Detta är Pedersöre Inledning Bokslutets omfattning och innehåll Verksamhetsberättelse... 6

Transkript

1 PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖREN KUNTA för år 2015 Sida Detta är Pedersöre Inledning ets omfattning och innehåll Verksamhetsberättelse Verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Kommunens förvaltning och förändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Kommunens personal Redogörelse för hur den interna tillsynen har ordnats Redovisningsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Redovisningsperiodens resultat Verksamhetens finansiering Den finansiella ställningen och förändringen i den Totala inkomster och utgifter Koncernens verksamhet och ekonomi Samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser inom koncernen Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut med nyckeltal Styrelsens förslag till åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Budgetens förverkligande Uppföljning av målen för verksamheten och ekonomin Centralvalnämnden Revision Allmän förvaltning... 25

2 Ekonomiförvaltning Landsbygdsnämnden Dagvårds- och utbildningsnämnden Social- och hälsovård Tekniska nämnden Brand- och räddningsväsendet Byggnadsnämnden Miljövårdsnämnden Kulturnämnden Idrottsnämnden Budgetjämförelse för investeringsdelen Budgetjämförelse för resultaträkningsdelen Budgetjämförelse för finansieringsdelen skalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Koncernkalkyler Noter Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkning Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvode Noter angående innehav i andra samfund Noter till koncernbokslutet Personalstatistik ets datering och undertecknande Använda bokföringsböcker Revisorspåteckning Revisionsberättelse

3 1(138) Detta är Pedersöre Historia Pedersöre kan räkna sig som en av ursprungssocknarna i Österbotten. Hur gammal Pedersöre egentligen är kan ingen med säkerhet säga, men år 1348 nämns sockennamnet Pedersöre, tillsammans med Mustasaari (Korsholm) och Närpes, för första gången i skrifterna. Det österbottniska kustlandet var vid denna tid uppdelat i dessa tre socknar och Pedersöre var då en storsocken som sträckte sig från Vörå i söder ända upp till Kemi i norr. Sedan blev Pedersöre mindre och mindre. Trenden svängde dock år 1977 när kommunerna Esse och Purmo åter sammanfördes med Pedersöre och bildade den "storkommun" som Pedersöre i dag utgör. Geografi Pedersöre kommun kan betecknas som en traditionell jordbruksbygd. År 2015 fanns i kommunen 337 aktiva jordbrukslägenheter, vars totala åkerareal uppgick till ha. Av jordbrukslägenheterna var 25 % mjölkproducenter, medan 22 % idkade någon annan form av husdjursskötsel. 14 % av jordbrukslägenheterna har ekologisk produktion. Pedersöre har medvetet satsat på en decentraliserad politik och består i dag av många levande och växande byar. Inom dessa byområden finns en bra närservice med närhet till både daghem, skola och arbetsplats. Levande byar och människonära service skall vara Pedersöres varumärke också framöver. Men Pedersöre är också en bit orörd och vacker natur. Kommunens totalareal är 823 km². Av denna areal är 790 km² land och 33 km² vatten. Vattenarealerna består till största delen av talrika insjöar i kommunens östra delar, samt av Esse och Purmo åar som rinner genom kommunen. För såväl kommuninvånarna som turisterna finns här goda möjligheter till fritidsfiske och rekreation. Trafikförbindelser Förbindelserna till och från Pedersöre är ypperliga. Europaväg 8 går tvärsigenom kommunen, likaså järnvägen. Närmaste järnvägsstation för personal- och godstrafik finns i Bennäs. Närmaste flygfält för både linjetrafik, chartertrafik och småplan finns i Kronoby, 25 km från Bennäs och närmaste djuphamn ligger i Jakobstad (Alholmen), 15 km från Bennäs. Avståndet från Pedersöre (räknat från kommunens administrativa centrum Bennäs) till de närliggande städerna är följande: Jakobstad 10 km, Karleby 35 km, Vasa 90 km och Seinäjoki 110 km. Befolkningen Sedan kommunsammanslagningen , då invånarantalet i Pedersöre kommun uppgick till 8 341, har befolkningsökningen i medeltal varit 72 personer per år. Under några år i mitten och slutet av talet hade Pedersöre kommun en negativ befolkningsutveckling, men under åren uppvisar kommunen på nytt en befolkningsökning uppgick invånarantalet i Pedersöre till personer, vilket innebär en ökning med 69 personer hade 89,4 % av befolkningen svenska som modersmål, 8,9 % finska som modersmål och 1,7 % annat modersmål.

4 2(138) Tabell 1 Befolkningsutveckling (1.1) Antal personer Tabell 2 Befolkningen i de olika byarna antal pers. antal pers. Bennäs Edsevö Forsby Katternö Kyrkoby/Sandsund Kållby Lepplax Lövö Sundby/Karby Östensö Pedersöre Bäckby Lappfors Ytteresse Överesse Esse Lillby Nederpurmo Överpurmo Purmo Övriga PEDERSÖRE

5 3(138) Åldersstrukturen i kommunen är positiv var 23,8 % (2 631 personer) av befolkningen under 15 år. Denna procentsats överträffas i svenskfinland endast av Larsmo kommun. Samtidigt som andelen barn är stor är andelen 65 år och äldre relativt liten (16,7 % eller personer). Detta betyder att Pedersöre ligger under medeltalet både inom gamla Vasa län och i hela landet. Totalt sett är 83,3 %, eller personer i åldern 0 64 år. Tabell 3 Åldersstrukturen i Pedersöre 1.1 (samt jämförelse med Österbotten och hela landet) 0-14 år år 65 år - Pedersöre ,8 % 59,5 % 16,7 % Pedersöre ,8 % 60,1 % 16,1 % Österbotten ,4 % 61,5 % 21,1 % Österbotten ,3 % 62,1 % 20,6 % Hela landet ,4 % 63,7 % 19,9 % Hela landet ,4 % 64,2 % 19,4 % Befolkningens utbildningsstruktur uppgick den del av befolkningen som fyllt 15 år till personer. Av denna del hade personer avlagt examen på mellannivå och personer avlagt examen på högre nivå. Tabell 4 Utbildningsstrukturen i Pedersöre 1.1 (samt jämförelse med Österbotten och hela landet) Utbildning på mellannivå Utbildning på högre nivå Pedersöre ,1 % 20,9 % Pedersöre ,7 % 20,5 % Österbotten ,8 % 28,1 % Österbotten ,6 % 27,4 % Hela landet ,1 % 29,3 % Hela landet ,9 % 28,7 % Arbetsmarknaden Företagsamheten är typisk för Pedersöre och pedersöreborna. Regionens välfärd har sin grund just i den utbredda företagsamheten och den höga arbetsmoralen. Pedersöre är också känd som den företagsvänliga kommunen. I takt med att arbetsplatserna inom jord- och skogsbruket har minskat, har kommunen på olika sätt försökt hjälpa företagare att etablera sig. Tack vare hantverkartraditioner, yrkesskicklighet och företagaranda har ett mångsidigt näringsliv utvecklats. I slutet av år 2015 uppgick den totala arbetskraften i kommunen till personer. Den sysselsatta befolkningen uppgick till personer och arbetslöshetsprocenten var under året i medeltal 3,8 %.

6 4(138) Tabell 5 Arbetsplatser i kommunen/antalet sysselsatta 2013 Arbetsplatser i kommunen Antalet sysselsatta - inom jord- o. skogsbruk 10,6 % - inom industrin 34,9 % - inom handel o. service 53,6 % I Pedersöre var vi under och 1980-talet vana med en mycket låg arbetslöshetsgrad. I genomsnitt saknade 2 2,5 % av den yrkesverksamma befolkningen arbete under dessa årtionden. Den lågkonjunktur som landet råkade in i början av 1990-talet medförde också för Pedersöres del att antalet arbetslösa kraftigt höjdes. I slutet av 90-talet minskade arbetslösheten i kommunen på nytt för att under år 2009 börja öka igen. År 2010 började arbetslösheten på nytt gå ner och under de senaste åren har arbetslöshetsgraden hållit sig på ungefär samma nivå. Under år 2015 var antalet arbetslösa i medeltal 3,8 % av den totala arbetskraften. Tabell 6 Arbetslöshetsprocenten i Pedersöre Tabell 7 Sifferuppgifter om Pedersöre Befolkning Invånarantal Invånarantal Ökning pers pers. 69 pers. Kommunens ekonomi 2015 Inkomstskattesats 20,5 % Skatteinkomster, per invånare /inv. Skuldbördan, per invånare - Pedersöre kommun /inv. - Koncern /inv. Geografi och läge Totalareal 823 km 2 - jordareal 790 km 2 - vattenareal 33 km 2

7 5(138) Administrativt Kommunens administrativa ställning och förbindelser 2014 framgår av nedanstående: Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Västra Finlands militärlän Vasa valkrets Österbottens Tingsrätt Magistraten i Vasa Polisinrättningen i Mellersta Österbotten och Pedersöre Västra Finlands skatteverk, Österbottens skattebyrå Västra Tulldistrikt FPA:s Österbottens försäkringsdistrikt Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral Österbottens lantmäteribyrå Kustens Skogscentral Vasa sjukvårdsdistrikt Österbottens Förbund

8 6(138) för år Inledning Från och med gäller bokföringslagen i tillämpliga delar också kommunsektorn (KomL 68). Bokföringsnämndens kommunsektion ger bindande anvisningar om hur bokföringslagen skall tillämpas. et för år 2015 har uppgjorts med beaktande av stadgandena i bokföringslagen och förordningen samt de anvisningar som bokföringsnämndens kommunsektion gett i syfte att säkerställa att bokslutet ger en riktig och tillräcklig bild av kommunens verksamhet och ekonomi. 2. ets omfattning och innehåll Kommunens bokslut omfattar balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68). En kommun som har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig skall dessutom uppgöra koncernbokslut som en del av bokslutet. Koncernbokslutet omfattar resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys och noter till koncernbokslutet. Finansieringskalkylen utgör en bilaga till bokslutet. I balansboken ingår dessutom övriga bilageuppgifter, förteckning över använda bokföringsböcker, bokslutets underteckning samt bokslutsanteckning. 3. Verksamhetsberättelse 3.1 Verksamhet och ekonomi Kommundirektörens översikt Pedersöre är en fortsatt växande kommun med en stabil befolkningsökning. Invånarantalet vid utgången av 2015 uppgick till personer, vilket är en ökning med 69 personer. Arbetslösheten i Pedersöre har också under 2015 hållits på en rekordlåg nivå ur ett nationellt perspektiv. I medeltal låg arbetslöshetsprocenten i Pedersöre på 3,8 % under året. Kommunens bokslut för 2015 visar ett överskott på drygt euro, vilket överstiger det budgeterade med 0,6 miljoner euro. Överskottet skapas dels av större skatteintäkter högre statsandelar, driftsintäkter och även högre ränteintäkter än budgeterat. Verksamhetskostnaderna ökade med 2,6 %, motsvarande 1,9 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna ökade med 0,3 miljoner euro jämfört med år 2014, till 16 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna täcker 21,35 % av kostnaderna, resten täcks med skatteinkomster och statsandelar. Den sammanlagda skattefinansieringen, innehållande skatter och statsandelar, minskade med 1,1 % motsvarande 0,7 miljoner euro. Den sammanlagda summan av skatter och statsandelar är trots det 1,9 miljoner euro större än verksamhetens nettokostnader. Årsbidraget uppgår till 2,1 miljoner euro. Kommunens sammanlagda investeringar uppgick under 2015 till 5,1 miljoner euro och 0.9 miljoner erhölls i finansieringsandelar för investeringar. De största enskilda investeringarna var renovering och utbyggnad av huvudbiblioteket i Bennäs, samt renoveringen av Forsby skola. Kommunen köpte mark för 0,5 miljoner euro och sålde tomter och fast egendom för 0,1 miljoner. Kommunen satsade sammanlagt 1,3 miljoner euro i utbyggnaden av kommunalteknik.

9 7(138) Årsbidraget täckte 50,5 % av nettoinvesteringarna. Skuldsättningen ökade och uppgick vid utgången av 2015 till euro per invånare, eller totalt 21,6 miljoner euro. Diskussionen om regeringens stora reformprojekt, social- och hälsovårdsreform, har fortgått under året. Kommunen har aktivt deltagit i diskussionen samt bevaka sina intressen när det gäller möjligheterna till fortsatt god serviceproduktion för kommuninvånarna i egen kommunalt självständig regi Kommunens förvaltning och förändringar i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område Efter tre år med negativ tillväxt ökade volymen av bruttonationalprodukten i Finland i fjol med 0,5 %. Den inhemska efterfrågan minskade med 0,4 % medan exportvolymen gick upp med 0,6 %. Under innevarande år väntas tillväxten överstiga 1 %. Exporten växer med uppskattningsvis 1,8 % tack vare tillväxten i världsekonomin, men den inhemska efterfrågan förblir svag. Under fjolåret minskade investeringarna drygt 1 %. Förväntningarna för 2016 varierar mellan 2-5 procents ökning. Arbetslösheten som under fjolåret steg till 9,4 % förändras inte nämnvärt under pågående år. Under 2015 sjönk konsumentpriserna med 0,2 %, bl.a. på grund av sjunkande energipriser. I år kommer prisstegringen att vara knappt 1 %. De korta räntorna sjönk ytterligare under året liksom de långa terminsräntorna. Under 2016 är samtliga korta räntor negativa. Grundräntan sänktes till 0,00 % från och med Underskottet i de offentliga finanserna motsvarade ungefär 2,7 % av BNP under fjolåret. Den offentliga skuldsättningen ökade till 63,1 % av BNP. År 2016 kommer underskottet i de offentliga finanserna att fortsätta på samma nivå och skuldsättningsgraden fortsätter att öka på grund av den svaga tillväxten. Exporten från pedersöreområdet har inte minskat på samma sätt som i landet i övrigt och sysselsättningsläget har inte heller påverkats lika mycket av krisen. Många företag i kommunen utökade verksamheten och nyanställde personal.

10 8(138) Under fjolåret beviljades byggnadslov för 30 nya bostadhus (-10). Våningsytan på de bostäder som byggdes minskade med 24 %. Sammanlagt ökade ändå volymen på byggandet med 43 %, eftersom nya industriutrymmen färdigställdes i rask takt. Kommunens egna investeringar steg till 5,1 miljoner euro. Arbetslösheten i Pedersöre steg till 3,8 % som årsmedeltal. Under början av 2016 har arbetslöshet fortsatt att vara låg. Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsatte och gårdarnas medelstorlek växte. Antalet aktiva lägenheter minskade med 12 st. Producentpriserna pressades neråt på grund av marknadsläget. Förseningar i utbetalningen av EU-stöden gör att jordbruket drabbas av både lönsamhets- och likviditetsproblem. För pälsdjursbranschen var fjolåret ett dåligt år med sjunkande priser och dåliga försäljningsresultat, vilket ledde till att investeringarna minskade. Inte heller under början av det här året har någon svängning till det bättre inträffat. Produktionen av kommunala tjänster minskade under fjolåret. Antal utförda årsverken minskade med 18,8 (-2,7 %). Främst beror minskningen på krympande volymer inom avbytarservicen och rationaliseringar inom kosthållsservicen. Bokförda lönekostnaderna uppgick till 21,3 miljoner euro. Antalet invånare var personer ( ) Kommunens personal Totala antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 691 personer. Häri ingår samtliga hel- och deltidsanställda samt vikarier, sysselsättningsanställda och personer med tidsbestämda anställningsförhållanden. Timavlönade lantbruksavbytare och timlärare vid medborgarinstitutet ingår inte i statistiken. Avdelning Kvinnor Män Totalt 2015 Totalt 2014 Hela kommunen Kommunstyrelsen Dagvårds- o. utbildningsnämnden Tekniska sektorn Kultur och fritid Redogörelse för hur den interna tillsynen har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut På basen av sektorernas verksamhetsberättelser och rapportering under året konstateras att verksamheten har skötts i enlighet med förordningar och bestämmelser. Inga rättelseyrkanden eller anspråk har riktats mot kommunen på den grund att lagstadgade rättigheter skulle ha åsidosatts. Ett skadeståndskrav på grund av brister i handläggningen av ett bidragsbeslut anmäldes till kommunens ansvarsförsäkringsbolag. Besvär eller rättelseyrkanden på grund av formfel har i regel avgjorts i enlighet med kommunens tolkning. Uppnående av målen, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamhet Måluppfyllelsen har granskats i detalj för respektive budgetanslag. Specialsjukvårdens kostnader (Vasa sjukvårdsdistrikt) ökade med 1,6 miljoner mera än ordinarie budget skulle ha medgett. Hälso- och sjukvårdens (Malmskas) kostnader uppgår till 10,1 miljoner euro i enlighet med vad som budgeterats. Ansla-

11 9(138) gen för äldreomsorg, lokaltjänster, markområden och övrig (teknisk) verksamhet överskreds. Kostnadsredovisning behöver förbättras och uppföljning av verksamheternas effektivitet systematiseras. Ordnande av riskhantering Riskerna i verksamheten har kartlagts i början av 2000-talet. Sakförsäkringarna har uppdaterats när förändringar i egendomsmassan skett. Verksamhetsriskerna har granskats i speciella fall. Beträffande egendomsriskerna och verksamhetsriskerna bedöms försäkringsskyddet vara tidsenligt och tillräckligt täckande. En höjning av ansvarsskadeförsäkringens ersättningsbelopp utreds. Kostnader för ordnande av tillfälliga verksamhetsutrymmen, eller sk. följdskador, ingår inte i försäkringsskyddet. En brand i kommunens högstadium kunde ha lett till en storskada, men tack vare snabbt ingripande begränsades skadorna så att verksamheten kunde fortgå utan avbrott. Kommunen har ett system för rapportering av inträffande skadefall och nära ögat situationer. Beträffande personriskerna har ingen systematisk riskkartläggning gjorts. Riskerna ökar och utvärderingen försvåras i takt med att verksamhetsomgivningen blir mera komplex. Tillsyn av anskaffningar, överlåtelse och skötsel av tillgångar Kommunen har fastställda anskaffningsdirektiv. Anskaffningsbefogenheterna har reglerats i förvaltningsstadgan samt de delegeringsbeslut som fattats på basen av densamma. Kännedomen om upphandlingslagens bestämmelser behöver förbättras. Märkning och registrering av lösegendom sker inte systematiskt. Avtalsverksamhet Inga större problem har förekommit i samband med verkställigheten av de avtal som kommunen ingått. Förteckning över ingångna avtal har uppgjorts. Bedömning av hur den interna övervakningen är ordnad Ansvaret för ordnande av den interna övervakningen åligger kommunledningen. I praktiken sköts den interna övervakningen av sektor- och enhetschefer. Direktiv för hur den interna övervakningen skall ordnas fastställdes i februari Styrelsen bedömning är att den interna övervakningen, trots brister, fyller kraven för att säkerställa verksamhetens laglighet och effektivitet samt trygga finansiella tillgångar och annan egendom. Största delen av de målsättningar som uppställts av fullmäktige har nåtts, missbruk har inte uppdagats och stora ekonomiska ersättningsanspråk har inte heller har riktats mot kommunen på grund av den verksamhet som bedrivits. 3.3 Redovisningsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten Redovisningsperiodens resultat Redovisningsperiodens resultat är ,00 euro. Avskrivningsdifferensen minskar med ,74 motsvarande avskrivningarna på renoveringen och tillbyggnaden av Sursik skola. Räkenskapsperiodens överskott blir därefter ,74 euro.

12 10(138) Resultaträkning (1 000 ) (1 000 ) Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Minskning av avskrivningsdifferens Räkenskapsperiodens över-/underskott Nyckeltal: Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 21,35 21,50 Årsbidrag/Avskrivningar, % 109,51 254,79 Årsbidrag, euro/invånare Antal invånare (31.12) Periodens överskott är ,74 euro. Jämfört med föregående år försämrades resultatet med 2,6 miljoner euro. Resultatet är ändå 0,6 miljoner euro bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på att inkomsterna är större än budgeterat. Driftsintäkterna överstiger budget med 0,77 miljoner, skatter och statsandelar med 0,23 miljoner. Räntenettot är också 0,36 miljoner bättre än budget. Verksamhetsintäkterna ökade med 0,3 miljoner från föregående år till 16,0 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna däremot steg med 1,9 miljoner euro vilket motsvarar 2,6 procents ökning. Verksamhetsintäkterna täcker 21,35 % av kostnaderna. Resterande del skall täckas med skatteinkomster och statsandelar. Den sammanlagda skattefinansieringen (skatter + statsandelar) minskade med 0,7 miljoner euro eller 1,1 %. Summan av skatter och statsandelar är ändå 1,9 miljoner euro större än verksamhetens nettokostnader. Ränteintäkter och finansiella intäkter överstigar finansiella kostnaderna med euro och därigenom uppstår ett årsbidrag om euro. Under fjolåret var årsbidraget 110 % av avskrivningarna. Enligt noterna till bokslutet är avvikelsen mellan de genomsnittliga investeringarna och avskrivningarna enligt plan 40 %. Pedersöre kommun är en växande kommun, vilket till viss del förklarar det stora investeringsbehovet. En del av de utrymmen som avskrivs har delfinansierats med statsbidrag, vilket innebär att avskrivningsunderlaget är mindre än vad motsvarande nya utrymmen kostar. De sammanlagda skatteintäkterna överstiger budgeten med 0,2 miljoner euro. Avvikelsen beror på att samfundsskatteinkomsterna ökade mera än budgeterat. Kommunen fick 24,5 miljoner i statsandelar, vilket är 1,2 miljoner mindre än föregående år.

13 11(138) Verksamhetens finansiering Finansieringsanalys och nyckeltal (1 000 ) (1 000 ) Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåning Förändringar i lånestocken Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

14 12(138) Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, t euro Intern finansiering av investeringar, % 50,55 137,71 Låneskötselbidrag 1,48 2,05 Kassamedel 31.12, mn euro 3,47 3,43 Kassautbetalningar/år, mn euro 81,5 85,5 Likviditet, kassadagar Sammanlagda investeringarna uppgår till 5,1 miljoner euro, vilket är något mindre än den ursprungliga budgeten för året. Den största enskilda byggnadsinvesteringen var renoveringen och tillbyggnaden av kommunens huvudbibliotek. Kommunen köpte mark för 0,5 milj. euro och sålde tomter och fast egendom för 0,1 milj. euro. Byggande av kommunalteknik (vägar och avlopp) till olika detaljplaneområden kostade sammanlagt 1,3 milj. euro. Kommunens inkomstfinansiering (årsbidraget) räcker för att finansiera hälften av investeringarna. Nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna var minus euro. På grund av detta ökade skuldsättningen igen. Under de fem senaste åren har det sammanlagda kassaflödet av verksamheten och investeringarna varit 11,2 miljoner negativt. Långfristiga lånen avkortades med 1,4 miljoner euro. Kommunen lyfte inga nya långfristiga lån under året, men kortfristiga skuldsättningen ökade med 5 miljoner euro. Kassamedlen var i praktiken oförändrade 3,4 miljoner euro men då kassautbetalningarna minskade steg ändå likviditeten mätt i antalet kassadagar till 16 dagar. 3.4 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansanalys (1 000 ) (1 000 ) AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar III Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar 27 0

15 13(138) (1 000 ) (1 000 ) C RÖRLIGA AKTIVA II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 47 2 IV Kassa och bank PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital IV Övriga egna fonder V Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder VI Räkenskapsperiodens överskott/underskott B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens D FÖRVALTAT KAPITAL Donationsfondernas kapital E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar

16 14(138) Nyckeltal Soliditetsgrad % 54,93 57,01 Relativ skuldsättningsgrad, % 39,71 36,03 Ackumulerat överskott, euro Ackumulerat överskott, euro/invånare Lånestock 31.12, euro Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, euro Antal invånare Balansens slutsumma ökade med 2,9 miljoner euro. Tillgångarnas värde ökade på grund av de investeringar som gjordes. Summan av de kommunala bostadslån som beviljats från bostadslånefonden var euro. Lånefodringarna på koncernbolag uppgick till 2,1 miljoner euro. Balansgruppen bestående aktiva ökade med 2,1 miljoner euro främst på grund av det pågående bygget av kulturhuset. Balansgruppen rörliga aktiva ökade med 0,7 miljoner euro eftersom fodringarna ökade. Sammanlagda skuldsättningen steg till 20,6 miljoner euro eller euro per invånare. Den relativa skuldsättningsgraden utvisar hur stor andel av driftsintäkterna som skulle behövas för att återbetala det främmande kapitalet. För att betala bort det främmande kapitalet skulle det krävas 40 % av ett års intäkter. Soliditeten som utvisar kommunens förmåga att klara av sina förpliktelser på lång sikt sjönk till 54,93 %. 3.5 Totala inkomster och utgifter Kommunens totala inkomster och utgifter 2015 INKOMSTER Verksamhet UTGIFTER Verksamhet Verksamhetsintäkter ,04 Verksamhetskostnader ,22 Skatteinkomster ,14 - Tillverkning för eget bruk ,43 Statsandelar ,00 Räntekostnader ,13 Ränteintäkter ,04 Övriga finansiella kostnader ,58 Övriga finansiella intäkter ,83 Överlåtelseförluster för nyttigheter som hör till bestående aktiva -7,75 Överlåtelsevinster på nyttigheter som hör till bestående aktiva ,18 Investeringar Investeringar Investeringsutgifter ,58 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,00 Finansieringsverksamhet Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva ,94 Ökning av utlåning 0,00 Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån ,12 Minskning av utlåning ,00 Minskning av kortfristiga lån 0,00 Ökning av långfristiga lån 0,00 Minskning av eget kapital 0,00 Ökning av kortfristiga lån ,00 Ökning av eget kapital Totala inkomster sammanla ,81 Totala utgifter sammanlagt ,45

17 15(138) 3.6 Koncernens verksamhet och ekonomi Samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernen Pedersöre kommun består av 25 olika samfund. I koncernbokslutet har 18 av dessa sammanställts med kommunen. Enligt bokföringsanvisningarna behöver intressesamfund och samägda samfund inte längre ingå i koncernbokslutet. Av noterna till balansräkningen skall dock kommunkoncernens andel av det främmande kapitalet i dessa bolag framgå. Kommunkoncernen Sammanställda Utelämnade Dottersamfund Fastighes- och bostadsaktiebolag 7 0 Bolag som bedriver kommunal affärsverksamhet 2 Föreningar 1 Samkommuner 9 Intressesamfund 5 Samägda samfund 1 Sammanlagt 18 7 Koncernstrukturen presenteras detaljerat i not Styrning av koncernens verksamhet Kommunfullmäktige godkände förslaget till koncerndirektiv i maj Enligt direktivet är det kommunfullmäktige som fastställer ägarpolitiken och godkänner målen för kommunkoncerns verksamhet. Kommunstyrelsen leder kommunkoncernen och svarar för att tillsynen över de olika samfunden är ordnad på behörigt sätt. Kommundirektören ansvarar för den operativa ledningen av kommunkoncernen samt följer upp hur ägarpolicyn fullföljs Väsentliga händelser som gäller koncernen Pedersöre kommun renoverade och byggde till huvudbiblioteket i Bennäs. Efter att projektet genomförts kommer det att överlåtas till Fastighets Ab Bennäs Servicecentrum som sköter fastighetens drift. Bolagets aktiekapital höjs genom en riktad aktieemission till kommunen. Pedersöre Bostäder rev Sisbackagården. Bolaget fick också ett kapitallån och kommunborgen för byggande av ett nytt radhus på Sisbacka. Pedersöre bostäder ansökte och fick stöd från Ara för byggande av ett nytt stödboende i Sandsund. Kårkulla hyr bostädernas allmänna utrymmen och står som garant för hyrorna. Vatten- och avloppsverken i nejden beviljades statligt understöd för ett samprojekt som omfattar byggande av krisvattenledningar och nya avloppsvattenledningar. Pedersöre Vatten fungerar som genomförare av projektet. Under fjolåret genomfördes de två första skedena av projektet. Avloppsverkets verksamhet överläts till Pedersöre Vatten från och med Malmska fastigheters samkommun slutförde planeringen av ett nytt kök. Köket skulle komma att betjäna både social- och hälsovårdsverkets och staden Jakobstads behov.

