Dialogmöte Framtid 2027

Transkript

1 Dialogmöte Framtid 2027 CHEFSDAGEN 17 FEBRUARI 2017 Hanna Lunding, Lisa Eriksson, Sara Maripuu Hälso- och sjukvårdsledningens stabsenhet November 2017

2 Innehållsförteckning Introduktion...2 Syfte...2 Metod och material...2 Resultat...3 Tillgänglighet...3 Patientsäker vård...3 Jämlik vård...4 Personcentrerad vård...4 Hälsofrämjande och förebyggande vård...5 Kompetensförsörjning...5 Process- och kunskapsstyrning...6 Ansvarsfull resursanvändning...6 Exempel på analys utifrån de 4 inriktningarna...8 I Kronoberg ska vården vara till för alla...8 I Kronoberg ska vården vara nära och samordnad...8 I Kronoberg ska invånarna vara aktiva medskapare i sin hälsa och vård...8 I Kronoberg ska patientens behov mötas med kompetens och arbetsglädje...8 1

3 Introduktion Vid chefsdagen den 10 februari 2017 avsattes eftermiddagen för hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi. Hälso- och sjukvårdsdirektören presenterade arbetet med strategin för chefsgruppen. Sessionen avslutades med ett grupparbete där respektive centrum samlades för att diskutera viktiga områden för framtidens hälso- och sjukvård. Nedan presenteras en sammanställning av dessa diskussioner. Syfte Syftet var att förankra arbetet, starta dialogen i chefsgruppen och inhämta tankar och synpunkter till det fortsatta arbetet. Metod och material När man summerar det som hittills framkommit av projektgruppens framtids- och omvärldsspaning är det några övergripande områden som förefaller vara vara särskilt viktiga för oss när vi formar framtidens hälso- och sjukvård. De tre sista punkterna kan ses som viktiga förutsättningar för ovanstående områden. Dessa är: Tillgänglighet Personcentrerad vård Jämlik vård Hälsofrämjande och förebyggande vård Patientsäker vård Kompetensförsörjning Process- och kunskapsstyrning Ansvarsfull resursanvändning Varje centrum dokumenterade diskussionerna på stora A2-ark. Detta sammanställdes sedan av hälso- och sjukvårdsledningens stabsenhet och återfördes till projektgruppen för analys. 2

4 Resultat Här presenteras en sammanställning av resultatet utifrån de 8 områden som cheferna diskuterade under dagen. Under respektive område har underområden identifierats. Resultatet redovisas sammantaget och inte centrumspecifikt men råmaterialet från respektive centrum finns tillgängligt. Tillgänglighet Tillgänglighet bröts ned i ett par viktiga områden. Där digitalisering var ett område man såg stor potential inför framtiden. Både ur ett patientperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Utvecklingen av invånartjänster med god information via 1177.se, webbtidbok, behandling via nätet ska guida patienter rätt och stärka medborgarnas möjligheter att påverka sin egen vård och hälsa. Ur ett verksamhetsperspektiv bör system för administrativa uppgifter och system för utdata stärka verksamheternas möjligheter att bedöma och planera produktion och måluppfyllelse. Videomöten, telemöten, teleq och bildöverföring är andra exempel på utvecklingsområden för verksamheterna. Tillgänglighet handlar också om tillgänglighet till rätt kompetens och att använda den tillgängliga kompetensen rätt. Cheferna ser ett behov av att minska de administrativa uppgifterna för vårdpersonal. Att nå en välfungerande patientprocess/vårdprocess, med rätt person på rätt nivå, både för patient och personal. Att utveckla triagering både fysiskt och via telefon och strukturer med remiss till akuten via primärvården. Säkra kompetensutveckling i verksamheterna och i större utsträckning inkludera stödfunktioner i planering av införandet av nya metoder. Gällande vårdnivåer såg cheferna en utveckling mot en förstärkt primärvård och mer specialistvård i hemmet, provtagning i hemmet och mer egenprovtagning. En samlad organisation för hemsjukvård och utveckling av mobila funktioner såsom mobila team, öronaudiogrambuss, blodbuss, tappningsställen, servicebutiker t.ex. hälsorum, var andra exempel som lyftes kopplat till vårdnivåer. En utvecklad samverkan behövs, både mellan enheter inom hälso- och sjukvården och med andra myndigheter och huvudmän. Något centrum lyfte även att det vore positivt om man kunde samordna extern samverkan såsom strukturer vid beställningar från kommunerna mm. Behovet av utveckling av den fysiska tillgängligheten med anpassade lokaler, yttre och inre miljöer och parkering. Inkludera berörda verksamheter från början till slut (byggnation, metodförändring, ny utrustning mm) Patientsäker vård Även utifrån perspektivet patientsäker vård är digitalisering ett viktigt utvecklingsområde. Ett säkert digitalt journalsystem, IT-system som stödjer processer och säkrad support var några saker som lyftes i diskussionerna. Att utveckla konsultationen med specialister via skype och dubbelgranskning med hjälp av IT-teknik var också förslag till utvecklingsområden. Man såg också behovet av att identifiera organisatoriska mellanrum för att förbättra samverkan både 3

5 internt i organisationen och externt med andra vårdaktörer. Säker utskrivning bör också förberedas i god tid innan. En vårdprocess där rutiner för dokumentation finns på plats, där vi rondar tillsammans med patienten och där en medicinsk sekreterare deltar för att minska dubbeldokumentation efterfrågas. Vi behöver jobba mer för att tydliggöra våra vårdprocesser och gemensamma vårdplaner. Vi bör också i större utsträckning bemanna efter vårdbehov och fasa ut användningen av hyrpersonal. Minska slutenvård till förmån för öppenvård. Vi behöver utveckla vår patientinformation, genom en förbättrad dialog med patienter och teach back. Vi behöver öka kompetensen i verksamheten runt evidensbaserad diagnostik, om vilka provtagningar som ska göras respektive inte göras och vikten av BHK med tanke på MRSA. Vi behöver också utveckla arbetet med avvikelser och stärka förbättringsklimatet på arbetsplatserna, jobba mer med ackreditering och certifiering. Säkra kunskapsöverföring i verksamheterna och använda specialistkompetensen rätt. Förbättra den fysiska planeringen genom att säkra ändamålsenliga lokaler och utrustning samt tillgången till enkelrum. Jämlik vård Kopplat till jämlik vård lyfte många tillgången till bättre patientinformation, information om vad enheter kan erbjuda både gentemot patienten och andra verksamheter, och en mer delaktig patient. Det är viktigt att arbeta med förhållningssätt/värdegrund/helhetsperspektiv i vården, vi ska erbjuda vård på lika villkor och där behöver vi utveckla den personcentrerade vården. Samverkan mellan enheter både internt och externt, ekonomiska avtal, vårdpeng och fördelning av resurser är också viktiga områden för en jämlik vård. Vi behöver jobba med den kompetens och kunskap som finns i organisationen på ett bättre sätt, exempelvis kan specialistkompetens för liten diagnosgrupp samlas på ett ställe. Öka kompetensen hos personal om jämlik vård, påvisa skillnader utifrån statistik på ex. kön och ålder, använda befintliga data. Utifrån kunskap om befolkningen behöver vi sedan säkerställa vård för utsatta grupper. Även utveckling av riktade insatser i primärvården, såsom hälsosamtal. Systematiken är särskilt viktig för en jämlik vård. Kvalitetssäkra och arbeta efter nationella riktlinjer. Återkoppling och uppföljning. Tydliggöra rutiner och processer för att säkra systematik. Vi behöver jobba med att få rätt patient i rätt vårdmiljö och med att utveckla den nära vården. Vi behöver stärka kontinuiteten, bland annat genom minskad användning av hyrpersonal. Personcentrerad vård För att stärka den personcentrerade vården och patienternas delaktighet ser man att vi behöver ta vara på teknikens utveckling, med appar och VR-teknik. Vi behöver stärka utvecklingen av webbtidbok, system som stödjer processer och bättre IT-möjligheter för konsultation. Identifiera och överbrygga organisatoriska gränser, utveckla teamarbete och använda olika kompetenser, tänka mer på helheten genom att samverka mellan enheter, patienten ska inte märka av vårdens organisatoriska gränser. Kompetens är viktigt för en personcentrerad vård. Vi behöver utbilda våra medarbetare för att nå en gemensam bild och identifiera gapet mellan personcentrerad vård och så jobbar vi redan. Vi behöver använda kompetensen rätt, hitta nya modeller där vi bl.a. kan skapa fler 4

