Fjäll till kust - ett levande läsande län

Transkript

1 Läsfrämjandeprojektet Fjäll till kust - ett levande läsande län

2 Innehållsförteckning Om projektet 3 Barnens första språk 4 Stimulera läslusten via idrotten 6 Åldersgrupp 0-5 år 11 Åldersgrupp 6-12 år 12 Poesimelodi mentorsprogrammet 13 Ungdomsspåret 13 Vuxen- och seniorspåret 14 Medskapande 15 Samarbeten på regional nivå 15 Kompetensutveckling 16 Chefsmöten 17 Interna möten och besök - projektledaren 17 Kommunikation 18 Plan och följeforskning 18

3 En sammanställning av läsfrämjandeprojektets första år. Av Christina Stålnacke, projektledare. OM PROJEKTET Läsfrämjandeprojektet är ett samarbete mellan Regionbiblioteket och folkbiblioteken som pågår 1 januari 2016 till 31 december Syftet med projektet är att utveckla och skapa hållbara läsfrämjandemetoder och nya samarbeten som biblioteken kan jobba med kontinuerligt. Ett viktigt fokus är att hitta metoder för att nå ut till fler målgrupper, som exempelvis personer med annat modersmål än svenska, nationella minoritetsspråk och funktionsvariationer. De samlade erfarenheterna från läsfrämjandeaktiviteterna kommer att överföras till lokala läsfrämjandeplaner, som i sin tur leder till ett mer strategiskt arbetssätt och större tydlighet i kommunerna för personal, politiker och allmänhet. 3

4 BARNENS FÖRSTA SPRÅK Med Barnens första språk vill vi inspirera till läsning tidigt i livet, men fokus är inte själva gåvoboken. Det är i stället själva mötet med föräldern eller annan vuxen som är det viktiga. Vi vill visa att vi kan vara ett stöd i samspelet mellan barn och vuxen och att biblioteket är en plats att besöka för att läsa, leka och träffa andra. Genom att samarbeta med exempelvis BVC/familjecentraler, öppna förskolan och kyrkan har vi chans att nå fler, som nyanlända, personer med nationella minoritetsspråk som modersmål samt de som vanligtvis inte besöker biblioteken. Olika språk I samarbete med personer och organisationer som exempelvis Resurscentrum för litteratur, Samiska biblioteket och Biblioteket i Rovaniemi har vi skapat en urvalslista med förslag på småbarnsböcker på olika språk och på TAKK. Inköpen har gjorts med stöd från Sparbanken Nord och böckerna delas ut i samarbete med BVC/familjecentraler. Även kommunerna har fått uppdraget att köpa in böcker. 4

5 Informationsmaterial Regionbiblioteket har finansierat översättningen av Internationella bibliotekets småbarnsfolder till lulesamiska, sydsamiska och romani kalé. Vi har även tagit fram en egen folder tillsammans med läslustgruppen. Bilderna har ett tydligt mångfaldsperspektiv som vi fritt får använda i andra sammanhang. En bok betyder så mycket! Att läsa, sjunga och leka med ord är ett bra sätt att få språket att växa. På biblioteket hittar du böcker och annat som stimulerar barnen hela vägen genom livet. Och ju tidigare ni börjar desto bättre. I samma stil har vi även tagit fram en affisch som ska finnas i väntrummen på BVC/familjecentralerna och på andra platser där vi når målgruppen. Ökat samarbete För att underlätta kontakten med BVC/ familjecentralerna har vi skapat ett bra samarbete med den regionala samordnaren Barbro Nilsson. Det har lett till deltagande på följande konferenser: Välkommen till biblioteket Tervetuloa kirjastoon Tervetuloa kirjasthoon Buerie båeteme gærjagåatan Bures boahtin girjerádjui Buorisboahtem girjjevuorkkáj Saste aven aro Liineskotšeer دیدمآ شوخ هناخباتک هب ةبتكملا يف كب الهس و الهأ BIBBLO.SE Kalix 11 maj Representanter på mötet var Christina Stålnacke från Regionbiblioteket och Yvonne Nilsson från Kalix bibliotek. Piteå 16 maj Desirée Stensdotter från biblitoteken i Piteå och medlem i läslustgruppen. Gällivare 25 maj Birgitta Markusson från Regionbiblioteket och Anna-Stina Johansson från Gällivare bibliotek. Luleå 7 maj Martina Rasch från Regionbiblioteket och Birgitta Kostet Öhgren från Luleå stadsbibliotek. Det som kom fram under träffarna var att biblioteken ska vara de som bjuder in till samarbete. I Kalix berättade vi om familjecentralen i Haparanda, där personal från biblioteket delar ut böcker och har högläsning för vuxna och barn. Något som upplevs som mycket positivt av personalen på familjecentralen. Det delas också ut samiska språkpaket som ungdomsförbundet Sáminuorra varit med och tagit fram. Språkpaketen är kostnadsfria och ska finnas på biblioteken. Förhoppningen är att de ska bidra till att fler samiska barn får med sig sitt språk tidigt i livet och stimulera till läsning. 5