18 16(138) Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Kommunfullmäktige godkände förslaget till koncerndirektiv i maj Enligt direktivet ansvarar kommundirektören för kommunens del för den operativa ledningen av kommunkoncernen samt följer upp hur ägarpolicyn fullföljs och meddelar kommunstyrelsen de väsentliga händelser och eventuella missförhållanden som han varseblivit. Under året uppdagades inga väsentliga brister i koncerntillsynen. Fastighetsbolagens ekonomi var någorlunda i balans under fjolåret. Pedersöre Vattens resultat var positivt medan Pedersöre Värme gjorde ett nollresultat efter upplösning av avskrivningsdifferensen. Malmska Fastigheters samkommun visar ett överskott om 0,9 miljoner euro. Vasa Sjukvårdsdistrikt bokförde ett resultat om 5,7 miljoner euro. Utbildningssamkommunernas resultat varierar kring nollstrecket medan Kårkulla sk gick med 1 miljon i överskott. Centraliserade koncernfunktioner används delvis inom upphandling och försäkringsverksamheten av dottersamfunden och en del intressesamfund. Städning, gårdskarlstjänster, visst fastighetsunderhåll och löneräkning sköts som koncerntjänst till självkostnadspris. Pedersöre Vatten har systematiskt kartlagt, och vidtagit åtgärder för att förebygga risker för kontaminering av hushållsvattnet. Ingen systematiskt riskkartläggning som gäller samtliga koncernsamfund har gjorts Koncernbokslut med nyckeltal Koncernresultaträkning (1 000 ) (1 000 ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivning enligt plan Extraordinära poster -3 3 Räkenskapsperiodens resultat sposter Räkenskapsperiodens skatter -8 Minoritetsandelar -8-9 Räkenskapsperiodens överskott

19 17(138) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 34,84 35,78 Årsbidrag/Avskrivningar % 115,42 207,49 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Koncernens årsbidrag sjönk till 3,8 miljoner, vilket täcker avskrivningarna. Överskottet i koncernresultaträkningen euro. Koncernsamfundens samlade överskott är alltså euro, vilket motsvarar målsättningen. Det är i huvudsak samkommunerna som visar överskott medan dotterbolagens resultat sammantaget är nära noll. Kovjoki Vattens vinst före skatt däremot motsvarar 15,4 % av omsättningen. Koncernens finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster -3 3 Räkenskapsperiodens skatter -8 Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 81 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar -4 5 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

20 18(138) Finansieringsanalysens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, t euro Intern finansiering av investeringar, % 62,06 118,16 Låneskötselbidrag 0,69 1,26 Likviditet, kassadagar Under fjolåret finansierades 62 % av investeringarna på koncernnivå via årsbidraget. Det sammanlagda kassaflödet av verksamheten och investeringarna under 5 år var 16,0 miljoner negativt, vilket förklarar varför skuldsättningen har stigit under samma period. Likviditeten mätt som antal kassadagar steg i fjol eftersom kassautbetalningarna minskade.

21 19(138) Koncernbalansräkning (1000 ) (1000 ) AKTIVA BESTÅENDE AKTIV Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar o. pågående nyanläggningar Placeringar Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar 36 8 Andel i intressesamfund FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel 2 2 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter/varor Övriga omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 2 36 Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 7 1 Övriga värdepapper Kassa och bank

22 20(138) PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVERINGAR 0 0 Avskrivningsdifferens 0 0 Reserver 0 0 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 0 1 Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital 4 4 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 46,77 49,42 Relativ skuldsättningsgrad, % 49,17 44,08 Finansiell förmögenhet, euro/inv Koncernens lånestock 31.12, euro Koncernskuldsättning, euro/invånare Lånefordringar, euro

23 21(138) Koncernbalansens slutsumma är 85,9 miljoner euro. Koncernsamfunden står för 17,0 miljoner euro. Koncernbalansen är 25 % större än kommunens balans. Koncernskuldsättningen ökade med 4,5 miljoner, vilket är 0,9 miljoner mera än ökningen av kommunens egen skuldsättning. Vid årsskiftet uppgick koncernens skulder till 31,2 miljoner euro eller euro per invånare. Koncernsamfundens skuldsättning utgör således knappt 51 % av kommunens egen skuldsättning. 3.7 Styrelsens förslag till åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens överskott uppgår till ,74 euro. Kommunstyrelsen föreslår att överskottet förs till kontot överskott från tidigare år.

24 22(138) 3.8 Budgetens förverkligande Uppföljning av målen för verksamheten och ekonomin Resultatområde: Centralvalnämnden Ansvarsperson: kanslichef Gundel Löf Ordinarie Deltagit i antal sammanträden Melin, Martin, ordf. 3/3 Jansson, Tuija, viceordf. 3/3 Backman, Carola 3/3 Sjö, Mary 3/3 Willman, Johan 3/3 Löf, Gundel, sekr. Ersättare inkallas) (ersättarna i centralvalnämnden är inte personliga utan uppställda i den ordning de Bergqvist, Helena Snellman, Charlotte Ekman, Stephan Haga, Benny Stubb, Kurt Nuvarande verksamhet Centralvalnämnden och de tretton valnämnderna och valbestyrelsen för Pedersheim, Purmohemmet, Esselunden och Hedbo handhar de praktiska rutinerna och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen och hemmaröstningen inför varje val. Allmänna förhandsröstningsställen i kommunen finns i kommungården i Bennäs och på Överesse och Purmo bibliotek. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Val Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Riksdagsval Genomfört val Totalt valdeltagande 77 %. Valdeltagande 76,4 % Ekonomi Centralvalnämnden 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

25 23(138) Resultatområde: Revision Ansvarsperson: revisionsnämnden Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Pettersson, Roger, ordf. 6/6 Forsblom, Terese - Käcko, Guy, viceordf. 4/6 Borgmästars, Görel - Eklöv, Gudrun - Stordahl, Maj-Britt 6 Kaipio, Birgitta - Käld, Markus 6 Inborr, Gun 6/6 Bjon, Carl-Axel - Stenmark, Tore 6/6 Snellman, Sixten - Revisionsnämnden har sammanträtt 7 gånger under året. Verksamhetsidé Revisionsnämnden granskar kommunens förvaltning och ekonomi. Till nämndens uppgifter hör även att bereda ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin för fullmäktige, samt att bedöma om de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige har fastställt även har uppnåtts. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Revision Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Revisionsnämnden organiserar revisionsverksamheten så att denna kan utföras i enlighet med god revisionssed. Revisionsnämnden avger en utvärderingsberättelse som sporrar kommunens tjänstemän, anställda och förtroendevalda till fortsatt engagemang för kommunen bästa. Revisionstjänster köps från OFR-samfund Förutom den årliga utvärderingen av hela kommunens verksamhet och ekonomi görs en mera ingående utvärdering av landsbygdsnämnden. Tjänster för extern revision omfattande 16 revisionsdagar per år köps in. Revisionsnämnden avger en utvärderingsberättelse för år 2014 till kommunfullmäktige för behandling inom juni månad. BBO Audiator Ab har utsetts till kommunens revisionssamfund för mandatperioden och utför revisionen enligt avtal. Utvärderingsarbetet följer uppgjort arbetsprogram för utvärderingen av budgetåret. 100 % Resultatet uppnått. 100 % Resultatet uppnått. 100 % Resultatet uppnått. 100 % Resultatet uppnått.

26 24(138) Ekonomi Revisionsnämnden 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Kostnader NETTO

27 25(138) Resultatområde: Allmän förvaltning Ansvarsperson: kanslichef Gundel Löf Kommunfullmäktige Deltagit i antal sammanträden Ordförande: Boström, Kaj SFP 8/8 I viceordförande: Pettersson, Roger KD 8/8 II viceordförande: Holmqvist-Nybacka, Karin SFP 7/8 Ledamöter: Back, Eivor SFP 4/8 Backlund, Christian SFP 8/8 Berger, Helena SFP 8/8 Björklund, Mats KD 8/8 Björkskog, Nils-Erik KD 8/8 Dahlin, Christian SFP 8/8 Eriksson, Roger SFP 8/8 Finne, Per-Erik SFP 8/8 Forsblom, Greger SFP 8/8 Forsblom, Susanne KD 4/8 Forsström-Fellman, Anette SFP 8/8 Hjulfors, Bernhard SFP 8/8 Holmäng, Johanna SFP 6/8 Häggblom, Carola SFP 7/8 Häggman, Roger SFP 8/8 Häll, Tarja SFP 8/8 Käcko, Guy SFP 7/8 Käldman, Leif SFP 7/8 Källman, Carl-Johan SDP 7/8 Lindfors, Ralf KD 7/8 Nylund, Mats SFP 5/8 Nylund, Tommy KD 8/8 Pettersson, David KD 8/8 Roslund-Nordling, Camilla SFP 6/8 Sandberg, Henrik SFP 8/8 Snellman, Matts SFP 6/8 Stenmark, Tore SFP 8/8 Sundkvist, John KD 8/8 Wiklund, Senja KD 6/8 Wärn, Mathias SFP 8/8 Östman, Majvor KD 8/8 Överfors, Johanna SDP 6/8 Ersättare: Borgmästars, Yvonne SFP 7 Ede, Torbjörn SFP 3 Borgmästars, Görel SFP 8 Snellman, Patrik SFP 1 Käld, Markus KD 4 Lasén, Mikael KD 1 Rif, Peter KD 2 Kock, Viktor SDP 2 Sekreterare: Löf, Gundel

28 26(138) Kommunfullmäktige höll åtta sammanträden under året. Den politiska representationen i kommunfullmäktige var SFP 23, KD 10 och SDP 2. Bland viktiga frågor som kommunfullmäktige behandlade under året kan nämnas: - Inköp av markområden i Kyrkoby och Edsevö, i Ytteresse för etablering av pälsfarm, i Kållby i anslutning till Kållby västra industriområde och i Purmo i anslutning till Purmo skola - Ändring av detaljplanen på Sisbacka i Nederpurmo, ändring och utvidgning av Sandsund I detaljplan i Kyrkoby och utvidgning av Bennäs detaljplan - Ändring av delgeneralplan med rättsverkan för Forsby by och ändring av del av delgeneralplan med rättsverkan för Forsby by - Överlåtelse av avloppsverkets verksamhet och tillgångar till Pedersöre Vatten Ab Mål och resultat 2015 Mål 2015; Kommunfullmäktige Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Verka för att utveckla Pedersöre kommun till en livskraftig, serviceinriktad och konkurrenskraftig kommun med en bibehållen självständighet. Befolkningstillväxt Fler arbetstillfällen Strategisk växelverkan med omvärlden Fungerande processer Delaktighet, nära, enkelt och öppet arbetssätt. Konkurrenskraftig verksamhet. Befolkningsökning söverskott Hög sysselsättning Kommunstyrelsen Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Sandberg, Henrik, ordf. SFP 19/19 Wärn, Mathias SFP - Lindfors, Ralf, viceordf. KD 18/19 Björkskog, Eva KD 1 Back, Eivor SFP 15/19 Hjulfors, Bernhard SFP 4 Forsström-Fellman, Anette SFP 14/18 Berger, Helena SFP 4 Pettersson, David KD 15/18 Östman, Majvor KD 3 Eriksson, Roger SFP 18/19 Borgmästars, Yvonne SFP 2 Finne, Per-Erik SFP 18/19 Käldman, Leif SFP 1 Forsblom, Greger SFP 19/19 Häggman, Roger SFP - Holmäng, Johanna SFP 17/19 Häggblom, Carola SFP - Wiklund, Senja KD 16/19 Lasén, Mikael KD 3 Överfors, Johanna SDP 13/18 Källman, Carl-Johan SDP 3 Berger, Helena SFP 1/1 Forsström-Fellman, Anette SFP - Björklund, Mats KD 1/1 Grön, Kristine KD - Holmqvist-Nybacka, Karin SFP 1/1 Häll, Tarja SFP - Svenfors, Stefan, föredragande Löf, Gundel, sekreterare Kommunstyrelsen har två sektioner; personalsektionen och planläggningssektionen.

29 27(138) Kommunstyrelsen höll under året 19 sammanträden. Det första sammanträdet på året hölls med den tidigare års styrelsesammansättning. Den politiska representationen i styrelsen var SFP 7, KD 3 och SDP 1. Antalet förtroendeplatser i fullmäktige, styrelsen och nämnderna var under året 116, av dessa var 51 eller 44 % kvinnor. Under året har följande arbetsgrupper och kommittéer fungerat: handikappråd näringslivsdelegation trafiksäkerhetskommitté veterandelegation äldrerådet planerings- och byggnadskommittéer för aktuella byggprojekt Mål och resultat 2015 Mål 2015; Kommunstyrelsen Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kommunstyrelsen håller i regel sammanträde varannan måndag, med undantag av ett längre uppehåll under sommarmånaderna. Protokoll och övrig dokumentation. Nöjda medborgare och besökare. God livsmiljö. Bra näringslivsklimat. Effektiv samhälls planering. Tillgänglighet. Fungerande processer. Kommunstyrelsens målsättning är att bedriva sin verksamhet i samma omfattning som under tidigare år. Hög effektivitet och god kvalitet på kommunens tjänster. Arbetar systematiskt och konsekvent med förfarandet. Det finns en långsiktighet och framsynthet i planeringen. Dokumentation och beslut som bygger på tillförlitliga fakta. Delaktighet och samverkan. Flexibilitet vid förändringar. Kommunstyrelsens verksamhet uppfyller lagstadgade skyldigheter.

30 28(138) Utvecklande av näringslivet Målsättning Enligt ekonomiplanens skrivning skall Pedersöre kommun fortsättningsvis bedriva en aktiv näringspolitik, primärkommunalt och inom ramen för Jakobstadsnejdens näringscentral Concordia. Arbetslösheten som hösten 2014 var 3,6 % skall inte överstiga 4 % vid planeperiodens utgång. Kommunen skall dessutom fortsätta med sin aktiva markanskaffnings- och industritomtspolitik och inte undandra sig sitt ansvar när det gäller att tillhandahålla industri- och affärslokaler. Övriga mål för näringspolitiken är att utnyttja de möjligheter som riksvägen erbjuder och att stärka kommuncentrum i Bennäs. Kommunen skall planera tomter för utrymmeskrävande handel och industri och även planera alternativ för mänskor som vill ha stora bostadstomter. Åtgärder som stärker förutsättningarna för detaljhandeln bör vidtas. Fostran till entreprenörskap skall stödas. Utvärdering Under året sålde kommunen 1,7 ha tomtmark, varav 0,3 ha industritomtmark. Kommunen köpte 37,2 ha mark, delvis i anslutning till befintliga planeområden. En del områden kan användas för etablering av pälsfarmsverksamhet eller som bytesmark. Högsta Förvaltningsdomstolens avslog i mars 2015 kommunens besvär över miljöministeriets beslut att inte fastställa landskapsplanen med den föreslagna km-beteckningen för Edsevö handelsområde. Förslaget till landskapsplan skulle ha möjliggjort byggande av högst kvadratmeter handelsutrymmen. Detaljplanen för Edsevö kommer nu att revideras i snabb takt så att området kan utnyttjas för andra verksamheter. Kommunens industriutrymmen är uthyrda frånsett den sk. Esse Möbel hallen som till största delen är ledig. År 2003 inrättade kommunen ett företagarpris som skall delas ut varje år i samband med företagarmiddagen. År 2015 hölls företagarmiddagen vid danspaviljongen i Forsby. Förtagarpriset gick till Torp Frys Ab. Sysselsättningsläget var i stort sett oförändrat under året. I december var arbetslösheten 3,8 %. Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia hade sitt femtonde verksamhetsår under år Concordia fungerar som en regional samordnare av utvecklingsstrategier för Jakobstadsområdet och koordinerar den regionala markanvändningsplaneringen via den markanvändningsgrupp som finns tillsatt. Rådgivning och konsultering för nystartade företag sköts också av Concordia (nyföretagarcentralen). Föreningen 7 Broars skärgård upphörde med verksamheten från och med årsskiftet och turistmarknadsföringen övertogs av Concordia.

31 29(138) Reservering för sysselsättning Nuvarande verksamhet Kommunen ordnar sysselsättning för arbetslösa med hjälp av den lönesubvention som arbets- och näringsbyrån beviljar, ordnar sommararbete för ungdomar och stöder föreningar, företag och privatpersoner som anställer ungdomar från Pedersöre i sommarjobb. Dessutom aktiverar kommunen långtidsarbetslösa genom att ordna arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Korttidsjobb för ungdomar Pedersöre kommun anställer pedersöreungdomar i korttidsjobb. Lönekostnaden faktureras av arbetsgivaren, men kommunen står för försäkringar och sociala avgifter. Systemet har införts för att hjälpa unga i Pedersöre att få en första kontakt med arbetslivet. - Arbetsgivare kan vara t.ex. privatpersoner, föreningar, företag eller församlingar. - Kan beviljas från det år man fyller 14 (med beaktande av lagen om unga arbetstagare) till det år man fyller 21 år. - Beviljas endast för sommarjobb (maj till september), undantag: o anställda för gräsklippning och trädgårdsarbete får fortsätta till säsongens slut o privatpersoner, församlingar och föreningar kan anställa korttidsjobbare även under vintern, t.ex. för snöskottning, barnskötsel, städning etc. Obs! inte för företagsverksamhet. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Sysselsättning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Sysselsättning för arbetslösa ordnas i den omfattning som arbets- och näringsbyråns anslag och antalet stödberättigade medger. Antal arbetslösa som sysselsätts via lönestöd eller i rehabiliterande arbetsverksamhet. Minst 35 st 31 st med lönestöd, 20 st i rehabiliterande arbetsverksamhet. Kommunen anställer ungdomar i sommarjobb, både inom kommunens egna verksamhetsenheter och för ideella föreningars behov. Antal ungdomar som anställs i sommarjobb. Minst 105 st 118 st (inkl. 8 st anställda för tömning av Purmo skola). Företag, föreningar och privatpersoner som anställer ungdomar från Pedersöre i sommarjobb understöds via kommunens system för korttidsjobb. Antal ungdomar anställda i korttidsjobb. Minst 75 st 121 st

32 30(138) Planläggning Nuvarande verksamhet Huvuduppgifterna för planläggaren är följande: Ansvarar för kommunens detalj- och generalplanering. Är kommunens kontakt till myndigheter i planläggningsfrågor. Deltar i uppgörandet av regionala planer. Gör utredningar av markägar- och fastighetsutredningar i anslutning till planering. Utför inventeringar i anslutning till detalj- och generalplanering. Deltar i kommunens markförhandlingar. Är kommunens offentliga köpvittne. Är sekreterare i planläggningssektionen. Deltar i trafiksäkerhets- och vägnätsplanering. Kundservice. Mål och resultat 2015 Enligt målsättningen för 2015 ska Lövö och Östensö delgeneralplaner samt detaljplanen för Östensö bostadsområde slutföras under våren Nämnda planer är i förslagsskedet och målet är att de ska godkännas i fullmäktige under våren. Detaljplanändringen för detaljplanen för Ytteresse, Storklubb och ändringen av Bennäs detaljplan för att möjliggöra en parkeringsplats i anslutningen till tågstationen kommer i enlighet med målsättningarna också att bli klara under våren Enligt budgeten ska detaljplanändringen av Sandsunds industriområde bli klar under sommaren 2016 men på grund av svårlösta problem kan detaljplanändringen komma att dra ut på tiden. Skisser för hur planeringen av Edsevö handels- och industriområde och Bennäs centrum ska genomföras kommer att tas upp i kommunstyrelsen under våren Ekonomi Allmän förvaltning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Både verksamhetens intäkter och personalkostnader underskreds rejält i förhållande till budgeten, vilket berodde på att ingen planläggare var anställd de fyra första månaderna av året. I samband med anställningen av ny planläggare gjordes en del nyanskaffningar av inventarier och annat material, vilket bidrog till att budgeten överskreds. Totalt sett genomfördes planläggningssektionens verksamhet inom budgeten.

33 31(138) Resultatområde: Ekonomiförvaltning Ansvarsperson: ekonomidirektör Jan-Erik Backa Verksamhetsidé Ekonomiförvaltningen handhar uppgifter för övriga sektorers räkning i den omfattning som kommunstyrelsen besluter. Den interna servicen stöder resultatenheternas verksamhet och bidrar därigenom till att uppställda mål nås. De interna tjänsternas priskvalitetsförhållande är konkurrenskraftigt. Nuvarande verksamhet Resultatområdet innefattar kostnaderna för följande centralt skötta verksamheter: budgetering, bokföring och rapportering, betalningsrörelse, fakturering och betalningsuppföljning, löneuträkning, personaladministration, arbetarskydd samt kosthåll och städning. IKT-enhetens kostnader ingår också i anslaget för ekonomiförvaltning. I förhållande till genomsnittskommunen sköts många funktioner centraliserat i Pedersöre. Under planeperioden är tyngdpunkten lagd på effektivering av rutiner, förbättrad personalutbildning, bättre kännedom om upphandlingsbestämmelserna, bättre personalinformation och ökad användning av informations- och kommunikationsteknologi. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat sprognos uppgörs. Den ekonomiska rapporteringen utvecklas och förbättras. Ledningsrapporteringsprogrammet i aktivt bruk. System för rapportering av skadefall och incidenter utarbetas. 2 ggr/år (30.4 och 30.8) 50 aktiva användare. Rapporter sammanställs. Resultatprognos gjordes per och Målet har uppnåtts. Målet har inte uppnåtts helt. Löneräkning och fakturering koncentreras till ekonomikansliet. Koncentreringsgrad. 100 % Koncentrerats så långt ändamålsenligt. Inköpsfakturorna hanteras kostnadseffektivt. Andel fakturor som cirkuleras elektroniskt. Andel FinVoice-fakturor. 100 % 40 % 100 % 30 % (årsmedeltal) Faktureringen och löneräkning sker smidigt och kostnadseffektivt. Andel kunder som har direktdebitering/e-faktura. Andel lönetagare som får lönebesked per e-post. 25 % 90 % 15 % 60 %

34 32(138) Mål 2015; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Samverkan och delaktighet betonas i personalarbetet. Personalen informeras om aktuella frågor. Informationen löper smidigt i båda riktningar Personalblad min. 4/år. Samarbetskommittén möts minst 4 ggr/år Medarbetarsamtal på alla arbetsplatser. Målet har uppnåtts Kommittén höll 1 möte. Lokala förhandlingar 1 st. Målet har inte uppnåtts helt Arbetslivskvaliteten bibehålls och förbättras. En personalstrategi utarbetas. Arbetsvärderingen inom AKTA uppdateras. Handlingsmodell för tidigt stöd vid arbetsoförmåga Personalbarometerundersökning genomförs Strategin godkänd En personalgrupp/år. Sjukfrånvaron minskar ytterligare Åtgärder redovisas Målet har inte uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Sjukfrånvaron ökade trots vidtagna åtgärder. Undersökningen genomförd Bespisningsverksamheten utvecklas enligt den sk. regionköksmodellen så att köken utnyttjas effektivt Prestationskostnader 2,53 /skollunch 2,60 /daghemslunch 1,65 /morgonoch mellanmål 18,60 /kostdag Målet har uppnåtts Kvaliteten inom kosthåll- och städning följs upp och förbättras på basen av kundenkäter och andra utvärderingar. Andelen nöjda kunder. Kundanpassad salladsbuffé. Råvaruinnehåll. Potatis-varieras, fullkornmaximeras, socker och E- koder minimeras. 90 % 2 ggr/vecka Kötthalt > % Fetthalt < 10 % Ingen enkätundersökning gjordes under 2015 Målet har uppnåtts Målet har uppnåtts Målet har uppnåtts Arbetet fortgår Städmetoderna utvecklas och standardiseras. Städdimensioneringen uppdateras kontinuerligt. Ändrade städrutiner beaktas i tidsdimensioneringen. Kostnadsmotsvarighet eftersträvas i prissättningen. 100 % Kostnad 13,60-20,00 cent/m 2 /dag 100 % Målet har uppnåtts.

