1(127) PEDERSÖRE KOMMUN Bokslut 2012

Transkript

1 1(127) Detta är Pedersöre Historia Pedersöre kan räkna sig som en av ursprungssocknarna i Österbotten. Hur gammal Pedersöre egentligen är kan ingen med säkerhet säga, men år 1348 nämns sockennamnet Pedersöre, tillsammans med Mustasaari (Korsholm) och Närpes, för första gången i skrifterna. Det österbottniska kustlandet var vid denna tid uppdelat i dessa tre socknar och Pedersöre var då en storsocken som sträckte sig från Vörå i söder ända upp till Kemi i norr. Sedan blev Pedersöre mindre och mindre. Trenden svängde dock år 1977 när kommunerna Esse och Purmo åter sammanfördes med Pedersöre och bildade den "storkommun" som Pedersöre i dag utgör. Geografi Pedersöre kommun kan betecknas som en traditionell jordbruksbygd. År 2012 fanns i kommunen 367 aktiva jordbrukslägenheter, vars totala åkerareal uppgick till ha. Av jordbrukslägenheterna var 25,1 % mjölkproducenter, medan 24,3 % idkade någon annan form av husdjursskötsel. 14,2 % av jordbrukslägenheterna är ekogårdar. Av den totala åkerarealen är ha, eller 18,2 %, ekoodlad. Pedersöre har medvetet satsat på en decentralistisk politik med olika delområden och kommunen består i dag av nitton livskraftiga byar. Närheten till daghem, skola, arbetsplats och service gör att byarna växer - inte avfolkas. Men Pedersöre är också en bit orörd och vacker natur. Kommunens totalareal är 823 km². Av denna areal är 790 km² land och 33 km² vatten. Vattenarealerna består till största delen av talrika insjöar i kommunens östra delar, samt av Esse och Purmo åar som rinner genom kommunen. För såväl kommuninvånarna som turisterna finns här goda möjligheter till fritidsfiske och rekreation. Trafikförbindelser Förbindelserna till och från Pedersöre är ypperliga. Europaväg 8 går tvärsigenom kommunen, likaså järnvägen. Närmaste järnvägsstation för personal- och godstrafik finns i Bennäs. Närmaste flygfält för både linjetrafik, chartertrafik och småplan finns i Kronoby, 25 km från Bennäs och närmaste djuphamn ligger i Jakobstad (Alholmen), 15 km från Bennäs. Avståndet från Pedersöre (räknat från kommunens administrativa centrum Bennäs) till de närliggande städerna är följande: Jakobstad 10 km, Karleby 35 km, Vasa 90 km och Seinäjoki 110 km. Befolkningen Sedan kommunsammanslagningen , då invånarantalet i Pedersöre kommun uppgick till 8 341, har befolkningsökningen i medeltal varit ca 0,9 % per år. Under några år i mitten och slutet av 1990-talet hade Pedersöre kommun en negativ befolkningsutveckling, men under åren uppvisar kommunen på nytt en befolkningsökning uppgick invånarantalet i Pedersöre till personer, vilket skulle innebära en ökning med två personer hade 89,8 % av befolkningen svenska som modersmål, 8,9 % finska som modersmål och 1,3 % annat modersmål.

2 2(127) Tabell 1 Befolkningsutveckling (1.1) Tabell 2 Befolkningen i de olika byarna antal pers. antal pers. Bennäs Edsevö Forsby Katternö Kyrkoby/Sandsund Kållby Lepplax Lövö Sundby/Karby Östensö Pedersöre Bäckby Lappfors Ytteresse Överesse Esse Lillby Nederpurmo Överpurmo Purmo Övriga PEDERSÖRE

3 3(127) Åldersstrukturen i kommunen är positiv var 24,2 % (2 644 personer) av befolkningen under 15 år. Denna procentsats överträffas i svenskfinland endast av Larsmo kommun. Samtidigt som andelen barn är stor är andelen 65 år och äldre relativt liten (15,2 % eller personer). Detta betyder att Pedersöre ligger under medeltalet både inom gamla Vasa län och i hela landet. Totalt sett är 84,8 %, eller personer i åldern 0 64 år. Variationer i åldersstrukturen förekommer dock mellan de olika kommundelarna. Andelen 0 14 år är störst i Esse kommundel (27,6 %) och minst i Purmo kommundel (18,9 %). Andelen år är störst i Pedersöre (62,2 %) och minst i Purmo kommundel (58,1 %). Andelen 65 år och äldre är störst i Purmo kommundel (23 %) och minst i Esse kommundel (13,8 %). Tabell 3 Åldersstrukturen i Pedersöre 1.1 (samt jämförelse med Österbotten och hela landet) 0-14 år år 65 år - Pedersöre ,2 % 60,6 % 15,2 % Pedersöre ,5 % 61,0 % 14,5 % Österbotten ,3 % 63,0 % 19,7 % Österbotten ,3 % 63,6 % 19,1 % Hela landet ,5 % 65,4 % 18,1 % Hela landet ,5 % 66,0 % 17,5 % Befolkningens utbildningsstruktur uppgick den del av befolkningen som fyllt 15 år till personer. Av denna del hade personer avlagt examen på mellannivå och personer avlagt examen på högre nivå. Tabell 4 Utbildningsstrukturen i Pedersöre 1.1 (samt jämförelse med Österbotten och hela landet) Utbildning på mellannivå Utbildning på högre nivå Pedersöre ,4 % 20,2 % Pedersöre ,1 % 19,7 % Österbotten ,7 % 26,6 % Österbotten ,3 % 26,1 % Hela landet ,2 % 27,8 % Hela landet ,9 % 27,3 % Arbetsmarknaden Företagsamheten är typisk för Pedersöre och pedersöreborna. Regionens välfärd har sin grund just i den utbredda företagsamheten och den höga arbetsmoralen. Pedersöre är också känd som den företagsvänliga kommunen. I takt med att arbetsplatserna inom jord- och skogsbruket har minskat, har kommunen på olika sätt försökt hjälpa företagare att etablera sig. Tack vare hantverkartraditioner, yrkesskicklighet och företagaranda har ett mångsidigt näringsliv utvecklats.

4 4(127) I slutet av år 2011 uppgick den totala arbetskraften i kommunen till personer. Den sysselsatta befolkningen uppgick till personer och arbetslöshetsprocenten var under året i medeltal 3,3 %. Tabell 5 Arbetsplatser i kommunen/antalet sysselsatta 2010 Arbetsplatser i kommunen Antalet sysselsatta inom jord- o. skogsbruk 10,3 % - inom industrin 34,5 % - inom handel o. service 54,4 % I Pedersöre var vi under och 1980-talet vana med en mycket låg arbetslöshetsgrad. I genomsnitt saknade 2 2,5 % av den yrkesverksamma befolkningen arbete under dessa årtionden. Den lågkonjunktur som landet råkade in i början av 1990-talet medförde också för Pedersöres del att antalet arbetslösa kraftigt höjdes. I slutet av 90-talet minskade arbetslösheten i kommunen på nytt för att under år 2009 börja öka igen. År 2010 började arbetslösheten på nytt gå ner och antalet arbetslösa var under år 2012 i medeltal 3,2 %. Tabell 6 Arbetslöshetsprocenten i Pedersöre Tabell 7 Sifferuppgifter om Pedersöre Befolkning Invånarantal Invånarantal Ökning pers pers. 3 pers.

5 5(127) Kommunens ekonomi 2012 Inkomstskattesats 19,5 % Skatteinkomster, per invånare /inv. Skuldbördan, per invånare - Pedersöre kommun /inv. - Koncern /inv. Geografi och läge Totalareal 823 km 2 - jordareal 790 km 2 - vattenareal 33 km 2 Administrativt Kommunens administrativa ställning och förbindelser 2010 framgår av nedanstående: Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland Västra Finlands militärlän Vasa valkrets Österbottens Tingsrätt Magistraten i Vasa Polisinrättningen i Mellersta Österbotten och Pedersöre Västra Finlands skatteverk, Österbottens skattebyrå Västra Tulldistriktet FPA:s Österbottens försäkringsdistrikt Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral Österbottens lantmäteribyrå Kustens Skogscentral Vasa sjukvårdsdistrikt Österbottens Förbund

6 6(127) för år Inledning Från och med gäller bokföringslagen i tillämpliga delar också kommunsektorn (KomL 68). Bokföringsnämndens kommunsektion ger bindande anvisningar om hur bokföringslagen skall tillämpas. et för år 2011 har uppgjorts med beaktande av stadgandena i bokföringslagen och förordningen samt de anvisningar som bokföringsnämndens kommunsektion gett i syfte att säkerställa att bokslutet ger en riktig och tillräcklig bild av kommunens verksamhet och ekonomi. 2. ets omfattning och innehåll Kommunens bokslut omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68). En kommun som har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig skall dessutom uppgöra koncernbokslut som en del av bokslutet. Koncernbokslutet omfattar resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys och noter till koncernbokslutet. Finansieringskalkylen utgör en bilaga till bokslutet. I balansboken ingår dessutom övriga bilageuppgifter, förteckning över använda bokföringsböcker, bokslutets underteckning samt bokslutsanteckning. 3. Verksamhetsberättelse 3.1 Verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Invånarantalet hölls konstant i Pedersöre under 2012 med en marginell ökning. Antalet invånare i kommunen uppgick till personer. Arbetslöshetsprocenten var 3,3 procent vid ingången av året. Under året har procenten ytterligare sjunkit och var som lägst nere i 2,4 procent. Vid årets slut låg arbetslöshetsprocenten på 3,0 procent. Kommunens bokslut visar ett underskott på cirka 1,18 miljoner euro, vilket motsvarar resultatprognosen för året. Stora kostnadsökningar särskilt inom specialsjukvården men också inom social- och hälsovården är orsaken till underskottets storlek. Verksamhetskostnaderna ökade med 6,8 procent motsvarande 4,2 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna ökade med 0,8 miljoner euro eller 7,8 procent. Den sammanlagda skattefinansieringen innehållande skatteinkomster och statsandelar ökade med 1,8 miljoner euro eller 3,3 procent. Summan av skatter och statsandelar är endast 0,75 miljoner euro större än verksamhetens nettokostnader. Ränteintäkter och finansiella intäkter överstiger finansiella kostnaderna med euro. Det ger ett årsbidrag på euro. Under fjolåret var årsbidraget endast 40 procent av avskrivningarna. Kommunens nettoinvesteringar uppgick under 2012 till 6,5 miljoner euro. Summan följer den ursprungliga budgeten för året. De största enskilda investeringarna var renoveringen och utbyggnaden av Överesse och Lepplax skolor, 0,9 miljoner euro vardera, samt byggande av daghem och förskola i Lepplax och Överesse, 0,7 respektive 0,6 miljoner euro. Kommunen köpte mark för 0,5 miljoner och sålde tomter och fast egendom för 0,4 miljoner euro. Kostnaderna för byggande av kommunalteknik uppgick till 0,9 miljoner euro. Årsbidraget täckte endast 13 procent av investeringarna och skuldsättningen ökade till 22,3 miljoner euro eller euro/invånare vid årsskiftet. Det stora investeringsbehovet förklaras med stora satsningar på skolor och daghem i kommunen för att möta de behov som krävs för att kunna ge erforderlig service till en växande befolkning.

7 7(127) Av planeprojekten med större betydelse kan nämnas Pedersöre kommuns strategiska generalplan som kommunfullmäktige startade i mitten av Det strategiska generalplansarbetet involverar beslutsfattare och kommuninvånare och målsättningen är att identifiera framtida serviceområden och skapa ett verktyg för framtida satsningar och fokuseringsområden. Det strategiska generalplansarbetet ska vara fullföljt år I övrigt kan nämnas deltagande i MAL (MBT) för Jakobstadsregionen, vägnätsutredning i Kyrkoby, Forsby bostadsområde, färdigställande av Lepplax bostadsområde, förberedande utredningar för revidering av Lepplax strandgeneralplan samt förberedande utredningar för revidering av Forsby delgeneralplan. Kommunen har inköpt råmark för planering inom strategiskt viktiga områden såsom Sandsund (Kyrkoby) och Lillby. Diskussionen om regeringens kommunstrukturreform samt social- och hälsovårdsreform har fortsatt under året. Kommunen har aktivt deltagit i diskussionen samt bevakat sina intressen när det gäller möjligheterna till en fortsatt god serviceproduktion för kommuninvånarna. Den linje gällande fortsatt självständighet för Pedersöre kommun som fullmäktige slagit fast, har inte reviderats Kommunens förvaltning och förändringar i den Kommunfullmäktige 35 (SFP 25, KD 7, SDP 3) ordf. Kaj Boström Kommunstyrelsen 11 ordf. Henrik Sandberg Revisionsnämnden 6 ordf. Sixten Snellman Planläggningssektion 5 ordf. Ole Lillqvist Personalsektion 5 ordf. Henrik Sandberg Byggnadsnämnden 9 ordf. Riitta Sandbacka Centralvalnämnden 5 ordf. Martin Melin Dagvårds- och utbildningsnämnden 9 ordf. Christian Dahlin Idrottsnämnden 8 ordf. Christian Backlund Svenska sektionen 9 ordf. Christian Dahlin Finska sektionen 9 ordf. Tarja Häll Kulturnämnden 9 ordf. Ulrika Björkell Landsbygdsnämnden 8 ordf. Jonas Löv Miljövårdsnämnden 8 ordf. Tommy Johansson Tekniska nämnden 9 ordf. Per-Erik Finne Vägförrättningssektionen 3 ordf. Carita Ahlvik-Fors Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Bruttonationalprodukten minskade under fjolåret men -0,2 %. Under slutet av året minskade produktionen med -0,5 % och kräftgången förväntas fortsätta under detta år. Mot slutet av året kommer tillväxten igång igen med tillväxtsiffror nära nollstrecket. Exporten minskade i fjol med -1,7 %. Minskningen gällde främst EU-området, medan exporten till övriga länder ökade. Mot slutet av det här året börjar den totala exporten igen öka när den globala ekonomin beräknas börja växa och EU-området stabiliseras. Investeringarna förutspås minska för andra året i rad och den svaga konsumtionsökningen förmår inte hålla sysselsättningen uppe, utan arbetslösheten förväntas stiga till över 8 % som årsmedeltal.

8 8(127) Inflationen har i början av året sjunkit under 2 %, trots de skatteförhöjningar som gjorts, och något större inflationstryck finns inte heller under nästa år utan konsumentprisindex beräknas öka med 2,0 %. Räntorna som tidigare var låga sjönk ytterligare under fjolåret. Också under början av detta år har räntorna hållits på en historiskt sett mycket låg nivå. Grundräntan sänktes till 0,75 % från och med Underskottet i de offentliga finanserna motsvarade ungefär 1,9 % av BNP under fjolåret. Den offentliga skuldsättningen ökade till 53 % av BNP. År 2013 kommer underskottet i de offentliga finanserna att minska men skuldsättningsgraden fortsätter att öka på grund av den svaga tillväxten. Exporten från Pedersöreområdet har inte minskat på samma sätt som i landet i övrigt och sysselsättningsläget har inte heller påverkats av krisen. Många företag i kommunen utökar verksamheten och planerar att nyanställa personal. Bostadsbyggandet i kommunen ökade med 10 % jämfört med året innan. Såväl antalet beviljade bygglov som den sammanlagda våningsytan på de bostäder som byggdes ökade. Industrins investeringar ökade också liksom även investeringarna inom pälsdjursnäringen. Kommunens egna investeringar minskade visserligen något men var fortsättningsvis stora, 6,5 miljoner euro. Arbetslösheten i Pedersöre sjönk till 3,2 % som årsmedeltal. I december var arbetslöshetprocenten nere i 3,0 %. Under början av 2013 har arbetslöshet fortsatt att vara låg. Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsatte och gårdarnas medelstorlek växte. Antalet aktiva lägenheter minskade med 4 st. Producentpriserna på livsmedel steg och efterfrågan var generellt sett god. Investeringarna inom lantbruksnäringen ökade. För pälsdjursbranschen var fjolåret igen ett gott år. Nya bestämmelser om storleken på burar i kombination med goda skinnpriserna medför att investeringarna i branschen ökar. Produktionen av kommunala tjänster ökade också under fjolåret. Antal utförda årsverken ökade med 4 (+ 0,9 %). Nya befattningar inom såväl dagvård som förskola och kultur- och fritidsverksamhet samt kosthåll och städning förklarar ökningen. Däremot minskade antalet utförda årsverken inom tekniska sektorn. Bokförda lönekostnaderna uppgick till 18,9 miljoner euro. Antalet innevånare var ( ) Kommunens personal Totala antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 674 personer. Häri ingår samtliga hel- och deltidsanställda samt vikarier, sysselsättningsanställda och personer med tidsbestämda anställningsförhållanden. Timavlönade lantbruksavbytare och timlärare vid Medborgarinstitutet ingår inte i statistiken. Avdelning Tillsvidare anställda Tidsbundna avtal Kvinnor Män Totalt 2011 Totalt 2010 Hela kommunen Kommunstyrelsen Landsbygdsnämnd Dagvårds- o. utbildningsnämnden Tekniska sektorn Kultur och fritid

9 9(127) 3.2 Redogörelse för hur den interna tillsynen har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut På basen av sektorernas verksamhetsberättelser och rapportering under året konstateras att verksamheten har skötts i enlighet med förordningar och bestämmelser. Rättelseyrkanden som riktats mot kommunen på den grund att lagstadgade rättigheter skulle ha åsidosatts har avgjort i enlighet med kommunens tolkning. Besvär eller rättelseyrkanden på grund av formfel har inte inkommit. Uppnående av målen, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lön samhet Måluppfyllelsen har granskats i detalj för respektive budgetanslag. Specialsjukvårdens (Vasa Sjukvårdsdistrikt) kostnader ökade med 1,2 miljoner mera än ordinarie budget skulle ha medgett. Hälso- och sjukvårdens kostnader överstiger också budgeten med 1,2 miljoner euro. Också anslagen för äldreomsorg, lokaltjänster och trafikleder överskreds med betydande belopp. Kostnadsredovisning behöver förbättras och uppföljning av verksamheternas effektivitet systematiseras. Ordnande av riskhantering Riskerna i verksamheten har kartlagts i början av 2000-talet. Sakförsäkringarna har uppdaterats när förändringar i egendomsmassan skett. Verksamhetsriskerna har granskats i speciella fall. Beträffande egendomsriskerna och verksamhetsriskerna bedöms försäkringsskyddet vara tidsenligt och tillräckligt täckande. En höjning av ansvarsskadeförsäkringens belopp utreds. Kostnader för ordnande av tillfälliga verksamhetsutrymmen, eller sk. följdskador, ingår inte i försäkringsskyddet. Beträffande personriskerna har ingen systematisk kartläggning gjorts. Riskerna ökar och utvärderingen försvåras i takt med att verksamhetsomgivningen blir mera komplex. Tillsyn av anskaffningar, överlåtelse och skötsel av tillgångar Kommunen har fastställda anskaffningsdirektiv. Anskaffningsbefogenheterna har reglerats i förvaltningsstadgan samt de delegeringsbeslut som fattats på basen av densamma. Anskaffningskommittén samordnade anskaffningen av bruksförnödenheter. Kännedomen om upphandlingslagens bestämmelser behöver förbättras. Märkning och registrering av lösegendom sker inte systematiskt. Avtalsverksamhet Inga större problem har förekommit i samband med verkställigheten av de avtal som kommunen ingått. Tidtabeller för planering och byggande tenderar att vara för strama, vilket leder till tilläggskostnader i form av ändrings- och tilläggsarbeten och kostnader för försening. Förteckning över ingångna avtal har uppgjorts.. Bedömning av hur den interna övervakningen är ordnad Ansvaret för ordnande av den interna övervakningen åligger kommunledningen. I praktiken sköts den interna övervakningen av sektor- och enhetschefer. Direktiv för hur den interna övervakningen skall ordnas fastställdes i februari Styrelsen bedömning är att den interna övervakningen, trots brister, fyller kraven för att säkerställa verksamhetens laglighet och effektivitet samt trygga finansiella tillgångar och annan egendom. Största delen av de målsättningar som uppställts av fullmäktige har nåtts, missbruk har inte uppdagats och stora ekonomiska ersättningsanspråk har inte heller har riktats mot kommunen på grund av den verksamhet som bedrivits.