6 STIMULERA LÄSLUSTEN VIA IDROTTEN Syftet är att stimulera fler barn till läsning och lusten till läsning på deras fritid. Via idrotten kan vi nå personer med annat modersmål eller funktionsvariationer, men även de som vanligtvis inte besöker biblioteken. Under hösten 2015 inledde biblioteken i Arjeplog, Jokkmokk och Älvsbyn samarbeten med olika idrottsföreningar. Ett samarbete inleddes även med barnboksförfattaren, illustratören och forne läsambassadören Johan Unenge. Han bokades in för att berätta om sitt författarskap, rita, prata om läsning och om livet. Uppläggen i kommunerna varierade. Arjeplog I Arjeplog tog biblioteket kontakt med fotbollssektionen, vilket ledde till att Johan Unenge bjöds in till deras kick-off inför fotbollssäsongen. De totalt 20 barnen och vuxna som deltog var positiva till träffen. Hur gick det och vad fungerade bra? Bibliotekspersonalen upplevde det positivt att visa upp sig utanför biblioteket. Att synliggöra aktiviteten och biblioteket för andra vuxna och barn som passerade förbi. Det som också var positivt var att få kontakt med ledaren för fotbollslaget, vilket underlättar fortsatt samarbete. Vad fungerade mindre bra? Lokalen var inte den bästa eftersom det var annan verksamhet i närheten. Det blev både stimmigt och högljutt. Vad kan man ta med sig till nästa gång? Eftersom det kom färre besökare än väntat, kan man inför framtiden bjuda in fler lag samtidigt. Arjeplogs bibliotek kommer att tillhandahålla bokpåsar som barnen och ledarna kan ta med i bussen på väg till träningsläger och matcher. Tanken är också att Arjeplogs kommun ska ha dialogträffar med föreningarna för att fortsätta diskutera samarbeten, en på våren och en på hösten. 6

7 Jokkmokk I Jokkmokk bjöds Johan Unenge in till två träffar. En dagträff arrangerades på Västra skolan för åk 4 och 5. Inför mötet fick eleverna i uppgift att läsa en av Johan Uneges böcker. Under träffen berättade han om karaktärerna i böckerna och hur de kom till. Han visade också illustrationsteknik. Efteråt fick eleverna i uppgift att jobba med teckning för att så småningom ordna en utställning. Kvällsträffen hölls på Östra hörnet, ett café i sporthallens lokaler. Ett simmarlag i åldern år med ledare samt andra intresserade ungdomar bjöds in. Även ett fotbollslag och ett innebandylag hade kontaktats, men de hade inte möjlighet att delta. Hur gick det och vad fungerade bra? Besöket i klassen var ett positivt möte där Johan lyckades förmedla känslan att alla som vill kan teckna serier. Han lyckades också väcka intresse för sina böcker. Barnen i skolan såg besöket som något extra och positivt. Till kvällsträffen kom 15 personer. Här startade föreläsningen i moll eftersom simmarlaget först inte ville gå in och lyssna, men Johan lyckades vända de sura minerna till att verkligen få intresserade åhörare. Han blandade prat, tecknande och humor, vilket visade sig vara en mycket lyckad kombination. Det som fungerade bäst för att få till en sådan här träff var att personligen kontakta en utvald tränare inom ett lag. Han blandade prat, tecknande och humor - en bra kombination! Personal på Jokkmokks bibliotek Vad fungerade mindre bra? Ungdomarna upplevde till en början att tränaren tvingade dem att lyssna på skolprat när de hellre ville ha kul och träna. Simmarlaget och biblioteket kom överens om att ta kontakt igen under hösten, exempelvis för att bli inbjudna till arrangemang på biblioteket eller för att prova på bokväskor. I skolan arbetar barnen med en teckningsövning och kommer att fortsätta med det under hösten. Bilderna har vuxit och blivit berättelser och kan, om barnen vill, utmynna i en utställning på biblioteket. Hade vi inte fått napp på detta tredje försök så hade jag nog gett upp tanken på att samarbeta med ett idrottslag. Jag hade en förening till som vi haft tankar på att kontakta men lusten att gå vidare hade nog tagit slut där. Jag hade redan börjat tvivla på att jag var rätt person att driva detta och tvivlen hade nog blivit väldigt starka om inte person nummer tre glädjande nog tackade ja! Eftersom lyckan över att ha hittat någon som var villig att prova på ett författar-/illustratörsbesök var stor kändes det inte som att jag ville riskera detta genom att prata om andra saker, som vi också skulle kunna göra tillsammans. Tänkte att vidaresamarbete får vi ta efteråt om det blir lyckat. Reflektion från personal på Jokkmokks bibliotek 7