35 33(138) Prestationer bokslut 2015 bokslut 2014 Bokföringsposter (+ koncernbokningar) Löntagare/mån i medeltal Antal lönetransaktioner Antal luncher Morgon- och mellanmål Kostdagar vid åldringshem Städyta m 2 - Pedersöre kommun varav - Pedersöre bostäder IKT-stöd Nuvarande verksamhet IKT-enheten med tre tillsvidare anställda ansvarar för datastöd och underhåll av två nätverk, ett administrativt nät och ett regionnät. Till det administrativa nätet hör kommungården i Bennäs, kommunbyrån i Esse, samt administrativa datorer i regionnätet. Till regionnätet hör alla skolor och daghem/förskolor. Dessutom finns skilda virtuella nätverk för IP-telefoni, kameraövervakning, fastighetsautomation och IP- TV. Under år 2015 har virtualiseringen av servrar fortgått så att endast en serverer återstår. Övergången till Windows AD-miljö och påföljande byte av e-postsystem upptog större delen av arbetet under fjolåret. Datatrafiken mellan de olika enheterna är nu betydligt snabbare efter att Backbone-nätverket togs i bruk. Utbyggnaden av kameraövervakningen på den egna kameraservern fortgick. Pedersöre Gymnasium övergick från pekplattor till bärbara datorer för att underlätta förverkligandet av digitala studentskrivningar. Användningen av pekplattor i övriga skolor ökar stadigt och ett system för administration av pekplattorna togs därför i användning. Det trådlösa nätverket har byggts ut till alla egna verksamhetspunkter med så kallade kontrollerbaserade accesspunkter. Antalet kontrollers kan inte utökas mera. Under året ersattes alla analoga och digitala telefoner med ip-telefoner. I kommunen finns en IKT-grupp. Gruppen tar upp ärenden som behöver befästas och behandlas i ett större sammanhang. Som exempel kan nämnas policybeslut, genomgång av offerter samt strategiska beslut gällande investeringar. Mål och resultat 2015 Mål 2015; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Egen server för kameraövervakning Serversystemet ibruktaget. Målnivån är ett heltäckande system av kameror enligt behov i kommunala fastigheter. Fortgår. Övervakningen på egen server. Nyanskaffning av kameror fortgår.

36 34(138) Mål 2015; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Prioriterat virtuellt nätverk för externa nätverksenheter. Backbone-nätverk mellan kommunala fastigheter. Byte av blade-serversystemet till ett serverkluster. Implementering av Windows AD samt programautomationssystem i administrativa nätet. Färdigställt. Slutfört. Målet är uppnått. Färdigställt. Fungerar. Målet är uppnått. Påbörjas. Påbörjad. Målet är uppnått. Påbörjas. Påbörjad. Målet är uppnått. Ekonomi Ekonomiförvaltning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Kollektivavtalet för kommunala sektorn innehöll inga allmänna lönejusteringar under En mindre lokal lönejusteringen verkställdes från 1 juli. I enlighet med den godkända utbildningsplanen anmäldes 427 utbildningsdagar till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Konditions- och rekreationsdag för personalen anordnades vid Norrvalla i Vörå. Under fem olika dagar deltog sammanlagt 228 personer. Julgåvor överräcktes åt 748 anställda. För att stöda upprätthållande av personalens hälsa och arbetsförmåga har kommunen tagit i bruk elektroniska motionssedlar. Förmånens värde är 60 per år. Under fjolåret steg användningen till euro. Inom kosthållservicen minskade lunchernas antal med 2,6 %, eftersom antalet barn i dagvård och skola minskade och uppföljningen av närvaron blev noggrannare. Kostdagar vid åldringshem minskade också något på grund av att vårdplatsernas antal minskades. Morgon- och mellanmål serverades däremot 2,9 % flera än föregående år. Prestationerna inom städservicen ökade då nya städytor kom till. Sammanlagt producerade enheten luncher och morgon- och mellanmål vid daghem och förskolor samt dessutom kostdagar vid åldringshem. Städytan uppgick vi årsskiftet till m 2. De ekonomiska målsättningarna för verksamheten uppnåddes väl. Antalet bokföringsposter ökade med 1 %. Prestationerna för löneräkning/personaladministration var i stort sett oförändrade från föregående år (-0,3 %). De icke uttalade målsättningarna om rätt lön på rätt tid och riktigt konto samt en korrekt och fungerande redovisning/rapportering samt effektiv indrivning av kommunens fordringar uppfylldes väl. De av fullmäktige uppställda målsättningarna för utvecklande av verksamheten uppnåddes inte helt.

37 35(138) Resultatområde: Avbytarservice Ansvarsperson: t.f. chef för avbytarservice Maria Björkgård Verksamhetsidé Lantbruksföretagarna och pälsdjursuppfödarna i de kommuner som avbytarservicen i Pedersöre administrerar skall ha tillgång till en välfungerande avbytarservice som ger dem avkoppling och välbehövlig ledighet. Möjlighet att få vikariehjälp vid t.ex. sjukdom och olycksfall skall utgöra en betydelsefull trygghetsfaktor för lantbruksföretagare, likaså tillgång till extraledighetstimmar för pälsdjursuppfödare. Lantbruksavbytarna skall få känna att de är en viktig och uppskattad yrkesgrupp som med sin arbetsinsats bidrar till såväl lantbruksföretagarnas som pälsdjursuppfödarnas välbefinnande. Nuvarande verksamhet Avbytarservicens lokala enhet i Pedersöre styrs och övervakas av LPA (Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt). Via uppdragsavtal mellan LPA och Pedersöre kommun ordnas avbytarservice i enlighet med Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare och Lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare. LPA förmedlar statsersättningar till såväl avbytarverksamheten som dess förvaltning. Avbytarservicen i Pedersöre kommun administrerar verksamheten för lantbruksföretagare i kommunerna Korsholm, Korsnäs, Kronoby, Larsmo, Malax, Pedersöre och Vörå samt i städerna Jakobstad, Nykarleby, Närpes, Vasa jämte det område som utgjorde Karleby stad t.o.m Avbytarservicen i Pedersöre kommun administrerar verksamheten för pälsdjursuppfödare i kommunerna Bötom, Korsholm, Korsnäs, Kronoby, Larsmo, Malax, Pedersöre, Storå, Vörå och Östermark samt städerna Jakobstad, Kauhajoki, Kurikka, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Vasa, Lillkyro kommuns område sådant som dess område var jämte det område som utgjorde Karleby stad t.o.m Antalet lantbruksgårdar som utnyttjat avbytarservice uppgick under året till 654 st. Företagarna som utnyttjade semester var 956 st. Antalet pälsfarmare som beviljats semesterrätt uppgick till 398 personer fördelat på 337 farmer. Avbytarservicen sköts på 81,65 % av lantgårdarna med kommunalt anställda lantbruksavbytare, 18,35 % av lantbruksföretagarna ordnar själva sin avbytartjänst genom att anställa egna avbytare och söka ersättning via kommunen. Motsvarande siffror för pälsfarmerna är 12,07 % kommunalt ordnad avbytarservice, 82,58 % självordnad avbytarservicetjänst. Inom avbytarservicens förvaltning arbetade i början av året 10 personer. Fr.o.m. mars gjordes omfördelningar i arbetsuppgifterna inom förvaltningen p.g.a. chefen för avbytarservicens tjänsteledighet. I juni blev en avbytarsekreterare pensionerad och ingen annan blev anställd istället så mera omfördelningar gjordes. I nuläget finns 5 personer åtminstone delvis stationerade vid huvudkansliet i Bennäs, en person i Vörå och tre i Korsholm. Därtill har avbytarservicen personal utlokaliserad på sidokanslierna i Karleby, Kronoby, Malax, Korsnäs och Övermark under begränsade öppethållningstider. På området har avbytarservicen i dagsläget 100 månadsanställda lantbruksavbytare samt ett stort antal korttidsanställda. En lagstadgad samarbetsgrupp bestående av 18 personer med representanter för serviceanvändarna, såväl lantbruksföretagare (ÖSP 7 representanter) som pälsfarmer (SÖP 3 representanter) finns tillsatt. I gruppen sitter också personal med från förvaltningen, lantbruksavbytarna samt LPA:s-ombudsman. Två möten har hållits under året.

38 36(138) Mål och resultat 2015 Mål 2015; Avbytarservice Utvärderingskriterier Målnivå Resultat*) Upprätthålla en välfungerande avbytarservice för lantbruksföretagare. Använda semesterdagar i förhållande till beviljade dagar. Minst 95 % 95,70 % Upprätthålla en välfungerande avbytarservice för pälsdjursföretagare. Använda semesterdagar i förhållande till beviljade dagar. Förverkligade extraledighetstimmar. Minst 95 % Enligt behov 90,17 % h Ha yrkeskunnig personal Uppgöra lagstadgade serviceplaner för lantbruksföretag. Innehar formell kompetens för yrket Lagstadgat från år 2011, 1/3 genomförs per år. Minst 85 % 73,33 % 1/3 av gårdarna 32,40 % Uppgöra lagstadgade serviceplaner för pälsfarmer. Nytillkomna farmer besöks. 100 % 100 % Genomföra utvecklingssamtal med personalen. Antal utvecklingssamtal per år, högst tre års mellanrum. 1/3 per år = 33,33 % 0 % Arbeta för bästa möjliga service till företagarna inom hela den svensk- österbottniska enheten. Uttagna ledigheter i förhållande till beviljade förmåner. Minst 95 % 95,70 % God sammanhållning bland personalen. Rättvis arbetsfördelning och gott arbetsresultat. Personal som trivs. Arbetsplatsmöten, diskussioner. Erbjuda avbytarna möjligheter till uppdatering av sina kunskaper för att följa med i utvecklingen inom branschen. Aktivt deltagande i skolning enligt individuella behov. Höjd kompetens bland avbytarna. Skolningar och kurser ordnats *) Uppgifterna baserar sig på statistik ur lomitusnetti Samt statistikförda pälsdjuruppgifter

39 37(138) Prestations- och relationstal Förv Förv 2014 Mål 2015 Förv Antal lantbruksföretag som ansökt om semester Kommunal avbytartjänst/själv ordnad 526/ / /120 Antal personer som beviljats semester Beviljade semesterdagar Avbytta semesterdagar Avbytta vikariehjälpsdagar Avgiftsbelagd avbytarhjälp, timmar Antal pälsfarmer som ansökt om avbytarservice Kommunal avbytartjänst/själv ordnad 60/293 53/ /294 Antal farmare som beviljats avbytarservice Beviljade semesterdagar Avbytta semesterdagar Extra ledighetstimmar Antalet lantbruksavbytare, månadsavlönade Antalet ledande avbytare Avbytarsekreterare Chef för avbytarservicen År 2013 slogs avbytarserviceenheterna i svenska Österbotten samman till en stor enhet. Fr.o.m ingår också f.d. Lillkyro kommuns område. Ekonomi Avbytarservice 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Lantbruksföretagarnas semesterrätt har under 2015 varit 26 dagar, varav 3 helgdagar. Totalantalet avbytta semesterdagar för lantbruksföretagare på hela enheten uppgick till Antalet avbytta vikariehjälpsdagar uppgick till 9 158, totala antalet avbytta dagar då även avgiftsbelagda dagar räknas med uppgår till (uppgifterna ur lomitusnetti ) Pälsfarmarnas semesterrätt uppgick under året till 18 dagar per person. Pälsdjursföretagarna har också kunnat köpa avgiftsbelagd extraledighet för max 120 h till priset 5,54 /h. Under året har ordnats olika kursdagar för avbytarna. Skötsel av småkalvar och mjölkhygien och har ordnats på båda språken. En läroavtalsutbildnings grupp har startats upp i slutet av 2014 i samarbete med Optima. Målet för dessa avbytare är att avlägga yrkesexamen år 2016 i "Skötsel och omsorg om produktionsdjur".

40 38(138) Utvecklingsprojekt Kommunens andel av de projekt som Näringscentralen Concordia bedriver tar den största enskilda summan av projektmedlen. Övriga kostnader som ingår i anslaget är kommunens andel av olika EUprojekt som kommunen är med och finansierar (energirådgivning och kompetenscentrumprojekt). Utvärdering Concordias projekt Bokförda kostnaderna inklusive kostnaderna för projekt som initierats av samarbetsnämnden är euro. Leaderprogrammet Kommunens andel av kostnaderna för Leader- och fiske-leaderprogrammen uppgår till euro. Pedersöre kommun drev inga egna utvecklingsprojekt under Ekonomi Utvecklingsprojekt 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

41 39(138) Landsbygdsnämnden Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Löv, Jonas, ordf. 2/2 Thodin, Petra - Forsgård, Kjell, I viceordf. 1/2 Backlund, Fredrik 1 Strandvall, Mårten, II viceordf. 1/2 Lybäck, Märta - Broända, Helena 2/2 Flöjt, Jessica - Häger, Carita 2/2 Pott, Barbro - Lillmåns, Britt-Marie 2/2 Wikström, Ronny - Nylund, Tommy 2/2 Lindfors, Ralf - Pettersson, David, kst repr. 1/2 Sundkvist, Jenny, föredragande Fagerholm, Jeanette, sekreterare Landsbygdsnämnden har sammankommit 2 gånger under året och antalet antecknade paragrafer i de förda protokollen uppgår till 11. Resultatområde: Utvecklande av gårdsbruket Ansvarsperson: landsbygdschef Jenny Sundkvist Verksamhetsidé Landsbygdskansliet betjänar jordbrukare i området som söker EU och nationella jordbruksstöd. Landsbygdsnäringsmyndighetens nuvarande verksamhet Landsbygdsnämnden eftersträvar att de lagstadgade uppgifterna som ålagts den skall handhas på ett väl fungerande sätt och stöda jordbrukarna att bedriva ett effektivt jordbruk. Landsbygdsnämnden bidrar till utvecklande av landsbygdsnäringarna i nejden. Landsbygdsnäringsmyndighetens huvuduppgift är att administrera lantbrukets EU- och nationella stödansökningar. Förutom de lagstadgade uppgifterna är landsbygdsmyndigheten även ansvarig för skolning och information till jordbrukarna. Årligen uppgörs ett avtal om utbetalningsställe mellan Landbygdsverket och Pedersöre kommun, villkoren i avtalet måste följas. Landsbygdsnäringsmyndigheten sköter också flyghavregranskningar och upprätthåller djurhållarregistret i samarbete med Livsmedelssäkerhetsverket. Skolning Ny programperiod inom EU 2015 innebar stora förändringar i stödsystemen. Stödinfo för jordbrukarna ordnades som heldagstillfälle vid Optima i Jakobstad, 153 jordbrukare deltog. Ett dagstilfälle i Karleby, 74 jordbrukare deltog. Dessutom ordnades tre kvällstillfällen i Nykarleby, i Pedersöre och i Kronoby Tillfällena ordnades av ELY-centralen, ProAgria, ÖSP och kommunerna. I Nykarleby deltog 107 jordbrukare, i Pedersöre 103 jordbrukare och i Kronoby 79 jordbrukare. Kurs i elektronisk stödansökan ordnades i kommungården i Bennäs.

42 40(138) Stödutbetalningar 2015 Stöd Totalt Grundstöd och förgröningsstöd EU-bidrag för nötkreatur Bidrag/tacka Kompensersättning Miljöersättning Nordligt djurstöd Nordligt stöd för svin och fjäderfähushållning Nordligt hektarstöd Stöd för unga jordbrukare Ersättning för skördeskador Ersättning för rovdjursskador 240 Krisstöd till svinköttsproducenter Produktionsstöd för mjölk Mål och resultat 2015 Mål 2015; Utvecklande av gårdsbruket Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Landsbygdsnäringsmyndigheten eftersträvar att handlägga och utbetala EU- och nationella jordbruksstöd till landsbygdsföretagarna på ett välfungerande sätt. - Handläggningar - Stödutbetalningar - Landsbygdsverket och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten övervakar. Behandla alla ansökningar inom utsatt tid. Inget att anmärka. 100 % Att följa de verksamhetsmål som vi överenskommit med Landsbygdsverket i avtalet om utbetalningsställe. - Registreringar gjorda före 20 juni. - Besluten till odlarna skall överlämnas inom 2 månader från utbetalning. - Återkravsbeslutet skall fattas inom sex månader från att grunderna för återkravet uppkom. Utbetalningar skall få godkänd status i systemet inom en månad från det att hindret för utbetalningen avlägsnades. 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

43 41(138) Mål 2015; Utvecklande av gårdsbruket Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Öka andelen gårdar som utnyttjar elektronisk ansökan. År 2014 lämnade 708 gårdar in elektronisk stödansökan, 69,5 %. Användningsprocent i hela området. Över 75 % 93 % Skolning och information åt jordbrukarna. Antal skolningstillfällen. Antal informationsblad. 3 skolningstillfällen Minst 3 informationsblad. 5 Ett informationsblad, 18 e-poster. Ny programperiod inom EU extra utbildning av personal - extra utbildning för jordbrukare En extra utbildning höst En heldag ordnades som extra utbildning. Prestations- och relationstal PEDERSÖRE Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha NYKARLEBY Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha KRONOBY Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha LARSMO Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha JAKOBSTAD Aktiva gårdsbruksenheter Ansökningar, st Ansökt areal, ha

44 42(138) Landsbygdsnämnden är i stor utsträckning underställd faktorer som den inte kan påverka: EU:s lantbrukspolitik, den nationella lantbrukspolitiken och lagstiftningen samt den enskilda jordbrukarens beslut. Trots att antalet gårdar minskar leder detta inte till att arbetsmängden minskar i samma grad i och med att kvarvarande gårdar blir större. Ekonomi Utvecklande av gårdsbruket 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

45 43(138) Dagvårds- och utbildningsnämnden Ansvarsperson: utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Dahlin, Christian, ordf. 6/7 Häll-Kanckos, Gunilla - Wikström, Bjarne, viceordf. 7/7 Kock, Viktor - Cederström, Tiina 5/7 Wikström, Ronny 1 Ede, Torbjörn 7/7 Lasén, Camilla - Eklund, Guy 7/7 Häger, Glenn - Häll, Tarja 7/7 Roslund-Nordling, Camilla - Nylund, Tommy 7/7 Björkvik, Charlotte - Snellman, Charlotte 5/7 Häggblom, Carola - Östman, Majvor 7/7 Fagerholm, Niclas - Forsblom, Greger, kst repr. 5/7 Sundqvist, Rolf, föredragande och sekreterare Herrmans, Catarina, dagvårdschef Löf, Yvonne, t.f. dagvårdschef Svenska skolsektionen Dahlin, Christian, ordf. 7/8 Häll-Kanckos, Gunilla - Kock, Viktor, viceordf. 7/8 Wikström, Bjarne 1 Cederström, Tiina 6/8 Wikström, Ronny 1 Eklund, Guy 6/8 Häger, Glenn 1 Käcko, Guy 5/8 Lasén, Camilla 2 Häggblom, Carola 7/8 Snellman, Charlotte - Nylund, Tommy 8/8 Björkvik, Charlotte - Roslund-Nordling, Camilla 6/8 Bodbacka, Carina - Östman, Majvor 7/8 Fagerholm, Niclas 1 Forsblom, Greger, kst repr. 5/8 Sundqvist, Rolf, föredragande och sekreterare Herrmans, Catarina, dagvårdschef Löf, Yvonne, t.f. dagvårdschef Finska skolsektionen Häll, Tarja, ordf. 4/4 Stubb, Johanna - Björkvik, Charlotte, viceordf. 3/4 Sandström, Andreas - Hautamäki, Petri 1/4 Alanen, Anne 1 Hjulfors, Kai 4/4 Eklund, Mika - Mäkitalo, Keijo 4/4 Pouttu, Esa - Nylund, Marjo 3/4 Laakoli-Fors, Mia - Peltoniemi, Marja-Leena 4/4 Anttila, Juha - Pettersson, Martin 2/4 Forsblom, Terése - Wozak, Ursula 4/4 Nysund, Katariina - Forsblom, Greger, kst repr. 2/4 Järvinen, Mika, föredragande och sekreterare

46 44(138) Resultatområde: Förvaltning Ansvarsperson: utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Nuvarande verksamhet I överensstämmelse med kommunens allmänna målsättning vill dagvårds- och utbildningsavdelningen skapa goda förutsättningar för Pedersöres barn och ungdomar att skaffa sig en bra start i livet. Nämnden har strategiskt helhetsansvar för fostran och utbildning i Pedersöre kommun. Dagvårds- och utbildningsavdelningens genomgripande tema för verksamheten är MÅ BRA. Resultatområdet innefattar barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Utgångspunkten i nämndens arbete är Pedersöre kommuns kritiska framgångsfaktorer: Pedersöre är en kommun som ger invånarna grundtrygghet och livskvalitet. Kommunen skapar goda förutsättningar för invånarna att skaffa sig sin utkomst. Den kommunala servicen tryggar invånarnas hälsa och sociala välfärd samt bidrar till ett så rikt kulturutbud som möjligt. I kommunen finns mångsidiga boendealternativ och möjlighet till en aktiv fritid i en naturnära miljö. Den kommunala servicen är välfungerande och finns nära invånarna. Genom samordning och samverkan över sektorgränserna och med omgivningen uppnår vi bästa möjliga resursanvändning. I all verksamhet eftersträvar vi en långsiktigt hållbar utveckling. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Dagvård- o. utbildningsnämnden Förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat I verksamheten är utgångspunkten att fostrans- och undervisningsverksamheten skall som ses som en helhet. Gemensam användning av utrymmen och gemensamma personalträffar (dagvårds, förskola, eftis och skola). Personalen har regelbundet gemensamma planeringsmöten. Gemensamma träffar har ordnats. I övrigt arbetar man med ärenden som kräver det. Utökad fortbildning för att säkerställa personalens kompetens och trivsel på arbetsplatsen. Uppföljning av alla anställdas fortbildning. Fortbildning ordnas för alla 3 dgr/år. Målet uppfyllt. Utbudet av kurser har varit stort och personalen har också varit aktiva att delta i kurserna. Inom sektorn bör finnas beredskap att snabbt agera så att förändringar i behovet av dagvårdsplatser och elevtillströmning kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Uppdatering och uppföljning av elevstatistik. Uppgörande av elevstatistik 2 ggr/år. Elevstatistik uppgjort för alla skolor en gång. För vissa skolor har skild statistik uppgjorts på grund av byggplanering. Minskande av visstidsanställda Uppföljning av visstidsanställningar årligen. Uppföljning av visstidsanställningar årligen. Andelen visstidsanställda minskar men målet 95 % tillsvidareanställda ännu inte uppnått inom alla yrken inom avdelningen.