10 10(127) 3.3 Redovisningsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Redovisningsperiodens resultat Redovisningsperiodens resultat är ,80 euro. Avskrivningsdifferensen minskar med ,79, motsvarande avskrivningarna på renoveringen och tillbyggnaden av Sursik skola. Räkenskapsperiodens underskott blir därefter ,01. Periodens resultat tillåter ingen överföring till bostadslånefonden. Resultaträkning (1 000 ) (1 000 ) Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Minskning av avskrivningsdifferens Räkenskapsperiodens över-/underskott Nyckeltal: Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader % 15,99 15,84 Årsbidrag/Avskrivningar % 40,71 129,42 Årsbidrag, euro/invånare Antal invånare (31.12) Periodens underskott om 1,184 miljoner euro, motsvarar resultatprognosen för året. Verksamhetsintäkterna ökade med 0,8 miljoner euro eller 7,8 %. Den sammanlagda skattefinansieringen (skatter + statsandelar) ökade med 1,8 miljoner euro eller 3,3 %. Verksamhetskostnaderna ökade med 4,2 miljoner euro vilket motsvarar 6,8 procents ökning. Verksamhetsintäkterna täcker 16,0 % av kostnaderna. Resterande del skall täckas med skatteinkomster och statsandelar. Summan av skatter och statsandelar är endast 0,75 miljoner euro större än verksamhetens nettokostnader. Ränteintäkter och finansiella intäkter överstigar finansiella kostnaderna med euro och därigenom uppstår ett årsbidrag om 0,844 miljoner euro. Under fjolåret var årsbidraget endast 40 % av avskrivningarna. Enligt noterna till bokslutet är avvikelsen mellan de genomsnittliga investeringarna och avskrivningarna enligt plan lika med 57 %. Pedersöre kommun är en växande kommun, vilket till viss del förklarar det stora investeringsbehovet. En del av de utrymmen som

11 11(127) avskrivs har delfinansierats med statsbidrag, vilket innebär att avskrivningsunderlaget är mindre än vad motsvarande nya utrymmen kostar. De sammanlagda skatteintäkterna överstiger budgeten med 0,2 miljoner euro. Kommunalskatteinkomsterna ökade något snabbare an förväntat och översteg budgeten med 0,4 miljoner. Däremot nådde inte kommunens andel av samfundsskatteinkomsterna riktigt upp till budgeterat belopp. Statsandelarna är 0,2 miljoner euro större än budgeterat Verksamhetens finansiering Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Inkomstfinansiering 2012 (1 000 ) 2011 (1 000 ) Årsbidrag +/ Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivpost rättelse till tidigare år 306 Kassaflödet för investeringars del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåning 32 Förändring av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

12 12(127) Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 13,01 33,92 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 8,48 28,01 Låneskötselbidrag 0,44 1,64 Kassamedel 31.12, mn euro 6,37 3,13 Kassautbetalningar/år, mn euro 76,7 71,9 Likviditet, kassadagar Sammanlagda investeringarna uppgår till 6,5 miljoner euro, vilket överensstämmer med den ursprungliga budgeten för året. De största enskilda investeringarna var tillbyggnaderna av Överesse och Lepplax skolor (0,9 milj. vardera) samt byggande av daghem/förskola i Lepplax (0,7 milj. euro) och Överesse daghem (0,6 milj. euro) Kommunen köpte mark för 0,5 milj. euro och sålde tomter och fast egendom för 0,4 milj. euro. För aktiekapitalhöjning i Fab Bennäs Servicecentrum användes 0,5 milj. euro. Byggande av kommunalteknik (vägar och avlopp) till olika detaljplaneområden kostade sammanlagt 0,9 milj. euro. Kommunens inkomstfinansiering (årsbidraget) räcker endast för att finansiera 13 % av investeringarna. Nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna blir euro. Avkortningen av långfristiga lån uppgår till euro. Ett nytt långfristigt lån om 7,0 miljoner euro upptogs. Därigenom ökade kassamedlen till 6,4 miljoner euro och likviditeten mätt i antalet kassadagar ökade till 30 dagar. Av de likvida medlen kunde 5,0 miljoner euro placeras räntebärande. 3.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansanalys (1 000 ) (1 000 ) AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar III Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning 9

13 13(127) (1 000 ) (1 000 ) C RÖRLIGA AKTIVA II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar III Finansiella värdepapper Övriga värdepapper IV Kassa och bank PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital IV Övriga egna fonder V Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder VI Räkenskapsperiodens överskott/underskott B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar

14 14(127) Nyckeltal Soliditetsgrad % 49,70 58,08 Relativ skuldsättningsgrad, % 47,64 35,98 Ackumulerat överskott, euro Ackumulerat överskott, euro/invånare Lånestock 31.12, euro Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, euro Antal invånare Balansens slutsumma ökade med 8,0 miljoner euro. Tillgångarnas värde ökade på grund av de investeringar som gjordes. Förvaltade medel (Aravalån) minskade med euro och uppgår per årsskiftet till endast euro. Saldot på de kommunala bostadslån som beviljats från bostadslånefonden var euro. Balansgruppen rörliga aktiva ökade med 2,5 miljoner euro främst på grund av att kassamedlen ökade. Sammanlagda skuldsättningen ökade till 22,3 miljoner euro eller euro per invånare. Den relativa skuldsättningsgraden utvisar hur stor andel av driftsintäkterna som skulle behövas för att återbetala det främmande kapitalet. För att betala bort det främmande kapitalet skulle det krävas 48 % av ett års intäkter. Soliditeten som utvisar kommunens förmåga att klara av sina förpliktelser på lång sikt sjönk under 50 %. 3.5 Totala inkomster och utgifter Kommunens totala inkomster och utgifter 2012 INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter ,66 Verksamhetskostnader ,72 Skatteinkomster ,63 - Tillverkning för eget bruk ,35 Statsandelar ,00 Räntekostnader ,49 Ränteintäkter ,91 Övriga finansiella kostnader ,85 Övriga finansiella intäkter ,21 Överlåtelseförluster för nyttigheter som hör till bestående aktiva 0,00 Överlåtelsevinster på nyttigheter som hör till bestående aktiva ,66 Investeringar Investeringar Investeringsutgifter ,49 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,00 Finansieringsverksamhet Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva ,15 Ökning av utlåning ,00 Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån ,61 Minskning av utlåning ,00 Minskning av kortfristiga lån Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av eget kapital Ökning av kortfristiga lån ,00 Ökning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt ,90 Totala utgifter sammanlagt ,81

15 15(127) 3.6 Koncernens verksamhet och ekonomi Samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernen Pedersöre kommun består av 25 olika samfund. I koncernbokslutet har 18 av dessa sammanställts med kommunen. Enligt bokföringsanvisningarna behöver intressesamfund och samägda samfund inte längre ingå i koncernbokslutet. Av noterna till balansräkningen skall dock kommunkoncernens andel av det främmande kapitalet i dessa bolag framgå. Kommunkoncernen Sammanställda Utelämnade Dottersamfund Fastighets- och bostadsaktiebolag 7 0 Bolag som bedriver kommunal affärsverksamhet 2 Föreningar 1 Samkommuner 9 Intressesamfund 5 Samägda samfund 1 Sammanlagt 18 7 Koncernstrukturen presenteras detaljerat i not Styrning av koncernens verksamhet Kommunfullmäktige godkände förslaget till koncerndirektiv i maj Enligt direktivet är det kommunfullmäktige som fastställer ägarpolitiken och godkänner målen för kommunkoncerns verksamhet. Kommunstyrelsen leder kommunkoncernen och svarar för att tillsynen över de olika samfunden är ordnad på behörigt sätt. Kommundirektören ansvarar för den operativa ledningen av kommunkoncernen samt följer upp hur ägarpolicyn fullföljs Väsentliga händelser som gäller koncernen Aktiekapitalet i Fastighets Ab Bennäs Servicecentrum höjdes genom en riktad emission till Pedersöre kommun. Tack vare aktiekapitalsförhöjningen kunde bolaget förstora de utrymmen som tandkliniken förfogar över. Fastighets Ab Fresh Pedersöre byggde under året en industrihall för Fresh Servants behov. Anläggningen, som kostade ca. 4,8 miljoner euro, togs i bruk i mars Pedersöre Värme fortsatte bygga ut fjärrvärmenätet i Överesse, Lepplax och Bennäs. Fastighets Ab Pedersöre bostäder beviljades borgen och kapitallån för renoveringen av Bennäshuset. Kommunen gick också i borgen för Kovjoki Vattens investeringar Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Kommunfullmäktige godkände förslaget till koncerndirektiv i maj Enligt direktivet ansvarar kommundirektören för kommunens del för den operativa ledningen av kommunkoncernen samt följer upp hur ägarpolicyn fullföljs och meddelar kommunstyrelsen de väsentliga händelser och eventuella missförhållanden som han varseblivit. Under året uppdagades inga väsentliga brister i koncerntillsynen. Fastighetsbolagens resultat försämrades under fjolåret. Förutom Fastighets Ab Storbacken II, redovisar tre andra fastighetsbolag också förlust. De affärsdrivande bolagen Pedersöre Värme och Pedersöre Vatten visar positiva resultat. Malmska Fastigheters samkommun och Optima visar ett överskott om 0,4 miljoner euro

16 16(127) vardera. Vasa Sjukvårdsdistrikt bokförde 3,0 miljoner euro som överskott medan SÖFUK gjorde ett underskott om 2,4 miljoner euro. Samtliga intressebolagen visar positiva resultat i bokslutet för fjolåret. Centraliserade koncernfunktioner används delvis inom upphandling och försäkringsverksamheten av dottersamfunden och en del intressesamfund. Städning, gårdskarlstjänster, visst fastighetsunderhåll och löneräkning sköts som koncerntjänst till självkostnadspris. Pedersöre Vatten har systematiskt kartlagt, och vidtagit åtgärder för att förebygga, risker för kontaminering av hushållsvattnet. Ingen systematiskt riskkartläggning som gäller samtliga koncernsamfund har gjorts Koncernbokslut med nyckeltal Koncernresultaträkning (1 000 ) (1 000 ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst 72 8 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Immateriella rättigheter 2. Övriga utgifter med lång verkningstid Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat sposter Minoritetsandelar -8-5 Räkenskapsperiodens överskott

17 17(127) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 31,07 31,72 Årsbidrag/Avskrivningar % 75,57 129,61 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Koncernens årsbidrag försämrades nästan lika mycket som kommunens och underskottet blev euro. Resultatet och nyckeltalen är dock något bättre än motsvarande siffror för enbart kommunen, vilket betyder att koncernsamfundens ekonomiska ställning var bättre än kommunens. Koncernens finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

18 18(127) Finansieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 23,50 44,10 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 18,81 36,05 Låneskötselbidrag 0,95 1,92 Likviditet, kassadagar Koncernens finansieringsanalys och nyckeltalen präglas helt av kommunens förlustresultat i kombination med de stora investeringarna. Därigenom försämrades samtliga nyckeltal kraftigt under fjolåret. Koncernbalansräkning (1 000 ) (1 000 ) AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens underskott (överskott) MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVERINGAR AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt

19 19(127) Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 43,13 51,26 Relativ skuldsättningsgrad, % 54,55 43,17 Finansiell förmögenhet, euro/invånare Koncernens lånestock 31.12, euro Koncernskuldsättning, euro/invånare Koncernbalansens slutsumma är 80,1 miljoner euro. Koncernsamfunden står för 15,5 miljoner euro. Koncernbalansen är 24 % större än kommunens balans. Koncernskuldsättningen ökade med 9,1 miljoner. Kommunens skuldsättning ökade med 7,7 miljoner och koncernsamfundens skuldsättning ökade med 1,5 miljoner euro. Vid årsskiftet uppgick koncernens skulder till 31,5 miljoner euro eller euro per invånare. Koncernsamfundens skuldsättning utgör således drygt 41 % av kommunens egen skuldsättning. 3.7 Styrelsens förslag till åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens underskott uppgår till ,01 euro. Kommunstyrelsen föreslår att underskottet överförs till kontot överskott från tidigare år. Från samma konto överförs ,03 euro, motsvarande uppburna räntor på kommunala bostadslån, till kommunens bostadslånefond.

20 20(127) 3.8 Budgetens förverkligande Uppföljning av målen för verksamheten och ekonomin Resultatområde: Centralvalnämnden Ansvarsperson: Kanslichef Gundel Löf Ordinarie Melin, Martin, ordf. Backman, Carola, viceordf. Jansson, Tuija Sjö, Mary Willman, Johan Löf, Gundel, sekr. Ersättare (ersättarna i centralvalnämnden är inte personliga utan uppställda i den ordning de inkallas) Ahlvik-Fors, Carita Bergqvist, Helena Haga, Benny Axell, Ulf Stubb, Kurt Presidentval hölls i januari 2012 och kommunalval i oktober Ekonomi Centralvalnämnden 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

21 21(127) Resultatområde: Revision Ansvarsperson: Revisionsnämnden Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Snellman, Sixten, ordf. 7/7 Kaipio, Birgitta - Back, Susanne, viceordf. 7/7 Snellman, Stefan - Asp, Karin 7/7 Långnabba, Gerd - Bergqvist, Sture 5/7 Edström, Bo 2 Lindfors, Maria 7/7 Brännbacka, Knut - Wikman, Mattias 1/7 Nylund, Ann - Revisionsnämnden har sammanträtt 7 gånger under året. Verksamhetsidé Revisionsnämnden granskar kommunens förvaltning och ekonomi. Till nämndens uppgifter hör även att bereda ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin för fullmäktige, samt att bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige har fastställt även har uppnåtts. Ekonomi 2011 Budget 2012 Budgetändring 2012 Avvikelse Revisionsnämnden Totalt Intäkter Kostnader NETTO

22 22(127) Resultatområde: Allmän förvaltning Ansvarsperson: Kanslichef Gundel Löf Resultatområdet omfattar följande verksamheter: kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommittéer och sektioner, beskattning, övrig allmän förvaltning, bidrag, reservering för sysselsättning, reservering för utbildning, äldrerådet, veterandelegationen, handikapprådet, kollektivtrafik, allmänna kansliet och utvecklande av näringslivet. Kommunfullmäktige Deltagit i antal sammanträden Ordförande: Boström, Kaj SFP 8/8 I vice ordförande: Häggblom, Carola SFP 8/8 II vice ordförande: Tarvonen, Camilla SFP 3/8 Ledamöter: Back, Eivor SFP 8/8 Back, Susanne SFP 7/8 Berger, Helena SFP 8/8 Bergqvist, Sture SFP 7/8 Björkskog, Nils-Erik KD 7/8 Bock, Marina KD 7/8 Dahlin, Christian SFP 7/8 Ede, Torbjön SFP 8/8 Eklöv, Gudrun SDP 5/8 Eriksson, Roger SFP 5/8 Finne, Per-Erik SFP 7/8 Forsblom, Greger SFP 8/8 Forsman-Sundvik, Annette SFP 5/8 Holmqvist-Nybacka, Karin SFP 8/8 Holmäng, Johanna SFP 1/8 Häll, Tarja SFP 7/8 Käcko, Guy SFP 6/8 Käldman, Leif SFP 7/8 Källman, Carl-Johan SDP 7/7 Lillqvist, Ole SFP 8/8 Lindfors, Ralf KD 8/8 Mård, Alf SFP 8/8 Sandberg, Henrik SFP 8/8 Snellman, Patrik SFP 7/8 Snellman, Sixten SFP 8/8 Snellman, Stefan KD 7/8 Stenmark, Tore SFP 8/8 Sundqvist, Björn KD 2/8 Wikström, Bjarne SDP 7/8 Wärn, Mathias SFP 8/8 Östman, Majvor KD 8/8 Östman, Peter KD 7/8

23 23(127) Deltagit i antal sammanträden Ersättare: Backlund, Christian SFP 8 Björkell, Ulrika SFP 6 Hjulfors, Torvald SFP 7 Kass-Anttila, Pia SFP 3 Löv, Jonas SFP 2 Pettersson, David KD 7 Käld, Markus KD 5 Lassfolk, Anna-Kajsa KD 2 Björklund, Ritva SDP 8 Överfors, Johanna SDP 2 Sekreterare: Löf, Gundel Kommunfullmäktige höll 8 sammanträden under året. Den politiska representationen i kommunfullmäktige var SFP 25, KD 7 och SDP 3. Bland viktiga frågor som kommunfullmäktige behandlade under året kan nämnas: - Inköp av markområden i Bennäs, Forsby, Kållby, Lillby, Kyrkoby och Överesse. - Ändringar av del av delgeneralplaner med rättsverkningar för nedre delarna av Esse å och Nådjärv sjö, Lappfors, sydvästra Ytteresse, Lepplax, Lillby. - Ändring av detaljplaner för Sisbacka, närområden till stationsområdet i Bennäs, Kyrkoby, Edsevö handelsoch industriområde. - Beviljande av kommunborgen till Purmo ungdomsförening. - Utlåtande över kommunstrukturreformen. - Avtal med Trafikverket om byggande och underhåll av parkeringsplats samt överlåtande av markområde vid Bennäs Järnvägsstation.

24 24(127) Kommunstyrelsen Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Sandberg, Henrik, ordf. SFP 19/19 Inborr, Gun SFP Bock, Marina, vice ordf. KD 12/19 Östman, Majvor KD 4 Berger, Helena SFP 19/19 Stenmark, Tore SFP Eriksson, Roger SFP 18/19 Käldman, Leif SFP 1 Forsblom, Greger SFP 19/19 Pettersson, Kennet SFP Holmqvist-Nybacka, Karin SFP 17/19 Häll, Tarja SFP 2 Holmäng, Johanna SFP 5/19 Forsman-Sundvik, Annette SFP 11 Lillqvist, Ole SFP 19/19 Käcko, Guy SFP Lindfors, Ralf KD 18/19 Sundqvist, Björn KD Mård, Alf SFP 17/19 Björkell, Ulrika SFP Överfors, Johanna SDP 18/19 Källman, Carl-Johan SDP Svenfors, Stefan, föredragande Löf, Gundel, sekreterare Kommunstyrelsen har två sektioner; personalsektionen och planläggningssektionen. Kommunstyrelsen höll under året 19 sammanträden. Den politiska representationen i styrelsen var SFP 8, KD 2 och SDP 1. Antalet förtroendeplatser i fullmäktige, styrelsen och nämnderna var under året 119, av dessa var 52 eller 43,7 % kvinnor. Under året har följande arbetsgrupper och kommittéer fungerat: handikappråd näringslivsdelegation trafiksäkerhetskommittén veterandelegation äldrerådet planerings- och byggnadskommittéer för aktuella byggprojekt

25 25(127) Utvecklande av näringslivet Målsättning Enligt ekonomiplanens skrivning skall Pedersöre kommun fortsättningsvis bedriva en aktiv näringspolitik, primärkommunalt och inom ramen för Jakobstadsnejdens näringscentral Concordia. Arbetslösheten som hösten 2011 var 3,0 % skall inte överstiga 4 % vid planeperiodens utgång. Kommunen skall dessutom fortsätta med sin aktiva markanskaffnings- och industritomtspolitik och inte undandra sig sitt ansvar när det gäller att tillhandahålla industri- och affärslokaler. Övriga mål för näringspolitiken är att utnyttja de möjligheter som riksvägen erbjuder och att stärka kommuncentrum i Bennäs. Kommunen skall planera tomter för utrymmeskrävande handel och industri och även planera alternativ för mänskor som vill ha stora bostadstomter. Åtgärder som stärker förutsättningarna för detaljhandeln bör vidtas. Fostran till entreprenörskap skall stödas. Utvärdering Under året sålde kommunen 8,39 ha tomtmark varav 6,53 ha industritomtmark. Samtidigt köpte kommunen 28,85 ha råmark, främst i anslutning till befintliga områden i kommunens ägo. Beträffande ett ca 20 ha stort område har kommunen slutit samarbetsavtal med fastighetsutvecklingsbolaget SRV. Målsättningen är att skapa ett attraktivt område för den utrymmeskrävande handeln i Edsevö. SRV sköter marknadsföring och byggande medan kommunen ansvarar för planläggning och kommunalteknik. Den ursprungliga Masterplanen för området rymmer sammanlagt kvadratmeter affärs- och logistikutrymmen. Eftersom den landskapsplan som är under uppgörande i bästa fall kommer att tillåta byggande av högst kvadratmeter handelsutrymmen har man varit tvungen att revidera planen för området i motsvarande grad. Pedersöre kommun äger också markområden i anslutning till handelsområdet. Fastighets Ab Fresh Pedersöre, som till 49 % ägs av kommunen, uppförde en hall för livsmedelstillverkning i Edsevö. Fresh Servant tog i bruk de nya utrymmena i mars. Hyreskontraktet gäller i 15 år. Kommunen har också garanterat fastighetsbolagets lån tillsammans med Finnvera och Nordea. Kommunens industriutrymmen är så gott som helt uthyrda. En del av den sk. Esse Möbel-hallen är ännu ledig. År 2003 inrättade kommunen ett företagarpris som skall delas ut varje år i samband med företagarmiddagen. År 2012 hölls företagarmiddagen vid Lepplax samlingshus. Förtagarpriset gick till LKI Käldman. Sysselsättningsläget var i stort sett oförändrat under året. I december var arbetslösheten fortsättningsvis 3,0 %. Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia hade sitt tolfte verksamhetsår under år Concordia fungerar som en regional samordnare av utvecklingsstrategier för Jakobstadsområdet. Inom ramen för det sk. MAL-projektet koordinerar Concordia också den regionala markanvändningsplaneringen. Rådgivning och konsultering för nystartade företag sköts också av Concordia (nyföretagarcentralen). Turistmarknadsföringen sköttes av föreningen 7 broars skärgård. Under året sade Karleby upp sitt medlemskap i föreningen.

26 26(127) Planläggning Nuvarande verksamhet Huvuduppgifterna för planläggaren är följande: Planläggningsuppgifter både inom detaljplanering och generalplanering (databaserad). Kommunens kontakt till myndigheter i planläggningsfrågor. Deltar i planeringsuppgifter som rör regionen (MAL, arbetsgrupper för översiktlig regionplanering osv.) Markägar- och lägenhetsutredningar i anslutning till planeringen. Inventerar det kulturhistoriska byggnadsbeståndet för detalj- och generalplaneringen. Deltar i kommunens markförhandlingar. Skriver kommunens köpebrev i egenskap av offentligt köpvittne. Fungerar som sekreterare i planläggningssektionen. Fungerar som sekreterare i trafiksäkerhetskommittén. Trafiksäkerhets- och vägplanering i samarbete med vägmyndigheter och vägbyggmästaren. Kundservice. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Planläggning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Utveckla växelverkan med markägare och berörda i olika planläggningsprojekt. Rätt uppfattning om markägarnas önskemål. 90 % Växelverkan har utvecklats i enlighet med målsättning. Om möjligt, försnabba planeringstiden. Planeringen effektiveras. 80 % Snabbheten maximalt vad den kan bli. Kommentar Totalt sett har budgeten överskridits något. Beträffande budgetanslaget för experttjänster och konsulter så har 77 % av anslaget använts. Orsaken till att konsultarvodena blev lägre än budgeterat är att inte alla större planprojekt framskridit så snabbt som beräknat samt på grund av att kommunen genomfört flera planprojekt i egen regi. Planeringstiden är så snabb som den kan bli med tanke på de personella resurser som finns och växelverkan kan anses vara tillräcklig. Markägare deltar rätt aktivt i planläggningsfrågor och besöker informationstillfällen som ordnas. Ekonomi Allmän förvaltning 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

27 27(127) Resultatområde: Ekonomiförvaltning Ansvarsperson: Ekonomidirektör Jan-Erik Backa Verksamhetsidé Ekonomiförvaltningen handhar uppgifter för övriga sektorers räkning i den omfattning som kommunstyrelsen besluter. Den interna servicen stöder resultatenheternas verksamhet och bidrar därigenom till att uppställda mål nås. De interna tjänsternas priskvalitetsförhållande är konkurrenskraftigt. Nuvarande verksamhet Resultatområdet innefattar kostnaderna för följande centralt skötta verksamheter: budgetering, bokföring och rapportering, betalningsrörelse, fakturering och betalningsuppföljning, löneuträkning, personaladministration och arbetarskydd. Från och med 2007 ingår också kosthåll och städning i verksamheten. Underhållskostnaderna för kommunens mikrodatornätverk, förvaltningens kostnader för Internetanvändning och kostnaderna för kommunportalen samt vissa gemensamma ADB-kostnader ingår också i anslaget för ekonomiförvaltning. I förhållande till genomsnittskommunen sköts många funktioner centraliserat i Pedersöre. Under planeperioden är tyngdpunkten lagd på effektivering av rutiner, förbättrad personalutbildning, bättre kännedom om upphandlingsbestämmelserna, bättre personalinformation och ökad användning av adb. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Mellanbokslut med bokslutsprognos uppgörs. Den ekonomiska rapporteringen utvecklas och förbättras. Ledningsrapporteringsprogrammet i aktivt bruk. 2 ggr/år (30.4 och 30.8) 50 aktiva användare Resultatprognos gjordes per och Ca 40 användare Löneräkning och fakturering koncentreras till ekonomikansliet. Koncentreringsgrad. 100 % Koncentrerats så långt ändamålsenligt Inköpsfakturor elektroniskt. cirkuleras Andel fakturor som cirkuleras elektroniskt. Andel FinVoice-fakturor. 100 % 40 % 100 % 25 % Försäljningsfakturor kan sändas elektroniskt. Faktureringsprogrammet uppdateras Projektet klart Projektet klart Samverkan och delaktighet betonas i personalarbetet Personalen informeras om aktuella frågor. Informationen löper smidigt i båda riktningar. Personalblad min. 4/år Samarbetskommittén möts minst 4 ggr/år Medarbetarsamtal på alla arbetsplatser Målet uppnåtts har Samarbetskommittén höll 2 möten.

