Pedersöre kommun. Bokslut Godkänt av kommunfullmäktige , 27

Transkript

1 Pedersöre kommun Bokslut 2016 Godkänt av kommunfullmäktige , 27

2 PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖREN KUNTA Bokslut för år 2016 Sida Detta är Pedersöre Inledning Bokslutets omfattning och innehåll Verksamhetsberättelse Verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Kommunens förvaltning och förändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Kommunens personal Redogörelse för hur den interna tillsynen har ordnats Redovisningsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Redovisningsperiodens resultat Verksamhetens finansiering Den finansiella ställningen och förändringen i den Totala inkomster och utgifter Koncernens verksamhet och ekonomi Samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser inom koncernen Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut med nyckeltal Styrelsens förslag till åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Budgetens förverkligande Uppföljning av målen för verksamheten och ekonomin Centralvalnämnden Revision Allmän förvaltning... 25

3 Ekonomiförvaltning Landsbygdsnämnden Dagvårds- och utbildningsnämnden Social- och hälsovård Tekniska nämnden Brand- och räddningsväsendet Byggnadsnämnden Miljövårdsnämnden Kulturnämnden Idrottsnämnden Budgetjämförelse för investeringsdelen Budgetjämförelse för resultaträkningsdelen Budgetjämförelse för finansieringsdelen Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Koncernkalkyler Noter Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkning Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvode Noter angående innehav i andra samfund Noter till koncernbokslutet Personalstatistik Bokslutets datering och undertecknande Använda bokföringsböcker Revisorspåteckning Revisionsberättelse

4 1(136) Detta är Pedersöre Historia Pedersöre kan räkna sig som en av ursprungssocknarna i Österbotten. Hur gammal Pedersöre egentligen är kan ingen med säkerhet säga, men år 1348 nämns sockennamnet Pedersöre, tillsammans med Mustasaari (Korsholm) och Närpes, för första gången i skrifterna. Det österbottniska kustlandet var vid denna tid uppdelat i dessa tre socknar och Pedersöre var då en storsocken som sträckte sig från Vörå i söder ända upp till Kemi i norr. Sedan blev Pedersöre mindre och mindre. Trenden svängde dock år 1977 när kommunerna Esse och Purmo åter sammanfördes med Pedersöre och bildade den "storkommun" som Pedersöre i dag utgör. Geografi Pedersöre kommun kan betecknas som en traditionell jordbruksbygd. År 2016 fanns i kommunen 323 aktiva jordbrukslägenheter, vars totala åkerareal uppgick till ha. Av jordbrukslägenheterna var 25 % mjölkproducenter, medan 22 % idkade någon annan form av husdjursskötsel. 14 % av jordbrukslägenheterna har ekologisk produktion. Pedersöre har medvetet satsat på en decentraliserad politik och består i dag av många levande och växande byar. Inom dessa byområden finns en bra närservice med närhet till både daghem, skola och arbetsplats. Levande byar och människonära service skall vara Pedersöres varumärke också framöver. Men Pedersöre är också en bit orörd och vacker natur. Kommunens totalareal är 823 km². Av denna areal är 790 km² land och 33 km² vatten. Vattenarealerna består till största delen av talrika insjöar i kommunens östra delar, samt av Esse och Purmo åar som rinner genom kommunen. För såväl kommuninvånarna som turisterna finns här goda möjligheter till fritidsfiske och rekreation. Trafikförbindelser Förbindelserna till och från Pedersöre är ypperliga. Europaväg 8 går tvärsigenom kommunen, likaså järnvägen. Närmaste järnvägsstation för personal- och godstrafik finns i Bennäs. Närmaste flygfält för både linjetrafik, chartertrafik och småplan finns i Kronoby, 25 km från Bennäs och närmaste djuphamn ligger i Jakobstad (Alholmen), 15 km från Bennäs. Avståndet från Pedersöre (räknat från kommunens administrativa centrum Bennäs) till de närliggande städerna är följande: Jakobstad 10 km, Karleby 35 km, Vasa 90 km och Seinäjoki 110 km. Befolkningen Sedan kommunsammanslagningen , då invånarantalet i Pedersöre kommun uppgick till 8 341, har befolkningsökningen i medeltal varit 68 personer per år. Under några år i mitten och slutet av talet hade Pedersöre kommun en negativ befolkningsutveckling, men under åren uppvisade kommunen på nytt en befolkningsökning. Denna trend bröts på nytt under 2016, när Pedersöre igan uppvisar en negativ befolkningsutveckling uppgick invånarantalet i Pedersöre till personer, vilket innebär en minskning med 56 personer hade 89,3 % av befolkningen svenska som modersmål, 8,7 % finska som modersmål och 2,0 % annat modersmål.

5 2(136) Tabell 1 Befolkningsutveckling (1.1) Antal personer Tabell 2 Befolkningen i de olika byarna antal pers. antal pers. Bennäs Edsevö Forsby Katternö Kyrkoby/Sandsund Kållby Lepplax Lövö Sundby/Karby Östensö Pedersöre Bäckby Lappfors Ytteresse Överesse Esse Lillby Nederpurmo Överpurmo Purmo Övriga PEDERSÖRE

6 3(136) Åldersstrukturen i kommunen är positiv var 23,6 % (2 625 personer) av befolkningen under 15 år. Denna procentsats överträffas i svenskfinland endast av Larsmo kommun. Samtidigt som andelen barn är stor är andelen 65 år och äldre relativt liten (17,1 % eller personer). Detta betyder att Pedersöre ligger under medeltalet både inom gamla Vasa län och i hela landet. Totalt sett är 82,8 %, eller personer i åldern 0 64 år. Tabell 3 Åldersstrukturen i Pedersöre 1.1 (samt jämförelse med Österbotten och hela landet) 0-14 år år 65 år - Pedersöre ,6 % 59,3 % 17,1 % Pedersöre ,8 % 59,5 % 16,7 % Österbotten ,4 % 61,1 % 21,5 % Österbotten ,4 % 61,5 % 21,1 % Hela landet ,3 % 63,2 % 20,5 % Hela landet ,4 % 63,7 % 19,9 % Befolkningens utbildningsstruktur uppgick den del av befolkningen som fyllt 15 år till personer. Av denna del hade personer avlagt examen på mellannivå och personer avlagt examen på högre nivå. Tabell 4 Utbildningsstrukturen i Pedersöre 1.1 (samt jämförelse med Österbotten och hela landet) Utbildning på mellannivå Utbildning på högre nivå Pedersöre ,5 % 21,5 % Pedersöre ,1 % 20,9 % Österbotten ,3 % 28,6 % Österbotten ,8 % 28,1 % Hela landet ,5 % 29,7 % Hela landet ,1 % 29,3 % Arbetsmarknaden Företagsamheten är typisk för Pedersöre och pedersöreborna. Regionens välfärd har sin grund just i den utbredda företagsamheten och den höga arbetsmoralen. Pedersöre är också känd som den företagsvänliga kommunen. I takt med att arbetsplatserna inom jord- och skogsbruket har minskat, har kommunen på olika sätt försökt hjälpa företagare att etablera sig. Tack vare hantverkartraditioner, yrkesskicklighet och företagaranda har ett mångsidigt näringsliv utvecklats. I slutet av år 2016 uppgick den totala arbetskraften i kommunen till personer. Den sysselsatta befolkningen uppgick till personer och arbetslöshetsprocenten var under året i medeltal 4,1 %.

7 4(136) Tabell 5 Arbetsplatser i kommunen/antalet sysselsatta 2014 Arbetsplatser i kommunen Antalet sysselsatta - inom jord- o. skogsbruk 10,2 % - inom industrin 36,1 % - inom handel o. service 53,0 % I Pedersöre var vi under och 1980-talet vana med en mycket låg arbetslöshetsgrad. I genomsnitt saknade 2 2,5 % av den yrkesverksamma befolkningen arbete under dessa årtionden. Den lågkonjunktur som landet råkade in i början av 1990-talet medförde också för Pedersöres del att antalet arbetslösa kraftigt höjdes. I slutet av 90-talet minskade arbetslösheten i kommunen på nytt för att under år 2009 börja öka igen. År 2010 började arbetslösheten på nytt gå ner och under de senaste åren har arbetslöshetsgraden hållit sig på ungefär samma nivå. Under år 2016 var antalet arbetslösa i medeltal 4,1 % av den totala arbetskraften. Tabell 6 Arbetslöshetsprocenten i Pedersöre Tabell 7 Sifferuppgifter om Pedersöre Befolkning Invånarantal Invånarantal Minskning pers pers. 56 pers. Kommunens ekonomi 2016 Inkomstskattesats 20,5 % Skatteinkomster, per invånare /inv. Skuldbördan, per invånare - Pedersöre kommun /inv. - Koncern /inv. Geografi och läge Totalareal 823 km 2 - jordareal 790 km 2 - vattenareal 33 km 2

8 5(136) Administrativt Kommunens administrativa ställning och förbindelser 2016 framgår av nedanstående: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Österbottens regionalbyrå, försvarsmakten Vasa valkrets Österbottens Tingsrätt Magistraten i Västra Finland Polisinrättningen i Österbotten Västra Finlands skatteverk, Österbottens skattebyrå Tullen i Västra och Inre Finland FPA, Österbottens försäkringsdistrikt Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral Österbottens lantmäteribyrå Kustens Skogscentral Vasa sjukvårdsdistrikt Österbottens förbund

9 6(136) Bokslut för år Inledning Från och med gäller bokföringslagen i tillämpliga delar också kommunsektorn (KomL 68). Bokföringsnämndens kommunsektion ger bindande anvisningar om hur bokföringslagen skall tillämpas. Bokslutet för år 2016 har uppgjorts med beaktande av stadgandena i bokföringslagen och förordningen samt de anvisningar som bokföringsnämndens kommunsektion gett i syfte att säkerställa att bokslutet ger en riktig och tillräcklig bild av kommunens verksamhet och ekonomi. 2. Bokslutets omfattning och innehåll Kommunens bokslut omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68). En kommun som har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig skall dessutom uppgöra koncernbokslut som en del av bokslutet. Koncernbokslutet omfattar resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys och noter till koncernbokslutet. Finansieringskalkylen utgör en bilaga till bokslutet. I balansboken ingår dessutom övriga bilageuppgifter, förteckning över använda bokföringsböcker, bokslutets underteckning samt bokslutsanteckning. 3. Verksamhetsberättelse 3.1 Verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Det allmänna läget i Pedersöre kommun är fortsatt stabilt och den ekonomiska aktiviteten i Pedersöreområdet har inte minskat på samma sätt som i landet i övrigt under de senaste åren. Arbetslösheten har också under 2016 hållits på en rekordlåg nivå ur ett nationellt perspektiv. I medeltal låg arbetslöshetsprocenten på 4,1 under året. Många företag utökade sin verksamhet och nyanställde personal under året. Kommunens invånarantal uppgick vid utgången av 2016 till personer. Kommunens bokslut för 2016 visar ett underskott på drygt euro. Resultatet är dock 0,7 miljoner bättre än budgeterat. Nettokostnaderna är 0,3 miljoner mindre än budgeterat och statsandelar och skatter är 0,4 miljoner mer än budgeterat. Verksamhetsintäkterna minskade med 1,2 miljoner euro jämfört med år 2015, till 14,7 miljoner euro. Minskningen beror på i huvudsak på att avloppsverket överfördes till Pedersöre Vatten. Verksamhetskostnaderna minskade med 0,3 miljoner euro, vilket motsvarar 0,3 procent. Verksamhetsintäkterna täcker 19,78 procent av kostnaderna, resten täcks med skatteinkomster och statsandelar. Den sammanlagda skattefinansieringen, innehållande skatter och statsandelar, var i praktiken oförändrad. Den sammanlagda summan av skatter och statsandelar är en miljon större än verksamhetens nettokostnader. Årsbidraget uppgår till 1,17 miljoner euro. Årsbidraget täckte 57 procent av avskrivningarna vilket innebär att resultatet blev negativt. Kommunens sammanlagda bruttoinvesteringar uppgick under 2015 till 3,9 miljoner euro. Investeringarna är 1,2 miljoner euro mindre än under föregående år och 0,8 miljoner mindre än den ursprungliga budgeten. Den största enskilda investeringen var byggandet av Purmo skola. Kommunen köpte mark för 0,15

10 7(136) miljoner euro och sålde tomter och fast egendom för 0,2 miljoner. Kommunen satsade sammanlagt 0,9 miljoner euro i utbyggnaden av kommunalteknik. Årsbidraget täckte 32 procent av investeringarna. Skuldsättningen hölls i stort sett oförändrad och uppgick vid utgången av 2015 till euro per invånare, eller totalt 20,5 miljoner euro. Diskussionen om regeringens stora reformprojekt, social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen, har fortgått under året. Kommunen har aktivt deltagit i diskussionen samt bevakat sina invånares intressen när det gäller möjligheterna till fortsatt heltäckande och högklassig serviceproduktion för kommuninvånarna i egen kommunalt självständig regi Kommunens förvaltning och förändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Efter flera år med negativ tillväxt eller nolltillväxt ökade volymen av bruttonationalprodukten i Finland i fjol med 1,4 %. Det var framförallt investeringarna och den privata konsumtionens som drog igång tillväxten, men exporten ökade också med 0,5 %. Under innevarande år väntas tillväxten fortsätta i samma takt. Exporten växer med uppskattningsvis 3 % tack vare tillväxten i världsekonomin och investeringarna fortsätter att öka, men den inhemska efterfrågan dämpas av det konkurrenskraftsavtal som ingåtts. Arbetslösheten som under fjolåret sjönk till 8,8 % fortsätter att minska under pågående år. Under fjolåret steg konsumentpriserna med 0,4 %. Inflationen bromsades av låga räntor och energipriser. I år kommer prisstegringen att vara dryga 1 %. De korta räntorna sjönk ytterligare under fjolåret man de långa terminsräntorna började stiga under slutet av året. Under 2017 är samtliga korta räntor negativa. Grundräntan som var 0,00 % under hela fjolåret fastställdes oförändrad för första halvåret Underskottet i de offentliga finanserna motsvarade ungefär 1,9 % av BNP under fjolåret. Den offentliga skuldsättningen ökade till 63,6 % av BNP. År 2017 kommer underskottet i de offentliga finanserna att fortsätta på samma nivå och skuldsättningsgraden fortsätter att öka om än i långsammare takt än tidigare.

11 8(136) Den ekonomiska aktiviteten i Pedersöreområdet har inte minskat på samma sätt som i landet under de senaste åren och sysselsättningsläget har inte heller påverkats lika mycket av krisen. Många företag i kommunen utökade verksamheten och nyanställde personal. Under fjolåret beviljades byggnadslov för 27 nya bostadhus (-3). Våningsytan på de bostäder som byggdes minskade med 18 %. Sammanlagda volymen på byggandet minskade också eftersom byggande av nya industriutrymmen avtog. Till en del kompenseras minskningen av ökande grundrenoveringar och reparationer. Kommunens egna investeringar uppgick till 3,9 miljoner euro. Arbetslösheten i Pedersöre steg till 4,1 % som årsmedeltal. Under början av 2017 har arbetslöshet fortsatt att vara låg. Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsatte och gårdarnas medelstorlek växte. Antalet aktiva lägenheter minskade med 14 st. Producentpriserna pressades neråt på grund av marknadsläget men eftersom kostnader för produktionsförnödenheter också minskade så steg lantbruksinkomsterna något efter flera år av tillbakagång. EU-stödet minskade och utbetalningstidtabellen försköts vilket påverkade gårdarnas lönsamhet och likviditet. För pälsdjursbranschen var fjolåret fortsättningsvis ett dåligt år även om prisnivån steg i december och försäljningen ökade. Början av det här året präglas av en spirande optimism med bättre priser på alla kvaliteter av skinn och bra avsättning för de skinn som bjuds ut. Produktionen av kommunala tjänster minskade under fjolåret. Antal utförda årsverken minskade med 3,3 (- 0,5 %). Främst beror minskningen på krympande volymer inom avbytarservicen och dagvården. Bokförda lönekostnaderna uppgick till 21,3 miljoner euro. Antalet innevånare var preliminärt ( ) Kommunens personal Totala antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 693 personer. Häri ingår samtliga hel- och deltidsanställda samt vikarier, sysselsättningsanställda och personer med tidsbestämda anställningsförhållanden. Timavlönade lantbruksavbytare och timlärare vid Medborgarinstitutet ingår inte i statistiken. Avdelning Kvinnor Män Totalt 2016 Totalt 2015 Hela kommunen Kommunstyrelsen Dagvårds- o. utbildningsnämnden Tekniska sektorn Kultur och fritid Redogörelse för hur den interna tillsynen har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut På basen av sektorernas verksamhetsberättelser och rapportering under året konstateras att verksamheten har skötts i enlighet med förordningar och bestämmelser. Två skadeståndskrav som sammanhänger med handläggningen av renoveringsbidrag har inkommit. I övrigt har inga rättelseyrkanden eller anspråk riktats mot kommunen på den grund att lagstadgade rättigheter skulle ha åsidosatts. Besvär eller rättelseyrkanden på grund av formfel har i regel avgjorts i enlighet med kommunens tolkning.

12 9(136) Uppnående av målen, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamhet Måluppfyllelsen har granskats i detalj för respektive budgetanslag. Specialsjukvårdens kostnader (Vasa sjukvårdsdistrikt) ökade med 0,8 miljoner mera än ordinarie budget skulle ha medgett. Hälso- och sjukvårdens (Malmskas) kostnader uppgår till 10,2 miljoner euro i enlighet med vad som budgeterats. Anslagen för socialomsorg, lokaltjänster, markområden och övrig (teknisk) verksamhet överskreds. Kostnadsredovisning och -medvetenheten behöver förbättras och uppföljning av verksamheternas effektivitet systematiseras. Mervärdesskattebehandlingen av inköpsfakturor granskades av en utomstående konsult. Granskningsrapporten medförde rättelse av 20 fakturor för en treårsperiod (0,04 %). Ordnande av riskhantering Riskerna i verksamheten har kartlagts i början av 2000-talet. Sakförsäkringarna har uppdaterats när förändringar i egendomsmassan skett. Verksamhetsriskerna har granskats i samband med de incidenter och skadefall som inträffat. Beträffande egendomsriskerna och verksamhetsriskerna bedöms försäkringsskyddet vara tidsenligt och tillräckligt täckande. En höjning av ansvarsskadeförsäkringens ersättningsbelopp utreds. Under året tecknade kommunen en avbrottsförsäkring som täcker extra kostnader (tillfälliga utrymmen) till följda av en sakskada på kommunens egendom. Kommunen har ett system för rapportering av inträffande skadefall och nära ögat situationer. Beträffande personriskerna har ingen systematisk riskkartläggning gjorts. Arbetsolycksfallsriskerna är i huvudsakligen förknippade med resan till och från arbetet. Halkningsolyckor är en onödig extrakostnad för verksamheten. Riskerna ökar och utvärderingen försvåras i takt med att verksamhetsomgivningen blir mera komplex. Tillsyn av anskaffningar, överlåtelse och skötsel av tillgångar Kommunen har fastställda anskaffningsdirektiv. Anskaffningsbefogenheterna har reglerats i förvaltningsstadgan samt de delegeringsbeslut som fattats på basen av densamma. Kännedomen om upphandlingslagens bestämmelser behöver förbättras. Märkning och registrering av lösegendom sker inte systematiskt. Avtalsverksamhet Inga större problem har förekommit i samband med verkställigheten av de avtal som kommunen ingått. Inom projektverksamheten inlämnade kommunen besvär över ett återbetalningskrav på grund av formfel. Förteckning över ingångna avtal har uppgjorts. Bedömning av hur den interna övervakningen är ordnad Ansvaret för ordnande av den interna övervakningen åligger kommunledningen. I praktiken sköts den interna övervakningen av sektor- och enhetschefer. Direktiv för hur den interna övervakningen skall ordnas fastställdes i februari Styrelsen bedömning är att den interna övervakningen fyller kraven för att säkerställa verksamhetens laglighet och effektivitet samt trygga finansiella tillgångar och annan egendom. Största delen av de målsättningar som uppställts av fullmäktige har nåtts, missbruk har inte uppdagats och kommunen är inte part i någon pågående rättstvist.

13 10(136) 3.3 Redovisningsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Redovisningsperiodens resultat Redovisningsperiodens resultat är ,89 euro. Avskrivningsdifferensen minskar med ,74 motsvarande avskrivningarna på renoveringen och tillbyggnaden av Sursik skola. Räkenskapsperiodens underskott blir därefter ,15. Resultaträkning (1 000 ) (1 000 ) Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Minskning av avskrivningsdifferens Räkenskapsperiodens över-/underskott Nyckeltal: Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 19,78 21,35 Årsbidrag/Avskrivningar, % 57,05 109,51 Årsbidrag, euro/invånare Antal invånare (31.12) Periodens underskott är ,15 euro. Jämfört med föregående år försämrades resultatet med1,1 miljoner euro. Resultatet är ändå 0,7 miljoner euro bättre än budgeterat. Nettokostnaderna är 0,3 miljoner mindre än budgeterat samtidigt som statsandelar och skatter överstiger budgeten med 0,4 miljoner. Verksamhetsintäkterna minskade med 1,2 miljoner från föregående år till 14,7 miljoner euro. Minskningen beror till största delen på att avloppsverksamheten överfördes till Pedersöre Vatten. Verksamhetskostnaderna däremot minskade endast med 0,3 miljoner euro vilket motsvarar 0,3 procents minskning. Verksamhetsintäkterna täcker 19,78 % av kostnaderna. Resterande del skall täckas med skatteinkomster och statsandelar. Den sammanlagda skattefinansieringen (skatter + statsandelar) var i praktiken oförändrad (-0,1 %). Summan av skatter och statsandelar är 1,0 miljon euro större än verksamhetens nettokostnader. Ränteintäkter och finansiella intäkter överstigar finansiella kostnaderna med euro och därigenom uppstår ett årsbidrag om euro.

14 11(136) Under fjolåret täckte årsbidraget endast 57 % av avskrivningarna, vilket innebär att resultatet blev negativt. Avskrivningarna innehåller också slutavskrivning av de objekt som rivits och nedskrivningar på fastigheter som sålts. De sammanlagda skatteintäkterna överstiger budgeten med 0,3 miljoner euro, vilket främst beror på att samfundsskatteinkomsterna ökade mera än budgeterat. Kommunen fick 25,3 miljoner i statsandelar, vilket är 0,1 miljoner mera än budgeterat Verksamhetens finansiering Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Bokslut 2016 Bokslut 2015 (1 000 ) (1 000 ) Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåning Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 0 0 Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

15 12(136) Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, t euro Intern finansiering av investeringar, % 31,71 50,55 Låneskötselbidrag 1,03 1,48 Kassamedel 31.12, mn euro 0,50 3,47 Kassautbetalningar/år, mn euro 81,1 81,5 Likviditet, kassadagar 2 16 Sammanlagda bruttoinvesteringarna uppgår till 3,9 miljoner euro. Kommunen sålde samtidigt tillgångar för 3,7 miljoner (avloppsverket) och lyfte finansieringsandelar om 0,2 miljoner euro, vilket gör att de bokföringsmässiga nettoinvesteringarna är negativa. Bolagiseringen av avloppsverksamheten påverkar också investeringsbehovet. Investeringarna är 1,2 miljoner mindre än föregående år och 0,8 mindre än den ursprungliga budgeten för året. Den största enskilda byggnadsinvesteringen var byggandet av Purmo skola. Kommunen köpte mark för 0,15 milj. euro och sålde tomter och fast egendom för 0,2 milj. euro. Byggande av kommunalteknik (vägar) till olika detaljplaneområden kostade sammanlagt 0,9 milj. euro. Kommunens inkomstfinansiering (årsbidraget) motsvarar 32 % av investeringarna. Nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna var plus euro. På grund av detta hölls skuldsättningen i stort sett oförändrad. Under de 5 senaste åren har det sammanlagda kassaflödet av verksamheten och investeringarna ändå varit 5,4 miljoner negativt. Långfristiga lånen avkortades med 1,1 miljoner euro. Kommunen lyfte inga nya långfristiga lån under året, men kortfristiga skuldsättningen ökade med 1 miljoner euro. Kassamedlen minskade med 3,0 miljoner euro och likviditeten mätt i antalet kassadagar minskade till 2 dagar. 3.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansanalys (1 000 ) (1 000 ) AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 7 0 II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

16 13(136) (1 000 ) (1 000 ) III Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar C RÖRLIGA AKTIVA II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar IV Kassa och bank PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital IV Övriga egna fonder V Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder VI Räkenskapsperiodens överskott/underskott B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens D FÖRVALTAT KAPITAL Donationsfondernas kapital E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar

17 14(136) Nyckeltal Soliditetsgrad % 57,11 54,93 Relativ skuldsättningsgrad, % 36,05 39,71 Ackumulerat överskott, euro Ackumulerat överskott, euro/invånare Lånestock 31.12, euro Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, euro Antal invånare Balansens slutsumma minskade med 4,2 miljoner euro, vilket till största delen sammanhänger med bolagiseringen av avloppsverksamheten. Tillgångarnas värde minskade också på grund av en del andra fastighetsöverlåtelser Summan av de kommunala bostadslån som beviljats från bostadslånefonden var euro. Lånefodringarna på koncernbolag uppgick till 3,3 miljoner euro. Balansgruppen bestående aktiva minskade med 0,5 miljoner. Balansgruppen rörliga aktiva minskade med 3,6 miljoner euro eftersom fodringarna minskade. Sammanlagda skuldsättningen minskade till 20,5 miljoner euro eller euro per invånare. Den relativa skuldsättningsgraden utvisar hur stor andel av driftsintäkterna som skulle behövas för att återbetala det främmande kapitalet. För att betala bort det främmande kapitalet skulle det krävas 36 % av ett års intäkter. Soliditeten som utvisar kommunens förmåga att klara av sina förpliktelser på lång sikt steg till 57,11 %. 3.5 Totala inkomster och utgifter Kommunens totala inkomster och utgifter 2016 INKOMSTER Verksamhet UTGIFTER Verksamhet Verksamhetsintäkter ,63 Verksamhetskostnader ,62 Skatteinkomster ,64 - Tillverkning för eget bruk ,46 Statsandelar ,00 Räntekostnader ,50 Ränteintäkter ,57 Övriga finansiella kostnader ,90 Övriga finansiella intäkter ,52 Överlåtelseförluster för nyttigheter som hör till bestående aktiva 0,00 Överlåtelsevinster på nyttigheter som hör till bestående aktiva ,76 Investeringar Investeringar Investeringsutgifter ,57 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,00 Finansieringsverksamhet Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva ,05 Ökning av utlåning ,55 Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån ,12 Minskning av utlåning ,39 Minskning av kortfristiga lån 0,00 Ökning av långfristiga lån 0,00 Minskning av eget kapital 0,00 Ökning av kortfristiga lån ,00 Ökning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt ,04 Totala utgifter sammanlagt ,80

18 15(136) 3.6 Koncernens verksamhet och ekonomi Samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernen Pedersöre kommun består av 25 olika samfund. I koncernbokslutet har 18 av dessa sammanställts med kommunen. Enligt bokföringsanvisningarna behöver intressesamfund och samägda samfund inte längre ingå i koncernbokslutet. Av noterna till balansräkningen skall dock kommunkoncernens andel av det främmande kapitalet i dessa bolag framgå. Kommunkoncernen Sammanställda Utelämnade Dottersamfund Fastighets- och bostadsaktiebolag 7 0 Bolag som bedriver kommunal affärsverksamhet 2 Föreningar 1 Samkommuner 9 Intressesamfund 5 Samägda samfund 1 Sammanlagt 18 7 Koncernstrukturen presenteras detaljerat i not Styrning av koncernens verksamhet Kommunfullmäktige godkände förslaget till koncerndirektiv i maj Enligt direktivet är det kommunfullmäktige som fastställer ägarpolitiken och godkänner målen för kommunkoncerns verksamhet. Kommunstyrelsen leder kommunkoncernen och svarar för att tillsynen över de olika samfunden är ordnad på behörigt sätt. Kommundirektören ansvarar för den operativa ledningen av kommunkoncernen samt följer upp hur ägarpolicyn fullföljs Väsentliga händelser som gäller koncernen Det renoverade och tillbyggda huvudbiblioteket, kulturhuset AX, invigdes under året. Efter att projektet genomförts kommer det att överlåtas till Fastighets Ab Bennäs Servicecentrum som sköter fastighetens drift. Bolagets aktiekapital höjs genom en riktad aktieemission till kommunen. Pedersöre bostäder färdigställde ett nytt stödboende i Sandsund. Kårkulla hyr bostädernas allmänna utrymmen och står som garant för hyrorna. Vatten- och avloppsverken i nejden beviljades år 2015 statligt understöd för ett samprojekt som omfattar byggande av krisvattenledningar och nya avloppsvattenledningar. Pedersöre Vatten fungerar som genomförare av projektet. Under fjolåret genomfördes skede 2 av projektet. Avloppsverkets verksamhet överläts till Pedersöre Vatten från och med Malmska Fastigheters samkommun avbröt planeringen av ett nytt tillredningskök för social- och hälsovårdsverkets och staden Jakobstads behov. I stället planerades ett fördelningskök enbart för social- och hälsovårdens behov.