47 45(138) Mål 2015; Dagvård- o. utbildningsnämnden Förvaltning Genomförande av kundtillfredsställelseenkät inom alla sektorer. Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Andelen nöjda kunder. Minst 95 % nöjda Vissa enheter inom sektorn genomförde kundenkäter. Ingen gemensam enkät genomfördes Övergripande kundenkät genomförs Mått och relationstal Skolornas utrymmen: Antal m 2 /elev (våningsyta) enligt beräknad situation m 2 /elev m 2 /elev Bennäs m 2 17,68 19,21 Bäckby 620 m 2 14,09 14,09 Edsevö sv o fi m 2 25,06 26,61 Forsby m 2 21,74 20,83 Kållby-Heimbacka skola m 2 18,51 17,61 Kyrkoby m 2 15,62 15,83 Lepplax m 2 18,34 16,96 Purmo m 2 18,79 *) Sundby 550 m 2 28,95 26,19 Sursik/Gymnasiet m 2 16,38 16,65 Ytteresse m 2 17,54 16,28 Östensö 957 m 2 18,76 18,76 Överesse m 2 21,51 21,51 *)Purmo skolas utrymmen räknas när nya skolan är färdig Förskolornas/daghemmens utrymmen: Antal m 2 /barn (nyttoyta) enligt beräknad situation m 2 /barn m 2 /barn Dressinen förskola* 133 m 2 4,75 5,54 Kyrkekan förskola** 379 m 2 11,84 12,22 Kållby förskola *** 193 m 2 9,65 7,42 Lappfors förskola/daghem 104 m 2 6,50 9,45 Lepplax förskola 114 m 2 6,00 4,95 Museigränden förskola 213 m 2 10,65 10,65 Purmo förskola**** 154 m 2 6,42 11,00 Snäckan förskola 409 m 2 9,51 11,68 Tummeliten förskola/daghem 190 m 2 7,60 7,30 Daghemmet Bamse 384 m 2 7,11 10,10 Daghemmet Diamanten 433 m 2 8,02 8,66 Daghemmet Dressinen 421 m 2 7,80 9,35 Daghemmet Sagoskogen 399 m 2 7,39 10,78 Daghemmet Sandskutan 390 m 2 8,48 9,28 Hoppetossan daghem 494 m 2 7,06 8,23 Kållby daghem ***** 263 m 2 7,97 10,95 Lepplax daghem 258 m 2 7,82 9,55

48 46(138) * en del av dagvårdens utrymmen används ** tilläggsutrymme (120 m 2 ) *** grupprum + del av gymnastiksal **** ingår hyresutrymmen (70 m 2 ) **** del av gymnastiksal ingår Förskolorna enligt antalet belagda platser. Daghemmen enligt platser som finns på daghemmet (inte enligt belagda platser). Ekonomi Dagvårds- o. utbildningsnämnden Förvaltning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Barnavårdsstöd Ansvarsperson: dagvårdschef Catarina Herrmans Beskrivning av nuvarande verksamhet Barnavårdsstödet är ett alternativ till kommunal dagvård för barn under tre år. Kommunen finansierar i sin helhet barnavårdsstödet men utbetalningen sker via Folkpensionsanstalten. Barnavårdsstödet betalas antingen som hemvårdstöd eller stöd för privat vård eller partiell vårdpenning. Prestationer Jan-sept 2015 uppskattning Mottagare/mån i snitt Stöd/mån/mottagare Resultatområde: Dagvård och förskola Ansvarsperson: dagvårdschef Catarina Herrmans Beskrivning av nuvarande verksamhet dagvård erbjuds i 14 familjedaghem fem daghem för barn 1-5 år. Skiftesvården (kvällar, helger och nätter) koncentreras till Hoppetossan daghem. fem kombinerade enheter med både daghemsavdelningar och förskolverksamhet

49 47(138) fem förskolenheter med dagvård före/efter förskolan, varav 1 finskspråkig gruppfamiljedaghemmet Miljas i Bäckby (köptjänst), avslutades gruppfamiljedaghemmet Trollebo i Forsby, underavdelning till Dressinen daghem fr.o.m Kommunen har en ledare för dagvårdsservice och en ledare för förskola/eftermiddagsverksamhet. Förvaltningens struktur utgår från verksamhetsområdena som helheter inom hela kommunen. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Dagvård o. förskola Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Ordna dagvårdsplatser enligt efterfrågan och i enlighet med föräldrarnas önskemål för alla barn som ansöker om dagvård. Beslut om dagvårdsplats inom lagstadgad tid: 4 månader/2 veckor och i önskad dagvårdsform. Beslut om dagvårdsplats inom lagstadgad tid i önskad vårdform. Inom lagstadgad tid målet uppfyllt 100 %. I önskad vårdform målet uppnått 95 %. Kvalitetssäkring Olika former av interna informations-, planerings- och samarbetsmöten i enheterna för att implementera grundläggande styrdokument. Handledning för personalen. Nya arbetsrutiner och arbetssätt förankras utgående från dagvårdens och förskolans styrdokument. Ibruktagning av nya metoder och verktyg i dagligt arbete. Cirkel för tidsanvändning. Ständigt pågående process. En ny lokal läroplan utarbetas för förskolan, utgående från nationella grunder. Läroplansarbete fortgår under året. Ibruktagande av ny läroplan för förskolan Förskolpersonal har fått skolning. Läroplansarbetet fortskrider enligt upplagt schema. Systematisk utveckling av verksamheten. Stärka personalens och ledarnas kompetens genom fortbildning - pedagogiska färdigheter - strategiskt och pedagogiskt ledarskap Enhetens egen utvecklingsplan utarbetas. Stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg uppväxtoch lärmiljö i daghem och förskola. Kontinuerlig ledarskapsfortbildning. Temamöten. Pedagogik i vardagssituationer, ett fortgående arbete som lyfts upp. Modern utrustning i förskolundervisningen för att tillgodose kraven enligt förskolans nya läroplan. Olika former av interaktiv utrustning används på enheterna. Enheterna har en god basnivå vad gäller utrustning. Enheterna har en tillfredsställande basnivå. Program för elektronisk - schemaläggning av personalens arbetstider - in- och utloggning för daghemspersonal - uppföljning av familjedagvårdens månadsrapporter. Tas i bruk i alla daghem under året 80 % av familjedagvårdarna. Förenhetligande och förtydligande av schemaläggning. Kvalitetssäkring. Effektiv administrativ arbetstid. Elektronisk schemaläggning slutförd.

50 48(138) Mål 2015; Dagvård o. förskola Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Erbjuda alternativa serviceoch stödformer inom barnomsorgen. Ledd klubbverksamhet erbjuds 1 förmiddag/vecka i Kållby och Sandsund. Stöd till familjer, som vårdar egna barn i hemmet. Lekklubbsverksamhet i Kållby, 1 förmiddag/vecka. Förebyggande arbete och tidigt ingripande i enlighet med Elevhälsans styrdokument. Specialbarnträdgårdslärare ger dagvårdspersonal handledning gruppvis i enheten. Implementera nya arbetssätt för att stöda barn, som har olika former av särskilda behov inom dagvård och förskola. Stöd till personalgrupper. Arbetsteam som jobbar med barn enligt nya modeller. och fungerande lösningar, där behov finns. Dagvårdens prestationer (31.12) Antal barn Familjedagvård Gruppfamiljedaghem Daghem Förskolans prestationer Antal förskolbarn, tot. (20.9) svenska finska endast förskola förskola + dagvård Antal vårddagar enligt närvarostatistik Dagvård, alla verksamheter totalt Antal vårddagar Ekonomi Dagvård 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

51 49(138) Förskola 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Morgon/eftermiddagsverksamhet för skolbarn Ansvarsperson: dagvårdschef Catarina Herrmans ledare för förskola/eftermiddagsverksamhet Yvonne Borgmästars Nuvarande verksamhet Enligt L om grundläggande utbildning erbjuds morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn i åk 1-2 samt barn i åk 3-9 med beslut om särskilt stöd. Verksamheten ordnas i skolans utrymmen eller i närbelägen förskola. Verksamhet ordnas enligt behov alla skoldagar kl. 7 - till skoldagens början samt från skoldagens slut till kl. 17, verksamhet erbjuds utöver lagstadgade 3-4 timmar/dag. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Morgon/ eftermiddagsverksamhet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Ordna plats åt alla barn som ansöker om morgon- /eftermiddagsverksamhet. Alla ansökningar beviljas enligt prioriteringar som fastställts i verksamhetsplanen för eftermiddagsverksamheten. Säkerställa en trygg morgon/eftermiddag för skolbarn åk 1-2. Alla ansökningar har beviljats. Målet uppnått till 100 %. Ändamålsenliga och för verksamheten anpassade utrymmen. Föreslagna åtgärder förverkligas i enlighet med investeringsplanen. Ändamålsenliga utrymmen. Utrymmen under planering Purmo Bennäs Kyrkoby Målet ännu ej uppnått. Systematisk utveckling av verksamheten och kvalitetssäkring. Stärka personalens kompetens genom fortbildning och tillämpning av nya arbetssätt Enhetens egen utvecklingsplan utarbetas. Stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg och meningsfull eftermiddagsverksamhet. Personalen har fått fortbildning via Se barnet. Enheternas utvecklingsplan utarbetas vidare under Arbetsplan för alla enheter gjorda 2015.

52 50(138) Prestationer Skolelever åk 1-2 (20.9) + elever åk 3-9 med beslut om särskilt stöd Ekonomi Morgon/ eftermiddagsvård 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Grundläggande utbildning Ansvarsperson: utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Nuvarande verksamhet Resultatområdet omfattar 14 svenska skolor inom den grundläggande utbildningen samt en finskspråkig skola för åk 0 6. En del elever med 11-årig läroplikt och med individuell läroplan går i våra egna skolor, medan andra enligt avtal går i Jungmans skola, eller i någon av de motsvarande finskspråkiga skolorna. En träningsklass för gravt handikappade elever och specialklasser för åk 7 9 finns vid Edsevön koulu. Sursik skola och Östensö skola har specialklasser för åk 7 9. Utökat samarbete mellan dessa skolor under läsåret Träningsundervisning sker i Östensö skolas enhet Bryggan samt vid Jungmans skola i Jakobstad. Dagvårds- och utbildningsavdelningen arbetar för att en trygg skolmiljö bibehålls. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Grundläggande utbildning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Lämpliga gruppstorlekar i alla skolor. Gruppstorlekar i sammansatta klasser samt enkla klasser för åk 1-6 samt för åk 7-9. Total timresurskvot. Sammansatta klasser högst 20 elever. Enkla klasser högst 25 elever. Timresurskvot: Åk 1-6 min. 1,89 vh/elev Åk 7-9 min 1,92 vh/elev Timresurskvoten uppfylld. Några klasser (enskilda lektioner i veckan) överstiger ännu riktvärdet för maxantalet elever. Tack vare statsunderstöd för minskande av gruppstorlekar kan situationen anses vara god.

53 51(138) Mål 2015; Grundläggande utbildning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Specialundervisningen håller hög kvalitet. Speciallärarnas syn på behoven. - integrering av elever - behov av olika stödformer (Allmänt, intensifierat, särskilt stöd) Ordnas så långt som möjligt enligt de behov som föreligger. Målet uppnått. Tillräckliga hjälpmedel i skolorna för att bedriva en modern undervisning. Enligt fastställd basutrustningsnivå i de enskilda klassrummen. Varje skola har en basnivå vad gäller utrustning. Målet ännu inte uppnått. Satsningar görs inom ramen för befintliga budgetmedel. Tillräckliga resurser för elevvården erhålls. Tillgången på kuratorstjänster samt skolpsykologtjänster enligt nya elevhälsolagen. Elevens rätt till träff med kurator eller psykolog inom sju arbetsdagar. Elevens rätt att få tillgång till kuratorstjänster och psykologtjänster inom 7 dagar kan ordnas. Dock brist på tid för förebyggande arbete. Alla elever fortsätter i andra stadiets utbildning. Andel elever som påbörjar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning. Gymnasieutbildning min 40 %. Yrkesutbildning min 50 %. Annan utbildning max 10 %. Gymnasieutbildning 34,6 %. Yrkesutbildning 55,4 %. Övrig utbildning 10 %. Andelen lärare som är behörig bibehålls på en hög nivå. Andelen behöriga lärare. Behöriga lärare min 95 %. Målet uppfyllt. Systematisk skolutveckling. Utarbetande av utvecklingsplan enligt Utbildningsstyrelsens modell för skolutveckling. Kommunen deltar i utbildningsstyrelsens skolutvecklingsprojekt benämnt Toppkompetens Fyra delområden: Lärande (Förbättra elevernas inlärningsresultat) Personalens kompetens. (Stärka personalens pedagogiska färdigheter, särskilt inom IKT i undervisningen) Hållbart välbefinnande. (Att stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg uppväxt- och lärmiljö i skolor och läroanstalter.) Ledarskap (Att stärka utbildningsanordnarens strategiska ledarskap) Skolorna har en utarbetad utvecklingsplan med utvalda utvecklingsobjekt som följs upp under planeperioden. Nya arbetsrutiner förankras utgående från skolans läroplan och övriga styrdokument. Målet uppfyllt. Alla skolor har egen utvecklingsplan som ingår i den årliga arbetsplanen. Utvecklingsplanen uppdateras varje läsår. Skolormas lärare deltar i utarbetande och uppföljning av utvecklingsplanen.

54 52(138) Prestationer Elever 20.9 Läsår Svenskspråkiga elever åk Svenskspråkiga elever åk Finskspråkiga elever åk Finskspråkiga elever åk 7-9 i egen kommun Finskspråkiga elever åk 7-9 i Jakobstad Grundskolelever från andra kommuner i Pedersöre Ekonomi Grundläggande utbildning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Gymnasiet Ansvarsperson: rektor Annette Forsman-Sundvik utbildningsdirektör Rolf Sundqvist Nuvarande verksamhet Gymnasiets verksamhetsidé utgår från begreppet delaktighet. Delaktighet innebär att gymnasiet och studerande blir/är delaktiga i utvecklingen av skolan och samhället. Pedersöre kommun räknar med att % av eleverna fortsätter i gymnasium. Pedersöre gymnasium skall vara ett gymnasium som kan konkurrera med andra skolor i nejden beträffande kvalitet och utbud av kurser. Skolan erbjuder specialiseringsalternativ som håller det egna gymnasiet attraktivt och därigenom landsbygden levande. Lärarkårens specialkunskaper utnyttjas vid profilering av skolan. Gymnasiets viktigaste uppgift är att ge en god grund för fortsatta studier. Resultatområdet omfattar ett eget gymnasium samt de studerande som går i gymnasium i andra kommuner. Pedersöre är ett attraktivt gymnasium för ungdomarna i Pedersöre med omnejd.

55 53(138) Mål och resultat 2015 Mål 2015; Gymnasiet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Systematisk utveckling av gymnasiets verksamhet. Utarbetande av utvecklingsplan enligt Utbildningsstyrelsens modell för skolutveckling. Kommunen deltar i utbildningsstyrelsens skolutvecklingsprojekt benämnt Toppkompetens Fyra delområden: Lärande (Förbättra studerandes inlärningsresultat) Personalens kompetens. (Stärka personalens pedagogiska färdigheter, särskilt inom IKT i undervisningen) Hållbart välbefinnande. (Att stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg uppväxt- och lärmiljö i skolor och läroanstalter.) Ledarskap (Att stärka utbildningsanordnarens strategiska ledarskap) Gymnasiet har en utarbetad utvecklingsplan med utvalda utvecklingsobjekt som följs upp under planeperioden. Nya arbetsrutiner förankras utgående från skolans läroplan och övriga styrdokument. Målet uppfyllt. Gymnasiets budget uppgörs så att utbildningens utbud är konkurrenskraftigt i nejden. Antal kurser som erbjuds. Ett brett utbud av fördjupade och tillämpade kurser. Målet uppnått. Gymnasiets projektverksamhet och utbytesprogram med andra utbildningsenheter utvecklas och fördjupas. Samordnat kursutbud eftersträvas. Antal distanskurser som erbjuds tillsammans med nejdens gymnasier. Minst 15 distanskurser kan erbjudas tillsammans med nejdens gymnasier. Målet uppnått. För att profilera och öka attraktionskraften för gymnasiestudier i Pedersöre gymnasium fortsätter satsningen på olika speciallinjer: hälsa, idrott och dans, IKT och internationalism. Antal specialkurser som erbjuds under läsåret. Minst 15 specialkurser erbjuds varje läsår. Målet uppnått. Gymnasiet söker upprätthållartillstånd endera ensamt eller tillsammans med flera gymnasier i nejden. Upprättarhållartillstånd söks som möjliggör att en fullvärdig gymnasieundervisning också fortsättningsvis kan bedrivas i Pedersöre. Ansökan om upprätthållartillstånd sänds in hösten Alla gymnasiekurser som behövs för en examen skall kunna avläggas i Pedersöre gymnasium. Gymnasiereformen förföll i riksdagen och därför blev frågan om ny ansökan av upprätthållartillstånd inaktuell.

56 54(138) Prestationer Antalet studerande 20.9 Läsår Studerande Kommentar Vid Pedersöre gymnasium finns ytterligare 32 ämnesstuderande (2015) som alltså läser en kombiexamen. Dessa studerande är inskrivna vid yrkesläroanstalt och ingår således inte i ovannämnda studerandeantal. Kurserna som hålls faktureras YA. Ekonomi Resultatområde: Övrig undervisning Ekonomi Gymnasieundervisning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Övrig undervisning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Kostnader NETTO Budget Avvikelse Musikinstitutet , ,36 Kvarnen sk , ,22

57 55(138) Projektverksamhet Inom dagvårds- och utbildningsnämndens verksamhetsområde har det blivit vanligare med olika typer av projektverksamhet, oftast finansierade av de statliga myndigheterna dock med en viss kommunal andel. Följande projekt har pågått under 2015: Utveckling av klubbverksamhet, och Projekt som befrämjar utbildningsmässig jämställdhet, Rast i rörelse, 2015 Min egen e-bok, Utveckling och differentiering av lärmiljö LOA (Läs Och Arbeta/Lugn Ombonad Arbetsmiljö) Pedagogisk ICT-handledning Erasmus (Sharing the Joy of Learning) Top-kompetens 2015 Utveckling av specialundervisningens kvalitet Utveckling av verksamhetskulturen inom förskole- och grundläggande utbildningen Utveckling av specialundervisningens kvalitet United in Diversity (Cimo) Ekonomi Projektverksamhet 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

58 56(138) Social- och hälsovård Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. Regionens samarbete inom social- och hälsovården har sex verksamhetsår bakom sig. Utgångspunkten är att verksamheten ska ge trygghet genom att ge en jämlik vård och omsorgsservice åt alla som har behov av det. Under 2015 fortsatte utvecklandet av verksamheten under styrning av gemensamma Social- och hälsovårdsnämnden. Social- och hälsovårdsnämnden har beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. I social- och hälsovårdens verksamhetsmiljö har det under år 2015 funnits många osäkerhetsfaktorer i anslutning till den nationella social- och hälsovårdsreformen (SOTE). I skrivande stund finns det fortfarande inga beslut om den nationella modellen. et visar för Pedersöres del att verksamheten har överskridit budgeten för 2015med cirka Största delen av överskridningarna uppkom inom åldringsvården, där Pedersöre gick euro över budget. Trots beslut om strukturella reformer fortsätter kostnaderna totalt sett att öka för social- och hälsovården. Mot bakgrund av redan genomförda åtgärder, så som stängningen av förlossningsavdelningen med mera, lyckas inte social- och hälsovårdsverket minska de totala kostnaderna. Jämfört med den ursprungliga budgeten för 2015 uppgick överskridningarna till 7 miljoner euro för hela verkets verksamhet. Den korrigerade budgeten för 2015 överskreds med 2,3 miljoner euro. Förvaltning Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för social- och hälsovården inom samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsnämnden sammanträdde elva gånger under året. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig social- och hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Förvaltningen har lyckats minska sina kostnader under Ekonomi Förvaltning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2014 Avvikelse Kostnader NETTO

59 57(138) Äldreomsorg Målsättningen är att erbjuda en regional äldreomsorg som har hög kvalitet och som är jämlik och kostnadseffektiv. Den service som ges inom äldreomsorgen bör vara kundcentrerad, professionell och jämlik. Tyngdpunkten inom äldreomsorgen är den öppna vården. Äldre ska ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Äldre som vårdas på boendeplats ska kunna leva ett innehållsrikt och stimulerande liv, där individens resurser tillvaratas. Vårdinsatser ges med stöd av sakkunnig och professionell personal. Den nya äldreomsorgslagen och de nationella kvalitetsrekommendationerna utgör grunden för den strukturförändring som äldreomsorgen genomgår. Förändringen baserar sig på långsiktig planering, tillgänglig statistik och forskning. Kommunen ska enligt lagen ordna kvalitativa social- och hälsovårdstjänster för äldre personer i rätt tid och i tillräcklig omfattning med tanke på dessa personers servicebehov. Tyngdpunkten har i ökande grad överförts på hemvård med stödfunktioner. Inom hemvården erbjuds vård och omsorg åt klienter som är i sämre skick än tidigare. Förändringen ställer ökade krav på hemvårdens personal. Inom hemvården tas nya arbetsmodeller i bruk, bl.a. ett mobilt system och ett optimeringsprogram för styrning av verksamheten. Med denna investering kan man styra mera tid till klientvård, då arbetstidsuppföljningen och organiseringen av arbetet automatiseras. För Pedersöres del uppgår överskridningarna av budgeten för äldreomsorgen till euro. Ekonomi Äldreomsorg 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Socialomsorg Verksamhetsområdet för socialomsorg omfattas av familje- och vuxensocialarbete, handikappomsorg och missbrukarvård. Socialomsorgen i regionen skall inom ramen för lagstiftningen trygga kommuninvånarnas välfärd, ge tillräcklig närservice samt säkra den yrkesmässiga professionaliteten. Inom socialomsorgen har gjorts beslut om en organisationsförändring, som verkställs i slutet av år 2014 och utvecklas under år Avdelningen för familje- och vuxensocialarbete har delats i tre ansvarsområden: Familjeservicecentral, vuxensocialarbete och integrationsarbete. Istället för en avdelningschef, finns en ansvarsperson för varje delområde, vilken är direkt underställd chefen för socialomsorg. Omstrukturering av barnskyddet påbörjas under slutet av år 2014 och fortsätter under år Barnskyddet indelas i en utredningsenhet och en öppenvårdsenhet och arbetet påbörjas i Jakobstad. En socialarbetare och en socialhandledare avdelas för utredningsarbetet. Eftersträvas att samarbetsområdets alla barnskyddsanmälningar tas emot och utreds i utredningsenheten. Öppenvårdsenhetens socialarbetare arbetar i par med utredningsenhetens personal.

60 58(138) Flyktingarbetet går numera under benämningen integrationsarbete och leds av en ansvarig integrationskoordinator. Arbetet innefattar kvotflyktingar, asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och övriga invandrare. Under år 2015 har arbetet med tyngdpunktsförskjutning från flyktingarbete till integrationsarbete skett. Integrationsarbetet omspänner nu arbete med alla invandrare oberoende av bakgrund, dvs. flykting-, -arbetskrafts-, studerande eller annan bakgrund. Under år 2015 har 42 syriska flyktingar mottagits och 30 asylsökande klienter har beviljats uppehållstillstånd. Nätverk för multiprofessionella team med klienten i centrum har etablerat sin verksamhet. Projektmedel för integrerade servicekedjor för alla invandrare har beviljats och startar Ekonomi Övrig social verksamhet Kostnadsstället innehåller kommunens andel av arbetsmarknadsstödet, kostnader för flyktingmottagning, socialombudsmannatjänster och skuldrådgivning. Ekonomi Socialomsorg 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Övrig social verksamhet 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården arbetar för att trygga befolkningens välmående, hälsa och funktionsförmåga. Inom ramen för befintliga resurser ge befolkningen en professionell, jämlik hälsofrämjande och kostnadseffektiv hälsovård. Hälso- och sjukvården förbereder sig för de utmaningar som social- och hälsovårdsreformen (Sote) medför. Det är ännu oklart på vilket sätt verksamheten påverkas. Diskussioner har pågått under året, men inga beslut har fattats ännu. Alla hälso- och sjukvårdens enheter genomgår intern auditering Utvecklingsrekommendationer som ges efter intern auditering genomförs. Organisationen auditeras externt 2016 för kvalitetserkännande enligt SHQS. - Verkställts enligt plan.

61 59(138) En barn- och ungdomspsykiater har anställts. Överläkaren i fysiatri är ansvarig för mentalvårdsbyråns dagavdelning. Psykiater konsulterar regelbundet på dagavdelningen. En integrerad verksamhetsmodell för mentalvårdsbyrån, dagavdelningen, hemrehabilitering och boenden samt beroendevården har förberetts för verkställighet i början av år Avdelningen för kirurgi, dagkirurgi och gynekologi vidareutvecklas till en funktionell samavdelning "operativa specialiteter/allmänmedicin". De kirurgiska processerna (poliklinik, patientförberedelse och information, operationssal, avdelning) vidareutvecklas. Processen har pågått under året och fortsätter år Ekonomi Mottagningsverksamheten i Pedersöre koncentreras till två mottagningar år 2016 (Esse och Bennäs), samtidigt kompletteras närservicen vid behov med mobila lösningar. Synergieffekter kan uppnås om hvcmottagningsverksamhet, munhälsovård och hemvård finns i gemensamma utrymmen. Från halva året överförs resterande hemsjukvård till hemvård. Överföringen av hemsjukvården har verkställts enligt plan. I december stängdes en mottagning i Pedersöre. Utrymmen för Esse mottagning och hemvård renoveras under år Purmo mottagning har öppet två dagar per vecka sedan maj, vilket fungerat tillfredsställande. Hälso- och sjukvård 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Kostnader NETTO Miljöhälsovård Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Hälsoinspektionen och veterinärvården utför myndighetsövervakning och arbetet styrs till största delen av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och regionförvaltningsverket. Hälsoinspektionen genomgår en del förändringar, OIVA-systemet som togs i bruk 2013 har utvidgats under Systemet med sk.smiley-symboler som resultat från inspektionerna, har förverkligats. Centrala datasystem som KUTI och YHTI har tagits ibruk för registering och uppföljning av övervakningen. Veterinärvården erbjuder basveterinärvård för nytto-och sällskapsdjur under vardagar samt akut veterinärvård under övriga tider. Veterinärmottagningar finns i Bennäs, Jakobstad och Nykarleby. Ekonomi Miljöhälsovård 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Kostnader NETTO

62 60(138) Resultatområde: Specialsjukvård Ansvarsperson: Göran Honga/Stefan Svenfors Resultatområdet omfattar den specialistledda sjukvården inom Vasa sjukvårdsdistrikt samt specialsjukvård i andra inrättningar, bl.a. universitetssjukhus. Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun är en serviceorganisation för offentliga specialsjukvårdstjänster ägd av 13 städer och kommuner inom landskapet Österbotten Sjukvårdsdistriktets produktion bibehölls under 2015 i etablerade former. Verksamhets- och volymmässigt överskred distriktet sina målsättningar. Resultatet för 2015 överskred budgeten. Verksamhetsintäkterna var 242,1 miljoner euro, de överskred budgeten med 8 miljoner euro, dvs. 3,4 %. Verksamhetskostnaderna var 226,9 miljoner euro, de överskred budgeten med 2,8 %. Den största överskridningen av budgeten utgjorde vård i andra inrättningar där nedläggningen av förlossningsverksamheten och den krävande jouren i Jakobstad medförde att patienterna anlitade Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt i större utsträckning än tidigare. Det ekonomiska resultatet efter krediteringarna blev 5,7 miljoner euro. Sjukvårdsdistriktets styrelse beslutade kreditera ägarkommunerna 4 miljoner euro i samband med december månads fakturering, så att krediteringen kommer kommunerna till godo i deras bokslut för år Investeringarna uppgick till 14 miljoner euro, vilket var 0,1 miljoner mindre än budgeterat. Byggandet av nya och renoveringen av gamla utrymmen pågick under hela året. Det största projektet under arbete var det nya sjukhusapoteket, vilket beräknas bli slutfört år Genomförandet av byggnads- och renoveringsprogrammet är en förutsättning för effektivitets- och sparmålen skall kunna uppnås under planeperioden. Eftersom de aviserade sote-strukturlagarna inte träder fullt i kraft förrän 2019 måste sådana nödvändiga investeringar som tryggar centralsjukhusets framtid göras ännu i distriktets regi. Sjukvårdsdistriktets totalfakturering till Pedersöre kommun 2015 uppgick till euro, vilket är cirka 1,6 miljoner euro mera än den ursprungliga budgeten för Kommunfullmäktige i Pedersöre gjorde en budgetändring under året innehållande en höjning på 1,4 miljoner. Den förhöjda budgeten överskreds med euro. Ekonomi Specialsjukvård 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Kostnader NETTO

63 61(138) Budget Antal á pris Antal á pris Vasa centralsjukhus Pkl-besök/somatik ,00 295, ,00 294,62 Pkl-besök/psykiatri ,00 290, ,00 248,50 Vårddagar/somatik ,00 851,00 0 0,00 Vårddagar/psykiatri ,00 508, ,00 535,60 Hjärtpaket 0 0,00 0,00 0 0,00 Hjärtpakets outlier 0 0,00 0,00 0 0,00 Drg-paket , , ,21 Outlier-dagar ,00 776, ,00 755,59 Klinikfärdiga patienter 0 0,00 0, ,00 758,33 Andningsförlamade patienter 0, ,00 983,00 Patienthem ,00 172,00 Totalt , ,00 Återbetalning ,00 Totalt , ,00 Vård i andra inrättningar Pkl-besök univ/somatik , ,00 Pkl-besök univ./psyk ,00 900,00 Pkl-besök övriga/somatik ,00 Pkl-besökövriga/psykiatri ,00 Pkl-besök MHSO/somatik 1 287,00 Pkl-besök MHSO/psykiatri 0,00 Pkl-besök medicinsk rehab , ,00 Vårddagar univ./somatik , ,00 Vårddagar univ./psyk , ,00 Vårddagar övriga/somatik ,00 Vårddagar övriga/psyk ,00 Vårddagar MHSO/somatik ,00 Vårddagar MHSO/psyk. 0,00 Vårddagar mediinsk rehab. 0,00 0,00 Åtgårdspaket övr.sjukhus, bädd Åtgårdspaket övr.sjukhus, öppenv. Åtgårdspaket univ.sjukhus, bädd Åtgårdspaket univ.sjukhus, öppen Övriga inrättningar Totalt , ,00 Gemensamma betalningsandelar Kreditering för köavk. Kreditering för dyr vård ,00 Medlemsavgift ,00 Spec.sjukv. jourberedskapsavg ,00 Prehospitala akutvården ,00 Tilläggsbet. För dyr vård ,00 Utjämningsavg. För dyr vård Totalt , ,00 Vsvd:s budget samt kommunens förverkligat , ,00 Pedersöre kommuns budget ,00

64 62(138) Tekniska nämnden Deltagit i Deltagit i Antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Snellman, Stefan, ordf. 9/9 Östman, Majvor - Backlund, Christian, viceordf. 7/9 Cederström, Tiina - Backlund, Marlene 9/9 Forsblom, Terése - Berger, Helena 7/9 Stenmark, Tore 2 Edström, Carola 9/9 Ingerström, Andreas - Källman, Carl-Johan 9/9 Holmblad, Birgitte - Nybacka, Sofia 8/9 Häggman, Sixten 1 Snellman, Matts 9/9 Tolvers, Åsa - Sundkvist, John 8/9 Ekman, Stephan 1 Finne, Per-Erik, kst-representant 9/9 Liljedahl-Lund, Yvonne, föredragande Björkvik, Lillemor, sekreterare Nämnden höll under året 9 protokollförda möten under vilka behandlades 128 paragrafer. Vid mötena har efter behov även vägmästaren och bitr. fastighetschefen varit närvarande. Under nämnden verkar en vägförrättningssektion som handhar kommunens vägförrättningar. Den av kommunstyrelsen tillsatta planläggningssektionen är budgeterad under tekniska nämnden. Vägförrättningssektionen och planläggningssektionen håller egna protokollförda möten. Till vägförrättningssektionen hör Carl-Johan Källman ordf., Carola Edström och Stefan Snellman, som sekreterare fungerar Stefan Hellund. Resultatområde: Förvaltning Ansvarsperson: tekniska verkets chef Yvonne Liljedahl-Lund Verksamhetsidé Tekniska nämndens målsättning är att upprätthålla en välfungerande basservice nära befolkningen inom kommunen. De producerade tjänsterna ska bidra till ett trivsamt boende och möjliggöra goda kommunikationer till arbetsplatser och olika servicepunkter. Upprätthållande av goda fastighetsbestånd underlättar verksamheten för både interna och utomstående aktörer. Tekniska kansliets primära uppgift är att upprätthålla den kommunaltekniska servicen i kommunen. Tekniska kansliet bidrar med sakkunskap, rådgivning, ledning och kanslifunktioner. Avdelningen ansvarar för en kontinuerlig utveckling inom sektorn.

65 63(138) Mål och resultat 2015 Mål 2015; Förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Förvaltningens målsättning är att skapa förutsättningar så att varje sektor kan förverkliga sina målsättningar. Sektorernas uppnådda målsättning. 100 % = uppnådda mål. Målet kan anses uppnådda till rätt hög grad. Arbetsfördelningen inom avdelningen ses över. Jämn fördelning av arbetsuppgifter. Rättvisa, effektivitet och trivsel på arbetet. Arbetsfördelningen har preciserats och delvist omfördelats. Ekonomi Tekniska nämnden Förvaltning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Tillverkning för eget bruk Kostnader NETTO Kommentar Minusresultatet på personalkostnadssidan beror på att tidigare chefen för tekniska verkets hade övertidsarbete som utbetalades i form av lön. Anslaget för kontors-, bank- och experttjänster överskreds också bl.a. på grund av kostnader för kopieringsmaskiner och kontorsmaterial samt kursverksamhet. Nya gardiner till tekniska avdelningen köptes efter fönsterbyte på kommungårdens gamla del. Sessionssalens många fönster ledde till översskridning av budgeten för inventarierna. Arbetsuppgifterna har till vissa delar omfördelats inom tekniska verket och ansvarsområdet har ökat för en del tjänsteinnehavare. Resultatområde: Mätning Ansvarsperson: byråtekniker och mätningstekniker Tage Back Nuvarande verksamhet Arbetet utförs av en planläggare och en mätningstekniker. Huvuduppgifterna för mätningsteknikern är följande: Upprätthållande av ett databaserat baskartasystem Utföra kartläggningar Handha utpålningar av tomter och byggnader Kartlägga och påla ut vägar och avlopp Datastödsuppgifter inom tekniska avdelningen Uppfölja och komplettera adressystemet Rita mindre detalj- och delgeneralplaner Uppgöra mindre gatu- och vägritningar

66 64(138) Värdera mindre skogsbestånd Framställa och modifiera speciella kartor Godkänna nya och kompletterade baskartor Uppgöra enhetsberäkningar för enskilda vägar Kundservice Mål och resultat 2015 Mål 2015; Mätning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kontinuerlig uppdatering av baskartorna. Snabb service åt kunderna både gällande kartutskrifter och terrängarbete. Kartornas korrekthet. 95 % Färska flygbilder finns att tillgå. Ekonomi Byggarens väntetid minimal. Mätning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Kostnader NETTO Resultatområde: Lokaltjänster, byggnader Ansvarsperson: tf. bitr. fastighetschef Fredrik Djupsjöbacka Verksamhetsidé Verksamhetsområdet omfattar drift och underhåll av kommunens byggnader. Avdelningen medverkar även i planering och förverkligande av olika byggprojekt i kommunal regi. Avdelningen tillhandahåller disponentservice och fastighetsunderhållstjänster till av kommunen hel- och delägda fastighets- och bostadsbolag. Avdelningen ansvarar även för uthyrning av kommunens bostadslägenheter samt för uthyrning av industriutrymmen åt företagare. Nuvarande verksamhet Kommunens eget fastighetsbestånd uppgår till m 2 (våningsyta)/ m 3. Hyr ut utrymmen internt till övriga sektorer samt externt till privatpersoner och företag. Ansvarar för driften av kommunens fastighetsbestånd. Ansvarar för underhållet av kommunens fastighetsbestånd. Medverkar i planeringen och förverkligandet av byggprojekt i kommunal regi. Säljer fastighetsservicetjänster till kommunägda bolag, fastighetsbeståndet utgör m 2 (våningsyta)/ m 3.

67 65(138) Mål och resultat 2015 Mål 2015; Lokaltjänster byggnader Utvärderingskriterier Målnivå Resultat - Kartläggning med målsättning att minska på energiförbrukningen. - Utveckla fastigheternas underhåll. Energiåtgång samt kostnad per m 2 och m 3, elförbrukning samt kostnad per m 2 och m 3. Fortsatt kartläggning. Konkreta årgärder. P.g.a. den stora arbetsmängden har målet inte uppnåtts. Prestationer Byggnader i kommunens direkta ägo m 2 / m 3 varav hyreslägenheter 6 st/351 m 2 Hall- och industriutrymmen m 2 / m 3 Fastighets- och bostadsbolag - Bab Vallbo - Fab Bennäs Servicecentrum - Fab Pedersöre bostäder - Bab Tegelbruksvägen - Fab Edsevögården - Fab Storbacken II Under det gångna året har följande byggprojekt färdigställts/påbörjats: Huvudbiblioteket 600 m 2 /3 000 m 3 Östensö skola 142 m 3 /490 m 3 Forsby skola 75 m 2 Lappfors daghem vattentak Boende Nuvarande verksamhet Valet av hyresgäster, i samråd med fastighetschefen, samt praktiska frågor gällande uthyrningen av kommunens ca 200 hyresbostäder utgör en stor del av verksamheten. Resultatområdet omfattar även handhavandet av bostadsfrågor med anknytning till statsbelånad bostadsproduktion och den kommunala bostadslånefonden samt övervakning av bostadslånens säkerheter. Verksamhetsidé Att bereda kommuninvånare möjlighet till ändamålsenliga och mångsidiga boendealternativ till rimligt pris i alla kommundelar.

68 66(138) Godkännande av hyresgäster Bostadskansliet fungerar alltmera som förmedlare av hyresbostäder till bostadssökande. Byråsekreteraren har i samråd med fastighetschefen behandlat drygt 100 bostadsansökningar till olika fastighetsbolag och till kommunens egna hyresbostäder. Bostadslånefonden År 2015 beviljades euro som lån. I räntor och amorteringar inflöt under året ,80 euro. Fondens disponibla medel uppgick till ,59 euro. Låneräntan som är bunden till grundräntan var under hela året 0,25 %. För byggande eller köp av egnahemshus beviljades 12 lån och för köp av aktielägenhet 2 lån. Som säkerhet för lånens återbetalning har enbart godkänts inteckning (eller aktiebrev) med första prioritet. Reparations- och energiunderstöd 2015 Reparationsunderstöd till ett belopp av sammanlagt euro beviljades till 12 sökande, huvudsakligen för förbättrande av åldringars bostäder. Av summan utgjorde euro i energiunderstöd, som betalades till 3 sökande. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Boende Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Uppnå balans i tillgång och efterfrågan på olika bostadstyper. Efterfrågan på lediga bostäder varierar kraftigt i de olika kommundelarna. Speciellt önskan om radhusboende kan sällan uppfyllas. 60 % Fortfarande finns en kö till radhuslägenheterna medan enstaka lägenheter i höghusen står tomma. Tillsammans med fastighetschefen försöka uppnå en ekonomiskt hållbar bostadspolitik. Hyresbeläggningen i hyreshusen. 80 % För att få kontinuitet i uthyrandet har lägenheter i dåligt skick rustats upp så fort det varit möjligt. Detta har haft en positiv inverkan på beläggningen. Fortsatt verksamhet kring bostadslånefonden och utveckla denna enligt behov. Antal beviljade lån. 100 % Efterfrågan på kommunalt lån har ökat då grundräntan sjunkit. Beviljats 16 lån. Ge kommuninvånarna nödig information om möjligheter till statliga stöd och lättnader. Uppdatera stadgor och anvisningar. 100 % Informationen fungerat till belåtenhet.

69 67(138) Ekonomi Lokaltjänster, byggnader 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Som framgår ovan har nettobokslutets budgeterade plusresultat inte uppnåtts. Orsaken är bl.a. följande: Verksamhetsintäkterna har inte varit tillräckligt höga. Beredskapsersättningar, övertidstimmar vid strömavbrott och stormskador. Behovet av experttjänster har varit hög under året p.g.a. sjukskrivningar. Byggande och underhåll av maskiner, inventarier, byggnadsmaterial, avfallskostnader. Purmo barackskolas kostnader har påverkat kostnaderna starkt. Kostnader för barackskolan och dess installationer överskred beräkningarna med Omändringar vid Bennäs servicecenter för Två Systrar Söta överskred budgeten med Branden vid Sursik skola har orsakat extra kostnader för Resultatområde: Trafikleder Ansvarsperson: vägmästare Stefan Hellund Nuvarande verksamhet Verksamheten omfattar nybyggnad, grundförbättring och underhåll av trafikleder och grönområden samt trafiksäkerhetsärenden. Begreppet underhåll innefattar sommar- och vinterunderhåll av byggplane- och enskilda vägar samt underhåll av vägbelysning. Verksamheten sköts till största delen genom entreprenadavtal. Kommunens maskinpark används dock maximalt i den mån kapaciteten räcker till. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Trafikleder Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Upprätthålla vägstandarden genom effektivt och kostnadsmedvetet system Gator 66 km Enskilda vägar 272 km Lättleder 27 km Vägbelysning st. Plogning; privata, pensionärer, pälsfarmer 180 km 100 % = uppnådda mål Målen kan ses uppnådda till rätt hög grad

70 68(138) Prestationer Nybyggande av gator Kyrkoby; Sandåkers kommunalteknik Ytteresse; Slätkulla kommunalteknik påbörjades Purmo; Nybyggarvägen lättled Bennäs; Mjölvägen breddning + lättled Grundförbättring av gator Bennäs; Mjölvägen dränering Bennäs; Sursikvägen omändring av refug samt lättled Kyrkoby; Bennäsvägen industriområde Sandsund; Aspelinsgränd Vägförbättring, enskilda vägar Östensö; Östensövägen ny bro (75 % statsbidrag) Esse; Lillbackavägen ny vägsträckning påbörjades Ytbeläggningar, detaljplanevägar Sandsund Ytteresse Överesse Bennäs Kållby Edsevö Ilappningar, saneringar Ytbeläggningar, enskilda vägar Emmovägen Vägbelysning Sandsund; Skolhusvägen, Bennäsvägen samt Sandsund södra Ytteresse; Slätkulla skede 2 Ekonomi Trafikleder 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Plusresultatet för trafikleder beror främst på att inkomsterna var större än budgeterat bl.a. statsbidraget för Strömmenbron. Även den snöfattiga vintern gjorde att vägunderhållet underskred de budgeterade kostnaderna.

71 69(138) Resultatområde: Markområden Ansvarsperson: trädgårdsmästare/arbetsledare Hans Björklund Nuvarande verksamhet Till verksamhetsområde hör huvudsakligen underhåll av kommunens skogsbestånd ca 620 ha, impediment ca 186 ha, byggplaneområden och parkområden ca 131 ha, sammanlagt ca 937 ha. Åkermark i kommunens ägo ca 124 ha utarrenderas för 5-årsperioder genom auktion till jordbrukare. Skogen sköts i samråd med Skogsvårdsföreningen. Lannäslunds lantbruksskola handhar i undervisningssyfte skötseln av ca 100 ha skog i Skutnabba. I verksamhetsområdet ingår planering och underhåll av grönområde och parker på byggplaneområden på ca 131 ha. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Markområden Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Sträva till en bättre skötsel av områden samt effektivera användningen av maskinparken. Effektivera avverkningen av energiskog samt slutavverkningar. Uppföljning av skogsbruksplan. Avkastningar från avverkningar. 80 % Målet uppnåddes. 100 % Intäkter större än beräknat. Utarbeta skötselnivåer för entreprenörer och av kommunen utfört arbeten. Uppföljning av skötselnivåer 80 % Skötselnivån höjdes märkbart på grönområdena till samma kostnad. Prestationer Skutnabbaskiftet har i skolningssyfte huggits och gallrats av Lannäslunds skolor. Grönområdena har skötts av entreprenörer och egna anställda enligt den uppgjorda klassificeringen. Kommunen har bedrivit ett aktivt skogsbruk under året med kalavverkningar, gallringar, röjningar och förnyelse av skogar. Virkesförsäljningen gav en större intäkt än beräknat. Avfallshantering Ansvarsperson: vägmästare Stefan Hellund Nuvarande verksamhet Ab Ekorosk Oy ansvarar för avfallshanteringen i kommunen. Alla f.d. avstjälpningsplatser i kommunen är stängda och till största delen återställda. Kommunen har i första hand för eget behov upprätthållit vissa platser för mottagning av sten och jordmassor. Anslaget innehåller kommunens kostnadsandel till avfallsnämnden och kostnader för kommunens eget producerade avfall.

72 70(138) Mål och resultat 2015 Mål 2015; Avfallshantering Underhåll av områden för lagring av jordmassor. Resultat Målet uppnåddes Ekonomi Markområden 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Avloppsverket Ansvarsperson: tf. driftschef Patricia Forsström Verksamhet Till verksamheten hör byggande och underhåll av avloppsledningar, brunnar, pumpstationer samt reningsverk. Genom ett fortlöpande underhåll av kommunens avloppsanläggningar uppnås en god service åt kommuninnevånarna samtidigt som miljöbelastningen minskar. Underhållet av ledningsnätet sköts i egen regi med undantag av el- och automatikinstallationer, pumpreparationer samt grävarbeten. Större byggnadsprojekt ges ut på hel- eller delentreprenad. Pedersöre kommun har ett statsfinansierat samprojekt tillsammans med Pedersöre Vatten, Jakobstads Vatten, Esse Vatten och Kronoby Vatten & Avlopp. Stora VA-projektet resulterar i en tryggad vattenförsörjning samt en ökad kapacitet gällande avloppshanteringen. Skede 1 blev slutfört och där ingick bl.a. en ny avloppspumpstation i Edsevö. Första delen av skede 2 påbörjades hösten Hela projektet väntas ta 2-3 år att slutföra. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Avloppsverket Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Arbeta för att målen på verksamhetssidan förverkligas. Fortsätta utbyggnaden av avloppsnätet på glesbygden. Avloppsverkets kapitalprojekt prioriteras av tekniska nämnden i början av året. Förbättra effektiviteten i arbetsutförandet (underhåll samt entreprenadarbeten). Förverkligande av finansiering. Ändamålsenliga och fungerande lösningar. 90 % Målet förverkligades, effektiviteten förbättrades enligt de uppsatta målen. 30 % Staraby-Skutnabbaprojektet skede II slutfördes. 100 % Samtliga projekt blev utförda till 100 %.

73 71(138) Prestationer Staraby-Skutnabba skede III påbörjades. Utbyggande av Slätkulla kommunalteknik har påbörjats. Stora VA-projektet; skede I slutfördes och skede II påbörjades. Förnyandet av två pumpstationer i Ytteresse har slutförts. Utbyggnad och sanering av brunnar och ledningar. Ekonomi Avloppsverket 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Avloppsverkets resultaträkning Verksamhetens intäkter Omsättning , ,09 Avloppsvattenavgifter , ,09 Avloppsvattenavgifter intern , ,00 Övriga intäkter , ,62 Övriga intäkter intern 885,60 845,60 Verksamhetens kostnader Material och förnödenheter , ,23 Köp av tjänster , ,44 Personalkostnader , ,56 Löner och arvoden , ,40 Lönebikostnader , ,16 Pensionskostnader , ,52 Övriga lönebikostnader , ,64 Avskrivningar enligt plan , ,31 Övriga kostnader , ,68 Övriga kostnader intern , ,15 Rörelseunder-/överskott , ,94 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 1 313, ,75 Övriga finansiella intäkter 2 904, ,05 Räntekostnader 0,00 0,00 Ersättning för restkapital , ,02 Under-/överskott före överföring till reserver , ,72 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,72

74 72(138) Avloppsverkets balans AKTIVA , ,68 A BESTÅENDE AKTIVA II Materiella tillgångar , ,57 3. Fasta konstruktioner och anordningar , ,57 II Fordringar , ,11 1. Kundfordringar , ,11 PASSIVA , ,68 A EGET KAPITAL , ,94 I Restkapital , ,22 VI Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,72 D FRÄMMANDE KAPITAL , ,74 I Långfristigt , ,54 3. Lån från offentliga samfund 1 892, ,15 4. Övriga skulder , ,39 II Kortfristigt , ,20 3. Lån från offentliga samfund 1 892, ,12 6. Skulder till leverantörer , ,35 7. Övriga skulder , ,78 8. Resultatregleringar 4 024, ,95

75 73(138) Avloppsverkets finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott - underskott , ,94 Avskrivningar och nedskrivningar , ,31 Finansiella intäkter och kostnader , ,22 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,77 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,00 Försäljningsink. av tillgångar bland best.aktiva ,41 0,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,74 Finansieringens kassaflöde Förändring av lånebeståndet Minskning av långfristiga lån , ,37 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av fordringar , ,39 Förändringar av räntefria skulder , ,35 Finansieringens kassaflöde , ,59 Inverkan på kommunens likvida medel , ,85

76 74(138) Resultatområde: Övrig verksamhet Ansvarsperson: vägmästare Stefan Hellund Verksamhet Upprätthålla en fungerande enhet som förmår handha grundunderhållet på av kommunen införskaffade anläggningar och markområden för kommuninvånarnas bästa. Betjänar andra sektorer gällande transporter och olika utryckningar och insatser. Handhar gatu- och vägunderhåll samt skötsel av grönområden. Enheten underhåller och utför i viss mån nybyggnadsarbeten av kommunalteknik på nya och befintliga detaljplaneområden. Resultatområdet består av verksamheterna maskincentralen och verkstaden samt projektlöner som påförs underhålls- och investeringsprojekt. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Övrig verksamhet Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Förverkliga de i verksamhetsidén uppsatta målen. Förbättra effektiviteten i arbetsutförandet. 100 % = uppnådda mål Målen kan anses uppfyllda till rätt hög grad. Sträva till en bättre skötsel av områden samt effektivare användargrad av fordonsparken. Förnya fordonsparken enligt investeringsprogrammet. Effektivare arbetsledning och övervakning. Investeringsprogrammets uppföljning. 80 % Målet uppfylldes väl. 100 % Investeringsprogrammet uppfylldes inte. Ekonomi Övrig verksamhet 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Tillverkning för eget bruk Kostnader NETTO Kommentar: Minusresultatet beror främst på lägre intäkter från maskincentralen än budgeterat samt höga kostnader för underhåll av maskiner och utrustningar.

77 75(138) Brand- och räddningsväsendet Pedersöre Österbottens regionräddningsverk Enligt lagen om räddningsväsendet ansvarar kommunerna för räddningsväsendet och staten styr och övervakar verksamhetens lagenlighet. Lagen om räddningsväsendet förpliktar kommunerna att sköta om förebyggandet av olyckor, skyddandet av människor, egendom och miljö samt räddandet av människor ur olyckor, eldsvådor och andra farosituationer. Till lagen hör även befolkningsskyddet, till vilket hör att skydda befolkningen i undantagsförhållanden och att förbereda sig för detta i form av byggandet av befolkningsskydd, upprätthållandet av lednings-, kommunikations- och alarmeringssystem samt planerandet av de organisationer och skyddsåtgärder som behövs vid undantagsförhållanden. Enligt avtal med Pedersöre kommun skall regionräddningsverket svara för skötseln av räddningsväsendet och oljebekämpningen inom Pedersöre kommuns område i enlighet med gällande lagar och förordningar, av inrikesministeriet givna direktiv och anvisningar samt av fullmäktige i Pedersöre kommun godkänd plan för räddningsväsendets grundservicenivå. Ekonomi 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Kostnader NETTO

78 76(138) Byggnadsnämnden Ansvarsperson: byggnadsinspektör Carina Ahlvik-Fors Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Häggman, Roger, ordf. 18/18 Björknäs-Flinck, Anitha - Björkskog, Nils-Erik, viceordf. 15/18 Backlund, Marlene 2 Backlund, Margot 13/18 Thors, Anders - Dahlin, Gunilla 13/18 Bjon, Carl-Axel - Enkvist, Carina 18/18 Punsar, Kennet - Hjulfors, Bernhard 17/18 Snellman, Patrik - Perälä Nyman, Nina 14/18 Berger, Helena 4 Rif, Peter 17/18 Hagman, Joel t.o.m Nybacka, Matias fr.o.m Sten, Hans-Erik 14/18 Inborr, Gun 3 Lindfors, Ralf, kst-repr. 15/18 Ahlvik-Fors, Carina, föredragande o. sekreterare Byggnadsnämnden har under året hållit 18 ordinarie sammanträden, 1 miljösyn och 1 syneförrättning. Byggnadsinspektören har under året fungerat som föredragande och sekreterare i byggnadsnämnden. Vid förhinder har biträdande byggnadsinspektören fungerat som ställföreträdare. Verksamhetsidé Byggnadsnämndens och byggnadstillsynsbyråns övergripande målsättning med verksamheten är att genom rådgivning och övervakning främja ekologiskt, ekonomiskt och till miljön välanpassat byggande samt att informera om aktuella förändringar. I och med detta strävar man samtidigt till att åstadkomma så hållbar utveckling som möjligt i byggandet. Nuvarande verksamhet Byggnadsnämndens och byggnadstillsynsbyråns huvudsakliga uppgiftsområden: - Fungera som kommunens tillsynsmyndighet enligt MBL 21 - Bygglov, åtgärdstillstånd, undantagsbeslut och beslut angående behov av planering - Övervakning av byggandet - Övervakning av marktäktstillstånd - Landsbygdsnäringens lån och bidrag - Rådgivning - Reparationsrådgivning och -bidrag

79 77(138) Mål och resultat 2015 Mål 2015; Byggnadstillsyn Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Styrning av egna processer, verksamhet och resurser. Eventuell onödig byråkrati skalas bort. Den byråkrati som fordras för att erhålla lagliga bygglovs- med flera beslut måste finnas. Självbedömning. Få igång registrering av processer och beskrivningar av verksamheten. Nöjaktigt. Vid beredning av bygglov och andra tillstånd sträva efter att bringa mervärde i den bebyggda miljön genom att styra byggnadsplaneringen i enlighet med principer om hållbar utveckling. Understryka för den som planerar inleda ett byggprojekt vilket ansvar han själv har och att han ifall han inte själv har behövlig sakkunskap anlitar utomstående sådana. Genom rådgivning och vägledning få byggarna att inse att det för erhållande av ett bra slutresultat lönar sig att anlita kompetenta planerare. Information Ett byggnadsbestånd som står på en hög kvalitativ och funktionell nivå Nöjaktigt. Kundvänlig, lättillgänglig och aktiv service, som beaktar den jämlika behandlingen av kunderna och det allmänna intresset. Vara noga med att klart och koncist svara på kundernas frågor samt att behandla kunderna lika i likartade frågor. Lättanträffbara tjänsteutövare. Kundenkät. Nöjda kunder Kundenkäten visar att majoriteten av kunderna är nöjda. Mål och relationstal Beviljade bygglov under 2015 var 182 st, vilket kan jämföras med 200 st enligt målsättningen i kommunplanen. Antalet beviljade åtgärdstillstånd är flera än målsättningen och antalet godkända anmälningsärenden ligger lite över planen. Antalet färdigställda byggnader under året är 110 st. Jämfört med antal byggnader för vilka beviljats lov ger det inte en fullständigt rättvis bild av situationen, emedan byggarna inte alltid anmäler om ibruktagning och slutsyn. Gjorda beslut har protokollförts under 289 paragrafer, 104 bygglov har beviljats av nämnden och 78 bygglov av byggnadsinspektören, 64 åtgärdstillstånd har beviljats av byggnadsinspektörerna för mindre byggnadsåtgärder och 66 ansökningar har godkänts som anmälningsärenden. Beviljade rivningslov är 5 st. Avgöranden angående behov av planering enligt 137 MarkByggL utgör 11 st och undantag beviljade av nämnden 7 st. År 2015 beviljades energi- och reparationsbidrag med anslag från ARA för 12 st olika projekt ( och 33 st år 2014).

80 78(138) Då byggnadsnämndens verksamhet är lagstadgad, beror det på byggnadskonjunkturerna och kommuninvånarnas behov av tillstånd och därav föranledd tillsyn hur mycket de lagstadgade tjänsterna efterfrågas. Den sammanlagda byggnadskubiken under året uppgick till m 3 ( m 3 år 2014) Uppdelade i grupper fördelar sig de beviljade byggloven enligt följande: Egnahemhus,nya Radhus Parhus Flervåningsbostadshus, renovering Grundrenoveringar samt tillbyggnader av egnahemshus Renovering o. tillbyggnad av parhus Ekonomibyggnader, garage Fritidshus o. bastubyggnader Skolor, daghem, nya o. tillbyggnader Församlingshem Allmänna byggnader Industri o. småindustrihus samt lagerbyggnader Affärs- o. övriga butiksbyggnader Ladugårdar, svinhus, djurstall Pälsdjursfarmer, servicehus, skugghus, nya o. tillbyggnader Häststall Övriga byggnader för jord- o. skogsbruk Övriga byggnader Beviljade bygglov På detaljplanområde har beviljats lov för 6 (5) egnahemshus, 4 (4) parhus och 0 (3) radhus På generalplanområde har beviljats lov för 13 (23) egnahemshus och 0 (1) parhus På oplanerat område har beviljats lov för 5 (4) egnahemshus och 2 (0) parhus (År 2014 inom parentes) De beviljade bostadshusen, antal lägenheter fördelar sig mellan olika byar enligt följande: Nya hus Lgh Våningsyta m 2 Forsby, generalplan Karby, ingen plan Katternö, ingen plan Kyrkoby, detaljplan Kyrkoby, generalplan Kållby, detaljplan Lepplax, ingen plan Östensö, generalplan Nederlappfors, generalplan Ytteresse, detaljplan

81 79(138) Nya hus Lgh Våningsyta m 2 Ytteresse, generalplan Ytteresse, ingen plan Överesse, detaljplan Nederpurmo, detaljplan Nederpurmo, generalplan Överpurmo, generalplan Överpurmo, ingen plan (40) nya hus 36 (52) lgh (6 796) Ekonomi Byggnadsnämnden 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

82 80(138) Miljövårdsnämnden Ansvarsperson: miljövårdssekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Johansson, Tommy, ordf. 11/11 Forsblom, Susanne - Stenmark, Tore, viceordf. 10/11 Mattjus, Camilla 1 Kass-Anttila, Pia 10/11 Höglund, Lena - Lindvall, Yvonne 11/11 Bodbacka, Karola - Lönnqvist, Kaj 11/11 Wikström, Ronny - Rönnlund, Carina 11/11 Jussila, Martin - Sandberg, Ola 11/11 Kanckos, Mattias - Åman, Carola 9/11 Ahlskog, Peter - Forsström-Fellman, Anette, kst-repr. 7/11 Sundqvist-Pellinen, Sonja, föredragande och sekreterare Nuvarande verksamhet - handha den kommunala miljövårdsmyndighetens åligganden - handläggning av miljötillståndsärenden och övervakning av miljötillstånd - handläggning av marktäktsärenden - uppföljning av miljöns tillstånd - bistå övriga förvaltningsenheter med utlåtanden och sakkunskap i miljöfrågor - bistå allmänheten med information och rådgivning i miljöfrågor Mål och resultat 2015 Mål 2015; Miljövård Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Uppgörande av kommunala miljöskyddsföreskrifter. Innehållsförteckning och huvudrubriker klara. 100 % Inte uppnådd. Den på-gående uppdatering av alla miljövårdens ramlagar bör vara utförd innan miljöskyddsföreskrifterna uppgörs. Behandlingstiden för tillståndsgivande relativt kort. Behandlingstiden 2-3 mån 100 % Behandlingstiden uppnådd. Projektet Uppgörande av skyddsplaner för grundvattenområden i Pedersöre, Nykarleby och Jakobstad Tryckning och fördelning av skyddsplanen. 100 % Skyddsplanen tryckt och utdelad. Guide för markägare på grundvattenområden tryckt och utdelad till alla markägare.

83 81(138) Mål 2015; Miljövård Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Deltagande i nationella specialveckor som berör miljön, samt medverka till att stärka Pedersöres image som en kommun som strävar till ekologist hållbara lösningar. Projektansökan för EU-projekt Tillsammans för bra vatten och miljö VYYHTI under tiden Temaföreläsningar och informationstillfällen 1-2 tillfällen Infotillfälle angående dikning ordnades vid Sursik auditorium Tillfället öppet för allmänheten. NTM-centralens tjänstemän föreläste. Informations- och diskussionstillfälle angående det nya projektet samt vattenvård i allmänhet ordnades vid Lappfors skidstuga Mått och relationstal Miljötillstånd Registreringar och beslut Marktäktstillstånd Utlåtande för bygglov Utlåtande för avloppsvattenbehandling Utlåtande till andra myndigheter Muddringar och dikning Beslut om bidrag Stacklagringar samt spridning i undantagsfall Projekt, kartläggningar, undersökningar EU-projekt Ekonomi Miljövårdsnämnden 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

84 82(138) Kulturnämnden Ansvarsperson: kulturchef Ulrika Stenmark Deltagit i Deltagit i Antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Björkell, Ulrika, ordf. 6/7 Häll-Kanckos, Gunilla - Pettersson, Martin, viceordf. 5/7 Forsblom, Susanne - Bergqvist, Sture 4/7 Bonde, Petter 2 Finnberg, Linda 5/7 Mattjus-Sandström, Monica 2 Höglund, Lena 2/7 Backman, Mats 2 Mård, Marie 6/7 Forsblom, Ann-Britt - Törnfeldt, Alexander 6/7 Sundqvist, Emil - Wiklund, Isabella 6/7 Blomström, Bo-Erik - Virkama, Kim 7/7 Björklund, Ritva - Eriksson, Roger, kst-representant 4/7 Stenmark, Ulrika, föredragande Lund, Solveig, sekreterare Nuvarande verksamhet Verksamheten omfattar bibliotek, medborgarinstitutet, kultur-, ungdoms- och nykterhetsarbete. Till kulturavdelningen hör även idrottsbyrån (som svarar inför idrottsnämnden). Kulturnämnden ska med sin verksamhet skapa förutsättningar för en meningsfull fritid och för livslångt lärande. Avdelningen arbetar aktivt med kommunens sociala kapital, dvs. kulturlivet och tredje sektorn, som har stor betydelse för kommunens livskraft och folkhälsa. Arbetet är inriktat på att öka den positiva hälsan; gemenskapskänsla och välbefinnande bland kommuninvånarna. Välmående och aktiva kommuninvånare är nöjda invånare som trivs. Ett rikt kulturliv ökar kommunens attraktionskraft hos både invånare, företagare och besökare. Riskerna för utanförskap och utslagning minskar. Verksamhet 2015 Nämnden höll under året 7 protokollförda möten med sammanlagt 73 paragrafer. Föredragande i kulturnämnden är kulturchefen. Medborgarinstitutets rektor, ungdomssekreterare samt bibliotekschefen har vid behov kallats som sakkunniga. Bibliotekschefen är sekreterare vid kulturnämndens möten. Huvudbibliotekets renovering och tillbyggnad färdigställdes under Hela kulturavdelningen kunde flytta in under samma tak i oktober Invigningsfest med program och inbjudna hölls Huset fick vid invigningen namnet Kulturhuset-Kulttuuritalo AX. Namnet tillkom på förslag av Johanna Öst Häggblom. Öst Häggblom har även tillsammans med Ida Häggblom planerat layout och skyltning i Kulturhuset AX samt designat en logo för huset. Den av kulturnämnden tillsatta konstinköpsgruppen, med uppdrag att införskaffa konst för utsmyckning av kommunens fastigheter och stöda lokala konstnärer, har samlats till två protokollförda möten. Konstinköpsgruppens medlemmar är Gun Anderssén-Wilhelms (ordförande), Pia Öst, Nicken Nyqvist samt kulturnämndens representant Kim Virkama. Kulturchefen är konstinköpsgruppens sekreterare. Konstinköpsgruppen fokuserade under 2015 på en väggillustration till huvudbiblioteket. För projektet anlitades Johanna Öst Häggblom och Ida Häggblom som planerade och verkställde projektet innan invigningen av Kulturhuset AX. Tema för år 2015 var fortsättningsvis föreningsverksamhet.

85 83(138) Pedersöreveckan arrangerades 2015 för andra gången. Pedersöreveckans mål är att erbjuda föreningar och företag en möjlighet att på ett varierat sätt presentera sig för båda egna invånare och för utomstående. Föreningarna har visat varierat intresset att delta i veckans program och de flesta föreningar har haft begränsade resurser och intresset av att delta i programmet. Kulturnämnden reserverade 830 för medverkande i Pedersöreveckan. Endast två aktörer anhöll och beviljades stöd för medverkan i programmet. Kulturavdelningen kunde trots varierat intresse göra en gemensam satsning med föreningar och företag i kommunen och samla 30 programpunkter Tio av programmen stod kulturavdelningen för, varav Utterledens vandringsmaraton var mest arbetskrävande. 280 vandrare deltog i vandringen utspritt på två dagar. Två programpunkter återkom från 2014: Trädgård & kreativa rum samt NärMat administrerades från kulturbyrån men förverkligades av privatpersoner och företag. Föreningarna bidrog med nio programpunkter. Övriga program förverkligades av privatpersoner och Dagcenter Lyo. I programmet inkluderades även SLEF:s årsfestprogram som arrangerades i kommunen under den aktuella veckan. Barnkarnevalen i anslutning till hantverkarmarknaden reducerades till barnteater och ansiktsmålning i kommungården i och med att stora delar av huvudbiblioteket var byggarbetsplats. Kulturnämnden ordnade traditionsenlig fest den 6 december med Emina Arnautovic som festtalare. Pedersöreklockan tilldelades Gun Anderssén-Wilhelms. Ida Holmlund och Tom Wilhelms uppvaktades för årets kulturprestationer. Detta år stod Pedersöre värd för festligheterna på Nationella Veterandagen den 27 april. Kulturbyrån ordnade arrangemanget och förutom hedersgästerna, var elever från Sursik skola inbjudna. Projektet kring samarbetet med skola och daghem har inte förverkligats. De ansökta projektmedlen beviljades inte. En arbetsgrupp för förverkligande av kulturplan har tillsatts. Arbetet fortsätter således Mål och resultat 2015 Mål 2015; Kulturnämnden förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Gemensamma visioner och mål för hela avdelningens verksamhet i nya biblioteket/kulturhuset. Huvudbiblioteket och kulturavdelningens utrymmen färdigställs. Aktiv planering av aktiviteter och evenemang i kulturavdelningens nya utrymmen. Synlig och mångsidig verksamhet. Avdelningen flyttade in i oktober och kulturhuset kulttuuritalo AX hade officiell invigningsfest den 27 oktober. En gemensam grafisk profil. Arbetet för en gemensam grafisk profil är påbörjad.

86 84(138) Mål 2015; Kulturnämnden förvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Aktiva föreningar. Uppföljning av reviderade bidragskriterier. Föreningarnas aktiviteter synligare. Antalet anmälda evenemang till kommunens händelsekalender har ökat. Föreningarna bidrar med program till Pedersöreveckan. 30 programpunkter utannonserades i Pedersöreveckans program. 11 förverkligades av föreningar, 10 program administrerades eller arrangerades helt av kulturavdelningen. Övriga program var i privat regi, dagcenter Lyo och SLEF. Ökad synlighet för kulturevenemang och kulturutbud. Koordinera Pedersöreveckan. Utterledens maratonvandring. Mångsidigt kulturutbud Utterledens vandringsmaraton ordnades decemberfest. Traditionsenlig fest den 6 december Synliggöra och förenkla samarbetet mellan kulturavdelningen, skola och daghem. Beviljad extern finansiering för förverkligande av projektplan. Projektanställd som sammanställer en plan för samarbetet. Projektfinansiering icke beviljad. Ekonomi Kulturnämnden Förvaltning 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

87 85(138) Resultatområde: Bibliotek Ansvarsperson: bibliotekschef Solveig Lund Verksamheten 2015 År 2015 var ett exceptionellt år för biblioteket. Under huvudbibliotekets renoverings- och tillbyggnadstid var verksamheten under drygt åtta månader förlagd till en liten lokal, dit endast ca 10 % av bokbeståndet rymdes. Resten uppbevarades i ett lager, därifrån böcker hämtades enligt kundernas reserveringar. Dessutom var huvudbiblioteket stängt under sammanlagt drygt en månad. Purmo bibliotekslokal utdömdes under våren, och stängdes I slutet av augusti öppnades det i en barack, som inte heller den rymmer hela bokbeståndet. Därför var det inte heller oväntat att utlåningen minskat med 10 %. Till en del har de enheter som är närmast Bennäs fångat upp huvudbibliotekets bortfall. Lepplax biblioteks utökning av lånen fortsätter stadigt. Lånen till skolorna minskade i ungefär samma omfattning som totala utlåningen: 2015 var de mot året innan. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Bibliotek Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Huvudbiblioteket renoveras och byggs till. Purmo biblioteks renovering planeras och inleds. Planeringen av Kyrkoby biblioteks utvidgning inleds. Lokalerna är ändamålsenliga ur kundsynvinkel och personalen mår bra i lokalerna. Överesse bibliotek tar över kommunbyråfunktionen. Användningen av enheterna utvecklas innehållsmässigt och användningsgraden stiger. Huvudbiblioteket färdigställdes och öppnades den 27 oktober. Antalet besökare översteg antal besökare Planeringen av Purmo bibliotek inleddes, biblioteket flyttade ut i barack. Överesse bibliotek övertog kommunbyrå funktionen, antalet besökare steg under året trots att lånen sjönk något. Planeringen av Kyrkoby bibliotek är uppskjuten.

88 86(138) Mål 2015; Bibliotek Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Bibliotekets tjänster vad gäller läsfrämjande verksamhet och sam-arbete med skolor och daghem utvecklas. Projekt där behov kartläggs och mål ställs upp. Bättre förutsättningar för en kontinuerlig verksamhet skapas. Biblioteket erhöll projektbidrag för kartläggning och utveckling av samarbete skola bibliotek. Projektet startade i januari Antalet undervisningstillfällen i biblioteksanvändning ökade med ca 60 %. Purmo biblioteks personal har ordnat läsfrämjande evenemang för både elever, föräldrar och personal i olika delar av kommunen. En process med mål att uppgradera Lepplax utlåningsstation till bibliotek, genomförs. Lepplax utlåningsstations öppettider ökar. Lepplax utlånings-station kan bättre svara mot de behov som finns. Kulturnämnden beslöt att Lepplax är bibliotek Öppethållningstiden har inte utökats pga bristande resurser. Trots att huvudbiblioteket hade mindre öppet under året, tog planeringen av det nya huset, samt transport till och från boklagret i Esse så pass mycket tid att det inte fanns möjlighet att ge bort tid från huvudbiblioteket. Årets målgrupp är föreningarna. Biblioteket utvecklar samarbetet med föreningarna. Samarbetet ger upphov till nya verksamhetsformer. Föreningen Foto-Artis ställde ut i Galleri Bruno.

89 87(138) Mått och relationstal Utlåning Förändring % Huvudbiblioteket Kyrkoby bibliotek Kållby biliotek Purmo bibliotek Ytteresse bibliotek Överesse bibliotek Lappfors utlåningsstation Lepplax bibliotek Sundby utlåningsstation Summa Evenemangen under året var också av naturliga skäl färre än under föregående år, 24 stycken mot 30 året innan, men de drog nästan lika stor publik som året innan: mot Många av evenemangen utgör läsfrämjande verksamhet som personalen i Purmo stått för, målgrupp har varit både föräldrar och elever i olika delar av kommunen. De evenemang som ordnades under öppningsveckan i Kulturhuset AX samlade stora skaror. Fredrika-biblioteken inledde ett samarbete med Vasa landskapsbibliotek kring anskaffning och distribution av e-böcker. Ekonomi Biblioteket 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer: För verksamheten har följande externa finansiering beviljats: Från Regionförvaltningsverket för nya tekniska lösningar (har i sin helhet flyttats över till 2016) för utveckling av användarutbildningen (största delen har flyttats över till 2016) för resekostnader personalens fortbildning utomlands och internationell konferens i landet Från Svenska kulturfonden 800 för författarbesök Från Undervisnings- och kulturministeriet, inköpsstöd till förlagen för bokanskaffning

90 88(138) Resultatområde: Medborgarinstitutet Ansvarsperson: rektor Monica Svenfelt Nuvarande verksamhet Medborgarinstitutet skapar goda miljöer för inlärning och utveckling i Pedersöre kommun. Möjlighet till självförverkligande och personlig utveckling erbjuds kommuninvånarna genom ett brett kursutbud som riktar sig till vuxna, men även till barn och ungdomar. Kursverksamheten är decentraliserad och bedrivs i kommunens samtliga byar, på ca 50 olika kursplatser. En stor del av verksamheten bedrivs i kommunens skolor, men även många marthagårdar, byagårdar och samlingshus används som kursplatser. Kursutbudet är varierat för att erbjuda möjlighet till en meningsfull, utvecklande fritidssysselsättning åt så stor del av befolkningen som möjligt. Personal år 2015: Rektor, en heltidskanslist, och en deltidskanslist (70 %). Under början av året sköttes deltidsbefattningen av två olika personer. Dessutom fanns två fast anställda lärare på medborgarinstitutet, en musiklärare samt en textillärare. Mål och resultat 2015 Mål 2015; MI Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Kursverksamhetens volym bibehålls på nuvarande nivå. Ett stort intresse för och ett aktivt deltagande i kursverksamheten. En aktiv marknadsföring av kursverksamheten, samt ett kursutbud som svarar mot efterfrågan kommer att upprätthålla antalet undervisningstimmar. De studerandes och kursdeltagarnas antal bibehålls på nuvarande nivå med hjälp av ett kursutbud som svarar mot efterfrågan samt en aktiv marknadsföring. Ca undervisningstimmar och ca 400 kurser fysiska studerande och kursdeltagare totalt undervisningstimmar och 383 kurser har genomförts under året. Under året har kurserna haft kursdeltagare. Antalet fysiska personer har inte kunnat räknas p.g.a. byte av datasystem mitt under året. Höja undervisningens kvalitet genom - fortbildning av personalen och Såväl fast anställd personal som timlärare erbjuds någon form av fortbildning. Timlärarna har möjlighet att söka om bidrag för fortbildning, samt att delta i andra MI-kurser som en form av fortbildning. 45 timlärare har fått fortbildning i form av gratis MI-kurs (normalt en kurs per termin/ lärare). Tre dansledare deltog i kursen i dansledarpedagogik som institutet ordnade. Totalt 15 timlärare har fått bidrag för fortbildningsdagar hos andra utbildningsarrangörer.

91 89(138) Mål 2015; MI Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Höja undervisningens kvalitet genom - deltagande i utvecklingsprojekt Extern finansiering Deltagande i 1 2 utvecklingsprojekt. Pedersöre MI administrerar UBS utvecklingsprojekt FlexLär, ett regionalt samarbetsprojekt gällande virtuell utbildning, med Norra Ligans institut samt för FlexLär2 även Väståbolands institut och Kimitoöns Institut som samarbetspartner. Kulturavdelningens tema för år 2015 är Föreningar. Medborgarinstitutet intensifierar sitt samarbete med ortens föreningar. Medborgarinstitutets personal deltar i informationstillfällen för föreningar, och i olika föreningsaktiviteter. Institutets söker aktivt samarbete med olika föreningar. Ett antal kurser (5-10) ordnas i samarbete med olika föreningar i Pedersöre. Medborgarinstitutet har ordnat totalt 18 kurser i olika slag av samarbete med lokala föreningar (se bilaga). Dessutom har 3 st första hjälpkurser samt en kurs för avläggande av hygienpass ordnats, och dessa betjänar speciellt föreningarna. Öka medborgarinstitutets tillgänglighet och underlätta deltagarnas anmälningar på nätet. Ta i bruk ett nytt elektroniskt kursadministrationsprogram för att underlätta informa-tionsgången såväl mellan kursdeltagarna och institutet som med timlärarna. Välfungerande informationsflöde mellan institutet och kursdeltagare/timlärare, och även mellan deltagarna och timlärarna. Under året har kursadministrationsprogrammet ekurs tagits i bruk. Under höstterminen kom 49 % av kursanmäl-ningarna via nätet. Med det tidigare systemet var nätanmälningarna 41 %. Ekurs har medfört smidiga möjligheter att sända meddelanden till såväl kursdeltagare och lärare, vilket har underlättat kansliarbetet, speciellt sedan telefonoperatörens (DNAs) möjligheter att sända grupp- SMS föll bort under hösten.

92 90(138) Prestationer År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Mål 2015 Antal kurser /lektion, totala kostnader*) 76,80 78,39 79,14 85,15 79,44 /lektion, exkl. inkomster 60,03 61,91 59,05 62,21 = enhetspris /lektion, exkl. ink. + statsbidrag 19,35 21,71 19,77 26,26 Studerande, fysisk personer Uppgift saknas Kursdeltagare, totalt Antal lektioner, totalt Antal lektioner berättigade till statsbidrag Självfinansieringsgrad (kommun) % 25,20 27,70 24,98 30,80 *)bruttolektionspriset exkl. FlexLär-kostnader 80,55 Ekonomi Medborgarinstitutet 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Kommentarer Totala kostnader för medborgarinstitutets verksamhet under år 2015 var Intäkterna (kursavgifter, projektmedel) uppsteg till Då statsandelarna för medborgarinstitutsverksamheten under året var totalt uppsteg kommunens självfinansiering till för medborgarinstitutets verksamhet. I de totala kostnaderna ingår kostnaderna för FlexLär-projekten, totalt , vilket höjer bruttolektionspriset utan att belasta ekonomin, eftersom hela summan ersatts med projektmedel från utbildningsstyrelsen. Bruttolektionspriset utan FlexLärkostnaderna skulle vara 80,55. Det särskilda statsbidraget för grundläggande konstundervisning på 1,40 per kommuninvånare har från år 2015 sammanförts till allmän kommunal basservice och kan inte mera direkt räknas medborgarinstitutet tillgodo på samma sätt som tidigare. Extern finansiering: Av utbildningsstyrelsens studiesedelmedel, som är avsedda att sänka deltagaravgifter för vissa grupper, har under året använts för ändamålet. Utbildningsstyrelsen har även beviljat kvalitets- och utvecklingsunderstöd för ett regionalt samarbetsprojekt för utvecklande av virtuell undervisning, FlexLär-projekten. I FlexLär1-projekten var instituten i Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Kronoby och Karleby samarbetspartners. I FlexLär2-projektet var förutom dessa även Väståbolands och Kimitoöns institut samarbetspartners. Under år 2015 har av de totala FlexLär-projektmedlen ( ) använts Övriga kommentarer: Den totala budgeten för verksamhetens kostnader överskreds med , medan de förväntade intäkterna överskreds med Av nettobudgeten har 99 % använts.