28 28(127) Mål 2012; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Arbetslivskvaliteten bibehålls och förbättras. En personalstrategi utarbetas. Jämställdhetsplanen uppdateras. Arbetsvärderingen inom AKTA uppdateras Strategin godkänd. Arbetet påbörjas. Arbetet påbörjas Målet har inte uppnåtts. Målet har uppnåtts. Arbetet har påbörjats Bespisningsverksamheten utvecklas enligt den sk. regionköksmodellen så att köken utnyttjas effektivt. Prestationskostnader 2,43 /skollunch 2,50 /daghemslunch 1,50 /morgon- och mellanmål 16,70 /kostdag Målet har uppnåtts. Kosthållsservice deltar i ett kvalitetsprojekt. Kundanpassad salladsbuffé Råvaruinnehåll Potatis-varieras, fullkornmaximeras, socker och E- koder minimeras 2 ggr/vecka Kötthalt > % Fetthalt < 5-7 % Målet har inte uppnåtts helt. Målet har uppnåtts. Målet har uppnåtts. Arbetet fortgår. Kvaliteten inom kosthåll- och städning följs upp och förbättras på basen av kundenkäter och andra utvärderingar. Andelen nöjda kunder. 90 % Ingen enkätundersökning gjordes under Städmetoderna utvecklas och standardiseras. Städdimensioneringen uppdateras kontinuerligt. Förbättrad städning av åldringsutrymmen beaktas i tidsdimensioneringen. 100 % Kostnad 13,30-16,50 cent/m 2 /dag. 100 % Målet har uppnåtts. Prestationer bokslut 2012 bokslut 2011 Bokföringsposter (+koncernbokningar) Löntagare/mån i medeltal Antal lönetransaktioner Antal luncher Morgon- och mellanmål Kostdagar vid åldringhem Städyta m 2 - Pedersöre kommun varav - Pedersöre bostäder

29 29(127) ADB-stöd Under ekonomiavdelningen finns en IKT-enhet med tre anställda, IKT-planerare, IKT-koordinator och en ITstödperson. Enheten ansvarar för driften av två nätverk, ett administrativt och ett regionalt. Till det administrativa hör kommungården, -byråerna, daghem och åldringshem och till det regionala hör alla skolor. Under år 2012 har virtualiseringen av servrar fortgått. Datatrafiken mellan olika enheter har snabbats upp efter övergången till transparenta nätverk. Alla virtuella nätverk är numera regionkompatibla, dvs. Ipadresserna har bytts ut så att de är unika. Utbyggnaden av kameraövervakningen fortgick under fjolåret liksom utbyggnaden av det trådlösa nätverket. IKT-enhetens övertog också ansvaret för kommunens mobiltelefonanslutningar. I kommunen finns en IKT-grupp. Gruppen tar upp ärenden som behöver befästas och behandlas i ett större sammanhang. Som exempel kan nämnas policybeslut, genomgång av offerter samt strategiska beslut gällande investeringar. Mål och resultat 2012 Mål 2012; ADB-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Utvärderingen av transparent nätverkslösning. Det transparenta nätverket är utbyggt till fullo och samtliga funktioner har tagits i bruk. Till samtliga fastigheter Målet har uppnåtts. Utbyte/uppgradering av samtliga XP-datorer. Samtliga XP-datorer skall vara utbytta Arbetet påbörjat Målet har uppnåtts. Lepplax skolas nätverks-helhetslösning. Slutförs. Målet har uppnåtts. Överesse skolas tillbyggnad, nätverkshelhetslösning. Slutförs. Arbetet har påbörjats. Östensö skolas nätverkshelhetslösning. Slutförs. Målet har uppnåtts. Bennäs och Forsby skolors nätverksutbyggnad Slutförs. Målet har inte uppnåtts. EDU-servrarna virtualiseras och uppdateras. Påbörjas. Målet har uppnåtts. Förenhetligande av skoldatorerna. Påbörjas. Målet har uppnåtts. Utvecklande av enhetligt dataregister samt ticketsystem för IT-supporten. Påbörjas. Målet har uppnåtts.

30 30(127) Mål 2012; ADB-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Utvecklande av heltäckande övervaknings- samt alarmsystem för nätverksenheter. Påbörjas. Målet har inte uppnåtts. Genomgång av datasäkerhetsnivån i skolnätverket. Påbörjas. Målet har uppnåtts. Heltäckande dokumentation för möjliggörande av framtida certifiering. Påbörjas. Målet har inte uppnåtts. Utbildningsrutiner för att säkerställa datoranvändarnas kunskapsnivå. Andel anställda som genomgått utbildning. 50 % 93 % Ekonomi Ekonomiförvaltning 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Lokala lönejusteringar med en sammanlagd kostnadsverkan om 1,7 % genomfördes per 1.1. Lönesättningen inom tekniska sektorn granskades och uppdaterades liksom den individuella lönesättningen för skolgångbiträdena. Arbetsplatshälsovården utvidgades med sjukvårdstjänster på allmänläkarbas. Från och med 2012 sköts arbetsplatshälsovården för de flesta personalgrupper av Työplus. Under året deltog sammanlagt ca 423 anställda i en konditions- och rekreationsdag vid Villa Elba i Karleby. Julgåvor överräcktes åt 695 anställda. Antalet prestationer inom kosthålls- och städverksamheten ökade. Sammanlagt producerade enheten luncher och morgon- och mellanmål vid daghem och förskolor samt dessutom kostdagar vid åldringshem. Städytan uppgick vi årsskiftet till m 2. De ekonomiska målsättningarna för verksamheten uppnåddes. De förverkligade prestationerna för såväl bokföring/redovisning som för löneräkning/personaladministration motsvarar de beräknade. De icke uttalade målsättningarna om rätt lön på rätt tid och riktigt konto samt en korrekt och fungerande redovisning/rapportering samt effektiv indrivning av kommunens fordringar uppfylldes väl. De av fullmäktige uppställda målsättningarna för utvecklande av verksamheten uppnåddes inte helt.

31 31(127) Utvecklingsprojekt Kommunens andel av de projekt som Näringscentralen Concordia bedriver tar den största enskilda summan av projektmedlen. Övriga kostnader som ingår i anslaget är kostnader för en del egna EU-projekt och kommunens andel av olika EU-projekt som kommunen är med och finansierar. Utvärdering Concordias projekt Bokförda kostnaderna inklusive kostnaderna för projekt som ESSI Västra Finlands energisjälvförsörjningsprogram, Nextia, Welcome Office, Företagsamhetsfostran i Österbotten är Leaderprogrammet Kommunens andel av kostnaderna för Leader-programmet uppgår till Dessutom tillkommer KAGfinansiering Pedersöre kommun drev följande egna Leader-projekt under 2012: Gränslös-Rajaton Ett projekt som arbetar med att krossa fördomar samt hitta och utveckla talanger. Inom projektet möts personer med olika förutsättningar kring kultur. Projektet har haft kringeffekter såsom musikerfarsorna MUFA r.f. samt Lövis allaktivitetshus. Inom projektet är en projektledare anställd på 50 % av heltid. Projektet har förlängts t.o.m. maj Projektets årsrapport är inlämnad till Aktion Österbotten. Bokförda kostnader under fjolåret euro täcktes till 100 % av bidrag. Byaplan framtidens redskap. Projektets målsättning är att skriva byaplaner för samtliga byar i kommunen, ur dessa byaplaner skall en större plan växa fram d.v.s. en byaplan för hela kommunen. Denna stora byaplan är en del av det strategi arbete som utförs. Inom projektet är en projektledare anställd på 50 % av heltid. Årsrapport är inlämnad till Aktion Österbotten. Projektet pågår t.o.m. november Bokförda kostnader under fjolåret euro täcktes till 87 % av extern finansiering. ELY-projekt Utterleden Den nya 50 km långa vandringsleden är färdig helt enligt projektplan. Invigning av leden sker under försommaren Projektsekreteraren har lämnat in slutrapport och ansökan om utbetalning till ELY-centralen. De slutliga kostnaderna för projektet blev euro. Av den summan förverkligades euro under Stödet från ELY-centralen är 70 % av godkända kostnaderna. Ekonomi Utvecklingsprojekt 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

32 32(127) Landsbygdsnämnden Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Löv, Jonas, ordf. 2/2 Blomqvist, Tom - Lillmåns, Britt-Marie, viceordf. 1/2 Sten, Hans-Erik - Ingerström, Andreas - Bodbacka, Heidi - Lindell, Gerhard 2/2 Biskop, Fredrik - Löfqvist, Jonas 2/2 Carlstedt, Anders - Mård, Greta - Enlund, Carina - Sandberg, Ola 2/2 Finell, Jim - Strandvall, Mårten 1/2 Broända, Helena 1 Thodin, Petra 2/2 Lindvall, Pia - Wik, Britt-Inger 2/2 Lasén, Mikael - Holmqvist-Nybacka, Karin, kst repr. Lasén-Vikman, Maise, föredragande Björk, Maria, sekr. t.o.m Sund, Vivan, sekr. fr.o.m Resultatområde: Utvecklande av gårdsbruket Ansvarsperson: Landsbygdssekreterare Jenny Sundkvist t.o.m T.f. landsbygdssekreterare Madelene Lindqvist fr.o.m Verksamhetsidé Landsbygdsnäringsmyndigheten eftersträvar att handlägga och utbetala EU och nationella jordbrukstöd till landsbygdsföretagarna på ett välfungerande sätt. Landsbygdsnäringsmyndighetens nuvarande verksamhet Landsbygdsnäringsmyndighetens huvuduppgift är att sköta om mottagningen, handläggningen och utbetalningen av EU- och nationella stöd till jordbruket. För varje stödansökan skall även uppgöras ett beslut. Under 2012 var antalet diarieförda blanketter 3472 (år 2011, 2340 blanketter). Mängden diarieförda blanketter ökade under 2012 då många jordbrukare förnyade eller ingick nya förbindelser gällande miljöstödet, kompensationsbidraget och/eller stödet för djurens välbefinnande. Landsbygdssekreteraren ger också allmän rådgivning om de olika stödformerna, samt skolning. Pedersöre kommun administrerar även Jakobstads stads och Larsmo kommuns landsbygdsnäringsmyndigheter. Aktiva jordbruksenheter uppgick till 21 stycken i Jakobstad, och i Larsmo till 27 stycken och Pedersöre kommun har 370 aktiva jordbruksenheter, totalt 418 gårdar. Förändringar inom stödsystemet Pedersöre blir värdkommun för en gemensam landsbygdsförvaltning för Pedersöre och Kronoby kommuner samt Nykarleby stad. Pedersörenejdens landsbygdsförvaltning kommer att ha en landsbygdsnämnd med representanter från alla kommuner, Pedersöre (3), Kronoby (2) och Nykarleby (2).

33 33(127) Skolning Informationskväll för jordbrukare om aktuellt inom jordbruket och stödpolitiken ordnades 20:e mars, tillsammans med representanter från ÖSP, ÖSL och ELY-centralen, 74 personer deltog. Blankettkurser ordnades i Purmo där 42 personer deltog, i Bennäs där 53 personer deltog och i Esse deltog 20 personer. Stödutbetalningar 2012 Stödets namn Utbetalda stöd 2012 Utbetalda stöd 2011 Gårdsstöd Bidrag för proteingrödor och oljeväxter Eu-bidrag för nötkreatur Bidrag/tacka Stöd för djurens välbefinnande Stöd för djurens välbefinnande Kompensationsbidrag (lfa), Miljöstöd, växtodlingsgård Miljöstöd, husdjursgård Nordligt djurstöd Nordligt stöd för svin- och fjäderfähushållning Nordligt stöd för strukturf. I svin-/fjäderfähushålln Allmänt hektarstöd Nordligt hektarstöd Stöd för unga odlare, c-områden Lfa:s nationella tilläggsdel Nationellt stöd för sockerbetor Hjortdjursskadeersättning Ersättning för skördeskador Stöd för potatisodling Ersättning för rovdjursskador Stöd för jordbruksrådgivning Stöd för stärkelsepotatis Prod.stöd för mjölk, mejerimjölk Prod.stöd för mjölk, direktförsäljning 0 0 Stödvist sammandrag Handläggningen av stöden sköts av landsbygdssekreteraren och kanslisten. Före ett stöd skickas till utbetalning skall landsbygdssekreteraren eller dennes ställföreträdare ge sitt godkännande. Utbetalningarna av de arealbaserade specialmiljöstöden sker via Österbottens Närings- Trafik- och miljöcentral.

34 34(127) Mål och resultat 2012 Mål 2012; Utvecklande av gårdsbruket Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Landsbygdsnäringsmyndigheten eftersträvar att handlägga och utbetala EU- och nationella jordbruksstöd till landsbygdsföretagarna på ett välfungerande sätt. Problemfria handläggningar. Nöjda kunder. Målet har nåtts. Landsbygdsnäringsmyndigheten vill öka andelen gårdar som utnyttjar elektronisk ansökan. Detta uppnås genom mera information och skolning. År 2011 lämnade 183 gårdar in sin stödansökan elektroniskt. Användningsprocent. Över 50 % användning av elektronisk stödansökan. 52 % Prestations- och relationstal PEDERSÖRE 2011 Mål Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha JAKOBSTAD Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha LARSMO Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha Landsbygdsnämnden är i stor utsträckning underställd faktorer som den inte kan påverka: EU:s lantbrukspolitik, den nationella lantbrukspolitiken och lagstiftningen samt den enskilda jordbrukarens beslut. Trots att antalet gårdar minskar leder detta inte till att arbetsmängden minskar i samma grad i och med att kvarvarande gårdar blir större. Ekonomi Utvecklande av gårdsbruket 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

35 35(127) Resultatområde: Avbytarservice Ansvarsperson: Chef för avbytarservice Maise Lasén-Vikman Verksamhetsidé Lantbruksföretagarna och pälsdjursuppfödarna i de kommuner som avbytarservicen i Pedersöre administrerar skall ha tillgång till en välfungerande avbytarservice som ger dem avkoppling och välbehövlig ledighet. Möjlighet att få vikariehjälp vid t.ex. sjukdom och olycksfall skall utgöra en betydelsefull trygghetsfaktor för lantbruksföretagare, likaså tillgång till extraledighetstimmar för pälsdjursuppfödare. Lantbruksavbytarna skall få känna att de är en viktig och uppskattad yrkesgrupp som med sin arbetsinsats bidrar till såväl lantbruksföretagarnas som pälsdjursuppfödarnas välbefinnande. Nuvarande verksamhet Avbytarservicens lokala enhet i Pedersöre styrs och övervakas av LPA (Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt). Via uppdragsavtal mellan LPA och Pedersöre kommun ordnas avbytarservice i enlighet med Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare och Lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare. LPA förmedlar statsersättningar till såväl avbytarverksamheten som dess förvaltning. Avbytarservicen i Pedersöre administrerar verksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare i fem kommuner, nämligen staden Jakobstad med semesterrätt på 3 lantgårdar och 5 pälsfarmer, Larsmo 8/1, Pedersöre 159/33, Kronoby 141/26 och det område som utgjorde Karleby stad t.o.m på 45 lantgårdar och 2 pälsfarmer. Avbytarservicen sköts på 89,5 % av lantgårdarna med kommunalt anställda lantbruksavbytare. Motsvarande siffra för pälsfarmerna är 22 %. Resterande företagare ordnar själva sin avbytartjänst genom att anställa egna avbytare och få ersättning via kommunen. Mobilsystemet har tagits i bruk under året. Det innebär att timlappar fallit bort och avbytarna stämplar via mobiltelefon när arbetet inleds och avslutas på gården. Förvaltningen får meddelande ifall inga kvitteringar sker. En samarbetsgrupp med representanter för bl.a. serviceanvändarna är tillsatt och har följande sammansättning: lantbruksföretagarna Per Sandbacka, Ulf Kvikant, Ronny Snellman och Mats Finne, pälsfarmare Stefan Wik, lantbruksavbytarna Sonja Ekstrand och Sanna Savisto, förvaltningen Vivan Sund och Maise Lasén- Vikman samt LPA-ombudet Sune Krokfors. Ett möte har hållits under året. Förändringar i verksamhetsomgivningen LPA har beslutat sammanslå avbytarservicens lokala enheter i Korsholm, Vörå och Pedersöre från början av år Pedersöre blir värdkommun och kommer att administrera avbytarservicen från Karleby (svenska området) i norr till Närpes i söder. Pälsfarmarna inom Suupohja enheten överförs också till Pedersöre enheten. En arbetsgrupp, tillsatt redan år 2011, har planerat sammanslagningen. År 2012 var sista året avbytarservicen fanns under landsbygdsnämnden, från 2013 är verksamheten direkt under kommunstyrelsen. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Avbytarservice Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Upprätthålla en välfungerande avbytarservice för lantbruksföretagare. Använda semesterdagar i förhållande till beviljade dagar. Vikariehjälp vid plötsligt insjuknande, fått avbytare samma dag, följande dag. Minst 95 % Minst 90 % 98,6 % 69 % 21 % = 90 %

36 36(127) Mål 2012; Avbytarservice Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Lantbruksföretagare som valt kommunal avbytartjänst Kommunens avbytare eller köptjänst. Anställda avbytare på förslag av lantbruksföretagarna. 84 % 16 % Upprätthålla en välfungerande avbytarservice för pälsdjursuppfödare. Använda semesterdagar i förhållande till beviljade dagar. Minst 95 % 91 % Ge lantbruksavbytarna möjlighet att delta i kompletterande fortbildning samt ordna inskolning på långt mekaniserade gårdar. 1-3 kursdagar. 50 % deltar 57 % Ha yrkeskunnig personal. Genomföra utvecklingssamtal med personalen. Innehar formell kompetens för yrket. Antal utvecklingssamtal per år, högst tre års mellanrum. Minst 85 % 74,2 % 33 % per år 45 % Öka trivseln och samhörigheten bland avbytarna genom att ordna träffar och arbetsplatsmöten. Antal ordnade arbetsplatsmöten. Deltagarprocent. Övriga träffar med personalen. 4 möten Minst 80 % 3 möten 70 % 2 möten Uppgöra lagstadgade serviceplaner för lantbruksföretag. Lagstadgat från 2011, 1/3 genomförs per år. 33 % av gårdarna 34 % Uppgöra lagstadgade serviceplaner för pälsfarmer. Nytillkomna farmer besöks. 100 % 100 % kundundersök- Genomföra ning. Inlämnade svar i förhållande till utsända frågeformulär. Svarsprocent ,8 % Kommentarer Totalantalet avbytta dagar för lantbruksföretagare var och det utgör en minskning på knappt 1 % jämfört med föregående år. Semesterns längd var även detta år 26 dagar per företagare. 62 % av lantbruksföretagen, där kommunal avbytarservice ordnas, är medlemmar i fungerande avbytarringar. Ringarnas planeringsmöten ordnas i regel tre gånger per år. Pälsfarmarnas semester steg från 16 till 18 dagar per person. Extraledighet ökade från 90 h till 120 h, för vilka betalas en ersättning på 5,24 /h. En ny grupp avbytare, tre från vår enhet, utbildas för arbete på pälsfarmer.

37 37(127) Prestations- och relationstal Förv Förv Mål 2012 Förv Antal lantbruksföretag som ansökt om semester Kommunal avbytartjänst/själv ordnad 363/36 346/40 318/38 Antal personer som beviljats semester Beviljade semesterdagar Avbytta semesterdagar Avbytta vikariehjälpsdagar Avgiftsbelagd avbytarhjälp, timmar Antal pälsfarmer som ansökt om avbytarservice Kommunal avbytartjänst/själv ordnad 9/58 14/59 15/52 Antal farmare som beviljats avbytarservice Beviljade semesterdagar Avbytta semesterdagar Extraledighetstimmar Antalet lantbruksavbytare, månadsavlönade Antalet avbytarringar Antalet ledande avbytare Avbytarsekreterare Chef för avbytarservicen Ekonomi Avbytarservice 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

38 38(127) Dagvårds- och utbildningsnämnden Ansvarsperson: Utbildningsdirektör Rolf Sundqvist t.om Tf. utbildningsdirektör Håkan Storbacka fr.o.m. 1.8 Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Dahlin, Christian, ordf. 7/7 Kackur, Jonas - Wikström, Bjarne, viceordf. 7/8 Häger, Mariann 1 Mård, Alf 6/7 Ahlstedt, Yvonne- - Eklund Guy 6/7 Ray, Tage - Pettersson, David 6/7 Fagerholm, Niklas - Östman, Majvor 7/7 Hjulfors, Ann-Mari - Lasén, Camilla 7/7 Salo, Niclas - Laakoli-Fors, Mia 6/7 Holmäng, Johanna - Häll, Tarja 7/7 Häger, Glenn - Lillqvist, Ole, kst repr. 6/7 Sundqvist, Rolf, föredragande och sekreterare t.o.m Storbacka Håkan, föredragande och sekreterare fr.om. 1.8 Herrmans Catarina, dagvårdschef Svenska skolsektionen Dahlin, Christian, ordf. 9/9 Edström, Carola - Mård, Alf, vice ordf. 9/9 Snellman, Bernt - Eklund, Guy 7/9 Ray, Tage - Pettersson, David 9/9 Fagerholm Niclas - Östman, Majvor 9/9 Hjulfors, Ann-Mari - Wikström Bjarne 8/9 Häger, Mariann 1 Häggblom, Carola 8/9 Wikström, Ronny 1 Back, Susanne 6/9 Smeds, Mikaela - Tarvonen, Camilla 6/9 Lasén, Camilla 2 Lillqvist, Ole, kst repr. 4/9 Sundqvist Rolf, föredragande och sekreterare t.o.m Storbacka Håkan, föredragande och sekreterare fr.o.m. 1.8 Herrmans Catarina, dagvårdschef Finska skolsektionen Häll, Tarja, ordf. 4/4 Eklund, Tiina - Nylund Marjo, viceordf. 3/4 Mäkitalo, Keijo - Schütten, Maria 3/4 Niku-Parttimaa, Pirkko - Anttila, Juha 1/4 Löytynoja, Teemu - Hjulfors, Kaj 2/4 Peltoniemi, Marja-Leena - Päivilä, Matti 4/4 Roos-Villman, Seija - Lindfors, Andreas 0/4 Carlstedt, Raija 2 Lassfolk, Anna-Kajsa 2/4 Heikkilä, Esko 2 Alanen, Anne 1/4 Hautamäki, Petri 2 Lillqvist, Ole, kst repr. 0/4 Järvinen, Mika, föredragande och sekreterare

39 39(127) Resultatområde: Förvaltning Ansvarsperson: Utbildningsdirektör Rolf Sundqvist t.om Tf. utbildningsdirektör Håkan Storbacka fr.o.m. 1.8 Nuvarande verksamhet I överensstämmelse med kommunens allmänna målsättning vill dagvårds- och utbildningsavdelningen skapa goda förutsättningar för Pedersöres barn och ungdomar att skaffa sig en bra start i livet. Nämnden har strategiskt helhetsansvar för fostran och utbildning i Pedersöre kommun. Dagvårds- och utbildningsavdelningens genomgripande tema för verksamheten är MÅ BRA. Resultatområdet innefattar barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Utgångspunkten i nämndens arbete är Pedersöre kommuns kritiska framgångsfaktorer: Fungerande basservice Befolkningstillväxt Livskraftiga byar Tillgång till arbetsplatser Mål och resultat 2012 Mål 2012; Dagvård- o. utbildningsnämnden Förvaltning I verksamheten är utgångspunkten att fostrans. Och undervisningsverksamhete n skall ses som en enhet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Gemensam användning av utrymmen och gemensamma personalträffar (dagvård, förskola, eftis och skola. Personalen har gemensamma planeringsmöten. Under året har personalen haft gemensamma träffar ca 1 gång per månad. I övrigt arbetar man tillsammans med ärenden som kräver det. Utökad fortbildning för att säkerställa personalens kompetens och trivsel på arbetsplatsen. Uppföljning av alla anställdas fortbildning. Fortbildning ordnas för alla 3 dgr/år. Målet uppfyllt. Pedersöre kommun är tillsammans med grannkommunerna med i projektet Kunnig som handhar en stor del av lärarnas fortbildning. Inom sektorn bör finnas beredskap att snabbt agera så att förändringar i behovet av dagvårdsplatser och elevtillströmning kan hanteras på ett ändamåls-enligt sätt. Uppdatering och uppföljning av elevstatistik. Uppgörande av elevstatistik 2 ggr/år Elevstatistik uppgjort för alla skolor en gång.