6 kontakter med sjuksköterska och undersköterska. Stärka kunskapen om andra kulturer och jobba med förhållningssätt och bemötande. Vi behöver informera patienter om personcentrerad vård och informera om möjligheterna till kontakt, vård och behandling. Information på olika språk. Låta patienter i större utsträckning styra när de behöver vård och se patienten som en resurs. Erbjuda kontakt både fysisk, virtuellt, digitalt och via telefon. Vi behöver en behovsstyrd vårdprocess med en ökad flexibilitet, där öppettider och arbetstider mer svarar upp mot patienternas behov. Jobba för att nå en gemensam bild mellan personal och patienter och närstående av behovet av vård. Återbesök på patientens initiativ och planering av vård med patientmedverkan. Jobba för minskade vårdkontakter för multisjuka. Utveckla arbetet med lotsar/kontaktpersoner. Hälsofrämjande och förebyggande vård Utveckla digitaliserad behandling och digitala stöd för hälsa, såsom hälsoappar och andra ITlösningar. Vi behöver finnas mer i ungdomarnas forum, nå ut med kunskap om hälsa genom sociala medier. För att stärka det hälsofrämjande arbetet behöver vi jobba med patientinformation, att nå ut med information och stöd till medborgare innan de hunnit bli patienter. Vi behöver uppmärksamma barn till sjuka föräldrar. Det finns ett behov av ökad kompetens inom psykisk ohälsa och om möjligheterna med att stärka positiva beteenden. Utveckla kvalitetsarbetet och i större utsträckning ta vara på patientens erfarenheter kopplat till hälsa och levnadsvanor bland annat. Stärka kunskap om olika kulturer och hitta nyckelpersoner för att nå ut till olika grupper i befolkningen. Vi behöver arbeta med hälsa och tandhälsa för nyanlända. Se sjukdomsförebyggande och levnadsvanearbetet som en naturlig del i vårdprocessen. Arbeta med systematiken och ställa mer frågor gällande suicid och våld i nära relation. Riktade hälsosamtal och uppföljningar. Utveckla äldrevårdcentraler, hälsomottagningar och utökade hembesök BVC. Integrera psykiatri och somatik bättre och genomföra regelbundna läkemedelsgenomgångar. Samverkan med elevhälsa, skola, socialtjänst och regional utveckling är viktigt på detta område. Att jobba mer med familjecentraler, kommunala boenden och sociala rådgivare. Samverkan över organisationsgränserna runt suicid. Alkoholprevention vid rattfylla. Jobba med STRADA trafikverkets inrapportering gällande olycksfall. Kompetensförsörjning Under diskussionerna om kompetensförsörjning lyftes en rad olika förslag på hur regionen kan arbeta mer för att attrahera och behålla medarbetare och säkra kompetensförsörjningen. En god arbetsmiljö där medarbetarna har möjlighet att påverka sin vardag, sin arbetstid och sina möjligheter att utvecklas är viktigt. Träning på arbetstid, närservice till personal såsom förskola, nattis, hälsobedömningar och förebyggande åtgärder lyftes också. Utrymme för kompetensutbildning och handledning. Stärka medarbetarna att kunna känna arbetsplatsstolthet och kunna prata positivt om sitt yrke och bli goda ambassadörer för vården. Bättre visa på att våra yrken gör skillnad för många människor i vardagen. 5

