Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd manual

Transkript

1 Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd manual Version

2 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen räkna på kostnader och nyttor i samband med prövning av dispenser från det generella biotopskyddet. Verktyget kan också användas av dig som är jordbrukare för att bedöma möjligheterna att få dispens. I den här manualen finns förklaringar till hur du ska använda verktyget. Manualen är uppbyggd efter de olika stegen i verktyget och har samma numrering. Verktyget har tagits fram av Jordbruksverket tillsammans med Hushållningssällskapet och det fristående konsultföretaget Lantbruksekonomen. Naturvårdsverket samt länsstyrelserna i Västra Götaland, Västmanland och Kalmar har ingått i en referensgrupp. Begränsningar och anpassningar i verktyget Verktyget är ett hjälpmedel i länsstyrelsens samlade bedömning. Resultaten ska ses som vägledande, inte som facit. Andra underlag kan behöva vägas in och det gäller speciellt skogsbygdsärenden. Skogsbygd Ett exempel är arronderingssatsningar i samband med generationsskiften. Sådana satsningar kan ha särskilt stor betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i igenväxningsbygder. Denna betydelse fångas inte upp av verktyget utan måste tas med i den samlade bedömningen. Slättbygd Verktyget är inte anpassat för att räkna på att ta bort biotoper i homogena slättbygder med fungerande arrondering och brist på ostörda livsmiljöer för vilda växter och djur. Lagstiftningen ger inte stöd för att ta bort biotoper där åtgärden saknar betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad. Ett rikt odlingslandskap genom långsiktigt aktivt brukande Verktyget ska bidra till att standardisera tillämpningen av 7 kap. 11 b miljöbalken om dispens från det generella biotopskyddet. Verktyget utgår från enhetliga indata för att dispensprövningen ska bli lika för alla. Möjlighet att få dispens för en åtgärd finns om: 1. åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, och 2. biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses med hänsyn till förekomsten av samma typ av biotopskyddsområde eller med hänsyn till naturvärdena hos det biotopskyddsområde som dispensen avser och de naturvärden som biotopskyddsområdet bidrar till i landskapet Det innebär att en dispens ska bidra till långsiktigt aktivt brukande, och därmed till bevarande av biologisk mångfald i ett öppet odlingslandskap. Dispensen ska ha betydelse för jordbrukets ekonomiska hållbarhet i det område som berörs. Det är de generella förutsättningarna för jordbruk i området som ska bedömas. Verktyget hanterar båda punkterna i 11 b. Resultat från verktyget ska kunna användas som beslutsunderlag men utgör inte något absolut facit för om dispens ska ges eller inte. Mer om bakgrunden till lagstiftningen finns i regeringens proposition 2013/14:141 och i Jordbruksverkets rapport 2013:10. Se även Naturvårdsverkets dispensvägledning

3 Ansökan För att göra en dispensprövning med hjälp av verktyget behöver du följande information: Kundnummer (SAM) Driftinriktning (se vidare steg 5 och tabell 2 nedan) Biotopinformation typ av biotop inklusive foto, storlek, placering inom eller mellan block och block-id (se vidare steg 3 nedan); när det gäller diken så behövs även uppgifter om vilken rördimension som krävs för att leda bort vattnet utan att förändra nuvarande vattenflöden. Informationen ska finnas med i ansökan om dispens. Ladda hem verktyget Verktyget är byggt i Excel (Windows Office 2013) och finns för fri nedladdning på Jordbruksverkets hemsida. Namnge den nedladdade verktygsfilen efter det kundnummer som du ska räkna på. Om du ska räkna på mer än en biotop så måste du spara en namngiven verktygsfil för varje biotop. 3

4 Kalkylblad Generella indata Möjligheten att få dispens beror på hur det ser ut i området där biotopen ligger I jordbruksbygder med stora åkrar och god arrondering betyder en dispens inte så mycket för det lokala jordbrukets långsiktiga fortlevnad. Detsamma kan gälla i bygder med små och utspridda åkrar där de fysiska förutsättningarna för att utveckla jordbruket är begränsade. Med hjälp av verktygets inledande gallringssteg kan du snabbt bilda dig en uppfattning om biotopen ligger i ett område där en dispens kan ha påtaglig betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad. Om så är fallet finns det skäl att gå vidare för att räkna på kostnader och nyttor av att ta bort biotopen. 1 Importera data Importera blockdata från SAM-internet (XML-fil) eller Multikuben (SKV-fil). Uppgifter om åkerblock behövs för att bedöma arronderingen. Verktyget sorterar automatiskt bort eventuella betesmarksblock. För att skapa en SKV-fil i Multikuben ska du: 1. Ställa in programfunktionerna på Sök och Brukares block. 2. Skriva in Kundnummer och År och trycka på Sök. Det är inte säkert att blockdata från innevarande år är inlagt i Multikuben; ändra i så fall till ett tidigare år. 3. Klicka på Visa träfflista. 4. Klicka på Exportera till Excel-format, namnge filen och spara. 2 Inledande gallringssteg Om du har importerat data enligt steg 1 anger verktyget automatiskt var brukningscentrum ligger (län, kommun och församling). Om du väljer att mata in uppgifterna manuellt ska du börja med att klicka bort eventuella röda kryss till höger om kolumnrubrikerna (län, kommun, församling). Justera indata Justera indata om gården är utspridd i flera områden. Det är området där biotopen ligger som är relevant. Multikuben ger i regel en god överblick över vilka block som bildar sammanhängande geografiska brukningsenheter (figur 1). Enligt verktyget ska åkermarksblock som ligger mer än fyra kilometer från den berörda enhetens geometriska mittpunkt exkluderas. Ett felmeddelande visas om du inte sorterar bort sådana block. Om du i steg 1 har skapat en Excelfil för hela gården kan du sortera i den och manuellt ta bort ovidkommande block. Lägg till filändelsen.skv när du sparar den redigerade filen. Om det finns block som kan delas upp i fält som är åtskilda från varandra av till exempel stenmurar eller diken så kan du direkt i verktyget justera antal åkermarksblock så att antalet speglar vad som är relevant sett ur brukningssynpunkt. Blockantalet kan på samma sätt justeras ned om ansökan avser många landskapselement som, om de tas bort, leder till nya sammanslagna block. Att justera blockantalet är överflödigt om man ligger långt ifrån det gränsvärde som är satt i verktyget (gårdsindex = 4 enligt sidan 6 nedan). Genom att manuellt lägga till eller dra ifrån ett eller några block kan du enkelt kontrollera om exakt blockantal har någon betydelse för utfallet. 4

5 Figur 1. Om en gård är utspridd på flera platser ska du fokusera på den geografiska brukningsenhet i vilken biotopen ligger. Enligt verktyget ska åkermarksblock som ligger mer än fyra kilometer från den berörda enhetens geometriska mittpunkt inte vara med i arronderingsberäkningarna på lokal nivå. Arrondering på församlingsnivå Det första gallringssteget är främst till för att ge en snabb bild av om jordbruket i fråga ligger i en utpräglad slättbygd eller inte. Verktyget ger besked om hur stora åkrarna är i genomsnitt i den församlingen där biotopen och brukningsenheten ligger. Detta församlingsindex ger en första fingervisning om förutsättningarna för dispens: < 2 ha. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från. Situationen kan dock se annorlunda ut på lokal nivå. 2-4 ha. Dispens kan vara aktuellt. > 4-6 ha. Arronderingen är troligen för bra för dispens. Situationen kan dock se annorlunda ut på lokal nivå. > 6 ha. Knappast aktuellt med dispens. Arronderingen är sannolikt för bra. Arrondering på lokal nivå I en jordbruksbygd med god arrondering kan det lokalt finnas områden med sämre förutsättningar och vice versa. Därför behövs det ett gallringssteg även på lokal nivå. Den första kontrollpunkten på denna nivå är gårdsstorlek, eller storlek på berörd brukningsenhet, baserad på åkerareal. Om gården har brukningsenheter på andra platser än i det område där biotopen ligger så ska dessa enheter inte räknas med (figur 1). Det är jordbrukets generella förutsättningar på lokal nivå som ska bedömas. 5

6 Om det finns flera hundra hektar åkermark som är väl samlad är det inte troligt att en dispens har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad; om arealen istället är så liten att den inte räcker till för en halvtidsförsörjning är det likaledes tveksamt om en dispens kan ha någon generell betydelse: < 60 ha. Gå utanför den faktiska gården eller brukningsenheten och bedöm om det finns åtminstone 60 hektar åkermark inom en radie på fyra kilometer från centrum av gården eller brukningsenheten. Om området är långsträckt kan du istället bedöma om det finns 60 hektar inom en avlång yta med längden åtta kilometer. Rent praktiskt kan du utgå från det block där biotopen ligger såvida inte blocket i fråga ligger uppenbart perifert. Om det finns minst 60 hektar åkermark i området kan det utifrån jordbrukets generella potential i området vara aktuellt med dispens. Om arealen är mindre än så är det tveksamt om en dispens har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. OBS! Vid en mer omfattande odling av specialgrödor i området kan det vara aktuellt med dispens även om den samlade åkerarealen är mindre än 60 hektar. > ha. Dispens kan vara aktuellt. > 300 ha. Knappast aktuellt med dispens. Förutsättningarna för jordbruket är sannolikt för bra för att en dispens ska ha någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. Nästa kontrollpunkt på lokal nivå är åkermarksblockens medelareal: < 2 ha. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från. 2-4 ha. Dispens kan vara aktuellt. > 4-6 ha. Arronderingen är troligen för bra för dispens. Avståndet mellan åkrarna bör dock vägas in enligt nästa kontrollpunkt. > 6 ha. Inte aktuellt med dispens. Arronderingen är för bra. Slutlig kontrollpunkt är gårdsindex som är en sammanvägning av medelareal och medelavstånd mellan åkrarna enligt formeln medelareal i hektar - (medelavstånd i meter/1000). Syftet är att få en mer precis bild av arronderingen på lokal nivå. Verktyget ger följande besked: < 1. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från Dispens kan vara aktuellt. > 4. Inte aktuellt med dispens. Arronderingen är för bra. 6

7 Klartecken att gå vidare eller signaler på att dispens inte bör ges Gallringsstegen visar om det är befogat att gå vidare i verktyget eller inte. En röd gårdsindexsignal är att betrakta som ett stopp. Då är du i ett område som redan har god arrondering. Även om det är tekniskt möjligt att gå vidare i verktyget trots röd signal så är det fel sett till intentionerna med 7 kap. 11 b miljöbalken. Dispensmöjligheten avser inte primärt slättjordbruket. Att ta bort en biotop om arronderingen redan är god kan visserligen ge positiva resultat för det enskilda företaget, men åtgärden har ingen relevans för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. Verktyget är av denna anledning inte heller anpassat för att räkna på borttagande av småbiotoper i fullåkerlandskap med stor brist på ostörda livsmiljöer för vilda växter och djur. Värdet av att bevara sådana ekologiska bristmiljöer är väsentligt högre än de värden på biotoperna som är inbyggda i verktyget (se vidare Bevarandevärde i steg 3 nedan). Ett undantag från stoppregeln är om gränsvärdet överskrids på grund av att enstaka block egentligen borde delas upp i flera (jfr. Justera indata ovan). 7

8 Kalkylblad Specifika indata Här ska du mata in data som behövs för att göra beräkningarna av kostnader och nyttor av att ta bort en biotop. Om det är någon indatauppgift som du är osäker på så kan du pröva med olika ingångsvärden för att se om det får avgörande betydelse för utfallet. 3 Biotopdata I verktyget kan du räkna på följande biotoptyper: öppet dike, stenmur, odlingsröse, småvatten och åkerholme. I första hand bör du göra separata beräkningar per biotop och block. I vissa fall kan det gå att addera element av samma undertyp och med liknande läge på samma block. Olika typer av stenmurar och diken För att de företagsekonomiska beräkningarna ska bli så realistiska som möjligt finns olika undertyper av diken och stenmurar. Dikena är indelade efter den rördiameter som behövs för fortsatt avvattning Det finns åtta alternativ mellan 75 mm och 350 mm. Det finns även ett alternativ utan rörläggning. Stenmurarna är indelade i tre storleksklasser: enkelmur, mellanstor och stor stenmur (figur 2-4). Figur 2. Enkelmur. En enkel stenrad med högst fyra ovanpåliggande stenar av normalformat eller med ytterligare några lager om det rör sig om skiffersten. Bredden är högst en meter (exklusive renar). Figur 3. Mellanstor stenmur. Typisk stenmur; överstiger inte midjehöjd och har en bredd på omkring en meter högst upp (exklusive renar). Figur 4. Stor stenmur. Omfångsrikare än föregående typer. Arbetsinsatsen för att ta bort en stor mur är betydande. 8

9 Ökad odlingsareal, transport av material och optimal körriktning För diken och stenmurar ska du ange längd och bredd. För punktelement ska du ange arealen direkt. Inkludera elementets renar när du anger bredd eller areal. Uppgifterna används för att räkna ut skördeavkastningen på nytillkommen odlingsareal. Uppskatta volymen av det material som ska tas bort eller tillföras samt hur lång transportsträckan är. Dessa uppgifter ingår i beräkningarna av kostnaderna för att ta bort biotopen. Volymuppskattningen skiljer sig åt mellan diken som ska läggas igen respektive rörläggas. I det förra fallet fylls hela diket med schaktmassor. I det senare fallet kommer dikesbottnen att upptas av dräneringsmaterial inklusive rör. I verktyget ska du ange volymen av de schaktmassor som behövs för att fylla igen resten av diket (figur 5). Mängden dräneringsmaterial beräknas efter den rördimension som du har angett. Figur 5. Volymen av de schaktmassor som behövs för att fylla igen ett dike ovanför dräneringslagret är i princip (a + b) / 2 * d * dikets längd där a = genomsnittlig bredd vid markytan, b = genomsnittlig bredd vid vattenytan på våren och d = genomsnittligt djup mellan dessa båda nivåer. Ange slutligen biotopens position i förhållande till optimal körriktning vid plöjning efter borttagande av biotopen. Denna uppgift har stor betydelse för den effektivitetsökning som en dispens ska bidra till. Tänk på att om det handlar om längsgående element så kan det räcka med att göra öppningar eller överfarter för att uppnå betydelsefulla effektivitetsvinster. Vändtegar Genom att minska arealen med vändtegar kan man öka avkastningen på de ytor som berörs. Du behöver därför uppskatta hur mycket vändtegarna minskar till följd av att biotopen tas bort. Längden som du ska ange är i de flesta fall elementets längd gånger två eftersom en biotop vanligtvis har vändtegar på två sidor. Verktyget beräknar arealen med hjälp av angiven längd och uppgifter om maskinstorlek (steg 4 nedan). Beroende på om maskinstorleken är medel eller stor blir bredden på vändtegen 18 eller 24 meter. Speciellt om punktelement Att räkna på effekterna av att ta bort punktelement är mer komplicerat än motsvarande beräkning för linjeelement. Punktelementen kan påverka brukandet i två riktningar. Om elementen ligger nära fältkanten påverkas brukandet ytterligare, liksom om avståndet mellan två element är kort (figur 6). Ange alltid att elementen är tvärsgående. Normalt ska du räkna på en biotop i taget även om ansökan gäller flera likvärdiga biotoper i samma block (se dock undantag i figur 6). Börja med att räkna på den biotop som enligt din bedömning påverkar brukandet mest. Om det inte lönar sig att ta bort denna biotop så är det onödigt att räkna på fler. 9

10 Figur 6. Hantering av punktelement. Om avståndet mellan två likvärdiga biotoper är mindre än 12 m, dvs. mindre än vändtegsbredden för en liten maskin, så ska du räkna på båda biotoperna samtidigt. Ange biotopernas medelyta i verktyget. Längden som ska anges i verktyget för att räkna ut vändtegsminskningen kan i det här exemplet uppskattas enligt följande: ( )*2 m = 106 m. Observera att avståndet till fältkanten endast bör tas med om det är kortare än 12 m. Bevarandevärde Här ska du klassificera biotopen utifrån biologiskt bevarandevärde (lågt, normalt, högt). Observera att biotoper som ingår i bevarandeplaner eller på annat sätt är uppenbart omistliga är undantagna från vidare beräkningar i verktyget eftersom deras bevarandevärde ligger långt över det spann som kan hanteras av verktyget. Detsamma gäller biotoper i fullåkersbygder där det råder stor brist på ostörda miljöer för vilda djur och växter. Verktygets tre klasser ligger inom intervallet för genomsnittsbiotoper där det är nödvändigt att räkna på kostnader och nyttor. Detta för att avgöra var brytpunkten går för att ta bort en biotop för att samtidigt rädda kvar andra närliggande biotoper i ett fortsatt öppet jordbrukslandskap. Vid klassificeringen ska du väga in alla bevarandeaspekter inklusive betydelsen för landskapsperspektiv och grön infrastruktur. Naturvårdsverket och länsstyrelserna ansvarar för att klassificeringen görs på ett adekvat och enhetligt sätt i hela landet. Lågt bevarandevärde kan gälla uppenbart triviala biotoper eller biotoper som ligger i områden med mycket hög biotoptäthet. Högt värde kan gälla exempelvis biotoper som har nyckelfunktioner för den gröna infrastrukturen eller som ligger i områden med låg biotoptäthet för just denna typ av biotop. Värdet på biotoperna bygger på betalningsvillighetsstudier (Hasund m fl. 2011, Journal of Environmental Planning and Management 54: 31-53). De personer som tillfrågats i studierna representerar samhället i stort vilket innebär att både lantbrukets och naturvårdens perspektiv på odlingslandskapets småbiotoper finns med. Alla som har bidragit till att sätta en prislapp på biotoperna har först informerats om biotopernas betydelse för biologisk mångfald. Priserna har räknats upp i enlighet med konsumentprisindex. 4 Maskinstorlek Maskinstorleken speglar odlingsförutsättningarna och har betydelse för de effektivitetsvinster som borttagandet av en biotop innebär. Välj maskinstorlek utifrån vad som är normalt för området i fråga ( maskinstationsstandard"). Storleksklasserna svarar mot genomsnittlig fältstorlek i olika bygder men välj hellre medel än liten såvida det inte rör sig om specialodlingar (tabell 1). 10

11 Tabell 1. Maskinstorlekar. Liten gäller i det här sammanhanget främst för specialodlingar. Liten Medel Stor Genomsnittlig storlek på åkermarksblock, ha < >6 Antal skär på plog >6 Bredd på skördetröskans skärbord, fot < >18 Storlek på traktor med störst användning, hk < >170 5 Driftsinriktning och grödfördelning Den årliga skördeavkastningen på det eller de fält som direkt berörs av en dispensåtgärd hänger samman med grödfördelningen och växtföljden på hela gården. Normalfall Ange gårdens huvudsakliga driftsinriktning samt den grödfördelning som är typisk för denna inriktning. Andelen av varje gröda är i förhållande till den totala åkerarealen. I tabell 2 finns karaktäristiska grödfördelningar för generella driftsinriktningar som du kan utgå från. Definitioner av grödor finns i tabell 3. I normalfallet är grödfördelningen samma före och efter en dispensåtgärd. I verktyget går det att specificera odlingen i detalj, men eftersom dispensprövningen så långt som möjligt ska se till de generella förutsättningarna för jordbruket i ett område så räcker det i regel med uppgifter som ligger inom givna ramar för det aktuella jordbruksområdet. Storlek på fält som berörs Med fält som berörs avses det eller de fält som direkt påverkas av att en biotop tas bort. Ofta innebär dispensåtgärden att två fält slås samman genom att ett linjeelement tas bort. Det är då den sammanlagda arealen som ska anges i verktyget. Borttagande av punktelement berör däremot vanligtvis bara ett fält och då är det arealen på det fältet som ska anges. Fält är i regel detsamma som block. Ibland kan dock ett registrerat block i praktiken bestå av flera fält som ur brukningssynpunkt är mer eller mindre helt åtskilda från varandra genom landskapselement. När så är fallet är det mer adekvat att utgå från fält än från block. Om arealen av det eller de fält som berörs av en åtgärd är mycket liten eller mycket stor är det knappast troligt att en dispens har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad: < 2 ha. Litet fält. Osäkert om borttagande av en biotop har generell och långsiktig betydelse för jordbrukets vara eller inte vara i området. Bedömningar får göras från fall till fall. > 8 ha. Knappast aktuellt med dispens. För stort fält. Inte troligt att borttagande av en biotop har betydelse för jordbrukets vara eller inte vara i området. Specialfall Specialfall är när ett eller flera svårbrukade fält kan inkluderas i gårdens växtföljd genom att en biotop tas bort. Om det är aktuellt ska du i den gulmarkerade cellen ange fältets/fältens areal. Svårbrukat innebär i de flesta fall att fältet numera endast betas, slås av eller är stadd i en tidig fas av igenväxning. Vanligtvis ska du därför välja någon av benämningarna betesvall, träda eller obrukat fält. Fältets status torde bekräftas av hur det är betecknat i Multikuben eller SAM-internet. För in fältets eller fältens areal i den gula cellen. Välj grödbeteckning "obrukat fält", "träda" eller "betesvall" i den nedersta grödraden och ange grödans andel av gårdens eller brukningsenhetens areal i cellen bredvid. Ange fördelningen av de riktiga grödorna som vid normalfall. Justera därefter 11

