Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual"

Transkript

1 Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Version

2 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen räkna på kostnader och nyttor i samband med prövning av dispenser från det generella biotopskyddet. Verktyget kan också användas av dig som är jordbrukare för att bedöma möjligheterna att få dispens. Verktyget har tagits fram av Jordbruksverket tillsammans med Hushållningssällskapet och det fristående konsultföretaget Lantbruksekonomen. Naturvårdsverket samt länsstyrelserna i Västra Götaland, Västmanland och Kalmar har ingått i en referensgrupp. Till verktyget hör även kartor. Ett rikt odlingslandskap genom långsiktigt aktivt brukande Verktyget ska bidra till att standardisera tillämpningen av 7 kap. 11 b miljöbalken om dispens från det generella biotopskyddet. Verktyget utgår från enhetliga indata för att dispensprövningen ska bli lika för alla. Möjlighet att få dispens för en åtgärd finns om: 1. åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, och 2. biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses med hänsyn till förekomsten av samma typ av biotopskyddsområde eller med hänsyn till naturvärdena hos det biotopskyddsområde som dispensen avser och de naturvärden som biotopskyddsområdet bidrar till i landskapet. Det innebär att en dispens ska bidra till långsiktigt aktivt brukande, och därmed till bevarande av biologisk mångfald i ett öppet odlingslandskap. Dispensen ska ha betydelse för jordbrukets ekonomiska hållbarhet i det område som berörs. Det är de generella förutsättningarna för jordbruket i området som ska bedömas. Verktyget hanterar båda punkterna i 11 b. Resultat från verktyget ska kunna användas som neutralt beslutsunderlag men utgör inte något absolut facit för om dispens ska ges eller inte. Mer om bakgrunden till lagstiftningen finns i regeringens proposition 2013/14:141 och i Jordbruksverkets rapport 2013:10. Se även Naturvårdsverkets dispensvägledning Ansökan För att göra en dispensprövning med hjälp av verktyget behöver du kundnummer (SAM), driftinriktning och biotopinformation (typ av biotop, storlek, biotopens placering inom eller mellan block; se vidare steg 3 nedan). Ladda hem verktyget Verktyget är byggt i Excel och finns för fri nedladdning på Jordbruksverkets hemsida. Namnge den nedladdade verktygsfilen efter den biotop och gård eller det kundnummer som du ska räkna på. Om du ska räkna på mer än en biotop så måste du spara en namngiven verktygsfil för varje biotop. 2

3 Kalkylblad Generella indata Möjligheten att få dispens beror på hur det ser ut i området där biotopen ligger I jordbruksbygder med stora åkrar och god arrondering betyder en dispens inte så mycket för det lokala jordbrukets långsiktiga fortlevnad. Detsamma kan gälla i bygder med små och utspridda åkrar där de fysiska förutsättningarna för att utveckla jordbruket är begränsade. Med hjälp av verktygets inledande gallringssteg kan du snabbt bilda dig en uppfattning om biotopen ligger i ett område där en dispens kan ha påtaglig betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad. Om så är fallet finns det skäl att gå vidare för att räkna på kostnader och nyttor av att ta bort biotopen. 1 Importera data Importera blockdata från SAM-internet (XML-fil) eller Multikuben (SKV-fil). Åkerblocksdata behövs för att bedöma arronderingen. Verktyget sorterar automatiskt bort eventuella betesmarksblock. För att skapa en SKV-fil i Multikuben ska du: 1. Ställa in programmet på Sök och Brukares block. 2. Skriva in Kundnummer och År och trycka på Sök. Det är inte säkert att blockdata från innevarande år är inlagt i Multikuben; ändra i så fall till ett tidigare år. 3. Klicka på Visa träfflista. 4. Klicka på Exportera till Excel-format, namnge filen och spara. 2 Inledande gallringssteg Om du har importerat data enligt steg 1 anger verktyget automatiskt var brukningscentrum ligger (län, kommun och församling). Om du väljer att mata in data manuellt ska du börja med att klicka bort eventuella röda kryss till höger om kolumnrubrikerna (län, kommun, församling). Justera indata Justera indata om gården är utspridd i flera områden. Det är området där biotopen ligger som är relevant. Multikuben ger i regel en god överblick över vilka block som bildar sammanhängande geografiska brukningsenheter (figur 1). Enligt verktyget ska åkermarksblock som ligger mer än fyra kilometer från den berörda enhetens geometriska mittpunkt exkluderas. Ett felmeddelande visas om du inte sorterar bort sådana block. Om du i steg 1 har skapat en Excelfil för hela gården kan du sortera i den och manuellt ta bort ovidkommande block. Lägg till filändelsen.skv när du sparar den redigerade filen. Om det finns block som kan delas upp i fält som är helt åtskilda från varandra av till exempel stenmurar eller diken så kan du direkt i verktyget justera antal åkermarksblock så att antalet speglar vad som är relevant sett ur brukningssynpunkt. Blockantalet kan, å andra sidan, successivt behöva justeras ned om ansökan avser många landskapselement som, om de tas bort, upprepat leder till nya sammanslagna block. Att justera blockantalet är överflödigt om man ligger långt från kritiska gränsvärden enligt gallringssteget Arrondering på lokal nivå. 3

