Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer?"

Transkript

1 Hur kan IBH användas i relation till Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer? Cecilia Björkelund, Enheten för allmänmedicin, Göteborgs Universitet Göteborgs Universitet

2 Det är mycket nu - psykisk ohälsa i dagens svenska primärvård Göteborgs Universitet

3 Primärvårdsperspektiv Många söker första linjens sjukvård (40 milj besök/år, >13 miljoner läk.besök /år, >700 olika diagnoser) Inga enskilda delar utan helheten som måste utvärderas generalistperspektivet Lika viktigt vem som INTE ska ha behandling (och vem som INTE ska remitteras vidare) En liten skillnad i handläggning har stor betydelse 1-2 miljoner besök per år för depression och ångest! Tillgänglighet och kontinuitet ger förutsättningar för god vård. Organisationen har medicinska effekter

4 Andel av befolkningen som söker per år % % 10 0 Särskilt boende Sjukhus spec.öppenvård primärvård Stefan Lindgren et al. För framtidens hälsa en ny läkarutbildning. Sid /13/2018

5 Närmare var tionde allmänläkarpatient är deprimerad, och mer än var tionde har ett ångestsyndrom Hälften får diagnos, av dem får/önskar hälften behandling De allra flesta söker för kroppsliga symtom (trötthet, sömnbesvär) Samsjukligheten hög - 75 % av all antidepressiv medicinering förskrivs i pv För var tredje patient på antidepressiva (SSRI): dålig effekt eller biverkningar

6 I primärvården Omkring 70% av alla individer som söker hälso-och sjukvården med symtom som depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa behandlas helt och hållet inom primärvården cirka 75% av antidepressiva skrivs ut i primärvården

7 % Antidepressiva mediciner (SSRI - DDD) Kvinnor och män (vuxna) % av befolkningen Kvinnor Män Göteborgs Universitet

8 Och som om inte detta vore nog Mellan 2011 och 2015 har primärvårdens nettokostnader per invånare ökat med drygt 3 procent, Men primärvårdens kostnadsandel minskat med en halv procentenhet i förhållande till övrig hälso- och sjukvård. Andelen läkare per invånare i primärvården har i förhållande till övriga specialistläkare minskat Antalet sjuksköterskor per invånare i primärvården har minskat. Tillgången på psykologer/psykoterapeuter i primärvården motsvarar inte alls behovet Göteborgs Universitet

9 Göteborgs Universitet

10 VAD SÄGER NATIONELLA RIKTLINJERNA? Vad gäller för effektivt omhändertagande i primärvården? Göteborgs Universitet

11 Primärvårdsnivån Hög tillgänglighet till primär bedömning Aktiv uppföljning Diagnostik Somatisk anamnes och relevant utredning Behandling Dokumentation Rutiner för suicidbedömning Erbjuda ett varierat vårdutbud anpassat efter den enskildes behov Kontinuitet Trygghet Utbildning och tillgång på personal med adekvat kompetens Göteborgs Universitet

12 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Effektivt omhändertagande Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 12

13 TILLGÄNGLIGHET VÅRDCENTRALER VÄNTETIDER I VÅRDEN SKL 120 % TELEFON SAMMA DAG BESÖK INOM 1 VECKA JÖNKÖPING Uppsala-Örebro Västerbotten

14 Hur erbjuda hög tillgänglighet och kontinuitet i primärvården? Och varför? Vid misstänkt depression eller ångestsyndrom ger hög tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov förutsättningar för en korrekt fortsatt handläggning, mycket god effekt på hälsa och minskad vårdkonsumtion.

15 Hur passar IBH in här? Integrerad beteendehälsa är ett långsiktigt kvalitetsarbete där man eftersträvar ett evidensbaserat och behovsstyrt omhändertagande med hög tillgänglighet. I praktiken innebär detta en roll för psykologen, kuratorn eller psykoterapeuten som är anpassad till den arbetskontext som primärvården utgör. Göteborgs Universitet

16 Vad är viktigt i primärvården? Att upptäcka Tillgång till behandlingsalternativ råd, självhjälp, psykologisk behandling, farmakologisk terapi, sköterskekontakt, familjestöd, sjukskrivning, kurator, FAR, arbetsterapeut, etc Möjlighet till återbesök, uppföljning, kontinuitet Stegvis vård Nära till psykiatrin

17 Screening av depression i primärvård och inom somatiska vården ökar inte tillgängligheten Cochrane-review 2005 (Gilbody 2005, 2007). Sammanlagt 16 studier- 13 genomförda i primärvård Gilbody S, Sheldon T, House A. Screening and case-finding instruments for depression: a meta-analysis. CMAJ 2008;178 (8):997. Slutsats screening av depression har ingen eller mycket liten betydelse för upptäckt, handläggning eller resultat av behandling i primärvård eller somatisk sjukhusvård. Screening som en åtgärd för att öka kvaliteten i vården bör motverkas Det saknas vetenskapliga bevis för att screening i sig ökar kvaliteten i vården.

18 Så vad är tillgänglighet? Tillgänglighet innebär både rent fysisk tillgänglighet, som telefontillgänglighet, öppethållande, bemanning och personalorganisation, men också bemötande, dialog, respekt och inlevelseförmåga. En stor andel av de som har psykiska besvär har inte svenska som förstaspråk t.ex. 9/13/2018

19 Basen är tillgänglighet och kontinuitet

20 Kontinuitet rad 5 Hälso- och sjukvården bör erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom. Åtgärden ger goda förutsättningar för att fånga upp allvarligare tillstånd och för att en effektiv behandling ges under hela sjukdomsförloppet 9/13/2018

21 Hur passar IBH in här? Integrerad beteendehälsa (IBH) är en teambaserad primärvårdsmodell inriktad på patienter med psykiska och beteenderelaterade hälsoproblem.... Av denna anledning arbetar man med stegvis vård och anpassar de evidensbaserade vårdinsatsernas längd och omfattning efter patientens individuella behov Kanske behöver kontinuitetaspekten stärkas på något sätt

22 Vid co-och multimorbiditet är kontinuitet I vården med strukturerade vårdprocesser och samverkan och samarbete mellan vårdpersonal med olika kompetenser en styrka (Rijken P.M, Bekkema N.; Sharma et al 2009) är kontinuitet associerat med stor reduktion I långtidsmortalitet (Wolinsky et al 2010) ger kontinuitet hälsoekonomiska vinster både inom primärvård och sjukhusanknuten vård

23 Tillgänglighet och kontinuitet ger möjlighet till Tidigt återbesök, förnyad bedömning, aktiv expektans Möjlighet att starta stegvis försöka första steget och om det inte hjälper - förnyad bedömning och diagnostik Möjlighet till återbesök, kontinuerlig uppföljning av förloppet, motivering till halvårslång behandling Möjlighet till långtidsuppföljning, ställningstagande till långtidsbehandling

24 Hur passar IBH in här? Korta, fokuserade behandlingar Sessionerna är i regel minuter. Antalet besök uppgår ofta till mellan 1 och 4, där man utgår från patientens behov och avslutar då denne svarar på behandlingen. Möjlighet till återbesök finns alltid och uppmuntras. Behandlaren arbetar med fokuserad ACT, motiverande samtal, beteendeaktivering eller kortfattad KBT. De korta behandlingstiderna ger även utrymme för längre behandlingsserier vid behov. Göteborgs Universitet

25 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 25

26 Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom Depression av Förstahandsbehandling av mild-medelsvår depression : KBT, internet-kbt IPT (manualbaserade, korttid) täta återbesök, tillgänglighet kontinuitet patientcentrerad konsultation Somatisk undersökning Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom Läkemedel först i andra hand utom vid melankoliska drag samt återinsjuknande Care Manager Samverkan PV Psykiatri Snabbt återinsättande AD vid recidiv Suicidprevention Ej väntrumsscreening

27 Hur öka tillgänglighet och kontinuitet? Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Finns endast evidens för Care Manager funktion: Att förstärka primärvårdsorganisationen med en för uppgiften speciellt tränad yrkesperson, t.ex. en sjuksköterska (i studierna benämnd care manager), som ansvarar för stöd och kontinuerlig kontakt med patienter med depression, och kombinera detta med andra åtgärder, t.ex. utbildning av vårdteamet och återkoppling av patientdata till behandlande läkare, är en effektiv implementeringsstrategi.