7 Att utnyttja kompetensen rätt och fördela arbetsuppgifterna på ett bättre sätt stärker den positiva arbetsplatsen. Att skapa förutsättningar och öppenhet för andra sätt att arbeta. Nya arbetssätt som attraherar medarbetare. Att ligga i framkant när det gäller utvecklingsarbeten t ex digitaliseringen av vården. Att efter 60-års ålder erbjuda reducerad arbetstid med bibehållen lön och i det stora hela arbeta med löneutveckling och konkurrenskraftiga löner. Ekonomiska morötter. Vidareutbildning för sjuksköterskor som har några års erfarenhet (ST för SSK). Fler personer som får betald utbildning till specialist-ssk. Arbeta för att nå ut till utbildningsprogrammen och ha en välkomnande attityd att ta emot elever i verksamheterna. Process- och kunskapsstyrning Vi behöver öka kunskapen om processorientering, detta börjar med verksamhetschefer. Processägare krävs för att driva utvecklingen framåt. Ledningsgrupper som bygger på processer efterfrågas, detta kan i större utsträckning kräva multiprofessionella ledningsgrupper. Ett nationellt journalsystem som är anpassat utifrån process- och kunskapsstyrning lyftes. Ledningsgrupper behöver också visa intresse för uppföljning och kunskapen runt uppföljning behöver stärkas. Rätt inmatad data ger rätt utdata. Vi behöver kvalitetssäkra våra system för att tydligare kunna se våra kliniska resultat. Utveckla helhetstänkande runt patienten där ex Regioner, kommuner, statliga myndigheter samordnar kontakt mot patient. Vi jobbar mer för att överbrygga organisationsgränser kommun/region/centrum och skapar samsyn och förankring. Bättre dialog mellan slutenvård och primärvård och det förs en kontinuerlig dialog mellan alla remitterande enheter. Samarbete, flexibilitet, prestigelöshet. Ur ett forskningsperspektiv diskuterades möjligheterna att bättre implementera befintlig kunskap, här lyftes behovet av kliniska lektorat och kliniska adjunkter för att integrera vetenskap och klinik samt krav på att delta i forskning (kliniknivå). Medicinska kommittén är viktig ur ett kunskapsstyrningsperspektiv. Förbättra bemanningssituationen för att medarbetare ska kunna ägna tid åt förbättringsarbete och driva verksamheten framåt. Ur ett medarbetarperspektiv menar man också att det behövs förbättrade introduktioner, mer interaktiva utbildningar, kunskapskörkort, mer tid för hospitering, förbättrade scheman och en bättre lönebild. Fråga och involvera patienten i större utsträckning. Ansvarsfull resursanvändning För ansvarsfull resursanvändning behöver vi titta på nya arbetssätt, task-shifting, exempelvis att andra legitimerade professioner än läkare kan sjukskriva dag 8-14, att fysioterapeut/sjukgymnast kan skriva röntgenremisser enligt riktlinjer och rutiner, anställa fler paramedicinare för snabb första bedömning och för att kunna arbeta enligt Rätt Använd Kompetens. Tydligare arbetsuppgifter och rollbeskrivningar. Lex Peggy, ex. kaffe, väntrummet, arbetsuppgifter som inte kräver särskild utbildning --> mindre tjafs i personalgruppen. 6

8 IT-stöd för att motverka onödiga analysbeställningar och transfusioner. Att sälja uttjänt utrustning istället för att skrota den och arbeta för att öka kostnadsmedvetenhet bland medarbetarna. Jobba för att medarbetare ska Hantera rutiner som om de vore dina egna, dvs hushålla på ett vettigt sätt. Arbeta personcentrerat och anpassa resurserna efter behov. Ta bort ordet akut inom primärvården och använd istället snabb. Se till att patienterna kommer in på rätt vårdnivå och öppna fler tider på nätet. Minska användningen av hyrpersonal, minimera övertid genom att se till att det finns en god bemanning. Arbeta för att effektivisera möten. 7

9 Exempel på analys utifrån de 4 inriktningarna I Kronoberg ska vården vara till för alla Jämlik vård kopplas mycket till kompetensutveckling av personal och ett utvecklat arbete med personcentrerad vård och värdegrund. Genom god information till befolkningen, behovsstyrd verksamhetsplanering och systematiska arbetssätt är kan vi skapa förutsättningar för en jämlik vård. I Kronoberg ska vården vara nära och samordnad För att möta Kronobergarnas behov behöver verksamheterna arbeta med att utveckla nya arbetssätt och nya sätt att vara tillgängliga på. I Kronoberg ska invånarna vara aktiva medskapare i sin hälsa och vård Verksamheterna behöver stärka möjligheterna för invånarna att vara aktiva i sin egen hälsa och vård. Genom att efterfråga patienternas delaktighet och skapa nya sätt för patienterna att vara delaktiga, exempelvis genom digitala kanaler. I Kronoberg ska patientens behov mötas med kompetens och arbetsglädje Genom att jobba för en god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor kan Region Kronoberg bli en attraktiv arbetsgivare. Att forma vården efter befolkningens och medarbetarnas behov. 8

10 REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON: E-POST: