Barn- och utbildningsnämndens sammanträde

Transkript

1 -3, BOUN :30 Kallelse till Barn- och utbildningsnämndens sammanträde kl 08:30 i Domsalen, Rådhuset

2 -2, BOUN :30 LEDAMÖTER Niklas Daoson, S, ordförande Från/ Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ Pär Löfstrand, L, vice ordförande Kholod Mahmood, S Thomas Andersson, S Annmari Nilsson Sandberg, S Elisabet Öhrnell, V Daniel Liljendahl, MP Joel Nordkvist, M Åsa Johnson, M Linnéa Wigg Victor, M Hanna Wagenius, C

3 -2, BOUN :30 Jean Luc Kabisa, S, ersättare Ida Roos, S, ersättare Roland Sundström, S, ersättare Lisa Lundell, S, ersättare Lotta Blomberg, V, ersättare Linda Andersson, MP, ersättare Elisabet Sjöström, M, ersättare Marielle Hoflin Strindlund, M, ersättare Stig Andersson, KD, ersättare Pernilla Karlsson, C, ersättare Malin Rimmö, L, ersättare

4 1, BOUN :30 BOUN: 166/2018 KALLELSE Barn och utbildningsnämnden Dnr Information/Överläggning

5 2, BOUN :30 BOUN: 608/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Handläggare Mikael Hedström Tf ekonomichef Förslag till Barn - och utbildningsnämnden Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2018 och helårsprognos Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens uppföljning för oktober redovisar ett underskott med 21,7 mnkr underskottet vid delårsbokslutet var 19 mnkr exklusive retroaktiva löner för lärarkollektivet. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av retroaktiva löner som utbetaldes med 9,0 mnkr i oktober. Resultatet har förbättrats genom ökat kommunbidrag med 11,7 mnkr för perioden. Totalt har nämnden fått 14,0 i tilläggsbudget för år Resultat exklusive tilläggsbudget för oktober är ett underskott med 33,4 mnkr. Därtill har Barn- och utbildningsnämnden för året 2018 även att hantera besparingar omfattande 27 mnkr. Utfallet för hittills genomförda besparingar är tom oktober 6,2 mnkr. Prognosen för helåret är 7,3 mnkr. Summa ej genomförda besparingar för perioden är 19,7 mnkr. Enskilt största avvikelsen gentemot budget är att uteblivna besparingar med 20,7 mnkr på årsbasis. Helårsprognosen var i delårsbokslutet ett underskott med 14 mnkr ny prognos för oktober för helåret 2018 är ett underskott med 22 mnkr. Åtgärder för ekonomi i balans år 2018 Vid Barn- och utbildningsnämndens (BoUN) sammanträde redovisades att den ekonomiska prognosen 2018 har försämrats. BoUN gav då förvaltningen i uppdrag att omedelbart vidta åtgärder. Förvaltningschef fattade då beslut om stark återhållsamhet när det gäller inköp under resten av Beslutet gäller från och med Konkret innebär beslutet att alla inköp som absolut måste göras måste godkännas enligt farmor/farfarsprincip av ansvarig verksamhetschef/stabschef/förvaltningschef. Inköp som måste göras kan handla om att leva upp till arbetsmiljölagar eller att tillgodose enskilda elevers behov. Förslag till beslut Månadsuppföljning och helårsprognos per oktober 2018 godkänns. Underlag för beslut Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Månadsuppföljning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

6 2, BOUN :30 BOUN: 608/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Bakgrund Anledningen till avvikelsen gentemot budget är från årets start ej genomförda åtgärder inom ramen för 2018 års besparingsprogram. Detta har uppmärksammats under våren och föranlett att förvaltningschefen tagit fram en särskild åtgärdsplan för anpassning av personalstyrkan, främst i form av reducering av visstidsanställningar från och med höstterminen Det går ur resultatutvecklingen inte att se en signifikant skillnad mellan utgången av våren och höstens inledning. En separat analys görs av denna anledning per skolenhet för att kunna verifiera genomförda beslutade åtgärder. Fortsatt arbete sker med att anpassa personal utifrån det nya resursfördelningssystemet. Verksamhetschef följer upp varje enhet i förvaltningen. Insats kommer att ske specifikt för de tio tal enheter med de största underskotten. Tidigare års bedömning av förvaltningschef är att åtgärder för att komma i balans utifrån stark återhållsamhet ska ge en besparing om 5 mnkr i november och 10 mnkr i december. Vid nästa månadsrapprotering sker avstämning gentemot åtgärdsprogrammet. BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

7 2, BOUN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Handläggare Mikael Hedström Tf ekonomichef Förslag till Barn - och utbildningsnämnden Ekonomisk månadsuppföljning oktober 2018 och helårsprognos Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens uppföljning för oktober redovisar ett underskott med 21,7 mnkr underskottet vid delårsbokslutet var 19 mnkr exklusive retroaktiva löner för lärarkollektivet. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av retroaktiva löner som utbetaldes med 9,0 mnkr i oktober. Resultatet har förbättrats genom ökat kommunbidrag med 11,7 mnkr för perioden. Totalt har nämnden fått 14,0 i tilläggsbudget för år Resultat exklusive tilläggsbudget för oktober är ett underskott med 33,4 mnkr. Därtill har Barn- och utbildningsnämnden för året 2018 även att hantera besparingar omfattande 27 mnkr. Utfallet för hittills genomförda besparingar är tom oktober 6,2 mnkr. Prognosen för helåret är 7,3 mnkr. Summa ej genomförda besparingar för perioden är 19,7 mnkr. Enskilt största avvikelsen gentemot budget är att uteblivna besparingar med 20,7 mnkr på årsbasis. Helårsprognosen var i delårsbokslutet ett underskott med 14 mnkr ny prognos för oktober för helåret 2018 är ett underskott med 22 mnkr. Åtgärder för ekonomi i balans år 2018 Vid Barn- och utbildningsnämndens (BoUN) sammanträde redovisades att den ekonomiska prognosen 2018 har försämrats. BoUN gav då förvaltningen i uppdrag att omedelbart vidta åtgärder. Förvaltningschef fattade då beslut om stark återhållsamhet när det gäller inköp under resten av Beslutet gäller från och med Konkret innebär beslutet att alla inköp som absolut måste göras måste godkännas enligt farmor/farfarsprincip av ansvarig verksamhetschef/stabschef/förvaltningschef. Inköp som måste göras kan handla om att leva upp till arbetsmiljölagar eller att tillgodose enskilda elevers behov. Förslag till beslut Månadsuppföljning och helårsprognos per oktober 2018 godkänns. Underlag för beslut Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Månadsuppföljning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

8 2, BOUN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Bakgrund Anledningen till avvikelsen gentemot budget är från årets start ej genomförda åtgärder inom ramen för 2018 års besparingsprogram. Detta har uppmärksammats under våren och föranlett att förvaltningschefen tagit fram en särskild åtgärdsplan för anpassning av personalstyrkan, främst i form av reducering av visstidsanställningar från och med höstterminen Det går ur resultatutvecklingen inte att se en signifikant skillnad mellan utgången av våren och höstens inledning. En separat analys görs av denna anledning per skolenhet för att kunna verifiera genomförda beslutade åtgärder. Fortsatt arbete sker med att anpassa personal utifrån det nya resursfördelningssystemet. Verksamhetschef följer upp varje enhet i förvaltningen. Insats kommer att ske specifikt för de tio tal enheter med de största underskotten. Tidigare års bedömning av förvaltningschef är att åtgärder för att komma i balans utifrån stark återhållsamhet ska ge en besparing om 5 mnkr i november och 10 mnkr i december. Vid nästa månadsrapprotering sker avstämning gentemot åtgärdsprogrammet. BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

9 2, BOUN :30 / Bilaga: Månadsuppföljning Månadsrapport BoUF Barn- och utbildningsnämndens uppföljning för oktober redovisar ett underskott med 21,7 mnkr underskottet vid delårsbokslutet var 19 mnkr exklusive retroaktiva löner för lärarkollektivet. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av retroaktiva löner som utbetaldes med 9,0 mnkr i oktober. Resultatet har förbättrats genom ökat kommunbidrag med 11,7 mnkr för perioden. Totalt har nämnden fått 14,0 i tilläggsbudget för år Resultat exklusive tilläggsbudget för oktober är ett underskott med 33,4 mnkr. Därtill har Barn- och utbildningsnämnden för året 2018 även att hantera besparingar omfattande 27 mnkr. Utfallet för hittills genomförda besparingar är tom oktober 6,2 mnkr. Prognosen för helåret är 7,3 mnkr. Summa ej genomförda besparingar för perioden är 19,7 mnkr. Enskilt största avvikelsen gentemot budget är att uteblivna besparingar med 20,7 mnkr på årsbasis. Helårsprognosen var i delårsbokslutet ett underskott med 14 mnkr ny prognos för oktober för helåret 2018 är ett underskott med 22 mnkr. Åtgärder för ekonomi i balans år 2018 Vid Barn- och utbildningsnämndens (BoUN) sammanträde redovisades att den ekonomiska prognosen 2018 har försämrats. BoUN gav då förvaltningen i uppdrag att omedelbart vidta åtgärder. Förvaltningschef fattade då beslut om stark återhållsamhet när det gäller in-köp under resten av Beslutet gäller from Konkret innebär beslutet att alla inköp som absolut måste göras måste godkännas enligt farmor/farfarsprincip av ansvarig verksamhetschef/stabschef/förvaltningschef. Inköp som måste göras kan handla om att leva upp till arbetsmiljölagar el-ler att tillgodose enskilda elevers behov. Anledningen till avvikelsen gentemot budget är från årets start ej genom-förda åtgärder inom ramen för 2018 års besparingsprogram. Detta har uppmärksammats under våren och föranlett att förvaltningschefen tagit fram en särskild åtgärdsplan för anpassning av personalstyrkan, främst i form av reducering av visstidsanställningar från och med höstterminen Det går ur resultatutvecklingen inte att se en signifikant skillnad mellan utgången av våren och höstens inledning. En separat analys görs av denna anledning per skolenhet för att kunna verifiera genomförda beslutade åtgärder. Fortsatt arbete sker med att anpassa personal utifrån det nya resursfördelningssystemet. Verksamhetschef följer upp varje enhet i förvaltningen. Insats kommer att ske specifikt för de tio tal enheter med de största under-skotten. Tidigare års bedömning av förvaltningschef är att åtgärder för att komma i balans utifrån stark återhållsamhet ska ge en besparing om 5 mnkr i november och 10 mnkr i december. Vid nästa månadsrapprotering sker avstämning gentemot åtgärdsprogrammet.

10 2, BOUN :30 / Bilaga: Månadsuppföljning Verksamhet Benämning Intäkter Kostnader Resultat (tkr) Budget (period) Diff Helårsbudget (tkr) CENTRAL ADMINISTRATION VSH LEDNING / ADM BARN- O UTBILDNINGSNÄMND FRITIDSGÅRDAR ÖPPEN FÖRSKOLA FÖRSKOLA PEDAGOGISK OMSORG ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET FÖRSKOLEKLASSER GRUNDSKOLA INKL ELEVHÄLSA OBL. SÄRSKOLA TILLSYN ÖVER 12 ÅR / LSS Kommunbidrag + tilläggsanslag Totalt ANALYS ANTAL BARN/ELEVER GRUNDSKOLA Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Budget kommunalt Kommunalt Fristående Utfall Utfall 2017 KLF ram KLF ram FÖRSKOLA Budget kommunalt Kommunalt Fristående Utfall Utfall KLF ram KLF ram FRITIDSHEM Budget kommunalt Kommunalt Fristående 379 Summa Summa KLF ram KLF ram

11 2, BOUN :30 / Bilaga: Månadsuppföljning Besparingar 2018 *Tot. besparing enl. beslut i KF 27,000 Mnkr Verksamhet Förvaltning BoUF Besparingar 2018 Genomförda besparingar per Prognos Mnkr Mnkr Mnkr Rektorsprogram 0,300 0,250 0, Adm tjänst (ej återbesatt ek-tjänst) 0,500 0,417 0, Fortbildning 0, Konsultköp 0, Borttag coacher 0,450 0,375 0, Allmänna effektiviseringar Adm 0, Reduktion kostn skolledare (1,5 åa) 1, Minskat antal öppna förskolor 0,500 0,417 0, Minskad efterfrågan ped omsorg 2,000 1,770 2, Resursfördelning Fsk (RF) 10, Färre Fsk öppna sommartid (RF) 0, Sekundär effekt fristående Fsk (RF) 1, Borttaget modersmålsstöd (RF) 2,278 1,898 2, Avskaffning Fbk-klass (RF) 1,000 0,833 1, Sekundär effekt fristående Gsk (RF) 2, Skolskjutsar (RF) 0, Allmänna effektiviseringar Gsk (RF) 4, Grundsärskola (RF) 0,248 0,207 0,248 27,948 6,167 7,276 Summa ej genomförda besparingar 19,724 Mnkr

12 3, BOUN :30 BOUN: 1748/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Handläggare Martin Westin IT-strateg Förslag till Barn - och utbildningsnämnden Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun , remiss Barn- och utbildningsförvaltningen ska yttra sig om förslaget till Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun I processen för framtagande av förslaget till digitaliseringsstrategi har alla förvaltningar lämnat synpunkter och önskemål kring innehållet, vilket resulterat i att nedanstående utvecklingsområden identifierats: Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Skapa infrastruktur för digitalisering Öka säkerheten vid digital informationshantering Öka publiceringen av öppna data I förslaget nämns också att andra styrdokument, på lokal och nationell nivå, har betydelse för digitaliseringsarbetet, till exempel den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom den gemensamma strategin för Östersunds kommun. 2. Barn- och utbildningsnämnden understryker vikten av att verksamheterna inom nämndens ansvarsområden ges de förutsättningar som behövs för att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Digitaliseringsstrategi , Östersunds kommun Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Bakgrund Samhället blir allt mer digitaliserat och medborgarnas förväntningar på digitala tjänster ökar. Det ställs också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag. För att klara omställningen måste Östersunds kommun öka takten i digitaliseringsarbetet. Varför behövs en digitaliseringsstrategi? I omvärlden sker en förändring där allt fler digitala tjänster erbjuds kommunens medborgare. Det kommer också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag, här kan särskilt men inte uteslutande nämnas För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstra- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

13 3, BOUN :30 BOUN: 1748/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr tegi och Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som båda presenterades av regeringen under Digitalisering är därför inte ett val utan något som är nödvändigt för att Östersunds kommun ska kunna agera i takt med den omvärld som kommunen verkar i och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen. Digitalisering är en fråga som samtliga verksamheter inom Östersunds kommun måste hantera. Digitalisering handlar om förändrade arbetssätt men involverar också nya eller förändrade IT-stöd. Utifrån de utmaningar barn- och utbildningsförvaltningen står inför, att implementera de nya förstärkningarna i läroplanen gällande digitalisering samt att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet till 2022, ställer sig förvaltningen positiv till att samarbeta över förvaltningarna och ha en gemensam strategi för detta. I arbetet med digitalisering är det viktigt att komma ihåg att det inte har något egenvärde att digitalisera. Värdet med digitalisering uppstår först när digitaliseringen används för att förverkliga verksamheternas fastställda mål. Det kan handla om att göra vardagen enklare för de medborgare som har kontakt med kommunen, främja innovation och delaktighet eller höja kvalitet och effektivitet i verksamheten. För att digitaliseringen ska ge maximal nytta måste arbetet med digitalisering utgå från att processer ska digitaliseras från start till slut. Det krävs också att processernas utformning och möjligheten att automatisera hela eller delar av processerna ses över. Det kan handla både om att automatisera beräkningar och att automatisera beslut. Att bara omvandla analoga blanketter till e-tjänster men behålla samma manuella process bakom ger inte full effekt av digitaliseringen. För att få bättre effekt bör e-tjänster användas där även beslutsfattandet kan automatiseras. Ett sådant arbetssätt skulle leda till avlastning för medarbetare och höja servicenivån mot medborgarna genom ökad konsekvens i handläggningen. Det skulle också innebära snabbbare beslut i ärenden. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till Frida Abramsson, IT-enheten Tjänsteskrivelsen skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

14 3, BOUN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Handläggare Martin Westin IT-strateg Förslag till Barn - och utbildningsnämnden Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun , remiss Barn- och utbildningsförvaltningen ska yttra sig om förslaget till Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun I processen för framtagande av förslaget till digitaliseringsstrategi har alla förvaltningar lämnat synpunkter och önskemål kring innehållet, vilket resulterat i att nedanstående utvecklingsområden identifierats: Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Skapa infrastruktur för digitalisering Öka säkerheten vid digital informationshantering Öka publiceringen av öppna data I förslaget nämns också att andra styrdokument, på lokal och nationell nivå, har betydelse för digitaliseringsarbetet, till exempel den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom den gemensamma strategin för Östersunds kommun. 2. Barn- och utbildningsnämnden understryker vikten av att verksamheterna inom nämndens ansvarsområden ges de förutsättningar som behövs för att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Digitaliseringsstrategi , Östersunds kommun Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Bakgrund Samhället blir allt mer digitaliserat och medborgarnas förväntningar på digitala tjänster ökar. Det ställs också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag. För att klara omställningen måste Östersunds kommun öka takten i digitaliseringsarbetet. Varför behövs en digitaliseringsstrategi? I omvärlden sker en förändring där allt fler digitala tjänster erbjuds kommunens medborgare. Det kommer också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag, här kan särskilt men inte uteslutande nämnas För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstra- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

15 3, BOUN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Dnr tegi och Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som båda presenterades av regeringen under Digitalisering är därför inte ett val utan något som är nödvändigt för att Östersunds kommun ska kunna agera i takt med den omvärld som kommunen verkar i och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen. Digitalisering är en fråga som samtliga verksamheter inom Östersunds kommun måste hantera. Digitalisering handlar om förändrade arbetssätt men involverar också nya eller förändrade IT-stöd. Utifrån de utmaningar barn- och utbildningsförvaltningen står inför, att implementera de nya förstärkningarna i läroplanen gällande digitalisering samt att uppfylla den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet till 2022, ställer sig förvaltningen positiv till att samarbeta över förvaltningarna och ha en gemensam strategi för detta. I arbetet med digitalisering är det viktigt att komma ihåg att det inte har något egenvärde att digitalisera. Värdet med digitalisering uppstår först när digitaliseringen används för att förverkliga verksamheternas fastställda mål. Det kan handla om att göra vardagen enklare för de medborgare som har kontakt med kommunen, främja innovation och delaktighet eller höja kvalitet och effektivitet i verksamheten. För att digitaliseringen ska ge maximal nytta måste arbetet med digitalisering utgå från att processer ska digitaliseras från start till slut. Det krävs också att processernas utformning och möjligheten att automatisera hela eller delar av processerna ses över. Det kan handla både om att automatisera beräkningar och att automatisera beslut. Att bara omvandla analoga blanketter till e-tjänster men behålla samma manuella process bakom ger inte full effekt av digitaliseringen. För att få bättre effekt bör e-tjänster användas där även beslutsfattandet kan automatiseras. Ett sådant arbetssätt skulle leda till avlastning för medarbetare och höja servicenivån mot medborgarna genom ökad konsekvens i handläggningen. Det skulle också innebära snabbbare beslut i ärenden. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Beslutet skickas till Frida Abramsson, IT-enheten Tjänsteskrivelsen skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

16 3, BOUN :30 / Bilaga: Remissunderlag Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi

17 3, BOUN :30 / Bilaga: Remissunderlag Sida 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2018-mm-dd,, dnr xxx-20xx Dokumentansvarig: It-chef Gäller från: Gäller till: Sammanfattning Samhället blir allt mer digitaliserat och medborgarnas förväntningar på digitala tjänster ökar. Det ställs också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag. För att klara omställningen måste Östersunds kommun öka takten i digitaliseringsarbetet. I detta dokument presenteras en strategi för hur kommunens digitaliseringsarbete ska utvecklas under perioden Följande strategiska utvecklingsområden har identifierats: Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Den digitala kompetensen måste öka hos både ledning och medarbetare. Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Processer och arbetssätt måste anpassas för att bli mer digitala och fungera mot en allt mer digitaliserad omvärld. Skapa infrastruktur för digitalisering Kommunen måste ha en väl utbyggd infrastruktur för att möta medborgarnas och verksamheternas krav kopplat till digitalisering. Öka säkerheten vid digital informationshantering I takt med att allt fler tjänster erbjuds digitalt höjs också kraven på säkerhet i de system och tjänster Östersunds kommun använder. De system Östersunds kommun använder måste därför vara anpassade till de krav verksamheten ställer både på säkerhet och effektivitet. Öka publiceringen av öppna data Genom den ökade digitaliseringen kommer också större möjligheter att publicera öppna data (PSI-data).