93 91(138) Resultatområde: Kulturarbete Ansvarsperson: kulturchef Ulrika Stenmark Nuvarande verksamhet Kulturbyrån strävar efter att ge kommuninvånarna möjligheter att uppleva olika former av kultur. Stödformer till föreningar, enskilda konstutövare och arbetsgrupper är en viktig del av Kulturbyråns verksamhet. Tillsammans bjuder vi invånarna på ett rikt och mångsidigt kulturutbud. Kulturbyrån ordnar aktiviteter och traditionsenliga fester för invånarna och arrangerar kulturresor till olika skådespel och musikevenemang utanför den egna kommunen. Verksamheten har alla kommuninvånare som målgrupp och förutom publika arrangemang ordnas aktiviteter bl.a. i daghem, skolor och äldreboenden. Mål och resultat 2015 Mål 2015; Kulturarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Årets tema; föreningsverksamhet. Antalet evenemang i händelsekalendern. Antalet gemensamma evenemang. Föreningarna synliga på pedersore.fi/evenemangskalendern. Antalet evenemang har ökat i händelsekalendern. 105 evenemang i kalendern (april-dec) varav 77 är i föreningars regi. Varav 52 evenemang verkställs av föreningar med stöd av kulturnämnden eller i samarbete med Kulturbyrån. Mångsidigt kulturutbud för barn och unga. Antalet workshops och evenemang för barn. Antalet program i skola och daghem. Kvalitativ barnverksamhet med stor spridning. 12 tidsresor i daghem Museibesök i Jakobstad (5 grupper). Barnteater i AX (öppet för alla). Barnteater i kommungården (öppet för alla). Tidsresa för åk 8. Street-tema läger (åk 1-6: öppet för intresserade). Streetdance workshop (öppet för alla). Dockteater för alla förskolor. Barnteater på sportlov (öppet för alla). Folkmusik i skolan (projekt för alla i åk 1-6 enligt skolans val). Klubb i Lepplax.

94 92(138) Mål 2015; Kulturarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Ge lokala förmågor en scen att uppträda på. Antalet evenemang/antalet besökare. Mångsidigt kulturutbud som intresserar. Fokus på folkmusik (tre evenemang under året) Aktivt projektarbete. Utvärdering av Handante. Ny projektansökan baserad på Handantes resultat. Beviljad finansiering för nytt projekt. Ingen ny ansökan inlämnad i anslutning till Handante. Ekonomi Kulturarbete 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO Resultatområde: Ungdomsarbete Ansvarsperson: ungdomssekreterare Mari-Louise Backlund Nuvarande verksamhet Ungdomsbyrån ordnade fritidsverksamhet för ungdomar. Ungdomsbyrån samarbetar med ungdomsföreningarna, 4H och kommunens skolor för samanvändning av resurserna. Barnläger, evenemang och resor ordnas eller understöds årligen. Flera gemensamma projekt och åtaganden förverkligades i samarbete med övriga kommuner t.ex. ungdomsrådgivningsportalen Decibel, ungdomsverkstaden vid After Eight samt de uppsökande ungdomsarbetarna som jobbar för hela regionen. De uppsökande ungdomsarbetarna hjälper ungdomar som riskerar att marginaliseras. Bidrag delades ut till ungdomsföreningar för att få aktiviteter i byarna. Ungdomsrådet har varit mycket aktivt med studiebesök till riksdagshuset och många möten och arbetsgrupper under året. Ledarutbildning ordnades år i samarbete med Hälsa och Trafik samt med Kronoby kommun. Ungdomsledaren arbetade aktivt ute på fältet med olika barn och ungdomsgrupper.

95 93(138) Mål och resultat 2015 Mål 2015; Ungdomsarbete Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Motverka utslagning av unga. Utveckla det befintliga nätverkssamarbete. Samarbete med uppsökarna. Ungdomar får stöd och vägledning av vuxna Nätverksamarbetet med övriga kommuner har varit intensivt under året kring serviceutbudet för ungdomar. Föreningsverksamhet. Utveckla föreningsbidrag. Aktivt samarbete med ungdomsbyrån. Aktiva föreningar marknadsför sin verksamhet för barn och unga. Aktivt föreningsstöd. Bidrag delades ut till 15 föreningar. Ungdomsutrymmen/ Aktivitetsplats i Sandsund. Ungdomsutrymmen beaktas vid planeringen av Kyrkobyskolas tillbyggnad. Samlingsplats/ aktiviteter åt ungdomar i Sandsund. Finns med. Varierande verksamhet som intresserar och aktiverar. Aktivt föreningssamarbete. Samarbeta kring olika ungdomsprojekt. Utökade aktivitetsmöjligheter för barn och unga. Gemensam klubbverksamhet i föreningshus och skolor. Drogförebyggande arbete i skolan. Powerclub för åk 5-6 EOS-sponsorering Sponsorera föreläsare, gratis material till skolorna. Drogförebyggande information är en integrerad del av ungdomsbyråns verksamhet. PC klubb i Purmo. Gratis material har getts till skolorna. EOS-tidningen subventionerades. Föreläsare har ordnats. Aktivt ungdomsråd. Ungdomar ska diskutera/ besluta om ungdoms frågor. Diskussions möte med kommunstyrelsen. 5 möten/år + möte med kommunstyrelsen. Ungdomsrådet hade 7 möten, och många arbetsgruppsmöten + 1 med kommunstyrelsen. Upprätthålla ungdomsportalen Decibel. Antalet ungdomar som använder decibel. Ungdomar ska snabbt få hjälp och stöd vid behov. Ungdomsportalen har haft frågor och besökare. Ekonomi Ungdomsarbete 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

96 94(138) Idrottsnämnden Ansvarsperson: idrottssekreterare Leif Harjulin Deltagit i Deltagit i antal sam- antal sam- Ordinarie manträden Ersättare manträden Wärn, Mathias, ordf. 4/4 Forsman, Anna - Björnvik, Michaela, viceordf. 3/4 Nybacka, Matias 1 Back, Susanne 3/4 Vikström, Rasmus - Borgmästars, Yvonne 4/4 Sundqvist, Ola - Enqvist, Ann-Christine 4/4 Vikström, Simon - Nylund, Markus 4/4 Höglund, Regina - Sandström, Andreas 3/4 Pettersson, Karin - Öst, Frej 4/4 Rönnlund, Carina - Holmäng, Johanna kst.repr. -/4 Harjulin, Leif, föredragande och sekreterare Nuvarande verksamhet - Genom ett stort antal bas- och näridrottsanläggningar erbjuda en god idrottsservice - Ansvarar för underhållet av Pedersöre idrottscentrum, Pedersöre skidcentrum, fotbollsplaner samt simplatser, vandringsleder, elljusspår och isplaner - Samarbete med föreningar och andra instanser är av stor vikt - Traditionellt föreningsinfo hålls - Idrottsbibliotek ett samarbetsprojekt med kultursektorn - Skolmästerskap i samarbete med föreningar hålls i skidning, ishockey, fotboll och friidrott - Kommunens FM medaljörer premieras på kommunens dag - Motionslotteri för prestationer från motionslådor - Inom ramen för hallbidraget erbjuds föreningar träningstider i såväl Tellushallen och AW arenan - Tider för skolor och allmänheten köps i AW arenan Mål och resultat 2015 Mål 2015; Idrottsnämnden Utveckla verksamhetsförutsättningarna för föreningarna. Utvärderingskriterier Målnivå Resultat Verksamhetsbidrag Budget Fördelat Byggande av anläggningar. 6 st byggprojekt Renovering av Åvallen. Överesse ishockeyrink PFF + EIK matchklocka PP snöskoter IFK skridskoslipare Idrottscentret. Centralidrottsplanen. Förnyande av löpbanor. Utfört till 100 % Utfört till 100 %.

97 95(138) Anläggningar Centralidrottsplanens löpbanor har förnyats efter 15 års användning. Saltex utförde arbete till en kostnad av Utterleden besöktes av ca personer och antalet besökare till Lostenen uppgick till ca Åvallens fotbollsplan har renoverats och förstorats till 115 x 75m. Till Överesse har skaffats en ny ishockeyrink. Ytterligare har bidrag har beviljats åt PFF och EIK för matchklocka, åt PP för snöskoter och åt IFK Lepplax för skridskovässare. Anskaffningar har gjorts i form av en ny traktorgräsklippare, ett antal fotbollsmål, utrustning till gymmet samt redskap till idrottsplaner. Samtliga anläggningar är i flitig användning och kräver kontinuerlig och sakkunnig skötsel. Ett stort antal underhålls- och reparationsarbeten har utförts på samtliga anläggningar. Säkerhetskontroller har utförts av klätterväggen och gymmet av tillkallade entreprenörer. Kungs fastighetsservice fungerar som gräsklippningsentreprenör för åren Prestationer Mål Förverk Verksamhetsbidrag (1 000 ) 58,7 59,3 59,9 59,9 59,9 Underhåll av anläggningar (1 000 ) 88,0 96,4 91,0 84,0 84,0 Gräsplaner, m 2 (1 000 m 2 ) 63,0 63,0 65,0 66,0 66,0 Elljusspår, km 23,9 23,9 23,9 23,9 23,9 Isplaner/rinkar, st Byggprojekt, st Besökare (1 000 pers.): - Sportis Pedersöre idrottscentrum Utterleden Lostenen AW-arena, köptider allmänheten 3 3,4 skolor, daghem 4,7 5,0 Motionsprestationer (1 000 st) 46, Idrottsnämnden fördelade bidrag enligt följande: * verksamhetsbidrag Genom att målmedvetet utveckla samarbetet med föreningar och privata vid byggande och underhåll av anläggningar, har såväl de kvantitativa som de kvalitativa målsättningarna förverkligats. Också effektivitetsmålen har uppfyllts genom att med talkoinsatser och kostnadsersättningar åstadkomma stor nytta med små medel till glädje för alla användargrupper. Ekonomi Idrottsnämnden 2014 Budget 2015 Budgetändring Totalt 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader NETTO

98 96(138) Budgetjämförelse för investeringsdelen Tablå över investeringsdelen 2015 Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Kommunstyrelsen Husbyggnad totalt Utgifter , , , , ,04 Inkomster ,00 0, , , ,00 Nettoutgifter , , , , ,04 Planeringsanslag Utgifter ,00 0, , , , ,90 25,70 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0, , , , ,90 Lappfors daghem Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,07 113,62 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter 0, , , , ,07 Kyrkoby skola tillbyggnad Utgifter ,00 0, ,00 0, ,00 0, ,00 0,00 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,00 0, ,00 Bennäs skola Utgifter ,00 0, ,00 0, ,00 0, ,00 0,00 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,00 0, ,00 Kommungården i Bennäs Utgifter , , ,00 0, , , ,62 108,89 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,62 Aktika hallen Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,65 7,24 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,65 Pedersheim, kylning, ventilation, varuintag Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,96 4,60 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,96 Forsby skola, renovering Utgifter ,00 0, , , , , ,21 99,47 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter ,00 0, , , , , ,21

99 97(138) Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Huvudbiblioteket tillbyggnad Utgifter , , ,00 0, , , ,88 90,01 % Inkomster ,00 0, , , , ,00 71,43 % Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,12 105,32 % Centralidrottsplan Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,00 89,77 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,00 69,77 % Östensö skola Utgifter ,00 0, , , , , ,32 107,66 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, , , , , ,32 Pedersöre gymnasium och Sursik skola Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,33 1,63 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,33 Betelkyrkan, Pietro rivning Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,73 33,78 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,73 Förnyande av fastighetsautomatik Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,77 111,16 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,77 Forsby skola, renovering Utgifter , ,60 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 100,62 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,00 Nettoutgifter , ,60 0,00 0,00 0, , ,00 Purmo skola renovering Utgifter , , ,00 0, , , ,00 1,39 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,00 Purmo skola nybyggnad Utgifter ,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,72 0,56 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,72

100 98(138) Kostnads- Användn beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Esselunden renovering + kylning Utgifter ,00 0, ,00 0, , , ,82 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter ,00 0, ,00 0, , , ,82 Ytteesse skolområde, aktivitetsplan + flyttning av rinken Utgifter , , ,00 0, , , ,30 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0, , , ,30 Fast egendom Köp av markområden Utgifter , ,00 0, , , ,50 Inkomster ,00 0, ,00 0, , ,94 5,94 Nettoutgifter , ,00 0, , , ,44 Lösegendom Köp av anläggningstillgångar totalt Utgifter , ,00 0, , , ,43 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,00 0, , , ,43 Skolornas ADB Utgifter , , ,53-100,53 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,53-100,53 Köksutrustning Utgifter , , , ,97 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,97 Uppgradering av adb-system Utgifter , , , ,10 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,10 Datautrustning till förskolor och daghem Utgifter , , ,08-19,08 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,08-19,08 Grundläggande utbildning, kopiatorer Utgifter , , , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,00

101 99(138) Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Skolornas inventarier Utgifter ,00 0, , ,04 43,96 Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,04 43,96 Bärbara datorer Pedersöre gymnasium Utgifter , , , ,00 5,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 5,00 Bärbara datorer (studentskrivningar) Utgifter ,00 0, , ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,00 0,00 Datanätverk och servrar Pedersöre gymnasium Utgifter ,00 0, , ,79-153,79 Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,79-153,79 Samkommuner totalt Utgifter , ,00 0, , ,76 22,24 99,98 % Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgifter , ,00 0, , ,76 22,24 99,98 % Vasa Sjukvårdsdistrikt Utgifter , , , ,96 16,04 99,98 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , ,96 16,04 99,98 % Kronoby Folkhöskola Utgifter 9 530, , , ,80 6,20 99,93 % Värdepapper Aktier och andelar Utgifter , ,00 0, , , ,21 46,33 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , , ,21 46,33 % Övr.utg.med lång verkningstid Specialprojekt Utgifter , ,00 0, , , ,30 108,47 % Inkomster , , , , ,00 93,79 % Nettoutgifter , , , , ,30 124,64 %

102 100(138) Kostnads- Användn Använt av beräkning under Ursprunglig Förändr. Budget Användning Avvikelse kostnadsb. o förändr. tidigare år budget i efter budgeten förändr. Tekniska nämnden Publik egendom totalt Utgifter , , , , , ,03 100,24 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , , , , ,03 100,24 % Byggande av vägar Utgifter , , , , ,04 879,96 99,76 % Inkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettoutgifter , , ,04 879,96 Asfaltering Utgifter , , , , ,15 392,85 99,72 % Inkomster Nettoutgifter , , ,15 392,85 Vägbelysning Utgifter , , , , ,72 796,28 98,72 % Inkomster Nettoutgifter , , ,72 796,28 Parker, plantering Utgifter , , , , , ,12 107,52 % Inkomster Nettoutgifter , , , ,12 Avloppsverket Byggande av ledningar Utgifter , , , , , ,08 103,14 % Inkomster , , , , ,41 118,47 % Nettoutgifter , , , , , ,33 98,83 % Investering totalt Utgifter , , , , ,01 Inkomster ,00 0, , , ,35 Netto , , , , ,36

103 101(138) Budgetjämförelse för resultaträkningsdelen Tablå över budgetens resultaträkningsdel Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Budget efter förändringar Utfall Avvikelse Verksamhetens intäkter , , , , ,21 Försäljningsintäkter ,00 0, , , ,41 Avgiftsintäkter ,83 0, , , ,26 Understöd och bidrag ,00-3, , , ,18 Övriga verksamhetsintäkter , , , , ,64 Tillverkning för eget bruk ,00 0, , , ,57 Verksamhetens kostnader , , , , ,22 Personalkostnader ,00 3, , , ,01 Löner och arvoden ,00 3, , , ,69 Lönebikostnader ,00 0, , , ,70 Pensionskostnader ,00 1, , , ,04 Övriga lönebikostnader ,00-1, , , ,34 Köp av tjänster , , , , ,63 Material, förnödenheter och varor ,00 0, , , ,95 Understöd , , , , ,95 Övriga verksamhetskostnader , , , , ,42 Verksamhetsbidrag , , , , ,58 Skatteinkomster , , , , ,14 Statsandelar , , , , ,00 Finansiella intäkter och kostnader ,00 0, , , ,16 Ränteintäkter ,00 0, , , ,96 Övriga finansiella intäkter ,00 0, , , ,83 Räntekostnader ,00 0, , , ,87 Övriga finansiella kostnader ,00 0, , , ,42 Årsbidrag , , , , ,72 Avskrivningar och nedskrivningar ,00 0, , , ,45 Avskrivningar enligt plan ,00 0, , , ,45 Räkenskapsperiodens resultat 1 098, , , , ,17 Föräändringar i reserver och fonder ,00 0, , , ,74 Ökn.(-) el. minskning (+) av avskr.diff ,00 0, , , ,74 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , , , , ,91

104 102(138) Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunglig budget Budgetändring Budget inklusive ändring Avvikelse Kommunalskatt , , , , ,73 Andel av intäkten av samfundskatt ,00 0, , , ,78 Fastighetsskatt ,00 0, , , ,91 Skatteinkomster totalt , , , , ,14 Grunderna för bestämmande av kommunalskatten Skatteår Bokförda skatteinkomster Inkomstskatteprocent Beskattningsbar inkomst Förändring % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,20 Specifikation av statsandelarna Ursprunglig budget Budget inklusive ändring Bokförda statsandelar Budgetändring Avvikelse Statsandelar Statsandel för kommunal basservice , , , , ,00 Utjämning av statsandel på basis av skatteinkomster ,00 0, , , ,00 Utjämning till följd av systemändring 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet ,00 0, , , , , , , , ,00

105 103(138) Budgetjämförelse för finansieringsdelen Tablå över finansieringsdelen Budget Budget- Budget Utfall Avvikelse ändringar efter ändringar Verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag , , , , ,72 Korrektivposter till internt tillförda medel ,00 0, , , ,57 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , , , , ,42 Finansieringsandelar för ,00 0, , , ,00 investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva ,00 0, , ,94 5,94 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , ,65 Finansieringens kassaflöde Förändring i utlåningen Ökning av utlåningen ,00 0, ,00 0, ,00 Minskning av utlåningen ,00 0, , , ,00 Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 0, ,00 0, ,00 Minskning av långfristiga lån ,00 0, , , ,88 Förändringar av kortfristiga lån 0,00 0,00 0, , ,00 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,00 Förändringar av fordringar ,00 0, , , ,71 Förändring av räntefria skulder 0,00 0,00 0, , ,49 Finansieringens kassaflöde , , , ,90

106 104(138) Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Tusental Anslag Beräknade inkomster 1) Urspr. budget Förändring i budgeten Budget efter förändring Utfall Avvikelse Urspr. budget Föränd ring i budget en Budget efter förändring Utfall Avvikelse DRIFTSEKONOMIDEL Kommunstyrelsen Centralvalnämnden N Revisorerna N Allmän förvaltning N Ekonomiförvaltning N Avbytarservice N Utvecklingsprojekt N Landsbygdsnämnden Utvecklande av gårdsbruket N Dagvårds- och utbildningsnämnden Förvaltning N Barndagvård N Förskoleundervisning N Morgon- o eftermiddagsverks N Grundskolan N Gymnasieundervisning N Projektverksamhet N Övrig utbildning på andra sta N Övrig undervisning N Social- och hälsovård Förvaltning N Äldreomsorg N Socialomsorg N Övrig socialverksamhet N Hälso- och sjukvård N Miljöhälsovård N Specialsjukvård Specialsjukvård N Tekniska nämnden Förvaltning N Mätning och planläggning N Lokaltjänster byggnader N Trafikleder N Markområden N Avloppsverket N Övrig verksamhet N Brand- och räddningsväsendet N Byggnadsnämnden N Miljövårdsnämnden N Kulturnämnden Förvaltning N Bibliotek och projekt N Medborgarinstitutet N Kulturarbete N Ungdomsarbete N Idrottsnämnden N Korrektivposter försäljn.förlust/vinst RESULTATRÄKNINGSDEL 0 Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader

107 105(138) Tusental Anslag Beräknade inkomster Förändring Budget Förändring Budget 1) Urspr. budget i budgeten efter förändring Utfall Avvikelse Urspr. budget i budgeten efter förändring Utfall Avvikelse INVESTERINGSDEL Husbyggnad Planeringsanslag Fastigheter försäljning Lappfors daghem Kyrkoby skola tillbyggnad Bennäs skola Kommungården i Bennäs Aktikahallen Pedersheim, kylning Forsby skola Huvudbiblioteket Centralidrottsplan Östensö skola Ped. Gymnasium o Sursik Betelkyrkan, Pietro rivning Förnyande av fastigh.autom Forsby skola renovering Purmo skola renovering Esselunden Purmo skola nybyggnad Ytteresse skolområde Fast egendom Köp av markområden Lösegendom Samkommuner Värdepapper Aktier och andelar Övriga utgifter med lång verkningstid Specialprojekt Tekniska nämnden Publik egendom Byggande av vägar Asfaltering Vägbelysning Parker, plantering Avloppsverket Byggande av ledningar Maskiner transportmedel FINANSIERINGSDEL 0 Förändring av utlåning 0 Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändring av lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Inverkan på likviditeten TOTALT ) N = bindande nettoanslag

108 106(138) 4. skalkyler 4.1 Resultaträkning Verksamhetens intäkter , ,38 Försäljningsintäkter , ,04 Avgiftsintäkter , ,25 Understöd och bidrag , ,40 Övriga verksamhetsintäkter , ,69 Tillverkning för eget bruk , ,34 Verksamhetens kostnader , ,27 Personalkostnader , ,22 Löner och arvoden , ,51 Lönebikostnader , ,71 Pensionskostnader , ,61 Övriga lönebikostnader , ,10 Köp av tjänster , ,55 Material, förnödenheter och varor , ,86 Understöd , ,94 Övriga verksamhetskostnader , ,70 Verksamhetsbidrag , ,55 Skatteinkomster , ,55 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,21 Ränteintäkter , ,72 Övriga finansiella intäkter , ,43 Räntekostnader , ,44 Övriga finansiella kostnader , ,50 Årsbidrag , ,21 Avskrivningar och nedskrivningar , ,05 Avskrivningar enligt plan , ,05 Räkenskapsperiodens resultat , ,16 Förändringar i reserver och fonder , ,74 Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens , ,74 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,90

109 107(138) 4.2 Finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,21 Korrektivposter till internt tillförda medel , ,24 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,99 Finansieringsandelar för investeringar , ,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva , ,12 Versamhetens och , ,10 Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0, ,00 Minskninga v utlåning , ,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån , ,37 Förändring av kortfristiga lån ,00 0,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,03 Förändring av fordringar , ,65 Förändring av räntefria skulder , ,03 Finansieringens kassaflöde , ,72 Förändring av likvida medel , ,62 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,17 Likvida medel , , , ,62

110 108(138) 4.3 Balansräkning Balansrapport AKTIVA , ,60 A BESTÅENDE AKTIVA , ,35 I Immateriella tillgångar , ,76 1. Immateriella rättigheter 8 277, ,08 2. Övriga utgifter med lång verkningstid , ,48 3. Förskottsbetalningar 0, ,20 II Materiella tillgångar , ,28 1. Mark- och vattenområden , ,31 2. Byggnader , ,05 3. Fasta konstruktioner och anordningar , ,80 4. Maskiner och inventarier , ,57 6. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,55 III Placeringar , ,31 1. Aktier och andelar , ,00 3. Övriga lånefordringar , ,31 4. Övriga fordringar ,00 0,00 C RÖRLIGA AKTIVA , ,25 II Fordringar , ,08 Långfristiga fordringar , ,72 1. Kundfordringar , ,07 2. Lånefordringar , ,65 3. Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar , ,36 1. Kundfordringar , ,06 2. Lånefordringar , ,00 3. Övriga fordringar , ,47 4. Resultatregleringar , ,83 III Finansiella värdepapper 106,51 0,00 4. Övriga värdepapper 106,51 0,00 IV Kassa och bank , ,17

111 109(138) PASSIVA , ,60 A EGET KAPITAL , ,20 I Grundkapital , ,53 IV Övriga egna fonder , ,52 V Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder , ,25 VI Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,90 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,82 1. Avskrivningsdifferens , ,82 D FÖRVALTAT KAPITAL , ,05 2. Donationsfondernas kapital , ,05 E FRÄMMANDE KAPITAL , ,53 I Långfristigt , ,54 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 3. Lån från offentliga samfund , ,15 7. Övriga skulder , ,39 II Kortfristigt , ,99 2. Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 3. Lån från offentliga samfund , ,12 5. Erhållna förskott , ,54 6. Skulder till leverantörer , ,34 7. Övriga skulder , ,96 8. Resultatregleringar , ,03

112 110(138) 4.4 Koncernkalkyler Koncernresultaträkning Verksamhetens intäkter , ,00 Verksamhetens kostnader , ,00 Andel av intressesamfundens vinst/förlust , ,00 Verksamhetsbidrag , ,00 Skatteinkomster , ,00 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,00 Ränteintäkter , ,00 Övriga finansiella intäkter , ,00 Räntekostnader , ,00 Övriga finansiella kostnader , ,00 Årsbidrag , ,00 Avskrivningar och nedskrivningar , ,00 Avskrivning enligt plan , ,00 Extraordinära poster , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,00 sposter , ,00 Räkenskapsperiodens skatter ,00 Minoritetsandelar , ,00 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,00

113 111(138) Koncernens finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Räkenskapsperiodens skatter Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

114 112(138) Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIV Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar o. pågående nyanläggningar Placeringar Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Andel i intressesamfund FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter/varor Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar 0 0 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 0 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar 0 0 Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevslånefordringar 0 0 Övriga värdepapper Kassa och bank

115 113(138) PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVERINGAR 0 0 Avskrivningsdifferens 0 0 Reserver 0 0 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån 0 0 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott 0 0 Skulder till leverantöret 0 0 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar 0 0 Kortfristigt Masskuldebrevlån 0 0 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar

116 114(138) 5. Noter NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Not 1 Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Som anskaffningskostnad för bestående aktiva har upptagits direkta anskaffningsutgiften Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärde Ändring av resultat- och balansräkningens uppställning samt effekterna av ändringen Resultat- och balansräkning har uppgjort enligt nya bokföringslagen. NOTER TILL RESULTATRÄKNING Not 2 Verksamhetens intäkter Koncern Kommunen Allmän förvaltning , , , ,19 Social- och hälsovårdd , , , ,30 Undervisning och kultur , , , ,39 Samhällstjänster , , , ,12 Öviga tjänster , , , ,38 Sammanlagt , , , ,38 Not 3 Genomsnittliga avskrivningar och investeringar Avskrivning enligt plan ,52 Egna anskaffningsutgifter för investeringar som ,61 är föremål för avskrivning Avvikelse ,09 Avvikelse % -40 % Pedersöre kommun är en växande kommun, vilket till viss del förklarar det stora investeringsbehovet. En del av de utrymmen som avskrivs har delfinansierats med statsbidrag, vilket innebär att avskrivningsunderlaget är mindre än vad motsvarande nya utrymmen kostar.

117 115(138) Not 4 Avskrivningsplan 2015 Immateriella tillgångar Avskrivningsmetod Immateriella rättigheter Lineär 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid ADB-program Lineär 4 år Brandbilar och utrustning som används i Pedersöre Restvärdeavskrivning 20 % Finansieringsandelar (Vägverket) Lineär 20 år Övriga utgifter Lineär 2 år Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader Lineär 40 år Fabriks- och produktionsbyggnader Lineär 30 år Ekonomibyggnader Lineär 10 år Fritidsbyggnader Lineär 30 år Bostadsbyggnader Lineär 40 år Fasta konstruktioner och anordningar Vägar, parkeringsområden, torg och parker Lineär 20 år Broar, kajer och badinrättningar Lineär 20 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner Lineär 20 år Vattendistributionsnät Lineär 40 år Avloppsnät Lineär 40 år Maskiner och anordningar vid vatten- och avloppsverk Lineär 10 år Vägbelysning, el- och telefonnät Lineär 20 år Övriga fasta maskiner och anordningar Lineär 10 år Maskiner och inventarier Traktorer, lastbilar och tunga arbetsmaskiner Lineär 10 år Övriga transportmedel Lineär 4 år ADB-utrustning Lineär 3 år Övriga maskiner och inventarier Lineär 3 år Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål Avskrivning enligt användning Ingen avskrivning Aktiveringsgräns för investeringar och småanskaffningar euro Anm: För objekt som inte omnämns i denna avskrivningsplan fastställer kommunstyrelsen en egen avskrivningsplan

118 116(138) Not 5 Vinst och förlust vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Koncernen Kommunen Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark- och vattenområden , , , ,24 Vinster från försäljning av byggnader 5 875, ,27 0,00 0,00 Övriga försäljningsvinster 919, ,63 0,00 0,00 Försäljningsvinster totalt , , , ,24 Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av mark- och vattenområden 7, ,00 7, ,00 Förlust vid försäljning av byggnader 0,00 193,06 0,00 0,00 Övriga försäljningsförluster 477,56 125,06 0,00 0,00 Försäljningsförluster totalt 485, ,12 7, ,00

119 Anskaffningsutgift 1.1 Ökning Minskning Nedskrivning Anskaffningsutgift Acc. planm. avskrivning Planmässig avskrivning Anskaffningsutgiftsrest Acc. finansieringsandelar Stats- o. finans.- andelar Acc. finansieringsandelar Bokföringsvärde Immateriella tillgångar Markområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Aktier och andelar Pågående projekt Lånefordringar Övriga fordringar TOTALT Not 6 Uppgifter om bestående aktiva NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS AKTIVA 117(138)

120 118(138) Not 7 Fordringar Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,33 Lånefordringar , , , ,00 Övriga fordringar Resultatregleringar Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar , ,74 Lånefordringar Övriga fordringar 1 994,68 0,00 Resultatregleringar 0,00 0,00 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar Lånefordringar ,00 0, , ,00 Övriga fordringar Resultatregleringar , ,00 Not 8 Resultatregleringar fordringar Räntor på depositioner 1 760, ,83 Arbetslöshetsförsäkringsfonden ,74 0, , ,83 Not 9 Finansiella värdepapper Övriga värdepapper Återanskaffningspris 106,51 0,00 Bokföringsvärde ,51 0,00 Differrens 0,00 0,00

121 119(138) NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS PASSIVA Not 10 Eget kapital Koncern Kommunen Grundkapital , , , ,53 Förändring Grundkapital , , , ,53 Övrigt eget kapital Uppskrivningsfond , ,00 0,00 1,00 Förändring , ,00 0,00-1,00 Uppskrivningsfond , ,00 0,00 0,00 Fondkapital , , , ,11 Förändring , , , ,41 Fondkapital , , , ,52 Överskott från tidigare , , , ,25 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,90 Eget kapital sammanlagt , , , ,20 Not 11 Skulder som förfaller till betalning efter 5 år Koncern Kommunen Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 0,00 0,00 Lån från offentliga samfund , ,00 0,00 0, , ,00 0,00 0,00

122 120(138) Not 12 Skulder till dottersamfund och samkommuner Långfristigt Kortfristigt Långfristigt Kortfristigt Skulder till dottersamfund Erhållna förskott Leverantörsskulder , ,54 Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Leverantörsskulder , ,24 Not 13 Resultatregleringsskulder Semesterlöneskuld , ,65 Periodiserade löner , ,19 Förskott på statsandelar , ,88 Övriga , , , ,03 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Not 14 Av kommunen givna ansvarsförbindelser Koncernen Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen Kommunen För koncernsamfunds skulder Borgensförbindelser För samägda samfunds skulder Borgensförbindelser För intressebolagens skulder Borgensförbindelser För övriga skulder Borgensförbindelser för föreningar Borgensförbindelser för företag Sammanlagt

123 121(138) Not 15 Ansvar för kommunernas garanticentrals borgensansvar Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar , ,24 Kommunens eventuella ansvar för garanticentralens fond , ,85 Not 16 Ansvar gällande derivatavtal Ränteswapavtal I euro Återstående kapital för avtalet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 12 mån euribor Fast ränta 1,2 % Marknadsvärde ,00 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH REVISORNS ARVODE Not 17 Antal anställda Hela kommunen Kommunstyrelsen Landsbygdsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Tekniska sektorn Kultur och fritid

124 122(138) Not 18 Personalkostnader Löner och arvoden , ,90 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,61 Övriga lönebikostnader , , , ,61 Personalkostnader som aktiveras , ,84 Totalt , ,45 Not 19 Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda Kristdemokraterna i Finland 3 169, ,44 Pedersöre Socialdemokrater 344,08 312,22 Svenska Folkpartiet 4 236, ,38 Soc.dem Työväenyhdistys 0,00 17,75 Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda sammanlagt 7 749, ,79 Not 20 Revisorns arvode BDO Audiator Oy Revisionsarvoden , ,32 Övriga utgifter som hör till revisorn 133,50 168,60 Biträdande uppgifter för revisionsnämnden 0,00 0,00 Övriga arvoden 8 836, ,63 Arvoden sammanlagt , ,55

125 123(138) NOTER ANGÅENDE INNEHAV I ANDRA SAMFUND Dottersamfund, samkommunandelar samt ägarintressesamfund Not 21 Hemort av eget kapital Kommunkoncernens andel av främmande kapital av periodens resultat Sammanställda enligt parivärdesmetoden Fab Pedersöre bostäder Pedersöre Fab Storbacken II Pedersöre Pedersöre Värme Ab Pedersöre Fab Bennäs Servicecentrum Pedersöre Bostads Ab Tegelbruksvägen Pedersöre Fab Edsevögården Pedersöre Pedersöre Vatten Ab Pedersöre Fab Vallbo Pedersöre Fab Kållby Päls Pedersöre Samkommuner Sammanställda enligt kapitalandelsmetoden: Malmska fastigheter sk Jakobstad Optima samkommun Jakobstad Kvarnen sk. Kronoby Vasa Sjukvårdsdistrikt Vasa Svenska Österbottens Förbund för utb. och kultur Vasa Österbottens Förbund Vasa Kårkulla Samkommun Pargas Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä Karleby Eskoon sociaalipalvelujen kuntayhtymä Seinäjoki Samägda samfund och ägarintressesamfund Ej sammanställda: Kovjoki Vatten Ab Nykarleby Pedersöre Ishall Ab Pedersöre Fab Fresh Pedersöre Pedersöre Bab Bäckbyborgen Pedersöre Bab Lappforsbo Pedersöre Näringscentralen Concordia Jakobstad

126 124(138) NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET Not Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samkommuner sammanställts. Koncernstrukturen framgår av not 19. Kommunens ägarandel av intressesamfundens och samägda samfunds vinst eller förlust samt förändringen i eget kapital har också sammanställts i koncernbokslutet. 2. Tillämpade koncernbokslutsprinciper Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfund och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. 3. Eliminering av interna innehav Kommunens och dottersamfundens interna innehav har eliminerats enligt parivärdesmetoden. 4. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. 5. Korrigering av planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar kommunens avskrivningsplan och utgiftsresternas differens har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av överskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Pedersöre Vatten följer sin egen avskrivningsplan och avskrivningarna har inte omräknats i enlighet med kommunens avskrivningsplan. Avskrivningarna för fastighetsbolaget Kållby Päls har omräknats enligt separat avskrivningsplan varvid fastigheternas ekonomiska livslängd har uppskattats till 15 år. 6. Intressesamfund och samägda samfund Intressesamfunden och samägda samfund har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. 7. Redovisningsperiod Samtliga koncernsamfund har kalenderåret som redovisningsperiod. Koncernbokslutet har därför sammanställts på basen av bokslutsuppgifter från respektive samfund.

127 125(138) 6. Personalstatistik Kommunarbetsgivarna KT har 2013 gett ut en ny rekommendation gällande utvärdering av personalresurserna. Syftet med rekommendationen är att inspirera ledningen för kommunerna och samkommunerna att som ett led i sin strategiska planering utveckla metoder för att mäta, följa upp och jämföra personalens arbete, kunnande, hälsa och arbetsförmåga. Antalet anställda Pedersöre kommun hade sammanlagt 691 anställda, vilket är 16 personer färre än föregående år. I statistiken ingår samtliga ordinarie hel- och deltidsanställda, vikarier, sysselsättningsanställda och övrig visstidanställd personal. I statistiken ingår inte medborgarinstitutets timlärare. Till kommunstyrelsen hänförs allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, avbytarservice, kosthålls- /städservice och landsbygdsrådgivning. Till tekniska sektorn hänförs tekniska avdelningen, byggnadsnämnden och miljövårdsnämnden. Till sektorn kultur och fritid hänförs kulturnämnden och idrottsnämnden. Av kommunens anställda är 77,57 % kvinnor och 22,43 % män.

128 126(138) Statistik över antalet anställda per uppdelat enligt anställningens karaktär och sektor. KOMMUNSTYRELSEN Avbytarservice Fast anställda 99 94,29 % Visstidsanställda 6 5,71 % Avbytarservice totalt 105 Förvaltning Fast anställda 27 93,10 % Visstidsanställda 2 6,90 % Förvaltning totalt 29 Kosthålls-/och städservice Fast anställd 84 73,68 % Visstidsanställda 30 26,32 % Kosthålls-/och städservice totalt 114 KOMMUNSTYRELSEN TOTALT 248 DAGVÅRDS OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barndagvård Fast anställda 82 75,23 % Visstidsanställda 27 24,77 % Barndagvård totalt 109 Förskola Fast anställda 46 68,66 % Visstidsanställda 21 31,34 % Förskola totalt 67 Grundläggande/gymn utbildning Fast anställda ,10 % Visstidsanställda 42 20,90 % Grundläggande/gymnasie utbildning totalt 201 DAGVÅRDS OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN TOTALT 377 KULTUR OCH FRITID Fast anställda 21 84,00 % Visstidsanställda 4 16,00 % KULTUR OCH FRITID TOTALT 25 TEKNISKA SEKTORN Fast anställda 36 87,80 % Visstidsanställda 5 12,20 % TEKNISKA SEKTORN TOTALT 41 TOTALSUMMA ,17 % eller 554 personer har fast anställning och 19,83 % eller 137 personer är anställd för visstid. År 2014 var motsvarande procenter 74,96 % och 25,04 %

129 127(138) Anställningsförhållanden uppdelat enligt sektor och arbetstid Sektor Heltid 100 % Deltid % Deltid 1-49 % Totalt Kommunstyrelsen Dagvårds och utbildningsnämnden Kultur och fritid Tekniska sektorn Totalt I nuvarande anställningsförhållande har 421 personer en kortare anställningstid än 5 år. Personalens åldersstruktur

130 128(138) Procentuell indelning enligt åldersstruktur Medelåldern bland kommunens anställda har sjunkit från 45,01 till 44,64 år. Lägst är medelåldern inom dagvårds-/utbildningsnämnden och högst inom tekniska sektorn. Årsverken och arbetskraftskostander Ett årsverke innebär ett helt års arbetsinsats av en heltidsanställd. En deltidsarbetandes arbetsinsats räknas om till årsverken i förhållande till deltidsprocenten. Deltiden beräknas enligt arbetstiden. Arbetsinsatsen för en person som varit anställd endast en del av året räknas som arbetsdagar i förhållande till hela året. Ett årsverke är alltid maximalt ett (1), vilket betyder att övertid och annan arbetstid utöver normal arbetstid inte beaktas i uträkningen.

131 129(138) Årsverken brutto enligt år och kön År Kvinna Man Sammanlagt Förändringsprocent ,33 193,20 705,53 10, ,99 179,72 697,71-1, ,91 169,99 678,90-2,70 Årsverken brutto enligt nämnd eller sektor Kommunstyrelsen 264,65 257,66 240,51 Dagvårds- o. utbildningsnämnden 362,94 364,22 364,93 Kultur och fritid 34,05 33,93 29,90 Tekniska sektorn 43,89 41,90 43,56 Totalt 705,53 697,71 678,90 Årsverken netto enligt nämnd eller sektor Kommunstyrelsen 201,59 193,19 178,31 Dagvårds- o. utbildningsnämnden 287,96 290,79 289,96 Kultur och fritid 32,51 30,23 26,92 Tekniska sektorn 36,37 35,59 36,12 Totalt 558,43 549,80 531,31 Frånvaro uträknad i procent av den teoretiska arbetstiden. Vid beräkningen av den teoretiska arbetstiden avdras lördagar och söndagar och arbetstidsförkortande söckenhelger. Fördelade dagar % av teoretisk arbetstid Alterneringsledighet 1 358,00 0,48 % Arbetsolycksfall 275,11 0,10 % Arbetsolycksfall 2/3 lön 365,00 0,13 % Arbetsolycksfall oavlönad 57,66 0,02 % Avlönad tjänstledighet enligt prövning 244,15 0,09 % Faderskapsledighet 216,00 0,08 % Föräldraledighet 1 925,20 0,68 % Handhavande av annan tjänst 5 964,14 2,11 % Moderskapsledighet 2 470,34 0,87 % Oavlönad sjukledighet 621,60 0,23 % Oavlönad tjänstledighet ,43 4,10 % Permittering 2 558,00 1,19 % Personalutbildning 550,41 0,19 % Rehabilitering avlönad 57,66 0,02 % Rehabilitering oavlönad 609,20 0,22 % Semester ,17 6,62 % Semester sparavtal 226,63 0,08 % Sjukledighet 7 397,10 2,60 % Sjukledighet 2/ ,87 0,60 % Tillfällig vårdledighet 477,05 0,17 % Vårdledighet 3 290,46 1,16 % Totalt 21,74 %

132 130(138) Arbetskraftskostnader indelat enligt frånvaro. I begreppet arbetskraftskostnader ingår endast penninglön, inga lönebikostnader ingår. Penninglön normalskatt ,26 Per 1000 euro % av lönekostnader 2014 Hälsorelaterad frånvaro , ,97 % 2,66 % Lön för arbetsolycksfallstid ,07 Lön under rehabiliteringstid 5 859,85 Sjuktidslön ,72 Sjuktidslön 2/ ,19 Sjuktidslönef. 2/ ,94 Sjuktidslöneförhöjning 9 406,39 Sjuktidslöneförhöjning olycksf 1 523,83 Familjedigheter , ,59 % 0,64 % Lön faderskapsledighet 2 396,70 Lön för vård av sjukt barn ,13 Lön moderskapsledighet ,55 Avlönad personalutbildning , ,28 % 0,29 % Avlönad personalutbildning ,99 Övrig frånvaro med lön , ,13 % 0,13 % Lön under tjänstledighet ,07 Semester , ,21 % 11,96 % Semesterersättning ,96 Semesterersättning i % ,92 Semesterlön ,09 Semesterlön spararvtal ,13 Semesterlöneförhöjning ,68 Semesterpenning ,91 Övrig frånvaro utan lön , ,65 % -10,42 % Alterneringsledighet ,79 Faderskapsledighet ,80 Föräldraledighet ,91 Handhavade av annan tjänst ,07 Moderskapsledighet ,68 Oavlönad sjukledighet ,87 Oavlönad tjänstledighet ,84 Permittering ,47 Rehabilitering oavlönad ,63 Vårdledighet ,57 Pensioneringar I statistiken ingår beviljade pensioner enligt Lagen om kommunala pensioner KomPL och Lagen om statens pensions StaPL. I statistiken ingår inte beviljad deltidspension. År Antal personer Pensionsålder i medeltal , , ,08

133 131(138) Sjukfrånvaro Under år 2015 har den genomsnittliga sjukfrånvaron stigit från 12,62 dagar till 13,56 dagar. Genomsnittlig sjukfrånvaro per sektor Sektor Avdelning Antal sjukdagar Antal anställda Genomsnittlig sjukfrånvaro Kommunstyrelsen Avbytarservice ,57 Förvaltning ,62 Kosthålls-/städservice ,01 Dagvårds- och utbildningsnämnden Barndagvård ,15 Förskola ,57 Grundläggande utbildning/ gymnasieutbildning ,11 Kultur och fritid ,16 Tekniska sektorn ,88

134 132(138) Sjukfrånvaro uträknat som medeltal enligt åldersgrupp Sektor Avdelning Totalt Kommunstyrelsen Avbytarservice Personer Dagar Sjukfrånvaro i medeltal enligt åldersgrupp 8,53 17,545 25,207 18, ,75 22,57 Förvaltning Personer Dagar Sjukfrånvaro i medeltal enligt åldersgrupp 4,75 7,18 13,86 7,86 8,62 Kosthålls- /städservice Personer Dagar Sjukfrånvaro i medeltal enligt åldersgrupp 4,77 24,18 11,72 13,26 17,50 15,01 Dagvårds och utbildningsnämnden Barndagvård Personer Dagar ,30 15,90 14,54 15,69 19,50 15,15 Förskola Personer Dagar ,82 8,88 7,92 10,90 10,33 10,57 Grundläggande utb./ Personer gymnasieutbildning Dagar ,57 4,91 11,13 12,69 0,33 9,11 Kultur och fritid Personer Dagar ,33 31,67 7,08 33,50 11,16 Tekniska sektorn Personer Dagar ,67 1,80 9,24 17,14 13,88 Hela organisationen Personer ,80 13,30 13,20 13,58 21,16 13,56 Antalet sjukfrånvarodagar per månad varierade mellan 418 dagar till dagar. Flest antalet sjukfrånvarodagar noterades under mars månad.

135 133(138) Sjukfrånvaro enligt frånvarointervall Sektor Frånvarointervall Totalsumma Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen totalt 4331 Dagvårds och utbildningsnämnden Dagårds och utbildningsnämnden totalt 4191 Kutlur och fritid Kultur och fritid totalt 279 Tekniska sektorn Tekniska sektorn Summa 569 Totalsumma 9370 Arbetshälsa Arbetarskyddskommissionen har under året haft tre sammanträden. Företagshälsovårdaren och arbetarskyddschefen har gjort arbetsplatsbesök med riskanalys som tema. Regionförvaltningsverket har utfört ett antal inspektioner till bl.a. skolor och daghem. Nuvarande verksamhetsplan för företagshälsovården gäller t.o.m. år Det nationella kommunprojektet har avslutats detta år och med anledning av detta gjorde regionförvaltningsverkets inspektör en inspektion där projektets centrala drag presenterades allmänhet och särskilda drag för Pedersöre i synnerhet. Under året har arbetarskyddschefen uppgjort ett program för psykosocial belastning. Representanter från tekniska har inbjudits till arbetarskyddskommissionens sammanträden för att informera om kommande byggprojekt och renoveringar. Personalsekreteraren har inbjudits för att delge personalbokslutet. Arbetarskyddskommission för perioden består av Peter Kotkamaa (ordförande), Stefan Stubb, Mari-Louise Backlund, Sonja Sundqvist-Pellinen, Bernt Skriko, Kai Saviaro och Ann-Kristin Kjellman. Kommunstyrelsens representant är Eivor Back. Arbetarskyddskommissionen har valt Kaj Sandell, Jesper Ahlvik, Glenn Sundqvist och Mia Nyqvist som massageentreprenörer för åren Årligen erbjuds 400 massagebehandlingar som subventioneras med 20 /behandling. Personalens hälsodag år 2015 hölls i Norrvalla med bl.a. Body Fitness, AlpCurling och avslappning på programmet. För att stöda upprätthållandet av personalens hälsa och arbetsförmåga togs systemet med en elektronisk motionssedel i bruk hösten Per sista december 2015 hade 313 anställda registrerats som användare och förmånen utnyttjades till ett värde av 8 984,95 euro vilket är en ökning med 11,36 % jämfört med år 2014.

136 134(138) Antalet anställda per kollektivavtal Personalens lönesättning fastställs enligt gällande kollektivavtal för respektive yrkesgrupp. Följande kollektivavtal tillämpas AKTA allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal, UKTA kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal, TS kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal och TIM-AKA kommunalt arbetskollektivavtal för timavlönade. Enligt jämställdhetslagen skall arbetsgivaren främja jämställdheten mellan kvinnor och män när det gäller anställningsvillkor och särskilt lönenivån. Enligt jämställdhetsplanen skall löneutvecklingen för kvinnor och män följas upp i personalstatistiken. I nedanstående tabell jämförs den ordinarie lönen för en heltidsanställd enligt kollektivavtal och kön. Statistiken visar lönenivån i december Avtal Ordinarie lön män Ordinarie lön kvinnor Löneskillnad AKTA 2 467, ,16 12,32 % UKTA 3 887, ,64 10,82 % Orsaken till löneskillnad mellan män och kvinnor inom AKTA beror på att de fastanställda männen finns inom yrken som har en högre lönesättning p.g.a. utbildning och arbetets svårighetsgrand. Löneskillnaden inom UKTA beror på att männen före det mesta har fler undervisningstimmar än kvinnorna vilket leder till en högre lön. Utbetalda löner Under år 2015 utbetalades i löner och arvoden totalt ,74 euro vilket är ,50 euro mindre än vad som utbetalades Antalet löneutbetalningar per månad varierade mellan 877 till

137 135(138) Personalbarometer Personalbarometern är ett frågeformulär där de anställda ges möjlighet att avge sin åsikt om arbetsklimatet, arbetsmiljön, arbetsgivarens agerande, möjligheten att påverka det egna arbetet och hur samarbetet fungerar. Svarsalternativen har varit följande: helt av annan åsikt, delvist av samma åsikt, delvist av annan åsikt och helt av annan åsikt. Personalen har också gett förslag till åtgärder för att öka trivseln i arbetet och förslag på vilka saker man inte vill skall förändras. Enkäten har skickats ut fyra gånger och nu senast år Barometern visar på en positiv utveckling. År Mina arbetsuppgifter är väl definierade. 3,29 3,32 3,41 3,42 Jag har den utrustning som jag behöver i mitt jobb. 2,96 3,03 3,2 3,30 Den fysiska miljön på min arbetsplats är bra. 2,94 3,03 2,91 3,25 Jag hinner med mina arbetsuppgifter. 2,83 2,79 3,01 3,07 Mina arbetsuppgifter är tillräckligt omväxlande. 3,31 3,41 3,54 3,50 Jag har möjlighet att lära mig nya saker i mitt arbete. 3,07 3,20 3,39 3,36 Mitt arbete innehåller tillräckligt många nya utmaningar. 3,04 3,19 3,4 3,38 Arbetsuppgifterna delas rättvist. 3,08 2,95 3,13 3,13 Jag trivs i mitt arbete. 3,51 3,48 3,59 3,52 Jag får uppskattning, respekt och stöd i mitt arbete. 3,04 3,02 3,19 3,16 Samarbetet inom min arbetsgrupp fungerar bra. 3,24 3,16 3,35 3,31 Samarbetet mellan olika personalgrupper och med andra enheter inom kommunen fungerar bra. Vi kan hantera problem och konflikter på min arbetsplats. 2,84 2,83 2,98 3,06 3,01 2,97 3,04 3,08 Jag får information om saker som berör mitt arbete. 3,08 3,10 3,25 3,25 Jag har möjlighet att komma med egna förslag och ideér. På min arbetsplats ordnas det arbetsplatsmöten regelbundet. 3,28 3,29 3,4 3,29 2,81 2,99 3,22 3,01 Jag får veta om jag gör ett bra eller dåligt jobb. 2,55 2,72 2,98 2,88 Jag har en bra chef. 3,21 3,20 3,35 3,32 Min närmaste chef håller utvecklingssamtal med mig. 2,54 2,63 2,65 2,80 Jag är stolt över kommunen och min arbetsplats. 3,38 3,23 3,51 3,57 Totalt 3,05 3,08 3,22 3,23

138

139 137(138) ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER Balansbok inbunden pappersutskrift Dagbok på CD Huvudbok på CD ANVÄNDA VERIFIKATSLAG 10 Inköpsreskontra 13 Inköp avloppsverket 14 Inköp skyddad ID 20 Inköpsreskontrabetalningar 30 Lönebokföring 40 Försäljningsreskontra 45 Intern fakturering 50 Inbetalningar 80 Huvudbokföring, memorialverifikat 90 Anläggningstillgångar

140

141