40 40(127) Mål 2012; Dagvård- o. utbildningsnämnden Förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Minskande av visstidsanställda. Uppföljning av visstidsanställningar årligen. Min 95 % tillsvidareanställda Alla sektorer inom dagvårds- och utbildningsavdelning en når ännu inte upp till miniminivån 95 %. Orsaken är att speciellt dagvårdssektorn växer vilket leder till att tillräckligt med ordinarie befattningar inte finns inrättade utan de är inledningsvis tillsatta som t.f. Genomförande av kundtillfredställelseenkät inom dagvården och förskolan. Andelen nöjda kunder. Minst 95 % nöjda Målet uppfyllt. Sektorn använder nu programmet webropol för kundenkäter. Mått och relationstal Skolornas utrymmen: Antal m 2 /elev (våningsyta) Enligt beräknad situation m 2 /elev m 2 /elev Bennäs m 2 17,68 17,68 Bäckby 620 m 2 10,16 10,69 Edsevö sv o fi m 2 26,33 26,07 Forsby m 2 24,39 24,39 Kållby-Heimbacka skola 1814 m 2 16,49 17,78 Kyrkoby m 2 15,41 15,00 Lepplax 808 m 2 12,24 18,59 Purmo m 2 21,05 21,48 Sundby 550 m 2 34,38 28,95 Sursik/Gymnasiet (8 900 m 2) m 2 16,93 17,52 Ytteresse m 2 18,43 18,78 Östensö 957 m 2 19,14 19,14 Överesse m 2 14,24 14,48 Lepplax skolas nya utrymmen inberäknat 2012 (+ 549 m 2 )

41 41(127) Förskolornas utrymmen: Antal m 2 /barn (nyttoyta) enligt beräknad situation m 2 /barn Dressinens förskola 196 m 2 7,84 Kyrkekans förskola 256 m 2 8,53 Purmo förskola 145 m 2 6,90 Kållby förskola 160 m 2 8,00 (grupprum + del av gympasal) Museigrändens förskola 196 m 2 9,33 (exkl. eftis utrymmen) Tummelitens förskola 140 m 2 7,36 Lappfors förskola 181 m 2 12,92 Snäckan förskola 502 m 2 10,68 Daghemmet Diamanten 507 m 2 10,79 Daghemmet Bamse 415 m 2 7,68 Daghemmet Sandskutan 438 m 2 8,76 Daghemmet Sagoskogen 420 m 2 7,77 Daghemmet Dressinen 443 m 2 7,38 Kållby daghem 423 m 2 13,21 (del av gympasal ingår) Ekonomi Dagvårds- o. utbildningsnämnden, Förvaltning 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter 87 Kostnader NETTO Barnavårdsstöd Barnavårdsstödet är ett alternativ till kommunal dagvård för barn under tre år. Kommunen finansierar barnavårdsstödet, utbetalningen sker via Folkpensionsanstalten. Barnavårdsstödet betalas antingen som hemvårdsstöd eller stöd för privat vård. Prestationer Mott./mån i snitt Stöd/mån./mott. I Mott./mån. kommuntillägg

42 42(127) Resultatområde: Ansvarsperson: Dagvårdschef Catarina Herrmans Dagvård och förskola Dagvård erbjuds i 23 familjedaghem 5 gruppfamiljedaghem, varav 1 för reserv-/helg-/kvällsvård: Flotten i Sandsund och 1 med köptjänst: Miljas i Bäckby. 6 daghem för barn 1-5 år: Bamse, Diamanten, Dressinen, Kållby daghem, Sandskutan, Sagoskogen samt 1 daghem för reservvård i Kållby (fd. Flynbo) tom svenskspråkiga förskolenheter med dagvård före och efter förskolan samt vid en del kombinerat med daghemsavdelningar. 1 finskspråkig förskolenhet med dagvård före och efter förskolan i Edsevö Kommunen är indelad i tre dagvårdsområden. Varje område har en dagvårdsledare som koordinerar platser och personalresurser inom dagvård, förskoleundervisning och skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet. Dagvården och förskoleundervisningen skall stimulera barnets allsidiga utveckling samt ge trygghet och omsorg. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Dagvård o. förskola Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Att ordna dagvårdsplatser enligt efterfrågan och i enlighet med föräldrarnas önskemål för alla barn som ansöker om dagvård. Beslut om dagvårdsplats inom lagstadgad tid: 4 mån/2 veckor tid och i önskad dagvårdsform. Alla barn får dagvårdsplats i önskad vårdform inom lagstadgad tid. Alla som ansökt om dagvårdsplats har beviljats en plats inom lagstadgad tid. Ca 95-98% har beviljats plats enligt önskad vårdform. Kvalitetssäkring. Implementera förskolans och dagvårdens styrdokument så att hela personalen på alla enheter känner till och tillämpar innehållet i årshjulet planen för småbarnsfostran förskolans uppdaterade läroplan handlingsplan mot mobbning handlingsplan för krissituationer säkerhetsplanen Nya arbetsrutiner förankras utgående från förskolans och dagvårdens styrdokument. Pedagogiska kvällar har hållits för personalen. Arbetsrutiner har diskuterats i grupper. Personalen har inspirerats att lära av varandra t.ex. genom best practice. Personal enligt F om barndagvården. Personalprogrammet förverkligas. Personal enligt F om barndagvård. Personalprogrammet har förverkligats.

43 43(127) Mål 2012; Dagvård o. förskola Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Planering, renovering och nybyggnad av dagvårdsoch förskolenheter fortsätter för att tillräckligt antal dagvårds- och förskolplatser skall kunna garanteras. Investeringsplanen förverkligas. Nya verksamhetsutrymmen tas i bruk enligt investeringsplanen. Daghemmet Sagoskogen i Överesse togs i bruk Byggandet av Lepplax daghem och Hoppetossan daghem i Sandsund har inletts och fortskrider. Helhetsutredning ang. disponering av utrymmen i Edsevö, svenska och finska förskolan, eftis samt behov av dagvårdsplatser Utredningen utförd och ett förslag till disponering av utrymmen presenteras. Erbjuda tvåspråkig service i Edsevö i goda verksamhetsutrymmen. En arbetsgrupp har presenterat en slutrapport. Utreda möjligheter till samarbete med tredje sektorn, eller privata sektorn, gällande öppet daghem/ledd klubbverksamhet. Försök till att starta verksamhet där behovet är störst. Pilotprojekt i Kållby. Samarbete har inletts med föreningen Folkhälsan i Pedersöre. Projektmedel har ansökts för inledande av öppen verksamhet. Utreda möjligheter och kostnader för användande av modern teknik inom dagvården, t.ex. elektronisk uppföljning av barns närvaro och personalens arbetstider. Utredningen genomförd. Minskad administrativ arbetstid-med tid för barnen i gruppen. Elektronisk schemaläggning för personalens arbetstider (Titania) har genomförts under en provperiod hösten Dagvårdens prestationer Antal barn,tot Familjedagvård Gruppfamiljedaghem Daghem Svenskspråkig förskola Prestationer Enligt Antal förskolbarn, svenskspråkiga finskspråkiga endast förskola förskola + dagvård

44 44(127) Antal vårddagar enligt närvarostatistik Dagvård, alla verksamheter totalt och förskola Antal vårddagar Ekonomi Dagvård 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Dagvården visar totalt en underskridning. - verksamhetens intäkter är mer än budgeterat på grund av ökade avgifts- och försäljningsintäkter - personalkostnader underskrider budgeten med Främst på grund av mindre kostnader för arbetsavtalsförhållanden och folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter. Däremot överskrids kontot för sjukvikarier. - material, förnödenheter och varor underskrids med , den största inbesparingen är livsmedel - Understöd till hushåll = barnavårdsstödet underskrids med Förskola 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Verksamheten visar totalt en underskridning. - intäkterna är mer än budgeterat - personalkostnader underskrider budgeten med Förskolan följer exakt skolans arbetsordning från 2012, vilket innebär att personalens semestrar har planerats till lovdagar och under sommaren ingick en permitteringsperiod på 1-3 veckor. Därtill har anställning av tillfällig personal kunnat undvikas på grund av gruppernas sammansättning. - köp av tjänster underskrider budgeten med , främst på grund av att anslaget för elevskjutsning inte använts enligt budget - material, förnödenheter och varor underskrider budgeterat belopp med 7 374

45 45(127) Resultatområde: Morgon/eftermiddagsverksamhet för skolelever Ansvarsperson: Dagvårdschef Catarina Herrmans Nuvarande verksamhet Beskrivning av nuvarande verksamhet Enligt L om grundläggande utbildning erbjuds morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn i åk 1-2 samt elever i åk 3-9 med beslut om särskilt stöd. Verksamheten ordnas i skolans utrymmen eller i samband med dagvård i närbelägen förskola. Dagvårdsledarna koordinerar platserna inom sitt område. Verksamhet ordnas enligt behov skoldagar kl. 7 till skoldagens början samt från skoldagens slut till kl. 17. Verksamhet erbjuds alltså utöver lagstadgade 3-4 timmar/dag. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Morgon/ eftermiddagsverksamhet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Ordna plats åt alla barn som ansöker om morgonoch/ eller eftermiddagsverksamhet. Ansökningar beviljas enligt prioriteringar som fastställts i verksamhetsplanen. Ordna plats åt alla barn som ansökt till verksamheten. Målet uppfyllt till 99 %. Verksamhetsplanen för skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet uppdateras i enlighet med nya grunder, fastställda av utbildningsstyrelsen. Den nuvarande verksamhetsplanen uppdateras. En uppdaterad verksamhetsplan färdigställs. Målet uppfyllt. Ändamålsenliga och för verksamheten anpassade utrymmen. Föreslagna åtgärder förverkligas i enlighet med investeringsplanen. Nya eftisutrymmen tas i bruk. Nya eftisutrymmen togs i bruk i Lepplax skola aug Mått och relationstal Skolelever åk 1-2 (20.9) elever med beslut om särskilt stöd, åk 3-9 Antal vårddagar totalt Ekonomi Morgon/ eftermiddagsvård 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

46 46(127) Kommentar Verksamheten visar totalt en underskridning. - intäkterna är mer än budgeterat - personalkostnader underskrider budgeten med Anställning av tillfällig personal har kunnat undvikas på grund av gruppernas sammansättning och gott samarbete med förskolans och dagvårdens personal. Resultatområde: Grundläggande utbildning Ansvarsperson: Utbildningsdirektör Rolf Sundqvist t.o.m Tf. utbildningsdirektör Håkan Storbacka fr.o.m Skolornas rektorer Nuvarande verksamhet Resultatområdet omfattar 15 svenska skolor inom den grundläggande utbildningen samt en finskspråkig skola för åk 0-6. En del elever med 11-årig läroplikt och med individuell läroplan går i våra egna skolor, medan andra enligt avtal går i Jungmans skola, eller i någon av de motsvarande finskspråkiga skolorna. En träningsklass för gravt handikappade elever och specialklasser för åk 7-9 finns vid Edsevön koulu. Sursik skola och Östensö skola har specialklasser för åk 7-9. Träningsundervisning sker i Östensö skolas enhet Bryggan samt vid Jungmans skola i Jakobstad. Dagvårds- och utbildningsavdelningen arbetar för att en trygg skolmiljö bibehålls. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Grundläggande utbildning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Lämpliga gruppstorlekar i alla skolor. Gruppstorlekar i sammansatta klasser samt enkla klasser för åk 1-6 samt för åk 7-9. Total timresurskvot. - Sammansatta klasser högst 20 elever. - Enkla klasser högst 25 elever. - Timresurskvot: Åk 1-6 min. 1,89 vh/elev Åk 7-9 min 1,92 vh/elev Timresurskvoten uppfylld (åk 1-6, 1.91 vh och åk 7-9, 2,06vh/elev) men det finns ännu klasser som har flera elever än utsatt målnivå. Skild utredning gjord på detta som inlämnats till ministeriet. Tillräckliga resurser för elevvården erhålls. Tillgången på kuratorstjänster samt skolpsykologtjänster. 800 elever/kurator elever/skolpsykolog. 735 elever/kurator samt elever/skolpsykolog. Alla elever fortsätter i andra stadiets utbildning. Gymnasieutbildning min 40 %. Yrkesutbildning min 50 %. Annan utbildning max 10 %. Andel elever som påbörjar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning. Gymnasie-utbildning 34 %, yrkesutbildning ca 60 % och annan utbildning 6 %.

47 47(127) Mål 2012; Dagvård o. förskola Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Andelen lärare som är behörig bibehålls på en hög nivå. Andelen behöriga lärare. Behöriga lärare min 95 %. Målet uppfyllt Kvalitetssäkring Implementera skolans styrdokument så att hela personalen känner till och tillämpar innehållet - Tillämpningsdirektiv - Årsklockan - Skolans uppdaterade läroplan - Handlingsplan mot mobbning - Handlingsplan för krissituationer - Säkerhetsplanen Nya arbetsrutiner förankras utgående från skolans styrdokument. Arbetet med kvalitetskort har startat. Arbetet med en skolutvecklingsplan har initierats. Mått och relationstal Budget Svenskspråkiga elever åk Finskspråkiga elever åk Svenskspråkiga elever åk Finskspråkiga elever i åk 7-9 i egen kommun 1 1 Finskspråkiga elever åk 7-9 i Jakobstad Grundskolelever från andra kommuner i Pedersöre 8 9 Ekonomi Grundläggande utbildning 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Grundläggande utbildning har en underskridning. Intäkterna är större än budgeterat och beror främst på hemkommunsersättningarna blev större än budgeterat samt övriga samarbetsersättningar blev mera än väntat. Kostnaderna visar en överskridning främst på personalkostnaderna p.g.a. de höga sjukvikariekostnaderna samt köp av kundtjänster.

48 48(127) Resultatområde: Pedersöre gymnasium Ansvarsperson: Utbildningsdirektör Rolf Sundqvist t.o.m Tf. utbildningsdirektör Håkan Storbacka fr.o.m. 1.8 Rektor Anette Forsman-Sundvik Nuvarande verksamhet Gymnasiets verksamhetsidé utgår från begreppet delaktighet. Delaktighet innebär att gymnasiet och studerande blir/är delaktiga i utvecklingen av skolan och samhället. Pedersöre kommun räknar med att % av eleverna fortsätter i gymnasium. Pedersöre gymnasium skall vara ett gymnasium som kan konkurrera med andra skolor i nejden beträffande kvalitet och utbud av kurser. Skolan erbjuder specialiseringsalternativ som håller det egna gymnasiet attraktivt och därigenom landsbygden levande. Lärarkårens specialkunskaper utnyttjas vid profilering av skolan. Gymnasiets viktigaste uppgift är att ge en god grund för fortsatta studier. Resultatområdet omfattar ett eget gymnasium samt de elever som går i gymnasium i andra kommuner. Pedersöre är ett attraktivt gymnasium för ungdomarna i Pedersöre. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Gymnasiet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Gymnasiets budget uppgörs så att utbildningen beträffande kvalitet och utbud är konkurrenskraftigt i nejden. Antal kurser som erbjuds. Minst 1,52 kurser/studerande/vecka Målet uppnått. 1,77 innefattande ämnesstuderande. Gymnasiets projektverksamhet och utbytesprogram med andra utbildningsenheter utvecklas och fördjupas. Samordnat kursutbud eftersträvas. Antal distanskurser som erbjuds tillsammans med nejdens gymnasier. Minst 15 distanskurser kan erbjudas tillsammans med nejdens gymnasier. Målet uppnått. För att profilera och öka attraktionskraften för gymnasiestudier i Pedersöre gymnasium fortsätter satsningen på olika speciallinjer. Fortsatt satsning på företagsamhet, hälsa och idrott. Antal specialkurser som erbjuds under läsåret. Företagsmentorer och företagsledare inbjuds en gång per termin för att berätta och informera om entreprenörskap och företagande (t.ex. från Concordias mentornätverk) Minst 15 specialkurser erbjuds varje läsår. Specialkurser erbjuds varje läsår. Mått och relationstal Elevutvecklingen 31.12: Läsår Budget Elever Elever från andra kommuner 2 11 Vid Pedersöre gymnasium finns ytterligare 40 ämnesstuderande som alltså läser en kombiexamen. Dessa studerande är inskrivna vid yrkesläroanstalt och ingår således inte ovannämnda studerandeantal. Kurserna som hålls faktureras YA.

49 49(127) Ekonomi Kommentar Gymnasiet visar totalt en underskridning. Intäkterna är större än budgeterat och beror främst på projektpengar som erhållits under året. Resultatområde: Övrig utbildning på andra stadiet Ekonomi 2011 Budget Avvikelse Totalt Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Övrig undervisning Ekonomi 2011 Budget 2012 Gymnasieundervisning 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Budgetändring Budgetändring 2012 Avvikelse Totalt Intäkter Kostnader NETTO Budget Avvikelse Musikinstitutet Kronoby folkhögskola , ,09 Läroavtalsutbildning - - -

50 50(127) Projektverksamhet Inom Dagvårds- och utbildningsnämndens verksamhetsområde har det blivit vanligare med olika typer av projektverksamhet, oftast finansierade av de statliga myndigheterna dock med en viss kommunal andel. Följande projekt har pågått under 2012: o Lärglädje (Start 2012) o Pekplattan i undervisningen (Start 2012) o Plugg (Start 2012) o Skolbiblioteket i fokus (Start 2010) o Elevvårdsprojekt Kelpo (Start 2011) o Studio 3 (Start 2011) o Utveckling av lärmiljön för döva och hörselskadade (Start 2012) o Utveckling av klubbverksamhet (Start 2012) o Smågruppsundervisning (Start 2012) 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Projektverksamheten visar totalt en underskridning. Projekten blev flera än budgeterat och därav mera intäkter.

51 51(127) Social- och hälsovård Regionens samarbete inom social- och hälsovården har tre verksamhetsår bakom sig. Utgångspunkten är att verksamheten ska ge trygghet genom att ge en jämlik vård- och omsorgsservice åt alla som har behov av det. Under 2012 fortsatte utvecklandet av verksamheten under styrning av gemensamma Social- och hälsovårdsnämnden. Verksamheten söker till vissa delar fortfarande sina rätta former men vad gäller det praktiska förverkligandet av serviceproduktionen fungerar det hela förhållandevis väl. Verksamhetens strukturer har diskuterats livligt under 2012, men några politiska beslut om förändring i strukturerna har inte kunnat fattas. Den diskussionen fortsätter mot bakgrund av att verksamhetens kostnadsökning ligger på en för hög nivå. Målsättningen att uppnå en kostnadsnivå på landets medelnivå år 2013 kommer sannolikt inte att uppnås, då social- och hälsovårdsnämnden i april 2012 beslutade att inga strukturella åtgärder ska vidtas, utan verksamheten ska fortsätta som hittills, i väntan bland annat på nationella beslut inom social- och hälsovården. Boksklutet visar en överskridning av verkets budget med euro för Pedersöres del. I jämförelse med den budget som fullmäktige i Pedersöre godkänt och fastställt för verkets del, uppgår överskridningen till ca 1,2 miljoner euro. Förvaltning Förvaltningen leder och samordnar verksamheten så att behövlig social- och hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Kanslichefen har varit tjänstledig hela året. Arbetet har fördelats på förvaltningens personal. Arbetet med kvalitetscertificering av hela social- och hälsovårdens verksamhet enligt SHQS har påbörjats under året. Arbetet med en effektivering av serviceprocesserna enligt LEAN metoden har påbörjats i samverkan med kvalitetscertifieringsarbetet. Förvaltningen har lyckats minska sina kostnader under Ekonomi Budgetändring 2012 Avvikelse Förvaltning 2011 Budget 2012 Totalt Intäkter Kostnader NETTO

52 52(127) Äldreomsorg Målsättningen är att erbjuda en regional äldreomsorg som har hög kvalitet och som är jämlik och kostnadseffektiv. Den service som ges inom äldreomsorgen bör vara kundcentrerad, professionell och jämlik. Tyngdpunkten inom äldreomsorgen är den öppna vården. Äldre ska ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Äldre som vårdas på boendeplats ska kunna leva ett innehållsrikt och stimulerande liv, där individens resurser tillvaratas. Vårdinsatser ges med stöd av sakkunnig och professionell personal. Olika slag av förändringar som flytt, renovering och omorganisering av verksamheten har påverkat verksamhetsmiljön för år Läkarsituationen har varit bättre under 2012 vilket har möjliggjort mera läkarresurser inom öppna vården. Kvalitetsarbete har påbörjats inom äldreomsorgen med koordinering av en kvalitetsansvarig. Hon samarbetar med kontaktpersonerna för kvalitetsärendena på boendeenheterna och inom den öppna vården. Inom kvalitetsarbetet har också påbörjats arbetet med att göra upp olika vårdkedjor, detta för att förenhetliga lika processer inom olika boenden. Kommunfullmäktige i Pedersöre har prioriterat en omfördelning av resurserna från anstaltvård (i första hand Östanlid) till lättare vårdformer. Förhandlingar har förts med social- och hälsovårdsverket under 2012 om tillvägagångssätten och fortsätter under För Pedersöres del uppgår överskridningarna av budgeten för äldreomsorgen till drygt euro. Ekonomi Äldreomsorg 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Socialomsorg Verksamhetsområdet för socialomsorg omfattas av familje- och vuxensocialarbete, handikappomsorg och missbrukarvård. Socialomsorgen i regionen skall inom ramen för lagstiftningen trygga kommuninvånarnas välfärd, ge tillräcklig närservice samt säkra den yrkesmässiga professionaliteten. Målet med barn- och familjearbetet är att genom tidiga förebyggande insatser trygga barns välmående och utveckling samt stärka familjens egna resurser. Socialarbetarna idkar gränsöverskridande arbete i form av utbildning, utvecklingsarbete och barntillsyn. Akuta barnskyddsärenden sköts över kommungränserna vid behov. Social- och hälsovårdsverket uppger att arbetssituationen inom socialomsorgen under året varit svår, p.g.a. många sjukskrivningar och brist på arbetskraft. Verket hävdar att nuvarande organisation med socialarbetare i varje kommun gör servicen sårbar och för fram behov av en omstrukturering och centralisering av socialarbetet inom barnskydd, vuxensocialarbete och handikappomsorg. I maj 2012 sammanslogs barnatillsyningsmannauppgifterna i Nykarleby, Pedersöre och Larsmo till en tjänst med placering i Jakobstad.

53 53(127) Ekonomi Socialomsorg 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Övrig social verksamhet Kostnadsstället innehåller kommunens andel av arbetsmarknadsstödet, kostnader för socialombudsmannatjänster och skuldrådgivning. Den höjda ersättningen för flyktingundervisning bokförs som allmänt statsbidrag. Hösten 2012 anlände ytterligare 16 kvotflyktingar till Pedersöre. Ankomsten försenades betydligt jämfört med de ursprungliga planerna. Därigenom belastas kostnadsstället av hyror för lägenheter som reserverats för flyktingarna. Ersättningen för förberedande undervisning som undervisningsministeriet betalar kommer också att erhållas först under Ekonomi Övrig social verksamhet 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården arbetar för att trygga befolkningens välmående, hälsa och funktionsförmåga. Inom ramen för befintliga resurser ge befolkningen en professionell, jämlik hälsofrämjande och kostnadseffektiv hälsovård. Hälsofrämjande och förebyggande arbete för en mera framträdande roll i alla resultatenheters verksamhet. Teamarbetet inom primärhälsovården vidareutvecklas. Vårdtjänster sålda till utomstående har ökat inom specialsjukvården, mest inom smärtpoliklinikverksamheten. Läkarköptjänsterna på jouren kan minskas, p.g.a. nyanställningar. Diskussionen om verksamhetens strukturer diskuterades upprepade gånger under Kommunfullmäktige i Pedersöre slog fast, i samband med kommunens budgetbehandling för 2012, att strukturarbetet inom verket fortsätter med målsättningen att under 2012 inleda åtgärder som inbegriper betydande strukturella förändringar för att effektivera verksamheten. Inga strukturella åtgärder har vidtagits. Vid sitt möte i april 2012, slog social- och hälsovårdsnämnden fast att verksamheten ska fortsätta som tidigare och inga strukturella åtgärder vidtas. Överskridningarna jämfört med den av Pedersöre fullmäktige fastställda budgeten uppgår till 1,17 milj. euro.

54 54(127) Ekonomi 2011 Budget Avvikelse Hälso- o. Totalt sjukvård Intäkter Kostnader NETTO Miljöhälsovård Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Hälsoinpsektionen och veterinärvården utför myndighetsövervakning och arbetet styrs till största delen av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och regionförvaltningsverket. Ekonomi 2010 Budget 2011 Budgetändring Budgetändring 2011 Avvikelse Miljöhälsovård Totalt Intäkter Kostnader NETTO

55 55(127) Resultatområde: Specialsjukvård Ansvarsperson: Göran Honga/Stefan Svenfors Resultatområdet omfattar den specialistledda sjukvården inom Vasa sjukvårdsdistrikt samt specialsjukvård i andra inrättningar, bl.a. universitetssjukhus. Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun är en serviceorganisation för offentliga specialsjukvårdstjänster ägd av 13 städer och kommuner inom landskapet Österbotten. Medlemskommunernas invånarantal var vid årets slut personer, dessutom betjänar samkommunen över invånare inom vissa specialiteter i granndistrikten. Verksamhetsåret 2012 genomfördes under etablerade former samtidigt som stora strategiska förändringar planerades och genomfördes. Den nya hälso- och sjukvårdslagen påförde samkommunen ansvaret för den prehospitala vården, som ordnades i samarbete med de regionala räddningsverken i form av en köptjänst under sjukvårdsdistriktets ledning. Ansvaret för verksamheten övertogs från Planen för ordnandet av hälso- och sjukvården i kommunerna uppgjordes tillsammans med kommunerna. I december beslutade statsrådet på basis av sjukvårdsdistriktets ansökan att Vasa sjukvårdsdistrikt överflyttas från Tammerfors universitetssjukhus specialupptagningsområde till Åbo universitetscentralsjukhus specialupptagningsområde. Byggandet av en ny flygel, Y-byggnaden, vid centralsjukhuset för primär- och specialsjukvårdens jour, akutavdelning, kardiologisk avdelning och dagkirurgi inleddes på våren 2011 och fortsatte hela verksamhetsåret Byggnaden skall stå klar Fullmäktige tog beslut om att inleda planeringen av en ny psykiatrisk enhet i anslutning till centralsjukhuset. Den utlokaliserade läkarutbildningen från Åbo universitetsmedicinska fakultet fortsatte avtalsenligt Verksamhets- och volymmässigt överskred Vasa sjukvårdsdistrikt sina målsättningar. Antalet remisser ökade 5,1 % från till De fakturerade öppenvårdsbesöken ökade 3,5 % från till DRG-paketens antal ökade från till Verksamhetsintäkterna var 207,3 miljoner euro, de överskred budgeten med 4,7 %, trots att priserna i vissa produktgrupper sänktes med 20 % från Sjukvårdsdistriktets verksamhetskostnader var 194,2 miljoner euro, de överskredbudgeten med 3,5 %. De största överskridningarna på utgiftssidan fanns inom köp av tjänster. Pedersöre kommuns budgeterade kostnader för resultatområdet för 2012 uppgick till euro. et visar en överskridning på euro. Ekonomi 2011 Budget 2012 Budgetändring 2012 Avvikelse Specialsjukvård Totalt Intäkter Kostnader NETTO

56 56(127) Budget Antal á pris Antal á pris Vasa centralsjukhus Pkl-besök/somatik ,00 308, ,00 292,40 Pkl-besök/psykiatri ,00 229, ,00 197,04 Vårddagar/somatik , ,00 0 0,00 Vårddagar/psykiatri ,00 467, ,00 450,40 Hjärtpaket 0 0,00 0,00 0 0,00 Hjärtpakets outlier 0 0,00 0,00 0 0,00 Drg-paket , , ,81 Outlier-dagar ,00 748, ,00 695,67 Klinikfärdiga patienter 0 0,00 0,00 0 0,00 Andningsförlamade patienter 0, , ,00 Patienthem ,00 243,12 Totalt , ,40 Återbetalning 0,00 Totalt , ,40 Vård i andra inrättningar Pkl-besök univ/somatik , ,73 Pkl-besök univ./psyk ,00 250,00 Pkl-besök övriga/somatik ,33 Pkl-besökövriga/psykiatri 8 431,00 Pkl-besök MHSO/somatik ,00 Pkl-besök MHSO/psykiatri ,90 Pkl-besök medicinsk rehab , ,21 Vårddagar univ./somatik , ,44 Vårddagar univ./psyk ,00 Vårddagar övriga/somatik ,19 Vårddagar övriga/psyk ,00 Vårddagar MHSO/somatik ,00 Vårddagar MHSO/psyk ,20 Vårddagar mediinsk rehab , ,04 Åtgårdspaket övr.sjukhus, bädd Åtgårdspaket övr.sjukhus, öppenv. Åtgårdspaket univ.sjukhus, bädd Åtgårdspaket univ.sjukhus, öppen Övriga inrättningar Totalt , ,04 Gemensamma betalningsandelar Kreditering för köavk. Kreditering för dyr vård ,66 Medlemsavgift ,04 Invest projekt VCS utbyggnad skede III Tilläggsbet. För dyr vård ,11 Utjämningsavg. För dyr vård Totalt , ,49 Vsvd:s budget samt kommunens förverkligat , ,93 Pedersöre kommuns budget ,00

57 57(127) Tekniska nämnden Deltagit i Deltagit i Antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Finne, Per-Erik, ordf. 10/10 Joskitt, Tomas - Ede, Torbjörn, viceordf. 10/10 With, Monika - Ahlvik-Fors, Carita 10/10 Stagnäs-Sandberg, Josefin - Backlund, Marlene 9/10 Käld, Markus - Edström, Carola 10/10 Sundqvist, Ola - Forsman-Sundvik, Annette 7/10 Hjulfors, Ann-Margret 1 Häger, Glenn 9/10 Häggman, Sixten - Källman, Carl-Johan 10/10 Soininen, Seppo - Snellman, Stefan 10/10 Östman, Majvor - Forsblom, Greger, kst-representant 10/10 Sandberg, Henrik 1/10 Ek, Ingmar, föredragande Hermansson-Biström, Carola, sekreterare Nämnden höll under året 10 protokollförda sammanträden under vilka behandlades 149 paragrafer. Vid mötena har efter behov även byggmästaren för kommunaltekniska arbeten, vägmästaren, fastighetsbyggmästaren, fastighetschefen och planläggaren varit närvarande. Under nämnden verkar en vägförrättningssektion som handhar kommunens vägförrättningar. Den av kommunstyrelsen tillsatta planläggningssektionen är budgeterad under tekniska nämnden. Vägförrättningssektionen och planläggningssektionen håller egna protokollförda sammanträden. Till vägförrättningssektionen hör Carita Ahlvik-Fors ordf., Torbjörn Ede och Stefan Snellman, som sekreterare fungerar Svante Löv. Respektive enhets mål och resultat redovisas verbalt och siffermässigt på de följande sidorna i verksamhetsberättelsen. Resultatområde: Förvaltning Ansvarsperson: Tekniska verkets chef Ingmar Ek Verksamhetsidé Tekniska nämndens strävan är att tillhandahålla en fungerande basservice nära befolkningen i alla kommundelar. De producerade tjänsterna skall befrämja trivsamt boende och möjliggöra goda kommunikationer till arbetsplatser och olika servicepunkter. Upprätthållande av goda fastighetsbestånd underlättar verksamheten för både interna som utomstående aktörer. Tekniska nämnden arbetar för uppfyllande av följande kritiska framgångsfaktorer. - Fungerande basservice - Befolkningstillväxt - Livskraftiga byar - Tillgång till arbetsplatser Tekniska kansliets uppgift är att ge teknisk service för olika verksamheter och verk, genom att stå för sakkunskap, lednings- och kanslifunktioner samt ansvara för kontinuerlig utveckling inom sektorn.

58 58(127) Under året har en projektledare anställts med uppgift att handha ansvaret för nybyggnader och saneringsprojekt inom fastighetssektorn. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Förvaltningens målsättning är att skapa förutsättningar så att varje sektor kan förverkliga sina målsättningar. Sektorernas uppnådda målsättning. 100 % = uppnådda mål Målet har uppnåtts. Noteras att verksamheten varit mycket omfattande för alla delsektorer. Ekonomi Tekniska nämnden Förvaltning 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Tillverkning för eget bruk Kostnader NETTO Kommentar Överskridningarna kan härledas till anskaffningar av inventarier och kontorsmaterial, utbildningskostnader, resekostnader, lönekostnader samt kostnader för hyror av kopieringsmaskiner. Resultatområde: Mätning Ansvarsperson: Byråtekniker mätningstekniker Tage Back Nuvarande verksamhet Arbetet utförs av en planläggare och en mätningstekniker. Huvuduppgifterna för mätningsteknikern är följande: Upprätthållande av ett databaserat baskartasystem. Utföra kartläggningar. Handha utpålningar av tomter och byggnader. Kartlägga och utpåla vägar och avlopp. Datastödsuppgifter inom tekniska avdelningen. Uppfölja och komplettera adressystemet. Rita detalj- och delgeneralplaner Uppgöra gatu- och vägritningar. Värdera skogsbestånd. Framställa och modifiera speciella kartor. Godkänna nya och kompletterade baskartor. Uppgöra enhetsberäkningar för enskilda vägar. Kundservice

59 59(127) Mål och resultat 2012 Mål 2012; Mätning och planläggning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Intensifiera uppdateringen av baskartorna. Kartornas korrekthet. 95 % Omfattande nykartläggningar ledde till att uppdateringen lider. Sträva efter ett fullständigt adressystem. Ekonomi Invånarnas känsla av rätt vägnamn för rätt väg. 90 % Det fullständiga systemet har inte ännu genomförts. Fritidshusen är ännu oadresserade Budget 2011 Budgetändring 2011 Avvikelse Mätning Totalt Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Överskridningen av planeringsanslaget kan hänföras till både detalj- och kommunalteknisk planering. Resultatområde: Lokaltjänster, byggnader Ansvarsperson: Tf. fastighetschef Ralf Häggblom Verksamhetsidé Verksamhetsområdet omfattar drift och underhåll av kommunens byggnader. Avdelningen medverkar även i planering och förverkligande av olika byggprojekt i kommunal regi. Avdelningen tillhandahåller disponentservice och fastighetsunderhållstjänster till av kommunen hel- och delägda fastighets- och bostadsbolag. Avdelningen ansvarar även för uthyrning av kommunens bostadslägenheter samt för uthyrning av industriutrymmen åt företagare. Nuvarande verksamhet Fastighetsreformen som påbörjades 1995 innehåller strävan till att förenhetliga kommunens bostadsfastighetsbestånd. Under planeperioden eftersträvas att åtgärda säkerheten på fastigheternas lekutrustningar. Gårdskarlsdimensioneringen följs upp. Under året anställdes en fastighetsskötare (ny tjänst).

60 60(127) Mål och resultat 2012 Mål 2012; Lokaltjänster byggnader Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kartläggning med målsättning att minska på energiförbrukningen. Energiåtgång samt kostnad per m 2 och m 3, elförbrukning samt kostnad per m 2 och m 3. Kartläggning påbörjad, slutförs Kartläggningen påbörjad. Prestationer Byggnader i kommunens direkta ägo m 2 / m 3 Varav hyreslägenheter 9 st/568 m 2 Hall- och industriutrymmen m 2 / m 3 Fastighets- och bostadsbolag - Bab Vallbo - Fab Bennäs Servicecentrum - Fab Pedersöre bostäder - Bab Tegelbruksvägen - Fab Edsevögården - Fab Storbacken II Under det gångna året har följande tillbyggnader färdigställts/påbörjats. Lepplax skola kompletteras under året 624 m m 3 Sagoskogens daghem färdigställts 611 m m 3 Kållby daghem (f.d. Kållby skola)/ tillbyggnad färdigställts 11 m 2 30 m 3 Överesse skola påbörjats Kyrkoby nya daghem påbörjats Lepplax daghem påbörjats Boende Nuvarande verksamhet Resultatområdet omfattar handhavandet av bostadsfrågor med anknytning till statsbelånad bostadsproduktion och den kommunala bostadslånefonden samt övervakning av bostadslånens säkerheter. Valet av hyresgäster, i samråd med fastighetschefen, samt praktiska frågor gällande uthyrningen av kommunens ca 200 hyresbostäder omfattas likaså av verksamheten. Verksamhetsidé Att bereda kommuninvånare möjlighet till ändamålsenliga och mångsidiga boendealternativ till rimligt pris i alla kommundelar. Godkännande av hyresgäster Bostadskansliet fungerar alltmera som förmedlare av hyresbostäder till bostadssökande. Byråsekreteraren har i samråd med fastighetschefen behandlat drygt 100 bostadsansökningar till olika fastighetsbolag och till kommunens egna hyresbostäder.

61 61(127) Bostadslånefonden År 2012 beviljades som lån. I räntor och amorteringar inflöt under året ,13. Fondens disponibla medel uppgick till ,50. Låneräntan som är bunden till grundräntan var under tiden ,0 % och ,5 %. För byggande eller köp av egnahemshus beviljades 3 lån. Som säkerhet för lånens återbetalning har enbart godkänts inteckning med första prioritet. Reparations- och energiunderstöd 2012 Reparationsunderstöd till ett belopp av sammanlagt beviljades till 21 sökande, huvudsakligen för förbättrande av åldringars bostäder utbetalades i energiunderstöd till 66 sökande (hela antalet sökande var 68 st.) Mål och resultat 2012 Mål 2012; Boende Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Uppnå balans i tillgång och efterfrågan på olika bostadstyper. Tillsammans med fastighetschefen försöka uppnå en ekonomiskt hållbar bostadspolitik. Fortsatt verksamhet kring bostadslånefonden och utveckla denna enligt behov. Ge kommuninvånarna nödig information om möjligheter till statliga stöd och lättnader. Efterfrågan på lediga bostäder varierar kraftigt i de olika kommundelarna. Speciellt önskan om radhusboende kan sällan uppfyllas. På grund av det allmänna ränteläget har efterfrågan på lån varit lam. I takt med att de olika stödformerna ökar, ökar även ansökningarna om stöd (även behovet har ökat). 50 % Fortfarande finns en kö till radhuslägenheterna medan enstaka lägenheter i höghusen står tomma. 50 % Tomgång undviks. lägenheter i dåligt skick rustas upp så fort som möjligt. 80 % Efterfrågan på kommunalt lån har igen ökat då grundräntan sjunkit. 80 % Informationen fungerat till belåtenhet. Ekonomi Lokaltjänster, byggnader 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Som framgår visar nettobokslutet plusresultat dock inte upp till den nivå som det var budgeterat. Orsaken beror bl.a. på följande: Ökade värmekostnader Ökad elförbrukning

62 62(127) Prisstegringar och ökad energiåtgång p.g.a. tillbyggnader har gjort att målsättningen -5 % inbesparing jämfört med 2008 inte kunnat uppfyllas Underhåll av byggnader, områden, maskiner samt resekostnader Resultatområde: Trafikleder Ansvarsperson: Byggmästare Svante Löv Nuvarande verksamhet Verksamheten omfattar nybyggnad, grundförbättring och underhåll av trafikleder och grönområden samt trafiksäkerhetsärenden. Begreppet underhåll innefattar sommar- och vinterunderhåll av byggplane- och enskilda vägar samt underhåll av vägbelysning. Vägsektionen har också medverkat vid väggranskning samt uppgörande och justering av vägenheter. Verksamheten sköts till största delen genom entreprenadavtal. Kommunens maskinpark används dock maximalt i den mån kapaciteten räcker till. Prestationer Nybyggande av gator Sandsund södra Ytteresse, Storklubb Grundförbättring av gator Regnskydd till busshållplatser Vägförbättring Östensö, Björkholms bro Norrsidan, Kulla åbro Sexsjö-Stenvatten, trumma, dikning Ytbeläggningar, detaljplanevägar Esse Edsevö Kållby Ilappningar Vägbelysning Esse Sandsund

63 63(127) Mål och resultat 2012 Mål 2012; Trafikleder Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Upprätthålla vägstandarden genom effektivt och kostnadsmedvetet system. Gator 58 km. Enskilda vägar 271 km. Lättrafikleder 18 km. Vägbelysning st. Plogning; privata, pensionärer, pälsfarmer 180 km. 100 % Målet uppfylldes. Ekonomi Trafikleder 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Enskilda vägar Mindre statsbidrag än beräknat. Extra material på våren p.g.a. svårt menföre våren Kostnaden för stort trumrör till Sundby bokfördes på 2012 fastän statsbidraget kommer på Snöplogningen och halksandningen överskred budgeten p.g.a. väderleksförhållanden. Resultatområde: Markområden Ansvarsperson: Byggmästare Svante Löv Trädgårdsmästare/arbetsledare Hans Björklund Verksamhet Till verksamhetsområde hör huvudsakligen underhåll av kommunens skogsbestånd, impediment, byggplaneområden och parkområden, ca 710 ha sammanlagt. Åkermark i kommunens ägo utarrenderas 5-års perioder genom auktion till jordbrukare. Skogen sköts i samråd med Skogsvårdsföreningen. Lannäslunds lantbruksskola handhar i undervisningssyfte skötsel av ca 100 ha skog i Skutnabba. I verksamhetsområdet ingår planering och underhåll av grönområde och parker på byggplaneområden på ca 95 ha. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Markområden Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Sträva till en bättre skötsel av områden samt effektivera användningen av maskinparken. 75 % Målet uppnåddes.

64 64(127) Mål 2012; Markområden Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Effektivera avverkningen av energiskog och förnyelsemogna skogar. Uppföljning av skogsbruksplan. 60 % Uttaget energivirke ökade med 40 %. Utarbeta skötselnivåer för entreprenörer och av kommunen utfört arbeten. Uppföljning av skötselnivåer. 80 % Skötselnivån höjdes märkbart på grönområdena. Prestationer Skutnabbaskiftet har i skolningssyfte huggits och gallrats av Lannäslunds skolor. Grönområdena har skötts enligt den uppgjorda klassificeringen. ets positiva resultat beror på hyresinkomster från mark- och vattenområden samt oförutsedda avverkningar för industrigator och tomter på Sandsund södra detaljplaneområde. Avfallshantering Verksamhetsidé Ab Ekorosk Oy ansvarar för avfallshanteringen i kommunen. Alla f.d. avstjälpningsplatser i kommunen är stängda och till största delen återställda. Kommunen har i första hand för eget behov upprätthållit vissa platser för mottagning av sten och jordmassor. Anslaget innehåller kommunens kostnadsandel till avfallsnämnden och kostnader för kommunens eget producerade avfall. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Avfallshantering Resultat Underhåll av områden för lagring av jordmassor. Enligt behov. Avfallsnämndens kostnader har omdisponerats Ekonomi Markområden 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Överskridningar på konto 4392 i Markområden beror på dikningar i samband med utvidgning av Sandsund södra, samt avverkningar på leverans vid fastigheterna Sagoskogen, Kyrkoby daghem, Sandsund södra, farmområden och vägbyggen.

65 65(127) Resultatområde: Avloppsverket Ansvarsperson: Byggmästare Stefan Hellund Verksamhet Till verksamhetsområdet hör byggande och underhåll av avloppsledningar, brunnar, pumpstationer och reningsverk. Genom ett kontinuerligt fungerande underhåll av kommunens avloppsanläggningar uppnås en god service åt kommuninnevånarna samtidigt som belastningen på miljön minskar. Underhållet av avloppssystemet sköts i egen regi med undantag av underhåll av el- och automatikinstallationer, pumpreparationer och grävningsarbeten. Större byggnadsprojekt ges ut på endera hel- eller delentreprenad. Pedersöre kommun har undertecknat ett avtal med Jakobstads Vatten, Pedersöre Vatten, Esse Vatten och Kronoby Vatten gällande planering och byggande av transport- och förbindelseledningar i nejden. Projektets totalkostnader uppgår till Pedersöre kommuns andel är Enligt Västra Finlands miljöcentral kan 40 % av kostnaderna beviljas som statsbidrag. Statsstödet kan enligt erhållna förhandsutlåtanden beviljas tidigast med början från år Arbetet beräknas ta 2-3 år att förverkliga. Oklart när projektet kan inledas. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Avloppsverket Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Arbeta för att målen på verksamhetssidan förverkligas. Utföra smärre utvidgningar på olika detaljplaneområden i takt med tomtutgivningarna. Fortsätta utbyggnaden av avloppsnätet på glesbygden. Avloppsverkets kapital projekt prioriteras av tekniska nämnden i början av året. Förbättra effektiviteten i arbetsutförandet. Förverkligande av finansiering. Ändamålsenliga och fungerande lösningar. 90 % Målet förverkligades, effektiviteten förbättrades enligt de uppsatta målen. 100 % Resultatet uppfylldes. 25 % Staraby-Skutnabba projektet påbörjades tack vare att över 70 % av bosättningen skrivit förhandsavtal samt bidrag från ELYcentralen. 100 % Samtliga projekt blev utförda till 100 %. Prestationer Sandsund södra 2 pumpstationer samt avlopp till 27 tomter Katternö pumpstation Sanerades Fors-Gers Utbyggnaden fortsatte Staraby-Skutnabba Utbyggnaden inleddes med skede 1 Sandsund IV pumpstation Sanerades

66 66(127) Ekonomi Avloppsverket 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Intäkterna större än beräknat p.g.a. höjda avgifter Kostnaderna högre än budgeterat p.g.a. ökade avgifter till Alheda (4460) Avloppsverkets resultaträkning Omsättning , ,75 Avloppsvattenavgifter , ,07 Avloppsvattenavgifter intern , ,68 Övriga intäkter , ,71 Material och förnödenheter , ,70 Köp av tjänster , ,55 Personalkostnader , ,59 Löner och arvoden , ,42 Lönebikostnader , ,17 Pensionskostnader , ,67 Övriga lönebikostnader , ,50 Avskrivningar enligt plan , ,39 Övriga kostnader , ,75 Övriga kostnader kostnadsberäknade poster , ,10 Rörelseunderskott , ,62 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 1 123,70 616,17 Övriga finansiella intäkter 2 403, ,32 Räntekostnader -3,93 0,00 Ersättning för restkapital , ,70 Underskott före överföring till reserver , ,83 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,83

67 67(127) Avloppsverkets balans AKTIVA , ,79 A BESTÅENDE AKTIVA II Materiella tillgångar , ,75 3. Fasta konstruktioner och anordningar , ,75 II Fordringar , ,04 1. Kundfordringar , ,04 PASSIVA , ,79 A EGET KAPITAL , ,54 I Restkapital , ,37 VI Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,83 D FRÄMMANDE KAPITAL , ,25 I Långfristigt , ,85 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanst. 672, ,96 3. Lån från offentliga samfund 9 670, ,30 4. Övriga skulder , ,59 II Kortfristigt , ,40 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanst , ,62 3. Lån från offentliga samfund 3 994, ,46 6. Skulder till leverantörer , ,90 7. Övriga skulder , ,54 8. Resultatregleringar 7 514,05 972,88

68 68(127) Avloppsverkets finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott - underskott , ,62 Avskrivningar och nedskrivningar , ,39 Finansiella intäkter och kostnader , ,21 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,27 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,00 Försäljningsink. av tillgångar bland best.aktiva 1 829,27 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,44 Finansieringens kassaflöde Förändring av lånebeståndet Minskning av långfristiga lån , ,08 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av fordringar , ,32 Förändringar av räntefria skulder , ,23 Finansieringens kassaflöde , ,83 Inverkan på kommunens likvida medel , ,61

69 69(127) Resultatområde: Övrig verksamhet Ansvarsperson: Byggmästare Stefan Hellund Verksamhet Upprätthålla en fungerande enhet som förmår handha grundunderhållet på av kommunen införskaffade anläggningar och markområden för kommuninvånarnas bästa. Betjänar andra sektorer gällande transporter och olika utryckningar och insatser. Handhar gatu- och vägunderhåll samt skötsel av grönområden. Enheten underhåller och utför i viss mån nybyggnadsarbeten av kommunalteknik på nya och befintliga detaljplaneområden. Resultatområdet består av verksamheterna maskincentralen och verkstaden samt projektlöner som påförs underhålls- och investeringsprojekt. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Övrig verksamhet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Förverkliga de i verksamhetsidén uppsatta målen. Förnya fordonsparken enligt investeringsprogrammet. Förbättra effektiviteten i arbetsutförandet. Effektivare arbetsledning och övervakning. Investeringsprogrammets uppföljning. 90 % Målet uppfylldes till ca 80 % 80 % Målet uppfylldes till 60 % 100 % Investeringsprogrammet uppfylldes till 100 %. Ekonomi Sträva till en bättre skötsel av områden samt effektivare användargrad av fordonsparken. Övrig verksamhet 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Tillverkning för eget bruk Kostnader NETTO

70 70(127) Brand- och räddningsväsendet Pedersöre Österbottens regionräddningsverk Enligt lagen om räddningsväsendet ansvarar kommunerna för räddningsväsendet och staten styr och övervakar verksamhetens lagenlighet. Lagen om räddningsväsendet förpliktar kommunerna att sköta om förebyggandet av olyckor, skyddandet av människor, egendom och miljö samt räddandet av människor ur olyckor, eldsvådor och andra farosituationer. Till lagen hör även befolkningsskyddet, till vilket hör att skydda befolkningen i undantagsförhållanden och att förbereda sig för detta i form av byggandet av befolkningsskydd, upprätthållandet av lednings-, kommunikations- och alarmeringssystem samt planerandet av de organisationer och skyddsåtgärder som behövs vid undantagsförhållanden. Enligt avtal med Pedersöre kommun skall regionräddningsverket svara för skötseln av räddningsväsendet och oljebekämpningen inom Pedersöre kommuns område i enlighet med gällande lagar och förordningar, av inrikesministeriet givna direktiv och anvisningar samt av fullmäktige i Pedersöre kommun godkänd plan för räddningsväsendets grundservicenivå. Ekonomi 2011 Budget 2012 Budgetändring 2012 Avvikelse Totalt Intäkter Kostnader NETTO

71 71(127) Byggnadsnämnden Ansvarsperson: Byggnadsinspektör Guy Björkgren t.o.m Byggnadsinspektör Carina Ahlvik-Fors fr.o.m. 1.3 Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Sandbacka, Riitta, ordf. 20/20 Stubb, Annika - Snellman, Patrik, viceordf. 18/20 Backlund, Christian 2 Inborr, Gun 17/20 Boström, Maj 2 Saviaro, Kai 19/20 Grägg, Jan - Pettersson, Kennet 6/20 Punsar, Kenneth 6 Mattjus, Nils-Erik 18/20 Ekstrand, Sonja 1 Björkskog, Nils-Erik 18/20 Lassfolk-Sunqvist, Ylva - Sundqvist, Marina 16/20 Thors, Anders 1 Hägglund, Maila 20/20 Anderssén, Sten - Lindfors, Ralf, kst-repr. 18/20 Björkgren, Guy, föredragande o. sekreterare t.o.m Ahlvik-Fors, Carina, föredragande o. sekreterare fr.om. 1.3 Byggnadsnämnden har under året hållit 18 ordinarie sammanträden och 2 extra möten samt 1 miljösyn. Verksamhetsidé Byggnadsnämndens och byggnadstillsynsbyråns övergripande målsättning med verksamheten är att genom rådgivning och övervakning främja ekologiskt, ekonomiskt och till miljön välanpassat byggande samt att informera om aktuella förändringar. I och med detta strävar man samtidigt till att åstadkomma en möjligast hållbar utveckling i byggandet. Nuvarande verksamhet Byggnadsnämndens och byggnadstillsynsbyråns huvudsakliga uppgiftsområden: - Fungera som kommunens tillsynsmyndighet enligt MBL Bygglov, åtgärdstillstånd, undantagsbeslut och beslut angående behov av planering - Övervakning av byggandet - Övervakning av marktäktstillstånd - Landsbygdsnäringens lån och -bidrag - Rådgivning - Reparationsrådgivning och bidrag Mål och resultat 2012 Mål 2012; Byggnadstillsyn Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Styrning av egna processer, verksamhet och resurser. Eventuell onödig byråkrati skalas bort. Dock, den byråkrati som erfordras för att erhålla lagliga bygglovs- med flera beslut måste finnas. Självbedömning. Få igång registrering av processer och beskrivningar av verksamheten. Nöjaktigt.

72 72(127) Mål; Byggnadstillsyn Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Vid beredning av bygglov och andra tillstånd sträva efter att bringa mervärde i den bebyggda miljön genom att styra byggnadsplaneringen i enlighet med principer om hållbar utveckling. Understryka för den som planerar inleda ett byggprojekt vilket ansvar han själv har och att han ifall han inte själv har behövlig sakkunskap anlitar utomstående sådana. Genom rådgivning och vägledning få byggarna att inse att det för erhållande av ett bra slutresultat lönar sig att anlita kompetenta planerare. Information Ett byggnadsbestånd som står på en hög kvalitativ och funktionell nivå. Nöjaktigt. Kundvänlig, lättillgänglig och aktiv service, som beaktar den jämlika behandlingen av kunderna och det allmänna intresset. Vara noga med att klart och koncist svara på kundernas frågor samt att behandla kunderna lika i likartade frågor. Lättanträffbara tjänsteutövare. Nöjda kunder De flesta kunder torde vara nöjda. Mått och relationstal Beviljade bygglov under 2012 var 218 st, vilket kan jämföras med 255 st enligt målsättningen i kommunplanen. Antalet beviljade åtgärdstillstånd och godkända anmälningsärenden har ökat jämfört med målsättningen då tillstånden och anmälningarna för jord- och bergsvärmeanläggningarna ökat markant i och med att dessa ärenden blivit tillståndspliktiga. Antalet färdigställda byggnader under året är 147 st. Jämfört med antal byggnader för vilka beviljats lov ger det inte en fullständigt rättvis bild av situationen, emedan byggarna inte alltid anmäler om ibruktagning och slutsyn. Gjorda beslut har protokollförts under 319 paragrafer, 123 bygglov har beviljats av nämnden och 95 bygglov av byggnadsinspektören, 75 åtgärdstillstånd har beviljats av byggnadsinspektörerna för mindre byggnadsåtgärder och 98 ansökningar har godkänts som anmälningsärenden. Beviljade rivningslov är 1 st. Avgöranden angående behov av planering enligt 137 MarkByggL utgör 3 st och undantag beviljade av nämnden 4 st. Ett utlåtande angående undantag har avgetts. År 2012 beviljades energi- och reparationsbidrag med anslag från ARA för 91 st olika projekt ( och 116 st år 2011). Då byggnadsnämndens verksamhet är lagstadgad, beror det på byggnadskonjunkturerna och kommuninvånarnas behov av tillstånd och därav föranledd tillsyn hur mycket de lagstadgade tjänsterna efterfrågas. Den sammanlagda byggnadskubiken under året uppgick till m 3 ( m 3 år 2011)

73 73(127) Egnahemhus,nya Radhus Parhus Flervåningsbostadshus Grundrenoveringar samt tillbyggnader av egnahemshus Renovering o. tillbyggnad av parhus Ekonomibyggnader, garage Fritidshus o. bastubyggnader Skolor, daghem Församlingshem Allmänna byggnader Ishall Industri o. småindustrihus samt lagerbyggnader Affärs- o. övr. butiksbyggnader Ladugårdar, svinhus, djurstall Pälsdjursfarmer Häststall Övriga byggnader för jord- o. skogsbruk Övriga byggnader Beviljade bygglov De beviljade bostadshusen, antal lägenheter fördelar sig mellan olika byar enligt följande: Nya hus Lhg Våningsyta Karby, ingen plan m 2 Sundby, ingen plan m 2 Kyrkoby, detaljplan m 2 Kyrkoby, general m 2 Kållby, detaljplan m 2 Kållby, generalplan m 2 Lepplax, generalplan m 2 Lövö, generalplan m 2 Ytteresse, detaljplan m 2 Ytteresse, generalplan m 2 Ytteresse, ingen plan m 2 Överesse, generalplan m 2 Överesse, ingen plan m 2 Nederpurmo, generalplan m 2 Nederpurmo, ingen plan m 2 Överpurmo, generalplan m 2 Överpurmo, ingen plan m m 2 Ekonomi Byggnadsnämnden 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

74 74(127) Miljövårdsnämnden Ansvarsperson: Miljövårdssekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Johansson, Tommy, ordf. 10/10 Klemets Mikaela - Borgmästars, Görel, viceordf. 10/10 West Ann-Sofie - Lönnqvist, Kaj 10/10 Strand Ulf - Hjulfors Kai 6/10 Kanckos Mattias 2 Rönnlund Carina 8/10 Björkell Ulrika 2 Kass-Anttila Pia 10/10 Backlund Christian - Lindvall Yvonne 10/10 Bodbacka Karola - Stenmark Tore 10/10 Sjöskog Nicklas - Överfors Johanna, kst-repr. 7/10 Sundqvist-Pellinen, Sonja, föredragande och sekreterare Nuvarande verksamhet - handha den kommunala miljövårdsmyndighetens åligganden - handläggning av miljötillståndsärenden och övervakning av miljötillstånd - handläggning av marktäktsärenden - uppföljning av miljöns tillstånd - bistå övriga förvaltningsenheter med utlåtanden och sakkunskap i miljöfrågor - bistå allmänheten med information och rådgivning i miljöfrågor Mål och resultat 2012 Mål 2012; Miljövård Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Förebygga och minimera förorening av miljön samt främja hållbar utnyttjande av naturresurser. Rådgivning och information vid tillstånds- och andra ärenden. Mångsidig, hälsosam och trivsam miljö samt nöjda kunder. God Uppgörande av kommunala miljöskyddsföreskrifter. Vattenvårdsprojekt Restaurering av små vattendrag i Pedersöre, Jakobstad, Kronoby. Innehållsförteckning och huvudrubriker klara. Vattenprovtagning, vårdfiske, syresättning, avvägning av vattennivå och stränder, åtgärdsplanering inledd. 40 % Inte uppnådd 0 % 70 % Uppnådd 70 % Bioindikatorundersökning Jakobstadsnejden. i Provytor identifierade, provtagning och analyser utförda. 50 % Uppnådd 70 % Deltagande i nationella energisparveckan och nationella avloppsveckan, samt medverka till att stärka Pedersöres image som en kommun som strävar till ekologist hållbara lösningar. Temaföreläsningar och informationstillfällen. 3 tillfällen Informationstillfällen ordnade (3 st): -11 januari vid Lappfors skidstuga - 9 maj vid Sursik auditorium - 28 maj i Åvist bykyrka

75 75(127) Mått och relationstal Miljötillstånd Marktäktstillstånd Tjänstemannabeslut 5 Utlåtande för bygglov Utlåtande för avloppsvattenbehandling Utlåtande till andra myndigheter Muddringar Beslut om bidrag Stacklagringar Projekt, kartläggningar, undersökningar EU-projekt Ekonomi Miljövårdsnämnden 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

76 76(127) Kulturnämnden Ansvarsperson: t.f. kultursekreterare Gunhild Berger t.o.m kultursekreterare Ulrika Stenmark fr.o.m. 1.7 Deltagit i Deltagit i Antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Björkell, Ulrika, ordf. 8/8 Schütten, Maria - Enell, Jan-Erik, viceordf. 2/8 Sundqvist, Björn - Backman, Mats 6/8 Lund, Jörgen - Bergqvist, Sture 6/8 Kass-Anttila, Pia - Björklund, Ritva 4/8 Eklöv, Manfrid 2 Klemets, Mikaela 6/8 Axell, Ann-Sofi - Mattjus-Sandström, Monika 6/8 Sundqvist, Gunilla - Nybacka, Sofia 5/8 Björknäs-Flinck, Anita 2 Portin, Mårten 7/8 Forsén, Mika - Eriksson, Roger, kst-representant 3/8 Berger, Gunhild, föredragande t.o.m Stenmark, Ulrika, föredragande fr.o.m. 1.7 Lund, Solveig, sekreterare , Löfdahl, Anita, sekreterare Nämnden höll under året 8 protokollförda möten och sammanlagt behandlades 76 paragrafer. Vikarierande kultursekreterare Gunhild Berger var föredragande i nämnden och ordinarie kultursekreterare Ulrika Stenmark Efter behov har medborgarinstitutets rektor och ungdomssekreteraren kallats som sakkunniga. Bibliotekschef Solveig Lund är sekreterare vid kulturnämndens möten. Under perioden fungerade vikarierande bibliotekschef Anita Löfdahl som sekreterare. Nuvarande verksamhet Kulturnämnden fungerar som beslutande organ i de frågor som berör kommunens bibliotek, medborgarinstutet, kulturbyrån samt ungdoms- och nykterhetsarbetet. Kulturnämnden har utsett en finskspråkig arbetsgrupp som arbetat för att utveckla kulturutbudet åt finskspråkiga samt en konstinköpsgrupp med uppgift att köpa konst till utsmyckning i kommunens fastigheter samtidigt som lokala konstnärer stöds i sitt arbete. Kulturchefen är sekreterare i båda arbetsgrupperna. Verksamhet Konstinköpsgruppen sammanträdde till två möten och anskaffade under året: Akvarell: Helena Cederberg Akryl: Henrik Harju Pastell: Anne Bonner Grafik: Marjaleena Eklund Akvarell: Kerstin Sunabacka Skulptur/Stengods: Mika Lehtinen Skulptur/blandteknik: Mathias Nystrand Finska arbetsgruppen sammanträdde till två möten och deltog under året med aktiviteter i Vintergatan samt ordnade en badresa till Kalajoki samt initierade ett sommarteatergästspel på Åliden som förverkligades ordnades Kulturavdelningens evenemang Vintergatan med ca 600 besökare. Nämndens kulturpris, Pedersöreklockan, tilldelades Ted Forsström och Kaj Korkea-aho i samband med att kommunens dag och självständighetsfest firades 6.12 i Anderssénsalen i Bennäs.

77 77(127) Mål och resultat 2012 Mål 2012; Kulturnämnden förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Höja Kulturavdelningens profil. Aktiv och gemensam marknadsföring. Öka kulturintresset bland kommuninnevånarna. Pedersöre Kultur på Facebook används aktivt som informationskanal. Erbjuda ett kontinuerligt kulturutbud i kommunen. Förfoga över ett gemensamt eget utrymme alt. lyckas finna nya lösningar i befintliga kommunägda fastigheter för regelbundna aktiviteter. 1 kulturaktivitet/vecka. Lövis, fd. Lövö skola togs i bruk i oktober. Husets utrymmen utnyttjas av aktivt MI, Pedersöre 4H, Mufa rf, Ungdoms- och Kulturbyrån. Årets tema; ungdomar. Arbeta fram en kulturstrategi tillsammans med föreningar och kulturavdelningen. Kultur för ungdomar beaktas i verksamheten. Samla föreningar till strategiworkshop. Samla arbetsgrupp för kulturstrategin. Kulturavdelnings tema ungdomar beaktas i verksamheten. Strategin skall utvärderas av kulturnämnden och idrottsnämnden. Verksamheten i Lövis har barn och unga som sin huvudsakliga målgrupp. Kommunens strategiska generalplan har en arbetsgrupp som arbetar med kultur, rekreation, idrott och turism. Arbetet med kulturplanen forsätter när den strategiska generalplanen är klar. Ekonomi Kulturnämnden Förvaltning 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentar Förvaltningen har förverkligat 66,24% av budgeten. Orsaken till att en del medel förblivit outnyttjade är att anslaget för inventarier, 4580, på förblir outnyttjat. Budgetanslaget var ämnat för ett konstprojekt vid Sursik och skulle för att förverkligas få extern finansiering på Svenska Kulturfonden beviljade inga pengar för projektet varför det inte förverkligades.

78 78(127) Resultatområde: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef Solveig Lund , Tf. bibliotekschef Anita Löfdahl Nuvarande verksamhet Utlåningen har totalt minskat med 1,6 % jämfört med året innan, trots det har en ökning skett på huvudbiblioteket och på Överesse bibliotek. Den största ökningen har skett i utlåningen av e-böcker som dubblerats. Användningen av ljudböcker har ökat med 5 %. Trots att utlåningen av böcker har total minskat, har utlåningen av skönlitteratur för barn ändå ökat. Biblioteket förser kommunens skolor med böcker, 2012 lånades 12 % mer böcker till skolorna än året innan, lånens antal var elever från förskole- till YAnivå har fått biblioteksundervisning. Låntagarna har under året minskat med 7,6 %. Lån per låntagare har dock stigit till 51,9 från 48,6. Samtidigt har de fysiska biblioteksbesöken ökat med 6,8 % ( ), likaså webbesöken som ökat med hela 60,7 % ( ). Siffrorna visar på att biblioteken besöks också av andra orsaker än för lån av material, och att bibliotekets virtuella tjänster är i flitig användning. Biblioteket har fått extern finansiering för att ordna författarbesök på Vintergatan (808 från Svenska kulturfonden), för att arbeta med ungdomarna på biblioteket inom projektet Bibban rules! ( från NTMcentralen)och för att förnya it-utrustningen på biblioteken ( från NTM-centralen). Dessutom har biblioteket fått skaffa böcker för med Undervisningsministeriets inköpsstöd. Inom Bibban rules! har en person varit anställd 20 h/vecka fr.o.m Tre personer har arbetat deltid under året med Boksampo, anställningarna har finansierats med hjälp av Fredrikas understöd från Undervisnings- och kulturministeriet. Utöver detta har biblioteket ordnat följande utvidgade verksamhet: författarbesök av Mika Porvali och Kaj Korkea-aho, Datero-dag Kommunbyråfunktionen i Purmo finns fr.o.m. 1.9 på Purmo bibliotek. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Bibliotek Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Utveckla samarbetet med skolorna. Undervisnings- och kulturministeriets kvalitetsrekommendationer säger att tjänster av hög kvalitet kan säkrast tillhandahållas och fortlöpande utvecklas om antalet anställda är minst 0,8 1 årsverke/1000 invånare. Vi står nu på 0,73. Nuvarande nivå Utvecklingen av samarbetet med skolorna är en del av projektet Bibban rules! I övrigt nuvarande nivå. Anpassa öppettiderna till den ökande efterfrågan på servicen. Utökad öppettid till de enheter som har mest lån per öppettimme. Huvudbibliotekets öppethållningstider ökas. Tidningsläsesalen hålls öppen på förmiddagarna. Öppethållningen på huvudbiblioteket har ökats med 2 h/vecka, på Purmo bibliotek 2,5 h/vecka. Ingen ökning på de enheter som har mest lån per öppettimme, dvs Kyrkoby och Ytteresse bibliotek samt Lepplax utlåningsstation.

79 79(127) Mål 2012; Bibliotek Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Biblioteket ska nå och kunna betjäna så många olika kundgrupper som möjligt. Ungdomarna är bibliotekets målgrupp under året. Ungdomarnas användning av biblioteket ökar. Bibliotekets projekt Bibban rules! startade på hösten med en enkät, projektet fortsätter 2013 Biblioteket ska vara lättillgängligt. Bibliotekslokalerna underhålls. Planeringen av huvudbiblioteket och Kållby bibliotek går vidare. Lepplax planeras och bygget startar hösten Lokalerna är ändamålsenliga ur kundsynvinkel och personalen mår bra i lokalerna. Lokalerna är ändamålsenliga ur kundsynvinkel och personalen mår bra i lokalerna. Huvudbiblioteket får statsbidrag 2013, byggstart Planerna på flytt av biblioteket i Kållby har skrinlagts. Byggandet av Lepplax utlåningsstation inleddes hösten Arbetshälsoinstitutet har undersökt huvudbibliotekets skick och konstaterat fuktskador. En arbetsgrupp har undersökt användningen av kommunbyrån / biblioteket i Överesse, en annan har kartlagt alternativa lösningar i Lappfors. Mått och relationstal Utlåning Förändring Huvudbiblioteket % Kyrkoby filialbibliotek % Kållby filialbibliotek % Purmo filialbibliotek % Ytteresse filialbibliotek % Överesse filialbibliotek % Lappfors utlåningsstation % Lepplax utlåningsstation % Sundby utlåningsstation % E-böcker *)127 *)175 *) % Summa % *) e-böckerna ingår i huvudbibliotekets siffror under åren

80 80(127) Lån per öppethållningstimme år 2012 Antal lån Huvudbiblioteket 17 Kyrkoby filialbibliotek 25 Kållby filialbibliotek 13,6 Purmo filialbibliotek 18,2 Ytteresse filialbibliotek 26,7 Överesse filialbibliotek 20,4 Lappfors utlåningsstation 16,5 Lepplax utlåningsstation 29,8 Sundby utlåningsstation 15,8 Summa 20,1 Ekonomi Biblioteket 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Medborgarinstitutet Ansvarsperson: Rektor Monica Svenfelt Nuvarande verksamhet Medborgarinstitutet skapar goda miljöer för inlärning och utveckling i Pedersöre kommun. Möjlighet till självförverkligande och personlig utveckling erbjuds kommuninvånarna genom ett brett kursutbud som riktar sig till vuxna, men även till barn och ungdomar. Kursverksamheten är decentraliserad och bedrivs i kommunens samtliga byar, på ca 50 olika kursplatser. En stor del av verksamheten bedrivs i kommunens skolor, men även många marthagårdar, byagårdar och samlingshus används som kursplatser. Kursutbudet är varierat för att erbjuda möjlighet till en meningsfull, utvecklande fritidssysselsättning åt så stor del av befolkningen som möjligt. Mål och resultat 2012 Mål 2012; MI Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kursverksamhetens volym hålls i stort sett på nuvarande nivå. Genom en aktiv marknadsföring av kursverksamheten samt ett kursutbud som svarar mot efterfrågan. Ca undervisningstimmar och ca 400 kurser undervisningstimmar och 380 genomförda kurser. Kursutbudet bestod av 453 kurser.

81 81(127) Mål 2012; Bibliotek Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Ett stort intresse för och ett aktivt deltagande i kursverksamheten. De studerandes och kursdeltagarnas antal bibehålls på nuvarande nivå och höjs i mån av möjlighet fysiska studerande och kursdeltagare totalt fysiska personer och kursdeltagare totalt. Höja undervisningens kvalitet genom fortbildning av personalen Kunna erbjuda även timlärarna någon form av fortbildning. Timlärarna har möjlighet att söka om bidrag för fortbildning. 11 timlärare har deltagit i utbildning som ordnats av Kompetensforum-projektet samt 10 deltagare deltog i Kompetensforums MåBra-dag på Norrvalla i maj. 6 gymnastiklärare deltog i ÖID:s gymnastikens dag på Norrvalla i januari. Därutöver har 4 lärare beviljats studiebidrag till olika kurser inom sina egna områden. Då temat för kultur-avdelningen detta år är Ungdom kommer institutet att öka den del av kursutbudet som riktar sig till ungdomar. Institutets kursverksamhet som riktar sig till ungdomar består främst av kurser inom kulturens olika områden (musik, dans, teater). För att samordna denna verksamhet samt utöka den inleder institutet under året planeringen av en estradskola STAGE POWER. Eventuellt kommer undervisningen inom densamma att inledas redan under Utökat kursutbud för ungdomar. Estradskolan startade sin verksamhet under hösten 2012 vilket innebar ett ökat kursutbud för ungdomar. Kursutbudet för ungdomar inom området dans var också något högre än under tidigare år. Förnyande av institutets huvudmannatillstånd (alla institut i landet skall förnya sina tillstånd 2012). Pedersöre medborgarinstitut avser att fortsätta som självständigt institut. I samband med förnyandet av tillstånden avser institutet att anhålla om att det blir tvåspråkigt, emedan huvudmannen, Pedersöre kommun, nu är tvåspråkig. Pedersöre medborgarinstitut har vid slutet av 2012 erhållit förnyat tillstånd att ordna institutsutbildning, med svenska och finska som undervisningsspråk. Tillståndet att upprätthålla medborgarinstitut kom till kommunen i december. I tillståndet anges svenska som undervisningsspråk, emedan det visade sig att andelen finskspråkig undervisning är för liten för att medborgarinstitutet skulle fylla kriterierna för ett tvåspråkigt institut.

82 82(127) Prestationer Mål 2012 Antal kurser /lektion, totala kostnader 71,05 69,36 73,29 76,80 78,26 /lektion, exkl. inkomster 56,73 55,57 57,42 60,03 /lektion, exkl. ink.+ statsbidrag 15,86 16,68 17,51 19,35 Studerande, fysiska personer Kursdeltagare, totalt Antal lektioner, totalt Antal lektioner finansierade med projektmedel 72 Antal lektioner berättigade till statsbidrag Självfinansieringsgrad, % (kommun) 22,20 *) 24,10 *) 23,90 25,2 *)inklusive interna kostnader Ekonomi Medborgarinstitutet 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Totala kostnader för medborgarinstitutets verksamhet under 2012 var Inkomsterna (kursavgifter,j projektmedel) uppsteg till under året. Då statsandelarna för medborgarinstitutsverksamheten under året var totalt , blev kommunens självfinansieringsandel 25,2 %, eller Resultatområde: Kulturarbete Ansvarsperson: T.f. kultursekreterare Gunhild Berger t.o.m Kultursekreterare Ulrika Stenmark fr.o.m. 1.7 Verksamhetsidé Kulturbyrån strävar efter att förverkliga kommuninvånarnas kulturönskemål och behov i alla kommundelar. Genom hjälp och ekonomiskt understöd till föreningar, privatpersoner och arbetsgrupper vill Kulturbyrån sporra kommuninvånarna till egna initiativ och förbättra möjligheterna till olika kulturupplevelser. Nuvarande verksamhet Under året har Kulturbyrån ordnat tre teaterresor till Vasa och en till Helsingfors. Projektet Skaldernas stig förfärdigades och invigningsfesten hölls i Kiisk byahem 6.7. Projektet finansierades med medel av Svenska Kulturfonden. Under året ordnades en rad konserter och evenemang i Anderssénsalen. Kulturbyrån har aktivt understött olika kulturupplevelser för skolelever och sponsorerat eller finansierat bl.a. två olika konserter för dagisbarn, två olika teater/konsertupplevelser för lågstadiebarn och en teaterföreställning i högstadiet. Alla barn får inte varje år ta del av samma utbud men under sin skol- och dagistid får alla en

83 83(127) möjlighet att ta del av upplevelser i någon form. Kulturbyrån ordnade lovprogram på sportlov, sommarlov och höstlov i form av dagläger, sagoberättande samt kulturaktiviteter i samarbete med ungdomsbyrån. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Kulturarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Förbättrad kundkontakt. Kundenkät, infobrev, utökad marknadsföring. Nöjda kulturkonsumenter. Kulturbyrån informerar aktivt på Facebook, kommunens hemsida samt erbjuder ett infobrev/kulturnytt per e- post. Föreningsinfo i Lövis Utveckla användningen av Anderssénsalen. Årets tema; ungdomar. Konserter ordnas i Anderssénsalen. Kultur för ungdomar beaktas i verksamheten. 6 konserter. 3 konserter, 1 föreläsning, 4 evenemang med musik och övrigt program. 2 evenemang. Tidsresor i samarbete med BARK, Barnkulturnätverk i Österbotten för skolelever, åk 7 Sponsorerad teaterföreställning åt högstadiet. Nya verksamhetsformer. Film- och berättarkvällar. 2 evenemang. Läkande berättande på Essehemmet Läkande berättande i högstadiet i samband med temadag (184 elever). Mångkulturell verksamhet. Mångkulturell verksamhet tas i beaktande. 1 evenemang. Kontakt med flyktingkoordinator har etablerats för att utröna behov. Mångkulturella inslag på Vintergatan. Ekonomi Kulturarbete 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

84 84(127) Resultatområde: Ungdomsarbete Ansvarsperson: Ungdomssekreterare Mari-Louise Backlund Nuvarande verksamhet Olika barnläger, evenemang och resor ordnades/understöddes. Bidrag delades ut till ungdomsföreningar och ungdomsgrupper för att få verksamhet ut i byarna. Ungdomarnas egna initiativ understöddes. Timresurssystemet gav föreningarna möjlighet till att få ersättning för klubbledare. Systemet användes också för att anställa Power Club ledare för eleverna i åk 5-6 vid sex skolor. Ledarutbildning ordnades i samarbete med Hälsa och Trafik. Ungdomsbyråns ungdomsledare har haft kontinuerlig verksamhet vid Sursik skola samt fungerat som ledare för Power Club i Överesse skola. Föreningsbesök har gjorts. Ungdomsrådet har haft 6 möten och behandlat 51 paragrafer. Dessutom har ungdomsrådet haft medlemmar i olika arbetsgrupper. Ungdomsbyrån har ett nära samarbete med regionens uppsökande ungdomsarbetare, ungdomsföreningarna, 4H och kommunens skolor för samanvändning av resurserna. Mål och resultat 2012 Mål 2012; Ungdomsarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Stöda och hjälpa föreningarna. Ge bidrag och stimulera till bra verksamhet. Bra aktiviteter för barn och ungdomar. Tillfredställande. Driftskostnaderna av föreningshusen är höga. För lite pengar kvar till verksamhet. Få ungdomsutrymmen till Sandsund. Zorrokiosken blir t.f. ungdomslokal. Samlingsplats för ungdomar. Zorrokiosken är inte lämplig som ungdomsutrymme. Avvaktar nya lokaliteter. Bra ledd verksamhet. Aktiv ungdomsledare och klubbledare. Ungdomar har vuxna att tala med. 1 ungdomsledare (50 %) och 8 klubbledare har dragit klubbar ute i byarna. Droginformation. Anlita bra föreläsare. Att unga inte börjar använda droger. Föreläsare har varit till skolor. Även drogförebyggande teater har besökt skolor. Gratis infomaterial till elever. Aktivera ungdomar att påverka. Marknadsföra ungdomsrådet. Ungdomar ska diskutera/besluta om ungdomsfrågor. Ungdomsrådet har marknadsförts via aktiviteter samt via Decibel och facebook. Utveckla ungdomsportalen Decibel. Göra portalen känd och pop bland unga. Ungdomar ska använda portalen. Besökarantal: pers. Våga fråga: 13,1 % från vår kommun.

85 85(127) Mål 2012; Ungdomsarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Motverka utslagning av unga. 100 % ungdomssekreterare. Planering av nya innovativa projekt samt utveckla nätverkssamarbete. Inga medel för utökad tjänst erhölls. Nätverkssamarbete på gång. Ekonomi Ungdomsarbete 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

86 86(127) Idrottsnämnden Ansvarsperson: Idrottssekreterare Leif Harjulin Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Backlund, Christian, ordf. 6/6 Blomström, Carita Wärn, Mathias, viceordf. 6/6 Villner, Östen Ahlstedt, Peter 3/6 Wikman, Mattias Cederström, Tiina 3/6 Olson, Nina Käcko, Monica 5/6 Liljedahl-Lund, Yvonne Smeds, Maria 3/6 Lindfors, Nancy Vikman, Sinikka 6/6 Lindfors, Andreas Virkama, Kim 5/6 Källman, Carl-Johan Mård, Alf, kst.repr. 4/6 Harjulin, Leif, föredragande och sekreterare Nuvarande verksamhet Nämnden har genom ett stort antal bas- och näridrottsanläggningar kunnat erbjuda en god idrottsservice. Samarbete med föreningar och andra instanser har varit av stor vikt och fortsatt i omfattande utsträckning. Idrottsbiblioteket fortsatte som ett samarbetsprojekt med kultursektorn. Skolmästerskap har, i samarbete med föreningar, hållits i skidning, ishockey, fotboll och friidrott. Idrottsskola ordnades under 3 veckor i juni och idrottsläger ordnades i samarbete med IK Falken. Kommunens FM medaljörer premierades på kommunens dag I motionslotteriet noterades totalt prestationer från 57 motionslådor. Inom ramen för hallbidraget ( ) erbjöds föreningarna träningstider i såväl Tellushallen och AW arenan. Tider för såväl skolor som allmänheten köptes i AW arenan för Sportis idrottshall har hållits öppen på söndagar under vårterminen. Pedersöre har beviljats arrangörsrätten för landskapsstafetten Mål och resultat 2012 Mål 2012; Idrottsnämnden Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Bibehållna verksamhetsförutsättningar för föreningarna. Bidraget hålls på nuvarande nivå % Byggande av anläggningar. Förbättrade verksamhetsmöjligheter för föreningarna. Via byggnadsbidraget 4 projekt 90 % Utökat anslag för hallhyror %

87 87(127) Mål 2012; Idrottsnämnden Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Vandringsleder. Byggande av Utterleden fortsätter. Färdig. 98 % Skidstugan. Ytsanering. Påbörjas. 0 % Kompletterande idrottsverksamhet Samarbete med föreningar Skolmästerskap i friidrott, fotboll, ishockey och skidning. Idrottsskola. Motionslotteriet. 100 % Idrottsnämnden ansvarar för underhållet av Pedersöre idrottscentrum, Pedersöre skidcentrum, fotbollsplaner samt simplatser, vandringsleder, elljusspår och isplaner. Elljusspåret i Lappfors har förlängts och ombyggts med tanke på landskapsstafetten Anslag har beviljats för vandringsled till Sandsund, för utbyggnad av Ytteresse och Lepplax simplats, för fångnät till Falli, för byggande skidspår i Lepplax samt reparation av bryggfundament i Ytteresse (tekniska). Större anskaffningar är i form av snöskoter till Purmo och utrustning till gymmet i Sportis samt idrottsplaner Samtliga anläggningar är i flitig användning och kräver kontinuerlig och sakkunnig skötsel. Ett stort antal underhålls- och reparationsarbeten har utförts på samtliga anläggningar. Genom att målmedvetet utveckla samarbetet med föreningar och privata vid byggande och underhåll av anläggningar har såväl de kvantitativa som de kvalitativa målsättningarna förverkligats. Också effektivitetsmålen har uppfyllts genom att via talkoinsatser och kostnadsersättningar åstadkomma stor nytta och glädje för alla användargrupper. Prestationer Mål Förverk Verksamhetsbidrag (1 000 ) 59 57,6 57,6 58,7 58,7 Underhåll av anläggningar (1 000 ) ,4 88,0 Gräsplaner, m 2 (1 000 m 2 ) Elljusspår, km ,9 23,9 Isplaner/rinkar, st 8/6 8/6 8/6 8/6 8/6 Byggprojekt, st Användare (1 000 pers): - Sportisbesök Pedersöre idrottscentrum Motionsprestationer (1 000 st) 64, ,5 Idrottsnämnden fördelade bidrag enligt följande: * verksamhetsbidrag * kartbidrag 3 000

88 88(127) Ekonomi Idrottsnämnden 2011 Budget 2012 Budgetändring Totalt 2012 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

89 89(127) Budgetjämförelse för investeringsdelen Tablå över investeringsdelen 2012 Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Kommunstyrelsen Husbyggnad totalt Utgifter , , , , ,56 Inkomster ,00 0, ,00 0, ,00 Nettoutgifter , , , , ,56 Planeringsanslag Utgifter ,00 0, , , , ,43 55,37 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0, , , , ,43 Kommungården i Bennäs vattentak Utgifter ,00 0, , , , ,55 83,66 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0, , , , ,55 Överesse daghem Utgifter , , ,00 0, , , ,46 99,26 % Inkomster Nettoutgifter , , , ,46 Lepplax daghem Utgifter , , ,00 0, , , ,47 53,45 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,47 Östensö skola Utgifter 5 000,00 0, , , , ,97 143,28 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 5 000,00 0, , , , ,97 Lepplax skola tillbyggnad Utgifter , , , , , , ,35 105,40 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , , , , ,35 Överesse skola tillbyggnad Utgifter , , ,00 0, , , ,26 43,38 % Inkomster Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,26 Purmohemmet kylanläggning Utgifter , , ,00 0, , , ,57 57,68 % Inkomster Nettoutgifter , , , , , ,57

90 90(127) Lappfors skidstuga Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,65 12,29 % Inkomster ,00 0, , ,00 0, ,00 0,00 % Nettoutgifter ,00 0, , , , ,65 Överesse skola skolområdet förbindelsevägar Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,00 19,77 % Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, , , , ,00 Kyrkoby daghem nybyggnad Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,24 27,49 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, , , , ,24 Ytteresse skolområde Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,25 91,44 % Inkomster 0,00 Nettoutgifter ,00 0, , , , ,25 Ytteresse simplats Nasa Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,96 156,04 % Inkomster 4 000, ,00 0, ,00 0, ,00 0,00 % Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,96 Anslutning av fjärrvärme Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,78 112,32 % Inkomster 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,78 Sportis målning av innertak Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,49 71,62 % Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,49 Ytteresse skola tillbyggnad av vindfång ventilation Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,03 16,12 % Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, , , , ,03 Fast egendom Köp av markområden Utgifter , ,00 0, , , ,45 175,35 % Inkomster ,00 0, ,00 0, , , ,15 409,63 % Nettoutgifter , , , , ,70 58,21 %

91 91(127) Lösegendom Köp av anläggningstillgångar totalt Utgifter , ,00 0, , , ,70 116,48 % Inkomster 5 600,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 % Nettoutgifter , ,00 0, , , ,70 119,85 % Skolornas ADB Utgifter , , ,30-151,30 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,30-151,30 Köksutrustning Utgifter , , , ,39 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,39 Maskiner och transportmedel Utgifter ,00 0, , ,00 300,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 300,00 Hemservice KIA Utgifter ,00 0, , , ,02 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,02 Uppgradering av adb-system Utgifter ,00 0, , ,03 369,97 Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,03 369,97 Inventarier för grundskolan och dagvården Utgifter ,00 0, , , ,58 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,58 Faktureringsprogram Utgifter 0,00 0,00 0, , ,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0,00 0, , ,00 Läsplattor i gymnasiet Utgifter ,00 0, , ,96 62,04 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,96 62,04

92 92(127) Samkommuner totalt Utgifter , ,00 0, , ,27 14,24 113,79 % Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,00 0, , , ,27 113,79 % Vasa Sjukvårdsdistrikt Utgifter , , , ,96 8,04 99,99 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,96 8,04 99,99 % Optima Hantverksskolan Utgifter 0,00 0,00 0, , ,51 Inkomster Kronoby Folkhöskola Utgifter 9 530, , , ,80 6,20 99,93 % Utgifter 0,00 0,00 0, , ,07 Värdepapper Aktier och andelar Utgifter , , , , , ,28 124,06 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , , ,28 124,06 % Övr.utg.med lång verkningstid Specialprojekt Utgifter , , , , , ,55 25,88 % Inkomster Nettoutgifter , , , , ,55 25,88 % Tekniska nämnden Publik egendom totalt Utgifter , , , , , ,93 4,44 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 2,20 Nettoutgifter , , , , , ,93 120,01 % Byggande av vägar Utgifter , , , , , ,89 125,77 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,89 Asfaltering Utgifter , , , , ,68 103,19 % Inkomster Nettoutgifter , , , ,68 Vägbelysning Utgifter , ,00 0, , , ,78 123,70 % Inkomster Nettoutgifter , , , ,78

93 93(127) Parker, plantering Utgifter , ,00 0, , , ,42 91,83 % Inkomster Nettoutgifter , , , ,42 Avloppsverket Byggande av ledningar Utgifter , ,00 0, , ,14-607,14 100,16 % Inkomster , , , , ,00 220,00 % Nettoutgifter , ,00 0, , , ,86 93,68 % Investering totalt Utgifter , , , , ,30 Inkomster ,00 0, , , ,15 Netto , , , , ,45

94 94(127) Budgetjämförelse för resultaträkningsdelen Tablå över budgetens resultaträkningsdel Ursprunglig Förändringar i Budget efter Utfall Avvikelse budget budgeten förändringar Verksamhetens intäkter , , , , ,66 Försäljningsintäkter ,00 0, , , ,50 Avgiftsintäkter ,00 0, , , ,17 Understöd och bidrag , , , , ,92 Övriga verksamhetsintäkter ,00 0, , , ,07 Tillverkning för eget bruk ,00 0, , , ,65 Verksamhetens kostnader , , , , ,72 Personalkostnader , , , , ,87 Löner och arvoden , , , , ,21 Lönebikostnader , , , , ,34 Pensionskostnader , , , , ,36 Övriga lönebikostnader , , , , ,02 Köp av tjänster , , , , ,27 Material och förnödenheter och varor ,00 0, , , ,19 Understöd , , , , ,51 Övriga verksamhetskostnader ,00 0, , , ,62 Verksamhetsbidrag , , , , ,71 Skatteinkomster , , , , ,63 Statsandelar , , , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , , , ,78 Ränteintäkter , , , ,09 Övriga finansiella intäkter , , , ,21 Räntekostnader , , , ,51 Övriga finansiella kostnader , , , ,85 Årsbidrag , , , , ,30 Avskrivningar och nedskrivningar , , , ,50 Avskrivningar enligt plan , , , ,50 Räkenskapsperiodens resultat , , , , ,80 Förändringar i reserver och fonder , , , ,79 Ökn.(-) el. minskning (+) av avskr.diff , , , ,79 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , , , , ,01

95 95(127) Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunglig budget Budgetändring Budget inklusive ändring Bokförda skatteinkomster Avvikelse Kommunalskatt , , , , ,18 Andel av intäkten av samfundskatt , , , ,35 Fastighetsskatt , , , ,80 Skatteinkomster totalt , , , , ,63 Grunderna för bestämmande av kommunalskatten Skatteår Inkomstskatteprocent Beskattningsbar inkomst (1 000 ) Förändring % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 Specifikation av statsandelarna Ursprunglig budget Budget inklusive ändring Bokförda statsandelar Budgetändring Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice ,00 0, , , ,96 Utjämning av statsandel på basis av ,00 0, , , ,00 Utjämning till följd av systemändring 0, , ,96 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet , , , , ,00 0, , , ,00

96 96(127) Budgetjämförelse för finansieringsdelen Tablå över finansieringsdelen Budget Budget- Budget- Utfall Avvikelse ändringar efter ändringar Verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag , , , , ,30 Korrektivposter till internt tillförda medel ,00 0, , , ,66 Korrektivpost rättelse till tidigare år ,87 Investeringarnas kassaflöde 0,00 Investeringsutgifter , , , , ,30 Finansieringsandelar för 0,00 0,00 0, , ,00 investeringar 0,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva ,00 0, , , ,15 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , ,49 Finansieringens kassaflöde Förändring i utlåningen Ökning av utlåningen ,00 0, , , ,00 Minskning av utlåningen , , , ,00 Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 0, , , ,00 Minskning av långfristiga lån ,00 0, , , ,61 Förändringar av kortfristiga lån 0, , ,00 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0, , ,86 Förändringar av fordringar , , , ,92 Förändring av räntefria skulder 0,00 0, , ,52 Finansieringens kassaflöde ,00 0, , , ,69

97 97(127) Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Tusental Anslag Beräknade inkomster Urspr. budget Förän dring i budge ten Budget efter förändr ing Utfall Urspr. budget Förän dring i budge ten Budget efter förändr ing Utfall Avvikelse Avvikelse 1) DRIFTSEKONOMIDEL Kommunstyrelsen Centralvalnämnden N Revisorerna N Allmän förvaltning N Ekonomiförvaltning N Utvecklingsprojekt N Landsbygdsnämnden Utvecklande av gårdsbruket N Avbytarservice N Dagvårds- och utbildningsnämnden Förvaltning N Barndagvård N Förskoleundervisning N Morgon- o eftermiddagsverks N Grundskolan N Gymnasieundervisning N Projektverksamhet N Övrig utbildning på andra stadiet N Övrig undervisning N Social- och hälsovård 0 Förvaltning N Äldreomsorg N Socialomsorg N Övrig socialverksamhet N Hälso- och sjukvård N Miljöhälsovård N Specialsjukvård Specialsjukvård N Tekniska nämnden Förvaltning N Mätning och planläggning N Lokaltjänster byggnader N Trafikleder N Markområden N Avloppsverket N Övrig verksamhet N Brand- och räddningsväsendet N Byggnadsnämnden N Miljövårdsnämnden N Kulturnämnden 0 Förvaltning N Bibliotek och projekt N Medborgarinstitutet N Kulturarbete N Ungdomsarbete N Idrottsnämnden N Korrektivposter försäljn.förlust/vinst RESULTATRÄKNINGSDEL 0 Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader

98 98(127) Tusental Anslag Beräknade inkomster Förän dr. i Budget efter Förän dr. i Budget efter Urspr. budge förändr Avvikel Urspr. budge förändr 1) budget ten ing Utfall se budget ten ing Utfall Avvikel se INVESTERINGSDEL Husbyggnad Planeringsanslag Fastigheter försäljning Kommungården i Bennäs vattentak Överesse daghem Lepplax daghem Östensö skola Lepplax skola tillbyggnad Överesse skola tillbyggnad Purmohemmet kylanläggning Lappfors skidstuga Överesse skolområde Kykoby daghem Ytteresse skolområde asfaltering Ytteresse simplats Nasa Ansl.av fjärrvärme Sportis målning innertak Ytteresse skola tillb.vindfång Fast egendom Köp av markområden Lösegendom Samkommuner Värdepapper Aktier och andelar Övriga utgifter med lång verkningstid Specialprojekt Tekniska nämnden Publik egendom Byggande av vägar Asfaltering Vägbelysning Parker, plantering Avloppsverket Byggande av ledningar Maskiner transportmedel FINANSIERINGSDEL 0 Förändring av utlåning 0 Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändring av lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Inverkan på likviditeten TOTALT ) N = bindande nettoanslag

99 99(127) 4. skalkyler 4.1 Resultaträkning Verksamhetens intäkter , ,87 Försäljningsintäkter , ,34 Avgiftsintäkter , ,54 Understöd och bidrag , ,49 Övriga verksamhetsintäkter , ,50 Tillverkning för eget bruk , ,50 Verksamhetens kostnader , ,05 Personalkostnader , ,17 Löner och arvoden , ,60 Lönebikostnader , ,57 Pensionskostnader , ,32 Övriga lönebikostnader , ,25 Köp av tjänster , ,61 Material, förnödenheter och varor , ,81 Understöd , ,59 Övriga verksamhetskostnader , ,87 Verksamhetsbidrag , ,68 Skatteinkomster , ,73 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,87 Ränteintäkter , ,81 Övriga finansiella intäkter , ,92 Räntekostnader , ,01 Övriga finansiella kostnader , ,85 Årsbidrag , ,92 Avskrivningar och nedskrivningar , ,93 Avskrivningar enligt plan , ,93 Räkenskapsperiodens resultat , ,99 Förändringar i reserver och fonder , ,36 Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens , ,36 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,35

100 100(127) 4.2 Finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,92 Korrektivposter till internt tillförda medel , ,11 Korrektivpost rättelse till tidigare år ,87 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,11 Finansieringsandelar för investeringar , ,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva , ,65 Versamhetens och , ,65 Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen , ,00 Minskninga v utlåning ,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån , ,00 Minskning av långfristiga lån , ,73 Förändring av kortfristiga lån , ,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,15 Förändring av fordringar , ,99 Förändring av räntefria skulder , ,55 Finansieringens kassaflöde , ,98 Förändring av likvida medel , ,67 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,25 Likvida medel , , , ,67

101 101(127) 4.3 Balansräkning Balansrapport AKTIVA , ,91 A BESTÅENDE AKTIVA , ,65 I Immateriella tillgångar , ,29 2. Övriga utgifter med lång verkningstid , ,29 II Materiella tillgångar , ,04 1. Mark- och vattenområden , ,99 2. Byggnader , ,48 3. Fasta konstruktioner och anordningar , ,07 4. Maskiner och inventarier , ,27 6. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,23 III Placeringar , ,32 1. Aktier och andelar , ,01 3. Övriga lånefordringar , ,31 B FÖRVALTADE MEDEL 2 539, ,73 1. Statens uppdrag 2 539, ,21 2. Donationsfondernas särskilda täckning ,52 C RÖRLIGA AKTIVA , ,53 II Fordringar , ,28 Långfristiga fordringar , ,87 1. Kundfordringar , ,61 2. Lånefordringar , ,26 3. Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar , ,41 1. Kundfordringar , ,60 2. Lånefordringar , Övriga fordringar , ,30 4. Resultatregleringar , ,51 III Finansiella värdepapper ,92 4. Övriga värdepapper ,92 IV Kassa och bank , ,33

102 102(127) PASSIVA , ,91 A EGET KAPITAL , ,98 I Grundkapital , ,53 IV Övriga egna fonder , ,69 V Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder , ,41 VI Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,35 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,90 1. Avskrivningsdifferens , ,90 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,90 1. Statens uppdrag 2 539, ,21 2. Donationsfondernas kapital , ,69 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,13 I Långfristigt , ,44 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,54 3. Lån från offentliga samfund , ,31 7. Övriga skulder , ,59 II Kortfristigt , ,69 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,62 3. Lån från offentliga samfund , ,46 5. Erhållna förskott , ,40 6. Skulder till leverantörer , ,25 7. Övriga skulder , ,32 8. Resultatregleringar , ,64

103 103(127) 4.4 Koncernkalkyler Koncernresultaträkning Verksamhetens intäkter , Verksamhetens kostnader , Andel av intressesamfundens vinst/förlust , Verksamhetsbidrag , Skatteinkomster , Immateriella rättigheter 2. Övriga utgifter med lång verkningstid Statsandelar , Finansiella intäkter och kostnader , Ränteintäkter , Övriga finansiella intäkter , Räntekostnader , Övriga finansiella kostnader , Årsbidrag , Avskrivningar och nedskrivningar , Avskrivning enligt plan , Nedskrivningar Extraordinära poster , Räkenskapsperiodens resultat , sposter , Minoritetsandelar , Räkenskapsperiodens överskott/underskott ,

104 104(127) Koncernens finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

105 105(127) Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar o. pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Andel i intressesamfund FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Andel av ökn. av samkommuns eget kapital Anslutningsavgiftsfond Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVERINGAR Avskrivningsdifferens Reserveringar AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital

106 106(127) 5. Noter NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Not 1 Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Som anskaffningskostnad för bestående aktiva har upptagits direkta anskaffningsutgiften Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärde Ändring av resultat- och balansräkningens uppställning samt effekterna av ändringen Resultat- och balansräkning har uppgjort enligt nya bokföringslagen. NOTER TILL RESULTATRÄKNING Not 2 Verksamhetens intäkter Koncern Kommunen Allmän förvaltning , , , ,00 Social- och hälsovård , , , ,63 Undervisning och kultur , , , ,70 Samhällstjänster , , , ,01 Öviga tjänster , , , ,53 Sammanlagt , , , ,87 Not 3 Genomsnittliga avskrivningar och investeringar Avskrivning enligt plan ,49 Egna anskaffningsutgifter för investeringar som ,80 är föremål för avskrivning Avvikelse ,31 Avvikelse % -57 % Pedersöre kommun är en växande kommun, vilket till viss del förklarar det stora investeringsbehovet. En del av de utrymmen som avskrivs har delfinansierats med statsbidrag, vilket innebär att avskrivningsunderlaget är mindre än vad motsvarande nya utrymmen kostar. Kommunsektionens reviderade anvisning om avskrivningar enligt plan som skall tillämpas senast fr.om medför att skillnaden mellan genomsnittliga investeringarna och avskrivningarna enligt plan minskar.

107 107(127) Not 4 Avskrivningsplan 2012 Immateriella tillgångar Avskrivningsmetod Immateriella rättigheter Lineär 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid ADB-program Lineär 4 år Brandbilar och utrustning som används i Pedersöre Restvärdeavskrivning 20 % Övriga utgifter Lineär 5 år Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader av sten Lineär 40 år av trä Lineär 40 år Fabriks- och produktionsbyggnader Lineär 30 år Ekonomibyggnader Lineär 20 år Fritidsbyggnader Lineär 30 år Bostadsbyggnader av sten Lineär 40 år av trä Lineär 40 år Grundrenoveringar som avskrivs separat Lineär 15 år Fasta konstruktioner och anordningar Vägar, torg och parker Restvärdesavskrivning 15 % (20 år) Broar, kajer och badinrättningar Restvärdesavskrivning 15 % (20 år) Övriga jord- och vattenkonstruktioner Restvärdesavskrivning 15 % (20 år) Vattendistributionsnät Restvärdesavskrivning 7 % (40 år) Avloppsnät Restvärdesavskrivning 7 % (40 år) Maskiner och anordningar vid vatten- och avloppsverk Restvärdesavskrivning 20 % (15 år) Vägbelysning, el- och telefonnät Restvärdesavskrivning 15 % (20 år) Övriga fasta maskiner och anordningar Restvärdesavskrivning 20 % (15 år) Maskiner och inventarier Brandbilar Restvärdesavskrivning 20 % Traktorer, lastbilar och tunga arbetsmaskiner Restvärdesavskrivning 25 % ADB-utrustning Restvärdesavskrivning 30 % Övriga maskiner och inventarier Restvärdesavskrivning 30 % Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål Avskrivning enligt användning Ingen avskrivning Aktiveringsgräns för investeringar och småanskaffningar euro Anm: För objekt som inte omnämns i denna avskrivningsplan fastställer kommunstyrelsen en egen avskrivningsplan

108 108(127) NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS AKTIVA Not 5

109 109(127) Not 6 Fordringar Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,39 Lånefordringar , , ,31 Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar , ,23 Övriga fordringar , ,14 Resultatregleringar ,24 Fordringar på intresse- och andraägarintressesamfund Lånefordringar , ,00 Not 7 Resultatregleringar fordringar Räntor på depositioner , ,27 Räntor av samkommuner 0, , , ,51 Not 8 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper Återanskaffningspris 0, ,92 Bokföringsvärde , ,92 Differens 0,00 0,00

110 110(127) NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS PASSIVA Not 9 Eget kapital Koncern Grundkapital , , , ,53 Förändring Grundkapital , , , ,53 Övrigt eget kapital Uppskrivningsfond , ,00 Förändring , ,00 Uppskrivningsfond , ,00 Kommunen Fondkapital , , , ,53 Förändring , , , ,16 Fondkapital , , , ,69 Överskott från tidigare , ,00 *) , ,41 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,35 Eget kapital sammanlagt , , , ,98 *) Överskott från tidigare år har minskats med uppburna räntor på kommunens bostadslån. Summan har överförts till bostadslånefonden. Överskott från tidigare år har korrigerats med ,87 motsvarande minskad semesterlönereservering. Not 10 Skulder som förfaller till betalning efter 5 år Koncern Kommunen Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , , , ,00 Lån från offentliga samfund , ,00 0, , , , , ,03 Not Långfristigt Kortfristigt Långfristigt Kortfristigt Skulder till dottersamfund Leverantörsskulder , ,42 Övriga skulder 1 256,33 Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Leverantörsskulder , ,60

111 111(127) Not 12 Resultatregleringsskulder Semesterlöneskuld , ,59 Periodiserade löner , ,93 Förskott på statsandelar , ,62 Övriga , , , ,64 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Not 13 Av kommunen givna ansvarsförbindelser Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen För koncernsamfunds skulder Borgensförbindelser För samägda samfunds skulder Borgensförbindelser För intressebolagens skulder Borgensförbindelser För övriga skulder Borgensförbindelser för föreningar Borgensförbindelser för företag SAMMANLAGT Not 14 Ansvar för kommunernas garanticentrals borgensansvar Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar , ,26 Kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond , ,26

112 112(127) NOTER ANGÅENDE PERSONALEN Not 15 Antal anställda Hela kommunen Kommunstyrelsen Landsbygdsnämnden Dagvårds- o. utbildningsnämnden Tekniska sektorn Kultur o. fritid Not Löner och arvoden , ,60 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,32 Övriga lönebikostnader , , , ,17 Personalkostnader som aktiveras 5 786, ,80 Totalt , ,97

113 113(127) NOTER ANGÅENDE INNEHAV I ANDRA SAMFUND Dottersamfund, samkommunandelar samt ägarintressesamfund Not 17 Kommunkoncernens andel Hemort av eget kapital av främmande kapital av periodens resultat Sammanställda enligt parivärdesmetoden Fab Pedersöre bostäder Pedersöre Fab Storbacken II Pedersöre Pedersöre Värme Ab Pedersöre Fab Bennäs Servicecentrum Pedersöre Bostads Ab Tegelbruksvägen Pedersöre Fab Edsevögården Pedersöre Pedersöre Vatten Ab Pedersöre Fab Vallbo Pedersöre Fab Kållby Päls Pedersöre SAMKOMMUNER Sammanställda enligt kapitalandelsmetoden: Malmska fastigheter sk Jakobstad Optima samkommun Jakobstad Kronoby Folkhögskola Skn Kronoby Vasa Sjukvårdsdistrikt Vasa Svenska Österbottens Förbund för utb. och kultur Vasa Österbottens Förbund Vasa Kårkulla Samkommun Pargas Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä Karleby Eskoon sociaalipalvelujen kuntayhtymä Seinäjoki SAMÄGDA SAMFUND OCH ÄGARINTRESSESAMFUND Ej sammanställda: Kovjoki Vatten Ab Nykarleby Pedersöre Ishall Ab Pedersöre Fab Fresh Pedersöre Pedersöre Bab Bäckbyborgen Pedersöre Bab Lappforsbo Pedersöre Näringscentralen Concordia Jakobstad

114 114(127) NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET Not Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samkommuner sammanställts. Koncernstrukturen framgår av not 16. Kommunens ägarandel av intressesamfundens och samägda samfunds vinst eller förlust samt förändringen i eget kapital har också sammanställts i koncernbokslutet. 2. Tillämpade koncernbokslutsprinciper Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfund och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. 3. Eliminering av interna innehav Kommunens och dottersamfundens interna innehav har eliminerats enligt parivärdesmetoden. 4. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. 5. Korrigering av planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar kommunens avskrivningsplan och utgiftsresternas differens har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av överskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Pedersöre Vatten följer sin egen avskrivningsplan och avskrivningarna har inte omräknats i enlighet med kommunens avskrivningsplan. Avskrivningarna för fastighetsbolaget Kållby Päls har omräknats enligt separat avskrivningsplan varvid fastigheternas ekonomiska livslängd har uppskattats till 15 år. 6. Intressesamfund och samägda samfund Intressesamfunden och samägda samfund har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. 7. Redovisningsperiod Samtliga koncernsamfund har kalenderåret som redovisningsperiod. Koncernbokslutet har därför sammanställts på basen av bokslutsuppgifter från respektive samfund.

115 115(127) 6. Personalstatistik Finlands kommunförbund gav redan år 1997 en rekommendation om personalekonomisk redovisning. Rekommendationen definierar de centrala personalekonomiska begreppen med tanke på ledning och personaladministration. Syftet med rekommendationen är att inspirera ledningen för kommunerna och samkommunerna att som ett led i sin strategiska planering utveckla metoder för att mäta, följa upp och jämföra personalens arbete, kunnande, hälsa och arbetsförmåga. Antalet anställda Pedersöre kommun hade sammanlagt 674 anställda, vilket är 5 fler än året innan. I statistiken ingår samtliga ordinarie hel- och deltidsanställda, vikarier, sysselsättningsanställda och övrig för viss tid anställd personal. I statistiken ingår inte timavlönade lantbruksavbytare och medborgarinstitutets timlärare. Avdelning Tillsvidare anställd Tidsbundet avtal Kvinnor Män Totalt 2012 Totalt 2011 Hela kommunen Kommunstyrelsen Landsbygdsnämnden Dagvård- o. utbildning Tekniska sektorn Kultur o. fritid Till tekniska sektorn hänförs tekniska nämnden, byggnadsnämnden och miljövårdsnämnden. Till sektorn kultur och fritid hänförs kulturnämnden och idrottsnämnden. Av de anställda har 481 personer anställning tillsvidare (71,36 %) och 193 personer (28,64 %) tidsbundet avtal. Den utförda årsarbetstiden, d.v.s. den arbetade tiden under året är antalet dagar under kalenderåret (365) minus all frånvaro i kalenderdagar. Anställningar som varat endast en del av året och deltidsanställningar har omvandlats till årsarbeten. Ett årsarbete är således ett helt års arbetsinsats av en heltidsanställd. ÅRSARBETE Kommunstyrelsen 68,71 73,80 75,59 76,24 Landsbygdsnämnden 71,73 74,00 69,27 71,27 Dagvård och utbildningsnämnden 267,74 273,26 276,39 277,92 Tekniska sektorn 33,13 36,48 36,42 35,60 Kultur och fritid 27,88 28,34 30,82 31,86 TOTALT 469,19 485,88 488,49 492,89

116 116(127) I antalet anställda ingår inte timavlönade lantbruksavbytare och medborgarinstitutets timlärare. Av kommunens anställda är 78,93 % kvinnor och 21,07 % män. Landsbygdsnämnden är den sektor som har den jämnaste könsfördelningen. Tekniska sektorn har en mansdominerad personal och i övriga sektorer är kvinnorna i klar majoritet.

117 117(127) I åldersgrupperna år och år finns totalt 195 personer eller 28,93 % motsvarande siffra för år 2011 var 27,06 %. I åldersgrupperna år finns 63 personer eller 9,35 %. Medelåldern bland kommunens anställda har stigit från 44,82 till 45,39 år. Medelåldern bland kommunens anställda är 45,39 år. Lägst är medelåldern inom landsbygdsnämnden (42,09 år) och högst inom tekniska sektorn (52,26 år).

118 118(127) Av de anställda har sammanlagt 433 personer en kortare anställningstid än 5 år i nuvarande anställningsförhållande. 34 personer har ett anställningsförhållande som varat längre än 29 år. Statistik över antalet anställningsförhållanden uppdelat enligt anställningens karaktär och kön. Sektor Anställningens karaktär Kvinna Man Totalt * Kommunstyrelsen Ordinarie tjänst/befattning Tidsbunden anställning Sysselsatt 7 7 Kommunstyrelsen Totalt * Landsbydsnämnden Ordinarie tjänst/befattning Tidsbunden anställning Landsbygdsnämnden Totalt * Dagvårds och utbildningsnämnden Ordinarie tjänst/befattning Tidsbunden anställning Sysselsatt 4 4 Dagvårds och utbildningsnämnden Totalt * Tekniska sektorn Ordinarie tjänst/befattning Tidsbunden anställning 7 7 Tekniska sektorn Totalt * Kultur och fritid Ordinarie tjänst/befattning Tidsbunden anställning 3 3 Sysselsatt 1 1 Kultur och fritid Totalt * Totalt * Antal anställningsförhållanden enligt sektor och arbetstid Sektor Heltid 100 % Deltid % Deltid 1-49 % Totalt Kommunstyrelsen 50, ,00 Landsbygdsnämnden 43, ,00 Dagvårds och utbildningsnämnden 264, ,00 Tekniska sektorn 42, ,00 Kultur och fritid 12, ,00 Totalt 411, ,00

119 119(127) Sjukfrånvaro och olycksfall i arbetet Sjukfrånvarostatistik Avdelning Antal anställda Personer med frånvaro Antal sjukdagar Antal arbetsolycksfallsdagar Dagar sammanlagt Genomsnittlig frånvarotid i dagar Frånvarodagar /hela personalen Hela kommunen ,4 9,21 Kommunstyrelsen ,61 10,76 Landsbygdsnämnden ,16 15,18 Dagvård / utbildningsnämnden ,81 7,53 Tekniska sektorn ,63 10,53 Kultur och fritid ,69 5,48 I sjukfrånvarostatistiken ingår endast sjukfrånvaro. Antal sjukdagar per person sjönk från 10,26 till 9,21. Av hela personalen var det 31,31 % som inte hade en enda sjukfrånvarodag. Frånvaron på grund av olycksfall i arbetet steg från 2,29 % till 4,54 % av antalet frånvarodagar.

120 120(127) Sjukfrånvarostatistik enligt frånvarointervall Sektor Frånvarointervall Totalt Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Totalt 1592 Landsbygdsnämnden Landsbygdsnämnden Totalt 915 Dagvårds och utbildningsnämnden Dagvårds och utbildningsnämnden Totalt 2822 Tekniska sektorn Tekniska sektorn Totalt 469 Kultur och fritid Kultur och Fritid Totalt 125 Totalt 5923 Antalet sjukfrånvarodagar per månad har varierat mellan 303 till 681 dagar per månad. Flest antal sjukfrånvarodagar noterades under oktober månad.

121 121(127) Arbetshälsa Arbetarskyddskommissionen har under året haft 4 sammanträden. Företagshälsovårdaren och arbetarskyddschefen har gjort arbetsplatsbesök med riskanalys som tema. Regionförvaltningsverket har utfört ett antal inspektioner till bl.a skolor och daghem. Under året påbörjades Miljöhälsovårdens granskning av skolornas trygghet och miljö. Representanter från tekniska har ett antal gånger inbjudits till arbetarskyddskommissionens sammanträden för att informera om kommande byggprojket och renoveringar. Via arbetarskyddet har erbjudits 400 subventionerade massagebehandlingar. Arbetarskyddet har också erbjudit kostnadsfria Fysiotips för personalen. Personalens hälsodag hölls år 2012 vid Villa Elba i Karleby. I programmet ingick fyrvandring längs naturstigen till Harrbåda udd, hjärngymnastik och fysiska övningar samt kyrkbåtsrodd i Gamlahamsviken. Under år 2012 minskade antalet oavlönade rehabiliteringsdagar från 258 till 174 dagar. Under år 2012 minskade antalet avlönade rehabiliteringsdagar från 49 till 37 dagar.

122 122(127) Alterneringsledighet Alterneringsledigheterna sjönk med 44 % från år 2011 till år Anställda per kollektivavtal Personalens lönesättning fastställs enligt gällande kollektivavtal för respektive yrkesgrupp. Inom Pedersöre kommun följer lönesättningen det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA, kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal UKTA, kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal TS och kommunalt arbetskollektivavtal för timavlönade TIM-AKA. Lönenivå och kön Enligt jämställdhetslagen skall arbetsgivaren främja jämställdheten mellan kvinnor och män när det gäller anställningsvillkor och särskilt lön. Enligt jämställdhetsplanen skall löneutvecklingen för kvinnor och män uppföljas i personalstatistiken. I nedanstående tabell jämförs ordinarie lönen avtalsvis för heltidsanställda enligt situationen i december Avtal Ordinarie lön män Ordinarie lön kvinnor Löneskillnad % AKTA 2 428, ,21 13,70 % UKTA 3 591, ,60 6,96 % Orsaken till löneskillnad mellan män och kvinnor inom AKTA beror på att de fastanställda männen finns inom yrken som har en högre lönesättning p.g.a. utbildning och arbetets svårighetsgrand. Löneskillnaden inom UKTA beror på att männen före det mesta har fler undervisningstimmar än kvinnorna vilket leder till en högre lön På grund av att det är så få anställda som lönesätts enligt TS och TIM-AKA har för deras del ingen lönejämförelse gjorts.

123 123(127) Utbetalda löner Under år 2012 utbetalades i löner och arvoden totalt ,64 euro. Antalet löneutbetalningar per månad varierade under år 2012 mellan

124 124(127) Under år 2011 har 12 personer beviljats någon form av pension. Lärare som under lyder StaPl ingår inte i statistiken. Beräknade pensioneringar