8 Älvsbyn I Älvsbyn kontaktades fotbollsklubben för att hitta ett lag som var intresserat. På ett föräldramöte informerade klubben om vad som skulle hända. Alla var väldigt positiva. Därefter bjöd man in fotbollslaget, tjejer i åldern år, till en första träff på biblioteket med pizza, diskussioner om böcker och högläsning. Personalen visade olika medier som biblioteket har att erbjuda, och vad som finns för de med annat modersmål än svenska och de med läsnedsättningar. På den andra träffen bjöd man in Johan Unenge till fotbollslagets klubblokal där författaren själv la upp planeringen för mötet. Hur gick det och vad fungerade bra? Aktiviteterna gick bra. Vid första träffen kom hela laget, vid den andra träffen i klubblokalen var det betydligt färre, men de som kom var väldigt nöjda. Träffen på föräldramötet och den första träffen med ungdomarna med läsning, bokpresentationer och pizza innan träningen fungerade bra. Pizzan lockade säkert och enkelheten med att åka hem efter skolan och byta om, för att sedan gå till biblioteket och få både andlig och lekamlig spis. Vad fungerade mindre bra? Träff nummer två lockade få, antagligen på grund av att det var frivillig närvaro och att den inte låg i anslutning till en träning. Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Involvera tränaren mer, både initialt och under projektets gång. Det är viktigt att tränaren är positiv och kan vara en förebild när det gäller läsning. Två träffar är för lite. En idé är att under våren, innan träningen kommit igång, ha olika uppstartsaktiviteter där både tränare och bibliotekspersonal deltar. Älvsbyns bibliotek fortsätter att plocka ihop och skicka med böcker när ungdomarna åker på fotbollscup. Förhoppningsvis sprider det sig till andra lag. Jag kan lämna min mobil hemma ibland, frivilligt. 14-åring i Älvsbyn Vad tyckte författaren om Norrbottensbesöket? Johan Unenge tyckte att det var få deltagare på träffarna, förutom i skolan. Jag förklarade att i vår värld med få invånare är det normalt med ca 20 personer i publiken. Han föreslår att inte lägga den här typen av event på kvällstid, utan på skoltid. Jag förklarade att vår tanke med idrottsspåret är att försöka locka barn och ungdomar till biblioteken och till läsning under deras fritid. Johan var ändå positiv till Norrbottensbesöket och kunde tänka sig att komma tillbaka i framtiden, men då lovade han att studera kartan bättre eftersom han nästan hamnade i ingenmansland när han skulle resa mellan Arjeplog och Jokkmokk. Om man läser och rör på sig blir man överlägsen. Johan Unenge 8

9 Ett bildspel med foton och citat från träffarna visas i bibliotekens monter under Piteå Summer Games. 9

10 Övertorneå Övertorneå bibliotek har under våren och i samband med fotbollsveckor på biblioteket, samarbetat med fotbollsklubben ÖSK. Pojkar ur fotbollslaget P15 håller sagostunder för förskolan och en förskoleklass under två veckor, totalt fyra tillfällen. Syftet med aktiviteten var dels att väcka intresse för litteratur hos de yngre barnen, dels att få de äldre killarna att känna sig stolta över sitt eget läsande och dels vara förebilder för både läsning och fotboll. Tanken var att det skulle hända något nytt på biblioteket, att fotbollen som idrott skulle få synas i biblioteket och visa att det inte bara är en plats med böcker. Inbjudan från biblioteket gick till förskolor och förskoleklasser. En av varje tackade ja. Eftersom förskoleklassen var stor blev det en uppdelning på flera sagostunder. Inledningen på varje sagostund var korta klipp från två hemmamatcher som biblioteket hade filmat. Därefter läste killarna sagor, bland annat Pite och Palt spelar fotboll och Fred får en fullträff. De sju killarna som höll i läsningen blir ambassadörer för sin sport och även läsande förebilder för de yngre barnen. Hur gick det och vad fungerade bra? På en mindre ort som Övertorneå är det ofta lättare att genomföra olika aktiviteter eftersom de flesta känner varandra. Via en person i personalen fick biblioteket kontakt med en tränare som tyckte att det var en god idé. Han pressade på laget med Visst killar, ställer ni upp på det här!. De sa ja och därefter valdes sagor ut och scannades in så att bilderna kunde visas på en tv-skärm. När alla sagostunder var avklarade, tackades fotbollsklubben och spelarna i det lokala annonsbladet Övertorneå Nytt. Biblioteket fotograferade och skrev en artikel till Haparandabladet, NSD och Norrbottens-Kuriren. Haparandabladet tog in artikeln precis som den skrivits och använde medföljande bild. Norrbottens-Kuriren ringde upp och ställde frågor, de använde inte den medskickade bilden, utan en bild på Zlatan. Vad fungerade mindre bra? Det som fungerade mindre bra var att bara en förskola nappade på erbjudandet, men de kom med tre grupper så det blev ändå många barn. Inbjudan skickades ut långt i förväg eftersom de visste att de måste planera med personal, men också för att det inte ska krocka med andra aktiviteter. Ändå var det tre av fyra förskolor som valde att inte delta. Kanske skulle personliga besök och information varit bättre, men på grund av personalbrist och tidsbrist var det svårt att hinna med. Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Om biblioteket skulle göra om aktiviteten skulle den göras på ungefär på samma sätt, eftersom det fungerade bra. Däremot vore det bra att i förväg förklara vissa ord för barnen, exempelvis begreppet snett inåt bakåt, som ofta förekommer i fotbollssammanhang och i boken Fred får fullträff eller vad en forward är. 10

11 ÅLDERSGRUPP 0-5 ÅR Sagostund på persiska Luleå stadsbibliotek har haft sagostund på persiska under våren Sagoläsaren kontaktade själv biblioteket och diskuterade sagostundens upplägg och mediebeståndet gällande barnböcker på persiska. Marknadsföringen skedde via personens privata Facebook-sida och biblioteket bidrog med affischer, kommunikation på sociala medier samt pysselmaterial för barnen. Sammanlagt blev det tre sagostunder under 2016, med ca 10 barn per tillfälle. Tanken är att hitta personer med kunskaper i fler språk och att under 2017 anordna fler sagostunder på olika språk. Hur gick det? Personalen på biblioteket har upplevt att fler persiska familjer kommit till biblioteket både i samband med sagostunden, men också efteråt och fler har skaffat bibliotekskort. Vad fungerade bra? Det var lätt att samarbeta med sagoläsaren och hon hade ett stort kontaktnät. Aktiviteten utvärderades med hjälp av några utvärderingsfrågor. 11

12 ÅLDERSGRUPP 6-12 ÅR Utvidgat textbegrepp utifrån boken Malala Syftet med aktiviteten var att uppmärksamma Internationella kvinnodagen med hjälp av boken Malala, som handlar om en stark flicka och en fantastisk förebild. Samarbetspartner var läraren i årskurs fem och SFI-lärare, som var behjälplig för de nyanlända. Elva flickor i årskurs fem som talar fem olika språk fick en skriftlig inbjudan hem i brevlådan. Aktiviteten hölls på Porsöns bibliotek och började med att deltagarna blev bjudna på pizza medan bibliotekarien läste högt ur boken. Flickorna fick göra självporträtt av papper, tyg och garn. Efter högläsningen diskuterades ämnen som kvinnodagen 8 mars, skillnader mellan killar och tjejer, skolan och framtida yrkesval. Aktiviteten spreds till övrig personal via det regionala biblioteksintranätet och via biblioteken i Luleås eget nyhetsbrev. Hur gick det? Elva flickor i årskurs fem blev inbjudan varav nio kom. Vad fungerade bra? Tiden var bra, kl Att göra självporträtt eller annan skapande verksamhet fungerar, trots att man inte kan språket. Vad kan man ta med sig till nästa gång? Bra med personlig inbjudan. Framför allt för att kunna informera föräldrar och det var bra att träffas efter skoltid. Aktiviteten har utvecklingspotential och är tänkt att återkomma nästa år den 8 mars. Programverksamhet på nationella minoritetsspråk Som ett led i läsfrämjandeprojektet och i syfte att stimulera och nå ut till personer med nationella minoritetsspråk som modersmål, har biblioteken i Arjeplog, Arvidsjaur och Haparanda, Resurscentrum för litteratur samt Norrbottens Regionbibliotek inlett ett gemensamt projekt. Ansökan har gjorts till Norrbottens läns landsting om att dessa bibliotek ska anordna programverksamhet för barn upp till 12 år på nationella minoritetsspråk. Under juni fick vi ett positivt besked om att projektet tilldelats kronor för hösten 2016 och våren Inför framtiden och kommande projekt, tas en mall fram som underlättar kommande projektansökningar. Aktiviteter har genomförts under hösten och fortsätter under våren En sammanfattning görs i slutrapporten. 12

13 Drömmer du om att bli författare? POESIMELODI MENTORSPROGRAMMET Författarmöten för barn Mentorsprogrammet är en avknoppning från Poesimelodi och ett delprojekt inom ramen för läsfrämjandeprojektet med uppstart hösten I mentorsprogrammet har tre barn fått ett exklusivt författarmöte, där författarna har fungerat som mentorer. Therese Henriksson (Boden), Pelle Lindblom (Luleå) och Lina Stoltz (Luleå). Syftet är att testa en ny skrivmetod och detta är också ett ypperligt tillfälle att inleda samarbete med våra lokala norrbottensförfattare. En utvärdering görs under våren Några bibliotek kommer även att prova på att erbjuda skrivarverksamhet för barn, unga eller vuxna. Nu har du som är mellan 10 och 17 år och som gillar att skriva, chansen att utveckla ditt skrivande med hjälp av en författare/mentor. Ni träffas vid två tillfällen under hösten Läs mer och anmäl dig Stimulera till ungas läsning digitalt på Polarbibblo.se så kan du bli Norrbotten läser har varit en del av ungdomsåret 2016 och inom ramen för den kampanjen en av de tre som vi väljer ut. UNGDOMSSPÅRET har vi inlett samarbete med Sveriges Radio. Boken Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn Anmälsom dig senast X/XX.talbok (Legimus) och podd. Desirée delades ut som pocket och titeln fanns även e-bok, Stensdotter från biblioteken i Piteå har spelat in boktips på teckenspråk som lagts ut på Bibblo.se. Titeln Erebos av Ursula Poznanski kommer också att finnas som podd. Tävling på Instagram som visade den tävlandes läsupplevelse genom bild eller film. På läsfrämjandeseminariet den 18 februari 2016, bjöd vi in en grupp ungdomar för ett panelsamtal om biblioteken som plats och vad de förväntar sig av oss. Några bibliotek hade planer på att arbeta med målgrupen unga, men det visade sig vara svårt. En utvärdering görs under våren Gymnasiebiblioteket i Luleå, skriva med en grupp ensamkommande flyktingbarn. Haparanda, inleda samarbete med den nyöppnade ungdomsanstalten. Hertsön och Mjölkudden i Luleå, inleda samarbete med Hertsöns fritidsgård och jobba vidare med Norrbotten läser titeln Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn. Kalix, inleda samarbete med gymnasieskolan och de ensamkommande flyktingungdomarna. 13

14 Från bokcirkel till skrivande Bodens bibliotek har under en längre tid haft en fantasybokcirkel med en grupp ungdomar, och den har varit välbesökt. Under hösten 2016 bjöd barn- och ungdomsbibliotekarien in en skrivledare som till vardags studerar kreativt skrivande i London. Tanken var att vidareutveckla den befintliga bokcirkeln och inspirera till skrivande, eftersom de som deltar i bokcirkeln är väldigt intresserade av att skriva. Barn- och ungdomsbibliotekarien har marknadsfört aktiviteten för bokcirkelgruppen och haft en inbjudande affisch på biblioteket i syfte att locka andra besökare. Bokcirkeln fortsätter med att lägga in skrivövningar under träffarna. VUXEN- OCH SENIORSPÅRET Syftet är att göra biblioteket känt för målgruppen nyanlända och utveckla samarbeten med lokala aktörer. Alla kommuner ska erbjuda en aktivitet anpassad för målgruppen nyanlända och dela ut en lättläst folder med information om Biblioteken i Norrbotten under hösten 2016 med fortsättning under våren Här följer några exempel på aktiviteter och samarbeten som planeras. I Arvidsjaur har man besökt IKIA, (invandrarkvinnor i Arvidsjaur), ABF:s och IKIA:s språkcaféer, nyanlända samt SFI-klasser för att presentera bibliotekets verksamhet och nyinkomna böcker på olika språk. I Haparanda bjöd man in asylsökande till Kura skymning för att läsa texter på olika språk. Haparanda bibliotek kommer även att erbjuda dockteater för barn på finska och engelska, där engelskan ska tolkas till arabiska. Kiruna har haft öppet hus med biblioteksvisning, fika och sagostunder på olika språk. Älvsbyn och Överkalix ska anordna sagostunder på olika språk bland annat somaliska. Bodens bibliotek har rekryterat en person med inriktning på mångfald. Bodens, Kalix och Luleås bibliotek vill arbeta med Silent books i samarbete med bland andra asylboenden och Röd korset. 14

15 MEDSKAPANDE Syftet är att utveckla biblioteken som medskapande mötesplatser. Regionbiblioteket har delfinansierat deltagande av bibliotekspersonal från Norrbotten på en Makerspacekonferens i Växjö. Övertorneås och Luleås bibliotek har inlett samarbete med en Makerspaceförening. Temat för 2017 års länskonferens i Storforsen kommer också att handla om skapande på bibliotek. SAMARBETEN PÅ REGIONAL NIVÅ Samarbeten som inletts och som varit till nytta för läsfrämjandeprojektet och dess utveckling. Regional samordnare för BVC Tack vare detta samarbete har Regionbiblioteket och biblioteken kunnat delta på konferenser där vi haft möjlighet att informera om Barnens första språk och vikten av läsning och samarbete. Resurscentrum för litteratur Lista på personer, mestadels författare, har tagits fram i syfte att hålla i programverksamhet på nationella minoritetsspråk. Ansökan gällande programverksamhet på nationella minoritetsspråk via NLL. Luleå tekniska universitet Samarbete med Institutionen för Arbetsvetenskap, LTU, och Eva-Lis Lindgren som skrivit rapporten Hur man använder sig av utvärderingar på bibliotek i Norrbotten. Vi har fått en övergripande kartläggning samt förslag på enkla utvärderingsfrågor som lämpar sig för alla bibliotek. Sveriges radio Samarbete gällande målgruppen unga i Norrbotten läser. Titlar valdes ut som sedan lästes in som podd. Tanken var att fem eller sex titlar skulle läsas in, men det slutade med två Under kampanjen har olika externa aktiviteter genomförts ute i länet. Piteå har besökt klasser på grund- och gymnasieskolan samt fotbollsträningar. Gällivare, Kalix, Älvsbyn och Övertorneå har besökt ungdomsgårdar. Inne på biblioteken har man skyltat, affischerat, ställt ut böcker och informerat om tävlingen på Instagram där man kunde vinna en Ipad. Övriga samarbetspartners Ung scen Norr, en del av Norrbottensteatern. Föreläsning om hur man når målgrupen unga och ungas delaktighet på läsfrämjandesemenariet i oktober Riksteatern, Åsa Lundmark. Workshop om att jobba med teater och det utvidgade textbegreppet på Barnbiblioteksforum i mars Regionbibliotek Stockholm, stöd i arbetet med taxonomier och kvalitetsparametrar. 15

16 KOMPETENSUTVECKLING Mediedagen 26 januari Fokus var Barnens första språk, urvalslista på förslag på småbarnstitlar. MTM berättade om tillgänglighet och talböcker på andra språk och Nino Mick föreläste om HBTQ på bibliotek. Läsfrämjandeseminarium den 18 februari. Fokus var målgruppen ungdomar, förslag på aktiviteter och hur man bäst kommunicerar. Ungdomsbiblioteket PunktMedis berättade om sin verksamhet. Biblioteken i Piteå berättade om hur de jobbar med sociala medier och samordnaren Susanna Erkheikki och kommunikatören Sam Engman berättade om Ung i Luleås handlingsplan för sociala medier. Vi bjöd in ungdomar till ett panelsamtal, där vi pratade om biblioteket som plats och hur det skulle kunna vara. Barnbiblioteksforum 9-10 mars. Fokus var på Barnens första språk. Att satsa på samarbete med BVC och andra aktörer där man når målgruppen små barn och vuxna i barns närhet och få till positiva möten och erbjuda aktiviteter på biblioteken. Vi diskuterade också Barnboksveckospåret och dess framtid, hur ska vi jobba mot målgruppen 6-12 år på biblioteken i Norrbotten? Under detta forum visades en teater Kivi och Monsterhund och den gråtande Goraffen med efterföljande diskussion om genus och normer. Martina Rasch höll en föreläsning om kön, sexualitet och normer. En workshop: Hur tänker vi när vi väljer medier i ett normkritiskt perspektiv? Samt en föreläsning om Teckenspråk och TAKK, exempelvis sagostund med tecken som stöd. Barnbiblioteksforum 25 augusti, hade fokus på läsfrämjandeprojektet. Barnens första språk : Vad har hänt, och hur långt har vi kommit? Några kommuner fick berätta om hur det gått med samarbetet med idrottsföreningar och hur det framtida samarbetet ser ut. Deltagarna fick också tips på hur man kan nå ut till målgruppen unga och vilka kommuner/bibliotek som tänkt jobba lite extra med målgruppen. Workshop med frågeställningar om Hur vi tänkt jobba med åldersgruppen 6-12 år i framtiden, Hur ska vi göra biblioteksrummet och biblioteksrymden, det vill säga den digitala miljön/webben inkluderande, välkomnande och intressant för målgruppen 6-12 år? samt Hur ska vi jobba med kvalitet? Vad innebär kvalitet? Forskningscirklar 7 juni på Malmö högskola. Syftet med forskningscirkeln var att biblioteken i samarbete med en pedagog från Malmö högskola skulle inleda samtal och dialog ur ett vetenskapligt perspektiv. De diskuterade sig fram till lösningar på hur man kan jobba och testa olika läsfrämjandemetoder. Att delta på konferensen gav en hel del konkreta tips på läsfrämjandemetoder och en indikation på att vi, inom vårt projekt är inne på rätt spår. Biblioteken får bestämma vilken målgrupp man vill testa att jobba med och personalen berättar på konferenser och seminarier om hur man gått tillväga. Läsfrämjandeseminarium 6 oktober, fokus på berättande, skrivande och mångfald. Cay Corneliuson berättade om arbetet med Silent books och deltagarna fick också chansen att ställa frågor. Bodens stadsbibliotek har anställt en person som ska ansvara för mångfaldsarbetet och hon berättade hur de tänkt lägga upp sitt arbete. Lina Stoltz berättade om sitt skrivande och därefter fick deltagarna göra några enkla skrivövningar. Dagen avslutades med att deltagarna delades upp i grupper och fick skriva om en fiktiv persons drömbibliotek. Workshop Silent books 15 december, med Ros-Marie Lindfors gav på ett praktiskt och informativt sätt verktyg, metoder och övningar i arbetet med Silent books och nyanlända. Deltagarna fick prova olika vägar att möta böckerna, träna sitt eget muntliga berättande, träna fantasin och sin förmåga att lyssna aktivt. 16

17 CHEFSMÖTEN Reflektion utifrån sammanställning av kvalitetsparametrar kring chefsrollen och frågan Hur kan jag som chef bäst driva och stödja utvecklingsarbete bland personalen?. Informationsmaterial om läsfrämjandeprojektet i PowerPoint version. Kontinuerlig uppdatering av läsfrämjandeprojektet. Hemuppgift gällande taxonomi inför samarbete med BVC och kvalitetsparametrar. Föreläsning av Martina Rasch, om kön, sexualitet och normer. Kartläggning om bibliotekens nuvarande och framtida arbete med BVC/familjecentraler och tjänsten Barnens första språk. INTERNA MÖTEN OCH BESÖK - PROJEKTLEDAREN Informerat redaktionen för Bibblo.se om läsfrämjandeprojektet. Informerat om läsfrämjandeprojektet för Birgitta Kostet Öhgren och Hanna Lidström i egenskap av samordnare för team barn och Ulrika Persson och Lena Krååk i egenskap av samordnare team vux samt Lena Lundberg Vesterlund, bibliotekschef på biblioteken i Luleå kommun. Barnboksveckomöte gällande tanken med läsfrämjandearbete för åldersgruppen 6-12 år. Besökt Jokkmokk, där vi pratade om upplägget av idrottsspåret. Utifrån personalens funderingar på att ge upp och om sin egen lämplighet kommer följande tankar upp: Hur viktigt är det när allt går emot att få stöd i processen? Från andra i arbetslaget, projektledare eller från chef? Besökt Kalix bibliotek för att prata läsfrämjandemetoder Besökt Bodens stadsbibliotek och bokcirkeln som barn- och ungdomsbibliotekarien varit med och startat upp. Inför besöket fanns färdiga frågor om ungas upplevelse av biblioteket. Frågeställningarna var desamma som på läsfrämjandeseminariet den 18 februari. Det blev ett mycket trevligt besök och intressanta synpunkter från deltagarna. Projektledaren deltog även på en skrivarworkshop på Bodens stadsbibliotek under hösten. Ett annat viktigt möte som vi haft under våren, var ett förmöte med Regina Lindgren, en av Luleå kommuns Brobyggare och projektledaren för Brobyggarprojektet Katarina Parfa Koskinen. Tanken med mötet var att Regina skulle få träffa oss innan Barnbiblioteksforumet i mars, där det var tänkt att hon i egenskap av Brobyggare skulle få berätta om sin syn på och relation till biblioteket. Hur kan vi som folkbibliotek nå ut till målgruppen romer? 17

18 KOMMUNIKATION Pressmeddelande gällande idrottsspåret och Johan Unenges besök i länet. Pressinbjudan gällande samarbetet med BVC och Barnens första språk, som resulterade i en intervju med Norrbottens-Kuriren. Representanterna var Barbro Nilsson från BVC, Birgitta Kostet Öhgren, biblioteken och projektledaren för läsfrämjandeprojektet. När det gäller ningen, vårt gemensamma intranät för BiN, har vi i gruppen som är kopplad till projektet, hållit biblioteken uppdaterade om vad som är på gång och som har hänt inom projektet samt tipsat om litteratur och rapporter i kompetenssyfte. Biblioteken har fått tips på läsfrämjandeaktiviteter och biblioteken har också tipsat varandra om olika aktiviteter. Kontinuerlig information till bibliotekens kontaktpersoner. Annons i Dagens Nyheter och Dagens samhälle om Barnens första språk. Information om projektet på Regionbibliotekets webbplats. Twitter. Workshop om kvalitetsparametrar på regional Regionbiblioteksträff i Göteborg, september Föreläsning om Barnens första språk på Bokmässan i Göteborg, september Kommunikation i samband med Norrbotten läser, Piteå Summer Games och Barnboksveckorna. Kommunikation i samband med Mentorskapsprogrammet. PLAN OCH FÖLJEFORSKNING Ett av delprojekten har varit att arbeta med kvalitet genom kvalitetsparametrar och taxanomier, samt att ta fram utbildningsmaterial och mallar för planer för läsfrämjande. Luleå stadsbibliotek har gett inspel på materialet, för att sedan vissa slutresultatet på ett chefsmöte i början av Eva-Lis Lindgren, Institutionen för Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har skrivit rapporten Hur man använder sig av utvärderingar på biblioteken i Norrbotten. I rapporten föreslår hon fyra utvärderingskriterier som personalen fått svara på i den uppföljningsenkät som har skickats ut till respektive pilotkommun i anslutning till arbetet med ex idrottsspåret och andra metoder och samarbeten som utvecklats eller skapats under Dessa utvärderingskriterier är: Hur gick det? Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad kan man ta med sig inför nästa gång? 18

19