28 Hur passar IBH in här? Det är viktigt att poängtera att integrerad beteendehälsa inte i första hand är en behandlingsmetod, utan en organisatorisk förändring av vårdcentralens arbete med syfte att kunna ge bättre vård till fler patienter. Göteborgs Universitet

29 Endast de organisationsförändringar som kallas collaborative care samverkande vård - som innefattar komplexa interventioner kan reducera depression och öka patientnöjdhet och livskvalitet mer än sedvanlig vård OBS: Samverkan mellan professioner INOM vårdcentralen OBS! Göteborgs Universitet

30 Det finns evidens för helheten! Depression - lindrig och medelsvår form : Intervention med kombination av behandlingsåtgärder som i innefattar vårdprogram, patient- och anhörigutbildning, samarbete kring patienten av olika professioner och olika specialiteter, påminnelse- och övervakningssystem Telefonstöd till patienten God tillgång till psykologer Nära till psykiatrin har effekt vad gäller symtomreduktion patienttillfredsställelse adekvat behandling, ökning av vårdutnyttjande

31 SJUKSKRIVNINGSDATA SVERIGE Psykisk CMD Other Musculoskelettal Injuries No diagnosis Swedish Cecilia data Björkelund, on professor, work distriktsläkare abscence FoU primärvård due to illness 2015

32 Behandlade för depression/ångest - dödlighet Män Kvinnor

33 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 33

34 Vi använder triage-system på många vårdcentraler När diagnosen ångest eller depression ställts, bör även läkarbesök inkluderas Samsjuklighet vanlig Depression och ångest påverkar somatisk sjukdom och vice versa! Viktigt att vi samverkar kring individen personcentrering Hur vi organiserar oss och underlättar samverkan har medicinska effekter!

35 Vad gör en vårdsamordnare? Ger stöd och har regelbunden kontakt med patienten efter första läkarbesöket främst via telefon Stärker tillgänglighet och kontinuitet Följer symtom, följer upp och informerar om behandling Följer upp depressionssymtom och läkemedelsbehandling, stödjer patienten genom vårdkedjan Ger feedback till patientansvarig läkare/psykolog Göteborgs Universitet

36 Randomiserad kontrollerad studie vårdsamordnare psykisk ohälsa - PRIM-CARE - i svensk pv-kontextrandomiserad på vårdcentralsnivå Vårdcentraler 3 månader: Intervention med Vårdsamordnare på vårdcentralen Uppföljning 6 månader Uppföljning 12 månader 3 månader: Kontrollvårdcentraler med sedvanlig behandling Uppföljning 6 månader Uppföljning 12 månader Utbildning samt kontinuerligt stöd via forskningsstödpersonal och metodstödsutvecklare i regionen Göteborgs Universitet

37 Vad gör en vårdsamordnare? Patientkontakt Gemensam vårdplan Kontakt varje varannan vecka fr.a. per telefon Följer med MADRS-S Patientens kontakt in till vårdcentralen + Organisation Gemensam organisation för patientgruppen Ger feed-back till läkare/psykolog/psyk-socteam Omvärldskunskap samt kontinuitet och närhet till psykiatrin Göteborgs Universitet

38 Resultat: Depressionssymtom MADRS-S ** ** Björkelund C, Svenningsson I, Hange D, et al. Clinical effectiveness of care managers in collaborative care for patients with depression in Swedish primary health care:a pragmatic cluster randomized controlled trial. BMC Family Practice. 2018;19:28 DOI /s z

39 % Återgång till arbete och nettosjukskrivningstid * kontroll vårdsamordnare Återgång till arbete 0-3 mån Återgång till arbete 4-6 mån sjukskrivningstid 0-3 månader sjukskrivningstid 4-6 månader Björkelund C, Svenningsson I, Hange D, et al. Clinical effectiveness of care managers in collaborative care for patients with depression in Swedish primary health care:a pragmatic cluster randomized controlled trial. BMC Family Practice. 2018;19:28 DOI /s z Göteborgs Universitet

40 Vårdsamordnare psykisk ohälsa - resultat Björkelund C, Svenningsson I, Hange D, et al. Clinical effectiveness of care managers in collaborative care for patients with depression in Swedish primary health care:a pragmatic cluster randomized controlled trial. BMC Family Practice. 2018;19:28 DOI /s z Resultat Snabbare tillfrisknande Mer adekvat medicinering Bättre tillgång psykologkontakt Tidigare återgång till arbete Kortare sjukskrivningstid Patienterna rekommenderar vårdsamordnarkontakten i högre utsträckning

