Dialogmöte Framtid 2027

Transkript

1 Dialogmöte Framtid 2027 VERKSAMHETSCHEFER Hanna Lunding, Lisa Eriksson, Sara Maripuu Hälso- och sjukvårdsledningens stabsenhet November 2017

2 Innehållsförteckning Introduktion...2 Syfte...2 Metod och material...2 Resultat...3 Utmaning 1 Ledarskapets betydelse för kultur och förändring...3 Kommunikation...3 Mötesplatser...3 Utbildning...3 Utmaning 2 Digitalisering för ny vardag...5 Ledning och styrning...5 Verksamhetsutveckling...5 Utmaning 3 Kontakt med patienten som en aktiv part i den egna vården och i verksamhetsutvecklingen...6 Personcentrerat...6 Nya arbetssätt...6 Utmaning 4 Samverkan för bästa kontinuitet i vården...7 Kultur...7 Processer...7 Primärvård...7 Exempel på analys utifrån de 4 inriktningarna...8 I Kronoberg ska vården vara till för alla...8 I Kronoberg ska vården vara nära och samordnad...8 I Kronoberg ska invånarna vara aktiva medskapare i sin hälsa och vård...8 I Kronoberg ska patientens behov mötas med kompetens och arbetsglädje...8

3 Introduktion I mars 2017 bjöd Hälso- och sjukvårdsdirektören tillsammans med Utvecklingsdirektören in samtliga verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården till dialog. Det var det första mötet i en ny struktur där intentionen är att regelbundet samla verksamhetschefer för dialog om aktuella frågor. Vid detta första möte var Framtid 2027, den kommande utvecklingsstrategin för hälso- och sjukvården, ett ämne på dagordningen. Syfte Att samla in verksamhetschefernas tankar om vilka viktiga beslut vi behöver fatta inför framtiden. Diskussionen fördes utifrån 4 utmaningar som vården står inför de kommande åren: Ledarskapets betydelse för kultur och förändring Digitalisering för en ny vardag Kontakt med patienten som en aktiv part i den egna vården och i verksamhetsutveckling Samverkan för bästa kontinuitet i vårdprocesser Metod och material Verksamhetscheferna delades in i grupper. Varje grupp fick en utmaning att diskutera. Grupperna fick skriva ned sina tankar, synpunkter och förslag på en A3. Materialet sammanställdes och analyserades av projektgruppen Framtid Resultatet redovisas i föreliggande rapport.

4 Resultat Utmaning 1 Ledarskapets betydelse för kultur och förändring Framgångsrika verksamheter har en stark Vi-anda där olika professioner och patienter samarbetar på ett prestigelöst sätt, (Stiernstedt, Effektiv vård, 2016). En avgörande faktor för att en förnyelse av vården ska ske är ledarskapet, (Ekholm, Om hälsa i en digital tid, 2016). Tillsammans med dina medarbetare skapar du förutsättningar för en kultur där vilja och arbetsglädje utvecklas. Med din kunskap, din kommunikativa förmåga och ditt mod att driva förändring och prova nya arbetssätt förmedlar du framtidsbilder och visioner, (Ledarskapet i Region Kronoberg 2016). Deltagarna ombads att diskutera hur de, utifrån sin vardag som ledare, såg på sina möjligheter att utveckla en kultur som stödjer förbättringsarbete och vilka beslut de såg behöver tas i närtid. Nedan sammanfattas resultatet från diskussionerna: Kommunikation Att prioritera det långsiktiga strategiska ledarskapet och avsätt mer tid till det vi vill göra som ledare och organisation i stort. Uppmärksamma bra saker som gjorts i verksamheten, fira framgång och kommunicera ut goda exempel. Att pratar gott om varandra, våra verksamheter och Region Kronoberg som organisation. Det handlar också om mod, att våga testa nytt. Leva vår ledaridé i vardagen och att vara en modig och motiverad ledare! Våga leda! Var lojal mot beslut. Stå upp för fattade beslut och Region Kronoberg. Cheferna har ett stort ansvar att stöda utvecklingen av en sådan kultur på arbetsplatsen. Som ledare bör man också utmana myter och förutfattade meningar. Rekrytera chefer utifrån ledaridén, chefer som vill förändra och coacha och som kan kommunicera. Mötesplatser Skapa mötesplatser för att stärka vi-känslan och utbytet mellan ledare. Att mötas regelbundet stärker möjlighet för samverkan. Lära känna närliggande verksamheter (nära i processen) för att skapa vi-känsla. Skapa bättre förutsättningar för chefer att utöva ledarskap genom att ge stöd: Administrativt stöd utifrån chefens behov, stöd från chef till chef i linjen. Fler möten chef till chef och chef till medarbetare lokalt. Utbildning Utbildning och tid lyftes av flera deltagare. Tid att vara ledare är något som var och en måste prioritera. Även att ta sig tid att vara en synlig och närvarande ledare, att möta medarbetarna regelbundet ute i verksamheten. Utbildning för chefer i ledarskap, kommunikation, förbättringskunskap, processer, PDSA-hjul och mätning mm. Utnyttja nya webbens möjligheter. Ha större tillit till chefslinjen, samt större tillit till medarbetarna. Avsätta tid för förbättringsarbete och utbilda medarbetare i förbättringskunskap.

5 Utveckla arbetet med etik-vetenskaplig grund och mänskliga rättigheter genom bla tillskapa ett etiskt råd. Stödja och värna ovanstående i en tid när det ofta godtyckliga ifrågasättandet blir allt vanliga. Det kräver mod! Några lyfter även vikten av att vara försiktig med omorganisationer och stora förändringar, att tänka till innan beslut. Förändra långsiktigt och i små steg. Ett gott förvaltarskap är ofta underskattat, det krävs en klok byråkrati och ordning och reda. Man föreslår också att vända på processen vid framtagande av verksamhetsplan, att börja nerifrån ute i verksamheterna för att skapa delaktighet och få kännedom om vad som behöver förändras. Några lyfte även att de såg behovet av att utarbeta modell för verklig förändring/implementering (dvs. något mer än de verktyg som finns för förbättringsarbete).

6 Utmaning 2 Digitalisering för ny vardag I jämförelse med andra länder har Sveriges befolkning i hög utsträckning tillgång till internet med mobiler, surfplattor och datorer. Utvecklingen går väldigt fort, men undersökningar visar att utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård går mer långsamt än i andra länder (SFAM, 2017). Deltagarna uppmuntrades att diskutera vad vi gemensamt behöver göra för att förbättra digitaliseringen av hälso- och sjukvården fram till 2027 och vad de ansåg att deras verksamhet skulle kunna ha för nytta en ökad digitalisering. Vilka beslut skulle detta då kräva? Nedan är en sammanfattning av diskussionerna: Ledning och styrning IT-frågorna behöver komma in i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp på ett tydligare sätt. Många beslut som tas i ledningsgruppen är kopplade till IT, men dialogen saknas. Tydligare koppling mellan hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan och konkret IT-plan efterfrågades också. Några lyfte också behovet av IT-kompetens på plats i verksamheten samt att vi behöver bli bättre på att ta vara på yngre medarbetares kompetens inom det digitala området. Skapa forum för samverkan mellan vårdverksamheterna och IT. IT-systemen behöver vara användarvänliga och ändamålsenliga för verksamheten, underlätta arbetet för både chefer och medarbetare. Verksamhetsutveckling Alla var eniga om att hälso- och sjukvården behöver stärka arbetet med digitalisering i vården. Vård- och verksamhetsutvecklare, logistiker och statistiker är vanligt förekommande i verksamheternas planering och utveckling, men kopplingen IT och verksamhetsutveckling är inte lika vanligt förekommande. Allt fler statliga hemsidor använder idag appar och inlogg med mobilt bank-id. Hälso- och sjukvården behöver arbeta mer integrerat med digital utveckling och vårdutveckling, perspektiven behöver gå hand in hand. IT-projekt klassificeras idag efter viktighet och kostnad. Verksamhetschefer upplever att man ofta får nej istället för att ges möjlighet att testa olika lösningar i liten skala. Flera större regioner jobbar aktivt tillsammans med industrin för att hitta attraktiva och enkla lösningar, både för verksamheten men i synnerhet för patienten. Ex Sahlgrenska Science Park i Göteborg. Där man arbetar med virtuella, smarta lösningar för att patienten inte ska behöva åka till sjukhuset eller vårdcentralen, utan kan prata med sin läkare via Skype eller annan digital lösning. Ett förslag var att etablera samverkan med högskola/universitet för att ta fram nya smarta lösningar för vården, ex. appar för uppföljning av patienter eller digital kommunikation med patienten. Kanske egen tjänst ( Min doktor, Kry ). Idag upplever man att dessa siter ibland skapar merarbete och merkostnader för primärvården.

7 Utmaning 3 Kontakt med patienten som en aktiv part i den egna vården och i verksamhetsutvecklingen Framtiden ställer krav på förändrade arbetssätt och en förändrad arbetsorganisation i vårdens vardag som innebär att rätt kompetens gör rätt uppgifter. I detta ligger också att patienten ska ses som en del i teamet som ska stödjas i att utföra sin egen vård, (Stiernstedt, Effektiv vård, 2016). Deltagarna diskuterade vad de behöver göra för att i högre utsträckning inkludera patient (och närstående) i både den egna vården och i verksamhetens förbättringsarbete och vilka beslut det skulle kräva i närtid. Nedan sammanfattas resultatet från diskussionerna: Personcentrerat En omfattande kulturförändring behövs, där en personcentrerad vård införs. Anpassa vården efter individens förmåga till egenvård och efterfråga patientens synpunkter/feedback på vårdens innehåll och bemötande. Se patienten som en naturlig och lika viktig del i teamets sammansättning. För detta krävs utbildning av personal, men även patienten behöver medvetandegöras om vårdens nya arbetssätt. Mer tid behöver avsättas initialt i mötet med patienten för att få kunskap om just den unika patients förmåga, behov och förmåga till egenvård mm. för att på så sätt vinna tid längre fram i kontakten. Kulturanpassade patientutbildningar. Vi måste skilja på behov och efterfrågan. Bara för att en person efterfrågar en tjänst betyder inte det att de har ett behov som ska belasta den offentligt finansierade sjukvården. Arbeta mer förebyggande, hälsofrämjande kunskap/information långt ner i åldersgrupper. Nya arbetssätt Vi behöver arbeta för en ökad och mer individanpassad tillgänglighet, både digitalt, telefon och genom fysiska möten. En ökad tydlighet vad vården kan erbjuda, mer information och kunskap till patienter. Vi behöver också utveckla arbetet med kontakt-ssk/kontakt-team och etablera fler mobila team som tillsammans med den kommunala hemsjukvården tar hand om patienterna hemma. Vi behöver användarvänliga IT-system för både patienter och personal och öka användningen av webb-tidboken.

8 Utmaning 4 Samverkan för bästa kontinuitet i vården Huvudmän och verksamheter måste öka sin förmåga att planera utifrån målgruppers behov. Olika patienter med olika diagnoser och i olika sjukdomsfaser har behov av olika insatser som behöver koordineras. Kontinuitet är en central kvalitetsfaktor för patienterna, inte minst vårdens storkonsumenter (Stiernstedt, Effektiv vård, 2016). Deltagarna fick här diskutera vad de ansåg att vi gemensamt behöver göra för att förbättra samverkan mellan huvudmän och verksamheter och vad de utifrån sin vardag som ledare ansåg behövde förbättra när det gäller samarbete/teamarbete i den egna verksamheten. Vilka beslut skulle detta kräva? Nedan sammanfattas resultatet från diskussionerna: Kultur Verksamhetscheferna lyfte behovet av att skapa utrymme för dialog och stärka samverkan mellan enheter såväl internt som externt i vårdkedjan. Vårdvalets regelverk upplevs försvåra samverkan. Att i större utsträckning uppmärksamma samsjuklighet och förbättra samverkan mellan somatik och psykiatrin. Arbeta mer för att öka förståelsen och utbytet av kunskap mellan verksamheter, att lära mer av varandra. Många lyfter också vikten av att arbeta vidare med värdegrunden och stärka en kultur där vi gemensamt tar ansvar för patienten, inte skjuter över ansvaret på ngn annan. Processer Att varje enhet gör allt för att underlätta för nästa steg i processen, för patientens bästa. Standardisera processer, utveckla kommunikationen i processerna och överlappningen av uppdrag. Utveckla Cambio Cosmic och uppmuntra samtliga professioner att ställa sig frågan hur kan vi här hos oss hjälpa våra samverkanspartner och därmed ta ansvar för överlämnandet till nästa steg för patienten i sin vårdprocess? Det är också viktigt att det finns styrmodeller för effektiv ekonomisk fördelning, betalningsansvaret ska inte förhindra smidiga processer. Vi behöver stödja patienter att hitta rätt i vården och i sin vårdprocess. Ex. genom fler kontaktsjuksköterskor, vårdlotsar, äldremottagningar. En ingång in! Primärvård Patienten måste kunna känna trygghet i en väl utbyggd primärvård. Genom att flytta ut resurser kan primärvården ha ansvar för hela patienten. Specialistresurser kan stötta upp i primärvården med handledning, internutbildning och träffa riktade patientgrupper.

9 Exempel på analys utifrån de 4 inriktningarna I Kronoberg ska vården vara till för alla Ur ett organisationsperspektiv behöver vi stärka värdegrunden och en kultur där vi gemensamt tar ansvar för patienten. Vi behöver också stärka förmågan att planera utifrån olika målgruppers behov, skapa flexibilitet. I Kronoberg ska vården vara nära och samordnad Genom att skapa utrymme för dialog och stärka samverkan mellan enheter såväl internt som externt i vårdkedjan kan vi öka förutsättningarna för en god och samordnad vård. Vi behöver arbeta mer för att öka förståelsen och utbytet av kunskap mellan verksamheter, att lära mer av varandra. I Kronoberg ska invånarna vara aktiva medskapare i sin hälsa och vård För en mer personcentrerad vård behövs en omfattande kulturförändring inom vården. Att se patienten som en naturlig och viktig del i teamets sammansättning. Att anpassa vården efter individens förmåga till egenvård och efterfråga patientens synpunkter/feedback på vårdens innehåll och bemötande. Vården behöver arbeta för en ökad och mer individanpassad tillgänglighet, både digitalt, telefon och genom fysiska möten. Patienter behöver stödjas att hitta rätt i vården och i sin vårdprocess. Ex. genom fler kontaktsjuksköterskor, vårdlotsar, äldremottagningar. I Kronoberg ska patientens behov mötas med kompetens och arbetsglädje Vi vill skapa arbetsplatser där medarbetare växer och trivs. Genom att arbeta med bemanningsfrågan och sträva efter god arbetsmiljö med bra arbetsvillkor kan vi locka nya medarbetare och behålla gamla. Genom kontinuerlig kompetensutveckling och att skapa förutsättningar för professionell utveckling stärker vi möjligheterna för god egen bemanning. REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON: E-POST: REGION@KRONOBERG.SE