsammans arbetar i nu. Den första kontakten skedde via mail med pedagogerna där syftet med undersökningen beskrevs samt att informationsbrevet bifogades (se bilaga 1). I mailet förklarades hur intervjuerna skulle gå till 11

17 och när de skulle ske. Personlig kontakt med informanterna skedde via SMS där vi tillsammans bokade in de tider som passade båda parter. 5.3 Deltagargrupp Informanterna i denna studie kommer att benämnas med fingerade namn. Dessa namn är Ebba, Anna och Ronja. Detta för att säkerställas deras anonymitet. Studien utförs på en förskola med bara två avdelningar och är belägen i en tätort i Mellansverige och därför är de viktigt att behandla all information om plats och personer så konfidentiellt som möjligt. Två av pedagogerna är utbildade förskollärare och är utbildad barnskötare. Deras utbildningar spelar inte så stor roll i relation till undersökningen då syftet är att undersöka hur man som pedagog resonerar kring barns inflytande och deras egna uppfattningar kring detta. 5.4 Genomförande Genomförandet av intervjuerna skedde vid två tillfällen under april månad 2017 på en den tillfrågade förskolan. Intervjuer skedde enskilt med pedagogerna där varje intervju tog ca minuter. Intervjuerna genomfördes dagtid på förskolan där, 45 minuter var avsatt för varje intervju. Ett medvetet val av enskilda intervjuer gjordes. Detta för att undersökningen krävde individuella svar. Det var viktigt att pedagogen inte påverkades av någon annans åsikter eller tankar under intervjun. Intervjuerna skedde i ett avskilt rum som pedagogerna valt ut, deras personalrum. Detta gjorde platsen trygg, eftersom pedagogerna kände igen sig och visste att man kunde sitta där ostört. Rummet var beläget en bit bort från förskoleverksamheten så det fanns ingenting som störde intervjun. Intervjun startade med att syftet med undersökningen förklarades och att informanten fick skriva under samtyckesblanketten, där hen även fick godkänna att intervjun spelades in (se bilaga 2). Intervjun spelades in och stödord antecknades samtidigt som informanten fick följdfrågor utifrån den intervjuguide som användes (se bilaga 3). 5.5 Generaliserbarhet Då syftet för denna undersökning var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring yngre barns inflytande kan inte resultatet generaliseras. Detta eftersom studien utfördes på en enda förskola och därför generaliseras detta arbete till just den utvalda förskolan. Däremot kan de teman som framkommit användas allmänt på andra förskolor. 5.6 Databearbetning Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades varje intervju var för sig under två förmiddagar där inspelningarna från intervjuerna lyssnades på och skrevs ned ordagrant i tre olika dokument. Sedan skrevs alla dokument ut så att man lättare kunde börja analysera intervjusvaren utifrån de frågeställningar som undersökningen hade. Alla intervjuer lästes igenom där alla svar jämfördes och tillslut blev ihopsatta till olika teman som sedan kunde presenteras som resultat. Genom att se samband mellan de olika intervjusvaren kunde två olika teman presenteras utifrån undersökningens frågeställningar och informanternas svar. Det förekom också att material från intervjuerna valdes bort eftersom det inte var relevant till varken syftet eller frågeställningarna i undersökningen. 5.7 Reliabilitet & Validitet Studien är genomförd på ett metodiskt sätt, där all data som samlats in och beskrivits har gjorts på ett så genomskinligt sätt som möjligt, utan personliga värderingar. De personer som deltagit i studien har erfarenheter som tydligt knyter an till 12

18 syftet för studien. Denna studie avgränsades till en förskola samt en avdelning med personal i ett arbetslag. Detta innebär att samtliga informanter refererade till samma praktik, vilket innebär att de diskuterade om samma barn och stället där de dessutom arbetar tillsammans. De intervjuades under samma dag vilket innebär att det inte hunnit diskutera intervjuerna med varandra samtidigt som de under intervju refererade till ett gemensamt dagsläge. Dessa faktorer bidrar till studiens reliabilitet. Validitet handlar enligt Bryman (2011) om man i undersökningen verkligen undersöka det som presenteras i syftet. Detta görs i denna undersökning så frågeställningar har besvarat syftet och där med har validiteten stärkts. Enligt Johansson och Svedner (2010) kan man också se till innehållsvaliditeten. Detta innebär att man ser över ifall resultatet för undersökning täcker hela området som man hade för avsikt att undersöka från början. Denna undersöknings validitet stärks då resultatet överensstämde med vad andra studier och forskning kommit fram till. 5.8 Etiska ställningstaganden När man väljer att genomföra en studie som innehåller en viss metod finns det etiska ställningstaganden man måste ta hänsyn till (Vetenskapsrådet, 2011). Pedagogerna i denna studie har fått tagit del utav dessa ställningstaganden och skrivit under samtyckesblanketten att där de intygat att de förstått vad kraven innebar (se bilaga 2). De forskningsetiska kraven är något som följer med genom hela studien, från det att man väljer vad man vill forska om tills man presenterar resultatet (Löfdahl, 2014). Nedan kommer en beskrivning av de fyra olika kraven som finns inom forskningsetiken Informationskravet Som forskare skall man informera de deltagare som undersökningen berör. Det kan till exempel vara att man informerar om syftet med studien men också om att allt deltagande är frivilligt och att deltagarna kan välja att avsluta deltagande före, under och efter undersökningen är gjord (Vetenskapsrådet, 2011). Vetenskapsrådet tar också upp att deltagarna ska få information om vad som händer med den data som samlas in under undersökningen, hur den kommer användas och om den kommer förstöras. Deltagarna ska också få reda på vilka moment som kommer ingår i undersökningen (Bryman, 2011). Dessa krav uppfylldes då deltagarna fick skriftlig information om undersökningen samt att de blev informerade om att de fick avsluta medverkan när som helst de ville Samtyckeskravet Samtyckeskravet behandlar deltagarnas rätt till att själva bestämma över sitt deltagande i undersökningen (Bryman, 2011). Deltagarna ska också ge sitt samtyckte där de ska ha fått information om den tänkta undersökningen (Löfdahl, 2014). Detta krav uppfylldes i undersökningen då deltagarna fick innan intervjuerna startade läsa igenom informationsbrevet och skriva på samtyckesblanketten med namn och datum Konfidentialitetskravet Alla de uppgifter som inhämtades i samband med undersökningen har behandlats med stor konfidentialitet, vilket innebär att alla uppgifter har förvarats så att obehöriga inte kommer åt dem (Bryman, 2011). Enligt Vetenskapsrådet (2011) ska det vara helt omöjligt för någon utomstående att få fram identiteterna på deltagarna. Detta krav uppfylls i denna undersökning då ingen annan fått behörighet till uppgifterna samt att fingerade namn kommer användas i kommande resultat och analysdel, detta för att stärka anonymiteten Nyttjandekravet Nyttjandekravet behandlar enligt Bryman (2011) de uppgifter som samlas in om enskilda personer, de får bara användas för undersökningens ändamål. Detta uppfylls i undersökningen 13

19 då det i informationsbrevet står att all data endast kommer användas i denna studie och att allt kommer förstöras då arbetet är inrapporterat på vid Karlstad Universitet och blivit godkänt. 14

20 6. Resultat och analys I den här delen redogörs studiens resultat. Resultatet är indelat i två teman: Pedagogers arbete med att främja inflytande hos yngre barn i rutinsituationer och pedagogers tankar om förutsättningar och utmaningar gällande inflytande i rutinsituationer. De här två delarna har utgångspunkt i studiens frågeställningar. De intervjuade pedagogerna kommer benämnas med fingerade namn. Dessa namn är Ebba, Anna och Ronja. 6.1 Pedagogers arbete med att främja inflytande hos yngre barn i rutinsituationer Ebba berättar att de rutinsituationer som finns är väldigt fasta men att man alltid försöker lyssna på barnen, att man till exempel försöker ge inflytande vid lämning på förskolan genom att lyssna och möta barnet i den rutinen. Ebba beskriver en situation med ett barn där barnet byggde med lego och inte vill gå och äta frukost, då försökte hon hitta en väg för att det skulle bli så bra som möjligt. Detta gjorde Ebba genom att förklara för barnet att det syntes att barnet var ledset så kom de överens om att legobygget kunde fortsätta senare. Ebba menar här att genom att lyssna och se till att barnen förstår att man ser deras känslor så kommer det ett visst inflytande i det. Hon beskriver också sitt förhållningssätt gentemot de yngre barnen, att barnen ses som kompetenta och att det är viktigt att se dem som personer med intentioner. Vidare berättar Ebba om frukosten, att där får barnen inflytande över vad de vill äta, de får välja fil eller smörgås och pedagogerna erbjuder alltid barnen att välja. Fortsättningsvis pratar hon om vilka rutinsituationer som finns och kommer in på tiden efter frukost och att det är en ganska känslig tid. Detta beskrivs såhär: En pedagog ska duka av frukosten och den andra pedagogen blir helt ensam, vilket minskar barns inflytande, organisatoriskt så minskar det ju barns inflytande därför att då kanske man bestämmer att vi får vara i ett rum tills den andra pedagogen är klar. Ebba fortsätter prata om att vi avbryter barnen mycket i förskolan och att det påverkar barnens rätt till inflytande. Hon pratar vidare om hur man kan göra för att främja barnens inflytande i relation till att de blir avbrutna. Ebba säger att kommunikationen mellan kollegor blir viktig, så att man kan dela upp sig och ge barnen rätten till att röra sig fritt. I intervjun nämns också ett exempel att om barnen har en bra lek i soffan så kan man med kollegorna kommunicera för att försöka bibehålla den leken, kanske organisera upp så att en pedagog stannar vid leken medan den andra tar blöjorna. Ebba menar också att genom att förbereda barnen på vad som komma skall och förklara för dem vad som sker så kommer det också ett inflytande i det, hon förklara en situation såhär: Och jag tycker det handlar mycket om att om du kan förbereda barn på och förklara att vi ska byta blöja och jag ser att ni har roligt här, men jag kommer tillbaka om en stund och så ser jag till att du sen får komma in i leken igen. På så vis känner barnen att de blir lyssnade på och att det de gör är viktigt. Ebba nämner också att medvetenhet stärker barns chanser till inflytande men finns inte medvetenheten så krymper deras inflytande. När vi pratar om barns inflytande kommer hon in på att inflytande handlar om vad barnet vill göra och att det handlar om att kunna ta ansvar, att man som pedagog låter barnen vara i rummet själva vilket medför ett ansvar över det inflytande de fått. Anna pratar om att det är viktigt att man känner barnet, att det är viktigt i relation till barns inflytande att känna in barnet. Det krävs uppmärksamhet och lyhördhet för att kunna främja 15

21 barns inflytande men också flexibilitet. Att kunna tänka utanför lådan är viktigt och precis som Ebba nämner också Anna att det är viktigt med kommunikation. Såhär säger hon: Och sen att man egentligen har pratat igenom det innan också, för det är ju lätt hänt att man till exempel går ut med ett barn som behöver gå ut och då blir det liksom att man blir ståendes ute med ett barn och så vet man att kollegorna är inne med 13 det blir ju inte bra. Anna fortsätter och säger att det krävs hela tiden att man är med i verksamheten, att man är pigg, vaken och poängterar samtidigt att kunna vara närvarande är jätteviktigt. När frågan om förhållningssätt kommer på tal svara pedagogen såhär: Jag har nog ganska höga krav på barnen, jag vill att de ska känna att jag har förväntningar på dem. Hon fortsätter beskriva att önskemålet är att barnen ska lyssna och att de ska göra så gott de kan samtidigt som det påpekas att det såklart kan vara olika från barn till barn och dag till dag. Anna säger också att förhållningssättet är att man vill att det ska bli bra för barnen och att barnen bjuder mycket på sig själva, att hon ställer höga krav på barnen vet hen om. När Anna pratar om rutinsituationer så vill hon se att de innehåller lärande och att de håller en bra kvalitét. Hon nämner också blöjsituationen som en rutin där man kan välja att göra den snabb och effektiv eller ibland ha ett samspel med barnen i situationen. Ronja pratar om vikten av att vara stöttande i sin roll som pedagog när det kommer till att se barn i omsorgssituationer, hon säger också att det är viktigt att låta barnen prova själva men poängterar ändå vikten av att som pedagog hålla sig i bakgrunden och finnas där om stöttning behövs. Ronja pratar också om sig själv som stöttande pedagog, att man inte ska se sig dominant över barnen utan att man går ner till deras nivå och där hittar ett samspel. Hon nämner också detta som Ebba nämnde, att man avbryter barn i deras lek för en viss rutinsituation. Ronja berättar också att hon vill komma tillbaka till arbetssättet där inte rutinerna fick styra utan pedagogerna och barnen tillsammans bestämde hur dagen skulle se ut. På detta sätt kan barn få inflytande eftersom Ronja menar att inflytandet försvinner helt när brytning i leken sker. Ronja pratar också om vikten av arbetslaget, hur viktigt det är med samsyn. Att man tillsammans har en grund att stå på men att man sen kan gå åt olika håll men samtidigt bibehålla en diskussion kring hur man väljer att göra. Ronja säger såhär: Sen tror jag att man kan göra olika, och det är därför det är så bra att man är tre i ett arbetslag med pedagoger som är olika, för barnen söker sig ju till den som de går bra med om man säger så, och det är positivt. Hon tar också upp att hon vill vara bestämd mot barnen men på ett positivt sätt, att man som pedagog har ett positivt förhållningssätt. Samtidigt nämns vikten av att vara positiv mot varandra i arbetslaget också där Ronja menar att om man pratar för mycket negativt så blir tänket också påverkat. Hon tar också upp, precis som Ebba gör, att barnen får inflytande i matsituationen till exempel, där de får välja mat själva och man tvingar ingen att äta, men att man gärna vill se att barnet smakar. 6.2 Pedagogers tankar om förutsättningar och utmaningar gällande inflytande i rutinsituationer Pedagogerna fick frågan om vilka förutsättningar de tycker behövs i en förskola för att de som pedagoger ska kunna se till alla barns individuella behov. I denna fråga lades även ordet drömförskola till, med det menas att pedagogerna fick drömma och säga precis vad de ville utan att tänka på om det var möjligt eller ej. Utmaningar i relation till barns inflytande kommer också tas upp. Ebba svarar såhär på frågan om drömförskolan : 16