18 3, BOUN :30 / Bilaga: Remissunderlag Sida 3 1. Inledning 1.1 Varför behövs en digitaliseringsstrategi? I omvärlden sker en förändring där allt fler digitala tjänster erbjuds kommunens medborgare. Det kommer också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag, här kan särskilt men inte uteslutande nämnas För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi och Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som båda presenterades av regeringen under Digitalisering är därför inte ett val utan något som är nödvändigt för att Östersunds kommun ska kunna agera i takt med den omvärld som kommunen verkar i och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen. Digitalisering är en fråga som samtliga verksamheter inom Östersunds kommun måste hantera. Digitalisering handlar om förändrade arbetssätt men involverar också nya eller förändrade it-stöd. I den senare delen krävs samverkan mellan verksamheterna och kommunens it-enhet. I arbetet med digitalisering är det viktigt att komma ihåg att det inte har något egenvärde att digitalisera. Värdet med digitalisering uppstår först när digitaliseringen används för att förverkliga de mål som verksamheterna har satt. Det kan handla om att göra vardagen enklare för de medborgare som har kontakt med kommunen, främja innovation och delaktighet eller höja kvalitet och effektivitet i verksamheten. För att digitaliseringen ska ge maximal nytta måste arbetet med digitalisering utgå från att processer ska digitaliseras från start till slut. Det krävs också att processernas utformning och möjligheten att automatisera hela eller delar av processerna ses över. Det kan handla både om att automatisera beräkningar och att automatisera beslut. Att bara omvandla analoga blanketter till e-tjänster men behålla samma manuella process bakom ger inte full effekt av digitaliseringen. Bättre är då att skapa e-tjänster där även beslutsfattandet kan automatiseras. Det avlastar våra medarbetare och höjer servicenivån mot medborgarna genom ökad konsekvens i handläggningen och snabbare beslut i ärenden. Denna strategi ersätter det tidigare dokumentet "Vision och e-strategi för Östersunds kommun" (KS ) som härmed upphör. 1.2 Syfte För att arbeta framgångsrikt med digitaliseringsfrågor behövs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Syftet med denna strategi är att tydliggöra för chefer och medarbetare i Östersunds kommun vad som är kommunens prioriterade utvecklingsområden inom digitalisering de kommande åren, hur digitalisering ska användas för att nå de mål som kommunen 1 har fastställt och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen. 1.3 Metod Strategin har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från it-enheten. Samtliga nämnder/styrelser och förvaltningar inom kommunen har fått tillfälle att lämna synpunkter och önskemål kring innehållet. En slutlig version har tagits fram av arbetsgruppen. 1 Med kommunen avses samtliga organ på både politisk- och tjänstemannanivå.

19 3, BOUN :30 / Bilaga: Remissunderlag Sida Förtydliganden och avgränsningar Med digitalisering avses den förändring av processer och arbetssätt som innebär att information skapas, bearbetas, lagras och skickas digitalt. Digitalisering innebär att processer och arbetssätt förändras. I de fall processer och arbetssätt är oförändrade men hela eller delar av den information som behandlas överförs till ett digitalt format kallas det digitisering. Den här strategin har som mål att öka digitaliseringen inom Östersunds kommun men tar inte sikte på digitisering. 2. Strategiska utvecklingsområden Med utgångspunkt från den digitaliseringsstrategi som regeringen fastställde 2017 och de behov som verksamheterna beskrivit har nedanstående strategiområden identifierats: 2.1 Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens och engagemang Att kompetensutveckla verksamheten är en förutsättning för att kunna arbeta med digitalisering på den nivå som nationella och regionala strategier eftersträvar. Om Östersunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare behövs också löpande kompetensutveckling inom området. Kompetensutveckling kring digitalisering gäller hela verksamheten från kommunfullmäktige och nämnder/styrelser till medarbetare och medborgare. Att ledningen har en hög digital kompetens och aktivt arbetar med digitaliseringsfrågorna är en förutsättning för ett lyckat digitaliseringsarbete. Högsta ledningen och alla underliggande ledningsnivåer måste systematiskt arbeta med frågan och sin egen fortbildning inom området. Alla verksamheter måste på motsvarande sätt genomföra kompetenshöjande åtgärder för att öka medarbetarnas digitala kompetens. Genom att utbilda i digital kompetens skapas förståelse för digitalisering inom organisationen och det skapas förutsättningar för att medarbetarna ska bli mer förändringsbenägna. 2.2 Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Östersunds kommun ska arbeta processorienterat. Allt arbete med digitalisering bör därför utgå från berörda processer. Endast genom att sammanhållet se över hela processen och hur den kan förbättras kan Östersunds kommun dra full nytta av digitaliseringens möjligheter. Att arbetet med digitalisering utgår från verksamhetens processer innebär att alla processägare, processledare och processhandledare inom kommunen aktivt ska lyfta frågan om digitalisering vid framtagande eller revidering av processer inom kommunen. Digitaliseringen innebär i detta sammanhang att öka användningen av digital teknik inom verksamheten samt att se över vilken information som kan hanteras i digitalt format. Frågan om digitalisering ska omfatta hela processen från start till slut. Genom att anpassa organisationen efter teknikens möjligheter skapas goda förutsättningar för digitalisering och innovation. 2.3 Skapa infrastruktur för digitalisering Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur inom Östersunds kommun för att kunna använda digitala lösningar. Med infrastruktur avses den hårdvara som ska stötta användningen av digitala hjälpmedel. Det kan till exempel vara kablage, servrar, datorer, mobiltelefoner eller annat som krävs för att de digitala hjälpmedlen ska fungera och kunna användas på ett ändamålsenligt sätt.

20 3, BOUN :30 / Bilaga: Remissunderlag Sida 5 En ändamålsenlig infrastruktur är nödvändig för att uppnå kvalitet och för att stödja att data transporteras effektivt. Infrastrukturen påverkar även tempot i vidareutvecklingen. Infrastrukturen i kommunen ska utformas efter verksamheternas behov och uppdateras vid förändrade behov hos verksamheterna. Vid investering i infrastruktur ska hänsyn tas till befintlig miljö och nya investeringar ska maximera den totala nyttan för verksamheten. 2.4 Öka säkerheten vid digital informationshantering Vid arbetet med digitalisering är det av stor vikt att säkerheten bibehålls för att skapa trygghet och tillit till det digitala samhället bland medarbetare och medborgare. För att skydda kommunens information och bibehålla förtroendet för kommunens verksamhet måste en ändamålsenlig säkerhetsnivå hållas för den information som hanteras. Alla verksamheter inom kommunen ska därför bedriva ett aktivt och systematiskt informationssäkerhetsarbete, här ingår även att säkerställa att det finns erforderlig kontinuitetsplanering, samt att samtliga medarbetare har en tillräcklig kompetens inom området så att en säkerhetskultur främjas. Till stöd för säkerhetsarbetet ska det finnas säkra och väl genomarbetade processer som är kända i verksamheten. Dessutom ska de system som används eller upphandlas leva upp till de högt ställda kraven på säkerhet som Östersunds kommun har. 2.5 Systematiskt arbete för att säkerställa verksamhetsanpassade it-system Verksamhetsanpassade it-system är en förutsättning för ett lyckat digitaliseringsarbete. I det strategiska arbetet med digitalisering måste därför inköp, underhåll och anpassning av kommunens it-system vara en naturlig del. Kommunens it-system ska vara anpassade så att de aktivt underlättar för verksamheten att öka digitaliseringsgraden. Om behoven förändras ska systemen anpassas på ett sådant sätt att de nya behoven tillgodoses alternativt ska systemet bytas ut mot ett lämpligare system. Vid utveckling eller inköp av it-system ska förutsättningarna i befintlig it-miljö beaktas. Investeringar ska göras på ett sådant sätt att den totala nyttan av tidigare och framtida investeringar maximeras. 2.6 Öka publicering av öppna data (PSI-data) Östersunds kommun ska i sitt arbete och utifrån ett digitaliseringsperspektiv sträva efter att, där det är möjligt, tillgängliggöra kommunens data för externa användare genom s.k. öppna data. Begreppet "öppna data" innebär digital information som är fritt tillgänglig. Öppna data skapar förutsättningar för ökad insyn och stärker demokratin. Östersunds kommun ska därför aktivt arbeta med att öka publiceringen av öppna data. Informationen ska följa standarden för PSI-data. Öppna data ska hållas tillgängliga på ett sådant sätt att tröskeln för att använda den är låg, utan avgifter eller begränsande villkor.

21 3, BOUN :30 / Bilaga: Remissunderlag Sida 6 3. Ansvar och uppföljning 3.1 Ansvar och spridning Denna strategi har beslutats av Kommunfullmäktige. Det är it-enheten som har varit beredande och it-chef är dokumentansvarig. Det innebär att it-chef är ansvarig för att följa upp och revidera dokumentet. Varje chef är ansvarig för att implementera strategin i sin verksamhet och att dess innehåll är känt bland sina medarbetare. 3.2 Uppföljning Uppföljning av strategin sker årligen och ska vid behov rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljning görs genom utvärdering av beslutade indikatorer. Dokumentansvarig beslutar om vilka indikatorer som ska utvärderas, dock ska alltid nedanstående indikatorer finnas i uppföljningen: Genomförda åtgärder för ökad digital kompetens i politisk ledning, kommunledningsgruppen samt övriga ledningsgrupper inom kommunen Genomförda åtgärder för ökad digital kompetens hos medarbetarna Genomförda investeringar i digital infrastruktur Genomförda processförändringar för mer digitala processer 3.3 Relaterade dokument Följande styrdokument på nationell och lokal nivå har betydelse för digitaliseringsarbetet: Nationella styrdokument För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Vision e-hälsa 2025 Regionala styrdokument Regional digital agenda , Region Jämtland Härjedalen Lokala styrdokument Informationssäkerhetspolicy Östersunds kommun Riktlinje för informationssäkerhet Östersunds kommun Riktlinje för it-säkerhet Östersunds kommun Bredbandsstrategi Östersunds kommun

22 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Bilaga till regeringsbeslut I:1, Utbildningsdepartementet Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Innehållsförteckning Moderniseringen av Sverige börjar i skolan... 3 Strategins övergripande mål och fokusområden... 4 Fokusområde 1: Digital kompetens för alla i skolväsendet... 6 Delmål 1.1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens... 6 Delmål 1.2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna... 7 Delmål 1.3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen... 8 Fokusområde 2: Likvärdig tillgång och användning Delmål 2.1: Barn, elever och personal som arbetar med barn och elever ska ha tillgång till digitala verktyg utifrån sina behov och förutsättningar Delmål 2.2: Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support i verksamheten Delmål 2.3: De digitala lärresurser som används i undervisningen ska vara ändamålsenliga och medföra att teknikens möjligheter kan utnyttjas effektivt Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: u.registrator@regeringskansliet.se

23 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Delmål 2.4: Digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och administration Fokusområde 3: Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter Delmål 3.1: Forskning om digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser Delmål 3.2: Uppföljning av digitaliseringsarbetet i skolväsendet ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser (14)

24 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Moderniseringen av Sverige börjar i skolan Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den. Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. 1 Regeringen beslutade i maj 2017 om en samlad digitaliseringsstrategi som spänner över flera samhällsområden och ger en samlad vision för regeringens digitaliseringspolitik om ett hållbart digitaliserat Sverige. 2 Denna strategi ska ses som en del i en större helhet. Syftet med den övergripande strategin är att Sverige fortsatt ska vara ledande när det gäller digitalisering och vara digitalt kompetent. För detta spelar skolväsendet en central roll genom att ge möjlighet att utveckla förmågan att använda och skapa med digital teknik och förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. I den här strategin lägger regeringen grunden för det fortsatta arbetet att med hjälp av digitaliseringens potential höja såväl måluppfyllelsen som att öka likvärdigheten i skolväsendet. Strategin syftar till att alla barn och elever, unga som vuxna, ska få de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet, vilket i förlängningen lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar om att identifiera nya lösningar som möjliggörs av digitalisering, bedöma dess relevans och sedan utveckla och använda de som är relevanta. Det handlar även om att ha en förmåga att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering. En studie från Statens medieråd visar att den generella tillgången till digitala verktyg och användningen av dem bland barn och unga skiljer sig åt utifrån kön, socioekonomisk bakgrund och andra demografiska variabler. 3 Det är därför angeläget att alla barn och elever ges samma möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Detta understryker behovet av en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som kan bidra till ett mer systematiskt och strategiskt arbete i hela skolväsendet och hos alla huvudmän. 1 Prop. 2011/12:1, utgiftsområde 22, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87. 2 Regeringskansliet, Näringsdepartementet, N2017/03643/D. 3 Statens Medieråd, 2015 Ungar & medier 2015: demografi - Fakta om hur barns och ungas medievanor påverkas av föräldrarnas härkomst, utbildning och inkomst, 3 (14)

25 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Strategins övergripande mål och fokusområden Det övergripande målet för strategin För att barn och elever ska ges förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens och för att digitaliseringens potential för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolväsendet ska realiseras krävs insatser av såväl de som verkar inom skolväsendet som av andra aktörer som på olika sätt kan bidra till arbetet. Det är av stor vikt att ge förutsättningar till berörda aktörer som exempelvis huvudmän och organisationer men även involvera berörda i näringslivet, civilsamhället och akademin, att bidra och interagera i moderniseringsarbetet genom att kontinuerligt utforska och tillämpa nya digitala möjligheter. För att skapa förutsättningar för att alla ska känna ansvar och engagemang för att driva utvecklingen och för att stimulera samarbete är det relevant med en samlad vision och gemensamma målsättningar för hela skolväsendet. Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten. Samverkan och fokusområden För att nå det övergripande målet för strategin är det nödvändigt att digitaliseringens möjligheter används inom rätt områden och på rätt sätt. Ett fokus på kostnadseffektivitet är nödvändigt för att åstadkomma den utveckling som behövs utan att andra centrala områden inom skolan ska behöva stå tillbaka. Det är därför betydelsefullt med samverkan mellan staten och huvudmännen, men även med de som tillhandahåller digitala verktyg och lärresurser samt kompetensutveckling och stöd. En god beställarkompetens samt kompetens hos personal som arbetar med barn och elever, förskolechefer, rektorer och huvudmän att använda de digitala möjligheterna på rätt sätt i utbildningen är också centrala. Det är även viktigt med samordning och samarbete kring standarder och gemensamma digitala lösningar inom skolväsendet samt med berörda parter inom offentlig förvaltning och näringsliv. På så vis kan dubbelarbete undvikas och det kan säkerställas att olika system kan fungera tillsammans och kommunicera med varandra (interoperabilitet). Det kan också skapa förutsättningar för huvudmän med begränsade utvecklingsresurser att ta del av befintliga lösningar. Statens skolverk kommer i sitt fortsatta arbete med insatser inom ramen för de uppdrag och det arbete som rör 4 (14)

26 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet digitaliseringen av skolväsendet att involvera relevanta aktörer, såsom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I syfte att realisera de övergripande målen i strategin och i förlängningen regeringens vision för skolväsendet kommer regeringen att tillsammans med SKL bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter. Strategin innehåller tre fokusområden för de åtgärder som sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås. Varje fokusområde innefattar ett mål och flera delmål som ska uppnås till De tre fokusområdena är: Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter 5 (14)