19 16(136) Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Kommunfullmäktige godkände förslaget till koncerndirektiv i maj Enligt direktivet ansvarar kommundirektören för kommunens del för den operativa ledningen av kommunkoncernen samt följer upp hur ägarpolicyn fullföljs och meddelar kommunstyrelsen de väsentliga händelser och eventuella missförhållanden som han varseblivit. Under året uppdagades inga väsentliga brister i koncerntillsynen. Fastighetsbolagens ekonomi var någorlunda i balans under fjolåret. Pedersöre Vatten och Pedersöre Värme uppvisade goda resultat. Malmska Fastigheters samkommun visar ett överskott om 0,7 miljoner euro. Vasa Sjukvårdsdistrikt, Söfuk och Kårkulla bokförde alla ett resultat om 1 miljon euro. Centraliserade koncernfunktioner används delvis inom upphandling och försäkringsverksamhet av dottersamfunden och en del intressesamfund. Städning, gårdskarlstjänster, visst fastighetsunderhåll och löneräkning sköts som koncerntjänst till självkostnadspris. Pedersöre Vatten har systematiskt kartlagt, och vidtagit åtgärder för att förebygga risker för kontaminering av hushållsvattnet. Ingen systematiskt riskkartläggning som gäller samtliga koncernsamfund har gjorts Koncernbokslut med nyckeltal Koncernresultaträkning (1000 ) (1000 ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Immateriella rättigheter 2. Övriga utgifter med lång verkningstid Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning enligt plan Nedskrivningar -110 Extraordinära poster -2-3 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsposter Räkenskapsperiodens skatter Latenta skatter 0 0 Minoritetsandelar -1-8 Räkenskapsperiodens överskott/underskott

20 17(136) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 34,59 34,84 Årsbidrag/Avskrivningar % 90,92 115,42 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Koncernens årsbidrag sjönk till 3,3 miljoner, vilket inte täcker avskrivningarna. Försämringen beror helt och hållet på kommunens dåliga resultat. Underskottet i koncernresultaträkningen är euro. De övriga koncernsamfundens samlade överskott är alltså euro, vilket motsvarar målsättningen. Det är i huvudsak samkommunerna som visar överskott medan dotterbolagens resultat sammantaget är euro. Kovjoki Vattens vinst före skatt motsvarar 10,5 % av omsättningen. Koncernens finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster 0-3 Räkenskapsperiodens skatter Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 0 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar 14-4 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

21 18(136) Finansieringsanalysens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, t euro Intern finansiering av investeringar, % 34,37 62,06 Låneskötselbidrag 0,61 0,69 Likviditet, kassadagar Under fjolåret finansierades 35 % av investeringarna på koncernnivå via årsbidraget. Det sammanlagda kassaflödet av verksamheten och investeringarna under 5 år var 13,8 miljoner negativt, vilket förklarar varför skuldsättningen har stigit under samma period. Likviditeten mätt som antal kassadagar sjönk kraftigt på grund av kommunens dåliga likviditet.

22 19(136) Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIV Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 7 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar o. pågående nyanläggningar Placeringar Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Andel i intressesamfund FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel 3 2 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter/varor Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 5 2 Övriga fordringar Latenta skattefordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar 0 Placeringar i penningmarknadsinstrument 6 7 Masskuldebrevslånefordringar Övriga värdepapper Kassa och bank

23 20(136) PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVERINGAR 0 0 Avskrivningsdifferens 0 0 Reserver 0 0 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 0 0 Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital 4 4 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån 0 0 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott 0 0 Skulder till leverantöret 0 0 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar 0 0 Kortfristigt Masskuldebrevlån 0 0 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar Latenta skatteskulder 1 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 47,20 46,77 Relativ skuldsättningsgrad, % 47,36 49,17 Koncernens lånestock 31.12, euro Koncernskuldsättning, euro/invånare Lånefordringar, euro

24 21(136) Koncernbalansens slutsumma är 83,4 miljoner euro. Koncernsamfunden står för 18,6 miljoner euro. Koncernbalansen är 29 % större än kommunens balans. Koncernskuldsättningen minskade med 0,4 miljoner, vilket är 0,3 miljoner mera än minskningen av kommunens egen skuldsättning. Vid årsskiftet uppgick koncernens skulder till 30,6 miljoner euro eller euro per invånare. Koncernsamfundens skuldsättning utgör således knappt 50 % av kommunens egen skuldsättning. 3.7 Styrelsens förslag till åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens underskott uppgår till ,15 euro. Kommunstyrelsen föreslår att underskottet förs till kontot överskott från tidigare år.

25 22(136) 3.8 Budgetens förverkligande Uppföljning av målen för verksamheten och ekonomin Resultatområde: Centralvalnämnden Ansvarsperson: kanslichef Gundel Löf Ordinarie Deltagit i antal sammanträden Melin, Martin, ordf. Jansson, Tuija, viceordf. Backman, Carola Sjö, Mary Willman, Johan Löf, Gundel, sekr. Ersättare inkallas) (ersättarna i centralvalnämnden är inte personliga utan uppställda i den ordning de Bergqvist, Helena Snellman, Charlotte t.om Joskitt, Helena fr.o.m Ekman, Stephan Haga, Benny Stubb, Kurt Nuvarande verksamhet Centralvalnämnden och de tretton valnämnderna och valbestyrelsen för Pedersheim, Purmohemmet, Esselunden och Hedbo handhar de praktiska rutinerna och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen och hemmaröstningen inför varje val. Allmänna förhandsröstningsställen i kommunen finns i kommungården i Bennäs och på Överesse och Purmo bibliotek. Under år 2016 förekom inga val. Ekonomi Bokslut Centralvalnämnden 2015 Intäkter Kostnader NETTO Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse

26 23(136) Resultatområde: Revision Ansvarsperson: revisionsnämnden Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Pettersson, Roger, ordf. 6/6 Forsblom, Terese - Käcko, Guy, viceordf. 3/6 Borgmästars, Görel - Hägglund, Maila 6/6 Stordahl, Maj-Britt - Kaipio, Birgitta - Käld, Markus 6 Inborr, Gun 6/6 Bjon, Carl-Axel - Stenmark, Tore 6/6 Snellman, Sixten - Revisionsnämnden har sammanträtt 6 gånger under året. Verksamhetsidé Revisionsnämnden granskar kommunens förvaltning och ekonomi. Till nämndens uppgifter hör även att bereda ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin för fullmäktige, samt att bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige har fastställt även har uppnåtts. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Revision Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Revisionsnämnden organiserar revisionsverksamheten så att denna kan utföras i enlighet med god revisionssed. Revisionsnämnden avger en utvärderingsberättelse som sporrar kommunens tjänstemän, anställda och förtroendevalda till fortsatt engagemang för kommunen bästa. Revisionstjänster köps från OFR-samfund Förutom den årliga utvärderingen av hela kommunens verksamhet och ekonomi görs en mera ingående utvärdering av miljövårds-, byggnads-, kultur- och idrottsnämnden. Tjänster för extern revision omfattande 16 revisionsdagar per år köps in. Revisionsnämnden avger en utvärderingsberättelse för år 2016 till kommunfullmäktige för behandling inom juni månad. BBO Audiator Ab har utsetts till kommunens revisionssamfund för mandatperioden och utför revisionen enligt avtal. Utvärderingsarbetet följer uppgjort arbetsprogram för utvärderingen av budgetåret. 100 % Resultatet uppnått. 100 % Resultatet uppnått. 100 % Resultatet uppnått. 100 % Resultatet uppnått.

27 24(136) Ekonomi Revisionsnämnden Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO

28 25(136) Resultatområde: Allmän förvaltning Ansvarsperson: kanslichef Gundel Löf Kommunfullmäktige Deltagit i antal sammanträden Ordförande: Boström, Kaj SFP 7/7 I viceordförande: Pettersson, Roger KD 6/7 II viceordförande: Holmqvist-Nybacka, Karin SFP 7/7 Ledamöter: Back, Eivor SFP 4/7 Backlund, Christian SFP 6/7 Berger, Helena SFP 7/7 Björklund, Mats KD 7/7 Björkskog, Nils-Erik KD 7/7 Dahlin, Christian SFP 7/7 Eriksson, Roger SFP 7/7 Finne, Per-Erik SFP 7/7 Forsblom, Greger SFP 7/7 Forsblom, Susanne KD 4/7 Forsström-Fellman, Anette SFP 2/7 Hjulfors, Bernhard SFP 6/7 Holmäng, Johanna SFP 5/7 Häggblom, Carola SFP 6/7 Häggman, Roger SFP 6/7 Häll, Tarja SFP 7/7 Käcko, Guy SFP 5/7 Käldman, Leif SFP 7/7 Källman, Carl-Johan SDP 5/7 Lindfors, Ralf KD 6/7 Nylund, Mats SFP 5/7 Nylund, Tommy KD 6/7 Pettersson, David KD 7/7 Roslund-Nordling, Camilla SFP 7/7 Sandberg, Henrik SFP 7/7 Snellman, Matts SFP 6/7 Stenmark, Tore SFP 7/7 Sundkvist, John KD 6/7 Wiklund, Senja KD 6/7 Wärn, Mathias SFP 6/7 Östman, Majvor KD 7/7 Överfors, Johanna SDP 6/7 Ersättare: Borgmästars, Yvonne SFP 7 Ede, Torbjörn SFP 6 Borgmästars, Görel SFP 7 Kass, Pia SFP 1 Snellman, Patrik SFP 2 Käld, Markus KD 5 Lasén, Mikael KD 3 Rif, Peter KD 2 Kock, Viktor SDP 4 Wikström, Bjarne SDP 1 Sekreterare: Löf, Gundel

29 26(136) Kommunfullmäktige höll 7 sammanträden under året. Den politiska representationen i kommunfullmäktige var SFP 23, KD 10 och SDP 2. Bland viktiga frågor som kommunfullmäktige behandlade under året kan nämnas: - Inköp av mark i Lappfors, Överesse och Nederpurmo. - Ändring av delgeneralplaner i Nederpurmo, Lövö, Östensö, Lepplax och Forsby. - Ändring av detaljplaner i Östensö och Bennäs. - Ändring av Lepplax strandgeneralplan. - Godkänt välfärdsplan för barn och unga Mål och resultat 2016 Mål 2016; Kommunfullmäktige Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Verka för att utveckla Pedersöre kommun till en livskraftig, serviceinriktad och konkurrenskraftig kommun med en bibehållen självständighet. Befolkningstillväxt Fler arbetstillfällen Ökad växelverkan med omvärlden. Fungerande processer. Invånarna känner delaktighet i samhället. Konkret öppet arbetssätt, effektiv serviceproduktion. Konkurrenskraftig verksamhet. Fortsatt hög servicenivå, inga nedskärningar i servicen, fortsatt låg arbetslöshet, satsningar på servicen särskilt inom utbildningssektorn. Satsningar på bostadsområden och infra. Självständighet. Kommunstyrelsen Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Sandberg, Henrik, ordf. SFP 22/22 Wärn, Mathias SFP Lindfors, Ralf, viceordf. KD 21/22 Björkskog, Eva KD 1 Back, Eivor SFP 18/22 Hjulfors, Bernhard SFP 2 Eriksson, Roger SFP 22/22 Borgmästars, Yvonne SFP 1 Finne, Per-Erik SFP 21/22 Käldman, Leif SFP 1 Forsblom, Greger SFP 22/22 Häggman, Roger SFP Forsström-Fellman, Anette SFP 8/22 Berger, Helena SFP 14 Holmäng, Johanna SFP 19/22 Häggblom, Carola SFP 2 Pettersson, David KD 21/22 Östman, Majvor KD 1 Wiklund, Senja KD 19/22 Lasén, Mikael KD 1 Överfors, Johanna SDP 20/22 Källman, Carl-Johan SDP 1 Svenfors, Stefan, föredragande Löf, Gundel, sekreterare Kommunstyrelsen har två sektioner; personalsektionen och planläggningssektionen. Kommunstyrelsen höll under året 22 sammanträden. Den politiska representationen i styrelsen var SFP 7, KD 3 och SDP 1.

30 27(136) Antalet förtroendeplatser i fullmäktige, styrelsen och nämnderna var under året 116, av dessa var 51 eller 44 % kvinnor. Under året har följande arbetsgrupper och kommittéer fungerat: handikappråd näringslivsdelegation trafiksäkerhetskommitté veterandelegation äldrerådet planerings- och byggnadskommittéer för aktuella byggprojekt Mål och resultat 2016 Mål 2016; Kommunstyrelsen Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Pedersöre är en attraktiv kommun att leva och bo i. Kommuninvånarna i Pedersöre ska få ut bästa möjliga kommunala tjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och kvalitet. Pedersöre uppfattas ha ett positivt näringslivsklimat. Attraktivt för företagsetableringar. Effektiv samhällsplanering. Goda kommunikationer till och från kommunen. Hur väl uppfyller serviceproduktionen invånarnas behov? Respons Invånarenkät. Nya företagsetableringar/utvidgad verksamhet. Uppföljning av egen verksamhet, dokumentation, protokoll, bokslut. Förverkligade planer Nöjda kommuninvånare och besökare. God livsmiljö, Befolkningstillväxt. Företagsetableringar. Effektiverad markanvändning. God tillgänglighet. Kommunstyrelsen arbetar systematiskt och konsekvent. Det finns en långsiktighet och framsynthet i planeringen. Dokumentation och beslut som bygger på tillförlitliga fakta. Förbättringar i tillgängligheten, bl.a. Järnväg och flygförbindelser utvecklats. Nya företagsetableringar. Satsningar på markplanering och användning. Systematiskt arbete för att bevaka invånarnas intressen gällande de statliga reformerna. Satsningar på servicenivån. Inga nedskärningar i servicen. Fortsatt långsiktig planering. Effektivare styrning och ökad effektivitet i den egna verksamheten, omfattande hela kommunkoncernen. Förstärka inflytandet i samarbetsorganisationer. Kostnadsutveckling. Effektiverad koncernstyrning. Ökad effektivitet i samarbetsorganisationerna, samt minskade kostnader. Koncernstyrningsarbetet fortsatt. Koncentrerat ägande i koncernbolag. Arbetet med effektivare koncernstyrning fortsätter under 2017.

31 28(136) Utvecklande av näringslivet Målsättning Enligt ekonomiplanens skrivning skall Pedersöre kommun fortsättningsvis bedriva en aktiv näringspolitik, primärkommunalt och inom ramen för Jakobstadsnejdens näringscentral Concordia. Arbetslösheten som hösten 2015 var 3,4 % skall inte överstiga 4 % vid planeperiodens utgång. Kommunen skall dessutom fortsätta med sin aktiva markanskaffnings- och industritomtspolitik och inte undandra sig sitt ansvar när det gäller att tillhandahålla industri- och affärslokaler. Övriga mål för näringspolitiken är att utnyttja de möjligheter som riksvägen erbjuder och att stärka kommuncentrum i Bennäs. Kommunen skall planera tomter för utrymmeskrävande handel och industri och även planera alternativ för mänskor som vill ha stora bostadstomter. Åtgärder som stärker förutsättningarna för detaljhandeln bör vidtas. Fostran till entreprenörskap skall stödas. Utvärdering Under året sålde kommunen 6,2 ha tomtmark, varav 5,8 ha industritomtmark. Kommunen köpte 12,0 ha mark. RM-Motors och Scan Mould löste in de industrihallar där respektive företag verkar. Efter det har kommunen två industrihallar i egen balans. Utrymmena är uthyrda frånsett delar av den sk. Esse Möbel hallen. År 2003 inrättade kommunen ett företagarpris som skall delas ut varje år i samband med företagarmiddagen. År 2016 gick företagarpriset till Fresh Servant. Företagarmiddagen hölls i företagets nybyggda personalmatsal. Sysselsättningsläget försämrades något under året. I december var arbetslösheten 4,5 %. Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia hade sitt sextonde verksamhetsår under år Concordia fungerar som en regional samordnare av utvecklingsstrategier för Jakobstadsområdet och koordinerar den regionala markanvändningsplaneringen via den markanvändningsgrupp som finns tillsatt. Rådgivning och konsultering för nystartade företag sköts också av Concordia (nyföretagarcentralen). Från och med 2016 handhar Concordia också turistmarknadsföringen. Reservering för sysselsättning Nuvarande verksamhet Kommunen ordnar sysselsättning för arbetslösa med hjälp av den lönesubvention som arbets- och näringsbyrån beviljar, ordnar sommararbete för ungdomar och stöder föreningar, företag och privatpersoner som anställer ungdomar från Pedersöre i sommarjobb. Dessutom aktiverar kommunen långtidsarbetslösa genom att ordna arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Korttidsjobb för ungdomar Pedersöre kommun anställer pedersöreungdomar i korttidsjobb. Lönekostnaden faktureras av arbetsgivaren, men kommunen står för försäkringar och sociala avgifter. Systemet har införts för att hjälpa unga i Pedersöre att få en första kontakt med arbetslivet.

32 29(136) - Arbetsgivare kan vara t.ex. privatpersoner, föreningar, företag eller församlingar. - Kan beviljas från det år man fyller 14 (med beaktande av lagen om unga arbetstagare) till det år man fyller 21 år. - Beviljas endast för sommarjobb (maj till september), undantag: o anställda för gräsklippning och trädgårdsarbete får fortsätta till säsongens slut o privatpersoner, församlingar och föreningar kan anställa korttidsjobbare även under vintern, t.ex. för snöskottning, barnskötsel, städning etc. Obs! inte för företagsverksamhet. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Sysselsättning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Sysselsättning för arbetslösa ordnas i den omfattning som arbets- och näringsbyråns anslag och antalet stödberättigade medger. Antal arbetslösa som sysselsätts via lönestöd eller i rehabiliterande arbetsverksamhet. Minst 35 st 12 st nya beslut om lönestöd, 31 st i rehabiliterande arbetsverksamhet. Kommunen anställer ungdomar i sommarjobb, både inom kommunens egna verksamhetsenheter och för ideella föreningars behov. Antal ungdomar som anställs i sommarjobb. Minst 105 st 113 st Företag, föreningar och privatpersoner som anställer ungdomar från Pedersöre i sommarjobb understöds via kommunens system för korttidsjobb. Antal ungdomar anställda i korttidsjobb. Minst 75 st 99 st Planläggning Nuvarande verksamhet Huvuduppgifterna för planläggaren är följande: Ansvarar för kommunens detalj- och generalplanering. Är kommunens kontakt till myndigheter i planläggningsfrågor. Deltar i uppgörandet av regionala planer. Gör utredningar av markägar- och fastighetsutredningar i anslutning till planering. Utför inventeringar i anslutning till detalj- och generalplanering. Deltar i kommunens markförhandlingar. Är kommunens offentliga köpvittne. Är sekreterare i planläggningssektionen. Deltar i trafiksäkerhets- och vägnätsplanering. Kundservice.

33 30(136) Mål och resultat 2016 I enlighet med målsättningarna för 2016 har revideringarna av Östensö och Lövö delgeneralplaner slutförts liksom detaljplan för bostadsområdet Rödberget. Även ändringarna av Ytteresse detaljplan (Storklubb) och ändringen av Bennäs detaljplan för möjliggörande byggande av en ny parkeringsplats vid tågstationen färdigställdes under Arbetet med utvecklingen av Bennäs centrum påbörjades i början av 2017 men arbetet med revideringen av Edsevö handels- och industriområde har inte kommit i gång enligt planerna. Lillby nyskifte ser ut att dra ut på tiden och därför bör revideringen av Ytteresse delgeneralplaner gå före revideringen av delgeneralplanen för Lillby. År 2015 köptes ett markområde i anslutning till Kållby detaljplanerade industriområde och utvidgningen av detaljplanen påbörjades under I övrigt är flertalet mindre ändringar av detaljplaner och privata ändringar av delgeneralplaner (främst flyttningar av byggrätter) under arbete. I övrigt är flertalet mindre ändringar av detaljplaner och privata ändringar av delgeneralplaner (främst flyttningar av byggrätter) under arbete. Ekonomi Allmän förvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

34 31(136) Resultatområde: Ekonomiförvaltning Ansvarsperson: ekonomidirektör Jan-Erik Backa Verksamhetsidé Ekonomiförvaltningen handhar uppgifter för övriga sektorers räkning i den omfattning som kommunstyrelsen besluter. Den interna servicen stöder resultatenheternas verksamhet och bidrar därigenom till att uppställda mål nås. De interna tjänsternas priskvalitetsförhållande är konkurrenskraftigt. Nuvarande verksamhet Resultatområdet innefattar kostnaderna för följande centralt skötta verksamheter: budgetering, bokföring och rapportering, betalningsrörelse, fakturering och betalningsuppföljning, löneuträkning, personaladministration, arbetarskydd samt kosthåll och städning. IKT-enhetens kostnader ingår också i anslaget för ekonomiförvaltning. I förhållande till genomsnittskommunen sköts många funktioner centraliserat i Pedersöre. Under planeperioden är tyngdpunkten lagd på effektivering av rutiner, förbättrad personalutbildning, bättre kännedom om upphandlingsbestämmelserna, bättre personalinformation och ökad användning av informations- och kommunikationsteknologi. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Bokslutsprognos uppgörs. Den ekonomiska rapporteringen utvecklas och förbättras. Ledningsrapporteringsprogrammet i aktivt bruk. 2 ggr/år (30.4 och 30.8) 50 aktiva användare Resultatprognos gjordes per och Målet har uppnåtts System för rapportering av skadefall och incidenter förbättras. Rapporter sammanställs. Målet har inte uppnåtts helt Löneräkning och fakturering koncentreras till ekonomikansliet. Koncentreringsgrad. 100 % Målet har uppnåtts Inköpsfakturorna hanteras kostnadseffektivt. Andel fakturor som cirkuleras elektroniskt. Andel FinVoice-fakturor. 100 % 40 % 100 % 33 % (årsmedeltal) Faktureringen och löneräkning sker smidigt och kostnadseffektivt. Andel kunder som har direktdebitering/e-faktura. Andel lönetagare som får lönebesked per e-post. 25 % 90 % 15 % 71 %

35 32(136) Mål 2016; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Samverkan och delaktighet betonas i personalarbetet. Personalen informeras om aktuella frågor. Informationen löper smidigt i båda riktningar Likabehandlingsplan uppgörs Personalblad min. 4/år Samarbetskommittén möts minst 4 ggr/år Medarbetarsamtal på alla arbetsplatser Planen godkänd Målet har uppnåtts Kommittén höll 3 möten. Lokala förhandlingar 1 st. Målet har inte uppnåtts helt Målet har uppnåtts Arbetslivskvaliteten bibehålls och förbättras. En personalstrategi utarbetas. Arbetsvärderingen inom AKTA uppdateras. Strategin godkänd En personalgrupp/år Målet har inte uppnåtts Målet har inte uppnåtts? Handlingsmodell för tidigt stöd vid arbetsoförmåga. En utbildningsplan sammanställs. Sjukfrånvaron minskar ytterligare 400 kursdagar Sjukfrånvaron ökade trots vidtagna åtgärder 536 kursdagar Bespisningsverksamheten utvecklas enligt den sk. regionköksmodellen så att köken utnyttjas effektivt. Prestationskostnader 2,53 /skollunch 2,60 /daghemslunch 1,65 /morgonoch mellanmål 18,00 /kostdag Målet har uppnåtts Kvaliteten inom kosthåll- och städning följs upp och förbättras på basen av kundenkäter och andra utvärderingar. Under året jobbar vi speciellt med bespisningen av äldre Andelen nöjda kunder Kundanpassad salladsbuffé Råvaruinnehåll Potatis-varieras, fullkornmaximeras, socker och E- koder minimeras. 90 % 2 ggr/vecka Kötthalt > % Fetthalt < 10 % Ingen enkätundersökning gjordes under 2016 Målet har uppnåtts Målet har uppnåtts Målet har uppnåtts Arbetet fortgår Städmetoderna utvecklas och standardiseras. Städdimensioneringen uppdateras kontinuerligt. Ändrade städrutiner beaktas i tidsdimensioneringen Kostnadsmotsvarighet eftersträvas i prissättningen 100 % Kostnad 14,10-16,10 cent/m 2 /dag 100 % Målet har uppnåtts

36 33(136) Prestationer bokslut 2016 bokslut 2015 Bokföringsposter Löntagare/mån i medeltal Antal lönetransaktioner Antal luncher Morgon- och mellanmål Kostdagar vid åldringshem Städyta m 2 - Pedersöre kommun varav - Pedersöre bostäder IKT-stöd Nuvarande verksamhet IKT-enheten ansvarar för datastöd, datasäkerhet och underhåll av två nätverk, ett administrativt nät och ett regionnät samt tillhörande routingfunktion och brandvägg. Dessutom finns skilda virtuella nätverk för IP-telefoni, kameraövervakning, och fastighetsautomation. Kommunen upprätthåller även ett publikt trådlöst nät i sina fastigheter. Internettjänster levereras av JNT och Pedersöre Öppna Fibernät. För att kunna garantera tillräcklig hastighet och säkerhet i nätverkstrafiken mellan kommunala fastigheter har vi ett back-bone nätverk vars hastighet är 10 Gb/s samt anslutningspunkternas hastighet 1 Gb/s. Anslutningarna planeras i mån av möjlighet så att de koncentreras områdesvis i sk. anslutningsområden som kopplas till backbone-nätverket. Under år 2016 uppdaterades SQL-servern och det trådlösa nätverkets styrenhet. Efter virtualiseringen har kommunen i praktiken tillgång till ett obegränsat antal accesspunkter, vilket ger möjlighet att ha trådlösa nätverk vid alla verksamhetspunkter. Studentskrivningar genomfördes för första gången digitalt. I kommunen finns en IKT-grupp. Gruppen tar upp ärenden som behöver befästas och behandlas i ett större sammanhang. Som exempel kan nämnas policybeslut, genomgång av offerter samt strategiska beslut gällande investeringar. Mål och resultat 2016 Mål 2016; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Byte av resurshanteringssystem och programdistributionssystem slutförs. Windows AD samt Upkeeper installerat. Systemet fungerar för alla användare. Målet är uppnått

37 34(136) Mål 2016; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Användarstödet fungerar bra Användarna får kontakt med IKT-personal vid behov. Responstid max. 2 dagar. Målet har uppnåtts i 95 % av fallen. Användarna upplever att IKT-stödet fungerar bra. För verksamheten kritiska funktioner prioriteras. Positiv kundrespons. Systemen hålls i gång under samtliga arbetsdagar. Kundresponsen har varit övervägande positiv. Målet har uppnåtts. IT-säkerheten hålls på en hög nivå. Störningar i systemen på grund av säkerhetsluckor. Säkerhetskraven för mobila enheter höjs. Användarna känner till säkerhetsriskerna i samband med datoranvändning. Inga driftsavbrott. Telefoner integreras i resurshanteringssystemet. Alla som har inloggningsrätt har avlagt kursen i ITsäkerhet. Målet har uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Målet har inte uppnåtts helt. Ekonomi Ekonomiförvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Kollektivavtalet för kommunala sektorn innehöll inga allmänna lönejusteringar under En mindre lokal lönejusteringen verkställdes från 1 juli. I enlighet med den godkända utbildningsplanen anmäldes 536 utbildningsdagar till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Konditions- och rekreationsdag för personalen anordnades vid Norrvalla i Vörå. Under fyra olika dagar deltog sammanlagt 161 personer. Julgåvor överräcktes åt 744 anställda. För att stöda upprätthållande av personalens hälsa och arbetsförmåga har kommunen tagit i bruk elektroniska motionssedlar. Förmånens värde är 60 per år. Under fjolåret steg användningen till euro. Inom kosthållservicen minskade lunchernas antal med 0,4 % eftersom antalet barn i dagvård och skola minskade och uppföljningen av närvaron blev noggrannare. Kostdagar vid åldringshem ökade däremot med 0,5 % också på grund bättre uppföljning av utnyttjandegraden. Morgon- och mellanmål serverades i samma utsträckning som föregående år. Prestationerna inom städservicen ökade då nya städytor kom till. Sammanlagt producerade enheten luncher och morgon- och mellanmål vid daghem och förskolor samt dessutom kostdagar vid åldringshem. Städytan uppgick vi årsskiftet till m 2. De ekonomiska målsättningarna för verksamheten uppnåddes väl. Antalet bokföringsposter minskade med 7 %, del på grund av att avloppsverksamheten bolagiserades och dels tack vare bättre inköpsrutiner. Prestationerna för löneräkning/personaladministration var i stort sett oförändrade från föregående år (+ 1 %). De icke uttalade målsättningarna om rätt lön på rätt tid och riktigt konto samt en korrekt och fungerande redovisning/rapportering samt effektiv indrivning av kommunens fordringar uppfylldes väl. De av fullmäktige uppställda målsättningarna för utvecklande av verksamheten uppnåddes inte helt.

38 35(136) Resultatområde: Avbytarservice Ansvarsperson: chef för avbytarservice Hanna Björk t.f. chef för avbytarservice Maria Björk t.f. chef för avbytarservice Maria Björkgård Verksamhetsidé Lantbruksföretagarna och pälsdjursuppfödarna i de kommuner som avbytarservicen i Pedersöre administrerar skall ha tillgång till en välfungerande avbytarservice som ger dem avkoppling och välbehövlig ledighet. Möjlighet att få vikariehjälp vid t.ex. sjukdom och olycksfall skall utgöra en betydelsefull trygghetsfaktor för lantbruksföretagare, likaså tillgång till extraledighetstimmar för pälsdjursuppfödare. Lantbruksavbytarna skall få känna att de är en viktig och uppskattad yrkesgrupp som med sin arbetsinsats bidrar till såväl lantbruksföretagarnas som pälsdjursuppfödarnas välbefinnande. Nuvarande verksamhet Avbytarservicens lokala enhet i Pedersöre styrs och övervakas av LPA (Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt). Via uppdragsavtal mellan LPA och Pedersöre kommun ordnas avbytarservice i enlighet med Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare och Lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare. LPA förmedlar statsersättningar till såväl avbytarverksamheten som dess förvaltning. Avbytarservicelagarna har förnyats och under året och många nya bestämmelser trätt ikraft. Mera förändringar är ännu på kommande. Under 2017 gäller en tillfällig prissänkning av avgifterna för avbytarservicetjänsterna. I och med den landsomfattande landskapsreformen kommer avbytarservicen att fr.o.m överföras att skötas av landskapen. Avbytarservicen i Pedersöre kommun administrerar verksamheten för lantbruksföretagare i kommunerna Korsholm, Korsnäs, Kronoby, Larsmo, Malax, Pedersöre och Vörå samt i städerna Jakobstad, Nykarleby, Närpes, Vasa jämte det område som utgjorde Karleby stad t.o.m Avbytarservicen i Pedersöre kommun administrerar verksamheten för pälsdjursuppfödare i kommunerna Bötom, Korsholm, Korsnäs, Kronoby, Larsmo, Malax, Pedersöre, Storå, Vörå och Östermark samt städerna Jakobstad, Kauhajoki, Kurikka, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Vasa, jämte det område som utgjorde Karleby stad t.o.m Antalet lantbruksgårdar som beviljats avbytarservice uppgick under året till 605 st. Företagarna som beviljats semester var 880 st. Antalet pälsfarmare som beviljats semesterrätt uppgick till 339 personer fördelat på 282 farmer. Avbytarservicen sköts på 85,12 % av lantgårdarna med kommunalt anställda lantbruksavbytare, 14,88 % av lantbruksföretagarna ordnar själva sin avbytartjänst genom att anlita en serviceproducent. Motsvarande siffror för pälsfarmerna är 63,35 % kommunalt ordnad avbytarservice, 36,65 % självordnad avbytarservicetjänst. Inom avbytarservicens förvaltning arbetar i nuläget totalt 9 personer. Av dessa är 5 personer åtminstone delvis stationerade vid huvudkansliet i Bennäs, en person i Vörå och tre i Korsholm. Därtill har vi personal utlokaliserad på sidokanslierna i Karleby, Kronoby, Malax, Korsnäs och Övermark under begränsade öppethållningstider. På området har under 2016 arbetat 92 ordinarie månadsanställda och 348 timanställda personer. En lagstadgad samarbetsgrupp bestående av 18 personer med representanter för serviceanvändarna, såväl lantbruksföretagare (ÖSP 7 representanter) som pälsfarmer (SÖP 3 representanter) finns tillsatt. I gruppen sitter också personal med från förvaltningen, lantbruksavbytarna samt LPA:s ombudsman. Ett möte har hållits under året.

39 36(136) Mål och resultat 2016 Mål 2016; Avbytarservice Utvärderingskriterier Målnivå Resultat*) Upprätthålla en välfungerande avbytarservice för lantbruksföretagare. Använda semesterdagar i förhållande till beviljade dagar. Minst 95 % 92,8 % Upprätthålla en välfungerande avbytarservice för pälsdjursföretagare. Använda semesterdagar i förhållande till beviljade dagar. Förverkligade extraledighetstimmar. Minst 95 % Enligt behov 82,6 % h Ha yrkeskunnig personal. (månadsanställda). Innehar formell kompetens för yrket. Minst 85 % 74,7 % Genomföra utvecklingssamtal med personalen. Antal utvecklingssamtal per år, högst tre års mellanrum. 1/3 per år = 33,33 % 0 % Arbeta för bästa möjliga service till företagarna inom hela den svensk- österbottniska enheten. Uttagna ledigheter i förhållande till beviljade förmåner. Minst 95 % 92,8 % Lantbruk 82,6 % Päls God sammanhållning bland personalen Rättvis arbetsfördelning och gott arbetsresultat. Personal som trivs Arbetsplatsmöten, diskussioner Erbjuda avbytarna möjligheter till uppdatering av sina kunskaper för att följa med i utvecklingen inom branschen. Aktivt deltagande i skolning enligt individuella behov. Höjd kompetens bland avbytarna. Skolningar och kurser ordnats *)Uppgifterna baserar sig på statistik ur lomitusnetti Samt statistikförda pälsdjuruppgifter Prestations- och relationstal Förv Förv 2015 Mål 2016 Förv Antal lantbruksföretag som ansökt om semester Kommunal avbytartjänst/själv ordnad 535/ / /90 Antal personer som beviljats semester Beviljade semesterdagar Avbytta semesterdagar Avbytta vikariehjälpsdagar Avgiftsbelagd avbytarhjälp, timmar Antal pälsfarmer som ansökt om avbytarservice Kommunal avbytartjänst/själv ordnad 53/303 43/ /103 Antal farmare som beviljats avbytarservice Beviljade semesterdagar

40 37(136) Förv Förv 2015 Mål 2016 Förv Avbytta semesterdagar Extra ledighetstimmar Antalet lantbruksavbytare, månadsavlönade Antalet ledande avbytare Avbytarsekreterare Chef för avbytarservicen Fr.o.m ingår också f.d. Lillkyro kommuns område då detta utgör en del av Vasa stad. Ekonomi Avbytarservice Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Lantbruksföretagarnas semesterrätt har under 2016 varit 26 dagar, varav 3 helgdagar. Totala antalet avbytta semesterdagar för lantbruksföretagare på hela enheten uppgick till Antalet avbytta vikariehjälpsdagar uppgick till Antalet timmar avgiftsbelagd avbytarservice uppgick till h (uppgifterna ur lomitusnetti Obs! endel självordnade dagar saknas ännu ur statistiken ersättning får sökas ännu under februari månad). Minskningen av avbytta dagar på lantbrukssidan jämfört med tidigare år har påverkats av att många gårdar upphört med sin verksamhet. Pälsfarmarnas semesterrätt uppgick under året till 18 dagar per person. Pälsdjursföretagarna har också kunnat köpa avgiftsbelagd extraledighet för max. 120 h till priset 6,50 /h. Totala antalet avbytta semesterdagar för pälsdjuruppfödare på hela enheten uppgick till Antalet extra ledighetstimmar som användes var Jämfört med tidigare år på pälssidan har många slutat. I och med den nya lagen som trädde ikraft från och med har kravet vid självordnad avbytarservice skärpts på så vis att avbytarservicetjänsten måste utföras av ett förskottsuppbördsregistrerat företag. Andelen som bytte till kommunal avbytartjänst bland pälsdjursuppfödarna ökade rejält. Under året har ordnats olika kursdagar för avbytarna. De avbytare som deltagit i den läroavtalsutbildningsgrupp som startades upp i slutet av år 2014 i samarbete med Optima har största delen avlagt sina yrkesexamensprov för av examen i "Skötsel och omsorg om produktionsdjur" under december månad 2016.

41 38(136) Utvecklingsprojekt Kommunens andel av de projekt som Näringscentralen Concordia bedriver tar den största enskilda summan av projektmedlen. Övriga kostnader som ingår i anslaget är kommunens andel av olika EUprojekt som kommunen är med och finansierar. (energirådgivning och kompetenscentrumprojekt). Utvärdering Concordias projekt Bokförda kostnaderna inklusive kostnaderna för projekt som initierats av samarbetsnämnden är Leaderprogrammet Kommunens andel av kostnaderna för Leader- och fiske-leaderprogrammen uppgår till Projektet Glädjespridarna som är ett leader-projekt bokförde euro i kostnader under året. Den kommunala betalningsandelen ingår i totala kostnaderna för Leader-programmet. Ekonomi Utvecklingsprojekt Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

42 39(136) Landsbygdsnämnden Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Löv, Jonas, ordf. 1/2 Thodin, Petra 1 Forsgård, Kjell, I viceordf. 1/2 Backlund, Fredrik 1 Strandvall, Mårten, II viceordf. 2/2 Lybäck, Märta Broända, Helena 2/2 Flöjt, Jessica Häger, Carita 2/2 Pott, Barbro Lillmåns, Britt-Marie 1/2 Wikström, Ronny Nylund, Tommy 2/2 Lindfors, Ralf Pettersson, David, kst repr. Sundkvist, Jenny, föredragande Fagerholm, Jeanette, sekreterare Landsbygdsnämnden har sammankommit två gånger under året och antalet antecknade paragrafer i de förda protokollen uppgår till 15. Resultatområde: Utvecklande av gårdsbruket Ansvarsperson: t.f. landsbygdschef Benny Gunell fr.o.m landsbygdschef Jenny Sundkvist t.o.m. t.o.m Verksamhetsidé Landsbygdskansliet betjänar jordbrukare i området som söker EU- och nationella jordbruksstöd. Landsbygdsnäringsmyndighetens nuvarande verksamhet Landsbygdsnämnden eftersträvar att de lagstadgade uppgifterna som ålagts den skall handhas på ett väl fungerande sätt och stöda jordbrukarna att bedriva ett effektivt jordbruk. Landsbygdsnämnden bidrar till utvecklande av landsbygdsnäringarna i nejden. Landsbygdsnäringsmyndighetens huvuduppgift är att administrera lantbrukets EU- och nationella stödansökningar. Förutom de lagstadgade uppgifterna är den även ansvarig för skolning och information till jordbrukarna. Årligen uppgörs ett avtal om utbetalningsställe mellan Landsbygdsverket och Pedersöre kommun. Villkoren i avtalet måste följas. Landsbygdsnäringsmyndigheten sköter också flyghavregranskningar och upprätthåller djurhållarregistret i samarbete med Livsmedelssäkerhetsverket. Skolning Ny programperiod inom EU år 2015 innebar stora förändringar i stödsystemen. Därtill kom det år 2016 ytterligare en hel del förändringar, speciellt inom miljösystemet. Stödinfo för jordbrukarna ordnades som heldagstillfälle vid Optima i Jakobstad, 85 st deltog. Ett dagstillfälle ordnades i Karleby, där 40 jordbrukare deltog. Därtill ordnades tre kvällstillfällen, i Kronoby, i Pedersöre och i Nykarleby. Skolningarna ordnades av ELY-centralen, ProAgria, ÖSP och kommunerna. I Kronoby deltog 60 jordbrukare, i Pedersöre 97 jordbrukare och i Nykarleby 75 jordbrukare.

43 40(136) Stödutbetalningar 2016 Stöd Grund- och förgröningsstöd Stöd för unga jordbrukare (EU) Bidrag för jordbruksgrödor Återbetalning av finansiell disciplin Transportstöd för socker 751 EU-bidrag för nötkreatur Bidrag för slaktlamm och slaktkilling Ersättning för djurens välbefinnande Kompensationsersättning Miljöersättning Nordligt djurstöd Nordligt stöd för svin- och fjäderfän Nordligt husdjursstöd för tackor Allmänt hektarstöd Nordligt hektarstöd Stöd för unga jordbrukare (Nat.) Komp.ersättningens husdjursförhöjning Nat. stöd för sockerbetor Hjortdjursskadeersättning Ersättning för skördeskador Ersättning för rovdjursskador Krisstöd för svinhushållning Temporärt nationellt tilläggsstöd Krisstöd för svinköttsproducenter Särskilt marknadsstöd till mjölksektorn Produktionsstöd för mjölk Mål och resultat 2016 Mål 2016; Utvecklande av gårdsbruket Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Utbetalning av EU- och nationella jordbruksstöd. Handläggningar och stödutbetalningar inom utsatt tid. 100 % 100 % Landsbygdsverket övervakar. Inget att anmärka på. Inga anmärkningar som krävt åtgärder.

44 41(136) Mål 2016; Utvecklande av gårdsbruket Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Att följa de verksamhetsmål som överenskommits med Landsbygdsverket i avtalet om utbetalningsställe. Uppföljning årligen i garantin om utbetalningsställe. Registreringar gjorda före 20 juni Stödbesluten till odlarna skall skickas inom 2 månader från utbetalning. Besluten om återkrav skall fattas inom 6 månader från att grunderna för återkravet uppkom. Utbetalningar skall få godkänd status i systemet inom en månad från det att hindret för utbetalningen avlägsnades 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Skolning och information åt jordbrukarna. Antal skolningstillfällen. Antal informationsblad till jordbrukarna. 3 skolningstillfällen Minst 3 informationsblad 5 skolningstillfällen 1 informationsblad, 15 e-post Prestations- och relationstal PEDERSÖRE Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha NYKARLEBY Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha KRONOBY Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha LARSMO Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha JAKOBSTAD Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha

45 42(136) Ekonomi Utvecklande av gårdsbruket Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Landsbygdsnämnden är i stor utsträckning underställd faktorer som den inte kan påverka: EU:s lantbrukspolitik, den nationella lantbrukspolitiken och lagstiftningen samt den enskilda jordbrukarens beslut. Trots att antalet gårdar minskar leder detta inte till att arbetsmängden minskar i samma grad i och med att kvarvarande gårdar blir större.

46 43(136) Dagvårds- och utbildningsnämnden Ansvarsperson: utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Dahlin, Christian, ordf. 7/7 Häll-Kanckos, Gunilla Wikström, Bjarne, viceordf. 7/7 Kock, Viktor Cederström, Tiina 5/7 Wikström, Ronny Ede, Torbjörn 7/7 Lasén, Camilla Eklund, Guy 7/7 Häger, Glenn Häll, Tarja 5/7 Roslund-Nordling, Camilla 2 Nylund, Tommy 6/7 Björkvik, Charlotte Snellman, Charlotte t.om /5 Häggblom, Carola t.om Häggblom, Carola fr.om /2 Lindström, Jennifer fr.om Östman, Majvor 7/7 Fagerholm, Niclas Forsblom, Greger, kst repr. 7/7 Sundqvist, Rolf, föredragande och sekreterare Svenska skolsektionen Dahlin, Christian, ordf. 9/9 Häll-Kanckos, Gunilla Kock, Viktor, viceordf. 7/9 Wikström, Bjarne 2 Cederström, Tiina 8/9 Wikström, Ronny Eklund, Guy 7/9 Häger, Glenn 2 Käcko, Guy 5/9 Lasén, Camilla Häggblom, Carola 8/9 Snellman, Charlotte t.om Lindström, Jennifer fr.om Nylund, Tommy 8/9 Björkvik, Charlotte Roslund-Nordling, Camilla 7/9 Bodbacka, Carina Östman, Majvor 8/9 Fagerholm, Niclas Forsblom, Greger, kst repr. 9/9 Sundqvist, Rolf, föredragande och sekreterare Finska skolsektionen Häll, Tarja, ordf. 3/3 Stubb, Johanna Björkvik, Charlotte, viceordf. 1/3 Sandström, Andreas Hautamäki, Petri 2/3 Alanen, Anne Hjulfors, Kai 2/3 Eklund, Mika Mäkitalo, Keijo 3/3 Pouttu, Esa Nylund, Marjo 2/3 Laakoli-Fors, Mia Peltoniemi, Marja-Leena 2/3 Anttila, Juha Pettersson, Martin 3/3 Forsblom, Terése Wozak, Ursula 0/3 Nysund, Katariina Forsblom, Greger, kst repr. 3/3 Järvinen, Mika, föredragande och sekreterare

47 44(136) Resultatområde: Förvaltning Ansvarsperson: utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Nuvarande verksamhet Verksamhetsområdet förvaltning omfattar hela förvaltningen inom dagvårds- och utbildningsavdelningen (dagvård, förskola, för- och eftermiddagsvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning). I överensstämmelse med kommunens allmänna målsättning vill dagvårds- och utbildningsavdelningen skapa goda förutsättningar för Pedersöres barn och ungdomar att skaffa sig en bra start i livet. Nämnden har strategiskt helhetsansvar för fostran och utbildning i Pedersöre kommun. Dagvårds- och utbildningsavdelningens genomgripande tema för verksamheten är MÅ BRA. Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och föräldrarna. Resultatområdet innefattar barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Utgångspunkten i nämndens arbete är Pedersöre kommuns kritiska framgångsfaktorer: Pedersöre är en kommun som ger invånarna grundtrygghet och livskvalitet. Kommunen skapar goda förutsättningar för invånarna att skaffa sig sin utkomst. Den kommunala servicen tryggar invånarnas hälsa och sociala välfärd samt bidrar till ett så rikt kulturutbud som möjligt. I kommunen finns mångsidiga boendealternativ och möjlighet till en aktiv fritid i en naturnära miljö. Den kommunala servicen är välfungerande och finns nära invånarna. Genom samordning och samverkan över sektorgränserna och med omgivningen uppnår vi bästa möjliga resursanvändning. I all verksamhet eftersträvar vi en långsiktigt hållbar utveckling. Inom sektorn bör finnas beredskap att snabbt agera så att förändringar i behovet av dagvårdsplatser och elevtillströmning kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt. I verksamheten är utgångspunkten att fostrans- och undervisningsverksamheten skall ses som en helhet. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Dagvård- o. utbildningsnämnden Förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Uppdatering av dagvårdsoch utbildningsavdelningens tillämpningsdirektiv. Nya stadgor och tillämpningsdirektiv. Tillämpningsdirektiv som är uppdaterade enligt gällande lagstiftning. Tillämpningsdirektiven uppdaterade våren Ny uppdatering sker våren 2017 då kommunens förvaltningsstadga förnyas. Genomförande av enkät gällande skolskjutsar. Andelen nöjda kunder. Minst 95 % nöjda Målet inte uppnått. Enkäten visar att informationen kring skolskjutsar åk 7-9 bör förbättras. Anskaffning och implementering av nytt dataprogram för elevvården. Ibruktagning av program och användarutbildning. Alla i elevvårdspersonalen har tillgång till adekvat dataprogram och har kompetens att använda programmet. Regionens kommuner har 2016 köpt in samma program till elevvården i kommunerna. Egentlig ibruktagning har inletts i januari 2017.

48 45(136) Mått och relationstal Skolornas utrymmen: Antal m 2 /elev (våningsyta) enligt beräknad situation m 2 /elev m 2 /elev Bennäs m 2 19,21 19,54 Bäckby 620 m 2 14,09 15,12 Edsevö sv o fi m 2 26,61 26,07 Forsby m 2 20,83 21,28 Kållby-Heimbacka skola m 2 17,61 17,96 Kyrkoby m 2 15,83 14,16 Lepplax m 2 16,96 14,44 Purmo m 2 *) *) Sundby 550 m 2 26,19 27,50 Sursik/Gymnasiet m 2 16,65 16,82 Ytteresse m 2 16,28 16,01 Östensö 957 m 2 18,76 19,94 Överesse m 2 21,51 21,19 *)Purmo skolas utrymmen räknas när nya skolan är färdig Förskolornas utrymmen: Förskolorna enligt antalet belagda platser. Antal m 2 /barn (nyttoyta) enligt beräknad situation m 2 /barn m 2 /barn Dressinen förskola 133 m 2 5,54 5,54 Kyrkekan förskola* 379 m 2 12,22 13,06 Kållby förskola ** 193 m 2 7,42 14,84 Lappfors förskola/daghem 104 m 2 9,45 7,42 Lepplax förskola 114 m 2 4,95 6,00 Museigränden förskola 213 m 2 10,65 8,87 Purmo förskola 154 m 2 11,00 9,62 Snäckan förskola 409 m 2 11,68 8,34 Tummeliten förskola/daghem***) 190 m 2 7,30 8,63 Östensö förskola 90 m 2 7,14 Daghemmens utrymmen: Daghemmen enligt platser som finns på daghemmet (inte enligt belagda platser) 2016 Daghemmet Bamse 384 m 2 7,11 Daghemmet Diamanten 433 m 2 8,02 Daghemmet Dressinen 421 m 2 7,80 Daghemmet Sagoskogen 399 m 2 7,39 Daghemmet Sandskutan 390 m 2 8,48 Hoppetossan daghem 494 m 2 7,06 Kållby daghem **) 263 m 2 7,97 Lepplax daghem 258 m 2 7,82 *) tilläggsutrymme (120 m 2 ) **) grupprum + del av gymnastiksal ***) endast daghemsbarn 2016

49 46(136) Ekonomi Dagvårds- o. utbildningsnämnden Förvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Dagvård/småbarnspedagogik och förskola Ansvarsperson: dagvårdschef Catarina Herrmans Beskrivning av nuvarande verksamhet Dagvård erbjuds i - ca familjedaghem - 5 daghem för barn 1-5 år - 5 kombinerade enheter med både daghemsavdelningar och förskolverksamhet - 5 förskolenheter med dagvård före/efter förskolan, varav 1 finskspråkig Skiftes-, helg- och nattvård ordnas i daghemmet Hoppetossan i Sandsund. Dagvårdens/Småbarnspedagogikens och förskolans vision är VÄXTKRAFT, som åskådliggörs i form av dagvårdens träd och Pedersöre axet. Växtkraft konkretiseras i fyra ledord: TRYGGHET, grunden i vardagen för barn, föräldrar och personal FOSTRAN, dagvårdens kärna och grunduppgift LÄRANDE MILJÖ, goda verksamhetsutrymmen, kreativa lärmiljöer och positiv atmosfär TILLSAMMANS MED ANDRA, samarbete, internt och externt Mål och resultat 2016 Mål 2016; Dagvård Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Mobil närvaroregistrering. Abilita Dagvård App tas i bruk. 2-5 dagvårdsenheter och 5-8 familjedagvårdare använder mobil närvaroregistrering. Målet uppnått. Päikky närvaroregistrering används i alla enheter och inom familjedagvården. Implementera och ta i bruk nya arbetssätt för att utveckla enheternas dagliga rutiner, exempel på fokusområde: tambursituationen, måltiden, utomhusvistelsen. Alla enheter väljer minst ett fokusområde och gör upp utvecklingsplaner. Alla enheter gör upp en egen utvecklingsplan. Målet delvist uppnått. Pågående process. Utvecklingsplaner uppgörs i samband med utarbetandet av planen för småbarnspedagogik.

50 47(136) Mål 2016; Dagvård Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Nya former och metoder för utvärdering. Nya former och metoder för föräldrautvärdering och för barnens utvärdering. Nya metoder och mätare för utvärdering tas i bruk på alla enheter. Målet delvist uppnått. Flera olika former av utvärdering har tagits i bruk, t.ex. enhetens egen värdering, självvärdering. Pågående process. Ändamålsenlig användning av resurserna under sommarmånaderna. En utredning av hur dagvårdens tjänster använts under sommarmånaderna 2014 och 2015 som underlag för planering och organisering. Ett daghem i kommunen håller öppet i juli månad. Målet uppnått. Utredningen gjord. Ändamålsenlig resursanvändning. Aktivt arbete med att implementera förskolans läroplan hos personalen. Alla enheter arbetar enligt nya grunder och nya målsättningar. Nya undervisningsmetoder tas i bruk. Målet uppnått. Nya undervisningsmetoder har tagits i bruk. Implementeringen av förskolans läroplan hos personalen sker genom fortsatt skolning och diskussioner. Dagvårdens prestationer Antal barn Familjedagvård Gruppfamiljedaghem Daghem Förskolans prestationer Antal förskolbarn, tot. (20.9) svenska finska endast förskola förskola + dagvård Antal vårddagar enligt närvarostatistik Förskola, daghem, familjedagvård, totalt Antal vårddagar Debiteringssystemet ändrades från dagsdebitering till timdebitering, hel- och halvdagar differentieras inte.

51 48(136) Barnavårdsstöd Ansvarsperson: ledare för dagvårdsservice Yvonne Löf Beskrivning av nuvarande verksamhet Barnavårdsstödet är ett alternativ till kommunal dagvård för barn under tre år. Kommunen finansierar i sin helhet barnavårdsstödet men utbetalningen sker via Folkpensionsanstalten. Barnavårdsstödet betalas antingen som hemvårdstöd eller stöd för privat vård eller partiell vårdpenning. Prestationer Mottagare/mån i snitt Stöd/mån/mottagare Ekonomi Dagvård Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Förskola Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Morgon/eftermiddagsverksamhet för skolbarn Ansvarsperson: dagvårdschef Catarina Herrmans ledare för förskola/eftermiddagsverksamhet Yvonne Borgmästars Nuvarande verksamhet Enligt L om grundläggande utbildning erbjuds morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn i åk 1-2 samt barn i åk 3-9 med beslut om särskilt stöd. Verksamheten ordnas i skolans utrymmen eller i närbelägen förskola. Verksamhet ordnas enligt behov alla skoldagar kl. 7 - till skoldagens början samt från skoldagens slut till kl. 17. Verksamhet erbjuds utöver lagstadgade 3-4 timmar/dag.

52 49(136) Mål och resultat 2016 Mål 2016; Morgon/ eftermiddagsverksamhet för skolbarn Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Ordna plats åt alla barn som ansöker om morgon- /eftermiddagsverksamhet. Alla ansökningar beviljas enligt prioriteringar som fastställts i verksamhetsplanen för eftermiddagsverksamheten. Alla skolbarn som ansökt om plats och uppfyller kriterierna beviljas en plats. Målet uppnått. Alla har fått plats på den enhet de önskat. Ändamålsenliga och för verksamheten anpassade utrymmen. Föreslagnen planering och föreslagna åtgärder förverkligas. Ändamålsenliga utrymmen för Bennäs, Kyrkoby och Purmo eftis. Målet inte uppnått. Purmo eftis utrymme blir klart Kyrkoby och Bennäs utrymmen under planering. Systematisk utveckling utgående från verksamhetens utveckling. Alla enheter genomför utvärderingar. Alla enheter uppgör en utvecklingsplan på basen av utvärderingens resultat. Målet delvis uppnått. Arbete med enheternas utvecklingsplan har utvärderats under året och kompletterats. Välbefinnande och en trygg vardag på eftis. Alla enheter har mobbningsförebyggande arbete som tema. Alla enheter kan presentera resultat utgående från genomfört tema. Enheterna har diskuterat mobbningsförebyggande arbete med eleverna och lagt upp regler. Prestationer Skolelever åk 1-2 (20.9) + elever åk 3-9 med beslut om särskilt stöd Ekonomi Morgon/ eftermiddagsvård Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

53 50(136) Resultatområde: Grundläggande utbildning Ansvarsperson: utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Nuvarande verksamhet Resultatområdet omfattar 14 svenska skolor inom den grundläggande utbildningen samt en finskspråkig skola för åk 0 6. Sursik skola och Östensö skola har specialklasser för åk 7 9. Träningsundervisning sker i Östensö skola samt vid Jungmans skola i Jakobstad. Dagvårds- och utbildningsavdelningen arbetar för att en trygg skolmiljö bibehålls. Alla skolor arbetar sedan 2013 med systematisk skolutveckling. Tyngdpunktsområden och utvecklingsobjekt som de enskilda skolorna arbetar med finns preciserade i de årligt uppgjorda verksamhets- och utvecklingsplanerna som uppgörs på enheterna. Utvecklingsarbetet följer de rekommendationer som Utbildningsstyrelsen gett. Utbildningsstyrelsen anger följande övergripanden teman för skolutvecklingsarbete: LÄRANDE, PERSONALENS KOMPETENS, HÅLLBART VÄLBEFINNANDE, LEDARSKAP. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Grundläggande utbildning LÄRANDE Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Årlig uppföljning och utvärdering av elevernas inlärningsresultat i de s.k. kärnämnena. Gemensamma kommunala prov genomförs i finska, matematik och modersmål. Proven anordnas på alla skolor och åtgärdsprogram utarbetats med utgångspunkt i hur resultaten utfaller i proven. Målet uppnått. Gemensamma prov ordnades i finska och matematik. Uppföljning av elevernas läsförståelse inledd. Den nya läroplanens (LP 2016) innehåll och målsättningar implementeras i skolorna. Processer för kollektivt läroplansarbete genomförs. Antal lärare som deltagit aktivt i läroplansarbetet. Alla lärare är delaktiga i läroplansarbetet. Målet uppnått. Elevens självärdering som berör skolgång och lärande genomförs på alla årskurser. Temavecka kring självvärdering Temavecka genomför i alla skolor. Projektet genomfördes inte som temavecka utan självärderingen genomfördes i samband med utvecklingssamtal. Se följande målsättning. Självvärderingen behandlas på utvecklingssamtal/ kvartsamtal med föräldrar och elever. Uppföljning av utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal/kvartsamtal kopplas till elevens självvärdering. Alla elever tillsammans med föräldrarna deltar i utvecklingssamtalen. Målet uppnått. Ett självvärderingsinstrument färdigställdes som nu också används av andra kommuner.

54 51(136) Mål 2016; Grundläggande utbildning LÄRANDE Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Alla elever fortsätter i andra stadiet utbildning. Andel elever som påbörjar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning. Gymnasieutbildning min 40 %. Yrkesutbildning min 50 %. Gymnasieutbildning 41 % Yrkesutbildning 57 % Annan utbildning max 10 %. Annan utbildning 2 % Mål 2016; Grundläggande utbildning PERSONALENS KOMPETENS Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Utvecklande av nya undervisningsmetoder i modersmål, matematik och finska i enlighet med LP Antalet lärare som deltar i ämnesdidaktisk fortbildning. Alla lärare som undervisar i finska, matematik och modersmål deltar i ämnesdidaktisk fortbildning. Målet delvist uppnått. Ämnesdidaktisk fortbildning har erbjudits berörda lärare i finska och modersmål. Ingen skild fortbildning i matematik ordnades. Andelen lärare som är behöriga bibehålls på en hög nivå. Andelen behöriga lärare. Behöriga lärare min 95 % Målet uppnått Alla lärare har en egen utvecklingsplan som följs upp via utvecklingssamtal/kompetensutvecklingssamtal. Utvecklingsplan uppgörs och följs upp. Alla lärare (100 %) har en egen utvecklingsplan Målet inte uppnått. På grund av det intensiva läroplansarbetet 2016 genomfördes inte detta. Rektorerna har diskuterat planerna och planeringsprocessen fortsätter. Lärarnas användning av IKT i undervisningen följs upp. Andelen lärare som använder IKT i undervisningen följs upp via en enkät till lärare och elever. Användning av IKT i undervisningen sker dagligen. Alla skolor har egna IKT-mentorer som följer upp IKT-användningen i skolan. Ingen enkät genomfördes Mål 2016; Grundläggande utbildning HÅLLBART VÄLBEFINNANDE Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Elevernas välmående och antimobbningsarbetet följs upp. En utvärdering av elevernas välmående och antimobbningsarbete genomförs. Antimobbningsarbetet och förebyggande åtgärder som gagnar elevernas välmående utvecklas. Målet delvist uppnått. Ingen gemensam uppföljning för alla skolor har genomförts.

55 52(136) Mål 2016; Grundläggande utbildning HÅLLBART VÄLBEFINNANDE Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Elevvården arbetar i utökad omfattning med förebyggande åtgärder som gagnar elevhälsan. Uppföljning av kuratorernas arbete med förebyggande elevvårdsarbete. Uppföljning och utvärdering av det förebyggande arbetet. Målet uppnått. Den regionala styrgruppen för elevhälsa har tagit initiativ till temaområden för skolorna elevvårdsarbete. Behovet av utökade möjligheter för barn och ungas fritidssysselsättning i kommunen betonas. Antal klubbar i skolorna. Minst 1 klubb/skola Målet uppnått Integrationen av flyktingar följs upp och samarbetet med andra sektorer effektiviseras. Uppföljning och utvärdering av de utbildningsalternativ som invandrare erbjuds och påbörjar. Alla invandrare har en adekvat utbildningsplats En processbeskrivning och plan för utbildning av invandrare på olika skolstadier finns utarbetad. Målet delvist uppnått. Invandrare erhåller utbildningsplatser men speciellt problematik som kan uppstå kring stadieövergången mellan grundläggande utbildning och andra stadiets utbildning bör uppmärksammas. Mål 2016; Grundläggande utbildning LEDARSKAP Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Det pedagogiska ledarskapet betonas och ges möjlighet att utvecklas i organisationen. Uppföljning av deltagande i ledarskapsfortbildning. Plan för klassrumsbesök uppgörs och följs upp. Utvecklingsplan uppgörs och följs upp via utvecklingssamtal. Alla rektorer har deltagit i minst ett ledarskapsseminarium eller ledarskapskurs under året. Alla rektorer genomför klassrumsbesök. Alla rektorer (100 %) har en egen utvecklingsplan. Målet delvist uppnått. Alla rektorer har deltagit i minst ett ledarskapsseminarium och alla rektorer genomför klassrumsbesök. Rektorernas utvecklingsplaner inte genomförda.

56 53(136) Prestationer Elever 20.9 Läsår Svenskspråkiga elever åk Svenskspråkiga elever åk Finskspråkiga elever åk Finskspråkiga elever åk 7-9 i egen kommun Finskspråkiga elever åk 7-9 i Jakobstad Grundskolelever från andra kommuner i Pedersöre Ekonomi Grundläggande utbildning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Gymnasiet Ansvarsperson: rektor Annette Forsman-Sundvik utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Nuvarande verksamhet Gymnasiets verksamhetsidé utgår från begreppet delaktighet. Delaktighet innebär att gymnasiet och studerande blir/är delaktiga i utvecklingen av skolan och samhället. Pedersöre kommun räknar med att % av eleverna fortsätter i gymnasium. Pedersöre gymnasium skall vara ett gymnasium som kan konkurrera med andra skolor i nejden beträffande kvalitet och utbud av kurser. Skolan erbjuder specialiseringsalternativ som håller det egna gymnasiet attraktivt och därigenom landsbygden levande. Lärarkårens specialkunskaper utnyttjas vid profilering av skolan. Gymnasiets viktigaste uppgift är att ge en god grund för fortsatta studier. Resultatområdet omfattar ett eget gymnasium samt de studerande som går i gymnasium i andra kommuner. Pedersöre är ett attraktivt gymnasium för ungdomarna i Pedersöre med omnejd.

57 54(136) Mål och resultat 2016 Mål 2016; Gymnasiet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Systematisk utveckling av gymnasiets verksamhet. Fyra delområden: Lärande (Förbättra studerandes inlärningsresultat) Personalens kompetens. (Stärka personalens pedagogiska färdigheter, särskilt inom IKT i undervisningen) Hållbart välbefinnande. (Att stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg uppväxt- och lärmiljö i skolor och läroanstalter.) Ledarskap (Att stärka utbildningsanordnarens strategiska ledarskap) Gymnasiet har en utarbetad utvecklingsplan med utvalda utvecklingsobjekt som följs upp under planeperioden. Nya arbetsrutiner förankras utgående från skolans läroplan och övriga styrdokument. Målet delvist uppfyllt. Utvecklingsplan uppgjord. Arbetet med att utveckla de fyra delområdena fortsätter och Pedersöre gymnasium deltar i det nationella utvecklingsnätverket LUKE. Gymnasiet deltar i utvecklande av regionala lösningar som utarbetas för gymnasieutbildningen i regionen. Gymnasiesamarbete som förverkligas inom ramen för ett samarbete kring en gemensam gymnasienämnd för regionen. Nya, innovativa och kostnadseffektiva samarbetslösningar som konkretiseras genom gymnasienämndens arbete. Målet delvist uppnått. Regionens gymnasienämnd inledde sitt arbete men resultaten av arbetet förväntas ske under Aktivt arbete med den nya läroplanen som ska träda i kraft Nya undervisningsmetoder följs upp. Systematisk uppföljning och utvärdering av inlärningsresultat. Ny läroplan klar. Målet uppnått. Upprätthålla och utveckla samarbetsformerna med YA så att intresset för kombiexamen (student/närvårdarexamen). Antalet kombistuderande som erbjuds kurser vid Pedersöre gymnasium. 2 grupper/läsår Målet uppnått. 39 studerande tar kombiexamen. Antalet studerande är minst 180. Antalet studerande. Minst 180 studerande. Målet uppnått. Gymnasiet har 190 studerande inskrivna

58 55(136) Prestationer Antalet studerande 20.9 Läsår Studerande Kommentar Vid Pedersöre gymnasium finns ytterligare 39 ämnesstuderande (2016) som alltså läser en kombiexamen. Dessa studerande är inskrivna vid yrkesläroanstalt och ingår således inte i ovannämnda studerandeantal. Kurserna som hålls faktureras YA. Ekonomi Resultatområde: Övrig undervisning Ekonomi Gymnasieundervisning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Övrig undervisning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO Budget Bokslut Avvikelse Musikinstitutet , , ,00 Kvarnen sk , ,11 1,89

59 56(136) Projektverksamhet Inom dagvårds- och utbildningsnämndens verksamhetsområde har det blivit vanligare med olika typer av projektverksamhet, oftast finansierade av de statliga myndigheterna dock med en viss kommunal andel. Följande projekt har pågått under 2016: Utveckling av klubbverksamhet, och Projekt som befrämjar utbildningsmässig jämställdhet, Pedersöreskolorna i rörelse, Utveckling och differentiering av lärmiljö, LOA (Läs Och Arbeta/Lugn Ombonad Arbetsmiljö), Pedagogisk ICT-handledning Erasmus (Sharing the Joy of Learning), Utveckling av specialundervisningens kvalitet, Utveckling av verksamhetskulturen inom förskole- och grundläggande utbildningen, Utveckling av specialundervisningens kvalitet, United in Diversity (Cimo), Skolor i rörelse (Cimo), 2016 Utveckling av specialundervisningen inom förskole- och grundläggande utbildningen, Projekt DILE Ekonomi Projektverksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

60 57(136) Resultatområde: Social- och hälsovård Ansvarsperson: tf. social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström/kommundirektör Stefan Svenfors Verksamhetsidé Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. Förändringar i verksamhetsmiljön Arbetet med den nationella social- och hälsovårdsreformen pågår fortfarande, när det här skrivs, så något beslut om antalet sote-områden finns inte. Utmaningen för planperioden är att finslipa den nuvarande organisationsstrukturen så, att den blir allt mer klientorienterad och kostnadseffektiv. Enligt den nuvarande nationella planeringen övergår ansvaret för den offentliga social- och hälsovården från kommunerna till 18 landskap , för social- och hälsovårdsverkets samarbetskommuners del till Österbotten. Social- och hälsovården och miljöhälsovården kommer att tillhöra olika delar av landskapsförvaltningen. Ett temporärt beredningsorgan på tjänstemannanivå tillträder Under året har förberedelserna för reformen påbörjats och ca 30 av social- och hälsovårdsverkets anställda har aktivt deltagit i de olika arbetsgrupperna på landskapsnivå. Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas utsågs i slutet av året till förändringsagent för äldreomsorgen i landskapet. Enligt lagförslagen sker den offentliga finansieringen av social- och hälsovården från 2019 genom att landskapen erhåller ersättning från staten främst utifrån befolkningsunderlag och sjuklighet. För Österbottens del innebär det att kostnaderna för social- och hälsovården måste minska, exakt hur stor minskningen blir är ännu inte helt klart. På samarbetskommunernas (Pedersöre, Larsmo och Jakobstad) initiativ gjordes under året en utredning om en eventuell utläggning av största delen av social- och hälsovårdsverkets verksamhet till ett sambolag mellan kommunerna och privat aktör. De största verksamhetsförändringarna under året: - geriatriska avdelningen 7 (långvård) avslutades på våren. Klienterna styrdes till andra boende och personalen omplacerades - vårdplatserna för akut neurologi på Malmska avslutades och ersattes med platser för avancerad geriatrisk rehabilitering - boendeenheten för missbrukare fick nya lokaler och bättre verksamhetsförutsättningar. Verksamheten har upphandlats och sköts av Mikeva. - avdelningen för inremedicin och lungsjukdomar, samt åtgärdsavdelningen/hemsjukhuset flyttade till geriatriska avdelningen 7:s utrymmen under sommaren. I och med detta finns bättre förutsättningar för en rehabiliterande vård på avdelningen. Synergieffekter fås också när de två verksamheterna har gemensamma utrymmen. - efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen ska bl.a. operationsverksamheten allt mera centraliseras i framtiden. Beslut togs under hösten om att avsluta korttidskirurgin och dygnetruntvården på Malmskas avdelning 3 i början av 2017 och samarbetsförhandlingar har förts med personalen. Dagkirurgiska verksamheten fortsätter. - Purmo mottagning avslutades. Behövlig sjukmottagning för äldre och laboratorieprovtagning fås via Purmohemmet. Verksamheten vid Esse mottagning utlokaliserades, p.g.a. problem med inomhusluften, till Kållby mottagning. Hälso- och sjukvårdens och handikappomsorgens mental och missbrukarvård har under året integrerats till en gemensam helhet och erfarenheterna har varit goda. Förberedelser för en gemensam enhet för de som jobbar med barn, unga och familjer har gjorts under året och tas ibruk från början av Mångprofessionella team för servicehandledning för äldre, för vuxna med stort vård och servicebehov och socialvårdsteam har fungerande verksamhet

61 58(136) Förutom mottagningen i Bennäs planeras det för en ny gemensam mottagning för den östra delen av Pedersöre, men det konkreta arbetet har ännu inte kommit igång. Ombyggnadsarbeten för att koncentrera hälso- och sjukvården i Jakobstad och delar av socialomsorgen till Malmska området pågår. För området har skapats ett kompetenscentrum, där det specialkunnande som finns inom nuvarande social- och hälsovårdsverk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering) är samlat. Centret producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsverket genomgick i maj 2016 extern auditering och har erhållit kvalitetscertifikat enligt SHQS. Produktifieringen av tjänsterna har fortsatt och från 2017 faktureras även största delarna av äldreomsorgen och vuxensocialarbete enligt produkter. Under 2016 har social- och hälsovårdsverket haft en projektanställd som bland annat utrett alternativen för mobila IT-lösningar. Mobilt Effica (klientjournalsystem) har planerats till hemvården och tas i bruk våren Verksamhetsutrymmena har gåtts igenom och planering gjorts för en så optimal användning som möjligt. Via den interna kontrollen säkerställs att målsättningar uppnås, att verksamheten följer lagar, förordningar och andra direktiv och att resurserna används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Social- och hälsovårdsnämnden följer fortlöpande med de ledande tjänstemännens beslutsfattande. Förvaltning Förändringar i verksamhetsmiljön Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för social- och hälsovården inom samarbetsområdet. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig social- och hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Planeringen av förnyandet av de nationella och regionala strukturerna för social- och hälsovården fortsätter. En genomgripande förnyelse av verksamhetsgrunderna är alltså aktuell. Åtstramningen av kommunalekonomin kräver åtgärder. Ledningen och förvaltningen ska inom ramen för en hållbar ekonomi anpassa verksamheten till en åldrande befolknings ökande behov av service och omsorg. Verksamhetens rutiner för social- och hälsovården säkras genom kvalitetsutvärdering och kvalitetserkännande enligt SHQS år 2016, efter att självbedömningar och intern auditering har förverkligats på samtliga enheter 2015 och den externa auditeringen Kvalitetsprogrammet gör att förvaltningen kan följa strategin med målsättningen att ge god vård. Ekonomi Förvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO

62 59(136) Äldreomsorg Förändringar i verksamhetsmiljön 2016 Planen för de äldres välbefinnande godkändes i social- och hälsovårdsnämnden i början av året ( 16/ ). I planen har riktlinjerna för utvecklingen av äldreomsorgen dragits upp, både vad gäller strukturer och innehåll. Väntetiderna till olika tjänster uppföljs och de meddelas offentligt. Väntetiderna till serviceboende och långvård har blivit längre och är nu i genomsnitt 4,6 månader. Antalet närståendevårdare har ökat i någon mån, likaså har de äldres hemmaboende ökat. Tyngdpunkten i verksamheten inom äldreomsorgen har förskjutits till hemvården. Det gerontologiska socialarbetets andel ska förstärkas under år En vård- och rehabiliteringsplan har uppgjorts för största delen av hemvårdens klienter. Hemvårdens tjänster riktas så att resurserna används så effektivt som möjligt och med maximal effekt Hemvårdens samarbete med hälso- och sjukvården, hemsjukhuset och handikappomsorgen ska intensifieras. Samarbetet med privata aktörer ökar likaså när deras verksamhet blir lättare och vårdansvaret för klienterna överförs på hemvården. Ibruktagandet av Effica i Pedersöre sköts upp till början av år 2017, då man också tar i bruk det mobila systemet inom hemvården. Förberedelser för det här vidtogs hösten Intensifieringen av samarbetet mellan hemvården och andra aktörer är inte ännu på tillräcklig nivå. Hemvården har fått mer ansvar för klienter på privata servicehem Inom boendeservice utvecklas innehållet i servicen så att det motsvarar de äldres behov. Behovet av effektiverat serviceboende utvärderas hela tiden Stängningen av avdelning 7 och ändringen av verksamheten på Hagaborg till psykogeriatrisk avdelning hade stor inverkan på utbudet av boendeservice och väntetiderna blev längre. Avdelning 7, som fungerat som hemavdelning för långvårdspatienter, lades ner och de 30 klienterna på avdelningen placerades på andra långvårdsplatser och boenden Verksamheten på Purmohemmet har inte ändrats tills vidare beroende på andra förändringar. Någon konkurrensutsättning av boendetjänster har inte genomförts, eftersom antalet platser som är i bruk är tillräckligt. En servicesedel för boendetjänster är under planering. Alla enheter inom äldreomsorgen har nu Effica-systemet, vilket är en betydande förbättring, som ger tillgång till elektroniska patientuppgifter på alla enheter inom äldreomsorgen. Det här ökar patientsäkerheten och gör det möjligt att få tillgång till uppdaterade statistikuppgifter. En motiverad och välmående personal samt inspirerande och kunniga förmän möjliggör äldreservice av hög kvalitet. Ekonomi Äldreomsorg Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO

63 60(136) Socialomsorg Förändringar i verksamhetsmiljön 2016 Nya socialvårdslagen som trädde i kraft ställer allt högre krav på socialvården. Målet med socialvårdslagen är att stärka basservicen och främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller om familjen får stödåtgärder inom ramen för barnskyddet, såsom t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Kriterierna för brådskande placeringar har skärpts och ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. Missbrukarvård Beroendevården överfördes till enheten för mental- och beroendevård. Före överföringen upphandlades serviceproducent för det nybyggda serviceboendet vid Permovägen. Handikappomsorg Från överfördes den psykiatriska öppenvården från handikappomsorgen till enheten för mentaloch beroendevård. Arbetsverksamheten för psykiatriska klienter kvarstår inom handikappomsorgen. Köptjänster för serviceboende för psykiatriska klienter har under år 2016 administrerats av handikappomsorgens socialarbetare. I enlighet med nya socialvårdslagen betonas klienternas självbestämmanderätt. Framställandet av klientplaner och dokumentering ligger i fokus. Personalens tidsåtgång till dokumentering har ökat avsevärt. Neuropsykiatriska verksamheten vid Radiovägen 15 har utvecklats och utvidgats. Personalen ger nu boendestöd utanför boendeenheten i hela samarbetsområdet. Antalet klienter och handledningsbesök ökar och det kan konstateras att verksamheten medför stora inbesparingar i form av motverkande av köptjänster och marginalisering av personer med neuropsykiatriska problem Utbildning i personlig budgetering har under år 2016 genomförts i samarbete med Eskoo. Personlig budgetering betyder möjlighet för klienten att förverkliga självbestämmande samtidigt som kostnadsmedvetenheten ökar. Hela samarbetsområdet har nu i bruk den elektroniska uppföljningen av färdtjänstresor. Med hjälp av GPS- koordinater kan missbruk av färdtjänstresor kontrolleras. Bedömning av servicebehovet och servicehandledning har utvecklats tvärsektoriellt speciellt i samarbete med vuxensocialarbetet. Genom planering av samarbetsmetoder undviks dubbelarbete. Familjeservicecentralen Omorganisering och utveckling av service till barnfamiljer fortsätter. Social- och hälsovårdsnämnden godkände i oktober 2016 ny verksamhetsmodell för barn, unga och familjer. Familjeservicecentralens personal från hela samarbetsområdet flyttar hösten 2017 till Malmska området tillsammans med bl.a. barnrådgivningen, barn- och ungdomsmottagningen, barnavdelningen. I och med att socialvårdslagen förnyades år 2015 ålades kommunen att erbjuda tjänster såsom familjearbete, stödperson, stödfamilj till barnfamiljer, även utan klientskap inom barnskyddet. Organisering av ett socialvårdsteam har påbörjats och under 2016 har bedömning av servicebehovet enligt socialvårdslagen utvecklats

64 61(136) Barnskyddets utredningsenhet har under år 2016 utvidgats så, att även barnskyddsanmälningar från Larsmo och Nykarleby utreds. Endast Pedersöres barnskyddsanmälningar utreds fortsättningsvis av socialarbetarna i Pedersöre. Barnskyddet har under året haft regelbunden dialog med/konsultation till/utbildning till skolor, daghem och hälsovården. Höga kostnader för placeringar av barn/ungdomar utanför hemmet vittnar om att det förebyggande barnskyddet i basservicen inte fungerar optimalt. Anstaltsplaceringar och kostnader har under året inte minskat, utan kostnaderna för köptjänster är fortfarande höga. Behovet av stödpersoner för ungdomar har varit mycket stort under året. Samarbetet med polisen har intensifierats under år I och med nya faderskapslagen görs fr.o.m de flesta faderskapserkännandena vid barnrådgivningarna. Samarbetet i faderskapsärenden med rådgivningarna har inom samarbetsområdet börjat fungera snabbt. Vuxensocialarbete Enheten för vuxensocialarbete har under det gångna året förberett sig på de förändringar som sker när det grundläggande utkomststödet överförs till FPA fr.o.m Handläggare från FPA har besökt samtliga kommuner och introducerat både klienter och personal i hur man ska gå till väga när man ansöker om grundläggande utkomststöd från FPA. Det kompletterande och förebyggande utkomststödet blir kvar inom vuxensocialarbetet, men kommer att utgöra endast en bråkdel av nuvarande arbete. Aktivering av arbetslösa minskar kommunernas finansieringsandel till arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösa. Samarbetet med hälso- och sjukvård, missbrukarvård och äldreomsorg intensifieras. Ekonomi Socialomsorg Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Övrig social verksamhet Kostnadsstället innehåller kommunens andel av arbetsmarknadsstödet, kostnader för flyktingmottagning, socialombudsmannatjänster och skuldrådgivning.