4 Arrondering på församlingsnivå Det första gallringssteget bygger på genomsnittlig storlek på åkermarksblocken på församlingsnivå, församlingsindex. För att få överblick kan du använda den karta som finns som bilaga till verktyget. Utifrån index ger verktyget en fingervisning om sannolikheten för dispens i församlingen där biotopen och brukningsenheten ligger: < 2 ha. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från. Situationen kan dock se annorlunda ut på lokal nivå. 2-4 ha. Dispens kan vara aktuellt. > 4-6 ha. Arronderingen är troligen för bra för dispens. Situationen kan dock se annorlunda ut på lokal nivå. > 6 ha. Knappast aktuellt med dispens. Arronderingen är sannolikt för bra. Arrondering på lokal nivå I en jordbruksbygd med god arrondering kan det lokalt finnas områden med sämre förutsättningar och vice versa. Därför behövs det ett gallringssteg även på lokal nivå. Den första kontrollpunkten på denna nivå är gårdsstorlek, eller storlek på berörd brukningsenhet, baserad på åkerareal. Om gården har brukningsenheter på andra platser än i det område där biotopen ligger så ska dessa enheter inte räknas med (figur 1). Det är jordbrukets generella förutsättningar på lokal nivå som ska bedömas. Om det finns flera hundra hektar åkermark som är väl samlad är det inte troligt att en dispens har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad; om arealen istället är så liten att den inte räcker till för en halvtidsförsörjning är det likaledes tveksamt om en dispens kan ha någon generell betydelse: < 60 ha. Gå utanför den faktiska gården eller brukningsenheten och bedöm om det finns åtminstone 60 hektar åkermark inom en radie på fyra kilometer från centrum av gården eller brukningsenheten. Om området är långsträckt kan du istället bedöma om det finns 60 hektar inom en avlång yta med längden åtta kilometer. Rent praktiskt kan du utgå från det block där biotopen ligger såvida inte blocket i fråga ligger uppenbart perifert. Om det finns minst 60 hektar åkermark i området kan det utifrån jordbrukets generella potential i området vara aktuellt med dispens. Om arealen är mindre än så är det tveksamt om en dispens har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. OBS! Vid en mer omfattande odling av specialgrödor i området kan det vara aktuellt med dispens även om den samlade åkerarealen är mindre än 60 hektar. > ha. Dispens kan vara aktuellt. > 300 ha. Knappast aktuellt med dispens. Förutsättningarna för jordbruket är sannolikt för bra för att en dispens ska ha någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. Nästa kontrollpunkt på lokal nivå är åkermarksblockens medelareal: < 2 ha. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från. 2-4 ha. Dispens kan vara aktuellt. > 4-6 ha. Arronderingen är troligen för bra för dispens. Avståndet mellan åkrarna bör dock vägas in enligt nästa kontrollpunkt. > 6 ha. Inte aktuellt med dispens. Arronderingen är för bra. 4

5 Slutlig kontrollpunkt är gårdsindex som är en sammanvägning av medelareal och medelavstånd mellan åkrarna enligt formeln medelareal i hektar - (medelavstånd i meter/1000). Syftet är att få en mer precis bild av arronderingen på lokal nivå. Verktyget ger följande besked: < 1. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från Dispens kan vara aktuellt. > 4. Inte aktuellt med dispens. Arronderingen är för bra. Figur 1. Om en gård är utspridd på flera platser ska du fokusera på den geografiska brukningsenhet i vilken biotopen ligger. Enligt verktyget ska åkermarksblock som ligger mer än fyra kilometer från den berörda enhetens geometriska mittpunkt inte vara med i arronderingsberäkningarna på lokal nivå. Klartecken att gå vidare eller signaler på att dispens inte bör ges Gallringsstegen visar om det är befogat att gå vidare i verktyget eller inte. En röd gårdsindexsignal är att betrakta som ett stopp. Även om det är tekniskt möjligt att gå vidare i verktyget så är det fel sett till intentionerna med 11 b. Att ta bort en biotop om arronderingen redan är god kan visserligen ge positiva resultat för det enskilda företaget, men åtgärden har ingen relevans för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. Verktygets samhällsekonomiska modul är inte anpassat för att räkna på borttagande av småbiotoper i fullåkerlandskap med stor brist på ostörda livsmiljöer för vilda växter och djur. Värdet av att bevara sådana ekologiska bristmiljöer är väsentligt högre än de prisuppgifter som är inbyggda i verktyget (se vidare Bevarandevärde i steg 3 nedan). 5

6 Kalkylblad Specifika indata Här ska du mata in data som behövs för att göra beräkningarna av kostnader och nyttor av att ta bort en biotop. Om det är någon indatauppgift som du är osäker på så kan du pröva med olika ingångsvärden för att se om det får avgörande betydelse för utfallet. 3 Biotopdata I verktyget kan du räkna på följande biotoptyper: öppet dike, stenmur, odlingsröse, småvatten och åkerholme. I första hand bör du göra separata beräkningar per biotop och block. I vissa fall kan det gå att addera element av samma undertyp och med liknande läge på samma block. Olika typer av stenmurar och diken För att de företagsekonomiska beräkningarna ska bli så realistiska som möjligt finns olika undertyper av diken och stenmurar. Dikena är indelade efter den rördiameter som behövs för fortsatt avvattning (75 mm, 180 mm och 250 mm). Det finns även ett alternativ utan rörläggning. Stenmurarna är indelade i tre storleksklasser: enkelmur, mellanstor och stor stenmur (figur 2-4). Figur 2. Enkelmur. En enkel stenrad med högst fyra ovanpåliggande stenar av normalformat eller med ytterligare några lager om det rör sig om skiffersten. Bredden är högst en meter (exklusive renar). Figur 3. Mellanstor stenmur. Typisk stenmur; överstiger inte midjehöjd och har en bredd på omkring en meter i basen (exklusive renar). Figur 4. Stor stenmur. Omfångsrikare än föregående typer. Arbetsinsatsen för att ta bort en stor mur är betydande. 6

7 Ökad odlingsareal, transport av material och optimal körriktning För diken och stenmurar ska du ange längd och bredd. För punktelement ska du ange arealen direkt. Inkludera elementets renar när du anger bredd eller areal. Uppgifterna används för att räkna ut skördeavkastningen på nytillkommen odlingsareal. Uppskatta volymen av det material som ska tas bort eller tillföras samt hur lång transportsträckan är. Dessa uppgifter ingår i beräkningarna av kostnaderna för att ta bort biotopen. Volymuppskattningen skiljer sig åt mellan diken som ska läggas igen respektive rörläggas. I det förra fallet fylls hela diket med schaktmassor. I det senare fallet kommer dikesbottnen att upptas av dräneringsmaterial inklusive rör. I verktyget ska du ange volymen av de schaktmassor som behövs för att fylla igen resten av diket (figur 5). Mängden dräneringsmaterial baseras på den rördimension som du har angett. Figur 5. Volymen av de schaktmassor som behövs för att fylla igen ett dike ovanför dräneringslagret är i princip (a + b) / 2 * d * dikets längd där a = genomsnittlig bredd vid markytan, b = genomsnittlig bredd vid vattenytan på våren och d = genomsnittligt djup mellan dessa båda nivåer. Ange slutligen biotopens position i förhållande till optimal körriktning vid plöjning efter borttagande av biotopen. Denna uppgift har stor betydelse för den effektivitetsökning som en dispens ska bidra till. Tänk på att om det handlar om längsgående element så kan det räcka med att göra öppningar för att uppnå betydelsefulla effektivitetsvinster. Vändtegar Genom att minska arealen på vändtegar kan man öka avkastningen på de ytor som berörs. Du behöver därför uppskatta hur mycket vändtegarna minskar till följd av att biotopen tas bort. Längden som du ska ange är i de flesta fall elementets längd gånger två eftersom en biotop vanligtvis har vändtegar på två sidor. Enkel vändtegslängd gäller vid "specialfall" (steg 5 nedan). Verktyget beräknar arealen med hjälp av längdangivelsen och uppgifter om maskinstorlek (steg 4 nedan). Beroende på om maskinstorleken är liten, medel eller stor blir bredden på vändtegen 12, 18 eller 24 meter. Speciellt om punktelement Att räkna på effekterna av att ta bort punktelement är mer komplicerat än motsvarande beräkning för linjeelement. Punktelementen kan påverka brukandet i två riktningar. Om elementen ligger nära fältkanten påverkas brukandet ytterligare, liksom om avståndet mellan två element är kort (figur 6). Ange alltid att elementen är tvärsgående. Normalt ska du räkna på en biotop i taget även om ansökan gäller flera likvärdiga biotoper i samma block (se dock undantag i figur 6). Börja med att räkna på den biotop som enligt din bedömning påverkar brukandet mest. Om det inte lönar sig att ta bort den så är det onödigt att räkna på fler. 7

8 Figur 6. Hantering av punktelement. Om avståndet mellan två likvärdiga biotoper är mindre än 12 m, dvs. mindre än vändtegsbredden för en liten maskin, så ska du räkna på biotoperna samtidigt. Ange då biotopernas medelyta i verktyget. Längden som ska anges i verktyget för att räkna ut vändtegsminskningen kan i det här exemplet uppskattas enligt följande: ( )*2 m = 106 m. Observera att avståndet till fältkanten endast bör tas med om det är kortare 12 m. Bevarandevärde Här ska du klassificera biotopen utifrån biologiskt bevarandevärde (lågt, normalt, högt). Observera att biotoper som ingår i bevarandeplaner eller på annat sätt är uppenbart omistliga är undantagna från vidare beräkningar i verktyget eftersom deras bevarandevärde ligger långt över det spann som kan hanteras av verktyget. Detsamma gäller biotoper i fullåkersbygder där det råder stor brist på ostörda miljöer för vilda djur och växter. Verktygets tre klasser ligger inom intervallet genomsnittsbiotoper där det är nödvändigt att räkna på kostnader och nyttor för att avgöra var brytpunkten går för att ta bort en biotop för att samtidigt rädda kvar andra närliggande biotoper i ett fortsatt öppet jordbrukslandskap. Vid klassificeringen ska du väga in alla bevarandeaspekter inklusive betydelsen för landskapsperspektiv och grön infrastruktur. Naturvårdsverket och länsstyrelserna ansvarar för att klassificeringen görs på ett adekvat och enhetligt sätt i hela landet. Lågt bevarandevärde kan gälla uppenbart triviala biotoper eller biotoper som ligger i områden med mycket hög biotoptäthet. Högt värde kan gälla exempelvis biotoper som har nyckelfunktioner för den gröna infrastrukturen eller som ligger i områden med låg biotoptäthet för just denna typ av biotop. Värdet på biotoperna bygger på betalningsvillighetsstudier (Hasund m.fl. 2011, Journal of Environmental Planning and Management 54: 31-53). De personer som tillfrågats i studierna representerar samhället i stort vilket innebär att både lantbrukets och naturvårdens perspektiv på odlingslandskapets småbiotoper finns med. Alla som har bidragit till att sätta en prislapp på biotoperna har först informerats om biotopernas betydelse för biologisk mångfald. Priserna har räknats upp i enlighet med konsumentprisindex. 4 Maskinstorlek Maskinstorleken speglar odlingsförutsättningarna och har betydelse för de effektivitetsvinster som borttagandet av en biotop på ett åkerfält innebär. I verktyget ska du göra en klassificering av maskinstorlek utifrån vad som är normalt för området i fråga. Storleksklasserna i verktyget korrelerar ungefärligt med genomsnittlig fältstorlek i olika bygder (tabell 1). 8

9 Tabell 1. Maskinstorlekar. Liten Medel Stor Genomsnittlig storlek på åkermarksblock, ha <3 3-6 >6 Antal skär på plog >6 Bredd på skördetröskans skärbord, fot < >18 Storlek på traktor med störst användning, hk < >170 5 Driftsinriktning och grödfördelning Den högre årliga skördeavkastningen på det eller de fält som direkt berörs av en dispensåtgärd hänger samman med grödfördelningen och växtföljden på hela gården. Normalfall Ange gårdens huvudsakliga driftsinriktning samt den grödfördelning som är typisk för denna inriktning. Andelen av varje gröda är i förhållande till den totala åkerarealen. I tabell 2 finns karaktäristiska grödfördelningar för generella driftsinriktningar som du kan utgå från. Definitioner av grödor finns i tabell 3. I normalfallet är grödfördelningen samma före och efter en dispensåtgärd. I verktyget går det att specificera odlingen i detalj, men eftersom dispensprövningen så långt som möjligt ska se till de generella förutsättningarna för jordbruket i ett område så räcker det i regel med uppgifter som ligger inom givna ramar för området. Storlek på fält som berörs Med fält som berörs avses det eller de fält som direkt påverkas av att en biotop tas bort. Ofta innebär dispensåtgärden att två fält slås samman genom att ett linjeelement tas bort. Det är då den sammanlagda arealen som ska anges i verktyget. Borttagande av punktelement berör däremot vanligtvis bara ett fält och då är det arealen på det fältet som ska anges. Fält är i regel detsamma som block. Ibland kan dock ett registrerat block i praktiken bestå av flera fält som ur brukningssynpunkt är mer eller mindre helt åtskilda från varandra genom landskapselement. När så är fallet är det mer adekvat att utgå från fält än från block. Om arealen av det eller de fält som berörs av en åtgärd är mycket liten eller mycket stor är det knappast troligt att en dispens har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad: < 2 ha. Litet fält. Osäkert om borttagande av en biotop har generell och långsiktig betydelse för jordbrukets vara eller inte vara i området. Bedömningar får göras från fall till fall. > 8 ha. Inte aktuellt med dispens. För stort fält. Inte troligt att borttagande av en biotop har betydelse för jordbrukets vara eller inte vara i området. Specialfall Specialfall är när ett eller flera svårbrukade fält kan inkluderas i gårdens växtföljd genom att en biotop tas bort. Om det är aktuellt ska du i den gulmarkerade cellen ange fältets/fältens areal. Svårbrukat innebär i de flesta fall att fältet numera endast betas, slås av eller är statt i en tidig fas av igenväxning. Vanligtvis ska du därför välja någon av benämningarna betesvall, träda eller obrukat fält. Fältets status torde bekräftas av hur det är betecknat i Multikuben eller SAM-internet. För in fältets andel av gårdens eller brukningsenhetens totala åkerareal i vänsterkolumnen. Justera andelen av övriga grödor. Om det svårbrukade fältet slås samman med ett fält som redan brukas normalt ska du ange arealen på det normala fältet i den ofyllda cellen till vänster om den gulmarkerade cellen. 9

10 Undantagsvis kan det svårbrukade fältet redan från början användas för odling av flertalet grödor utom potatis eller någon annan radgröda. Om en dispens inte leder till någon nyodling men gör så att andelen med radgrödor ökar kan du för det svårbrukade fältet använda benämningen träda. Egen gröda I kalkylbladet "Egen gröda" kan du räkna på och lägga till alternativa grödor såsom grönsaker, frukt eller bär. Om odlingen omfattar flera olika specialgrödor så räcker det med att ange den dominerande grödan. Snarlika grödor kan slås samman. Tabell 2. Generella driftinriktningar och karaktäristiska grödfördelningar i procent (med rimliga intervall inom parantes) för respektive inriktning. Uppgifter från Jordbruksverkets rapport 2006:4. Inriktning Höstsäd Vårsäd Vall, intensiv Mjölkproduktion (20-30) (60-70) Köttproduktion (intensiv) (20-40) (45-70) Köttproduktion, 20 (extensiv/eko) (20-40) Växtodling (mellan och slättbygd) (20-40) (30-50) Växtodling (specialgrödor) (10-40) (10-50) Vall, normal 60 (50-70) 10 (0-20) (0-20) 10 (0-20) (0-10) 5 (0-20) 10 (0-20) 5 (0-20) 1 För potatis gäller som regel max 25 procent eftersom man på grund av risken för jordburna sjukdomar inte bör odla Betesvall 10 (0-10) 15 (0-15) 15 (0-20) Oljeväxter Baljväxter (0-10) Specialgrödor 25 (0-80) 1 potatis oftare än vart fjärde år på samma fält. Tabell 3. Definition av grödor. Beteckning Beskrivning Höstsäd Höstvete, höstkorn, rågvete eller höstråg Vårsäd Vårvete, vårkorn, rågvete (vår) eller havre Vall, intensiv Slåttervall med tre eller fler skördar per år alternativt odling av foderbetor eller fodermajs Vall, normal Slåttervall med två till tre skördar per år där medelskörden per hektar understiger kg per år Betesvall Vall på åker där skörden kan slås en gång med efterföljande bete eller enbart bete hela säsongen Oljeväxter Höstraps, vårraps, höstrybs eller vårrybs Baljväxter Åkerbönor, ärter eller klöverfröodling Specialgrödor Potatis, sockerbetor, grönsaker, konservärt, gul lök, bruna bönor, frukt eller bär Potatis Matpotatis, stärkelsepotatis eller chipspotatis Träda Mark som under enstaka eller flera år bara putsas; kan vara bevuxen eller stubbträda utan någon insådd växtlighet Obrukat fält Obrukad mark som har en påbörjad spontan igenväxning 6 Transportavstånd till och från fältet Att ta bort en biotop eller göra öppningar igenom den kan resultera i nya in- och utfarter till och från fält som berörs och därmed kortare körsträckor till brukningscentrum eller lagringsplats. Lämna de ofyllda cellerna tomma om inga nämnvärda förändringar av transportavstånd är att vänta. 10

11 Kalkylblad Jordbrukets bruttoresultat I detta blad får du fram det årliga bruttoresultatet som ett borttagande av en biotop innebär för jordbruksföretaget. Beräkningarna sker med automatik, baserat på de data som du lagt in. Kostnaderna för att ta bort biotopen är inte med i detta kalkylblad. De uppkomna ekonomiska skillnaderna beräknas utifrån standardiserade täckningsbidrag. Om växtföljden ändras av ett borttagande framgår skillnaden i täckningsbidrag före och efter åtgärden. Ett borttagande av en biotop ger i regel en något större odlingsareal eftersom det går att odla där biotopen tidigare fanns. Täckningsbidraget för denna yta läggs till och ger en liten förändring av det standardiserade totala täckningsbidraget. Alla produktionsdata kommer från Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler för södra Sverige. Täckningsbidragen har dock räknats om på flera sätt. Skördarna har räknats om till genomsnittlig nivå för det skördeområde där biotopen finns. Arbetstid och kostnader för maskiner i form av drivmedel, smörjmedel och underhåll har anpassats efter storleken på gårdens maskinpark. Kostnaderna för jobb med egna maskiner har beräknats som motsvarande kostnader för inhyrda körslor. Gårdsstödet har tagits med som en intäkt eftersom arealen med gårdsstöd kan påverkas. De kalkyler som använts är Hushållningssällskapets efterkalkyler och maskinkostnadskalkyler för I nästa steg beräknas värdet av den skördeökning som kan uppstå av att det blir färre vändtegar. Skördeminskningen på vändtegar har bedömts vara 15 procent och bredden på vändtegarna är beroende av den valda storleken på gårdens maskiner. Tredje delen i beräkningen är den tidsvinst som görs genom bättre arrondering på fältet. Kapacitetsökningen beräknas utifrån längd och riktning av biotopen enligt de faktiska eller givna förhållandena, till exempel om en stenmur är tvärs- eller längsgående visavi optimal plöjriktning. Grunddata för detta är hämtade från "Drift 2004" som är ett danskt beräkningsprogram. Tidsskillnaden är beräknad utifrån grödfördelningen efter ett eventuellt borttagande av biotopen. Sista delen gäller minskade kostnader för transporter till och från fältet. Om det angivits en skillnad i avstånd före och efter åtgärden, beräknas en schablonmässig tidsvinst där antalet vändor till och från fältet är beroende av växtföljd och avkastning. Kostnaden för transportfordon är däremot beroende av driftsinriktning och storleken på gårdens maskinpark. När dessa delar summeras erhålls det årliga företagsekonomiska bruttoresultatet av att vidta en åtgärd. 11

12 Kalkylblad Jordbrukets nettoresultat För att få hela den företagsekonomiska effekten måste det årliga bruttoresultatet ställas mot kostnaden för att ta bort biotopen en kostnad som är av engångskaraktär. Kostnaderna för att ta bort olika biotoper bygger på schablonvärden framtagna av Hushållningssällskapet. Dessa används för att dispensprövningen ska bli lika för alla. Den företagsekonomiska kalkylperioden har satts till 20 år. Först beräknas ett ackumulerat resultat för dessa 20 år. Därefter reduceras värdet av de resultat som ligger långt fram i tiden med en kalkylränta på fyra procent. Detta ger ett sammanlagt nuvärde av de kommande årliga resultaten. Det framräknade nuvärdet ställs sedan mot engångskostnaden för borttagandet av biotopen och detta ger ett företagsekonomiskt nettonuvärde av åtgärden. Ett positivt företagsekonomiskt nettonuvärde indikerar att den första punkten i lagstiftningen är uppfylld. 12

13 Kalkylblad Samhällets miljönytta Syftet med det generella biotopskyddet är att slå vakt om biologisk mångfald i odlingslandskapet och då specifikt de växt- och djurarter som är beroende av exempelvis stenmurar och diken som finns i ett öppet och odlat landskap. Då gäller det att hitta en god avvägning mellan ett lönsamt jordbruk och förekomst av för jordbruket stundom hindrande småbiotoper. Var går brytpunkten för att ta bort en biotop för att rädda andra näraliggande biotoper i ett öppet odlingslandskap? Att göra en samhällsekonomisk cost benefit-analys är ett neutralt sätt att bedöma om en dispensåtgärd är förenlig med biotopskyddets syfte eller inte. Beräkningsmetod Den fysiska effektivitetsvinsten är densamma i den samhällsekonomiska beräkningen som i den företagsekonomiska. Det handlar om lika många timmar, lika mycket diesel och så vidare. Värderingen blir dock en annan. Samhället har ett annat tidsperspektiv och en annan värdering av kostnaden för vissa produktionsmedel. I den företagsekonomiska kostnaden ingår ofta skatter. Dessa ska inte beaktas i en samhällsekonomisk analys eftersom de inte är en kostnad för samhället utan en transferering mellan parterna i samhället. Eftersom en del av de faktorer som ska vara med i den samhällsekonomiska kalkylen redan har beräknats i den företagsekonomiska kalkylen utgår beräkningen i detta kalkylblad från det årliga företagsekonomiska resultatet som beräknats tidigare. Den företagsekonomiska beräkningen ändras och kompletteras därefter så att den speglar de samhällsekonomiska värdena. 1. I ett första steg räknas den del av det företagsekonomiska resultatet som är gårdsstöd bort. Gårdsstödet är på motsvarande sätt som skatterna ingen intäkt för samhället utan en transferering. Oftast handlar detta bara om gårdsstödet på den yta som tillkommer vid borttagandet av biotopen, men hade delar av fältarealen före åtgärden inget gårdsstöd kan beloppet som räknas bort bli större. 2. I nästa steg räknas den del av det företagsekonomiska resultatet som beror på skatt på drivmedel bort. Körtiden med maskiner kan påverkas av ändrad grödfördelning, av ökad areal, av effektivare körning genom bättre fältform och av minskade transportavstånd. Nettot av denna beräknade körtid ställs mot en beräknad timförbrukning som är beroende av storleken på gårdens maskiner. Allt har beräknats på samma sätt som drivmedelskostnaden ursprungligen beräknades i den företagsekonomiska kalkylen. Den del av kostnaden för drivmedel som är skatt rensas därefter bort i den samhällsekonomiska kalkylen. Skattesatser och återbetalning för 2014 har använts i beräkningarna eftersom det är dessa skatter som ligger med i den företagsekonomiska beräkningen. 3. I det tredje steget rensas det företagsekonomiska resultatet från den del av kostnaden för arbetskraft som är skatt på arbete. Ändring i arbetstid beror på ändrad grödfördelning, ökad areal, effektivare körning och minskade transportavstånd. Det företagsekonomiska resultatet av denna tidsvinst rensas enligt ovan från den del av kostnaden som är sociala avgifter. Detta motsvarar 50,67 kronor per timme när arbetsgivaravgiften ligger på 31,42 procent och den totala företagsekonomiska arbetskraftskostnaden är 220 kronor per timme. Detta inklusive semesterersättning, Ob-tillägg och fem procent i påslag för arbetsmarknadsförsäkringar. 4. I det fjärde steget beräknas det samhällsekonomiska värdet som går förlorat om biotopen tas bort. Värdet per enhet är beroende av hur biotopen klassificerats ( lågt, normalt eller högt bevarandevärde). 13

14 Gör känslighetsanalyser om du har svårt att bedöma biotopens värde Om det svårt att avgöra vilket värde biotopen har går det lätt att göra känslighetsanalyser genom att prova de tre värdenivåerna och se om utfallet av beräkningen ändras. I vissa fall är åtgärden samhällsekonomiskt olönsam (eller lönsam) oavsett om biotopen har högre eller lägre värde och då har denna parameter mindre betydelse. I de fall utfallet blir beroende av klassningen kan däremot en noggrannare inventering av biotopen vara motiverad. Samhällsekonomiskt nettonuvärde När alla momenten summeras erhålls ett årligt samhällsekonomiskt värde. Detta räknas om till ett nuvärde på liknande sätt som det företagsekonomiska värdet men med en tidsperiod på 40 år och en kalkylränta på tre procent. De framtida värdena ges därmed högre vikt i den samhällsekonomiska beräkningen än i den företagsekonomiska. Nuvärdet ställs slutligen mot den samhällsekonomiska kostnaden för att få fram ett samhällsekonomiskt resultat (nettonuvärde) av åtgärden. Den samhällsekonomiska engångskostnaden för borttagandet av biotopen är densamma som den företagsekonomiska, bara rensad från skatterna på drivmedel och arbetskraft. Ett positivt nettonuvärde indikerar att den andra punkten i lagstiftningen är uppfylld. Att ta bort en biotop leder enligt sammanvägningen av kostnader och nyttor till en trolig nettovinst för den biologiska mångfalden i det berörda området eftersom andra biotoper i området sannolikt räddas ifrån igenväxning genom den fortsatta jordbruksdriften. 14

15 15

16 16

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Version 2015-11-30 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen

Läs mer

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd manual

Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd manual Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd manual Version 2018-04-19 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen

Läs mer

DOM meddelad i Nacka strand

DOM meddelad i Nacka strand 1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2016-11-14 meddelad i Nacka strand Mål nr M 4315-16 KLAGANDE Per-Olof Andersson Bäcktorps Gård 115 732 73 Fellingsbro MOTPART Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro SAKEN Dispens

Läs mer

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Ekonomiska aspekter på biotopskyddet Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2013 Stockholm den 14 november 2013 Biotopskyddsutredningen Rapport 2013:10, Jordbruksverket Knut Per Hasund Analysenheten

Läs mer

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060201 DOM 2017-06-12 Stockholm Mål nr M 10492-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-11-14 i mål nr M 4315-16, se bilaga A KLAGANDE 1. Länsstyrelsen

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060305 DOM 2017-10-04 Stockholm Mål nr M 6825-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-07-07 i mål nr M 1526-16, se bilaga A KLAGANDE X MOTPART Länsstyrelsen

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Yttrande i mål M angående dispens från biotopskyddet för igenläggning av ett dike på fastigheten Bäck 2:43 i Lindesbergs kommun

Yttrande i mål M angående dispens från biotopskyddet för igenläggning av ett dike på fastigheten Bäck 2:43 i Lindesbergs kommun 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET YTTRANDE 2017-04-06 Ärendenr: NV-08213-16 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6(@dom.se Yttrande i mål M 10492-16 angående dispens från biotopskyddet

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2016-06-17 Stockholm Mål nr M 6104-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-06-17 i mål nr M 6175-14, se bilaga 1 KLAGANDE Stabby Gård

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060301 DOM 2018-07-09 Stockholm Mål nr M 1422-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-01-24 i mål nr M 4168-16, se

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer 2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Beskrivning biotopskyddade objekt

Beskrivning biotopskyddade objekt Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet.

I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Förgröningstöd Allmänt OBS I Näsgård Mark finns möjlighet att beräkna gårdens behov av grödor och ekologiska fokusarealer (EFA) som behövs enligt förgröningsstödet. Beräkningen skall ses som ett hjälpmedel

Läs mer

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 JO 15 SM 0901 Normskördar för skördeområden, län och riket 2009 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009 I korta drag Fler grödor med uppgift om normskörd Sedan

Läs mer

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

PM Strategin för växtskyddsmedel

PM Strategin för växtskyddsmedel Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns

Läs mer

Nordisk Miljörättslig Tidskrift

Nordisk Miljörättslig Tidskrift Nordisk Miljörättslig Tidskrift Nordic Environmental Law Journal 2018:1 www.nordiskmiljoratt.se Nordisk Miljörättslig Tidskrift/Nordic Environmental Law Journal 2018:1 ISSN: 2000-4273 Redaktör och ansvarig

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017 JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3

Läs mer

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016 JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3

Läs mer

Förgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd

Förgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd Förgröningsstöd Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd Presentationen omfattar Allmänna frågor Diversifiering av grödor Permanent gräsmark Arealer med ekologiskt fokus Tre krav: Diversifiering av grödor

Läs mer

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Datum 2014-12-11 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Stjärnekullevägen, Uddevalla kommun VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg

Läs mer

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark

Läs mer

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012 Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005

Läs mer

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv. JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till

Läs mer

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Datum 2015-08-28 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp sträckan Dramsvik, Uddevalla kommun VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 18 juni 2018 Uppföljningen har gjorts

Läs mer

17 Ersättning för minskat kväveläckage

17 Ersättning för minskat kväveläckage ERSÄTTNING FÖR MINSKAT KVÄVELÄCKAGE KAPITEL 17 17 Ersättning för minskat kväveläckage En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 18 juni 2018

Läs mer

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken

Läs mer

Ansökan om dispens från det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken

Ansökan om dispens från det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken Sida 1(3) Ärendenr: TRV 2018/4464 Ansökan om dispens från det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken 1. Ansökan avser åtgärd för att underlätta fortsatt jordbruksdrift (kan ej vara byggnad)

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Åkerarealens

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning

Läs mer

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003 JO 10 SM 0302 Åkerarealens användning 2003 Preliminära uppgifter i mars 2003 Use of arable land in the year 2003 Preliminary figures from March 2003 I korta drag Spannmålsarealen ökar och oljeväxtarealen

Läs mer

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar JO 13 SM 1901 Ekologisk växtodling 2018 Omställda arealer och arealer under omställning Organic farming 2018, converted areas and areas under conversion I korta drag 2018 brukades 20 % av jordbruksmarken

Läs mer

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD

VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD Naturvårdsverket 24 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-26 1 Webbinariet behandlar några aktuella frågor om det

Läs mer

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Datum 2015-08-17 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Sträckan Ammenäsvägen VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress

Läs mer

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet

Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Arealen åkermark minskar något. Oförändrad areal för spannmålsodling. Ökad areal för raps och rybs. Arealen för vall och grönfoderväxter ökar

Arealen åkermark minskar något. Oförändrad areal för spannmålsodling. Ökad areal för raps och rybs. Arealen för vall och grönfoderväxter ökar JO 10 SM 1901 Jordbruksmarkens användning 2019 Preliminär statistik Use of agricultural land in 2019, preliminary statistics I korta drag Arealen åkermark minskar något I år, 2019, är den totala jordbruksmarken

Läs mer

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad provas och hur? Vad provas inte? Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken

Läs mer

DATALOGISK April

DATALOGISK April DATALOGISK Dagbok för ekologisk odling Reviderad 2017-02-09 Oderup 9267, 24297 Hörby, Tel. 0415-400 25, info@datalogisk.se, www.datalogisk.se 5-2014 April MOBILE Register Startsidas funktioner 4 Skapa

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Mångfaldsplan Jannelunds Gård Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2009:772 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer

12 Jordbrukets miljöpåverkan

12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:6

Policy Brief Nummer 2018:6 Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används

Läs mer

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%

Läs mer

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden Pilotprojektet prövar om det är möjligt att utveckla en modell för miljöersättningarna som är enklare och effektivare med högre miljönytta

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 195 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Inga uppgifter om förgröning överförs från Näsgård till SAM Internet eftersom Jordbruksverket inte öppnat för denna möjlighet.

Inga uppgifter om förgröning överförs från Näsgård till SAM Internet eftersom Jordbruksverket inte öppnat för denna möjlighet. Export till SAM Internet 2015 Förutsättningar Uppgifter från Näsgård Mark/Karta kan överföras till SAM Internet. All överföring sker via en fil som skapas i Näsgård Karta och därefter sparas på din hårddisk,

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

Arealen jordbruksmark minskar lite. Minskad areal för spannmålsodling. Minskad areal för raps och rybs. Arealen vall och grönfoderväxter ökar

Arealen jordbruksmark minskar lite. Minskad areal för spannmålsodling. Minskad areal för raps och rybs. Arealen vall och grönfoderväxter ökar JO 10 SM 1801 Jordbruksmarkens användning 2018 Preliminär statistik Use of agricultural land in 2018, preliminary statistics I korta drag Arealen jordbruksmark minskar lite I år, 2018, är den totala jordbruksmarken

Läs mer

Dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket. Mats Wiberg (Landsbygdsdepartementet)

Dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket. Mats Wiberg (Landsbygdsdepartementet) Lagrådsremiss Dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Landsbygdsdepartementet)

Läs mer

Export till SAM Internet 2017 Manual senast ändrad Export till SAM Internet Att tänka på för vissa grödor

Export till SAM Internet 2017 Manual senast ändrad Export till SAM Internet Att tänka på för vissa grödor Export till SAM Internet 2017 Förutsättningar Uppgifter från Näsgård Mark/Karta kan överföras till SAM Internet. All överföring sker via en fil som skapas i Näsgård Karta och därefter sparas på din hårddisk,

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället

Läs mer

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun BESLUT 2015-10-29 1(7) Naturavdelningen Ingvar Olofsson 010-224 56 76 Delg.kvitto Margareta Bruto Finntorp Gård 456 47 Bovallstrand bruto@telia.com Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur

Läs mer

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns

Läs mer

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar JO 10 SM 0401 Korrigerad version 2004-05-06 Jordbruksmarkens användning 2003 Definitiva uppgifter Use of agricultural land 2003 Final results I korta drag Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade

Läs mer