27 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Fokusområde 1: Digital kompetens för alla i skolväsendet Mål: Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet. Delmål 1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Delmål 2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Delmål 3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Delmål 1.1: Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens Utbildning i skolväsendet ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla barn och elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, vilket också blir alltmer avgörande för det kommande arbetslivet. Barn och elever ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker och för att kunna värdera information. Det handlar bland annat om att utveckla elevernas medie- och informationskunnighet dvs. kunskap och förmåga att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter. En annan aspekt är att förstå hur digital teknik kan användas, och att få tekniska kunskaper att själv kunna skapa verktyg och lösningar med hjälp av den digitala tekniken. Det kan t.ex. handla om programmeringskunskap. Digitaliseringen är en pågående process. De förmågor och kunskaper som kan sägas utgöra digital kompetens i dag är nödvändigtvis inte tillräckliga för att utgöra digital kompetens om några år. Barn och elever bör så långt det är möjligt få med sig de förmågor som behövs för att kontinuerligt kunna uppdatera och utveckla sin digitala kompetens. Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) har definierat innebörden av digital kompetens som i vilken utsträckning en individ är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. 4 4 Gör Sverige i framtiden digital kompetens (SOU 2015:28) 6 (14)

28 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet I strategin används därför uttrycket adekvat digital kompetens för att tydliggöra att den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg. Uttrycket adekvat digital kompetens används även för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå för digital kompetens då den successivt behöver utvecklas utifrån samhällets krav och barns och elevers förutsättningar. För att begreppet adekvat digital kompetens ska få relevant innebörd behöver det konkretiseras utifrån styrdokumenten. Därför behöver styrdokumenten i alla delar av skolväsendet innefatta de kunskaper och förmågor som efterfrågas vid fortsatt utbildning, på arbetsmarknaden och som förutsätts för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Konkretiseringen av styrdokumenten i undervisningen och utbildningen i övrigt måste följa med den tekniska och digitala utvecklingen. Det är av vikt att digitaliseringens möjligheter används som ett sätt att nå de mål som framgår av styrdokumenten. Detta är både en fråga om likvärdighet och kvalitet. Digitaliseringskommissionen har pekat på att ökade inslag av it i undervisningen främjar flickors intresse för it och på sikt bidrar till att minska snedrekryteringen till högre utbildningar med it-inriktning. 5 Inkluderandet av ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med digitalisering har därmed betydelse för möjligheten att nå det jämställdhetspolitiska målet om jämställd utbildning. 6 I arbetet med digitaliseringen är det därför viktigt med ett jämställdshetsperspektiv för att tillgodose att alla barn och elever ges samma förutsättningar och möjligheter. Delmål 1.2: Förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna En lyckad integration av it i verksamheten ställer stora krav på strategiskt ledarskap. För detta är det viktigt att förskolechefer, rektorer och huvudmän har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet. Det är också viktigt att kunna identifiera och bedöma relevansen av nya lösningar som möjliggörs av digitalisering och utveckla användningen av dessa, med det följer en adekvat beställarkompetens. Arbetet måste ske utifrån barn och elevers olika behov och förutsättningar så att digitaliseringen möjligheter kan bidra till förbättrade kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse. 5 En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) 6 Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid (skr. 2016/17:10) 7 (14)

29 3, BOUN :30 / Bilaga: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Delmål 1.3: Personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen Riksdagen har i en översiktsrapport beskrivit svårigheterna att mäta resultat i form av förbättrade studieprestationer, men konstaterar att det finns studier som visar positiva effekter på undervisning och lärande i skolan med användningen av digitala verktyg. 7 Både riksdagen och Digitaliseringskommissionen anger att framgångsfaktorer är lärarens digitala kompetens, förmåga att leda skolarbetet, integrera digitala verktyg och resurser i undervisningen och ge eleverna tydliga men uppnåbara utmaningar. 8 Detta förutsätter att förskollärare, lärare och annan personal är förtrogna med att använda digitala verktyg och kan välja digitala lärresurser utifrån bedömningar av det pedagogiska värdet och utifrån barn och elevers olika behov och förutsättningar. Utan tillräcklig kompetens kan användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser leda till att dessa används felaktigt och får då en negativ inverkan på elevers studiero. Att det finns risk för stress och distraktioner är även något som riksdagens översiktsrapport konstaterar. 9 Med digitala lärresurser avses allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande. Det är viktigt att personer som ska arbeta med barn och elever ges möjlighet att utveckla digital kompetens både under sin utbildning men även genom den kompetensutveckling som de deltar i under sin anställning. För att barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt är det även av vikt med ett bra samarbete mellan personal som arbetar med barn och elever och skolbiblioteken. Skolbiblioteket har en viktig pedagogisk uppgift att fylla när det gäller att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning och källkritik. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver därför skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser även i arbetet med digitala verktyg. För att kunna utbilda ansvarsfulla internetanvändare är det även viktigt att förskollärare, lärare och annan personal har kännedom om vad som gäller upphovsrättsligt när man i undervisningen visar material från digitala källor, men även i frågor som rör personlig integritet. 7 Digitaliseringen i skolan dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, rapport från riksdagen, 2015/16:RFR18 8 Digitaliseringen i skolan dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, rapport från riksdagen, 2015/16:RFR18 9 Digitaliseringen i skolan dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen, rapport från riksdagen, 2015/16:RFR18 8 (14)