65 62(136) Ekonomi Övrig social verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Hälso- och sjukvård Förändringar i verksamhetsmiljön 2016 Den planerade klientfokuserade organisationsmodellen genomförs år Fokus ligger under året på de aktörer som arbetar med barn, unga och familjer samt på mental- och missbrukarvården inom socialoch hälsovårdsverket. Hälsofrämjande, förebyggande arbete och funktionsupprätthållande arbetssätt har en framträdande roll inom all verksamhet. Patienternas valfrihet och delaktighet betonas. Inriktningen mot öppna och halvöppna vårdformer fortsätter. Hemsjukhuset bildar tillsammans med åtgärden en kompletterande och flexibel verksamhetsform som stöder hemmaboende, minskar behovet av vårdplatser och dubbel användning av befintliga platser. Hemsjukhusverksamheten omfattar även barn och unga, men sköts till den delen av pediatriken. Rådgivningsverksamheten får ökat stöd av familjeterapeut och familjebarnmorska för arbetet bland familjer med särskilda behov. Social- och hälsovårdsverkets mentalvård (vuxenpsykiatri, MVC dagavdelning, handikappomsorgens psykiatriska verksamhet i öppenvård och på boenden, samt beroendevården) bildar en gemensam administrativ enhet för ett funktionellt, klientfokuserat samarbete. Primärvårdens astmavård och specialsjukvårdens lungpoliklinikverksamhet ökar sitt samarbete med målsättningen att bilda en gemensam enhet, primärhälsovård och specialsjukvård, med modell från diabetes- och reumavården. Läkarna på jouren är från anställda av social- och hälsovårdsverket och köptjänsten av läkare minskar därmed. Jouren i Nykarleby avslutas , förutom måndagar. Akuta mottagningstider finns fortsättningsvis tjänstetid. MRI-verksamheten påbörjas hösten Malmska fastigheter iordningställer utrymmen och personalen planerar och fortbildar sig för den nya verksamheten. Magnetröntgenverksamhet i egen regi påbörjas mars Fastigheterna skapar förutsättningar för ökad inriktning på öppenvård och integrering av verksamheterna. Larsmo mottagning beräknas bli inflyttningsklar i slutet av Mottagningen blir gemensam för hälso- och sjukvården inklusive munhälsovården, hemvården och familjearbetet. Enheterna har genomgått extern auditering våren 2016.

66 63(136) Ekonomi Hälso- och sjukvård Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO Miljöhälsovård Förändringar i verksamhetsmiljön 2016 Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Arbetsuppgifterna är till stor del myndighetsövervakning och styrs av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och Regionförvaltningsverket. Konsumentsäkerhetsövervakningen överfördes från kommunerna till Tukes från Hälsoinspektionen Inom hälsoinspektionen är nationellt flera stora förändringar på gång. För att göra tillsynen av livsmedelslokaler i landet mer enhetlig har OIVA-systemet införts gradvis med början år Från 2016 kommer alla livsmedelslokaler att höra till OIVA. Detta har förverkligats. Under år 2016 har alla livsmedelslokaler riskklassificerats enligt Eviras anvisning. Även hälsoskyddets objekt övervakas enligt en riskbaserad klassificering. Vissa objekt ska övervakas endast när verksamheten inleds och vid klagomål. De objekt som inte berörs av den planerade tillsynen är borttagna ur tillsynsplanerna. För registrering och uppföljning av verksamheten ska de centrala datasystemen (KUTI, YHTI och VYHA) användas. Dessa fungerar inte ännu optimalt och kommer även år 2017 att kräva betydande arbetsinsatser. Kvalitetsarbetet fortsätter och med hjälp av Lean-principer försöker hälsoinspektionen höja förverkligandegraden av den planerade tillsynen. Vi vidareutvecklar kvalitetsarbetet. Veterinärvården Från år 2016 är veterinärvården ett enda kostnadsställe och utgifterna mellan kommunerna fördelas enligt 50 % på basen av antalet kommuninvånare och 50 % på basen av hur kommuninvånarna använt våra veterinärtjänster. De praktiserande veterinärerna finns i Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Vården av smådjur styrs rätt långt till mottagningen i Jakobstad och veterinärerna i Bennäs och Nykarleby sköter främst nyttodjuren i området. Så har det skett under år Ekonomi Miljöhälsovård Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO

67 64(136) Resultatområde: Specialsjukvård Ansvarsperson: direktör Göran Honga/kommundirektör Stefan Svenfors Bokslutet för Vasa sjukvårdsdistrikt för år 2016 innehåller ett överskott om 1,08 miljoner euro. Fullmäktige beslöt samtidigt att göra en budgetändring så att inget överskott eftersträvas och att inga kommunandelar uppbärs för att finansiera investeringar utan pengarna lånas i stället. Det innebär att medlemskommunernas betalningsandelar minskades med 3,4 miljoner euro. Dessa beslut gjordes i syfte att underlätta kommunernas ekonomi och rensa sjukvårdsdistriktets balansräkning innan egendomen överförs via landskapet till ett nationellt bolag i samband med strukturreformen. Verksamhetsintäkterna var 242,8 miljoner euro före krediteringarna som medlemsrabatt. De överskred den ursprungliga budgeten med 4,2 %. Verksamhetskostnaderna var 223,2 miljoner euro, de överskred budgeten med 1,3 %. De slutgiltiga verksamhetsintäkterna efter medlemsrabatterna blev 233,2 miljoner euro. I summorna har beaktats den årsrabatt om 9,57 miljoner euro som gavs till medlemskommunerna under året. Överskottet kan härledas till större försäljning och verksamhetsvolym än planerat. De totala investeringsutgifterna för år 2016 blev 17,2 miljoner euro, vilket är 10,4 miljoner mindre än budgeterat. Det största enskilda projektet var byggandet av sjukhusapoteket som färdigställs Ekonomi Specialsjukvård Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO

68 65(136) Budget 2016 Bokslut 2016 Antal á pris Antal á pris Vasa centralsjukhus Pkl-besök/somatik ,00 308, ,00 272,25 Pkl-besök/psykiatri ,00 298, ,00 248,87 Vårddagar/somatik , ,00 0 0,00 Vårddagar/psykiatri ,00 631, ,00 646,01 Hjärtpaket 0 0,00 0,00 0 0,00 Hjärtpakets outlier 0 0,00 0,00 0 0,00 Drg-paket , , ,75 Outlier-dagar ,00 711, ,00 696,03 Klinikfärdiga patienter ,00 750, ,00 650,00 Andningsförlamade patienter 0, , ,37 Patienthem ,00 103,00 Totalt , ,00 Återbetalning ,00 Totalt , ,00 Vård i andra inrättningar Pkl-besök univ/somatik , ,00 Pkl-besök univ./psyk ,00 226,00 Pkl-besök övriga/somatik ,00 Pkl-besökövriga/psykiatri ,00 Pkl-besök MHSO/somatik ,00 Pkl-besök MHSO/psykiatri 840,00 Pkl-besök medicinsk rehab , ,00 Vårddagar univ./somatik , ,00 Vårddagar univ./psyk , ,00 Vårddagar övriga/somatik ,00 Vårddagar övriga/psyk ,00 Vårddagar MHSO/somatik ,00 Vårddagar MHSO/psyk. 0,00 Vårddagar mediinsk rehab. 0,00 0,00 Åtgårdspaket övr.sjukhus, bädd Åtgårdspaket övr.sjukhus, öppenv. Åtgårdspaket univ.sjukhus, bädd Åtgårdspaket univ.sjukhus, öppen Övriga inrättningar Totalt , ,00 Gemensamma betalningsandelar Kreditering för köavk. Kreditering för dyr vård ,00 Medlemsavgift ,00 Spec.sjukv. jourberedskapsavg ,00 Prehospitala akutvården ,00 Tilläggsbet. För dyr vård ,00 Utjämningsavg. För dyr vård Totalt , ,00 Vsvd:s budget samt kommunens förverkligat , ,00 Pedersöre kommuns budget ,00

69 66(136) Tekniska nämnden Deltagit i Deltagit i Antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Snellman, Stefan, ordf. 9/9 Östman, Majvor Backlund, Christian, viceordf. 6/9 Cederström, Tiina Backlund, Marlene 9/9 Forsblom, Terése Berger, Helena 9/9 Stenmark, Tore Edström, Carola 6/9 Ingerström, Andreas 3 Källman, Carl-Johan 9/9 Holmblad, Birgitte Nybacka, Sofia 9/9 Häggman, Sixten Snellman, Matts 8/9 Tolvers, Åsa Sundkvist, John 7/9 Ekman, Stephan 2 Finne, Per-Erik, kst-representant 9/9 Liljedahl-Lund, Yvonne, föredragande Björkvik, Lillemor, sekreterare Resultatområde: Förvaltning Ansvarsperson: tekniska verkets chef Yvonne Liljedahl-Lund Verksamhetsidé Nämnden höll under året 9 protokollförda möten under vilka behandlades 129 paragrafer. Vid mötena har efter behov även vägmästaren och fastighetschefen varit närvarande. Under nämnden verkar en vägförrättningssektion som handhar kommunens vägförrättningar. Den av kommunstyrelsen tillsatta planläggningssektionen är budgeterad under tekniska nämnden. Vägförrättningssektionen och planläggningssektionen håller egna protokollförda möten. Till vägförrättningssektionen hör Carl-Johan Källman ordf., Carola Edström och Stefan Snellman, som sekreterare fungerar Stefan Hellund. Respektive enhets mål och resultat redovisas verbalt och siffermässigt på de följande sidorna i verksamhetsberättelsen. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Skapa utbyggnadsmodeller för kommunalteknik i samråd med Pedersöre Vatten. Utbyggnaden fortsätter enligt klara modeller. Ett fungerande system som utgör ett underlag för fortsatt kommunalteknisk utbyggnad. En utbyggnadsmodell har utarbetats. Alla förmän håller kontinuerligt utvecklings-samtal med sina underordnade. Processen med samtalen är igång. Samtliga anställda inom tekniska sektorn har deltagit i utvecklingssamtal under år Utvecklingssamtalen pågår. Målsättningen dock ej helt uppnådd.

70 67(136) Ekonomi Tekniska nämnden Förvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Tillverkning för eget bruk Kostnader NETTO Kommentar Verksamheten har varit mycket omfattande under året som gått. Varje delområde inom tekniska sektorn har arbetat med målsättningen att ge en service av hög standard till våra kommuninvånare och till övriga sektorer inom kommunförvaltningen. Tekniska sektorn har ett mycket brett verksamhetsområde trots relativt liten budget och en verksamhet som är mycket transparent i förhållande till en del andra sektorer. Synligheten leder ibland till snabb responsen från fältet, både positiv och negativ sådan. Feedbacken är en viktig faktor i arbetet med att utveckla sektorns verksamhet. En gemensam utredning av en potentiell modell för en biogasanläggning i Kronoby och Pedersöre har utarbetats under året. Huvudfinansieringen erhölls från Aktion Österbotten. Utredningen som genomfördes i samarbete med Kronoby väckte stort intresse bland företag och kommuninvånare. Under år 2016 har två personer anställts inom teknisk sektorn istället för en person som avgått med pension och en som övergått till annat arbete inom kommunen. Som ett led i styrningen av rätt kunnande på rätt plats har arbetsuppgifterna till vissa delar omfördelats och ansvarsområdet har ökat Resultatområde: Mätning Ansvarsperson: byråtekniker och mätningstekniker Tage Back Nuvarande verksamhet Huvuduppgifterna för mätningsteknikern är följande: Upprätthållande av ett databaserat baskartasystem Utföra kartläggningar Utföra utpålningar av tomter och byggnader Kartlägga och påla ut vägar och avlopp Datastödsuppgifter inom tekniska avdelningen Uppfölja och komplettera adressystemet Rita mindre detalj- och delgeneralplaner Uppgöra mindre gatu- och vägritningar Värdera mindre skogsbestånd Framställa och modifiera speciella kartor Godkänna nya och kompletterade baskartor Uppgöra enhetsberäkningar för enskilda vägar Kundservice

71 68(136) Mål och resultat 2016 Mål 2016; Mätning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kontinuerlig uppdatering av baskartorna. Kartornas korrekthet. Kartläggning av ändringar inom 1 år Ca 75 %; stort område att hinna bevaka ensam. Snabb service åt kunderna både gällande kartutskrifter och terrängarbeten. Byggarens väntetid minimal. Högst 1 veckas väntetid. Ca 95 % kunde genomföras på tid. Ekonomi Mätning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO Resultatområde: Lokaltjänster, byggnader Ansvarsperson: fastighetschef Peter Sundqvist Verksamhetsidé Verksamhetsområdet omfattar drift och underhåll av kommunens byggnader. Avdelningen medverkar även i planering och förverkligande av olika byggprojekt i kommunal regi. Avdelningen tillhandahåller fastighetsunderhållstjänster till av kommunen hel- och delägda fastighets- och bostadsbolag. Avdelningen ansvarar även för uthyrning av kommunens bostadslägenheter samt för uthyrning av industriutrymmen åt företagare. Nuvarande verksamhet Kommunens eget fastighetsbestånd m 2 vy/ m 3 Fastighetsbestånd i kommunägda bolag m²vy/ m³ Totalt m²vy/ m³ Hyr ut utrymmen internt till övriga sektorer samt externt till privatpersoner och företag. Ansvarar för driften av kommunens fastighetsbestånd. Ansvarar för underhållet av kommunens fastighetsbestånd. Medverkar i planeringen och förverkligandet av byggprojekt i kommunal regi. Säljer fastighetsservicetjänster till kommunägda bolag. Prestationer Byggnader i kommunens direkta ägo m m 3 varav hyreslägenheter 6 st. 351 m 2 hall- och industriutrymmen m m 3

72 69(136) Fastighets- och bostadsbolag - Bab Vallbo - Fab Bennäs Servicecentrum - Fab Pedersöre Bostäder - Bab Tegelbruksvägen - Fab Edsevögården - Fab Storbacken II Under det gångna året har följande byggprojekt färdigställts/påbörjats: Purmo skola och bibliotek m m 3 Lappfors vildmarkscenter, tillbyggnad 67 m m 3 Mål och resultat 2016 Mål 2016; Lokaltjänster byggnader Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Skolning av fastighetsskötare. Skolningsdagar för alla fastighetsskötare. Individuell skolning för varje fastighetsskötare i fastighetsautomatik. 2 st skolningsdagar för alla fastighetsskötare. Individuell skolning 8h/ fastighetsskötare. En skolningsdag har hållits för samtliga fastighetsskötare. Hälften av fastighetsskötarna har fått individuell skolning. Bildande av en inomhusklimatgrupp för kommunen. Gruppen bildas och verksamheten inleds. Inomhusklimatgruppen hållit sitt första möte. Målet uppnått, första mötet har hållits. Riktlinjer för utebelysning vid fastigheter. Ett godkänt program fastslaget av tekniska nämnden. Programmet godkänt och tiderna ändrade. Målet uppnått. Konditionskartläggning av idrottsfastigheterna för att göra upp ett åtgärdsprogram. Konditionskartläggningarna gjorda och program utarbetat. Åtgärdsprogram för fastigheterna presenteras till budgetberedningen. P.g.a. den stora arbetsmängden har målet inte uppnåtts. Boende Nuvarande verksamhet En stor del av verksamheten består av att administrera uthyrningen av kommunens ca 200 hyresbostäder. Resultatområdet omfattar även handläggning av bostadsfrågor med anknytning till statsbelånad bostadsproduktion och den kommunala bostadslånefonden samt övervakning av bostadslånens säkerheter. Verksamhetsidé Att erbjuda bostadssökande ändamålsenliga och mångsidiga boendealternativ till rimligt pris i alla kommundelar samt bevilja unga en delfinansiering av första egna bostaden.

73 70(136) Bostadslånefonden År 2016 beviljades 3 lån (år 2015 beviljades 14 lån). I räntor och amorteringar inflöt under året ,45. Fondens disponibla medel uppgick till ,04. Låneräntan som är bunden till grundräntan var under hela tiden 0,0 %. Som säkerhet för lånens återbetalning har enbart godkänts inteckning med första prioritet. Reparations- och energiunderstöd 2016 Reparations- och energiunderstöd till ett belopp av sammanlagt beviljades till 19 sökande, huvudsakligen för förbättrande av åldringars bostäder. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Boende Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Uppnå en ekonomiskt hållbar bostadspolitik. Antalet in- och utflyttningar, beläggningsprocenten. Beläggningsprocenten i hyresbostäderna hålls på god nivå. Undvika "tomgång"! Beläggningsprocenten har hållits på en tillfredsställande nivå. Fortsatt verksamhet kring bostadslånefonden och utveckla denna enligt behov. Antalet ansökningar och efterfrågan på nya lån. Max utlåning med beaktande av de disponibla medlen. Fonden har inte utnyttjats fullt ut. Ett par ansökningar har fått avslag. Ge kommuninvånarna information om möjligheter till statliga stöd och lättnader. Kommuninnevånarnas medvetenhet om vad som erbjuds. Alla skall ha möjlighet till information (bl.a. genom annonsering). Målsättningen inte helt uppnådd. Ekonomi Lokaltjänster, byggnader Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Som framgår ovan har nettobokslutets budgeterade plusresultat inte uppnåtts. Orsaken är bl.a. följande: Behovet av experttjänster har varit hög under året p.g.a. vattenskador och problem med inomhusklimatet. Byggande och underhåll av byggnader och områden, inventarier samt byggnadsmaterial har överskridit budgeten. Sanering av vattenskador vid Purmohemmet och Edsevö skola har förorsakat extra kostnader. Åtgärdande av problem med inomhusklimatet vid Bennäs skola förorsakade kostnader på Installation av fallskydd på avskiljningsväggar i Sportis kostade

74 71(136) Resultatområde: Trafikleder Ansvarsperson: vägmästare Stefan Hellund Nuvarande verksamhet Verksamheten omfattar nybyggnad, grundförbättring och underhåll av trafikleder och grönområden samt trafiksäkerhetsärenden. Begreppet underhåll innefattar sommar- och vinterunderhåll av byggplane- och enskilda vägar samt underhåll av vägbelysning. Verksamheten sköts till största delen genom entreprenadavtal. Kommunens maskinpark används dock maximalt i den mån kapaciteten räcker till. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Trafikleder Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Förnya asfaltbeläggningen på gator. Utreda var de största behoven föreligger samt kostnader. Lägre underhållskostnader Asfalteringen har utförts i enlighet med budgeterade medel på behovsprövade gatuavsnitt. Konditionsgranskning av broar. Genomförda granskningar. 1-2 granskningar per år. På grund av resursbrist har inga granskningar utförts. Ökad trafiksäkerhet i centrumområden. Genomföra åtgärder enligt vägnätsutredningen. Åtgärder som ökar trafiksäkerheten. Hastighetstavla införskaffades. Tavlan har varit utplacerad i flera kommundelar. Prestationer Byggande av Lillbackaleden i Överesse slutfördes. Projektet var ett samprojekt mellan kommunen och väglaget. En större utfallstrumma förnyades på Kalljärvsvägen i Purmo. Detta projekt erhöll 75 % statsbidrag. Nybyggande av gator Kyrkoby; Banvägen Ytteresse; Slätkulla kommunalteknik slutfördes Forsby; Bergkulla kommunalteknik Bennäs; Sursik bussparkering, Tallbacka kommunalteknik Vägförbättring, enskilda vägar Purmo; Förnyande av större utfallstrumma (75 % statsbidrag) Esse; Lillbackaleden ny vägsträckning. Dikning av Bredarholmsvägen, Dalabäckvägen, Kassnäs/Gräggvägen samt Katternöleden.

75 72(136) Ytbeläggningar, detaljplanevägar Sandsund; Bennäsvägen, Sandsund industriområde, Aspelinsgränd + lappningar Bennäs; Sursik förbindelseväg Kållby; Företagargatan + lappningar Edsevö; Hotellgränd + lappningar Sundby; Lättled + anslutningsväg Lappningar, saneringar Ytbeläggningar, enskilda vägar Del av Dalabäckvägen i Kållby Del av Öjesvägen i Lövö Vägbelysning Sandsund; Skolhusvägen, Skolhusgränd, Bennäsvägen, Lillsandsundvägen, Industriområdet, Aspelinsgränd samt Sandsund södra. Ekonomi Trafikleder Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Minusresultatet för trafikleder beror främst på att vägbelysningen blev dyrare än budgeterat. Även halksandningen blev dyrare. Resultatområde: Markområden Ansvarsperson: trädgårdsmästare/arbetsledare Hans Björklund Nuvarande verksamhet Till verksamhetsområde hör huvudsakligen underhåll av kommunens skogsbestånd ca 620 ha, impediment ca 148 ha, detaljplaneområden och parkområden ca 207 ha samt åkermark ca 124 ha, sammanlagt ca ha. Åkermarken utarrenderas för 5-årsperioder genom auktion till jordbrukare. Skogen sköts i samråd med Skogsvårdsföreningen. Lannäslunds lantbruksskola ansvarar i undervisningssyfte för skötseln av ca 100 ha skog i Skutnabba. I verksamhetsområdet ingår planering och underhåll av grönområde och parker på byggplaneområden på ca 207 ha. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Markområden Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Effektivera gallringar samt slutavverkningar. Uppföljning av skogsbruksplan. Avkastningar från avverkningar. Planenliga åtgärder. Gallringar utfört på 46 ha enligt skogsbruksplan.

76 73(136) Mål 2016; Markområden Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Utarbeta skötselanvisningar för entreprenörer och av kommunen utfört arbeten. Slutligt utarbetade anvisningar. Utarbetade anvisningar för entreprenörer och kommunens behov Uppdaterad skogsbruksplan samt skötselanvisningar. Prestationer Skogs- och grönområdena har skötts av entreprenörer och egna anställda enligt den uppgjorda klassificeringen. Kommunen har bedrivit ett aktivt skogsbruk under året med kalavverkningar, gallringar, röjningar och förnyelse av skogar. Virkesförsäljningen gav en större intäkt än beräknat. Ekonomi Markområden Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Övrig verksamhet Ansvarsperson: vägmästare Stefan Hellund Verksamhet Upprätthålla en fungerande enhet som ansvarar för grundunderhållet för kommunen anläggningar och markområden med målsättningen att tillgodose kommuninvånarnas bästa. Betjänar andra sektorer gällande transporter och olika utryckningar och insatser. Ansvarar för gatu- och vägunderhåll samt skötsel av grönområden. Enheten underhåller och utför i viss mån nybyggnadsarbeten av kommunalteknik på nya och befintliga detaljplaneområden. Resultatområdet består av verksamheterna maskincentralen och verkstaden samt projektlöner som påförs underhålls- och investeringsprojekt. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Övrig verksamhet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat På grund av avloppsverkets bolagisering bör personalens arbetsuppgifter ses över. Personaluppföljning. Rätt person på rätt plats. Resultatet uppnåddes över förväntan.

77 74(136) Mål 2016; Övrig verksamhet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Sträva till en bättre skötsel av områden samt effektivare användargrad av fordonsparken. Utredning av brister, behov och kostnader. Effektivare arbetsledning och övervakning. Fördonsparken har använts effektivt. Förnya fordonsparken enligt investeringsprogrammet. Investeringsprogrammets uppföljning. Fordon anskaffade enligt plan. Investeringsprogrammet uppfylldes. Ekonomi Övrig verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Tillverkning för eget bruk Kostnader NETTO Kommentar: Minusresultatet beror främst på lägre intäkter från maskincentralen än budgeterat samt höga kostnader för underhåll av maskiner och utrustningar.

78 75(136) Brand- och räddningsväsendet Pedersöre Österbottens regionräddningsverk Enligt lagen om räddningsväsendet ansvarar kommunerna för räddningsväsendet och staten styr och övervakar verksamhetens lagenlighet. Lagen om räddningsväsendet förpliktar kommunerna att sköta om förebyggandet av olyckor, skyddandet av människor, egendom och miljö samt räddandet av människor ur olyckor, eldsvådor och andra farosituationer. Till lagen hör även befolkningsskyddet, till vilket hör att skydda befolkningen i undantagsförhållanden och att förbereda sig för detta i form av byggandet av befolkningsskydd, upprätthållandet av lednings-, kommunikations- och alarmeringssystem samt planerandet av de organisationer och skyddsåtgärder som behövs vid undantagsförhållanden. Enligt avtal med Pedersöre kommun skall regionräddningsverket svara för skötseln av räddningsväsendet och oljebekämpningen inom Pedersöre kommuns område i enlighet med gällande lagar och förordningar, av inrikesministeriet givna direktiv och anvisningar samt av fullmäktige i Pedersöre kommun godkänd plan för räddningsväsendets grundservicenivå. Ekonomi Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Kostnader NETTO

79 76(136) Byggnadsnämnden Ansvarsperson: byggnadsinspektör Carina Ahlvik-Fors Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Häggman, Roger, ordf. 16/16 Björknäs-Flinck, Anitha Björkskog, Nils-Erik, viceordf. 14/16 Backlund, Marlene 2 Backlund, Margot 12/16 Thors, Anders 1 Dahlin, Gunilla 12/16 Bjon, Carl-Axel Enkvist, Carina 16/16 Punsar, Kennet Hjulfors, Bernhard 15/16 Snellman, Patrik Perälä Nyman, Nina 15/16 Berger, Helena Rif, Peter 14/16 Nybacka, Matias Sten, Hans-Erik 16/16 Inborr, Gun Lindfors, Ralf, kst-repr. 14/16 Ahlvik-Fors, Carina, föredragande o. sekreterare Byggnadsnämnden har under året hållit 16 ordinarie sammanträden och 1 miljösyn. Byggnadsinspektören har under året fungerat som föredragande och sekreterare i byggnadsnämnden. Vid förhinder har biträdande byggnadsinspektör fungerat som ställföreträdare. Verksamhetsidé Byggnadsnämndens och byggnadstillsynsbyråns övergripande målsättning med verksamheten är att genom rådgivning och övervakning främja ekologiskt, ekonomiskt och till miljön välanpassat byggande samt att informera om aktuella förändringar. I och med detta strävar man samtidigt till att åstadkomma så hållbar utveckling som möjligt i byggandet. Nuvarande verksamhet Byggnadsnämndens och byggnadstillsynsbyråns huvudsakliga uppgiftsområden: - Fungera som kommunens tillsynsmyndighet enligt MBL Bygglov, åtgärdstillstånd, vissa undantagsbeslut och beslut angående behov av planering - Övervakning av byggandet - Övervakning av marktäktstillstånd - Landsbygdsnäringens lån och -bidrag - Rådgivning - Reparationsrådgivning och -bidrag

80 77(136) Mål och resultat 2016 Mål 2016; Byggnadstillsyn Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Styrning av egna processer, verksamhet och resurser. Eventuell onödig byråkrati skalas bort. Den byråkrati som fordras för att erhålla lagliga bygglovs- med flera beslut måste finnas. Självbedömning. Få igång registrering av processer och beskrivningar av verksamheten. God. Vid beredning av bygglov och andra tillstånd sträva efter att bringa mervärde i den bebyggda miljön genom att styra byggnadsplaneringen i enlighet med principer om hållbar utveckling. Understryka för den som planerar inleda ett byggprojekt vilket ansvar han själv har och att han ifall han inte själv har behövlig sakkunskap anlitar utomstående sådana. Genom rådgivning och vägledning få byggarna att inse att det för erhållande av ett bra slutresultat lönar sig att anlita kompetenta planerare. Information Ett byggnadsbestånd som står på en hög kvalitativ och funktionell nivå God. Kundvänlig, lättillgänglig och aktiv service, som beaktar den jämlika behandlingen av kunderna och det allmänna intresset. Vara noga med att klart och koncist svara på kundernas frågor samt att behandla kunderna lika i likartade frågor. Lättanträffbara tjänsteutövare. Kundenkät. Nöjda kunder Kundenkäten visar att majoriteten av kunderna är nöjda. Prestationer Beviljade bygglov under 2016 var 176 st, vilket kan jämföras med 200 st enligt målsättningen i kommunplanen. Antalet beviljade åtgärdstillstånd är flera än målsättningen och antalet godkända anmälningsärenden ligger något under det uppskattade antalet. Antalet färdigställda byggnader under året är 102 st. Jämfört med antal byggnader för vilka beviljats lov ger det inte en fullständigt rättvis bild av situationen, emedan byggarna inte alltid anmäler om ibruktagnings- och slutsyn. Gjorda beslut har protokollförts under 259 paragrafer, 83 bygglov har beviljats av nämnden och 93 bygglov av byggnadsinspektören, 52 åtgärdstillstånd har beviljats av byggnads-inspektörerna för mindre byggnadsåtgärder och 44 ansökningar har godkänts som anmälningsärenden. Beviljade rivningslov är 2 st. Avgöranden angående behov av planering enligt 137 MarkByggL utgör 8 st. och undantag beviljade av nämnden 9 st samt 1 st av kommunfullmäktige. År 2016 beviljades energi- och reparationsbidrag med anslag från ARA för 19 st olika projekt ( och 12 st år 2015). Då byggnadsnämndens verksamhet är lagstadgad, beror det på byggnadskonjunkturerna och kommuninvånarnas behov av tillstånd och därav föranledd tillsyn hur mycket de lagstadgade tjänsterna efterfrågas.

81 78(136) Den sammanlagda byggnadskubiken under året uppgick till m 3 ( m 3 år 2015) Uppdelade i grupper fördelar sig de beviljade byggloven enligt följande: Egnahemhus,nya Radhus Parhus Flervåningsbostadshus, renovering Grundrenoveringar samt tillbyggnader av egnahemshus Renovering o. tillbyggnad av parhus Ekonomibyggnader, garage Fritidshus o. bastubyggnader Skolor, daghem, nya o. tillbyggnader Församlingshem Allmänna byggnader Industri o. småindustrihus samt lagerbyggnader Affärs- o. övriga butiksbyggnader Ladugårdar, svinhus, djurstall Pälsdjursfarmer, servicehus, skugghus, nya o. tillbyggnader Häststall Övriga byggnader för jord- o. skogsbruk Övriga byggnader Beviljade bygglov De beviljade bostadshusen, antal lägenheter fördelar sig mellan olika byar enligt följande: Nya hus Lgh Våningsyta m 2 Forsby, generalplan Kyrkoby, detaljplan Kållby, detaljplan Kållby, generalplan Lepplax, generalplan Ytteresse, detaljplan Ytteresse, generalplan Ytteresse, ingen plan Överesse, generalplan Överesse, ingen plan Överlappfors, generalplan Överpurmo, ingen plan (30) nya hus 34 (36) lgh (5 161)

82 79(136) Ekonomi Byggnadsnämnden Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

83 80(136) Miljövårdsnämnden Ansvarsperson: miljövårdssekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Johansson, Tommy, ordf. 11/11 Forsblom, Susanne - Stenmark, Tore, viceordf. 11/11 Mattjus, Camilla - Kass, Pia 11/11 Höglund, Lena - Lindvall, Yvonne 10/11 Bodbacka, Karola - Lönnqvist, Kaj 11/11 Wikström, Ronny - Rönnlund, Carina 10/11 Jussila, Martin 1 Sandberg, Ola 10/11 Kanckos, Mattias 1 Åman, Carola 10/11 Ahlskog, Peter - Forsström-Fellman, Anette, kst-repr. 2/11 Sundqvist-Pellinen, Sonja, föredragande och sekreterare Nuvarande verksamhet - handha den kommunala miljövårdsmyndighetens åligganden - handläggning av miljötillståndsärenden och övervakning av miljötillstånd - handläggning av marktäktsärenden - uppföljning av miljöns tillstånd - bistå övriga förvaltningsenheter med utlåtanden och sakkunskap i miljöfrågor - bistå allmänheten med information och rådgivning i miljöfrågor Mål och resultat 2016 Mål 2016; Miljövård Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Behandlingstiden för tillståndsgivande relativt kort. Temaföreläsningar och informationstillfällen. EU-projektet Tillsammans för bra vatten och miljö VYYHTI. Behandlingstiden 2-3 månader. 100 % Behandlingstiden uppnådd. 1-2 tillfällen. Inga infotillfällen ordnade. Deltagande i projektet med restaurering av Långvattnet

84 81(136) Mått och relationstal Miljötillstånd Registreringar och beslut Marktäktstillstånd Utlåtande för bygglov Utlåtande för avloppsvattenbehandling Utlåtande till andra myndigheter Muddringar och dikning Beslut om bidrag Stacklagringar samt spridning i undantagsfall Projekt, kartläggningar, undersökningar EU-projekt Ekonomi Miljövårdsnämnden Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

85 82(136) Kulturnämnden Ansvarsperson: kulturchef Ulrika Stenmark Deltagit i Deltagit i Antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Björkell, Ulrika, ordf. 7/8 Häll-Kanckos, Gunilla Pettersson, Martin, viceordf. 6/8 Forsblom, Susanne Bergqvist, Sture 7/8 Bonde, Petter 1 Finnberg, Linda 5/8 Mattjus-Sandström, Monica Höglund, Lena 1/8 Backman, Mats Mård, Marie 6/8 Forsblom, Ann-Britt 1 Törnfeldt, Alexander 7/8 Sundqvist, Emil Wiklund, Isabella 7/8 Blomström, Bo-Erik Virkama, Kim 8/8 Björklund, Ritva Eriksson, Roger, kst-representant 8/8 Stenmark, Ulrika, föredragande Lund, Solveig, sekreterare Nuvarande verksamhet Verksamheten omfattar bibliotek, medborgarinstitutet, kultur- och ungdomsarbete. Till kulturavdelningen hör även idrottsbyrån (som svarar inför idrottsnämnden). Kulturavdelningens kansli och verksamhetsutrymmen finns i Kulturhuset-Kulttuuritalo AX. Kulturnämnden ska med sin verksamhet skapa förutsättningar för en meningsfull fritid och för livslångt lärande. Avdelningen arbetar aktivt med kommunens sociala kapital, dvs. kulturlivet och tredje sektorn, som har stor betydelse för kommunens livskraft och folkhälsa. Arbetet är inriktat på att öka den positiva hälsan; gemenskapskänsla och välbefinnande bland kommuninvånarna. Välmående och aktiva kommuninvånare är nöjda invånare som trivs. Ett rikt kulturliv ökar kommunens attraktionskraft hos både invånare, företagare och besökare. Riskerna för utanförskap och utslagning minskar. Kulturnämnden förvaltar även Lövis-fastigheten. Tre föreningar använder fastigheten: Pedersöre 4H, MuFa rf och Konstföreningen Artis. Utöver föreningarnas användning används utrymmet i huvudsak som kurslokal. Verksamhet 2016 Nämnden höll under året 8 protokollförda möten med sammanlagt 74 paragrafer. Föredragande i kulturnämnden är kulturchef Ulrika Stenmark. Medborgarinstitutets rektor, ungdomssekreterare samt bibliotekschefen har vid behov kallats som sakkunniga. Bibliotekschef Solveig Lund är sekreterare vid kulturnämndens möten. Kulturavdelningen har avverkat sitt första hela verksamhetsår i Kulturhuset - Kulttuuritalo AX. Alla arbetsrum är i användning. Kommunens projektsekreterare Katta Svenfelt samt projektledare Dennis Rönngård flyttade sina arbetsutrymmen till kulturavdelningens kansli i oktober. Formellt överförs projektsekreteraren till kulturnämnden och Kulturavdelningen Kulturnämnden fastslog inget tema för 2016 utan målsättningen var att Kulturavdelningen gemensamt skulle utveckla verksamheten i Kulturhuset, dock inte på bekostnad av en decentraliserad verksamhet. Kulturavdelningens sektorer har under året arbetat för att hitta nya formera för samarbete, bl.a. temahelheter, föreläsningar, klubbar och evenemang. Verksamheten har fortsatt i vanlig ordning i kommunen men Kullturhuset-Kulttuuritalo AX har gett ett lyft för hela avdelningen. Personalens ansträngningar har

86 83(136) gett resultat och våra kunder har hittat till avdelningens nya utrymmen med ett högt besöksantal som resultat. Galleri Bruno i AX har under året haft 12 utställningar, samtliga har varit utomstående utställare. Ingen separat marknadsföring har ännu krävts för att fylla utställningskalendern. Ingen Pedersörevecka ordnades 2016 enligt kulturnämndens beslut. Veckan startade som ett försök att marknadsföra kulturavdelningens och kommunens aktiva föreningar och deras aktiviteter. Föreningarna uppmanades i mån av möjlighet bidra med program och som sådant lyckades veckan relativt väl, framförallt för mindre föreningar som inte har resurs att marknadsföra sin verksamhet utanför egen by eller egen medlemsgrupp. Målsättningen var att föreningarna skulle stå för merparten av programmet och kulturavdelningen skulle komplettera i mån av möjlighet. Dock kunde konstateras att en vecka varje år är för arbetsdrygt både för kulturavdelningens personal och för föreningsfolket. Kommunens föreningar fick ta ställning till hur och om en Pedersörevecka skulle arrangeras Föreningarna var enhälliga i sitt önskemål att istället för en enda vecka så önskades en mera målinriktad marknadsföring kring vad som ordnas i kommunen under hela sommaren. Föreningsfolket är aktivt och har många egna etablerade evenemang som inte är ändamålsenliga att flytta till en specifik Pedersörevecka. Sommarens aktiviteter 2016 sammanställdes och gavs ut som en bilaga i Pedersöre Info. Det här var uppskattat av föreningarna och ett lämpligt material att distribuera vid olika infopunkter och turistinfon. Kulturnämnden ordnade en självständighetskonsert 6.12 i Anderssénsalen. Kommunens dag som tidigare har firats i samband med självständighetsfesten har under årens lopp väckt allt mindre intresse. För att få till stånd en förändring, inför Finlands jubileumsår, beslöt kulturnämnden att flytta de premieringar som hör till kulturavdelningen till ett annat tillfälle än Försöket med att ordna en konsert föll väl ut och publiken var ungefär den samma som föregående år. Detta bör bedömas utgående från att inga premieringar gjordes på festen utan de gäster som deltog kom för att de ville gå på konsert. Pedersöreklockan 2016 tilldelades Håkan Storbacka. Pedersöreklockan offentliggjordes i januari 2017, samtidigt som Årets ungdom 2016 och Årets idrottsprestationer 2016 premierades. Arbetsgruppen för kulturläroplanen samlades till tre möten. Kulturläroplanen färdigställdes och godkändes av kulturnämnden. Arbetsgruppen för Finland 100 höll fem möten under året. Arbetsgruppen har i huvudsak arbetat för en gemensam festdag som infaller lördagen den Kulturnämnden tillsatte en arbetsgrupp för bibliotekets utvecklingsplan. Arbetsgruppen har hållit två möten och arbetet fortsätter under Avsikten är att en utvecklingsplan ska presenteras för kulturnämnden våren Den av kulturnämnden tillsatta konstinköpsgruppen, med uppdrag att införskaffa konst för utsmyckning av kommunens fastigheter och stöda lokala konstnärer, har samlats till ett protokollfört möte. Konstinköpsgruppens medlemmar är Gun Anderssén-Wilhelms (ordförande), Pia Öst, Nicken Nyqvist samt kulturnämndens representant Kim Virkama. Kulturchefen är konstinköpsgruppens sekreterare. Konstinköpsgruppen administrerade under 2015 ett större konstprojekt kring förverkligande av procentkonstprincipen vid Kulturhuset-Kulttuuritalo AX. En öppen tävling för ett konstverk till gården utlystes och konstnär Ann-Sofie Eriksson valdes för uppdraget. 7.9 invigdes konstverket urkraft. Projektet belastade inte konstinköpsgruppens budget. Under 2016 koncentrerades konstinköpsgruppens budget till en konstnär, Eivor Nybäck. Fem mindre arbeten samt ett större arbete för gymnasiets lärarrum anskaffades. Utterledens vandringsmaraton förverkligades Personal från alla kulturavdelningens sektorer var involverade i olika grad i evenemanget. Avsikten är att Utterledens vandringsmaraton ska bli föreningsstyrt i framtiden bjöds föreningar med koppling till de olika stationerna in att medverka som funktionärer. IK Falken, Lostugeföreningen, Folkhälsan i Purmo, Över-Nederlappfors byaråd och Kiisk Byahemsförening var alla nya medarrangörer i evenemanget. Vinsten från årets vandringsmaraton återinvesterades i Utterleden i form av ett nytt utedass, anpassat för rörelsehindrade, vid Bockabron.

87 84(136) Mål och resultat 2016 Mål 2016; Kulturnämnden förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Nå nya kunder. Avdelningen ska tillsammans erbjuda ett mångsidigt och engagerande kulturutbud som når alla kommunens invånare. Antalet besökare i nya biblioteket/kulturhuset. Antalet evenemang i nya biblioteket/kulturhuset *) 96**) Uppgöra en strategi för hur avdelningens verksamhet ska marknadsföras. Strategiarbete. Skolning av personal. Strategidokument färdigställs. 2 fortbildningsdagar. Strategidokument påbörjat. 3 En välmående personal som känner ett kollektivt ansvar för avdelningens verksamhet och smidigt samarbetar över enhetsgränserna och trivs på jobbet. Antalet insatser för att förbättra arbetsklimatet i nya huset - intern fortbildning - utvecklingssamtal - kontinuerliga arbetsplatsmöten 3/år 1/år veckopalaver + månadsmöte 1 fortbildningsdag för hela personalen - inga utvecklingssamtal - veckopalaver varje måndag. Antalet deltagare (redovisning i bilaga) *) en besöksräknare registrerar antalet personer som passerar dörren. Antalet besökare som kommer in delas med två (antalet dörrar) och halveras sedan (samma person inte ska räknas när hen går ut och in). Besöksräknaren räknar således in antalet bibliotekskunder, antalet utställningsbesökare, kursdeltagare och kundbesök. I antalet ingår även att personalen varje morgon och kväll passerar ytterdörren en gång och således förbättrar statistiken. Dock torde det kvitteras med att personer som besöker ateljén även gör entré från sidodörr som saknar besöksräknare. Siffran är inte exakt, antagligen i underkant, eftersom vissa initiala problem har förekommit med besöksräknare och siffror har raderats i misstag. Under året har rutinerna justerats och en avläsning sker numera varje vecka för att sifforna ska vara så korrekta som möjligt. **) antalet evenemang är svåra att räkna. Antalet evenemang i AX (24) i evenemangskalendern, huvudbibliotekets statistikförda evenemang som ej ingår i evenemangskalendern (7), utställningar i HB (2)/Galleri Bruno (12), MI:s kurser, ej kurstimmar (46), klubbar, ej klubbtimmar (5). I denna siffra ingår inte mötesrummets bokningar för diverse interna, externa möten, skolningstillfällen osv. Antalet bokningar av ateljé/samlingsrum är 152/189. Ekonomi Utveckla Utterledens vandringsmaraton. Kulturnämnden Förvaltning Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

88 85(136) Resultatområde: Bibliotek Ansvarsperson: bibliotekschef Solveig Lund Verksamheten var det första hela året som huvudbiblioteket verkade i nya utrymmen, användningen ökade markant under året. Över 40 % av alla biblioteksbesök som gjordes under året, gjordes på huvudbiblioteket, besöken ökade totalt i hela biblioteksväsendet med 58 %. Huvudbibliotekets lån ökade med hela 64 % från föregående år, som var exceptionellt p.g.a. utlokaliseringen och flyttningen, men också vid en jämförelse med föregående år kan en märkbar ökning noteras. Dock har många andra enheters lån minskat i så hög grad att utlåningen totalt på alla enheter minskade när man jämför med Till skolorna lånade biblioteket ut böcker och andra media. Användarutbildning för klasser och andra grupper hölls 64 gånger under fjolåret, antalet deltagare var Purmo bibliotek har under hela året verkat i en barack, i väntan på den nya lokal som byggs som bäst. Kyrkoby bibliotek har haft problem med inomhusluften och kommer att flyttas över i en barack under Samma problem förekommer på Kållby bibliotek. Meröppet tillämpas på huvudbiblioteket, där tidningsläsesalen och Galleri Bruno öppnar kl. 8 varje dag, det var öppet totalt 788 timmar mer än biblioteket, det har ökat på bibliotekets öppethållning med 20 % jämfört med föregående år. På Lepplax bibliotek har skolan och daghemmet möjlighet att använda biblioteket också utanför öppethållning efter att en låneautomat installerats där hösten Evenemangen och utställningarna ökade till antalet, evenemangen var 25 stycken år Deltagarna var 837. Fredrikabibliotekens webbibliotek förnyades, den nya versionen publicerades i december. En arbetsgrupp som ska utarbeta en utvecklingsplan för biblioteket tillsattes, den påbörjade sitt arbete under hösten. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Bibliotek Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Det nya huvudbiblioteket/ kulturhuset och närheten till övriga kulturavdelningen ger nya möjligheter till utveckling av verksamheten, vilket avspeglas på hela biblioteksväsendet. Ökad användning av alla bibliotekets enheter: Ökat antal lån Ökat antal besök Ökat antal låntagare Ökat antal deltagare i evenemang Lånen: 15,5 lån/invånare. Besök: 8 besök/invånare. Låntagare: 30 % av invånare. Deltagare i evenemang: 150/ invånare. 13,7 7,2 28,1% 98/1 000 invånare Kartläggning och planering av samarbetet skola bibliotek, som anpassas till den nya läroplanen. Läsfrämjandet betonas Samarbetsplanen utarbetas Samarbetsplanen tas i bruk fr.o.m. hösten Kartläggning för samarbetet skola bibliotek gjordes under våren, och för förskola bibliotek under hösten. Arbetet med samarbetsplanen slutfördes i januari 2017, behandlas i nämnden i februari 2017.