12 andelarna av dessa så att den totala summan blir 100 procent. Vid sammanslagning med ett fält som redan brukas ska du ange arealen på det fältet separat (i den ofyllda cellen till vänster om den gula cellen). Undantagsvis kan det svårbrukade fältet redan från början användas för odling av flertalet grödor utom potatis eller andra radgrödor. Om en dispens inte leder till någon nyodling men gör så att andelen med radgrödor ökar ska du för det svårbrukade fältet använda benämningen träda. Egen gröda I kalkylbladet "Egen gröda" kan du räkna på och lägga till alternativa grödor såsom grönsaker, frukt eller bär. Det räcker att fylla i de gula cellerna. Om odlingen omfattar flera olika specialgrödor så räcker det med att ange den dominerande grödan. Snarlika grödor kan slås samman. Tabell 2. Generella driftinriktningar och karaktäristiska grödfördelningar i procent (med rimliga intervall inom parantes) för respektive inriktning. Uppgifter från Jordbruksverkets rapport 2006:4. Inriktning Höstsäd Vårsäd Vall, intensiv Mjölkproduktion (20-30) (60-80) Köttproduktion; nöt (intensiv) (20-40) (55-80) Köttproduktion; nöt, 20 får (extensiv/eko) (20-40) Växtodling; mellan-, slättbygd + gris, fågel (30-50) (30-50) Växtodling; specialgrödor (10-70) (10-70) Vall, normal Betesvalväxteväxter Olje- Balj- (0-10) (0-10) (0-15) (0-10) Specialgrödor 75 (40-80) (0-20) 5 (0-20) (0-20) (0-20) (0-20) (0-20) (0-20) 25 (20-80) 1 1 För potatis gäller som regel max 25 procent eftersom man på grund av risken för jordburna sjukdomar inte bör odla potatis oftare än vart fjärde år på samma fält. Tabell 3. Definition av grödor. Beteckning Beskrivning Höstsäd Höstvete, höstkorn, rågvete eller höstråg Vårsäd Vårvete, vårkorn, rågvete (vår) eller havre Vall, intensiv Slåttervall med tre eller fler skördar per år alternativt odling av foderbetor eller fodermajs Vall, normal Slåttervall med två till tre skördar eller efterföljande bete per år där medelskörden per hektar understiger kg per år Betesvall Enbart bete på åker hela säsongen Oljeväxter Höstraps, vårraps, höstrybs eller vårrybs Baljväxter Åkerbönor, ärter eller klöverfröodling Specialgrödor Sockerbetor, grönsaker, konservärt, gul lök, bruna bönor, frukt eller bär Potatis Matpotatis, stärkelsepotatis eller chipspotatis Träda Mark som under enstaka eller flera år bara putsas; kan vara bevuxen eller stubbträda utan någon insådd växtlighet Obrukat fält Obrukad mark som har en påbörjad spontan igenväxning 12

13 6 Transportavstånd till och från fältet Att ta bort en biotop eller göra öppningar igenom den kan resultera i nya in- och utfarter till och från fält som berörs och därmed kortare körsträckor till brukningscentrum eller lagringsplats. Lämna de ofyllda cellerna tomma om inga nämnvärda förändringar av transportavstånd är att vänta. 13

14 Kalkylblad Jordbrukets bruttoresultat I detta blad får du fram det årliga bruttoresultatet som ett borttagande av en biotop innebär för jordbruksföretaget. Beräkningarna sker med automatik, baserat på de uppgifter som du lagt in. Kostnaderna för att ta bort biotopen är inte med i detta kalkylblad. De uppkomna ekonomiska skillnaderna beräknas utifrån standardiserade täckningsbidrag. Om växtföljden ändras av ett borttagande framgår skillnaden i täckningsbidrag före och efter åtgärden. Ett borttagande av en biotop ger i regel en något större odlingsareal eftersom det går att odla där biotopen tidigare fanns. Täckningsbidraget för denna yta läggs till och ger en liten förändring av det standardiserade totala täckningsbidraget. Alla produktionsdata kommer från Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler för södra Sverige. Täckningsbidragen har dock räknats om på flera sätt. Skördarna har räknats om till genomsnittlig nivå för det skördeområde där biotopen finns. Arbetstid och kostnader för maskiner i form av drivmedel, smörjmedel och underhåll har anpassats efter storleken på gårdens maskinpark. Kostnaderna för jobb med egna maskiner har beräknats som motsvarande kostnader för inhyrda körslor. Gårdsstödet har tagits med som en intäkt eftersom arealen med gårdsstöd kan påverkas. De kalkyler som använts är Hushållningssällskapets efterkalkyler och maskinkostnadskalkyler för I nästa steg beräknas värdet av den skördeökning som kan uppstå av att det blir färre vändtegar. Skördeminskningen på vändtegar har bedömts vara 15 procent och bredden på vändtegarna är beroende av den valda storleken på gårdens maskiner. Tredje delen i beräkningen är den tidsvinst som görs genom bättre arrondering på fältet. Kapacitetsökningen beräknas utifrån längd och riktning av biotopen enligt de faktiska eller givna förhållandena, till exempel om en stenmur är tvärs- eller längsgående visavi optimal plöjriktning. Grunddata för detta är hämtade från "Drift 2004" som är ett danskt beräkningsprogram. Tidsskillnaden är beräknad utifrån grödfördelningen efter ett borttagande av biotopen. Sista delen gäller minskade kostnader för transporter till och från fältet. Om det angivits en skillnad i avstånd före och efter åtgärden, beräknas en schablonmässig tidsvinst där antalet vändor till och från fältet är beroende av växtföljd och avkastning. Kostnaden för transporter är beroende av driftsinriktning och storleken på gårdens maskinpark. När dessa delar summeras erhålls det årliga företagsekonomiska bruttoresultatet av att vidta en åtgärd. 14

15 Kalkylblad Jordbrukets nettoresultat För att få den företagsekonomiska effekten måste det årliga bruttoresultatet ställas mot kostnaden för att ta bort biotopen en kostnad som är av engångskaraktär. Kostnaderna för att ta bort olika biotoper bygger på schablonvärden framtagna av Hushållningssällskapet. Dessa används för att dispensprövningen ska bli lika för alla. Den företagsekonomiska kalkylperioden har satts till 20 år. Först beräknas ett ackumulerat resultat för dessa 20 år. Därefter reduceras värdet av de resultat som ligger långt fram i tiden med en kalkylränta på fyra procent. Detta ger ett sammanlagt nuvärde av de kommande årliga resultaten. Det framräknade nuvärdet ställs sedan mot engångskostnaden för borttagandet av biotopen och detta ger ett företagsekonomiskt nettonuvärde av åtgärden. Ett positivt företagsekonomiskt nettonuvärde indikerar att den första punkten i lagstiftningen (7 kap. 11 b miljöbalken) är uppfylld. Ett negativt utfall i verktyget är vägledande och behöver inte betyda ett absolut stopp. Vissa omständigheter fångas nämligen inte upp i verktyget. Ett exempel på detta är att förbättring av arronderingen kan vara betydelsefull för att behålla den sista djurgården i en bygd, eller mer allmänt som en långsiktig satsning i samband med ett generationsskifte i en bygd med sviktande jordbruk. 15

16 Kalkylblad Samhällets miljönytta Syftet med det generella biotopskyddet är att slå vakt om biologisk mångfald i odlingslandskapet och då specifikt de växt- och djurarter som är beroende av exempelvis stenmurar och diken som finns i ett öppet och odlat landskap. Det gäller att hitta en god avvägning mellan ett lönsamt jordbruk och förekomst av för jordbruket stundom hindrande småbiotoper. Var går brytpunkten för att ta bort en biotop för att rädda andra näraliggande biotoper i ett öppet odlingslandskap? Att göra en samhällsekonomisk cost benefit-analys är ett neutralt sätt att bedöma om en dispensåtgärd är förenlig med biotopskyddets syfte eller inte. Beräkningsmetod Den fysiska effektivitetsvinsten är densamma i den samhällsekonomiska beräkningen som i den företagsekonomiska. Det handlar om lika många timmar, lika mycket drivmedel och så vidare. Värderingen blir dock en annan. Samhället har ett annat tidsperspektiv och en annan värdering av kostnaden för vissa produktionsmedel. I den företagsekonomiska kostnaden ingår ofta skatter. Dessa ska inte beaktas i en samhällsekonomisk analys eftersom de inte är en kostnad för samhället utan en transferering mellan parterna i samhället. Eftersom en del av de faktorer som ska vara med i den samhällsekonomiska kalkylen redan har beräknats i den företagsekonomiska kalkylen utgår beräkningen i detta kalkylblad från det årliga företagsekonomiska resultatet som beräknats tidigare. Den företagsekonomiska beräkningen ändras och kompletteras därefter så att den speglar de samhällsekonomiska värdena. 1. I ett första steg räknas den del av det företagsekonomiska resultatet som är gårdsstöd bort. Gårdsstödet är på motsvarande sätt som skatterna ingen intäkt för samhället utan en transferering. Oftast handlar detta bara om gårdsstödet på den yta som tillkommer vid borttagandet av biotopen, men hade delar av fältarealen före åtgärden inget gårdsstöd kan beloppet som räknas bort bli mer omfattande. 2. I nästa steg räknas den del av det företagsekonomiska resultatet som beror på skatt på drivmedel bort. Körtiden med maskiner kan påverkas av ändrad grödfördelning, av ökad areal, av effektivare körning genom bättre fältform och av minskade transportavstånd. Nettot av denna beräknade körtid ställs mot en beräknad timförbrukning som är beroende av storleken på gårdens maskiner. Allt har beräknats på samma sätt som drivmedelskostnaden ursprungligen beräknades i den företagsekonomiska kalkylen. Den del av kostnaden för drivmedel som är skatt rensas därefter bort i den samhällsekonomiska kalkylen. Skattesatser och återbetalning för 2014 har använts i beräkningarna eftersom det är dessa skatter som ligger med i den företagsekonomiska beräkningen. 3. I det tredje steget rensas det företagsekonomiska resultatet från den del av kostnaden för arbetskraft som är skatt på arbete. Ändring i arbetstid beror på ändrad grödfördelning, ökad areal, effektivare körning och minskade transportavstånd. Det företagsekonomiska resultatet av denna tidsvinst rensas enligt ovan från den del av kostnaden som är sociala avgifter. Detta motsvarar 50,67 kronor per timme när arbetsgivaravgiften ligger på 31,42 procent och den totala företagsekonomiska arbetskraftskostnaden är 220 kronor per timme. Detta inklusive semesterersättning, Ob-tillägg och fem procent i påslag för arbetsmarknadsförsäkringar. 4. I det fjärde steget beräknas det samhällsekonomiska värdet som går förlorat om biotopen tas bort. Värdet per enhet är beroende av hur biotopen klassificerats ( lågt, normalt eller högt bevarandevärde). 16

17 Gör känslighetsanalyser om du har svårt att bedöma biotopens värde Om det är svårt att avgöra vilket värde biotopen har går det lätt att göra känslighetsanalyser genom att prova de tre värde-nivåerna och se om utfallet av beräkningen ändras. I vissa fall är åtgärden samhällsekonomiskt olönsam (eller lönsam) oavsett om biotopen har högre eller lägre värde och då har denna parameter mindre betydelse. I de fall utfallet blir beroende av klassningen kan däremot en noggrannare inventering av biotopen vara motiverad. Samhällsekonomiskt nettonuvärde När alla momenten summeras erhålls ett årligt samhällsekonomiskt värde. Detta räknas om till ett nuvärde på liknande sätt som det företagsekonomiska värdet men med en tidsperiod på 40 år och en kalkylränta på tre procent. De framtida värdena ges därmed högre vikt i den samhällsekonomiska beräkningen än i den företagsekonomiska. Nuvärdet ställs slutligen mot den samhällsekonomiska kostnaden för att få fram ett samhällsekonomiskt resultat (nettonuvärde) av åtgärden. Den samhällsekonomiska engångskostnaden för borttagandet av biotopen är densamma som den företagsekonomiska, bara rensad från skatterna på drivmedel och arbetskraft. Ett positivt nettonuvärde indikerar att den andra punkten i lagstiftningen (7 kap. 11 b miljöbalken) är uppfylld. Att ta bort en biotop leder enligt sammanvägningen av kostnader och nyttor till en trolig nettovinst för den biologiska mångfalden i det berörda området eftersom andra biotoper i området sannolikt räddas ifrån igenväxning genom den fortsatta jordbruksdriften. Verktyget är inte anpassat för att räkna på borttagande av småbiotoper i fullåkerlandskap med stor brist på ostörda livsmiljöer för vilda växter och djur. Värdet av att bevara sådana ekologiska bristmiljöer är väsentligt högre än de värden på biotoperna som är inbyggda i verktyget (se Bevarandevärde i steg 3). 17

18 Kalkylblad Två linjeelement Ibland avser en dispensansökan två linjeelement som ligger direkt intill varandra. Det kan gälla två element av samma typ eller en stenmur och ett dike. I verktyget finns ett par extra gula flikar som du kan använda i sådana fall: Jordbrukets nettoresultat 2 och Samhällets miljönytta 2. Om du behöver använda dessa flikar ligger de sist i raden med flikar i den senaste versionen av beräkningsverktyget som finns på Jordbruksverkets hemsida. Fyll i Generella indata och Specifika indata för det linjeelement som du väljer att börja med. 1. För över gråmarkerade utdata från Jordbrukets bruttoresultat, Jordbrukets nettoresultat och Samhällets miljönytta till angivna fält i kalkylbladen bakom de nya gula flikarna. 2. Fyll därefter i biotopdata i Specifika indata för det andra linjeelementet. I Jordbrukets nettoresultat 2 och Samhällets miljönytta 2 finns nu de sammanlagda resultaten för de två linjeelementen redovisade. 18

19 19