Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström
|
|
- Helen Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström
2 Program Evidensbaserad praktik kort om Implementering vad säger forskningen Vad kan Socialstyrelsen erbjuda för stöd Jag mailar presentationen för vidarebefordran (utan bilder)
3 MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård socialt arbete, och tandvård Vi vägleds av SOU 2008:18
4 Evidensbaserad praktik är inte evidensbaserade metoder ger inte entydiga besked är en strategi för transparent beslutsfattande och inlärning i en tillvaro där vi aldrig kommer att ha tillräcklig kunskap om vad som fungerar för en speciell person/klient/brukare
5 EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Personens situation samt kontextuella faktorer Evidens fattar inte beslut det gör människor Professionell expertis Den berörda personens önskemål Bästa tillgängliga kunskap
6 Professionell expertis 1. Omvandla information till en fråga som kan besvaras (av forskningen i första hand) 2. Söka bästa tillgängliga kunskap 3. Värdera kunskapens kvalitet 4. Integrera klientens förutsättningar och önskemål i beslutsfattandet 5. Utvärdera
7 Om implementering
8 Att tvätta händerna Ignaz Semmelweis ( ) Chef förlossningsavdelning Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847 Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% -- faktisk 9% (Tibbals 1995) Sköterskor desinficerade händerna i 29 % av fallen (Horton, 1994) Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder (Bartzokas, 1995)
9 Angivna hinder mot handtvätt (Grol & Grimshaw, 2003) Hudirritation 81% Glömmer bort 65% Inga komplikationer 61% Omöjligt att göra under arbetet 61% Tidskrävande 50% Ingen kontrollerar 50% Sjukhuset saknar riktlinjer 49% Ledningen är ointresserad 45% Saknar evidens 43% Saknar tvättställ 42%
10 Forskningskunskap om implementering Snabbt ökad kunskap Hälso- och sjukvård, psykiatri, socialt arbete, brottsförebyggande arbete, missbruksbehandling, marknadsföring Implementeringsvetenskap Låt det ske > hjälp det ske > få det ske Ej kokboks-recept
11 Definition implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
12 Tidigare synsätt Bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas.
13 Men i själva verket... Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra Upplysning ingen garanti Utbildning leder bara ibland till förändring Nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)
14 Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering
15 Ett exempel från skolan Utvecklingsarbete 4 kommunala Stockholmsskolor Enkäter till: 1310 elever i åk lärare Våren 2006
16 100 Andel som uppfattar att skolk är förbjudet % lärare Årskurs
17 Lärare använder samma regler % Lärare Årskurs
18 Andel som uppfattar att det är hög ljudnivå och stökigt på lektionerna % lärare Årskurs
19 Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst bit där det är mjukast
20 Spridning av nyheter (E. Rogers, 2003) Eftersläntrarna 100% Snabba anpassare Innovatörer Majoriteten Gör som andra gör 68% Nyfikna, inget att förlora 2,5 % 0 Tid
21 Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst bit där det är mjukast 3. Processperspektiv lång tid och kontinuerligt stöd
22 Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005) 2-4 år Inventering Vilka behov finns? Vilka alternativa lösningar finns? Förankra hos intressenter Fatta beslut Installation Ny metod ännu inte använd Planera Utveckla stöd för implementering Utbilda Initial användning Metoden börjar användas Handledning Systematisk uppföljning för motivation och kontinuerlig förbättring Vidmakthållande Metoden används som avsett Organisations -förändringar permanentas Systematisk uppföljning av mätbara skillnader
23 Med kunskap om förändringsarbete genomförs 80 procent efter tre år. Utan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år.
24 Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst bit där det är mjukast 3. Processperspektiv lång tid och kontinuerligt stöd 4. Lokalt ägande av förändringsarbetet 5. Aktivt ledarskap 6. Ekonomiskt och personellt stöd 7. Utbildning är inte bara undervisning
25 META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS- KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% 95% 95%
26 Underlättar implementering 8. Forskning måste översättas lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt 9. Demonstrationsexempel underlättar förståelse 10. Ta hänsyn till informella sociala nätverk individer på andra arbetsplatser kan spela roll 11. Utvärdera verksamheten lokalt 12. Tillåt anpassning men först efter implementering är klar och verksamheten utvärderad
27 Övning del 1 Två och två tänk på och prata om en klient som ni haft (nyligen eller tidigare) och där ni fattat ett (avgörande) beslut angående en insats. Ni får se en lista med ett antal kriterium. Använd listan för att fundera över vilket av kriterierna ni använde för att kunna fatta beslutet.
28 Kriterier för bedömning 1. Din intuition ( magkänsla ) 2. Information från andra kollegor 3. Din tidigare erfarenhet av liknande klienter/ärenden 4. Information från andra källor t.ex. webbsidor rapporter etc. 5. De vanligaste insatserna som används på din enhet 6. Uppgifter från andra klienter om vad som varit verksamt 7. Dina egna kunskaper om insatser som du har goda erfarenheter av 8. Vad forskningen säger om insatsers effekter för liknande klienter/ärenden
29 Övning del 2 Föreställ er nu att ni har fått en allvarlig sjukdom och att ni söker läkarvård för behandling. Titta igenom listan med kriterium och gör en markering för de kriterium ni vill att läkaren ska bygga sin behandling/beslut på.
30 Kriterier för bedömning 1. Läkarens ( magkänsla ) 2. Vad läkaren har hört från andra kollegor 3. Läkarens erfarenhet av patienter med din sjukdom 4. Information från andra källor, t.ex. webbsidor rapporter m.m. 5. De insatser som mestadels används (erbjuds) på läkarens sjukvårdsenhet 6. Uppgifter från andra patienter om vad som varit verksamt 7. Behandlingar som läkaren känner till och känner sig bekväm med 8. Vad forskningen säger om behandlingars effekter gällande din sjukdom
31 Att skapa en grund för evidensbaserad praktik Totalt 27 verktyg Att leda en evidensbaserad praktik
32 Att skapa en grund för evidensbaserad praktik 4 Förbättra forskningens tillgänglighet 1 Visa på fördelarna 2 med att använda forskningen i arbetet 5 Skapa förväntningar 3 6 Stöd lokal uppföljning Uppmuntra till att lära av forskningen
33 1. Visa på fördelarna med att använda Forskningen i arbetet Inrätta en styrgrupp Utse en ansvarig ledare Utveckla en organisationsövergripande vision Identifiera nyckelpersoner Identifiera möjligheter och risker Lägga upp en strategi
34 2. Skapa förväntningar
35 3. Uppmuntra till att lära av forskningen
36 4. Förbättra forskningens tillgänglighet Skapa en infrastruktur Lokalt referensbibliotek Utbildning Spridning av forskning internt
37 5. Stöd systematisk uppföljning Systematisk uppföljning- Våld SUV på Socialstyrelsen (hösten 2016)
38 Att leda en evidensbaserad praktik 7 Vidmakthåll förändring 4 Motivera medarbetare och bygga allianser 5 Uppmuntra lärande och utveckling 6 Föregå med gott exempel 1 Ta fram en vision 2 Mät förändringsberedskap 3 Bestäm riktning och utveckla en strategi
39 1 Ta fram en vision I have a dream... Martin Luther King 28 augusti 1963
40 Hur tar man fram en vision? Diskutera Formulera Testa Verktyg 2 Förstärk
41 2. Mät förändringsberedskap Beredskap för förändring- BFF Vilket stöd som bör ges för att förbereda förändring Vilken arbetsenhet där förändringsarbetet bör starta Dwayne Simpson Texas Institute of Behavioral Research vid Texas Christian University
42 Beredskap till förändring 50 Motivation Resurser Personal Org. klimat TOTALT Avd A 20 Avd B Avd C 10 Motivation Resurser Personal Klimat Totalt 35
43 3 Bestäm riktning och utveckla en strategi Hemligheten med att komma igång är att starta. Hemligheten med att starta är att dela upp en komplex och överväldigande uppgift i små hanterbara delar och att börja med den första. Mark Twain Lägg upp en handlingsplan Välj rätt tidpunkt Involvera medarbetarna Visa upp snabba resultat Sök stöd Verktyg 6
44 4 Motivera medarbetare och bygg allianser
45 Bygg allianser Vem eller vilka leder du? Vilka nyckelpersoner ska med på tåget? Överordnad chef Politiker Enhetschefer Informella ledare Medarbetare osv
46 5 Uppmuntra lärande och utveckling Underlätta lärandeprocessen skapa en lärande organisation stärk utvecklings- och förbättringskulturen var en god förebild
47 6 Föregå med gott exempel Som ledare är man en modell för medarbetare Du måste vara den förändring du önskar se i världen Mahatma Gandhi
48 7 Vidmakthåll förändring En evidensbaserad praktik är inte en metod det är ett förhållningssätt
49 Stödet ligger på
50 Vilket annat stöd kan man få från Socialstyrelsen, utöver föreskrifter och handböcker? Vägledningar Metodguiden Delat beslutsfattande MOS - Med målet i sikte Bedömningsmetoder Nationella riktlinjer Missbruk och beroende Demens Depression och ångest Schizofreni psykosociala insatser Sjukdomsförebyggande metoder Enkätverktyg Beredskap för förändring EBP-termometern
51 Metodguiden
52 Kontakta oss! Mer information finns på:
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd
Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-
Läs merImplementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström
Implementering och att leda en evidensbaserad praktik Kristin Marklund Ulrika Bergström www.evidens.nu Föreläsningens innehåll Vad säger forskningen om implementering? Vad krävs av en chef som vill leda
Läs merAtt visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka
Implementering bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: bold 26pt Implementering och delaktighet att förändra tillsammans Marit Grönberg Eskel 2013-11-11 De procedurer som används för att införa
Läs merOm implementering och förändringsarbete
Om implementering och förändringsarbete Implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
Läs merEvidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård
Läs merBehöver vi checklistor och instrument?
Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,
Läs merHur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?
Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan
Läs merEvidensbaserade praktiker
SoS uppdrag Standardiserade bedömningsmetoder (SDM) Kvalitetsgranskning av bedömningsmetoder Publiceras i Metodguiden ADDIS, ASI, Home Utveckling av nya bedömningsmetoder - flera uppdrag Försörjningsstöd
Läs merImplementering, uppföljning och förbättringsarbete.
Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning
Läs merAtt arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen
Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod
Läs merEvidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad
Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt
Läs merBeslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Läs merLeda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg
1 #Förbättringsarbete Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg Ett samarbetsprojekt med Procome gruppen Anne Richter Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merImplementering hur gör man (inte)?
Implementering hur gör man (inte)? Anna Melke Fil Dr Offentlig förvaltning Forskare FoU i Väst/GR 1 Dagens upplägg Vad krävs för att ett nytt förhållningssätt (som Hitta Rätt) verkligen ska införlivas?
Läs merMetod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Läs merKunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist 2017-11-21 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes- och/eller
Läs merHåll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering
Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering Gunilla Avby, chef FoU Nordväst Stockholm mars 2018 Ingrid Norberg 3 sammanlänkade begrepp implementering förändring lärande 1 Vad kännetecknar
Läs merVem är jag? Styrning och ledning.. Knivstamodellen första omgången Varför coachning? Praktisk tillämpning så här gjorde vi Viktigt!
I Knivsta arbetar förstelärarna med tydliga uppdrag som fördelas ut av utbildningskontoret. Uppdragen baseras på lärares, rektors och huvudmannens analys av skolans resultat utifrån läroplanens alla delar.
Läs merEvidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa
Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merSocialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merLedningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Läs merIndividbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merEtt steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer
Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR 2011-08-25 FoU i det evidensbaserade projektet dags
Läs merEvidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med
Läs merIndividbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-11-17 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Läs merDet professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
Läs merImplementering hur lyckas man?
1 Implementering hur lyckas man? Rebecca Mosson Enheten för implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) rebecca.mosson@sll.se 2 Vad är implementering De procedurer som används för
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merFörberedelser och förutsättningar för förändringsarbete
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merKunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04
Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga
Läs merImplementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Läs merÅhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019
Framgångsrik undervisning och ledarskap i besvärliga klasser och skolor En översikt Föreläsare: Stefan Hertz www.stefanhertz.se 1 Vem är jag Utbildad SO lärare Pappa Lärarutbildare Skolutvecklare Coach
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merImplementering av lågaffektivt bemötande
Implementering av lågaffektivt bemötande Vad säger forskningen om implementering? Hur kan man öka chanserna att lyckas åstadkomma en förändring förbättring? Leg. psykolog David Franzén Plan för dagen 1.
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merenkätverktyget Beredskap för förändring
Om enkätverktyget Beredskap för förändring 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i
Läs merHur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten
Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merImplementering och förändring
Implementering och förändring 27 augusti 2014 Från nyhet till vardaglig nytta? Anneli.jaderland@skl.se Hyllvärmare eller värmande möte? Stolta ord på dammiga hyllor hur kan de bli nyttiga? Använd forskning
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merAnhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg
Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt
Läs merAlkohollinjen pågående och planerad utveckling
1 Alkohollinjen pågående och planerad utveckling Presentation på CES frukostseminarium om alkohol 2015-04-15 Kerstin Damström Thakker, Driftsansvarig 1 2 Vad Alkohollinjen kan erbjuda: 1 Utbildade rådgivare
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merArbetshäfte. Metodstöd i implementering. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:
Arbetshäfte Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx:08-123 400 00 Org.nr: 232100-0016 Enheten för implementering E-post: implementering@sll.se www.folkhalsoguiden.se
Läs merImplementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården
Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merLänsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med
Läs merProjekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende
Projekt Pinocchio Genombrottsprojekt För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Bakgrund Projekt Pinocchio Kunskap fanns.. Institutet
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merOm evidensbaserad praktik i socialt arbete
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man
Läs merUtvärdera din kommunikation
Utvärdera din kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Vill ha feedback på ditt sätt att kommunicera som ledare Vill stämma av dina medarbetares förväntningar på hur du kommunicerar med dem Vill
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merLedning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merFrån nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2011-09-02 karin.guldbrandsson@fhi.se 100% 0 Spridningskurvan (i bästa fall) Innovators (E. Rogers 2003) Tid
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merÖppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämelser stöd till brottsoffer resultat s kommun, inrapporterat Om öppna jämelser hemlöshet Öppna jämelser kring stöd till brottsoffer genomdes sta gången 2012. Jämelserna bygger på resultat från
Läs merFrån nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2010-09-03 karin.guldbrandsson@fhi.se Spridningskurvan (i bästa fall) (E. Rogers 2003) 100% Laggards 0 Innovators
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merLEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET
LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET i Socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården Versionshistorik Version Beskrivning Författare Datum 1 Upprättad Ingela Lundberg 2013-03-08 2 Revidering Ingela Lundberg
Läs merHälsofrämjande arbetsplatser
Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation
Läs merDelaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!
Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna! Vilka barn och unga räknas som närstående i Sörmland? HSL 2g BARN SOM NÄRSTÅENDE EN BREDDAD DEFINITION Barn har rätt till information, råd och stöd
Läs merDokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:
Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de
Läs merBrukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland
Brukarinflytande 24 november, Göteborg Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland Emma Ekblom Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland www.brukarstyrd.se
Läs merMetodkomponenter/Insatser och genomförande
Metod/Insatser och nde Steg 1 - Undersöka behov och förutsättningar Finns det ett upplevt behov (av tobaksförebyggande insatser på skolan)? Finns insikt om att förändring krävs (att nuvarande arbetssätt/förhållningssätt
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merRegionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merNationella indikatorer
Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merNätverksträff - Kontaktpersoner EBP
Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Tid Tisdagen den 27 augusti 2013, kaffe 09.30, 10.00 15.00 Plats Medverkande Deltagare Avgift Anmälan Sunderby folkhögskola Marianne Forsgärde Norrbottens kommuners,
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-08.45 Introduktion till projektet (Håkan) 08.45-09.30 Presentationer och introduktion
Läs merHandledning av AT-läkare Region Gävleborg
Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra
Läs merSystematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar Systematisk uppföljning och BBIC - erfarenheter och lärdomar Sofie Dahl, Socialt ansvarig samordnare/ kvalitetssamordnare, Hammarö kommun Ulrika
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merClaes Lundin, Projektledare Regionförbundet Jämtlands län
2012-09-27 Va gledning om implementering (bilaga 1) fo r Modell fo r mottagande och implementering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer pa a ldreomra det i Ja mtlands la n Ga ller fo r landsting,
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs mer