89 86(136) Mål 2016; Bibliotek Utvärderingskriterier Målnivå Resultat En höjning av servicenivån på enheten i Lepplax, som uppgraderats från utlåningsstation till bibliotek (se KN 32, ): mer tid för kundbetjäning och -rådgivning samt för användar-utbildning Ökad öppethållning, 5 timmar. Antal grupper från daghem, skola och eftis som besöker biblioteket. Lån/öppettimme minskas till 21. Alla grupper från daghem, skola och eftis kan besöka biblioteket varje vecka. 35,2 Sedan hösten 2016 har grupperna kunnat besöka biblioteket regelbundet. Öppethållningen på Lepplax bibliotek ökades med 4 h fr.o.m. hösten 2016, genom en minskning av öppethållningen på Kållby bibliotek, Dessutom installerades en låneautomat så att skola och daghem skulle ha möjlighet att låna också utanför öppettiderna. De har dock valt att använda biblioteket när det är öppet med personal. Mått och relationstal Utlåning Förändring % Huvudbiblioteket Kyrkoby bibliotek Kållby biliotek Purmo bibliotek Ytteresse bibliotek Överesse bibliotek Lappfors utlåningsstation Lepplax bibliotek Sundby utlåningsstation Summa E-böcker

90 87(136) Ekonomi Biblioteket Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer För verksamheten har följande externa finansiering beviljats redan 2015, men har använts till största delen under 2016: Från Regionförvaltningsverket för nya tekniska lösningar (biblioteket fick förlängd användningstid fram till ) för utveckling av användarutbildningen Från Svenska kulturfonden 665 för program i samband med Hantverkarmarknaden för program under Nordiska biblioteksveckan Från Undervisnings- och kulturministeriet, inköpsstöd till förlagen 3 600, biblioteket fick skaffa böcker för denna summa Resultatområde: Medborgarinstitutet Ansvarsperson: rektor Monica Svenfelt Nuvarande verksamhet Medborgarinstitutet skapar goda miljöer för inlärning och utveckling i Pedersöre kommun. Möjlighet till självförverkligande och personlig utveckling erbjuds kommuninvånarna genom ett brett kursutbud som riktar sig till vuxna, seniorer, barn och ungdomar. Kursverksamheten är decentraliserad och bedrivs i kommunens samtliga byar, på ca 50 olika kursplatser. En stor del av verksamheten bedrivs i kommunens skolor, men även många marthagårdar, byagårdar och samlingshus används som kursplatser. Efter flytten till kulturavdelningens gemensamma utrymmen i Kulturhuset AX förfogar medborgainstitutet över egna utrymmen i AX (samlingsrum och ateljé) tillsammans med den övriga kulturavdelningen samt över utrymmen för undervisning (främst musikundervisning) i LÖVIS. Kursutbudet är varierat för att erbjuda möjlighet till en meningsfull, utvecklande fritidssysselsättning åt så stor del av befolkningen som möjligt. Mål och resultat 2016 Mål 2016; MI Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kursverksamhetens volym bibehålls på nuvarande nivå. Antalet undervisningstimmar Antalet kurser Ca undervisningstimmar och ca 400 kurser undervisningstimmar 362 kurser

91 88(136) Mål 2016; MI Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Ett stort intresse för och ett aktivt deltagande i kursverksamheten. Antal fysiska studerande Antal kursdeltagare Ca fysiska studerande Ca kursdeltagare fysiska studerande kursdeltagare Fortsätta satsningen på barn och unga genom att utveckla den grundläggande konstundervisningen. Utarbeta en strategisk utvecklingsplan för den grundläggande konstundervisningen, ev. som ett regionalt samarbete. Strategiarbetet inleds. Möte hölls med Norra Ligans rektorer, musikinstitutets rektor och nejdens skoldirektörer. MI är även en samarbetspart i en stor projektansökan gällande grundläggande konstundervisning som Kultur- Österbotten gjort. Prestationer År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Mål 2016 Antal kurser /lektion, totala kostnader*) 78,39 79,14 85,15 81,02 83,60= /lektion, exkl. inkomster 61,91 59,05 62,21 63,73 enhetspriset /lektion, exkl. ink. + statsbidrag 21,71 19,77 26,26 27,80 Studerande, fysisk personer uppgift saknas Kursdeltagare, totalt Antal lektioner, totalt Antal lektioner berättigade till statsbidrag Självfinansieringsgrad (kommun) % 27,7 24,98 30,8 34,3 Ekonomi Medborgarinstitutet Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Totala kostnader för medborgarinstitutets verksamhet under år 2016 var Intäkterna (kursavgifter, projektmedel) uppsteg till Då statsandelarna för medborgarinstituts-verksamheten under året var totalt uppsteg kommunens självfinansiering till för medborgarinstitutets verksamhet. Det särskilda statsbidraget för grundläggande konstundervisning på 1,40 per kommuninvånare har från år 2015 sammanförts till allmän kommunal basservice och kan inte mera direkt räknas medborgarinsti-

92 89(136) tutet tillgodo på samma sätt som tidigare. Medborgarinstitutet är den enda arrangören av grundläggande konstundervisning i Pedersöre. Extern finansiering: Under året erhöll institutet studiesedelmedel från Utbildningsstyrelsen för att sänka deltagaravgifter för vissa grupper. För detta ändamål användes under året. Utbildningsstyrelsen beviljade år för kvalitets- och utvecklingsprojektet FlexLär2, ett gemensamt Norra Ligan-projekt för att utveckla virtuell undervisning. Den huvudsakliga projektverksamheten skedde under år 2015, under år 2016 användes ännu av projektmedel totalt 999 för att stöda den virtuella undervisningen. Resultatområde: Kulturarbete Ansvarsperson: kulturchef Ulrika Stenmark Nuvarande verksamhet Kulturbyrån strävar efter att ge kommuninvånarna möjligheter att uppleva olika former av kultur. Stödformer till föreningar, enskilda konstutövare och arbetsgrupper är en viktig del av Kulturbyråns verksamhet. Tillsammans bjuder vi invånarna på ett rikt och mångsidigt kulturutbud. Kulturbyrån ordnar aktiviteter och traditionsenliga fester för invånarna och arrangerar kulturresor till olika skådespel och musikevenemang utanför den egna kommunen. Verksamheten har alla kommuninvånare som målgrupp och förutom publika arrangemang ordnas aktiviteter bl.a. i daghem, skolor och äldreboenden. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Kulturarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Att synliggöra föreningarnas verksamhet. Antalet föreningsevenemang i händelsekalendern. Antalet beviljade projektbidrag (77 totalt om idrottstävlingar är inkluderade) 18 Föreningsinfokvällar. 2 Föreningsbrev/ Föreningsmingel ordnades först i januari Vid tillfället offentliggjordes Pedersöreklockan Kulturbyrån ordnar ett mångsidigt kulturutbud för barn och ung. Antalet workshops/evenemang för barn. Antalet program i skola och daghem. 5 1/daghem, förskola 1/ åk1-6 1/ åk erbjudna, 8 förverkligade + 1 klubb (1,5 h/vecka, HT). 1 (förskola) 1 (åk 3-6) 1 (åk 9 + PG)

93 90(136) Mål 2016; Kulturarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kartläggning och planering av samarbetet skola kulturbyrå, som anpassas till den nya läroplanen. Samarbetsplanen utarbetas. Samarbetsplanen tas i bruk fr.o.m. hösten Kulturläroplanen färdigställd. Prestationer (mål 16) Antal aktiva föreningar: beviljade verksamhetsbidrag (28) beviljade projektbidrag (21) antalet evenemang i händelsekalendern (36) Evenemang/deltagare (antal) i egen regi: Teater- och hantverksresor 129/3 172/4 271/5 176/4 Utterledens vandringsmaraton (400) Övriga evenemang, festligheter 1 100/ /7 972/9 (1 100/7) Beviljade projektbidrag (annonsstöd?) (3) Lovaktiviteter 180/4 400/5 495/9 (400/5) Övriga barnevenemang 150 (2) 150 (2) 129/6 (150/2) Kultur i vården 2/år 3/år 4/år (3) Kultur i dagis, förskola 2/år 2/år (1) Kultur i skola åk 1-6 1/år 1/år (1) Kultur i skola åk 7-9 1/år (1) Ekonomi Kulturarbete Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Extern finansiering: Finland 100 en musikalisk kavalkad (Svenska Kulturfonden , Österbottens förbund ): Projektet är påbörjat och pågår hela KAX kulturkvällar för hela familjen på AX (Svenska Kulturfonden ), Projektet fortgår under Bokdax (Statligt understöd för skolelevernas hobbyverksamhet 800 ), inleddes höstterminen -16, fortgår våren 2016.

94 91(136) Resultatområde: Ungdomsarbete Ansvarsperson: ungdomssekreterare Mari-Louise Backlund Nuvarande verksamhet Ungdomsbyrån vill med sin verksamhet fånga upp barn och ungdomar som behöver aktiviteter och ge dem redskap att utveckla sin sociala kompetens. Ungdomsbyrån har ett nära samarbete med övriga sektorer inom kulturavdelningen, ungdomsföreningarna, 4H och kommunens skolor för sam användning av resurserna. Olika barnläger, evenemang och resor ordnas/understöds årligen. Flera gemensamma projekt och åtaganden förverkligas i samarbete med övriga kommuner t.ex. ungdomsrådgivnings portalen Decibel, ungdomsverkstaden vid After Eight samt de uppsökande ungdomsarbetarna som jobbar för hela regionen. De uppsökande ungdomsarbetarna hjälper ungdomar som riskerar att marginaliseras. Bidrag delas ut till ungdomsföreningar och ungdomsgrupper för att få verksamhet i byarna. Ungdomars egna initiativ understöds. Ungdomsrådet är aktivt. Ledarutbildning ordnas årligen i samarbete med Hälsa och Trafik och grannkommunerna. Ungdomsledaren arbetar aktivt ute på fältet med föreningsbesök samt drar flera klubbar för barn och ungdomar. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Ungdomsarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Motverka utslagning av unga. Nätverkssamarbete. Samarbete med uppsökarna. Ungdomsverkstad Decibel Tillgänglig ungdomsledare. Ungdomar ska få stöd och vägledning av vuxna inom 3 vardagar. Nätverksamarbetet med övriga kommuner har varit intensivt under året kring serviceutbudet för ungdomar. Välfungerande/aktiva föreningar - Tillgängliga utrymmen Beviljade bidrag till föreningar. Aktivt samarbete med ungdomsbyrån. Alla aktiva föreningar marknadsför sin verksamhet. Minst 6 aktiviteter/förening. Bidrag delades ut till 14 föreningar. Ungdomsutrymmen/ Aktivitetsplats i Sandsund Ungdomsutrymmen ingår i planeringen av Kyrkoby skolas tillbyggnad. Ungdomsrådet med i planeringsgruppen. Ingen från ungdomsrådet finns med. Varierande verksamhet som intresserar och aktiverar. Aktivt föreningssamarbete. Samarbeta kring olika ungdomsprojekt. Utökade aktivitetsmöjligheter för barn och unga. Gemensam klubbverksamhet i föreningshus och skolor.

95 92(136) Mål 2016; Ungdomsarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Drogförebyggande arbete i skolan och i all verksamhet som ordnas av ungdomsbyrån. EOS-sponsorering Powerclub för åk 5-6 Sponsorera föreläsare, gratis material till skolorna. Eos sponsoreras med 3 / pren. Minst 2 klubbar. Gratis undervisningsmaterial till åk drogförebyggande satsning/år i åk 7-9. Ekonomi PC klubb i AX Gratis material har getts till skolorna. EOS-tidningen subventionerades. Föreläsare har ordnats. Ungdomsarbete Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Prestationer Antal aktiva föreningar: beviljade verksamhetsbidrag beviljade driftsbidrag beviljade renoveringsbidrag Aktiviteter: Antal samarbetsprojekt/ aktiviteter: 5 10 Antal "egna" resor, lägerdagar, klubbar m.m Uppsökande ungdomsarbete: antal ungdomar/antal från Pedersöre 184/20 200/32 207/17 Ungdomsportalen Decibel: Antal besökare Antal frågor Antal frågor från Pedersöre 291 (10,7%) (8%) Ungdomsrådet: Antal egna möten: 7 5 Arbetsgrupper + samarbetsmöten 4 11

96 93(136) Idrottsnämnden Ansvarsperson: idrottssekreterare Leif Harjulin Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Wärn, Mathias, ordf. 4/4 Forsman, Anna Björnvik, Michaela, viceordf. 4/4 Nybacka, Matias Back, Susanne t.o.m /1 Vikström, Rasmus 1 Grankull, Jaana fr.o.m /2 Borgmästars, Yvonne 2/4 Sundqvist, Ola Enqvist, Ann-Christine 3/4 Vikström, Simon Nylund, Markus 4/4 Höglund, Regina Sandström, Andreas 4/4 Pettersson, Karin Öst, Frej 4/4 Rönnlund, Carina Holmäng, Johanna kst.repr. 1/4 Harjulin, Leif, föredragande och sekreterare Nuvarande verksamhet - Genom ett stort antal bas- och näridrottsanläggningar kunnat erbjuda en god idrottsservice. - Samarbete med föreningar och andra instanser har varit av stor vikt och fortsatt i omfattande utsträckning. - Traditionellt föreningsinfo har hållits. - Idrottsbiblioteket fortsatte som ett samarbetsprojekt med kultursektorn. - Skolmästerskap har i samarbete med föreningar hållits i skidning, ishockey, fotboll och friidrott. - Kommunens FM-medaljörer har premierats på sedvanligt sätt. - Motionslotteri för prestationer från motionslådor. - Inom ramen för hallbidraget erbjöds föreningarna träningstider i såväl Tellushallen och AW arenan. - Tider för skolor och allmänheten köptes i AW arenan. - Idrottssekreteraren har på sedvanligt sätt gjort ett tiotal föreningsbesök. Mål och resultat 2016 Mål 2016; Idrottsnämnden Utveckla verksamhetsförutsättningar för föreningarna. Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Verksamhetsbidrag Budget Bidrag i budgeten fördelat. Byggande av anläggningar. 8 st byggprojekt Bidrag beviljats Utfört till 100 %. Underhåll av anläggningar. Köp av träningstider. Idrottscentret Skidcentret Fotbollsplaner Simplatser Vandringsleder Skidspår Isplaner AW-arenan Tellushallen Budget Utfört till 100 %. Budget Utfört till 100 %

97 94(136) Anläggningar - Utterleden besöktes av ca personer och antalet besökare till Lostenen uppgick till ca Utbyggnad och renovering av skidstugan i Lappfors påbörjades. - Till skidcentret anskaffades en nygammal spårmaskin av märket Paana. - Anskaffningar har gjorts i form av fotbollsmål, utrustning till gymmet samt redskap till idrottsplaner. - Ett stort antal underhålls- och reparationsarbeten har utförts på anläggningarna. - Säkerhetskontroller har utförts av klätterväggen och gymmet av tillkallade entreprenörer. - Bidrag har beviljats för läktare och spelarbås till Ytteresse bollplan, rinkavdelare åt Team IFK Lepplax/AW arenan, ishockeyrink till Kållby-Heimbacka hem och skola, spårbelysning till Ytteresse områdesförening, brunn för konstsnötillverkning till Bergö, spårrenovering till Kållby och Edsevö elljusspår samt matchklocka till Kållby fotbollsplan Kommunen är med som aktionär i den bollhall som Ab Essehallen påbörjade byggandet av. Prestationer Verksamhetsbidrag (1 000 ) 58,7 59,3 59,9 59,9 59,9 Underhåll av anläggningar (1 000 ) 88,0 96,4 91,0 84,0 95,0 Gräsplaner, m 2 (1 000 m 2 ) 63,0 63,0 65,0 66,0 66,0 Elljusspår, km 23,9 23,9 23,9 23,9 23,9 Isplaner/rinkar, st Byggprojekt, st Besökare (1 000 pers.): - Sportis Pedersöre idrottscentrum Utterleden Lostenen AW-arena, köptider allmänheten 3,4 3,4 skolor, daghem 5,0 5,0 Motionsprestationer (1 000 st) 46, Idrottsnämnden fördelade bidrag enligt följande: * verksamhetsbidrag Genom att målmedvetet utveckla samarbetet med föreningar och privata vid byggande och underhåll av anläggningar har såväl de kvantitativa som de kvalitativa målsättningarna förverkligats. Också effektivitetsmålen har uppfyllts genom att med talkoinsatser och kostnadsersättningar åstadkomma stor nytta med små medel till glädje för alla användargrupper. Ekonomi Idrottsnämnden Bokslut 2015 Budget 2016 Budgetändring Totalt Bokslut 2016 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

98 95(136) Budgetjämförelse för investeringsdelen Tablå över investeringsdelen 2016 Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Kommunstyrelsen Husbyggnad totalt Utgifter , , , , ,21 Inkomster ,00 0, , , ,49 Nettoutgifter , , , , ,70 Planeringsanslag Utgifter ,00 0, , , , ,13 5,19 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0, , , , ,13 Fastigheter, försäljning Utgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter 0,00 0,00 0, , ,00 Kyrkoby skola tillbyggnad Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,24 0,45 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,24 Bennäs skola Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,29 2,12 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,29 Lappfors vildmarkscenter Utgifter ,00 0, , , , , ,73 43,22 % Inkomster ,00 0, , , , ,00 64,29 % Nettoutgifter , , , ,73 Aktika hallen Utgifter , , ,00 0, , , ,86 18,98 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0, , ,49 Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,35 Pedersheim, kylning, ventilation, varuintag Utgifter , , ,00 0, , , ,41 13,26 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,41 Forsby skola, avloppsr.verk, värmesystem, tillbyggnad Utgifter , ,79 0,00 0,00 0, , ,99 102,38 % Inkomster 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,79 0,00 0,00 0, , ,99

99 96(136) Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Huvudbiblioteket tillbyggnad Utgifter , , ,00 0, , , ,56 91,40 % Inkomster , ,00 0,00 0, , ,00 100,00 % Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,44 85,70 % Sursik skola Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,55 31,96 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,55 Östensö skola Utgifter , ,32 0,00 0,00 0,00 252,06-252,06 107,74 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,32 0,00 0,00 0,00 252,06-252,06 Pedersöre gymnasium och Sursik skola Utgifter , , ,00 0, , , ,34 34,43 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,34 Ytteresse skola Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,10 18,97 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,10 Förnyande av fastighetsautomatik Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,60 84,39 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,60 Forsby skola, renovering Utgifter , ,60 0,00 0,00 0, , ,14 100,91 % Inkomster 0, ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,60 0,00 0,00 0, , ,14 Esse bollhall Utgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,48 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,48 Purmo skola nybyggnad Utgifter , , ,00 0, , , ,23 33,42 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,23

100 97(136) Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Esselunden renovering + kylning Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,56 42,07 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,56 Edsevö Tummeliten Utgifter ,00 0, ,00 0, ,00 0, ,00 0,00 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, ,00 0, ,00 Fast egendom Köp av markområden Utgifter , ,00 0, , , ,00 29,82 % Inkomster ,00 0, ,00 0, , , ,00 192,53 % Nettoutgifter , ,00 0, , , ,00-10,85 % Lösegendom Köp av anläggningstillgångar totalt Utgifter , , , , , ,42 96,53 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0, , ,00 0,00 % Nettoutgifter , , , , , ,42 87,76 % Skolornas ADB Utgifter , , ,59 232,41 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,59 232,41 Köksutrustning Utgifter , , , ,69 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,69 Hemservice bil Utgifter 0, , ,00 0, ,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0, ,00 0, ,00 Datautrustning till förskolor och daghem Utgifter , , ,00 358,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 358,00 Grundläggande utbildning, kopiatorer Utgifter , , , ,20 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,20

101 98(136) Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Skolornas inventarier Utgifter ,00 0, , ,00-989,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00-989,00 Bärbara datorer Pedersöre gymnasium Utgifter ,00 0, , ,00-515,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00-515,00 Datanärverk och servrar Pedersöre gymnasium Utgifter 7 000,00 0, , , ,12 Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 7 000, , , ,12 Idrottsnämndens anskaffningar Utgifter ,00 0, , , ,00 Inkomster 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter , , ,00 0,00 Samkommuner totalt Utgifter , ,00 0, ,00 0, ,00 0,00 % Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,00 0, ,00 0, ,00 0,00 % Vasa Sjukvårdsdistrikt Utgifter , , ,00 0, ,00 0,00 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0, ,00 0,00 % Kronoby Folkhöskola Utgifter 9 530, , ,00 0, ,00 0,00 % Värdepapper Aktier och andelar Utgifter , , , , ,04 922,96 99,77 % Inkomster 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter , , , , , ,96 95,97 % Övr.utg.med lång verkningstid Specialprojekt Utgifter , ,00 0, , , ,50 61,88 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , , ,50

102 99(136) Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Tekniska nämnden Publik egendom totalt Utgifter , , , , , ,91 141,91 % Inkomster 0,00 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter , , , , , ,91 138,71 % Byggande av vägar Utgifter , ,00 0, , , ,35 109,91 % Inkomster 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter , , , ,35 Asfaltering Utgifter , , , , ,87-821,87 100,49 % Inkomster Nettoutgifter , , ,87-821,87 Vägbelysning Utgifter , , , , , ,20 108,25 % Inkomster Nettoutgifter , , , ,20 Parker, plantering Utgifter , ,00 0, , , ,33 110,84 % Inkomster Nettoutgifter , , , ,33 Maskiner och transportmedel Utgifter , ,00 0, , , ,16 102,97 % Inkomster , ,00 Nettoutgifter , , , , ,84 96,34 % Avloppsverket Byggande av ledningar Utgifter 0,00 0,00 0,00 0, , ,24 Inkomster 0,00 0,00 0, , ,05 Nettoutgifter 0,00 0,00 0,00 0, , ,81 Investering totalt Utgifter , , , , ,94 Inkomster ,00 0, , , ,54 Netto , , , , ,48

103 100(136) Budgetjämförelse för resultaträkningsdelen Tablå över budgetens resultaträkningsdel Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Budget efter förändringar Utfall Avvikelse Verksamhetens intäkter , , , , ,37 Försäljningsintäkter , , , , ,43 Avgiftsintäkter ,00 0, , , ,70 Understöd och bidrag ,00 1, , , ,24 Övriga verksamhetsintäkter , , , , ,52 Tillverkning för eget bruk ,00 0, , , ,54 Verksamhetens kostnader , , , , ,38 Personalkostnader , , , , ,48 Löner och arvoden , , , , ,96 Lönebikostnader , , , , ,44 Pensionskostnader , , , , ,29 Övriga lönebikostnader , , , , ,85 Köp av tjänster , , , , ,93 Material, förnödenheter och varor ,00 0, , , ,30 Understöd , , , , ,81 Övriga verksamhetskostnader , , , , ,72 Verksamhetsbidrag , , , , ,47 Skatteinkomster ,00 0, , , ,64 Statsandelar , , , , ,00 Finansiella intäkter och kostnader ,00 0, , , ,69 Ränteintäkter ,00 0, , , ,43 Övriga finansiella intäkter ,00 0, , , ,48 Räntekostnader ,00 0, , , ,50 Övriga finansiella kostnader ,00 0, , , ,10 Årsbidrag , , , , ,80 Avskrivningar och nedskrivningar ,00 0, , , ,69 Avskrivningar enligt plan ,00 0, , , ,97 Nedskrivningar , ,72 Räkenskapsperiodens resultat , , , , ,11 Förändringar i reserver och fonder ,00 0, , , ,74 Ökn.(-) el. minskning (+) av avskr.diff ,00 0, , , ,74 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , , , , ,85

104 101(136) Budgetjämförelse för finansieringsdelen Tablå över finansieringsdelen Verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Budget Budget- Budget- Utfall Avvikelse ändringar efter ändringar Årsbidrag , , , , ,80 Korrektivposter till internt tillförda medel ,00 0, , , ,76 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , , , , ,43 Finansieringsandelar för ,00 0, , , ,00 investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva ,00 0, , , ,05 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , ,52 Finansieringens kassaflöde Förändring i utlåningen Ökning av utlåningen ,00 0, , , ,55 Minskning av utlåningen ,00 0, , , ,39 Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 0, ,00 0, ,00 Minskning av långfristiga lån ,00 0, , , ,88 Förändringar av kortfristiga lån 0,00 0,00 0, , ,00 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,30 Förändringar av fordringar 0,00 0,00 0, , ,33 Förändring av räntefria skulder 0,00 0,00 0, , ,50 Finansieringens kassaflöde , , , ,75

105 102(136) Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Tusental Anslag Beräknade inkomster Urspr. Förändring i budgetering Budget efter föränd- Av- Urspr. Förändring i bud- Budget efter för- 1) budget Utfall vikelse budget geten ändring Utfall DRIFTSEKONOMIDEL Kommunstyrelsen Avvikelse Centralvalnämnden N Revisorerna N Allmän förvaltning N Ekonomiförvaltning N Avbytarservice N Utvecklingsprojekt N Landsbygdsnämnden Utvecklande av gårdsbruket N Dagvårds- och utbildningsnämnden Förvaltning N Barndagvård N Förskoleundervisning N Morgon- o eftermiddagsverks N Grundskolan N Gymnasieundervisning N Projektverksamhet N Övrig utbildning på andra sta N Övrig undervisning N Social- och hälsovård Förvaltning N Äldreomsorg N Socialomsorg N Övrig socialverksamhet N Hälso- och sjukvård N Miljöhälsovård N Specialsjukvård Specialsjukvård N Tekniska nämnden Förvaltning N Mätning och planläggning N Lokaltjänster byggnader N Trafikleder N Markområden N Avloppsverket N Övrig verksamhet N Brand- och räddningsväsendet N Byggnadsnämnden N Miljövårdsnämnden N Kulturnämnden Förvaltning N Bibliotek och projekt N Medborgarinstitutet N Kulturarbete N Ungdomsarbete N Idrottsnämnden N Korrektivposter försäljn.förlust/vinst RESULTATRÄKNINGSDEL 0 Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader

106 103(136) Tusental Anslag Beräknade inkomster INVESTERINGSDEL Husbyggnad 1) Förändring i Urspr. budgeten budget Budget efter förändring Utfall Planeringsanslag Avvikelse Förändring i Urspr. budgeten budget Utfall Budget efter förändring Avvikelse Fastigheter försäljning Lappfors vildmarkscenter Sursik skola Ytteresse skola Kyrkoby skola tillbyggnad Bennäs skola Aktikahallen Pedersheim Forsby skola, avloppsreningsv Huvudbiblioteket Esse bollhall Ped. Gymnasium o Sursik Förnyande av fastigh.autom Forsby skola renovering Edsevö Tummeliten Esselunden Purmo skola nybyggnad Fast egendom Köp av markområden Lösegendom Samkommuner Värdepapper Aktier och andelar Övriga utgifter med lång verkningstid Specialprojekt Tekniska nämnden Publik egendom Byggande av vägar Asfaltering Vägbelysning Parker, plantering Maskiner o transportmedel Avloppsverket Byggande av ledningar Maskiner transportmedel FINANSIERINGSDEL 0 Förändring av utlåning 0 Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändring av lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Inverkan på likviditeten TOTALT ) N = bindande nettoanslag

107 104(136) 4. Bokslutskalkyler 4.1 Resultaträkning Verksamhetens intäkter , ,04 Försäljningsintäkter , ,41 Avgiftsintäkter , ,09 Understöd och bidrag , ,18 Övriga verksamhetsintäkter , ,36 Tillverkning för eget bruk , ,43 Verksamhetens kostnader , ,22 Personalkostnader , ,01 Löner och arvoden , ,31 Lönebikostnader , ,70 Pensionskostnader , ,04 Övriga lönebikostnader , ,66 Köp av tjänster , ,63 Material, förnödenheter och varor , ,05 Understöd , ,95 Övriga verksamhetskostnader , ,58 Verksamhetsbidrag , ,75 Skatteinkomster , ,14 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,16 Ränteintäkter , ,04 Övriga finansiella intäkter , ,83 Räntekostnader , ,13 Övriga finansiella kostnader , ,58 Årsbidrag , ,55 Avskrivningar och nedskrivningar , ,55 Avskrivningar enligt plan , ,55 Nedskrivningar ,72 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,00 Förändringar i reserver och fonder , ,74 Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens , ,74 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,74

108 105(136) 4.2 Finansieringsanalys Bokslut 2016 Bokslut 2015 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,55 Korrektivposter till internt tillförda medel , ,43 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,58 Finansieringsandelar för investeringar , ,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva , ,94 Versamhetens och , ,52 Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen ,55 0,00 Minskninga v utlåning , ,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån , ,12 Förändring av kortfristiga lån , ,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,00 Förändring av fordringar , ,29 Förändring av räntefria skulder , ,49 Finansieringens kassaflöde , ,10 Förändring av likvida medel , ,58 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,75 Likvida medel , , , ,58

109 106(136) 4.3 Balansräkning Balansrapport AKTIVA , ,99 A BESTÅENDE AKTIVA , ,87 I Immateriella tillgångar , ,40 1. Immateriella rättigheter 4 852, ,08 2. Övriga utgifter med lång verkningstid , ,32 3. Förskottsbetalningar 7 425,50 0,00 II Materiella tillgångar , ,61 1. Mark- och vattenområden , ,30 2. Byggnader , ,38 3. Fasta konstruktioner och anordningar , ,09 4. Maskiner och inventarier , ,92 6. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,92 III Placeringar , ,86 1. Aktier och andelar , ,55 3. Övriga lånefordringar , ,31 4. Övriga fordringar , ,00 C RÖRLIGA AKTIVA , ,12 II Fordringar , ,37 Långfristiga fordringar , ,64 1. Kundfordringar , ,01 2. Lånefordringar , ,63 3. Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar , ,73 1. Kundfordringar , ,03 2. Lånefordringar , ,00 3. Övriga fordringar , ,29 4. Resultatregleringar , ,41 III Finansiella värdepapper 106,07 106,51 4. Övriga värdepapper 106,07 106,51 IV Kassa och bank , ,24

110 107(136) PASSIVA , ,99 A EGET KAPITAL , ,94 I Grundkapital , ,53 IV Övriga egna fonder , ,63 V Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder , ,04 VI Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,74 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,08 1. Avskrivningsdifferens , ,08 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,05 2. Donationsfondernas kapital , ,05 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,92 I Långfristigt , ,53 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 3. Lån från offentliga samfund 0, ,03 7. Övriga skulder 0, ,50 II Kortfristigt , ,39 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 3. Lån från offentliga samfund , ,12 5. Erhållna förskott , ,64 6. Skulder till leverantörer , ,71 7. Övriga skulder , ,07 8. Resultatregleringar , ,85

111 108(136) 4.4 Koncernkalkyler Koncernresultaträkning Verksamhetens intäkter , ,00 Verksamhetens kostnader , ,00 Andel av intressesamfundens vinst/förlust , ,00 Verksamhetsbidrag , ,00 Skatteinkomster , ,00 1. Immateriella rättigheter 2. Övriga utgifter med lång verkningstid Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,00 Ränteintäkter , ,00 Övriga finansiella intäkter , ,00 Räntekostnader , ,00 Övriga finansiella kostnader , ,00 Årsbidrag , ,00 Avskrivningar och nedskrivningar , ,00 Avskrivning enligt plan , ,00 Nedskrivningar ,00 Extraordinära poster , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,00 Bokslutsposter , ,00 Räkenskapsperiodens skatter , ,00 Latenta skatter 6,00 Minoritetsandelar , ,00 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,00

112 109(136) Koncernens finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Räkenskapsperiodens skatter Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0 Minskning av utlåningen 0 0 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

113 110(136) Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIV Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar o. pågående nyanläggningar Placeringar Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Andel i intressesamfund FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter/varor Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar 0 0 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Latenta skattefordringar 6 Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar 0 0 Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevslånefordringar 0 0 Övriga värdepapper Kassa och bank

114 111(136) PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVERINGAR 0 0 Avskrivningsdifferens 0 0 Reserver 0 0 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 0 0 Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån 0 0 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott 0 0 Skulder till leverantöret 0 0 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar 0 0 Kortfristigt Masskuldebrevlån 0 0 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar Latenta skatteskulder 1 153

115 112(136) 5. Noter NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Not 1 Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Som anskaffningskostnad för bestående aktiva har upptagits direkta anskaffningsutgiften Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärde Ändring av resultat- och balansräkningens uppställning samt effekterna av ändringen Resultat- och balansräkning har uppgjort enligt nya bokföringslagen. NOTER TILL RESULTATRÄKNING Not 2 Verksamhetens intäkter Koncern Kommunen Allmän förvaltning , , , ,88 Social- och hälsovårdd , , , ,77 Undervisning och kultur , , , ,66 Samhällstjänster , , , ,93 Öviga tjänster , , , ,80 Sammanlagt , , , ,04 Not 3 Specifikation av skatteinkomsterna Ursprunglig budget Budgetändring Budget inklusive ändring Bokförda skatteinkomster Avvikelse Skatteinkomster Kommunalskatt ,00 0, , , ,33 Andel av intäkten av samfundskatt ,00 0, , , ,13 Fastighetsskatt ,00 0, , , ,18 Skatteinkomster totalt ,00 0, , , ,64

116 113(136) Grunderna för bestämmande av kommunalskatten Skatteår Inkomstskatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,90 Not 4 Specifikation av statsandelarna Ursprunglig budget Budgetändring Budget inklusive ändring Bokförda statsandelar Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice , , , , ,00 Utjämning av statsandel på basis av skatteinkomster ,00 0, , , ,00 Utjämning till följd av systemändring 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet ,00 0, , , , , , , , ,00

117 114(136) Not 5 Avskrivningsplan 2016 Immateriella tillgångar Avskrivningsmetod Immateriella rättigheter Lineär 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid ADB-program Lineär 4 år Brandbilar och utrustning som används i Pedersöre Restvärdeavskrivning 20 % Finansieringsandelar (Vägverket) Lineär 20 år Övriga utgifter Lineär 2 år Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader Lineär 40 år Fabriks- och produktionsbyggnader Lineär 30 år Ekonomibyggnader Lineär 10 år Fritidsbyggnader Lineär 30 år Bostadsbyggnader Lineär 40 år Fasta konstruktioner och anordningar Vägar, parkeringsområden, torg och parker Lineär 20 år Broar, kajer och badinrättningar Lineär 20 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner Lineär 20 år Vattendistributionsnät Lineär 40 år Avloppsnät Lineär 40 år Maskiner och anordningar vid vatten- och avloppsverk Lineär 10 år Vägbelysning, el- och telefonnät Lineär 20 år Övriga fasta maskiner och anordningar Lineär 10 år Maskiner och inventarier Traktorer, lastbilar och tunga arbetsmaskiner Lineär 10 år Övriga transportmedel Lineär 4 år ADB-utrustning Lineär 3 år Övriga maskiner och inventarier Lineär 3 år Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål Avskrivning enligt användning Ingen avskrivning Aktiveringsgräns för investeringar och småanskaffningar euro Anm: För objekt som inte omnämns i denna avskrivningsplan fastställer kommunstyrelsen en egen avskrivningsplan

118 115(136) Not 6 Vinst och förlust vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Koncernen Kommunen Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark- och vattenområden , , , ,18 Vinster från försäljning av byggnader , , ,70 0,00 Övriga försäljningsvinster ,31 919, ,57 0,00 Försäljningsvinster totalt , , , ,18 Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av mark- och vattenområden 7,75 0,00 7,75 Förlust vid försäljning av byggnader 0,00 0,00 0,00 Övriga försäljningsförluster 432,24 477,56 0,00 0,00 Försäljningsförluster totalt 432,24 485,31 0,00 7,75

119 116(136) NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS AKTIVA Not 7 Uppgifter om bestående aktiva Anskaffningsutgift 1.1 Ökning Minskning Nedskrivning Anskaffningsutgift Acc. planm. avskrivning Planmässig avskrivning Anskaffningsutgiftsrest Acc. finansieringsandelar Stats- o. finans.- andelar Acc. finansieringsandelar Bokföringsvärde Immateriella tillgångar Markområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Aktier och andelar Pågående projekt Lånefordringar Övriga fordringar TOTALT

120 117(136) Not 8 Fordringar Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,71 Lånefordringar , , , ,00 Resultatregleringar 203,93 Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar 7 050, ,47 Övriga fordringar , ,68 Fordringar på intresse- och andra ägar- Intressesamfund Lånefordringar ,00 0, ,00 0,00 Not 9 Resultatregleringar fordringar Räntor på lånefordringar 489, ,67 Arbetslöshetsförsäkringsfonden , , , ,41 Not 10 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper Återanskaffningspris 106,07 106,51 Bokföringsvärde 106,07 106,51 Differens 0,00 0,00

121 118(136) NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS PASSIVA Not 11 Eget kapital Koncern Kommunen Grundkapital , , , ,53 Förändring Grundkapital , , , ,53 Övrigt eget kapital Uppskrivningsfond , ,00 0,00 0,00 Förändring , ,00 0,00 0,00 Uppskrivningsfond , ,00 0,00 0,00 Fondkapital , , , ,52 Förändring , , , ,11 Fondkapital , , , ,63 Överskott från tidigare , , , ,04 Räkenskapsperiodens överskot , , , ,74 Eget kapital sammanlagt , , , ,94 Not 12 Skulder som förfaller till betalning efter 5 år Koncern Kommunen Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 0,00 0,00 Lån från offentliga samfund , ,00 0,00 0, , ,00 0,00 0,00

122 119(136) Not 13 Skulder till dottersamfund och samkommuner Långfristigt Kortfristigt Långfristigt Kortfristigt Skulder till dottersamfund Leverantörsskulder , ,55 Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Leverantörsskulder , ,54 Övriga skulder 1 603,88 Not 14 Resultatregleringsskulder Semesterlöneskuld , ,86 Periodiserade löner , ,75 Förskott på statsandelar , ,82 Övriga , , , ,85 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Not 15 Av kommunen givna ansvarsförbindelser Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen För koncernsamfunds skulder Borgensförbindelser För samägda samfunds skulder Borgensförbindelser För intressebolagens skulder Borgensförbindelser För övriga skulder Borgensförbindelser för föreningar Borgensförbindelser för företag Sammanlagt

123 120(136) Not 16 Ansvar för kommunernas garanticentrals borgensansvar Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar , ,69 Kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond , ,70 Not 17 Ansvar gällande derivatavtal Ränteswapavtal I euro Återstående kapital för avtalet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 12 mån euribor Fast ränta 1,2 % Marknadsvärde ,00 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH REVISORNS ARVODE Not 18 Antal anställda Hela kommunen Kommunstyrelsen Landsbygdsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Tekniska sektorn Kultur och fritid

124 121(136) Not 19 Personalkostnader Löner och arvoden , ,31 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,04 Övriga lönebikostnader , , , ,01 Personalkostnader som aktiveras 4 627, ,93 Totalt , ,94 Not 20 Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda Kristdemokraterna i Finland 3 189, ,31 Pedersöre Socialdemokrater 337,50 344,08 Svenska Folkpartiet 4 282, ,47 Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda sammanlagt 7 809, ,86 Not 21 Revisorns arvode BDO Audiator Oy Revisionsarvoden , ,64 Övriga utgifter som hör till revisorn 0,00 133,50 Biträdande uppgifter för revisionsnämnden 0,00 0,00 Övriga arvoden 0, ,08 Arvoden sammanlagt , ,22

125 122(136) NOTER ANGÅENDE INNEHAV I ANDRA SAMFUND Dottersamfund, samkommunandelar samt ägarintressesamfund Not 22 Kommunkoncernens andel Hemort av eget kapital av främmande kapital av periodens resultat Sammanställda enligt parivärdesmetoden Fab Pedersöre bostäder Pedersöre Fab Storbacken II Pedersöre Pedersöre Värme Ab Pedersöre Fab Bennäs Servicecentrum Pedersöre Bostads Ab Tegelbruksvägen Pedersöre Fab Edsevögården Pedersöre Pedersöre Vatten Ab Pedersöre Fab Vallbo Pedersöre Fab Kållby Päls Pedersöre SAMKOMMUNER Sammanställda enligt kapitalandelsmetoden: Malmska fastigheter sk Jakobstad Optima samkommun Jakobstad Kvarnen sk. Kronoby Vasa Sjukvårdsdistrikt Vasa Svenska Österbottens Förbund för utb. och kult Vasa Österbottens Förbund Vasa Kårkulla Samkommun Pargas Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä Karleby Eskoon sociaalipalvelujen kuntayhtymä Seinäjoki SAMÄGDA SAMFUND OCH ÄGARINTRESSESAMFUND Ej sammanställda: Kovjoki Vatten Ab Nykarleby Pedersöre Ishall Ab Pedersöre Fab Fresh Pedersöre Pedersöre Esse Bollhall Ab Pedersöre Bab Bäckbyborgen Pedersöre Bab Lappforsbo Pedersöre Näringscentralen Concordia Jakobstad

126 123(136) NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET Not 1. Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samkommuner sammanställts. Koncernstrukturen framgår av not 22. Kommunens ägarandel av intressesamfundens och samägda samfunds vinst eller förlust samt förändringen i eget kapital har också sammanställts i koncernbokslutet. 2. Tillämpade koncernbokslutsprinciper Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfund och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. 3. Eliminering av interna innehav Kommunens och dottersamfundens interna innehav har eliminerats enligt parivärdesmetoden. 4. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. 5. Korrigering av planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar kommunens avskrivningsplan och utgiftsresternas differens har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av överskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Pedersöre Vatten följer sin egen avskrivningsplan och avskrivningarna har inte omräknats i enlighet med kommunens avskrivningsplan. Avskrivningarna för fastighetsbolaget Kållby Päls har omräknats enligt separat avskrivningsplan varvid fastigheternas ekonomiska livslängd har uppskattats till 15 år. 6. Intressesamfund och samägda samfund Intressesamfunden och samägda samfund har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. 7. Redovisningsperiod Samtliga koncernsamfund har kalenderåret som redovisningsperiod. Koncernbokslutet har därför sammanställts på basen av bokslutsuppgifter från respektive samfund.

127 124(136) 6. Personalstatistik Kommunarbetsgivarna KT har 2013 gett ut en ny rekommendation gällande utvärdering av personalresurserna. Syftet med rekommendationen är att inspirera ledningen för kommunerna och samkommunerna att som ett led i sin strategiska planering utveckla metoder för att mäta, följa upp och jämföra personalens arbete, kunnande, hälsa och arbetsförmåga. Antalet anställda Pedersöre kommun hade sammanlagt 693 anställda, vilket är en ökning med 2 personer jämfört med föregående år. I statistiken ingår samtliga ordinarie hel- och deltidsanställda, vikarier, sysselsättningsanställda och övrig visstidanställd personal. I statistiken ingår inte medborgarinstitutets timlärare. Till kommunstyrelsen hänförs allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, avbytarservice, kosthålls-/städservice och landsbygdsrådgivning. Till tekniska sektorn hänförs tekniska avdelningen, byggnadsnämnden och miljövårdsnämnden. Till sektorn kultur och fritid hänförs kulturnämnden och idrottsnämnden. Av kommunens anställda är 76,33 % kvinnor och 23,67 % män.

128 125(136) Statistik över antalet anställda per uppdelat enligt anställningens karaktär och sektor. KOMMUNSTYRELSEN Avbytarservice Fast anställda 97 90,65 % Visstidsanställda 10 9,35 % Avbytarservice totalt 107 Förvaltning Fast anställda 24 85,71 % Visstidsanställda 4 14,29 % Förvaltning totalt 28 Kosthålls-/och städservice Fast anställd 84 75,68 % Visstidsanställda 27 24,32 % Kosthålls-/och städservice totalt 111 KOMMUNSTYRELSEN TOTALT 246 DAGVÅRDS OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barndagvård Fast anställda 83 77,57 % Visstidsanställda 24 22,43 % Barndagvård totalt 107 Förskola Fast anställda 48 65,75 % Visstidsanställda 25 34,25 % Förskola totalt 73 Grundläggande/gymn utbildning Fast anställda ,11 % Visstidsanställda 51 25,89 % Grundläggande/gymnasie utbildning totalt 197 DAGVÅRDS OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN TOTALT 377 KULTUR OCH FRITID Fast anställda 19 82,61 % Visstidsanställda 4 17,39 % KULTUR OCH FRITID TOTALT 23 TEKNISKA SEKTORN Fast anställda 41 87,23 % Visstidsanställda 6 12,77 % TEKNISKA SEKTORN TOTALT 47 TOTALSUMMA ,21 % eller 542 personer har fast anställning och 21,79 % eller 151 personer är anställd för visstid. År 2015 var motsvarande procenter 80,17 % och 19,83 %.

129 126(136) Anställningsförhållanden uppdelat enligt sektor och arbetstid Sektor Heltid 100 % Deltid % Deltid 1-49 % Totalt Kommunstyrelsen Dagvårds och utbildningsnämnden Kultur och fritid Tekniska sektorn Totalt I nuvarande anställningsförhållande har 391 personer en kortare anställningstid än 5 år motsvarande siffra för år 2015 var 421 personer. Personalens åldersstruktur

130 127(136) Procentuell indelning enligt åldersstruktur Medelåldern bland kommunens anställda har stigit något 44,64 till 44,74. Lägst är medelåldern inom dagvårds-/utbildningsnämnden och högst inom tekniska sektorn. Årsverken och arbetskraftskostander Ett årsverke innebär ett helt års arbetsinsats av en heltidsanställd. En deltidsarbetandes arbetsinsats räknas om till årsverken i förhållande till deltidsprocenten. Deltiden beräknas enligt arbetstiden. Arbetsinsatsen för en person som varit anställd endast en del av året räknas som arbetsdagar i förhållande till hela året. Ett årsverke är alltid maximalt ett (1), vilket betyder att övertid och annan arbetstid utöver normal arbetstid inte beaktas i uträkningen. Årsverken brutto enligt år och kön

131 128(136) År Kvinna Man Sammanlagt Förändrings, % ,99 179,72 697, ,91 169,99 678,90-2,77 % ,01 180,55 675,56-0,49 % Årsverken brutto enligt nämnd eller sektor Årsverken brutto Kommunstyrelsen 257,66 240,51 238,43 Dagvårds och utbildningsnmämnden 364,22 364,93 362,41 Kutur och Fritid 33,93 29,9 30,56 Tekniska sektorn 41,9 43,56 44,16 Totalt 697,71 678,9 675,56 Årsverken netto enligt nämnd eller sektor Årsverken netto Kommunstyrelsen 193,19 178,31 181,90 Dagvård och utbildningsnämnden 290,79 289,96 283,34 Kultur och fritid 30,23 26,92 28,09 Tekniska sektorn 35,59 36,12 36,09 Totalt 549,80 531,31 529,42 Frånvaro uträknad i procent av den teoretiska arbetstiden. Vid beräkningen av den teoretiska arbetstiden avdras lördagar och söndagar och arbetstidsförkortande söckenhelger. Fördelade dagar % av teoretisk arbetstid Alterneringsledighet 1 514,00 0,54 % Arbetsolycksfall 179,86 0,06 % Arbetsolycksfall 2/3 lön 0,00 0,00 % Arbetsolycksfall oavlönad 366,00 0,13 % Avlönad tjänstledighet enligt prövning 299,13 0,11 % Faderskapsledighet 111,00 0,04 % Föräldraledighet 3 053,72 1,08 % Handhavande av annan tjänst 5 291,10 1,87 % Moderskapsledighet 1 848,35 0,65 % Oavlönad sjukledighet 800,80 0,28 % Oavlönad tjänstledighet ,02 4,06 % Permittering 2 208,49 0,78 % Personalutbildning 949,09 0,33 % Rehabilitering avlönad 76,61 0,03 % Rehabilitering oavlönad 588,00 0,21 % Semester ,73 6,44 % Semester sparavtal 703,25 0,25 % Sjukledighet 7 915,75 2,80 % Sjukledighet 2/ ,40 0,56 % Tillfällig vårdledighet 547,79 0,19 % Vårdledighet 3 431,17 1,22 % Totalt 21,63 % Arbetskraftskostnader indelat enligt frånvaro. I begreppet arbetskraftskostnader ingår endast penninglön, inga lönebikostnader ingår.

132 129(136) Penninglön normalskatt ,42 Per 1000 euro % av lönekostnader Hälsorelaterad frånvaro , ,88 % 2,97 % Lön för arbetsolycksfallstid ,56 Lön under rehabiliteringstid 6 657,34 Sjuktidslön ,60 Sjuktidslön 2/ ,70 Sjuktidslönef. 2/ ,66 Sjuktidslöneförhöjning 8 998,28 Sjuktidslöneförhöjning olycksf 725,14 Familjedigheter , ,57 % 0,59 % Lön faderskapsledighet 2 333,38 Lön för vård av sjukt barn ,16 Lön moderskapsledighet ,30 Avlönad personalutbildning , ,31 % 0,28 % Avlönad personalutbildning ,87 Övrig frånvaro med lön , ,15 % 0,13 % Lön under tjänstledighet ,25 Semester , ,43 % 12,21 % Semesterersättning ,40 Semesterersättning i % ,56 Semesterlön ,56 Semesterlön spararvtal 1 366,88 Semesterlöneförhöjning ,74 Semesterpenning ,84 Övrig frånvaro utan lön , ,18 % -9,65 % Alterneringsledighet ,26 Faderskapsledighet ,83 Föräldraledighet ,56 Handhavade av annan tjänst ,07 Moderskapsledighet ,93 Oavlönad sjukledighet ,01 Oavlönad tjänstledighet ,94 Permittering ,06 Rehabilitering oavlönad ,01 Vårdledighet ,42 Pensioneringar I statistiken ingår beviljade pensioner enligt Lagen om kommunala pensioner KomPL och Lagen om statens pensions StaPL. Ålderspension/invalidpension År Antalet personer Pensionsålder , , ,16 Sjukfrånvaro Deltidspension/delinvalidpension År Antal personer Pensionsålder , , ,88

133 130(136) Under år 2016 har den genomsnittliga sjukfrånvaron stigit från 13,56 dagar till 13,94 dagar. Genomsnittlig sjukfrånvaro per sektor Sektor Avdelning Antal sjukdagar Antal anställda Genomsnittlig sjukfrånvaro Kommunstyrelsen Avbytarservice ,18 Förvaltning ,54 Kosthålls-/städservice ,32 Dagvårds- och utbildningsnämnden Barndagvård ,50 Förskola ,60 Grundläggande utbildning/ gymnasieutbildning ,81 Kultur och fritid ,30 Tekniska sektorn ,53

134 131(136) Sjukfrånvaro uträknat som medeltal enligt åldersgrupp Sektor Avdelning Totalt Kommunstyrelsen Avbytarservice Personer Dagar Sjukfrånvaro i medeltal enligt åldersgrupp 34,38 21,67 27,04 25,62 68,50 21,18 Förvaltning Personer Dagar Sjukfrånvaro i medeltal enligt åldersgrupp 79,50 21,00 14,33 12,75 13,54 Kosthålls- /städservice Personer Dagar Sjukfrånvaro i medeltal enligt åldersgrupp 8,40 14,35 11,79 21,47 19,60 13,32 Dagvårds och utbildningsnämnden Barndagvård Personer Dagar ,78 20,71 20,29 20,22 13,80 15,50 Förskola Personer Dagar ,44 21,19 18,29 15,40 30,29 17,60 Grundläggande utb./ Personer gymnasieutbildning Dagar ,50 9,44 15,79 14,92 13,08 9,81 Kultur och fritid Personer Dagar ,50 1,00 10,75 49,50 7,30 Tekniska sektorn Personer Dagar ,00 5,50 5,86 36,80 41,17 10,53 Hela organisationen Personer ,59 16,48 17,79 19,95 24,98 13,94 Antalet sjukfrånvarodagar per månad varierade mellan 284 dagar till dagar. Flest antalet sjukfrånvarodagar noterades under februari månad. Sjukfrånvaro enligt frånvarointervall

135 132(136) Sektor Frånvarointervall Totalsumma Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen totalt 4124 Dagvårds och utbildningsnämnden Dagårds och utbildningsnämnden totalt 4876 Kutlur och fritid Kultur och fritid totalt 168 Tekniska sektorn Tekniska sektorn Summa 495 Totalsumma 9663 Arbetshälsa Arbetarskyddskommissionen har under året haft två sammanträden. Företagshälsovårdaren och arbetarskyddschefen har gjort ett flertal arbetsplatsbesök med riskanalys som tema. Även regionförvaltningsverket har utfört ett antal inspektioner till bl.a. skolor och daghem. På en förfrågan från Työplus angående ibruktagande av elektroniska hälsoformulär har Arbetarskyddskommissionen konstaterat att utvecklande metoder gällande hälsokontroller är bra och kan användas som diskussionsunderlag vid hälsokontrollerna som bör fortsätta som normalt. Representanter från tekniska har inbjudits till arbetarskyddskommissionens sammanträden för att informera om kommande byggprojekt och renoveringar. Personalsekreteraren har inbjudits för att delge personalbokslutet. Arbetarskyddskommission för perioden består av Peter Kotkamaa (ordförande), Stefan Stubb, Marie- Louise Backlund, Sonja Sundqvist-Pellinen, Bernt Skriko, Kai Saviaro och Ann-Kristin Kjellman. Kommunstyrelsens representant är Eivor Back. Arbetarskyddskommissionen har valt Kaj Sandell, Jesper Ahlvik, Glenn Sundqvist och Mia Nyqvist som massageentreprenörer för åren Årligen erbjuds 400 massagebehandlingar som subventioneras med 20 /behandling. Personalens hälsodag år 2016 hölls i Norrvalla med bl.a. Body Fitness, AlpCurling och avslappning på programmet. För att stöda upprätthållandet av personalens hälsa och arbetsförmåga togs systemet med en elektronisk motionssedel i bruk hösten Per sista december 2016 hade 372 anställda registrerats som användare och förmånen utnyttjades under år 2016 till ett värde av 9 949,47 euro vilket är en ökning med 10,73 % jämfört med år Antalet anställda per kollektivavtal

136 133(136) Personalens lönesättning fastställs enligt gällande kollektivavtal för respektive yrkesgrupp. Följande kollektivavtal tillämpas AKTA allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal, UKTA kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal, TS kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal och TIM-AKA kommunalt arbetskollektivavtal för timavlönade. Enligt jämställdhetslagen skall arbetsgivaren främja jämställdheten mellan kvinnor och män när det gäller anställningsvillkor och särskilt lönenivån. Enligt jämställdhetsplanen skall löneutvecklingen för kvinnor och män följas upp i personalstatistiken. I nedanstående tabell jämförs ordinarie lön för en heltidsanställd enligt kollektivavtal och kön. Statistiken visar lönenivån i december Avtal Ordinarie lön män Ordinarie lön kvinnor Löneskillnad % AKTA 2 522, ,71 12,82 UKTA 3 871, ,18 15,25 TS 3 387, ,75 14,15 Orsaken till löneskillnad mellan män och kvinnor inom AKTA beror på att de fastanställda männen finns inom yrken som har en högre lönesättning p.g.a. utbildning och arbetets svårighetsgrand. Löneskillnaden inom UKTA beror på att männen för det mesta har fler undervisningstimmar än kvinnorna vilket leder till en högre lön. Utbetalda löner Under år 2016 utbetalades i löner och arvoden totalt ,42 euro vilket är ,68 euro mer än under år Under år 2016 varierade antalter löneutbetalningar per månad mellan 823 till

137

138 135(136) ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER Balansbok inbunden pappersutskrift Dagbok på CD Huvudbok på CD ANVÄNDA VERIFIKATSLAG 10 Inköpsreskontra 13 Inköp avloppsverket 14 Inköp skyddad ID 20 Inköpsreskontrabetalningar 30 Lönebokföring 40 Försäljningsreskontra 45 Intern fakturering 50 Inbetalningar 80 Huvudbokföring, memorialverifikat 90 Anläggningstillgångar

139

140