41 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Bedömning av självmordsrisk hos ungdomar och vuxna Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 41

42 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Bedömning av självmordsrisk hos ungdomar och vuxna Baskrav Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 42

43 Primärvård barn och ungdom idag och i morgon skolhälsovården, ungdomsmottagningarna, ungdomshälsan, barn- och ungdomsmedicinen, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) men större andel på vårdcentralerna framgent

44 Det stämmer bra! Integrerad beteendehälsa är ett långsiktigt kvalitetsarbete där man eftersträvar ett evidensbaserat och behovsstyrt omhändertagande med hög tillgänglighet. I praktiken innebär detta en roll för psykologen, kuratorn eller psykoterapeuten som är anpassad till den arbetskontext som primärvården utgör. Det innefattar 1. Konsultativt arbetssätt och tvärprofessionellt samarbete 2. Hög tillgänglighet 3. Korta, fokuserade behandlingar IBH skulle kunna passa väl in i en organisationsförändring på vårdcentralen där care managerfunktionen stärker tillgänglighet och kontinuitet och bidrar till ökat samarbete mellan olika professioner på vårdcentralen och bidrar till att vården anpassas efter varje individs behov under hela sjukdomsförloppet, men måste naturligtvis prövas i en (eller flera) kontrollerade studier i svensk primärvårdskontext innan eventuell breddimplementering. Viktigt med forskning i primärvården!!!

45 Göteborgs Universitet

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården

Läs mer

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri 2017-10-17 Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med Dr Uppdrag psykisk hälsa, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg tillsammans

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Integrerad beteendehälsa i primärvården Integrerad beteendehälsa i primärvården We don't see things as they are, we see things as we are. Anais Nin. Leg. psykoterapeut Jan Byström Capio vårdcentral Sävja, Beteendefokus AB Teol. kand., fil. kand.

Läs mer

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård 2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna

Läs mer

Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården. distriktsläkaren

Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården. distriktsläkaren Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården 30 distriktsläkaren 3 2018 När Capio vårdcentral Sävja utanför Uppsala införde ett nytt arbetssätt försvann köerna. Genom att integrera

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Integrerad beteendehälsa

Integrerad beteendehälsa Integrerad beteendehälsa Primärvårdsanpassad modell för integrerat arbete med psykisk ohälsa och beteenderelaterade problem Integrerad beteendehälsa, 2018-04-24, Erica Skagius Ruiz och Kocher Koshnaw Vilka

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

Nils Lindefors

Nils Lindefors Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1 IBH för nybörjare Hur kan vi med hjälp av vårdmodellen Integrerad Beteendehälsa (IBH/PCBH) nå ut till fler patienter? Vilka är vi? Nicola Silberleitner, leg. psykolog på Capio Vårdcentral Sävja Anneli

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

HSN:s planering och uppföljning

HSN:s planering och uppföljning HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande

Läs mer

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz SBU utvärderar sjukvårdens och socialtjänstens metoder och

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för sexuellt traumatiserade

Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för sexuellt traumatiserade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Andreas Falk TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-01-30 1 (4) HSN 2017-1967 Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Förbundsdirektionen den 22 mars Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Gap- och Konsekvensanalys för landsting och regioner i de fyra norra länen Västerbottens

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom 2018-02-21 Jarl Torgerson Docent, överläkare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syfte Det övergripande syftet är att kartlägga

Läs mer

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer

Läs mer

SÅ FÅR DU INTEGRERAD BETEENDE- HÄLSA ATT FUNGERA I PRAKTIKEN

SÅ FÅR DU INTEGRERAD BETEENDE- HÄLSA ATT FUNGERA I PRAKTIKEN Mats Dahlin SÅ FÅR DU INTEGRERAD BETEENDE- HÄLSA ATT FUNGERA I PRAKTIKEN Y Att arbeta som expert i nära samarbeten råd, tips och erfarenheter från Mats Dahlin. 70 VII Min personliga resa Min resa i primärvården

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3 Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer 1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad

Läs mer

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer