Fjäll till kust. -- ett levande läsande län. Slutrapport för Läsfrämjandeprojektet

Transkript

1 Fjäll till kust -- ett levande läsande län Slutrapport för Läsfrämjandeprojektet

2 Christina Stålnacke och Birgitta Markusson Regionbibliotek Norrbotten, 2018

3 Innehåll Inledning... 1 Metod... 2 Projektledarens roll... 3 Uppföljning... 4 Läsanvisning... 4 Del 1 Barnens första språk... 6 Regional strategi för läsfrämjande... 6 Den första gåvoboken... 8 Mötet med de vuxna... 8 Samverkan mellan bibliotek och barnhälsovård... 9 Nationell utblick Reflektion tidig lässtimulans och vinster med samverkan Del 2 Pilotbibliotek Område: Att förändra rummet Område: De minsta barnen Område: De äldre barnen Område: Stimulera läsning via idrotten Område: Nationella minoriteter och urfolket samer Område: Ungdomar Område: Medskapande Område: Skrivande Område: Nyanlända Område: Tillgänglighet Område: Kvalitetsarbete Del 3 Framtiden Barnens första språk Äldre barn och unga Nationella minoriteter och urfolket... 41

4 Tillgänglighet Digitalisering och digital kompetens Skrivande Kvalitetsarbete Del 4 Mer om Pilotbibliotek Område: Att förändra rummet Att inbjuda till läslust Kalix bibliotek Petra Trobäck som inspiratör Älvsbyns bibliotek Område: De minsta barnen Sagostund på persiska Luleå stadsbibliotek Sportlovsaktivitet på svenska, nordsamiska och meänkieli Kiruna bibliotek I väntan på tomten ur ett mångfaldsperspektiv Haparanda stadsbibliotek Sagostund med digitala verktyg Haparanda stadsbibliotek Område: De äldre barnen Utvidgat textbegrepp utifrån Malala Porsöns barnbibliotek Bokslukarna Bodens stadsbibliotek Bokklubb Piteå stadsbibliotek APT-kit Polarbibblo.se Område: Stimulera läsning via idrotten Kick-off med Johan Unenge Arjeplogs bibliotek Träff med Johan Unenge Jokkmokks bibliotek Fotboll med pizza Älvsbyns bibliotek Läsande förebilder Övertorneå bibliotek Område: Nationella minoriteter och urfolket samer Läs- och sångstunder Arvidsjaurs bibliotek Läs- och sångstunder Arjeplogs bibliotek Drama och dockteater Haparanda stadsbibliotek Område: Ungdomar Poesi och ensamkommande ungdomar Gymnasiebiblioteket i Luleå Samarbete med fritidsgården Hertsöns bibliotek Samarbete med ungdomsanstalt Haparanda stadsbibliotek... 59

5 Samarbete med ungdomsgården Haparanda stadsbibliotek Område: Medskapande Makerspace Bodens stadsbibliotek Makerspace Biblioteken i Luleå Område: Skrivande Från bokcirkel till skrivande Bodens stadsbibliotek Skrivaktivitet för ungdomar Luleå stadsbibliotek Skrivarcirkel på olika språk Haparanda stadsbibliotek Meänkielitävling för unga Författarmöten för barn Område: Nyanlända Kura skymning på olika språk Haparanda stadsbibliotek Öppet hus med tema mångkultur Kiruna stadsbibliotek Några fler satsningar Del 5 Fakta Samarbeten på regional nivå Seminarier för kompetensutveckling Projektmöten och information Kommunikation Referenser och litteratur... 74

6 Inledning Projektet Fjäll till kust genomfördes under åren 2016 och 2017 av Regionbiblioteket och folkbiblioteken i Norrbotten. Målet var att utveckla befintliga och pröva nya metoder för det läsfrämjande arbetet och att utveckla samverkan med befintliga eller nya aktörer. Inom projektet utforskade biblioteken metoder för att nå fler personer med annat modersmål än svenska, personer som talar ett nationellt minoritetsspråk eller urfolkets språk samiska samt personer med funktionsnedsättning. Arbetet omfattade både det fysiska biblioteket och biblioteket på webben. Syftet med projektarbetet var att det skulle bidra till ett mer hållbart och kontinuerligt läsfrämjande arbete på folkbiblioteken. Projektet hade även för avsikt att bidra till att stärka litteraturens och läsningens ställning i Norrbotten så att fler ges möjlighet att ta del av bibliotekens utbud. Därmed skulle arbetet även bidra till att uppfylla de Foto: Maria Åsén nationella läsfrämjandemålen. Projektet skulle även arbeta fram verktyg och mallar för att skapa lokala läsfrämjandeplaner. Planerna ska bidra till ett mer strategiskt arbetssätt och ge ökad tydlighet för personal, politiker och allmänhet om vad det läsfrämjande arbetet innebär. Projektets mål: Utveckla och testa hållbara metoder för läsfrämjande gentemot olika målgrupper Ha ett tydligare fokus på mångfald och tillgänglighet Öka samverkan mellan biblioteken och andra aktörer på lokal och regional nivå Öka kompetensen bland personalen om det digitala biblioteket Introducera och ta fram verktyg för att skapa lokala planer för läsfrämjande Bygga gemensam kunskap och utveckla kvalitetsarbetet. 1

7 Projektets organisation Projektägare var Regionbibliotek Norrbotten och folkbiblioteken. De har tillsammans bildat en gemensam organisation, Biblioteken i Norrbotten, för strategiskt biblioteksamarbete. Styrgruppen för Biblioteken i Norrbotten utgjorde även operativ styrgrupp för projektet. Projektets övergripande styrgrupp var regionbibliotekets chef och folkbibliotekscheferna. Projektmedlemmar var personalen vid folkbiblioteken i länet och vid Regionbiblioteket. Folkbibliotekschefen och minst ytterligare en person i respektive kommun var huvudansvariga för det lokala projektarbetet i kommunen och närmaste kontaktpersoner för projektet. Metod Kommuner har, bland annat på grund av deras storlek och resurstilldelning, olika förutsättningar för att bedriva daglig biblioteksverksamhet och ett ständigt förbättringsarbete. Det innebär i sin tur en ojämlikhet i möjligheten att möta de behov som finns i kommunen och de krav som ställs enligt bibliotekslagen. Regionen Norrbotten och kommunernas beslut om att samarbeta inom organisationen Biblioteken i Norrbotten har skapat ett bra utgångsläge för att bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete och som omfattar hela länet. Genom att samarbeta kring resurser och hjälpas åt med gemensamma uppdrag och uppgifter ökar möjligheten för en likvärdig biblioteksverksamet i regionen. Organisationen Biblioteken i Norrbotten var därmed en bra utgångspunkt för projektet och en viktig grund och stöd för det löpande arbetet och dess styrning. En länsövergripande läsfrämjadestrategi för åren fanns framtagen inom Biblioteken i Norrbotten med beslut om inriktning och prioriterade målgrupper. Strategin blev styrande för delar av projektets innehåll och innebar att vissa aktiviteter genomfördes i samtliga kommuner. Därutöver stod det biblioteken fritt att välja bland idéer om metodutveckling och på så sätt fördelades arbetet med att pröva nya arbetssätt gentemot olika mål- och åldersgrupper. Genom att sprida ansvaret kunde därmed också stora som små bibliotek delta. Målsättningen var att sammantaget skapa gemensamma erfarenheter och kunskaper som sedan kunde komma alla bibliotek till del. Ett uppsökande och utåtriktat arbetssätt var också en målsättning i projektet, något som kan innebära en utmaning för bibliotek med begränsade resurser. Modellen minsta gemensamma nämnare, där en gemensam lägsta nivå fastställs för de aktiviteter som är länsgemensamma, användes därför för att göra det möjligt för samtliga biblioteksenheter att delta. Modellen hade redan använts inom Biblioteken i Norrbotten och upplevts som mycket positivt. Aktiviteter skapas i hela länet vilket bidrar till ökad likvärdigheten i biblioteksutbudet. Modellen har även underlättat för det länsgemensamma kommunikationsarbetet. 2

8 Utgångspunkter för projektarbetet: Organisationen Biblioteken i Norrbotten utgör en god grund för projektet Läsluststrategi Aktiviteter genomförs i hela länet Test av metoder fördelas mellan kommunerna Fokus på ett uppsökande och utåtriktat arbetssätt Erfarenhetsutbyte, dialog Projektledarens roll Att öka kunskapen bland vuxna om små barns språkutveckling var ett prioriterat arbete inom projektet och utgjorde därför det största delområdet, se nedan Del 1 Barnens första språk. Projektledaren hade här en i stor utsträckning drivande och samordnande roll. En särskild arbetsgrupp, Läslustgruppen, fanns kopplad till projektet och delområdet Barnens första språk, och för vilken projektledaren var samordnare. Gruppen arbetade exempelvis med att finna titlar på andra språk än svenska till barnets första bokgåva. Den var även delaktig i den inledande kartläggningen över folkbibliotekens läsfrämjande arbete innan projektstarten. I arbetet med Barnens första språk ledde projektledaren arbetet med att ta fram kommunikations- och arbetsmaterial samt att inleda och planera samverkan med barnhälsovården på regional nivå. För de övriga delområdena inom projektet, nedan beskrivna i Del 2 Pilotbibliotek, var utgångspunkten för folkbibliotekens deltagande att bibliotekspersonalen fritt fick välja vilka metoder, målgrupper och samverkansaktörer som de önskade arbeta med. Så kallade pilotbibliotek skulle testa olika arbetssätt eller varianter av nya sätt att nå målgrupper och därefter sprida erfarenheterna. Projektledaren anordnade seminarier för information, dialog och inspiration av inbjudna föreläsare för att stödja bibliotekens val av aktiviter. Kommunerna ansvarade sedan för det lokala arbetet med planering, genomförande och uppföljning. Projektledaren samordnade vissa delar av utvecklingsarbetet inom området Pilotbibliotek där det fanns behov av en koordinerande aktör på regional nivå, främst inom området nationella minoritetsspråk. Eftersom projektet har bedrivits inom organisationen Biblioteken i Norrbotten har delar av arbetet skett inom dess arbetsgrupper, exempelvis kommunikationsgruppen och redaktionerna för Bibblo.se och Polarbibblo.se. Projektledaren hade här en både stödjande eller ledande roll gentemot dessa grupper. Samarbete har även skett med Regionbibliotekets samordnare för Biblioteken i Norrbotten kring planering och genomförande. 3

9 Projektledaren har även haft en utbildande roll för arbetet med kvalitetsutveckling inom biblioteksverksamheterna. Exempelvis tog projektledaren fram ett utbildningsmaterial med verktyg och mallar för stöd i arbetet med att skapa lokala läsfrämjandeplaner. Utbildningstillfällen och workshops anordnades om kvalitetsparametrar och taxonomier. Se vidare i avsnittet Kvalitet. Uppföljning För att ha ett utgångsläge gjordes en kartläggning innan projektstart över folkbibliotekens läsfrämjande arbete. En enkät besvarades av biblioteken om bland annat styrdokument, aktiviteter, målgrupper och samarbetspartners. En uppföljande undersökning gjordes vid projekttidens slut för att följa utvecklingsarbetet. Under hela projekttiden genomfördes seminarier i syfte att förmedla kunskap och sprida erfarenheter och för dialog och uppföljning kring test av olika läsfrämjandemetoder. Deltagarna fick utvärdera seminarierna i syfte att fånga upp synpunkter och för inspel och förbättringsförslag inför kommande konferenser. Dialog och utbyte skedde även kontinuerligt med projektledaren och mellan projektmedlemmarna via Biblioteken i Norrbottens digitala intranät (ning.com), liksom inom och mellan de arbetsgrupper som fanns inom organisationen. Ett samarbete kom att inledas med Luleå tekniska universitet inom institutionen för arbetsvetenskap. En student undersökte relationen mellan mål och uppföljning för det läsfrämjande arbetet på folkbibliotek i länet. Arbetet resulterade i ett förslag på uppföljning av bibliotekens aktiviteter för läsfrämjande, vilket också blev mallen för att utvärdera metoder som testats inom projektet. Projektledaren gjorde observationer vid studiebesök och vid deltagande på arrangemang som anordnades av biblioteken, i syfte att få en bättre bild av projekt- och utvecklingsarbetet och som komplement till bibliotekspersonalens skriftliga utvärderingar. Läsanvisning De aktiviteter som genomfördes inom projektet beskrivs i Del 1 Barnens första språk och Del 2 Pilotbibliotek. Först ges en beskrivning av aktiviteterna och därefter görs en reflektion över arbetet och resultatet. Arbetet inom Del 1 Barnens första språk omfattade samtliga biblioteksenheter och projektledaren hade här en mer drivande och styrande roll jämfört med arbetet inom området Pilotbibliotek. Del 2 Pilotbibliotek redogör för de områden som bibliotek har valt att bedriva utvecklingsarbete inom. Det har inte genomförts aktiviteter för samtliga områden i alla kommuner, utan beslut fattades av bibliotekscheferna om att de fritt fick välja område och aktivitet för att pröva en ny metod eller ett 4

10 utvecklingsarbete. Ansvaret för planering, genomförande och uppföljning låg också helt på de enskilda biblioteken. De områden och målgrupper som aktiviteterna omfattade var: Att förändra rummet, De minsta barnen, De äldre barnen, Stimulera läsning via idrotten, Nationella minoriteter och urfolket samer, Ungdomar, Skapande, Skrivande, Nyanlända, Tillgänglighet och Kvalitetsarbete. Del 3 Framtiden ger en kortfattad beskrivning av vilka planer om framtiden som fanns vid projektets slut utifrån beslut som hade fattats om fortsättning. Del 4 Mer om Pilotbibliotek redovisar bibliotekens egna uppföljningar av aktiviteter som genomfördes inom Del 2 Pilotbibliotek. Texterna utgår således från bibliotekens inrapporterade berättelser till projektledaren. Mer information om projektet ges i Del 5 Fakta. Där beskrivs inledda samarbeten på regional nivå, projektets informations- och kommunikationsarbete och de seminarier som har genomförts för bibliotekspersonalen i länet. Foto: Maria Åsén 5

11 Del 1 Barnens första språk Med Barnens första språk ville projektet stödja och inspirera arbetet med läsning tidigt i livet. Den kartläggning som gjordes inför projektstarten över bibliotekens läsfrämjande arbete visade att merparten av bibliotekens aktiviteter riktade sig till äldre barn och inom skolan. Ett utvecklingsområde var därför arbetet gentemot de minsta barnen och deras föräldrar med tydliga målsättningar och i samarbete med fler aktörer. Folkbiblioteken kan fungera som ett stöd i samspelet mellan barn och vuxen och en plats att besöka för att läsa, leka och mötas. Genom att samarbeta med exempelvis barnhälsovården (BHV), familjecentraler, öppna förskolan och kyrkan kan biblioteken nå fler målgrupper. Det kan vara nyanlända, personer med nationella minoritetsspråk och de samiska språken som modersmål och de som vanligtvis inte besöker biblioteken. Att dela ut en bokgåva till nyblivna föräldrar var en central läsfrämjande aktivitet i kommunerna. Enkäten visade dock på att arbetet behövde utvecklas. Både vad gäller de metoder som används för att förmedla vikten av läsningens betydelse för barns utveckling och den gåvobok som delas ut. Projektet ville lyfta fram själva mötet med föräldern, eller annan vuxen i barns närhet, och minska fokus på själva bokgåvan. Informationen och kommunikationen med de vuxna om barns språkutveckling är det centrala. Gåvoboken blir ett komplement och en introduktion till läsningen. Litteratur för utdelning köps vanligtvis in på svenska. Men projektet ville även nå de nationella minoriteterna, urfolket samerna och personer med något annat modersmål. Regional strategi för läsfrämjande Läsfrämjandestrategin för Biblioteken i Norrbotten är gemensamt framtagen av Regionbiblioteket och folkbiblioteken. Den beskriver inriktningen för arbetet med litteratur, läsning och skrivande i regionen under perioden. Strategin är en del av den regionala biblioteksplanen och de kommunala biblioteksplanerna (Läsfrämjandestrategi : för ett levande läsande län). Som ett led i arbetet med Barnens första språk beslutade bibliotekscheferna att 2017 års Läsfrämjandestrategi skulle fokusera på målgruppen vuxna i relation till barn 0-5 år och som talar och läser olika språk. Med Läsfrämjandestrategin som grund ville Regionbiblioteket och folkbiblioteken öka kunskapen hos vuxna om betydelsen av tidig språkstimulans, erbjuda en attraktiv och välkomnande biblioteksmiljö för små barn och vuxna samt öka intresset för litteratur och läsning. 6

12 Affisch Barnens första språk 7

13 Den första gåvoboken Ett arbete påbörjades med Barnens första språk av projektledaren och den arbetsgrupp som var kopplad till projektet, Läslustgruppen. Gruppen sökte efter litteratur på olika språk för inköp till biblioteken. I samarbete med privatpersoner och organisationer såsom Samiska biblioteket, Biblioteket i Rovaniemi och Resurscentrum för litteratur skapades en urvalslista med förslag på småbarnsböcker på olika språk och på TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). För inköp och utdelning av böcker på nationella minoritetsspråk fick projektet ekonomiskt stöd från Sparbanken Nord. Biblioteken i Norrbottens kommunikationsgrupp tog fram ett gemensamt presentkort att använda vid utdelning av gåvoboken. En folder, Välkommen till biblioteket, togs fram på lätt svenska och som därefter översattes till finska, meänkieli, nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, romani kale, persiska, arabiska och engelska. En affisch som kommunicerar på flera språk togs fram och som idag finns uppsatt på BHV-enheter, familjecentraler och andra platser där föräldrar till små barn finns. Under 2017 fick ett nytryck göras av foldern Välkommen till biblioteket eftersom efterfrågan var stor. Projektet finansierade även översättningar av Internationella bibliotekets broschyr om barnets språkutveckling. Den översattes till lulesamiska, sydsamiska och romani kale. I samråd med Region Norrbottens strateg för nationella minoriteter gjordes en plan för arbetet med det samiska språkpaket som ungdomsförbundet Sáminuorra tagit fram. Beslut togs inom Biblioteken i Norrbotten att språkpaketen ska finnas på folkbiblioteken för utdelning. Tillsammans med regionens samordnare för BHV-verksamheten bestämdes att personalen inom barnhälsovården ska informera om språkpaketen och var de finns att hämta. Språkpaketen introducerades på de regionala träffar som anordnades för personal inom barnhälsovården och där projektledaren och representanter från biblioteken medverkade. Språkpaketen finns idag i samtliga kommuner och förhoppningen är att fler samiska barn ska möta sitt språk tidigt i livet och att de vuxna stimulerar till läsning. Vid projekttidens slut gjordes inköp av det finska språkpaketet via Sverigefinska ungdomsförbundet och som nu finns på biblioteken för utdelning. Ett språkpaket på meänkieli är under arbete vilket även kommer att ingå i de språkpaket som erbjuds via biblioteken. Mötet med de vuxna Projektet lyfte fram och förde dialog om betydelsen av bibliotekets möte med föräldrar och vuxna i barns närhet för att förmedla vikten av språkstimulans vid tidig ålder. Det skedde på ett läsfrämjandeseminarium och på det årliga forumet för barnbibliotekspersonalen i länet. Planeringsverktyget taxonomi, som fastställer nivå och inriktning för en bibliotekstjänst eller ett samarbete med extern aktör, introducerades som ett sätt att reflektera över och sedan bestämma nivå för arbetet med Barnens första språk. Se mer i del 2 under avsnittet Kvalitetsarbete. Biblioteken fick arbeta i workshopform med taxonomi för samverkan med barnhälsovården. 8

14 Mötets betydelse för förmedling av information och stöd till föräldrar lyftes även fram inom bibliotekschefsgruppen. Ett aktivt uppsökande arbete kräver resurser i form av personal som kan inleda samverkan med vårdpersonalen, delta på eller bjuda in till föräldraträffar med mera. En prioritering av arbetet kräver aktivt stöd av närmaste chef. Bibliotekscheferna fick arbeta med planeringsverktyget taxonomi utifrån frågeställningen hur jag som chef på bästa sätt kan skapa förutsättningar för utvecklingsarbete och stödja personal som arbetar med förändringsarbete. Foto: Maria Åsén Samverkan mellan bibliotek och barnhälsovård För att stärka och utveckla samverkan mellan hälsovården och biblioteken kring små barns språkutveckling inledde projektet ett samarbete med den regionala samordnaren för BHV. Under 2016 deltog projektet och representanter för biblioteken på barnahälsovårdens regionala konferenser vid fyra tillfällen och platser i länet. De vände sig till personal inom barnhälsovården och familjecentraler. På träffarna gavs exempel på befintliga goda samarbeten mellan biblioteks- och vårdpersonal för inspiration och dialog om förbättrad samverkan. Visning gjordes av informationsmaterialet som tagits fram och gåvoböckerna för utdelning till föräldrar. Även de samiska språkpaketen visades och delades ut. Bibliotekets medverkan på träffarna upplevdes som mycket positiva. 9

15 Projektledaren och samordnaren för BHV tog fram en enkät att besvara av vårdpersonalen. Syftet var att undersöka hur de upplevde samarbetet med biblioteken. Frågor ställdes även om rutiner för utdelning av presentkortet och om arbetet med att informera om barns språkutveckling. Underlaget kan användas för att planera det fortsatta arbetet. Nationell utblick Undersökningar som är gjorda av samarbetet mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige antyder att samverkan mest förekommer kring gåvoböcker och att de delas ut till barn under två år. Statistiken för gåvoböcker har på flera håll varit låg eftersom föräldrar och andra vuxna inte har kommit till biblioteket för att hämta en bok. När personalen på BHV-enheterna har delat ut bokgåvan direkt till föräldrarna har statistiken varit bättre. Det har även varit svårt att nå nya svenskar och barn med funktionsnedsättning. Det finns dock få fördjupade och långsiktiga samarbeten som har följts upp och utvärderats. (Med läsning som mål, 2015). Om biblioteken besöker platser där föräldrar och andra vuxna i barns närhet befinner sig ökar sannolikt möjligheten att nå fler med budskapet om vikten av läsning och med bokgåvan. Bokstart är en nationell satsning som vänder sig till barn 0-3 år och vuxna i deras närhet. Syftet är att stimulera till tidig språkutveckling. Föräldrar och andra vuxna uppmuntras att prata, läsa och rimma med sina barn. En del i Bokstart är hembesök av biblioteket där biblioteket berättar om språkinlärning och hur föräldrar kan stödja barnets utveckling samt information om bibliotekets stöd och utbud. Bokstart handlar även om att utveckla samarbete mellan folkbibliotek, förskola och barnhälsovård. I Norrbotten har Piteå kommun beviljats stöd från Kulturrådet till språknätverk i syfte att stärka samverkan med förskola och BHV kring små barns utveckling. Det är viktigt att erfarenheterna från och effekterna av det uppsökande arbetet och samverkansformerna sprids i landet. Det är jätteviktigt att vi skolar in barn och unga i miljöer där litteraturen är central. Och det måste börja tidigt, helst på BVC. Därför är läsfrämjande projekt som Bokstart viktigt eftersom det riktar sig till mycket små barn. (Anne-Marie Körling, Läsambassadör , ur Svensk Bokhandel nr 13, 2017) 10

16 Reflektion tidig lässtimulans och vinster med samverkan Forskarna är överens om föräldrars betydelse för barns tidiga språkinlärning. Ett tidigt engagemang i familjen ger långsiktiga och positiva effekter. Föräldrar som har kunskaper om tidig språkinlärning stimulerar sina barn mer än andra. Dessa barn klarar läs- och skrivinlärningen bättre än de barn som fått mindre stimulans (Med läsning som mål, 2015). Genom tidig information från biblioteket, barnhälsovården och förskolan är det möjligt att påverka hur mycket föräldrar interagerar med sitt barn vilket påverkar kvaliteten på den stimulans som barnet får i hemmet. Carina Fast menar att det viktigaste en förälder kan göra är att vara en förebild för barnet. Barn behöver se människor som läser och exempelvis höra någon som skrattar högt åt något i en bok. Det medverkar till att barnet förknippar läsning med något viktigt och positivt (Läslust i hemmet : så stödjer du ditt barns skrivoch språkutveckling, 2015). I projektets enkät till personalen inom barnhälsovården och familjecentralerna kan man tydligt se att sjuksköterskorna tycker att det är mycket viktigt med ett utvecklat samarbete med biblioteken. Samtidigt visar enkäten att det är få föräldraträffar som sker på biblioteken och få av biblioteken besöker BHV-enheterna. Det varierar också hur och vilken information föräldrar får och när presentkorten delas ut. Enkätsvaren från bibliotekspersonalen visar att det är svårt att locka föräldrar och andra vuxna att komma till biblioteken och hämta sin bokgåva. Det gäller även föräldrar bland nyanlända. Fler böcker på olika språk har delats ut under projektets tid, vilket var mycket positivt. Utdelning av presentkortet har inte fungerat som enda metod för att skapa möten och dialog med föräldrar. Några bibliotek har arbetat uppsökande och deltagit på träffar anordnade av BHV, vilket verkar vara ett mer framgångsrikt sätt. Under dessa besök har biblioteken hållit sagostunder, biblioteksvisningar och delat ut gåvoböcker samt information om barns språkutveckling. Sammanfattningsvis har projektet bidragit till att stärka infrastrukturen kring arbetet med Barnens första språk, metoder och kvalitetsverktyg har introducerats, material har tagits fram och en regional samverkan mellan bibliotek och BHV har skapats. På så sätt har projektet även bidragit till ökad likvärdighet i regionen. Metodutveckling och samverkan behöver dock fortsätta på lokal nivå och arbetet prioriteras av biblioteken. För att vidareutveckla arbetet med Barnens första språk behövs en fortsatt diskusison om hur man skapar ett fungerande och långsiktigt samarbete mellan biblioteken och barnhälsovården. Planer och mål behöver läggs upp gemensamt. Det regionala samarbetet mellan projektet och samordnaren för BHV har varit viktigt för att stödja utvecklingen av en fördjupad samverkan i kommunerna. Samarbetet har varit jämbördigt, samordnaren har kunskaper som är betydelsefulla för arbetet. Fler aktörer inom regionen skulle kunna involveras, exempelvis Folkhälsocentrum och logopedverksamheten, för ytterligare kunskaper och former för samverkan. Förslagsvis lyfts frågan om att ta fram en gemensam överenskommelse, där det tydligt framgår vad BHV-sjuksköterskornas 11

17 respektive bibliotekspersonalens ansvar och arbetsuppgifter ska bestå av. Biblioteken och BHV kan tillsammans arbeta med taxonomitrappan för att komma fram till ett gemensamt beslut om hur samverkan ska se ut. För att få in fler synpunkter kan djupintervjuer göras med vissa utvalda bibliotek och BHV-sjuksköterskor. Foto: Maria Åsén 12

18 Del 2 Pilotbibliotek Utgångspunkten för arbetsområdet Pilotbibliotek var att biblioteken själva beslutade om vilka aktiviteter de ville genomföra och vilka metoder de ville prova. Aktiviteterna som beskrivs i områdena nedan genomfördes därför inte i samtliga kommuner. Biblioteken ansvarade också för planering, genomförande och uppföljning. I vissa fall hade projektledaren en samordnande roll, om så behövdes. De områden som aktiviteterna omfattade var: Att förändra rummet, De minsta barnen, De äldre barnen, Stimulera läsning via idrotten, Nationella minoriteter och urfolket samer, Ungdomar, Skapande, Skrivande, Nyanlända, Tillgänglighet och Kvalitetsarbete. Varje område inleds med en beskrivning av vad som gjordes och följs sedan av en avslutande reflektion. I Del 4 Mer om Pilotbibliotek finns mer ingående beskrivningar av aktiviteterna och utifrån bibliotekens egna uppföljningar. Område: Att förändra rummet Ett av målen i läsfrämjandestrategin för Biblioteken i Norrbotten var att inreda, exponera och utforma det fysiska och virtuella biblioteket på ett attraktivt sätt för målgruppen barn 0-5 år och föräldrar och andra vuxna i deras närhet. Projektledaren bjöd in Malmö och Skellefteå stadsbibliotek till seminarier för att höra dem berätta om deras förändringsarbeten och verksamheter på barnavdelningen. De berättade även om arbetet på ungdomsavdelningen eftersom unga var en annan prioriterad målgrupp i läsfrämjandestrategin. En metod i läsfrämjandestrategin var att biblioteken skulle spana på varandras barnavdelningar för att ge inspiration och stöd till varandra inför ett förändringsarbete. Som exempel kan nämnas Kalix och Älvsbyns bibliotek vilka valde att satsa extra på att förändra barnavdelningen och biblioteket. I del 4 finns en närmare beskrivning av Kalix och Älvsbyns förändringsarbete. Hur gick det? Av de 22 inlämnade svaren i den uppföljande enkäten till bibliotekspersonalen svarade 63 % att de hade gjort eller planerade någon form av förändringsarbete på barnavdelningen. Exempel som gavs på förändringar var att skapa större yta med ett tydligare barnperspektiv, och där man utgår ifrån vad barnen önskar, samt anordna fler aktiviteter för barn på fritiden. En fråga som lyftes var, hur gör man utan att det kostar för mycket? Större ombyggnationer kräver en budget, men det går även att göra mindre förändringar utan externa medel. Något som Malmö stadsbibliotek också betonade under sin föreläsning, förändringsarbete behöver inte vara avhängigt externa medel. 13

19 Reflektion barndialoger För att ta reda på hur barn och vuxna tänker kring bibliotekens barnavdelningar är användardialoger ett sätt att arbeta. Malmö stadsbibliotek träffade barn inför sitt förändringsarbete med barnavdelningen Kanini för att höra deras önskemål. De berättade att de vill ha möjlighet att vara ensamma men även tillsammans med andra, det var viktigt att kunna välja. I biblioteket ville man lyssna, titta, berätta, leka, pyssla och att bara vara. De vuxna önskade en miljö med mer fantasi, kreativitet, mångkultur och mångspråk. Teknikfrågor diskuterades mycket av föräldrarna och de önskade en aktiv marknadsföring samt aktiviteter i formen drop-in, exempelvis sagostunder. Att ha tillgång till praktiska saker var viktigt, exempelvis ett kök och gärna att det fanns kaffe till de vuxna för att få en anledning att stanna länge på biblioteket. På barnbiblioteksseminariet i Arvidsjaur berättade Mikke Ejrevi, bibliotekschef i Skellefteå, om hur de har arbetat med att utveckla verksamheten efter ett politiskt beslut om att prioritera målgrupperna barn och unga. Utifrån bibliotekets vision Barn och unga i Skellefteå är de bästa läsarna har ytan för barn och unga i biblioteket ökat från 20 % till 50 %. Målsättningen är att hälften av personalen ska arbeta med målgrupperna vilket är en betydande ökning. Samverkan med andra aktörer i kommunen ska också utvecklas. Vid projektets tidpunkt pågick planeringen av nya bibliotek och kulturhus i Gällivare och Kiruna. Det fanns även planer på en flytt eller ombyggnation av biblioteket i Piteå. Stadsbiblioteket i Piteå har genomfört undersökningar bland barn och vuxna för att få en bild över användarnas tankar och önskemål om ett nytt bibliotek. Det blir intressant att följa utvecklingen av dessa nya bibliotek och även de bibliotek som redan befinner sig i en förändringsprocess. Erfarenheter kan tas tillvara och biblioteken kan samverka, exempelvis genom att delge varandra idéer om metoder och verktyg och med att ta in kunskaper och synpunkter från invånarna. Barnperspektivet ska vara utgångspunkt för biblioteket. Barns och ungdomars egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna påverka denna och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig på biblioteket. (Ur På barns och ungdomars villkor, 2017) 14

20 Område: De minsta barnen Projektets inledande kartläggning visade på avsaknaden av aktiviteter på andra språk för små barn och vuxna i deras närhet. Sagostunden blev en viktig aktivitet inom projektet för att utveckla metoder för att nå målgruppen. Att erbjuda sagostunder på biblioteken är ett bra sätt att nå barn och vuxna, att visa på biblioteket som en plats att besöka och för att stimulera till läsning på det egna modersmålet. Flera bibliotek erbjöd redan sagostunder på olika språk, vid upprepade eller enstaka tillfällen. Andra aktiviteter som erbjöds var exempelvis Barnträff för 1-3-åringar på Älvsbyns bibliotek med högläsning, ramsor och sång. Några bibliotek hade under en längre tid erbjudit Baby på bibblan för de allra minsta barnen samt Fredagsmys som vänder sig till daglediga barn och vuxna. Hur gick det? Efter dialog med biblioteken och i de utvärderingar som gjordes av läsfrämjandeaktiviteterna kan man se en ökning av sagostunder och att de hålls vid upprepade tillfällen. Det framgår tydligt om man jämför med den inledande kartläggningen innan projektets början. Fler bibliotek hade erbjudit fysiska eller digitala sagostunder och även på fler språk. I Del 4 Mer om Pilotbibliotek kan man läsa mer om sagostunderna under området De minsta barnen. Reflektion om sagostunden I en kartläggning från 2013 undersökte Regionbibliotek Stockholm sagostunden inför arbetet med boken Leonards plåster, om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund (2017). Där kom man fram till att nästan alla sagostunder äger rum på biblioteket och i vissa kommuner även på öppna 15

21 förskolan och förskola. Sagostunderna kan se lite olika ut, men vanligast är att läsa, berätta och sjunga. De flesta av sagostunderna är på svenska. I kartläggningen undersökte man även syftet med sagostunden. Det man kom fram till var att aktiviteten sågs som språkutvecklande och en inkörsport till biblioteket. Att erbjuda en mysig stund och stimulera fantasin, som ett stöd för barn med annat modersmål och för de barn som inte får höra sagor hemma. Forskning visar också att barns språkutveckling gynnas av att modersmålet stimuleras. Regionbibliotek Stockholms kartläggning visade också att man oftast beskriver verksamheten i form av statistik, inte utifrån resultat och effekter, att man inte frågar barn eller medföljande vuxen om vad de verkligen tycker om aktiviteten. En slutsats inom projektet är att biblioteken behöver ställa sig frågor kring arbetet med sagostunden. Når man fler med de aktiviteter som inletts, och når man de man verkligen vill nå? Vad händer om man erbjuder sagostunder utanför biblioteket? Vilka andra språkstimulerande aktiviteter kan biblioteken erbjuda små barn och vuxna? Förskolan är en samarbetspartner, men inte den man samarbetar mest med. Det är istället grundskolan. Barns tidiga språkutveckling är viktig. Därför bör man fråga sig vilka möjligheter som finns till att utveckla samarbetet med andra för att nå barn i förskoleåldern. Idag finns alltifrån riktigt små barn till 5-åringar på förskolan. Biblioteken kan besöka förskolor i samband med föräldraträffar och öppna förskolan i syfte att skapa möten och dialog med föräldrar och andra vuxna. Man kan erbjuda bokväskor för att underlätta och stimulera föräldrar och vuxna att läsa för sina barn. En satsning som gjorts är ABF:s projekt Läs för mig, pappa! där syftet är att stimulera män inom LO-kollektivet att läsa för sina barn, och i förlängningen även läsa mer själva. Biblioteken skulle även kunna undersöka möjligheten till samarbete med studieförbund och eventuellt med arbetsgivare för att arbeta med läsande förebilder uppföljningar. Område: De äldre barnen Återkommande aktiviteter i biblioteket för åldersgruppen 6-12 år på fritiden var något som få kommuner erbjöd enligt projektets inledande kartläggning. När biblioteken anordnade aktiviteter för de äldre barnen vände man sig oftast till elever under skoltid. De skedde även i samband med kampanjer, exempelvis Barnboksveckorna. Projektets förhoppning var att fler aktiviteter skulle erbjudas till barn på fritiden. För att öka intresset för litteratur och läsning för nya målgrupper, eller för personer som sällan besöker biblioteket, behöver man även arbeta uppsökande. Det kan handla om att dyka upp på oväntade platser där föräldrar och barn finns, exempelvis i affärer, på torg eller vid olika arrangemang, såsom marknader, mässor eller festivaler. Att söka samarbete med andra aktörer är ett annat strategiskt arbetssätt för att nå målgruppen. Polarbibblo.se är en digital biblioteksresurs som vill stimulera barns läsning och skrivande på fritiden. Webbplatsen drivs av Regionbibliotek Norrbotten i samarbete med folkbiblioteken i länet. Till Polarbibblo.se kan barn och ungdomar skicka in egna 16

22 texter, rita, läsa och spela spel. Polarbibblo.se är en värdefull resurs för bibliotekspersonal som vill arbeta med skapande och delaktighet för barn. Vid en uppföljning av webbplatsens användning har det också visat sig att biblioteken är viktiga förmedlare av Polarbibblo.se i biblioteksrummet. När personalen skapar aktiviteter i rummet med koppling till Polarbibblo.se ökar besök och inskickat material till webbplatsen. Bibliotekscheferna bestämde att personalen skulle få en utbildning om Polarbibblo.se för att öka kunskaperna och därmed lättare kunna visa och berätta om webbplatsen för barn och vuxna. Hur gick det? Vid en uppföljning kunde man se en ökning av bokcirklar och bokklubbar för olika åldrar på fritiden och att de hade hållits vid upprepade tillfällen. De aktiviteter som erbjöds mest var de som har fokus på social läsning. Det innebär att man tillsammans med andra delar med sig av sina läsupplevelser vilket leder till ökat engagemang för litteraturen. (Med läsning som mål, 2015). Merparten av de aktiviteter som erbjöds genomfördes i biblioteket och inte på andra platser genom ett uppsökande arbetssätt. De bibliotek som valde att samarbeta med idrottsrörelsen provade på att söka sig utanför biblioteket och det gjordes ett länsgemensamt deltagande på fotbollsturneringen Piteå Summer Games med monter och bokbuss på plats. Även de som arbetade med målgruppen Ungdomar använde uppsökande metoder, se nedan under områdena Stimulera läsning via idrotten och Ungdomar. Biblioteken i Norrbotten på Piteå Summer Games Arbete med rummets utformning var en viktig ingrediens för att bli en mer intressant och välkomnande plats. Det beskrivs närmare under avsnittet Att förändra rummet. Utifrån 17

23 Polarbibblo.se kan aktiviteter också skapas i rummet kring läsning, skrivande och digital kompetensutveckling för barn. I syfte att öka kunskapen om Polarbibblo.se och kopplingen mellan webbplatsen och det fysiska biblioteksrummet tog redaktionen för Polarbibblo.se fram ett utbildningsmaterial att använda på arbetsplatsträffar, ett APT-kit. Personalen fick arbeta tillsammans för att öka kunskaperna om webbplatsen, och materialet var mycket uppskattat av biblioteken. Arbetet ska i förlängningen leda till att fler aktiviteter anordnas i rummet och att personalen kommer ihåg att visa och berätta om webbplatsen för barn och vuxna. En uppföljning av utbildningen görs under våren Inom Biblioteken i Norrbotten har gemensamma Barnboksveckor anordnats de senaste åren med läsfrämjandeaktiviteter för barn. Det har varit ett bra sätt att lyfta litteraturen och läsningen för barn och föräldrar och de har varit välbesökta. Under 2017 genomfördes Läslovet i hela länet under vecka 44 på alla bibliotek i länet, de fysiska biblioteken och bokbussarna, Bibblo.se och Polarbibblo.se. Målet var att utveckla nya och befintliga metoder för läsfrämjande och litteraturförmedling till barn och unga inför och under höstlovet. Flera aktiviteter genomfördes gemensamt, exempelvis Läspeppen i samarbete med skolorna veckorna innan lovet. Den hemliga läsesäcken innehöll litteratur för hemlån och ville skapa spänning och nyfikenhet kring lånet och läsupplevelsen. På Polarbibblo.se skapades en ny tjänst, Tipsa mig, där barn kunde be om skräddarsydda lästips av personal på folkbiblioteken. Tipsa mig kopplades till en ny metod, Din bok kommer, där barn med långa avstånd till biblioteket kunde få låneböcker hemskickade med post inför och under kampanjen. Din bok kommer blev en succé. Andra aktiviteter som erbjöds under Läslovet var exempelvis bokfest på Bodens stadsbibliotek med skattjakt och Halloweenpyssel. Hertsöns bibliotek i Luleå hade ett Harry Potter-tema och på Haparanda stadsbibliotek berättades spökhistorier. Reflektion om barns läsning I Kulturrådets rapport Med läsning som mål (2015) kan man läsa om viktiga ingredienser för läsningens sociala betydelse. Det som behövs är tid till läsning och läsande förebilder i hemmet och skolan. Barn och ungdomar blir intresserade av litteratur om de får prata om den tillsammans med andra. För att få barn och unga att motiveras att läsa och för att förändra attityden till läsning, behöver skola och bibliotek ge barn och unga möjligheter att samtala om och dela med sig av sina läsupplevelser. Ett exempel är bokcirklar och bokklubbar vilket flera bibliotek också arrangerade inom projektet. Frågan är vilka barn som nåddes genom de bokcirklar och klubbar som startades eller har funnits. Är det redan läsvana barn och bokslukare? Eller nådde biblioteken även de läsovana? Om målet med aktiviteten är att verka för fler läsare, behöver biblioteken göra en närmare uppföljning för att undersöka om och hur man når de som vanligtvis inte läser. 18

24 De tidigare Barnboksveckorna och kampanjen Läslovet har varit bra sätt att skapa aktiviteter i biblioteksrummet för att locka barn och föräldrar till besök och för att synliggöra litteratur och läsning. För att etablera biblioteken som en plats för barn och barnfamiljer att vara på behöver man erbjuda aktiviteter under hela året. Innan projektets start nådde biblioteken de äldre barnen främst genom aktiviteter i samarbete med skolan och under skoltid. För de riktigt små barnen fanns däremot aktiviteter såsom Baby på bibblan och sång- och sagostunder. Det var därför glädjande att se att fler bibliotek kontinuerligt hade erbjudit aktiviteter för målgruppen äldre barn. Område: Stimulera läsning via idrotten Genom att samarbeta med idrottsrörelsen kan biblioteken nå barn och föräldrar, både de som redan är intresserade av litteratur och läsning och de som inte är läsare eller vana biblioteksbesökare. Under hösten 2015 inledde biblioteken i Arjeplog, Jokkmokk och Älvsbyn samarbeten med lokala idrottsföreningar. Ett samarbete inleddes även med barnboksförfattaren, illustratören och forne läsambassadören Johan Unenge. Han deltog på träffar i kommunerna där han berättade om sitt författarskap och samtalade med spelarna om läsning och om livet. Uppläggen i kommunerna varierade. Exempelvis bjöd biblioteket i Älvsbyn fotbollsspelande unga på pizza med boktips på den första träffen och sedan anordnades ett möte med Johan Unenge. Biblioteket i Övertorneå samarbetade med idrotten och där fotbollsspelande ungdomar läste högt för förskolebarn. Piteå Summer Games är en av Sveriges största fotbollsturneringar och som arrangeras i juni månad med cirka spelare och ledare från 16 olika länder. Under projekttiden deltog Biblioteken i Norrbotten med aktiviter för att synliggöra verksamheten och locka barn och vuxna till läsning. Bibliotekspersonal från folkbiblioteken och Regionbiblioteket fanns på plats på det största spelområdet i centrala Piteå med en monter och en bokbuss. Besökarna kunde slå sig ner, läsa, göra pärlarmband eller egna knappar, gå tipsrunda eller bara ta en paus. Böcker på olika språk fanns för utdelning till barn och vuxna. Monterpersonalen hade fått utbildning om Polarbibblo.se och visade webbplatsen på plattor och mobiltelefoner. Projektledaren gjorde ett inhopp för att arbeta i montern vilket var en mycket positiv upplevelse och 19

25 en bra erfarenhet för uppföljningen av projektet. Att som bibliotek delta på den här formen av event innebär att personalen möter personer som vanligtvis inte besöker biblioteket och får därmed en möjlighet att berätta om verksamheten och skapa dialog om läsningens betydelse. Hur gick det? I den uppföljning som gjordes inom projektet svarade ett av biblioteken att samarbetet med idrottsföreningarna hade varit berikande för all personal. Samtidigt hade de även tränats i att inte ge upp vid motgångar, startsträckan hade nämligen varit ganska lång. Ett annat bibliotek ansåg att samarbetet med idrotten var svårt och att målgruppen var svår att nå. Ett antagande som man kan göra är att ett fungerande samarbete i hög grad beror på tränarnas engagemang och hur mycket tid de är beredda på att lägga ner på arbetet. När samarbetet väl fungerar kan det bli ett riktigt Dream Team. Vetskapen om vikten av engagemang hos idrottsföreningen kan vara en anledning till att det inte var fler biblioteket som provade denna form av läsfrämjande verksamhet. En annan anledning kan vara att det krävs ett omfattande planeringsarbete från bibliotekets sida, något som de deltagande biblioteken också upplevde. En möjlig utveckling är att etablera ett regionalt samarbete likt det projektet har gjort med barnhälsovården kring små barns språkutveckling. Exempelvis kan samarbete inledas med SISU Idrottsutbildarna för att stödja arbetet på lokal nivå mellan bibliotek och föreningar för området idrott och läsfrämjande. SISU är också en nationell part inom arbetet med Paus du och en bok. Reflektion om idrott, läsning och läsande förebilder 2015 inledde Kulturrådet satsningen Paus - du och en bok som syftar till att få fler idrottande barn och unga att läsa böcker på fritiden. I häftet Idrott och läsning - ett Dream Team (2015) ställs frågan om hur man skapar ett drömlag med ett fungerande samarbete mellan bibliotek och idrotten. Tränaren är en viktig förebild och kan i sin roll och med sitt personliga engagemang stimulera idrottande ungdomar till läsning. Ett sätt är att låta unga själva rekommendera böcker för delaktighet och större trovärdighet. Ungdomar är förebilder för yngre barn och kan fungera som ambassadörer. Detta har Övertorneå bibliotek tagit fasta på när de erbjöd sagoläsning där fotbollsspelande ungdomar läste högt för förskolebarn. Vilken roll har biblioteken? Bibliotekpersonalens kunskaper om litteratur och läsning och med en fingertoppskänsla i mötet med barnen är viktig. Tränarens ord och handling kan bidra till att locka till läsning och skapa ökat utrymme för läsning tillsammans med ett föräldraengagemang. Föräldrar kan också med hjälp av ett bra samarbete mellan biblioteket och idrotten få stöd i sin föräldraroll. Som förälder, tränare eller annan vuxen person är man en förebild om man själv läser och visar på litteraturen som en rolig och spännande aktivitet. 20

26 I rapporten Med läsning som mål (2015) kan man läsa om förebilder och att den största påverkan på små barns läsning är föräldrarna. Föräldrar som tycker läsning är roligt och att det ger livet mening kommer med stor sannolikhet att påverka barnens inställning och intresse. Det finns också studier som visar på att pappor har större läspåverkan på söner. En metod som kan vara intressant att prova i samarbete med idrottsföreningarna är ett liknande arbete som ABF och IF Metall har gjort inom Läs för mig, pappa! Det skulle innebära ett mer fokus på i första hand föräldrarna och inte barnen. Område: Nationella minoriteter och urfolket samer Personer som talar nationella minoritetsspråk och de samiska urfolksspråken är prioriterade målgrupper för biblioteken enligt bibliotekslagen. Biblioteken har ett viktigt uppdrag i att erbjuda aktiviteter, tjänster, information och litteratur på de språk som finns eller efterfrågas i länet. Offentlig verksamhet ska bidra till revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken och urfolkets språk, det vill säga att stärka språk och kultur så att de bevaras och utvecklas. För ett språks överlevnad är barn och unga viktiga målgrupper, och att de får möjlighet att använda och utveckla sitt språk. Ett av delområdena i läsfrämjandeprojektet var att aktivt främja och stimulera till fler aktiviteter på biblioteken i syfte att synliggöra och öka användningen av de nationella minoritetsspråken och urfolksspråken samiska. Litteratur på de nationella minoritetsspråken och de samiska urfolksspråken finns att låna på biblioteken. Läsfrämjandeenkäten från 2014 visade att få bibliotek anordnade programaktiviteter för nationella minoriteter och urfolket samer. Några av länets 11 förvaltningskommuner erbjöd verksamhet, framförallt på finska, men inte regelbundet. För att underlätta för biblioteken att anordna programverksamhet för barn upp till 12 år inledde Regionbiblioteket och Resurscentrum för litteratur ett samarbete för att stödja biblioteken. Arjeplog, Arvidsjaur och Haparanda var intresserade att utveckla sina verksamheter och en gemensam ansökan gjordes till Region Norrbotten med stöd av projektledaren. Ekonomiskt stöd om kronor tilldelades. 21

27 Hur gick det? Biblioteken i Arjeplog och Arvidsjaur genomförde läs- och sångaktiviteter på nordsamiska, pitesamiska och svenska. Haparanda bibliotek erbjöd programverksamhet på finska, meänkieli och svenska, bland annat genom dockteater samt en dramatisering av sagan Algot ja Alma av och med författaren Anne Angeria. Regionbiblioteket och Resurscentrum för litteratur inledde ett arbete med att hitta personer och organisationer med kunskaper i de nationella minoritetsspråken och de samiska språken. Det visade sig dock vara svårt och få kontakter hittades. En mer utförlig beskrivning av aktiviteterna i de tre kommunerna finns att läsa i del 4 Mer om Pilotbiblioteken under området Nationella minoriteter och urfolket samer. De tre biblioteken var mycket positiva till metoden att gå samman i ett delprojekt. Ett av biblioteken tyckte att kommunikationen av aktiviteterna hade blivit bättre då fler var inblandade. Dessutom menade ett av biblioteken att samarbetet innebar avlastning i förberedelserna kring aktiviteterna samt att det var en fin möjlighet att kunna erbjuda så många olika aktiviteter. På frågan om man uppnått syfte och mål svarade en av bibliotekscheferna att erfarenheten varit den att det är bäst att ha flerspråkiga aktiviteter, då kommer det nämligen fler besökare. Marknadsföring måste dock ske både på både svenska och det aktuella minoritetsspråket. Att bara kommunicera på exempelvis finska innebär färre deltagare, vilket biblioteket också upplevde. Sammantaget visade utvärderingen av satsningen med programverksamhet på de nationella minoritetsspråken och samiska på att det skett en utveckling, fler aktiviteter hade erbjudits på biblioteken. De tre biblioteken kunde också tänka sig att samarbeta med fler bibliotek och söka regionalt stöd för fortsatt och utökad programverksamhet för målgrupperna. Inom projektet gjordes det även en satsning inom området skrivande i syfte att bevara och stimulera utvecklingen av meänkieli. En dikttävling för unga genomfördes under hösten 2017 och som en samverkan mellan Regionbiblioteket och Resurscentrum för litteratur. Tävlingen vände sig till barn och ungdomar upp till 18 år i Norrbotten. Haparanda stadsbibliotek startade en finsk-svensk skrivarcirkel. Mer om insatserna finns under området Skrivande i del 4 Mer om Pilotbibliotek. Att medvetandegöra majoritetsbefolkningen på de nationella minoriteternas särarter och villkor är ett viktigt demokratiskt arbete som i hög grad kan bidra till att stärka och utveckla dessa gruppers ställning i det svenska samhället. (Ur Biblioteken och de nationella minoriteterna: hur svenska folkbibliotek arbetar för romer, judar, tornedalingar, samer och sverigefinnar, 2010) 22

28 Reflektion nationella minoriteter och urfolket samer Att prioritera de nationella minoritetsgrupperna och det samiska urfolket är en viktig del av biblioteksuppdraget för att stärka personers demokratiska rättigheter och ställning i samhället. Med litteratur och aktiviteter på biblioteken bidrar man även till ökad inkludering och synlighet. I Norrbotten finns det många personer med ett nationellt minoritetsspråk eller urfolksspråk som modersmål. Det var få inom Biblioteken i Norrbotten som erbjöd aktiviteter för målgrupperna. Att nå fler personer med bakgrund i ett nationellt minoritetsspråk eller de samiska språken löpte därför som en röd tråd i projektet. Utöver satsningen på mer programverksamhet, och som beskrivits ovan, nåddes även målgrupperna inom arbetet med Barnens första språk. Inköp av litteratur på de olika nationella minoritetsspråken och samiska för utdelning genom gåvoboken möjliggjordes genom stöd av Sparbanken Nord. Informationsmaterial togs fram på språken, och arbetet med språkpaket på samiska, meänkieli och finska inleddes, se Del 1 Barnens första språk. Den uppföljning som gjordes vid projekttidens slut visade också på en ökning av aktiviteter på biblioteken för målgruppen nationella minoriteter och urfolket. Men enkätsvaren gav bilden av en tydligare ökning av aktiviteter riktade till målgruppen personer med andra modersmål än svenska, se vidare under området Nyanlända. Detta kan ha berott på att projektet pågick under samma period som Sverige tog emot en betydande större andel flyktingar än man tidigare hade gjort. Kommunerna och biblioteken fick i och med det ökade resurser för att ge stöd och service till nyanlända. En annan anledning kan vara att bibliotek har fler besökare bland dessa språkgrupper i och med ökningen av nyanlända och kan då lättare nå dem. När det gäller personer med bakgrund i ett nationellt minoritets- eller urfolksspråk kan det vara svårare att nå dem på grund av att de inte alltid talar och skriver på sitt modersmål. Detta visar i sin tur på vikten av att fortsätta arbeta för ett ökad verksamhet och samarbete med företrädare för de nationella minoritetsspråken och urfolkets språk. Utöver att erbjuda programverksamhet behöver även tillgången till utgivning och översättningar av litteratur öka, inklusive fler ljud- och talböcker, för att täcka låntagarnas olika behov. Det vore också önskvärt med fler personer bland bibliotekspersonalen som talar eller har sin bakgrund i ett nationellt minoritetsspråk eller samiska. En förbättrad representation bland personalen torde öka förutsättningarna för en utökad verksamhet och underlätta arbetet med att prioritera målgrupperna. En nationell samisk bibliotekskonsulent finns i Jokkmokk, men motsvarande funktion finns inte för de andra språken. Att införa nationella språkcentra och bibliotekskonsulenter för samtliga nationella minoritetsspråk och de samiska urfolksspråken skulle innebära en förstärkning och en nationell kvalitetsutveckling. Dialog behöver föras med språkgrupperna kring en sådan uppbyggnad. Förslagsvis placeras dessa språkcentra i utvalda representativa län och regioner. 23

29 Område: Ungdomar Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Det kan göras genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Enkätsvaren om bibliotekens läsfrämjande arbete inför projektstarten visade att det var få bibliotek som erbjöd aktiviteter för målgruppen unga. Projektet hade därför som mål att stödja bibliotekens lokala arbete riktat till målgruppen. Inom projektet skulle även regionala aktiviteter initieras med stöd av Läsfrämjandestrategin för Biblioteken i Norrbotten då fokusmålgrupp för 2016 var unga. Hur gick det? Kampanjen Norrbotten läser blev en del av ungdomsåret 2016 och ett samarbete inleddes mellan Regionbibliotek Norrbotten och Sveriges Radio (SR). Titeln Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn spelades in av SR som podd och delades ut som pocket av bibliotekspersonal på olika platser runt om i länet. Titeln fanns också fritt tillgänglig som e-bok under kampanjperioden, genom stöd av förlaget, och via Legimus, nationell katalog för talböcker. Desirée Stensdotter från biblioteken i Piteå spelade in Manifest för hopplösa och boken Erebos av Ursula Poznanski på teckenspråk. Titlarna kunde också erbjudas som podd på Bibblo.se. Kampanjen anordnade en tävling på Instagram där läsupplevelser visades via bild och film. Biblioteken affischerade, gjorde utställningar och marknadsförde tävlingen som fanns på Instagram. Piteå stadsbibliotek besökte klasser på grundoch gymnasieskolan samt fotbollsträningar. Gällivare, Kalix, Älvsbyn och Övertorneå besökte ungdomsgårdar. Några bibliotek inledde samarbeten med ensamkommande gymnasieelever och andra samarbetade med ungdoms - och fritidgårdar. Goodreads var en aktivitet där gruppen Ung i Norrbotten blev en mötesplats för unga norrbottniska läsare i åldrarna Ett forum skapades där unga kunde diskutera böcker, dela och få boktips och få kontakt med 24

30 bibliotekarier på länets folkbibliotek. Gruppen fortsatte efter projektet som ett samarbete inom Biblioteken i Norrbotten. Projektet anordnade ett läsfrämjandeseminarium i februari 2016 med fokus på ungdomar. En grupp ungdomar bjöds in för ett panelsamtal om biblioteken som plats att vara på och om ungdomarnas förväntningar på biblioteken. Frågor som ställdes var: Varför besöker du biblioteket? Vad tycker du om biblioteket som plats att vara på? Om du skulle vilja ha med dig en kompis till biblioteket, som inte brukar besöka biblioteket, hur gör du då? Beskriv ett bibliotek med tre ord? Panelen berättade att de besöker biblioteken framförallt för att låna böcker, studera och för att det är en lugn atmosfär. Bibblo.se används för att låna och reservera böcker. För att få med en kompis som inte är biblioteksfrälst brukade ungdomarna marknadsföra biblioteken som en lugn miljö där man kan umgås, plugga och de brukade försöka smygtipsa om böcker som de vet att kompisen gillar. De ord som förekom mest under samtalet var tystnad, mysig, lugn och avslappnande plats. Ungdomarna önskade fler boksamtal och bokcirklar eftersom de anser att biblioteket är mer än bara böcker. Samtalet visade på att unga upplever biblioteket som en lugn oas, en plats för studier och för umgänge. Den sociala läsningen var viktig, såsom bokcirklar och andra aktiviteter där litteratur kan diskuteras. Det är i frivilligheten som folkbibliotek, fritidsgårdar och studieförbund skiljer sig från skolans uppdrag, och där kan finnas en chans att hitta fickor av lust och intresse för läsning. (Ur Läs, bro! Utvärderingen, 2017) Reflektion att nå unga på fritiden Hur kan vi bidra till att unga upplever läsning som något lustfyllt och frivilligt? Eftersom barn och unga i stor utsträckning möts av läsning och litteratur under skoltid, kopplar troligtvis många samman läsning och bibliotek med just skolarbete och inte som en aktivitet på fritiden. En metod är därför att uppsöka platser där ungdomar befinner sig för att där verka för att skapa en positiv bild av läsning och litteratur. Att samarbeta med andra aktörer är ett bra och kanske avgörande sätt för biblioteken 25

31 att nå målgruppen på fritiden. Även här, liksom i arbetet med små barns språkutveckling och mötet med föräldrarna, är det viktigt med relationsskapande möten. Uppföljningen i projektet visade att det var svårt att hitta engagerade kontaktpersoner för samarbete med andra aktörer. Här kan man se likheter med samarbetet med idrottsföreningar och svårigheterna att hitta idrottsledare som vill och kan samarbeta. I den uppföljande enkäten kunde man dock se att några bibliotek fick till ett fungerande samarbete med ansvariga för ungdomsgården, vilket var glädjande. På grund av det förändrade medielandskapet var och är det utmaning för biblioteken och personalen att hålla sig uppdaterade om vilka sociala medier som är aktuella eftersom utvecklingen går i rekordfart. I rapporten Bibliotek i nationens tjänst: slutrapport (2014) kan man läsa om hur användare av sociala medier byter forum, exempelvis att lämna Facebook för Instagram. De som tidigare använt Instagram flyttar i sin tur till exempelvis Snapchat. Unga människors syn på vad en nyhet är har också förändrats. Gränserna mellan olika medier är mer diffusa och det är inte längre självklart vad som menas med kommunikation och information. Biblioteken har här en utmaning i att kunna hantera en mängd kommunikationskanaler och plattformar för att kommunicera med olika målgrupper. I Bibliotek i nationens tjänst : slutrapport (2014) presenteras en spaning om bibliotekens framtida roller. En av dem handlar om skapande. Bibliotekens uppdrag var tidigare att göra medier och tjänster som skapats av sakkunniga och specialister tillgängliga för invånarna. I framtiden kommer biblioteken att behöva fokusera på människors önskan om att vara delaktiga i skapande. I Läs, bro! Utvärderingen (2017) menar man att vi idag lever i en deltagarkultur där publiken vill vara medskapare. Det är inte tillräckligt engagerande att vara med i en aktivitet som någon annan bestämt och tror att man vill delta i. Projektet tog kontakt med Daniel Isaksson, verksamhetsledare på Ung scen Norr, och Sofia Larsson, samordnare Ung kultur i Luleå, för att ta del av deras erfarenheter. De menade att det är viktigt att formulera ett tydligt budskap, och visa på ett genuint engagemang, vid arbete med unga. Det är också avgörande att ungdomarna får vara med och påverka samt att erbjuda en avdramatiserad och enkel verksamhet. Om man vill skapa aktiviteter och verksamhet tillsammans med unga och som upplevs viktiga och relevanta, behöver personalen känna till och behärska metoder för ett inkluderade arbetsätt. Design thinking är ett exempel på en metod som bibliotek kan använda sig av för att inkludera unga, men som också innebär att våga öppna upp och dela med sig av kontrollen över verksamhetens utformning. Metoden kommer att översättas till en bibliotekskontext genom initiativ av några regionbibliotek i Mellansverige. Barn och unga är prioriterade målgrupper, därför kan man även här fundera över hur mycket resurser i form av ytor, personal och aktiviteter som biblioteken lägger på målgruppen ungdomar. Biblioteken kan behöva ha fler personer som arbetar med barn och unga. Återigen kan förändringsarbetet inom biblioteksverksamheten i Skellefteå vara till inspiration för fler. Där ska 60 % av personalen arbeta för barn och unga och minst 50 % av den totala publika ytan utgöra barn- och 26

32 ungdomsverksamhet. En annan fråga att ställa sig är om biblioteken behöver rekrytera personer med andra yrkeskunskaper, såsom pedagoger och personer med IT-kunskaper. Med ett vidgat textbegrepp och olika medieformer för berättande och skapade, kan det krävas andra kompetenser inom bibliotekens verksamheter, alternativt samverkan med andra aktörer. Område: Medskapande Makerkultur på bibliotek kan ses som en utveckling av bibliotekens folkbildningstradition och ett Makerspace kan beskrivas som ett rum för skapande. Biblioteksbesökaren erbjuds att vara delaktig i att skapa och medverka i aktiviteter eller projekt, dela erfarenheter och kunskap, samarbeta eller utbyta idéer med andra. Verksamheten kan vara föränderlig och formas efter deltagarnas önskemål och efter de behov som uppstår. I den inledande enkäten till biblioteken som genomfördes 2014, fanns inga frågor om Makerspace och deltagarkultur. Projektet hade inte formulerat mål eller planerat in aktiviteter som rörde detta område. Några bibliotek påbörjade emellertid ett arbete med Makerspace utifrån tanken att biblioteksbesökare är med och skapar och påverkar innehållet och för att visa på olika typer av teknik som finns för skapande. Hur gick det? Några personer från bibliotek i länet deltog på en konferensen DigiLove på Växjö bibliotek för att få mer kunskap om skapandeverksamhet på bibliotek. Bodens stadsbibliotek planerade för att starta Makerverksamhet på biblioteket och började med att undersöka hur andra har gjort och vad som skulle behöva köpas in. Personalen avsatte också tid för inlärning av teknik. Mer om Bodens Makerspace finns att läsa i del 4 Mer om Pilotbibliotek. Övertorneå och Luleå bibliotek inledde samarbete med en Makerspaceförening. Biblioteken i Luleå har också genomfört Makerspaceaktiviteter som vänt sig till barn. Temat för 2017 års länskonferens för personalen vid folkbiblioteken var skapande och bibliotek. Föreningen Luleå Makerspace anlitades för att föreläsa om digitalisering och 27

33 skapande och höll även en workshop med konferensdeltagarna som fick prova på 3D-printing, VR-spel och andra makeraktiviteter. I en annan workshop fick personalen fundera över frågan Hur skulle ni utforma biblioteksrummet ifall 50 % av ytan utgörs av medier och 50 % av ytan för aktiviteter och skapande? Många intressanta och lekfulla modeller skapades för att illustrera tankarna om rummets utformning. Reflektion skapande på bibliotek Länge har folkbibliotekets uppdrag i första hand handlat om att tillgängliggöra information och medier, förmedla litteratur och arbeta läsfrämjande. Bibliotekens uppgifter har varit kopplade till det fysiska rummet och medierna. Utlåningen av medier minskar och biblioteken behöver fundera över hur biblioteksrummet ska användas och vilken roll man kan spela för människor. Därför kan en ny uppgift för biblioteken vara att inspirera och stödja människors lust till eget skapande och lärande. Peter Alsbjer, aktiv omvärldsbevakare inom biblioteksvärlden och regionbibliotekschef i Region Örebro län, får i boken Skaparbibblan (2015) frågan om Makerspace är relevant för bibliotekutveckling. Hans svar är att det är en form av folkbildning 2.0 och som exempel nämner han Århus bibliotek i Danmark och deras projekt Dyrk dit bibliotek, där ungdomar får odla saker tillsammans. Ett intressant initiativ inom biblioteksområdet och som speglar idén med Makerkulturen. Åke Nygren, projektledare på det digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek, menar att Makerkulturen handlar om delaktighet. Biblioteken vill erbjuda verksamhet för medborgarna, men som organisation är biblioteken hierarkisk vilket egentligen inte överensstämmer med Makerkulturen. Därför är han tveksam till att biblioteken kan förändras i den utsträckning som behövs. Det finns också frågor som finansiering och likvärdig tillgång för medborgarna. När de sociala orättvisorna ökar blir biblioteken viktiga för att motverka ökande klyftor i samhället. Men hur kan bibliotek arbeta för ökad digital kompetens och stimulera kreativitet och eget skapande om tillräckliga resurser inte tillförs verksamheten? Med rätt förutsättningar och med ett uttalat kommunalt uppdrag om att öka människors digitala kompetens och egna skapande, kan biblioteken fylla en viktig samhällsfunktion i kommunerna. Område: Skrivande I Litteraturens villkor i Norrbotten : en kartläggning (2012), vilken gjordes av Regionbiblioteket för Region Norrbotten, kan man läsa att det var få bibliotek som anordande skrivverksamhet i länet. De bibliotek som nämns är Arjeplog och biblioteken i Luleå. Arjeplogs bibliotek startade det första Writers corner under hösten Det var ett samarbetsprojekt mellan Studieförbundet Vuxenskolan och biblioteket. Luleå stadsbibliotek startade Skrivcafé hösten 2010 och de anordnade 28

34 även aktiviteten Öppen scen, där skribenter övar att stå på scen och får respons på sina texter. Enkätsvaren om bibliotekens läsfrämjande arbete inför projektstarten visade ingen större utökning av skrivverksamhet sedan kartläggningen från Det var fortfarande få bibliotek som erbjöd skrivande som aktivitet för barn och vuxna. Därför fanns det en målsättning inom projektet att fler bibliotek skulle erbjuda det i syfte att nå exempelvis ungdomar. Hur gick det? Som inspiration och för att ge stöd i hur man anordnar en skrivarworkshop bjöd projektet in Lina Stoltz, dramatiker och barn- och ungdomsförfattare, till ett seminarium för bibliotekspersonalen. Aktiviteter anordnades därefter på både regional och kommunal nivå. En aktivitet var Meänkielitävlingen vilken riktade sig till unga upp till 18 år i hela Norrbotten. Unga uppmanades skicka in dikter, som text, ljud eller film, och intresset var oväntat stort. Poesimelodi - Mentorsprogrammet genomfördes också som en regional aktivitet. Syftet var att undersöka om barn önskade träffa en författare för att få stöd i sin egen skrivprocess. Intresseanmälningar samlades in via Polarbibblo.se eftersom skrivande barn redan fanns där. För att uppmärksamma Poesimelodi - Mentorsprogrammet genomfördes en instagramkampanj och biblioteken kommunicerade aktiviteten i sociala medier och i rummet. Även för denna aktivitet fanns ett oväntat stort intresse bland barn i Norrbotten. Haparanda utvecklade sin bokcirkel till att bli en skrivarcirkel, där deltagarna kan skriva på svenska, finska och meänkieli. På Luleå stadsbibliotek har man under sport- och höstlov anordnat skrivarworkshop för unga med Lina Stoltz. Skrivaktiviteterna finns beskrivna närmare i del 4 Mer om Pilotbibliotek. 29

35 Alla läser inte, alla identifierar sig inte som läsare men kanske upptäcker de att de är skrivare. Att skriva kan vara deras ingång till ordet, språket och även biblioteket. (Ur Skrivboken, 2013) Reflektion bibliotek och skrivande Efter dialog med bibliotekspersonal och genomgång av utvärderingar kan man se en ökning av skrivandeverksamhet på biblioteken. Fler samarbeten har inletts med författare och nya metoder har prövats för skrivande och som riktar sig till barn, unga och vuxna. I magisteruppsatsen En extra grej på biblioteket: skrivarverksamhet på folkbibliotek (2007) kan man läsa att skrivarverksamhet handlar om att synliggöra och sprida intresset för litteratur och läsande samt stimulera till det egna skapandet, kreativiteten. Skrivarverksamheten beskrivs även som en aktivitet där folkbiblioteken synliggörs som mötesplats. Den omnämns även som ett uttryck för deltagandekultur, där det viktiga är att ge människor möjlighet att själva vara kulturproducenter. Detta kan i sin tur leda till att besökarna upplever att biblioteket är deras, att de kan påverka vad som händer på biblioteket. Skrivarverksamheten kan med andra ord vara ett sätt att göra folkbiblioteket till en mer attraktiv plats att besöka. Sammanfattningsvis är skapande i rummet ett bra sätt att använda biblioteket för aktiviteter där besökarna är delaktiga och träffar andra kring ett gemensamt intresse. Liksom med Makerspace är skrivverksamhet ett tillfälle för skapande, fantasi och kreativitet tillsammans med andra. Område: Nyanlända Vid tiden för projektstarten var några orter sedan tidigare mottagare av nyanlända personer som söker asyl. Där hade också biblioteken många besökare med annat modersmål än svenska och för vilka de erbjöd aktiviteter. Ett exempel är Råneå bibliotek som sedan en tid tillbaka hade anordnat språkcaféer på lättläst svenska. Några enstaka bibliotek hade inlett samarbete med Svenska för invandrare (SFI) eller annan aktör som arbetade med nyanlända i kommunen. En målsättning för projektet var att göra biblioteket känt för målgruppen nyanlända i Norrbotten och för de lokala biblioteken att utveckla samarbeten med andra aktörer. 30

36 Hur gick det? Under projekttiden kom en stor mängd personer som flyktingar till Norrbotten vilket innebar att i princip alla bibliotek fick nya besökare med olika slags behov. Biblioteken fick dessutom agera medborgarkontor eftersom många av besökarna behövde stöd och samhällsinformation. Projektets målsättning med att nå personer med andra modersmål än svenska fick därmed en större betydelse. Inom projektet togs en lättläst folder fram, Välkommen till biblioteket, med information om olika tjänster som erbjuds på biblioteken. Den översattes till åtta olika språk och användes sedan av biblioteken i samband med aktiviteterna till målgruppen. Alla kommuner planerade och genomförde aktiviteter under hösten 2016 och våren 2017 för målgruppen personer med annat modersmål än svenska. I den uppföljande enkäten till bibliotekspersonalen framkom också att bibliotek hade inlett nya samarbeten och testat nya metoder. Biblioteken provade exempelvis språkcafé, högläsning och sagostunder. Arvidsjaurs bibliotek besökte föreningen Invandrarkvinnor i Arvidsjaur (IKIA) med språkcaféer, och klasser för Svenska för invandrare (SFI) för att presentera biblioteksverksamheten och nyinkomna böcker på olika språk. Bodens stadsbibliotek rekryterade under projekttiden en person med inriktning mångfald med ett särskilt uppdrag att arbeta med målgruppen nyanlända. Biblioteken i Luleå genomförde ett projekt för nyanlända som vände sig till både barn och vuxna. Som stöd för ett uppsökande arbete och med fokus på berättande bjöd projektet in Cay Corneliusson från föreningen IBBY för att presentera metoden Silent books där textlösa böcker används i det läsfrämjande arbetet. Bibliotekspersonal deltog också i en workshop med Ros-Marie Lindfors kring den metodhandbok som hon har tagit fram och som kan användas som samtalsstöd om upplevelser eller kring den situation som personer befinner sig i. Deltagarna fick konkreta verktyg och metoder samt inspiration för ett fortsatt arbete, något som bland annat Kalix bibliotek prövade. Reflektion arbete för mångfald Bibliotekslagen innehåller många ansvarsområden för kommunerna. De innebär i sin tur att det behövs tillräckligt med resurser för att uppdraget ska kunna utföras. Resurser i form av inköp av medier och bemanning på biblioteken för att kunna ta emot eller uppsöka nya besöksgrupper såsom nyanlända, och för att skapa aktiviteter i samverkan med andra. Det behövs också tid för kontinuerlig fortbildning och för förbättrings- och utvecklingsarbete kring metoder och medieinköp. Fler bibliotek får rollen som medborgarkontor, även om det formella uppdraget inte har tilldelats dem av politiken och kommunen. I Nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport, Den femte statsmakten (2017), ställs frågan om vilka tjänster som ska ingå i bibliotekens arbete för asylsökande och migranter. Det uppstår frågor kring gränsdragningar, om hur mycket litteratur på andra språk som ska finnas, om biblioteken ska erbjuda svenskundervisning och hur bibliotekspersonalen ska hantera frågor, till exempel om 31

37 asylrätt, som de inte har ansvar för. För att diskutera gränsdragning och riktlinjer har sekretariatet anordnat workshops och seminarier där representanter från bibliotek i Sverige har fått diskutera frågan, och för dialog om likvärdig tillgång till bibliotekstjänster i landet. Det finns de som anser att det är upp till respektive bibliotek att bestämma var gränsen går för den verksamhet och service de ska erbjuda i kommunen. Det kommunala självbestämmandet kan här bli ett hinder för att åtstadkomma likvärdighet i landet. Det är angeläget att nyanlända ser biblioteken som en plats för både nytta och nöje, och inte endast som ett medborgarkontor. En plats för språkutveckling, möten med andra och för kulturupplevelser. Bibliotekens funktion som samhällsresurs och medborgarkontor är inte enbart en fråga för biblioteken utan en kommunal fråga. Bibliotekschef och ansvarig för verksamheten har därför ett ansvar att synliggöra de nya behov som finns och kommunicera dem till ledning och politiker. Behovet av språklig kompetens bland personalen ökar i och med att fler människor med olika språklig bakgrund besöker biblioteken. Kan kommuner anställa personal med andra språkkunskaper? Finns det personer bland nyanlända som kan utgöra kompetens? Behövs modeller för samverkan? Det är några frågor för fortsatt diskussion inom Biblioteken i Norrbotten. Område: Tillgänglighet Biblioteken har enligt bibliotekslagen ett uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. I enkäten innan projektstart kunde man se att det var några bibliotek som samarbetade med andra aktörer för att nå dessa målgrupper, eller som på egen hand erbjöd riktade aktiviteter till dem. Bibliotek vände sig främst till personer med läs-och skrivsvårigheter samt synskadade. Ett tydligare fokus på tillgänglighet blev därför ett av projektets mål. Biblioteken i Norrbottens läsfrämjandestrategi har under 2018 målgruppen personer med funktionsnedsättning som prioriterad målgrupp. Projektet skulle därmed prioritera arbetet med kompetensutveckling för personalen och verka för en ökning av aktiviteter som vänder sig till dessa målgrupper. Hur gick det? Enkäten hade visat på ett behov av mer kunskaper kring arbete för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Föreläsningar anordnades därför under projekttiden, exempelvis bjöds Marianne Selberg in, specialpedagog på Neuropsykiatriska enheten på Sunderby sjukhus, att föreläsa utifrån rubriken Visuella strategier och verktyg i mötet med barn med funktionsvariationer. Hon berättade även hur man kan arbeta med Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) för att öka barns tillgänglighet till berättelser och för förbättrad kommunikation med barn. Pia Andersson Wredlert, projektledare för Möten med läsning, delade med sig av erfarenheter från arbete med personer med funktionsnedsättning och deltagarna fick diskutera hur biblioteken kan bli mer tillgängliga. En föreläsning hölls av Desirée Stensdotter, Piteå bibliotek, om teckenspråk och Tecken 32

38 med alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), exempelvis att hålla sagostund med tecken som stöd. En utbildningsdag genomfördes i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Personalen fick grundläggande information om lån av talböcker via Legimus som stöd inför den kompetensutvecklingsinsats som skulle ske i respektive kommun. Talboksavdelningen vid Bodens stadsbibliotek berättade om deras tillgänglighetsarbete som inspiration för deltagarna. Inom arbetet med Barnens första språk (se del 1) undersöktes om gåvoböcker fanns på TAKK. Den titel som valdes ut blev Janus Hertz bok Nalle och som kan användas av biblioteken för utdelning eller vid informationsarbetet om barns språkutveckling. Den länsgemensamma kampanjen Norrbotten läser riktade sig till ungdomar och unga vuxna. Inför kampanjen spelade Desirée Stensdotter vid Piteå bibliotek in titlarna Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn och Erebos av Ursula Poznanski på teckenspråk. Filmerna fanns tillgängliga på Biblioteken i Norrbottens gemensamma portal Bibblo.se, och titlarna fanns synliga för nedladdning som e-bok eller som talbok. Talböckerna kommunicerades även i sociala medier under kampanjtiden. Arbetet med riktade kommunikationsinsatser om talböcker och arbetet med teckenspråksfilmerna blev sammantaget bra erfarenheter för det fortsatta arbetet. 33

39 Som stöd för bibliotekspersonalen togs en Bemötandeguide fram av projektledaren och Kristina Sandström, bibliotekschef i Arvidsjaur. Guiden innehåller beskrivningar av olika funktionsnedsättningar och vad som är viktigt att tänka på vid möten och kontakt med personer och vid biblioteksrummets utformning. I guiden finns även en lägsta kunskapsnivå om talböcker, dels för all personal, dels för den personal som ska ha specialistkompetensen på biblioteken. Syftet är att säkerställa kvaliteten i bemötandet och vid kommunikation och visningar av talböcker. Kontakter togs med handikapporganisationer under arbetet med guiden, vilket var mycket värdefullt för resultatet. Med hjälp av dem fick projektet ta del av praktiska kunskaper om olika funktionsnedsättningar och direkt från målgruppen. Beslut togs även om att ta fram ett enkelt självskattningstest för personalen utifrån de lägsta kunskapsnivåerna, i syfte att följa kunskapsutvecklingen på biblioteken. Bemötandeguiden presenterades för bibliotekscheferna och personalen vid två tillfällen, samt även för kommunernas kulturchefer. En uppföljning av arbetet sker under 2018 då biblioteken också ska inleda samarbeten med andra aktörer och erbjuda aktiviteter för målgruppen som en del i strategiarbetet. Reflektion arbete för personer med funktionsnedsättning I projektrapporten Möten med läsning - när bibliotekens verksamhet når fler (2016) kan man läsa hur bibliotek oftast fokuserar på den fysiska och digitala tillgängligheten för att förbättra biblioteksrummen och webbsidorna. Det som brukar saknas är planer för uppsökande arbete, programverksamhet och över samarbeten med andra aktörer. Resurser behöver avsättas för att skapa ett långsiktigt arbete, och det krävs engagemang och särskilda insatser för att nå de som inte självmant söker sig till biblioteket. De aktörer som biblioteken ska samverka med behöver också ett uttalat uppdrag och avsatt tid. Exempelvis att personal från omsorgen har möjlighet att följa med personer till biblioteket som en återkommande aktivitet för de som så vill. Eller att omsorgspersonalen anordnar aktiviteter som biblioteken medverkar i. Samverkan över förvaltningsgränserna inom kommunen ger goda förutsättningar för ett gemensamt arbete. Föreningar, studieförbund eller forum för anhöriga kan utgöra nya samarbetspartners och hos dem kan biblioteken finna ingångar för en uppsökande verksamhet. För att utveckla arbetet med en prioriterad målgrupp behöver bibliotekpersonalen ha tillräckligt med grundläggande kunskaper om tillgänglighetsarbete. Därför prioriterades arbetet med Bemötandeguiden inom projektet för att därefter testa aktiviteter för att se vad som fungerar bäst i kommunen. Exempelvis bokcaféer och bokcirklar för personer med synnedsättning, eller läsombudsverksamhet i samverkan med Röda korset eller ett studieförbund. Slutligen kan man konstatera att en pådrivande kraft, och en styrka och tillgång för projektet, var den Läsfrämjandestrategi som fanns framtagen för Biblioteken i Norrbotten. Där fanns beslutet formulerat: att målgruppen personer med funktionsnedsättningar skulle vara prioriterade under Utifrån strategin kunde mål och syfte fastställas för det fortsatta arbetet, Bemötandeguiden 34

40 togs fram och sedan anordnades olika formera av kompetensutveckling för personalen. Att ta fram gemensamma strategier och planer är en bra grund för länsgemensamma aktiviteter och för samarbete kring metodutveckling och utbyte av erfarenheter. Område: Kvalitetsarbete Kvalitetsutveckling löpte som en röd tråd under projekttiden. Målet i projektet var att ta fram och finna verktyg för planering- och uppföljningsarbete, presentera dem för personal inom Biblioteken i Norrbotten som sedan skulle testa dem. För en beskrivning och introduktion till begreppet kvalitet och kvalitetsarbete rekommenderas boken Pålitligt, lyhört och kompetent: tjänstekvalitet på bibliotek i teori och praktik (2016) av Elisabeth Ahlqvist, Pia Borrman, Hanna Johansson och Britt Löfdahl. Kvalitetsparametrar och taxonomier var två verktyg som introducerades och användes inom projektet. En taxonomi är en trappa som fastställer nivåer för en verksamhet på biblioteket, exempelvis tjänsten Boken kommer. En taxonomi kan även användas för att bestämma nivån för ett samarbete med en annan aktör, exempelvis barnhälsovården, äldreomsorgen eller skolan. Taxonomier verktyg för biblioteksutveckling (2013) av Malin Ögland ger en utförlig beskrivning och är ett utomordentligt stöd för bibliotek som vill inleda ett arbete med verktyget. Kvalitetsparametrar är teman eller områden som anses viktiga för att säkerställa kvaliteten i utförandet av en tjänst. Utifrån parametrar såsom exempelvis kommunikation, tillgänglighet och trygghet, förs en dialog i arbetsgruppen om vad som är viktigt för att uppnå god kvalitet för besökaren eller användaren. Därefter fastställs markörer, det vill säga viktiga moment eller arbetsuppgifter, som bestämmer hur tjänsten eller arbetet ska utföras. Det kan också handla om saker som är viktiga att tänka på vid planeringsarbetet eller inför en uppföljning. Markörerna ska skapa samsyn inom arbetslaget över hur tjänsten ska förmedlas till biblioteksanvändaren. Sagostunden som tjänst finns exempelvis beskriven i Pia Borrman och Åse Hedemarks bok Leonards plåster : om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund (2015). Ett annat mål i projektet var att ta fram utbildningsmaterial och mallar för att skapa lokala läsfrämjandeplaner i kommunerna. Genom att ta fram en plan för läsfrämjande görs arbetet synligt för personalen och verksamheten och gemensam dialog kan föras kring beslut om inriktning, omfattning och prioriterade målgrupper. Planarbetet kan därmed bli ett viktigt strategiskt verktyg för verksamheten. Med en plan synliggörs också bibliotekets läsfrämjande arbete i kommunen för allmänhet och politiker. Institutionen för Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet kontaktades inför arbetet med att ta fram ett utbildningsmaterial för arbete med läsfrämjandeplaner. Eva-Lis Lindgren gjorde som studentuppsats en undersökning om hur bibliotek i Norrbotten arbetar med uppföljnings- och 35

41 utvärderingsarbete. Hon genomförde en kartläggning i form av en enkät till biblioteken och intervjuer med några bibliotekschefer. Det sammanställdes sedan i rapporten Hur använder man sig av utvärderingar på biblioteken i Norrbotten? (2015). Där föreslår hon fyra utvärderingskriterier att använda för att följa upp verksamhet som har prövats för första gången eller som ingår i den löpande verksamheten. Utvärderingskriterierna är: Hur gick det? Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Dessa kriterier kan tyckas enkla och nästan självklara, men Eva-Lis Lindgren menar i sin rapport att eftersom nivån på arbetet med utvärderingar bland biblioteken i länet varierade, behöver de börja med en slags bas. Kriterierna fungerar också bra för både en muntlig och skriftlig utvärdering. Hon rekommenderar dock att det förs anteckningar så att biblioteken har möjlighet att gå tillbaka och stämma av vid justeringar, för att inte upprepa misstag och för att lära sig. Utifrån dessa råd valde projektet att skapa ett formulär för uppföljning och som projektledaren skickade till respektive bibliotek i anslutning till deras test av läsfrämjandeaktiviteter. De uppföljningar som kom in blev därefter en del av projektutvärderingen och redovisningen. Ett urval av utvärderingarna finns presenterade i del 4 Mer om Pilotbibliotek. Hur gick det? Ett utbildningsmaterial och mallar för att ta fram lokala läsfrämjandeplaner skapades av projektledaren i samarbete med personal vid Regionbiblioteket och folkbiblioteken. Luleå stadsbibliotek bidrog med direkta inspel och förbättringsförslag, exempelvis så att de frågeställningar som biblioteken ska diskustera i grupp är lätta att förstå och skapar engagemang. Slutresultatet presenterades sedan på ett bibliotekschefsmöte med ett erbjudande från projektledaren om att bistå dem i processen. Vid projekttidens slut hade tre bibliotek påbörjat arbetet med läsfrämjandeplaner. Här beskrivs två av dem. Vid två tillfällen under 2017 fick personalen vid biblioteken i Luleå information om bakgrunden till planarbetet och en presentation av utbildningsmateriale. Därefter arbetade de i grupper med frågeställningar kopplade till bibliotekslagen och de prioriterade målgrupperna. Arvidsjaurs bibliotek påbörjade arbetet med en läsfrämjandeplan under våren Vid ett första tillfälle gick bibliotekspersonalen gemensamt igenom arbetsmaterialet. Därefter återsamlades de för mer ingående diskussioner om upplägg av arbetet, hur planen ska se ut och vad som ska ligga till grund för planen. Därefter följde regelbundna möten för att diskutera aktiviteter och verksamhet för läsfrämjande. Under dessa möten var personalen indelad i två grupper, inriktning barn- och ungdom och inriktning vuxna. Luleå och Arvidsjaur presenterade sina erfarenheter på ett bibliotekschefsmöte och samtal fördes sedan om hur arbetet skulle ske i de övriga kommunerna. 36

42 Jag tycker vi är på väg att nå detta syfte och mål, men att det är en process och i framtagandet av läsfrämjandeplanerna och i förverkligandet av dessa kommer det att bli mycket mer tydligt vilka steg vi har kvar att nå och vilka prioriteringar vi måste göra. (Kommentar av bibliotekschef i uppföljningsenkät) Malin Ögland medverkade på ett bibliotekschefsmöte och introducerade verktyget taxonomier utifrån sin bok Taxonomier verktyg för biblioteksutveckling (2013). Taxonomitrappan presenterades även på ett läsfrämjandeseminarium för bibliotekspersonal. Biblioteken i Jokkmokk, Kalix, Luleå och Överkalix gjorde därefter ett särskilt arbete med taxonomi för området samarbete med barnhälsovården. De arbetade fram egna modeller eller kompletterade den taxonomi som fanns i boken. Britt Löfdahl och Pia Borrman, Regionbibliotek Stockholm, bjöds in till ett seminarium för att berätta om kvalitetsmodellen och en workshop hölls om förbättring i utförandet av tjänster genom kvalitetsparametrar (Kvalitetsmodellen i praktiken, 2015). Bibliotekspersonal fick arbeta med kvalitetsparametrar genom att ta fram markörer inför ett fysiskt referenssamtal och inför arbete med asylsökande och nyanlända. Även bibliotekschefsgruppen fick arbeta med parametrarna och då utifrån chefsrollen och frågeställningen; hur kan jag som chef bäst driva och stödja utvecklingsarbete bland personalen? Markörer arbetades fram i grupper och med efterföljande diskussion. Regionbiblioteket arbetade med kvalitetsparametrar för förbättrad planering och genomförande av seminarier och konferenser. Parametern Tillgänglighet var exempelvis viktig för att tillgodose deltagarnas behov vid möten och konferenser. Det ledde till att särskilda insatser gjordes för att förbättra ljudkvaliteten i Regionhusets lokaler i Luleå. Kommunikationsgruppen inom Biblioteken i Norrbotten arbetade även dem med markörer, och då kring rollen som stödfunktion för de arbetsgrupper som planerar länsgemensamma kampanjer. 37

43 Reflektion kvalitetsarbete Utvecklings- och förbättringsarbete är en viktig del i att bedriva bra verksamhet och erbjuda tjänster av kvalitet till invånarna. Drift och utveckling är två sidor av samma mynt. Den ena kan inte existera utan den andra. Taxonomitrappan är ett exempel på ett bra sätt att få överblick av en tjänst eller ett samarbete. Den är ett stöd inför beslut om inriktning och nivå för arbete gentemot olika målgrupper eller över samarbeten med andra aktörer. Ett antagande som man kan göra är att det troligvis är mer nära tillhands att inleda ett förbättringsarbete för tjänster som redan erbjuds eller kring redan etablerade samarbeten. Svaren i den uppföljningsenkät som besvarades av bibliotekscheferna visade att 7 (av totalt 11) hade använt taxonomitrappan för områdena barnhälsovård, förskola och för dialog med föräldrar. Dessa var också de vanligast förekommande samarbetspartnerna för biblioteken i den kartläggning som gjordes inför projektet. En kommentar löd: Mer generellt som ett sätt att kartlägga hur pass fördjupade våra samarbeten med olika aktörer är och därmed skapa en strukturerad överblick. Vi har bestämt att vi ska bjuda in småbarnsföräldrar till biblioteket och dela ut barnens första språk. En av cheferna ansåg att arbetet med taxonomitrappan hade varit givande, och att den behövde utvecklas för fler områden inom verksamheten. Någon ansåg att det var svårt att gå hela vägen uppför trappan, och en annan menade att det redan hade funnits ett etablerat samarbete, det var bara inte dokumenterat. Förhoppningsvis kan det, efter en tids användning, utvecklas till ett bra stöd i arbetet med befintliga och nya arbetsområden och samarbeten. 38

44 Uppföljningsenkäten till bibliotekscheferna visar att kvalitetsparametrar inte hade använts i så stor utsträckning på biblioteken efter att de hade introducerats av projektet. Endast 3 (av 11 svar) angav att biblioteket hade använt sig av dem i samband med någon aktivitet. En kommentar var att det inte hade varit helt enkelt att komma på markörer till parametrarna och att personalen hade behövt träna på det. Att arbeta med kvalitetsarbete kräver också tid för dialog och, som en chef utryckte det i uppföljningsenkäten, tid att leda och fördela arbetet. Det kan vara en orsak till att inte fler prövade parametrar som verktyg. Tre bibliotek hade arbetat med läsfrämjandeplaner under projekttiden, och ett par bibliotekschefer berättade att de skulle inleda arbete under Innan och under projektets första år bytte några bibliotek klassifikationssystem i biblioteket (från SAB till Dewey) vilket krävde tid för planering och ommärkning av biblioteksbeståndet. Övergången angavs också av några bibliotek som en anledning till att insatsen i projektet blev mindre än de hade planerat. Behoven av stöd såg också olika ut. Att ha tillräckligt med tid för arbetet är viktigt, särskilt om man inte tidigare har arbetat systematiskt med planarbete inom arbetsgruppen. Att inleda ett så stort arbete som att ta fram en läsfrämjandeplan kräver sin förberedelse och behöver ligga rätt i tid jämte andra större utvecklingsprocesser. På frågan om man behöver stöd i arbetet med planen svarade fyra chefer ja, tre nej och två visste inte. Det finns kompetens att tillgå i kommunerna och vid Regionbiblioteket för de bibliotek som beslutar sig för att proritera ett kvalitets- och förbättringsarbete. Biblioteken ska erbjuda verksamhet och utföra tjänster på ett professionellt sätt och med kvalitet. Detta innebär att det ständigt krävs en dialog kring arbetet, vad man gör, hur det genomförs och vilken betydelse det har för kommunen och användarna. Med ett aktivt kvalitetsarbete har man även beredskap för att kunna möta nya behov hos allmänheten och hantera förändringar som sker inom verksamheten eller i omvärlden. Det krävs ett intresse och en vilja att arbeta med ständiga förbättringar hos ledningen och bland personalen, liksom att arbetstid finns avsatt för dialog om hur verksamheten ska bedrivas. Kommunens rutiner och styrning av planerings- och uppföljningsarbete har troligtvis också betydelse, det vill säga vilka krav som ställs på kvalitets- och förbättringsarbete inom kultur- och biblioteksverksamheten. 39

45 Del 3 Framtiden Samtal har förts inom bibliotekschefsgruppen och mellan bibliotek i Norrbotten kring erfarenheter av projektet. Biblioteken i Norrbottens intranät har varit en viktig mötesplats och diskussionsforum. Här följer en kortfattad beskrivning över beslut som hade fattats om fortsättning på några områden efter projektets slut. Foto: Maria Åsén Barnens första språk Regionbiblioteket fortsätter stödja bibliotekens arbete med Barnens första språk och samverkan mellan Regionbiblioteket och den regionala samordnaren för barnhälsovården fortsätter. Under våren 2018 ska representanter från Regionbiblioteket och folkbiblioteken återigen delta på de regionala träffarna för personal inom barnhälsovården och vid familjecentraler som genomförs i Kalix, Gällivare, Piteå och Luleå. Under mötena kommer bland annat de enkätsvar som inkommit om Barnens första språk att redovisas. 40

46 Tankar finns även på att utvidga samarbetet till ett större nätverk för regional samverkan och ett regionalt samverkansavtal eller avsiktförklaring mellan barnhälsovården och biblioteken ska diskuterats. Gemensamt fastställda åtaganden och med en tydlig ansvarsfördelning kan fungera som ett stöd för bibliotekens och vårdens arbete med att bidra till ökad kunskap bland föräldrar och andra vuxna om vikten av barns tidiga språkutveckling. Samverkan inom Biblioteken i Norrbotten kring litteratur på olika språk som gåvobok fortsätter, liksom dialogen kring metoder för att nå föräldrar om barns språkutveckling. Piteå kommun har beviljats stöd från Kulturrådet till Bokstart och etablerandet av ett kommunalt språknätverk i syfte att stärka samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola. Det blir intressant att följa deras arbete liksom övriga utvecklingsarbeten som görs i landet kring Bokstart. Tankar finns även på att göra en kartläggning över folkbibliotekens samverkan med förskoleverksamheterna i syfte att få ett underlag för eventuellta ytterligare insatser för att nå föräldrar om läsning och litteratur. Äldre barn och unga Under hösten 2017 genomfördes Läslovet i hela länet för att visa på läsning som aktivitet under skollovet. Det omfattade alla bibliotek i länet, de fysiska biblioteken och bokbussarna, Bibblo.se och Polarbibblo.se. Målet var att utveckla nya och befintliga metoder för läsfrämjande och litteraturförmedling inför och under höstlovet. Läslovssatsningen fortsätter och planer finns på att arbeta kring temat högläsning. Det blir även intressant att följa Gällivare och Kiruna där nytt kulturhus och bibliotek ska byggas, samt Piteå där det eventuellt ska ske en flytt av biblioteket till centrum. Dessa förändrings- och utvecklingsprocesser kan ge ny kunskap till övriga bibliotek, om arbetet och exempelvis om kartlagda behov hos användarna. Nationella minoriteter och urfolket De tre kommuner, Arjeplog, Arvidsjaur och Haparanda, som gick samman för att söka medel för aktiviteter på nationella minoritetsspråk har visat på fortsatt intresse för samarbete. Projektet undersökte vilket stöd de deltagande biblioteken önskade vid en eventuell fortsättning. Det framkom att biblioteken hade behov av bollplank för att finna ekonomiskt stöd och för bättre rutiner för hantering av ekonomin vid projektansökan. En guide togs därför fram inom projektet för att underlätta det fortsatta arbetet. Efter projektet har bibliotek fortsatt med att utveckla programverksamhet på nationella minoritetsspråk eller urfolkets språk. Exempelvis har Arvidsjaur inlett ett samarbete med samisk koordinator, Arvidsjaurs Sameförening och Arvidsjaurs Släktforskarförening för att kunna erbjuda Samisk släktforskningscirkel. Biblioteket ska även starta Giellacafé, ett samiskt språkcafé där 41

47 biblioteket blir ett tryggt rum för människor att använda och tala samiska. Regionbiblioteket har tagit fram en guide för att underlätta mediearbetet och för ökad kunskap bland bibliotekspersonalen om de nationella minoritetsspråken och urfolket språk. Den innehåller fakta om språken, länkar till förlag, institutioner och organisationer som tillhandahåller litteratur för inköp. Guiden ger även förslag och idéer för metodarbete. Inköpsguiden har spridits till bibliotek i landet. Intresse finns hos kulturaktörer i länet att arbeta vidare med de dikter på meänkieli som inkom i tävlingen för unga. Regionbiblioteket kommer att stödja arbetet. Under hösten 2017 gjorde Regionbiblioteket en utredning, med stöd av Statens kulturråd och Region Norrbotten, om vilken funktion Polarbibblo.se har idag och hur teknik och innehåll kan utvecklas. Polarbibblo.se är en webbresurs för barns eget skapande och fyller en viktig funktion som läs- och skrivfrämjande verktyg för folkbibliotek och skolor i länet och landet. Polarbibblo.se bidrar även till att öka den digitala delaktigheten för barn. En del i utredningen var att utforska möjligheten för Polarbibblo.se att utvecklas som digital läs- och skrivstimulerande tjänst på meänkieli och samiska. Samtal fördes med representanter för språken om deras syn på en sådan fortsättning. Beslut har tagits om att fortsätta dialogen kring organisation, finansiering och utveckling av webbplatsens innehåll samt teknik för att nå barn på fler språk. Tillgänglighet Biblioteken i Norrbotten ska under 2018 genomföra aktiviteter för målgruppen personer med funktionsnedsättning utifrån den länsgemensamma Läsfrämjandestrategin. Biblioteken i Norrbottens kommunikationsplan för 2018 utgår ifrån Läsfrämjandestrategin, vilket betyder att prioriterad målgrupp för de aktiviteter som genomförs är personer med funktionsnedsättning. Talböcker och andra e-tjänster kommer därför att lyftas fram, exempelvis under Världsbokdagen och även under Läslovet på hösten. Arbetet med den Bemötandeguide som tagits fram inom projektet fortsätter och med ett uppdrag till bibliotekscheferna om att genomföra tillfällen för samtal om guiden i personalgrupper. Erfarenheter och uppföljning av arbetet sker löpande vid 42

48 bibliotekschefsmötena. Som stöd för arbetet bjuds Malin Nygård, Bodens stadsbibliotek, in till ett chefsmöte för att berätta om hur biblioteket arbetar för personer med funktionsnedsättning. Digitalisering och digital kompetens Ett uppdrag har getts till Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna att under perioden öka folkbibliotekspersonalens kunskaper om digitala verktyg, kanaler och tjänster samt om medie- och informationskunnighet. Syftet är att skapa förutsättningar för kommunerna att öka invånarnas digitala kompetens så att alla har kunskap och möjlighet att ta del av och nyttja digitala sammanhang. Nyanlända är en grupp som behöver stöd och hjälp med samhällsinformation och digitala resurser. Biblioteken i Norrbotten kommer därför att fortsätta arbetet med att utveckla metoder för att nå nyanlända och för ökad samverkan med viktiga samarbetspartners. Beslut har även fattats om att 2019 års Läsfrämjandestrategi ska ha fokus på Den digitala biblioteksanvändaren, vilket innebär att kommunikationsplanen ska innehålla länsgemensamma aktiviteter som lyfter fram det digitala biblioteket och dess tjänster. Två konferenser arrangeras under 2018 utifrån ämnena digitalisering, information- och mediehantering och digital kompetens i syfte att stödja bibliotekens arbete med ett digitalt kompetenslyft bland invånarna. Skrivande Under 2018 kommer biblioteken i Boden, Haparanda, Piteå och Luleå att genomföra Poesimelodi - Mentorsprogrammet i egen regi och med stöd av Regionbiblioteket. Den modell och metod som arbetades fram av Polarbibblo.se kommer att ligga som grund för att undersöka möjligheten för folkbiblioteken att erbjuda barn professionellt stöd av författare och stödja deras skrivintresse. Arbetet fortsätter även med Meänkielitävlingen som riktade sig till ungdomar i Norrbotten. Unga uppmanades skicka i dikter, som text, ljud eller film, och intresset blev oväntat stort. Tankar finns om att publicera dikterna för att fortsätta synliggöra språket i länet och landet samt eventuellt tonsätta några av dikterna. Kvalitetsarbete Enligt bibliotekslagen ska den regionala biblioteksverksamheten främja folkbibliotekens kvalitetsarbete. Inom projektet introducerades verktyg och utbildningsmaterial som stöd för att bedriva ett förbättringsarbete. Regionbiblioteket kommer att fortsätta stödja bibliotekens arbete med att ta fram lokala läsfrämjandeplaner och påminna om de verktyg som finns som stöd för planering, analys och uppföljning av verksamheten. Bibliotekscheferna är dock viktiga nyckelpersoner för förbättringsarbetet inom sina verksamheter och måste vara huvudsakliga ägare av processen. 43

49 Kompetensutveckling i kvalitetsarbete kommer fortsatt att vara en viktig strategisk fråga för chefsgruppen och för Biblioteken i Norrbotten. Det finns mycket att vinna på samarbete kring utvecklings- och förbättringsarbete, utforska nya tankar och metoder för att sedan dela erfarenheterna med varandra. Jag tycker det är bra. Alla behöver inte börja från noll och göra samma misstag eller lägga ner tid på att pröva på, utan vi kan lära av varandra mellan kommunerna vilket jag ser som en stor styrka. (Kommentar av bibliotekschef i uppföljningsenkät på frågan om hur man upplevt arbetet med metoden Pilotkommuner) 44

50 Del 4 Mer om Pilotbibliotek Nedan följer en beskrivning av några av de aktiviteter som bibliotek valde att genomföra inom området Pilotbibliotek. Med Pilotbibliotek menas att biblioteken fick välja för vilka målgrupper och inom vilka områden de ville bedriva utvecklingsarbete för att pröva en ny metod eller vidareutveckla ett arbetssätt. Biblioteken har själva ansvarat för planering, genomförande och uppföljning. Beskrivningarna nedan bygger på projektledarens dialog med biblioteken, projektledarens egna observationer och på skriftliga uppföljningar som skickades in till projektledaren. Några bibliotek har besvarat alla eller några av de utvärderingskriterier som Eva-Lis Lindgren, student vid Luleå tekniska universitet, föreslog att biblioteken skulle använda för att följa upp verksamhet som har prövats för första gången eller som ingår i den löpande verksamheten. Utvärderingskriterierna är: Hur gick det? Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Område: Att förändra rummet Att inbjuda till läslust Kalix bibliotek Bibliotekspersonalen inledde sitt förändringsarbete utifrån ett målmedvetet tänkande och strategiskt planerande av biblioteksrummet utifrån bibliotekslagen och med barnperspektivet i fokus. De utgick från frågan; hur kan vi på bästa sätt göra biblioteksrummet inspirerande för barn och vuxna? Det första beslut som togs var att genreindela mediebeståndet och där följande frågor ställdes av bibliotekspersonalen: Vilka ämnesområden ska vi ha? Vilka ämnesområden går att sammanföra? Vilket ordval ska vi använda för att benämna ett visst tema? Vilka symboler ska vi ha som förstärker temat och som talar till barnet? Hur kan vi förstärka temat med hjälp av miljöer, inventarier och föremål? Hur gör vi för att få rummet så inbjudande som möjligt som lyfter fram boken i en kreativ miljö som stimulerar barnets sinnen? Kalix bibliotek har arbetat med biblioteksrummets utformning för att inspirera till läslust, och där nyfikenhet och kreativitet ska stimuleras genom att lokalen utformas på ett attraktivt sätt. De har utgått ifrån hur vi påverkas av färger, möblering, föremål, ljus och utställningar. Rummet ska upplevas välkomnande och vara en trygg plats att vistas på, där man blir sedd och har möjlighet att 45

51 påverka. Det ska kännas roligt att gå till biblioteket. De reflekterade även hur ytorna i biblioteket användes. Frågor som behövde få ett svar var: hur gör vi? vilka visioner och idéer finns? Alla i personalen deltog i planeringsarbetet och kom med synpunkter. De ville ha ett rum med kroppsliga upplevelser, aktiviteter, ljud och kluckande vågor. Förutsättningar för ett lyckat förändringsarbete är engagerad och intresserad personal som är lyhörd och för dialog med barn och vuxna. Petra Trobäck som inspiratör Älvsbyns bibliotek Älvsbyns bibliotek har identifierat en del problemområden och har under några år arbetat med biblioteksrummet på olika sätt. En del av ytorna i biblioteket fungerar riktigt bra medan andra inte gör det. Personalen har på försök flyttat böcker, för att se hur och om det påverkar utlåningen, och provat olika sätt att skylta som stöd för besökarna. Biblioteket har startat en intern webbutbildning som baseras på Petra Trobäcks inspirationsföreläsningar på Youtube om hur man skapar ett attraktivt bibliotek. Biblioteket har i omgångar sett avsnitten och efter varje tillfälle haft en reflektion kring tankar och idéer som uppkommit. Personalen har även gjort studiebesök på kommunens alla bibliotek och tillsammans studerat biblioteksrummen och diskuterat förbättringar. Område: De minsta barnen Sagostund på persiska Luleå stadsbibliotek Luleå stadsbibliotek har haft sagostund på persiska under våren Sagoläsaren kontaktade själv biblioteket. Tillsammans diskuterade de sedan aktivitetens upplägg och valet av persiska barnböcker. Marknadsföringen skedde via personens privata Facebook-sida och biblioteket bidrog med affischer, kommunikation på sociala medier samt pysselmaterial för barnen. Sammanlagt blev det tre sagostunder under 2016, med ungefär 10 barn per tillfälle. Hur gick det? Personalen (på biblioteket) upplevde att fler persiska familjer kom till biblioteket i samband med sagostunden men även efteråt, samt att fler skaffade bibliotekskort. Vad fungerade bra? Det var lätt att samarbeta med sagoläsaren och hon hade ett stort kontaktnät. Aktiviteten utvärderades med hjälp av några utvärderingsfrågor. 46

52 Sportlovsaktivitet på svenska, nordsamiska och meänkieli Kiruna bibliotek Biblioteket i Kiruna anordnade sagostund på svenska, nordsamiska och meänkieli med hjälp av tre sagoberättare. Barnen fick möta Plupp, gå en tipsrunda som var översatt till nordsamiska och meänkieli, måla bilder på djur från norr och spela spel med djurtema. Biblioteket använde sig av Facebook, kommunens intranät, Bibblo.se samt annons och affisch för marknadsföring. Biblioteket har skyltat med Pluppböcker och alla besökande barn informerades om tipsrundan och pyssel. Bidrag till aktiviteten och arvoden till sagoläsarna kom från kommunens minoritetspengar. Totalt deltog åttio barn och vuxna. Även filialerna i Karesuando, Svappavaara och Vittangi hade tipsrundor, fika och pyssel under sportlovsveckan. Det blev ett mycket uppskattat arrangemang. Planering och samarbeten fungerade bra och med nöjda deltagare som önskade fler likande aktiviteter. I väntan på tomten ur ett mångfaldsperspektiv Haparanda stadsbibliotek Efter kontakter med Torneå bibliotek testade Haparanda stadsbibliotek i december 2016 att ha sagoläsning på svenska, finska och arabiska samt novelluppläsning för vuxna på svenska och finska. Biblioteket erbjöd också pyssel, körsång på finska, tävlingar och fika. Kvinnokören Melodonnat uppträdde också. Biblioteken i Torneå och Haparanda marknadsförde aktiviteten till invånare i Finland och i Sverige. För sagoläsningen på arabiska tillfrågades en före detta praktikant på Haparanda bibliotek. Hur gick det? Det gick inte så bra, få deltagare. Vad fungerade bra? Pysslet lockade, uppläsarna var ordentligt förberedda, körsången var fin och övrig planering fungerade bra. Vad fungerade mindre bra? Datum för evenemanget. Det råkade bli på samma dag som den väletablerade julstigen i Torneå. Rubriken I väntan på tomten visade sig ha en bortstötande effekt på vissa med annan religiös tillhörighet. Tidpunkten för de olika programpunkterna, vi borde ha haft parallell läsning på olika språk istället för utspritt över dagen. Och att starta aktiviteten i samband med bibliotekets öppnande istället för stängningsdags, åtminstone för de arabisktalande deltagarna. Tydligare information, inte en affisch med text på svenska, finska och arabiska, det blev för rörigt. Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Ändra datum och tidpunkter för de olika programmen och delta i Haparandas julhelg som biblioteket brukar göra. Eftersom bibliotekspersonalen valde bort jul i rubriken på affischen på grund av den kristna anknytningen trodde de att ordet tomten inte skulle stöta bort besökare. Därför ska 47

53 personalen vid nästa tillfälle ta hänsyn till vilken rubrik som används. För att vara än mer tydliga ska de ta fram affischer på varje språk eller dela upp texten i kolumner. Sagostund med digitala verktyg Haparanda stadsbibliotek På Haparanda bibliotek har man testat digital sagostund med hjälp av Utbildningsradions småbarnssagor på olika språk och Var är Noras pulka?, en digital bilderbok på tio olika språk som finns tillgänglig på Polarbibblo.se. Barnbibliotekarien bjöd in en förskoleavdelning där många av barnen talade arabiska. Det var endast ett barn med personal från förskolan som kom eftersom de andra inbjudna barnen fått förhinder. Den digitala sagostunden fungerade mycket bra, både ljud och bild. Den deltagande flickan ville höra flera sagor och tyckte efter avslutad aktivitet att det hade varit bra. Projektledaren var på plats för att se hur en sagostund med hjälp av digitala verktyg fungerar och det visade sig vara ett mycket bra komplement till den fysiska sagostunden. En av fördelarna är att bibliotekspersonalen inte behöver kunna språket för att det ska fungera. Område: De äldre barnen Utvidgat textbegrepp utifrån Malala Porsöns barnbibliotek Syftet med aktiviteten var att uppmärksamma Internationella kvinnodagen med hjälp av boken Malala, med en stark flicka som förebild. Samarbetspartner var läraren i årskurs fem och SFI-läraren vilken var behjälplig för de nyanlända. Elva flickor i årskurs fem och som talar fem olika språk fick en skriftlig inbjudan hem i brevlådan. Aktiviteten inleddes med pizza medan bibliotekarien läste högt ur boken. Flickorna fick göra självporträtt av papper, tyg och garn. Efter högläsningen diskuterades ämnen som kvinnodagen 8 mars, skillnader mellan killar och tjejer, skolan och framtida yrkesval. Erfarenheter från aktiviteten spreds till övrig personal via det regionala biblioteksintranätet och via biblioteken i Luleås eget nyhetsbrev. Hur gick det? Elva flickor i årskurs fem blev inbjudan varav nio kom. Vad fungerade bra? Tiden var bra, kl Att göra självporträtt eller annan skapande verksamhet fungerar, trots att man inte kan språket. Vad kan man ta med sig till nästa gång? Bra med personlig inbjudan. Framför allt för att kunna informera föräldrar, och det var bra att träffas efter skoltid. Aktiviteten har utvecklingspotential och är tänkt att återkomma. 48

54 Bokslukarna Bodens stadsbibliotek Syftet med aktiviteten är att ha en läsfrämjandeaktivitet för barn 9-12 år, där de kan träffas och prata om böcker i olika genrer, böcker som de gillar och inte gillar. Under aktiviteten får deltagarna också chansen att låna nya böcker innan de ställs ut på hyllorna. Efter önskemål från deltagarna har de även pratat om skrivande och gjort några skrivövningar. Barnbibliotekarien valde att ha en bokpratsklubb, snarare än en bokcirkel. Detta på grund av att läsfärdigheten kan variera så mycket i den här åldern och det kändes bättre att låta barnen prata om böcker de läst utifrån deras egna förutsättningar. Barnbibliotekarien fick idén från Bokslukarna på TV, men också för att hon märkt att det finns ett intresse för böcker och läsning bland mellanstadieelever. Planeringen inför aktiviteten innehöll även omvärldsbevakning genom att undersöka hur andra bibliotek i landet har utformat bokklubbar och bokcirklar för målgruppen och hur de marknadsfört aktiviteten. För att hitta en dag och tid som skulle fungera för så många barn som möjligt mejlade barnbibliotekarien till alla mellanstadielärare och frågade när eleverna slutade skolan. En affisch skapades som finns uppsatt i och utanför biblioteket. Biblioteket ville skapa en neutral, lättläst affisch som skulle kunna locka både killar och tjejer samt vara på en plats i biblioteket som är lättillgänglig för barn med funktionsvariationer. Personalen har även puffat för aktiviteten på sociala medier. Barnbibliotekarien har inte tipsat om ljudböcker eller talböcker via Legimus då ingen av de deltagande barnen hade det behovet. Det är trevligt och praktiskt att sitta bland böckerna, för att spontant kunna plocka fram den litteratur som nämns under samtalet. Barnbibliotekarien inleder med att visa nya böcker som kommit och berättar kort om några titlar inom den genre eller det tema som deltagarna önskat. Biblioteket samarbetar med ABF som bidrar med kostnaden för fika. Bodens stadsbibliotek kommer att fortsätta med Bokslukarna på liknande sätt eftersom det har kommit fin feedback från föräldrar. Det bästa med att läsa är att man kan måla bilder i huvudet. (Deltagare i Bokslukarna, Bodens stadsbibliotek) Hur gick det? Sju tjejer i åldrarna år har deltagit i aktiviteten och det verkar ha varit ett lyckat arrangemang. Vad fungerade bra? Det som fungerat bra är att barnbibliotekarien öppnat upp för barnen att själva önska vad de ska 49

55 göra och prata om, exempelvis önska genrer som bibliotekarien boktipsar om. Deltagarna har även velat ha skrivövningar och andra aktiviteter. Vad fungerade mindre bra? Ibland har gruppen blivit störd av yngre barn som varit nyfikna eller som varit högljudda Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Nästa gång biblioteket anordnar Bokslukarna bör man skärma av ännu mer om aktiviteten sker på barnavdelningen. Barnen som deltog läste betydlig mer avancerade böcker än vad barnbibliotekarien hade förutsett och hon fick då korrigera boktipsen eftersom de flesta läste ungdomsböcker. Foto: Linda Nilsson Westerdahl Bokklubb Piteå stadsbibliotek Syftet med bokklubben var att tillhandahålla ett forum för lässugna barn där de kan träffas och prata om böcker. Bibliotekspersonalens tanke var att man som avancerad läsare ofta kan känna sig ensam och inte ha någon att dela sina läsupplevelser med. Som extra puff kom det in ett medborgarförslag från en tolvårig flicka om att hon ville ha en bokcirkel. Personalen började med att undersöka hur andra bibliotek har lagt upp sina bokcirklar och fick bra synpunkter från Hortlax bibliotek. De tittade även på Bokslukarnas upplägg och bestämde sedan ålder på deltagarna och planerade in datum för hela våren

56 Marknadsföring gjordes med hjälp av affischer, sociala medier, Bibblo.se och Polarbibblo.se. Biblioteket valde att inte kommunicera aktiviteten via skolan eftersom de inte ville att det skulle förknippas med skolarbete. Barnen fick anmäla sig via mail eller telefon. Marknadsföringen var medvetet könsneutral för att locka både pojkar och flickor. Vid bokurvalet valde man både killar och tjejer som huvudkaraktär. Det finns tillgång till rullstol och hörselslinga och vid behov har personalen valt ut titlar som också finns som talböcker i Legimus. Till den första träffen hade bibliotekspersonalen bestämt att deltagarna skulle tipsa varandra om bra böcker och bad barnen ta med en bok att berätta om. Efter den första träffen, frågade man barnen om de ville fortsätta att tipsa varandra om böcker eller om de ville läsa samma bok till nästa gång och prata om den. Alla ville läsa samma bok, därför förbereddes två titlar som presenterades för barnen. Barnen fick sedan rösta på vilken titel som skulle läsas till nästa tillfälle. Hur gick det? Resultatet har varit över förväntan. 10 barn deltog, personalen trodde att några skulle falla bort men alla har varit med vid varje tillfälle. Det fanns en oro för att barnen inte skulle vilja prata eftersom de inte kände varandra, men de värmde snabbt upp och hade bra diskussioner. Barnen vågade komma med egna åsikter. Vad fungerade bra? Tiden verkar ha passat bra. Bra intervall mellan träffarna och bokurvalet verkar ha varit lyckat. Bra att ha med fika och det har också varit uppskattat att barnen kan vara kvar efter träffarna och låna böcker. Det har också fungerat bra att presentera två böcker och rösta fram vilken titel som ska läsas till nästa tillfälle. Vad fungerade mindre bra? Det är svårt att hitta titlar med en svårighetsgrad som passar alla deltagare. Därför har personalen valt en lättare och mer avancerad bok varannan gång. Vad kan man ta med sig inför nästa gång? En utvärdering till barnen kommer att lämnas ut, som de sedan får skicka in med föradresserat kuvert. På barnens begäran kommer biblioteket att starta upp en ny bokklubb under hösten Projektledaren var med under ett tillfälle och imponerades av deltagarnas förmåga att uttrycka sig och komma med kloka och intressant synpunkter. En av deltagarna översatte boken Artemis Fowl med hjälp av det hemliga språket tomtor som finns att läsa i boken. APT-kit Polarbibblo.se Hösten 2015 diskuterade redaktörerna för Polarbibblo.se kommunikation av webbplatsen till olika målgrupper. Den ena målgruppen var barn mellan sex och tolv år. Den andra var bibliotekspersonal 51

57 inom Biblioteken i Norrbotten för ökad kunskap om Polarbibblo.se. Redaktörerna fick därefter i uppdrag av bibliotekcheferna att ta fram ett internt stödmaterial som inspirerar folkbiblioteken att utveckla det fysiska rummet knutet till Polarbibblo.se. Alla bibliotek skulle ta upp information om Polarbibblo.se vid ett APT och vid behov kunde en redaktör bjudas in för att presentera webbplatsen för personalen. Målet med utbildningen APT-kit var att all personal på Biblioteken i Norrbotten ska kunna ge en inspirerande och korrekt information om e-tjänsten Polaribblo.se till vuxna i barns närhet och till barn mellan sex och tolv år. Utbildningsmaterialet togs fram av medlemmar i Polarbibbloredaktion och testades av barnbibliotekspersonal på en workshop under Barnbiblioteksforum i mars Två röster från bibliotek som testat utbildningen: Alla tyckte att det var bra med en genomgång och alla tyckte att de lärde sig nya saker. För en del var det en repetition plus några nya saker, för andra var det helt nytt, men som sagt, bara positiva reaktioner. (Kristina Sandström, bibliotekschef i Arvidsjaur) När jag pratar med personalen tycker de också att det var ett bra material och att det var ett bra upplägg med att man först går igenom övningarna på egen hand innan träffen och sedan får man presentera sajten för varandra. (Johan Söderberg, bibliotekschef i Piteå) För att kommunicera Polarbibblo.se till barn och föräldrar togs ett kortfodral fram. I fodralet finns plats för bibliotekskortet och en minifolder med information om barnwebben. Både fodralet och foldrarna blev mycket uppskattade och en ny, större upplaga, av fodralen beställdes under Hälften av bibliotekspersonalen som svarade på en uppföljningsenkät menar att materialet hjälpt dem att lyfta Polarbibblo.se. Några röster ur enkätensvaren om kortfodralen: Materialet var jättefint och uppskattat av barnen. Äldre barn frågar också efter kortfodral så det vore önskvärt att få även till dem. Sexåringarna har då verkat väldigt stolta då de kommit med sina nya kort i fodralen. De lånar själv i automaten. Område: Stimulera läsning via idrotten Kick-off med Johan Unenge Arjeplogs bibliotek I Arjeplog tog biblioteket kontakt med fotbollssektionen vilket ledde till att Johan Unenge bjöds in till en kick-off inför fotbollssäsongen. De totalt 20 barn och vuxna som deltog var positiva till träffen. Arjeplogs bibliotek kommer att tillhandahålla bokpåsar som barnen och ledarna kan ta med i bussen på väg till träningsläger och matcher. Tanken är också att Arjeplog kommun ska ha dialogträffar med föreningarna för att fortsätta diskutera samarbeten, en på våren och en på hösten. 52

58 Hur gick det och vad fungerade bra? Bibliotekspersonalen upplevde att det var positivt att visa upp sig utanför biblioteket och att synliggöra aktiviteten och biblioteket, även för andra vuxna och barn som passerade. Det som också var positivt var att få kontakt med ledaren för fotbollslaget, vilket underlättar fortsatt samarbete. Vad fungerade mindre bra? Lokalen var inte den bästa eftersom det var annan verksamhet i närheten. Det blev både stimmigt och högljutt. Vad kan man ta med sig till nästa gång? Eftersom det kom färre besökare än väntat, kan man inför framtiden bjuda in fler lag samtidigt. Träff med Johan Unenge Jokkmokks bibliotek I Jokkmokk bjöds Johan Unenge in till två träffar. En dagträff arrangerades på Västra skolan för åk 4 och åk 5. Inför mötet fick eleverna i uppgift att läsa en av Johan Uneges böcker. Under träffen berättade han om karaktärerna i böckerna och hur de kom till. Han visade också illustrationsteknik. Efteråt fick eleverna i uppgift att jobba med teckning för att så småningom ordna en utställning. Kvällsträffen hölls på Östra hörnet, ett café i sporthallens lokaler. Ett simmarlag i åldern år med ledare samt andra intresserade ungdomar bjöds in. Även ett fotbollslag och ett innebandylag kontaktades, men de hade inte möjlighet att delta. Hur gick det och vad fungerade bra? Besöket i klassen var ett positivt möte där Johan Unenge lyckades förmedla känslan att alla som vill kan teckna serier. Han lyckades också väcka intresse för sina böcker. Barnen i skolan såg besöket som något extra och positivt. Till kvällsträffen kom 15 personer. Här startade föreläsningen i moll eftersom simmarlaget först inte ville gå in och lyssna, men Johan Unenge lyckades vända de sura minerna till att verkligen få intresserade åhörare. Han blandade prat, tecknande och humor, vilket visade sig vara en mycket lyckad kombination. Det som fungerade bäst för att få till en sådan här träff var att personligen kontakta en utvald tränare inom ett lag. Vad fungerade mindre bra? Ungdomarna upplevde till en början att tränaren tvingade dem att lyssna på skolprat när de hellre ville ha kul och träna. Simmarlaget och biblioteket kom överens om att ta kontakt igen under hösten, exempelvis för att bli inbjudna till arrangemang på biblioteket eller för att prova på bokväskor. I skolan arbetar barnen med en teckningsövning och kommer att fortsätta med det under hösten. Bilderna har vuxit och blivit berättelser och kan, om barnen vill, utmynna i en utställning på biblioteket. 53

59 En person vid biblioteket gjorde följande reflektion: Hade vi inte fått napp på detta tredje försök så hade jag nog gett upp tanken på att samarbeta med ett idrottslag. Jag hade en förening till som vi haft tankar på att kontakta men lusten att gå vidare hade nog tagit slut där. Jag hade redan börjat tvivla på att jag var rätt person att driva detta och tvivlen hade nog blivit väldigt starka om inte person nummer tre glädjande nog tackade ja! Eftersom lyckan över att ha hittat någon som var villig att prova på ett författar-/illustratörsbesök var stor kändes det inte som att jag ville riskera detta genom att prata om andra saker, som vi också skulle kunna göra tillsammans. Tänkte att vidare samarbete får vi ta efteråt om det blir lyckat. Fotboll med pizza Älvsbyns bibliotek I Älvsbyn kontaktades fotbollsklubben för att hitta ett lag som var intresserat. På ett föräldramöte informerade klubben om vad som skulle hända. Alla var väldigt positiva. Därefter bjöd man in fotbollslaget, tjejer i åldern år, till en första träff på biblioteket med pizza, diskussioner om böcker och högläsning. Personalen visade olika medier som biblioteket har att erbjuda, och vad som finns för dem med annat modersmål än svenska och de med läsnedsättningar. På den andra träffen bjöd man in Johan Unenge till fotbollslagets klubblokal där författaren själv la upp planeringen för mötet. Hur gick det och vad fungerade bra? Aktiviteterna gick bra. Vid första träffen kom hela laget, vid den andra träffen i klubblokalen var det betydligt färre, men de som kom var väldigt nöjda. Träffen på föräldramötet och den första träffen med ungdomarna med läsning, bokpresentationer och pizza innan träningen fungerade bra. Pizzan lockade säkert och enkelheten med att åka hem efter skolan och byta om, för att sedan gå till biblioteket och få både andlig och lekamlig spis. Vad fungerade mindre bra? Träff nummer två lockade få, antagligen på grund av att det var frivillig närvaro och att den inte låg i anslutning till en träning. Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Involvera tränaren mer, både initialt och under projektets gång. Det är viktigt att tränare är positiva och kan vara förebilder när det gäller läsning. Två träffar är för lite. En idé är att under våren, innan träningen kommit igång, ha olika uppstartsaktiviteter där både tränare och bibliotekspersonal deltar. Älvsbyns bibliotek fortsätter att plocka ihop och skicka med böcker när ungdomarna åker på fotbollscup. Förhoppningsvis sprider det sig till andra lag. 54

60 Johan Unenge om Norrbottensbesöket Johan Unenge tyckte att det var få deltagare på träffarna, förutom i skolan. Projektledaren menade att på orter med få invånare är det vanligt med färre som deltar. Johan Unenge föreslog att man inte ska förlägga den här typen av aktivitet på kvällstid, utan på skoltid. Men tanken med idrottsspåret i projektet var att försöka locka barn och ungdomar till biblioteken och till läsning under deras fritid. Johan Unenge var ändå positiv till norrbottensbesöket och kunde tänka sig att komma tillbaka, men lovade att dessförinnan studera kartan bättre eftersom han nästan hamnade på villovägar mellan Arjeplog och Jokkmokk. Johan Unenge träffar idrottande barn i Norrbotten Läsande förebilder Övertorneå bibliotek Biblioteket i Övertorneå har under våren och i samband med fotbollsveckor på biblioteket samarbetat med fotbollsklubben Övertorneå sportklubb (ÖSK). Pojkar ur fotbollslaget P15 höll sagostunder för förskolan och en förskoleklass under två veckor, totalt fyra tillfällen. Syftet med aktiviteten var att väcka intresse för litteratur hos de yngre barnen och att få de äldre killarna att känna sig stolta över sitt eget läsande och vara förebilder för både läsning och fotboll. Tanken var att det skulle hända något nytt på biblioteket, att fotbollen som idrott skulle få synas i biblioteket och visa att det inte bara är en plats med böcker. Inbjudan från biblioteket gick till förskolor och förskoleklasser. En av varje tackade ja. Eftersom förskoleklassen var stor blev det en uppdelning på flera sagostunder. Inledningen på varje sagostund var korta klipp från två hemmamatcher som biblioteket hade filmat. Därefter läste killarna sagor, bland annat Pite och Palt spelar fotboll och Fred 55

61 får en fullträff. De sju killarna som höll i läsningen blir ambassadörer för sin sport och även läsande förebilder för de yngre barnen. Hur gick det och vad fungerade bra? På en mindre ort som Övertorneå är det ofta lättare att genomföra olika aktiviteter eftersom de flesta känner varandra. Via en i personalen fick biblioteket kontakt med en tränare som tyckte att det var en god idé. Han pressade på laget med Visst killar, ställer ni upp på det här?. De sa ja och därefter valdes sagor ut och scannades in så att bilderna kunde visas på en tv-skärm. När alla sagostunder var avklarade, tackades fotbollsklubben och spelarna i det lokala annonsbladet Övertorneå-Nytt. Biblioteket fotograferade och skrev en artikel till Haparandabladet, Norrländska socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren. Haparandabladet tog in artikeln precis som den skrivits och använde medföljande bild. Norrbottens-Kuriren ringde upp och ställde frågor, de använde inte den medskickade bilden, utan en bild på Zlatan. Vad fungerade mindre bra? Det som fungerade mindre bra var att bara en förskola nappade på erbjudandet, men de kom med tre grupper så det blev ändå många barn. Inbjudan skickades ut långt i förväg eftersom personalen visste att förskolan måste planera med personal, men också för att det inte ska krocka med andra aktiviteter. Ändå var det tre av fyra förskolor som valde att inte delta. Kanske skulle personliga besök och information varit bättre, men på grund av personalbrist och tidsbrist var det svårt att hinna med. Vad kan man ta med sig inför nästa gång? Om biblioteket skulle göra om aktiviteten skulle den göras på ungefär på samma sätt, eftersom det fungerade bra. Däremot vore det bra att i förväg förklara vissa ord för barnen, exempelvis begreppet snett inåt bakåt eller vad en forward är. Område: Nationella minoriteter och urfolket samer Läs- och sångstunder Arvidsjaurs bibliotek I Arvidsjaur, som är samisk förvaltningskommun, har man vid tre tillfällen under erbjudit nordsamisk läs- och sångstund med Anna Kuhmunen. Anna läser och sjunger på svenska och samiska och berättar om samisk kultur. Aktiviteten riktar sig till samiska barn i förskoleåldern och biblioteket marknadsförde den genom att kontakta det samiska föräldranätverket för att berätta om vad som var inplanerat. Dessutom satte biblioteket upp affischer vid kyrkan, förskolor och IOGT-NTO. När biblioteket kontaktade förskolorna märkte de att pedagogerna var osäkra på vilka barn som var lämpliga som deltagare. Personalen löste det med hjälp av marknadsföring och uppmuntrade förskolor och skolor att sprida aktiviteten till föräldrar som fick avgöra om barnen skulle delta i aktiviteten eller inte. Biblioteket använde sig också av sociala medier och den lokala annonstidningen för att marknadsföra arrangemanget. 56

62 Hur gick det? Vid första och andra tillfället kom endast två barn och en vuxen, men vid det tredje tillfället kom det sjutton förskolebarn från en förskola med samisk inriktning och ett antal vuxna. Vad fungerade bra? Aktiviteten fungerade bra och det märktes på barn och medföljande vuxna att de trivdes och hade roligt. Läs- och sångstunder Arjeplogs bibliotek I Arjeplog, som är samisk förvaltningskommun, har man bjudit in Anna Kuhmunen vid fyra tillfällen under Hur gick det? Det har varit välbesökta arrangemang och vid en av aktiviteterna gjordes ett reportage på Arjeplognytt.se. Biblioteket i Arjeplog har också haft en sagostund på pitesamiska som tyvärr inte var lika välbesökt. Vad fungerade bra? Sång, lekar och sagor har varit uppskattat hos både barn, föräldrar och andra besökare och det har varit välbesökta arrangemang. Drama och dockteater Haparanda stadsbibliotek Haparanda, som är förvaltningskommun för finska och meänkieli, genomförde aktiviteter vid tre olika tillfällen och med varierat innehåll. Biblioteket erbjöd dockteater på finska och engelska och en pantominföreställning på svenska och engelska. Biblioteket anlitade Johanna Salo från Rovaniemi för att genomföra aktiviteterna som marknadsfördes genom affischering och via sociala medier. Det tredje tillfället var dramatisering på meänkieli med Anne Angeria. Idén till aktiviteten fick barnbibliotekarien utifrån hennes bok Algot ja Alma. Marknadsföring skedde med hjälp av affischer på biblioteket, utdelning av flyers till besökare samt via sociala medier och Bibblo.se. Anne Angeria marknadsförde även aktiviteten via sina egna kanaler. Hur gick det? Aktiviteterna ägde rum i bibliotekets utställningshall med gott om utrymme och anpassningsbart ljus. Vid det första tillfället var föreställningen en lördag med tio deltagare, både vuxna och barn. En person med funktionsvariation tillsammans med medföljande assistent deltog på dockteatern. Vid tillfälle två visades en pantomimföreställning med inledning på svenska och finska. Deltagare vid 57

63 detta tillfälle var fjorton vuxna och tolv barn. Tredje aktiviteten inleddes med högläsning ur boken Algot ja Alma, både på svenska och på meänkieli. Deltagarna fick också sjunga om grodor, lära sig räkna på svenska och meänkieli samt rita och måla. Anne Angeria klädde ut sig till clown och ledde en skattjakt med gömda polarugglor. Det hela avslutades med fika för både barn och vuxna. Tjugo barn och 15 vuxna deltog i aktiviteten och en hel del av dessa var nyanlända med arabiska som modersmål. Område: Ungdomar Poesi och ensamkommande ungdomar Gymnasiebiblioteket i Luleå Gymnasiebiblioteket i Luleå har samarbetat med Introduktionsprogrammet (IM) kring skrivande och poesi. IM är till för de elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Målet är att förbereda dem inför ett nationellt program, någon annan utbildning eller för arbetsmarknaden. Inför arbetet diskuterades hur skrivaktiviteten med poesi skulle presenteras. Ett förslag var att skriva utifrån olika frågeställningar som exempelvis, Vad är lycka?, Vad är meningen med livet? och Vad är framgång?. Biblioteket och IM-lärarna informerade i olika interna kanaler om projektet för att få så många som möjligt att medverka. Trots detta har det varit svårt att nå ut till lärarna, både för deltagande och för att få elever att komma och titta på utställningen. Tillsammans med IM-lärarna ville biblioteket skapa en poesihörna där eleverna kan vara medskapande. Fem klasser har deltagit och den övervägande delen har varit nyanlända pojkar från olika delar av världen samt en särskoleklass. Materialet kommer att sammanställas i en folder. Samarbete med fritidsgården Hertsöns bibliotek Syftet var att nå ungdomar i närområdet och på fritiden genom ett utökat samarbete med Hertsöns fritidsgård. Aktiviteten är en fortsättning på Norrbotten läser-kampanjen 2016 och utdelningen av ungdomsboken Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn. Biblioteket planerade att anordna en bokcirkel för målgruppen år vid avslutad skoldag. Marknadsföringen fungerade bra och gjordes med hjälp av affischer, flyers och sociala medier och personalen på fritidsgården hjälpte också till att kommunicerat aktiviteten till besökare på fritidsgården. Ingen anmälde sig till aktiviteten, men biblioteket har eventuellt tänkt starta upp en ny bokcirkel utifrån olika teman, som Fantasy eller Fanfiction. 58

64 Samarbete med ungdomsanstalt Haparanda stadsbibliotek Syftet var att inleda samarbete med den nyöppnade ungdomsanstalten och, utöver boktransporter som biblioteket erbjuder varje månad, erbjuda en bokcirkel med träffar två gånger per termin. Målgruppen var pojkar mellan år och många av dem med annat modermål än svenska och med varierande läsförståelse. Målet var att öka läslust och läsförståelse hos dessa ungdomar. Biblioteket och ungdomsanstalten kom aldrig längre än till planeringsstadiet eftersom personalen hade svårt att hitta tid för möten. Det var också oklart vem på ungdomsanstalten som skulle vara kontaktperson för samarbetet. Kommunikationen och samarbete med ungdomsanstalten måste bli bättre. Bibliotekspersonalen arbetar vidare med att få till bokcirklar, men det är fortfarande oklart vem som är kontaktperson på anstalten. För att bibliotekspersonalen ska kunna förbereda aktiviteten behövs information från personalen på anstalten. Samarbete med ungdomsgården Haparanda stadsbibliotek Under våren 2017 anordnade biblioteket två träffar, en första där ungdomsgården kom till biblioteket och en andra då ungdomsbibliotekarien besökte ungdomsgården. Under träffen på ungdomsgården skapade man pappersrosor av blad från gamla böcker som monterades på en pinne eller ståltråd. Det har varit svårt att få till ett samarbete eftersom personal från ungdomsgården inte alltid svarade på mejl och de verkade inte ha någon specifik person som ansvarade eller planerade för aktiviteten. Ungdomsbibliotekarien har vid en träff med en av fritidsledarna fått höra att ungdomarna uppskattat bibliotekets besök och att de gärna vill att det ska bli en fortsättning. Ett nytt besök på ungdomsgården planeras under senhösten Område: Medskapande Makerspace Bodens stadsbibliotek Efter att personal från Bodens stadsbibliotek deltagit på DigiLove inleddes planeringen för att starta upp en Makerverksamhet på biblioteket. Biblioteket började med att undersöka hur andra har gjort och vad som skulle behöva köpas in. Personalen avsatte också tid för inlärning av teknik. Syftet med Makerspace enligt bibliotekspersonalen är att göra tekniken tillgänglig för alla, men också att öka intresset för teknik och eget skapande. Personalen vill också att Makerspaceträffarna ska vara ett tillfälle där både barn och vuxna kan prova ny teknik, lära sig programmera, upptäcka Makerkulturen och inspireras till egen kreativitet. Biblioteket har under våren 2017 haft tre Makespaceträffar. Biblioteket har också besökt entreprenörsstudenter på Lärcentrum där de har berättat om Makerspace, 3D-skrivare och hur man 59

65 kan ha nytta av ett Makerspace som entreprenör. Aktiviteterna har varit en del av den ordinarie verksamheten. Böcker har även köpts in till en Makerspace-hylla, om exempelvis programmering och robotar. Marknadsföringen har bestått av affischer, på biblioteket och offentliga platser samt inlägg på sociala medier. Affischen är utformad för att tilltala både flickor och pojkar och det visade sig att fler flickor än pojkar deltog och att det var en jämn fördelning mellan svenska och nyanlända deltagare. Kontinuerlig dokumentation har gjorts på deras blogg, Makerspace på bibblan, om vad och hur de gör, vad som fungerar och vad som kan förbättras. ( rspace) Hur gick det? Det mesta gick som planerat och deltagarna har varit positiva. Personalen upplever att det finns intresse för en mer regelbunden verksamhet, där man kan pyssla med egna projekt eller prova olika saker. Vad fungerade bra? Aktiviteter som är lätta att förstå och där det går snabbt att komma igång har fungerat bäst. Vad fungerade mindre bra? Programmering är inte den bästa aktiviteten när det är många deltagare. Det är svårt att koncentrera sig och mycket annat som pockar på uppmärksamhet. Det är bättre att ha en träff för bara programmering, och att alla deltagare har egen surfplatta eller laptop. Vad kan man ta med sig till nästa gång? Att ha mer regelbundna träffar för anmälda deltagare, som en bokcirkel. Erbjuda olika aktiviteter, eller så kan deltagarna fördjupa sig i något de är intresserade av. Personalen kan också tänka sig ett öppet hus, där de visar upp olika aktiviteter och tar emot intresseanmälningar. Det är viktigt att anpassa en aktivitet som Makerspace efter deltagarnas önskemål, och vara beredd på att förändra sådant som inte fungerar bra eller ingen är intresserad av. 60

66 Makerspace Biblioteken i Luleå Hertsöns biblioteket har ett Makerspaceprojekt med barn 6-12 år med finansiering från Facebook. De arbetar med teknik som Greenscreen, vilket är ett enkelt sätt att klippa in andra bakgrunder i filmer, och med 3D-skrivare för att skapa och berätta på olika sätt. Biblioteken i Luleå menar att om biblioteken ska kunna utmana traditionen och bjuda besökare på nya tjänster och moderna sätt att kommunicera, då måste biblioteken vara villiga att experimentera. Biblioteket har alltid varit en demokratisk institution där människor samlas för frivillig inlärning och dela information. Makerspace bygger på dessa principer genom att erbjuda besökarna chansen att omfamna ny teknik, dela kunskap och skapa tillsammans. Arbetet med Makerspace är en process och kommer att ta tid att utveckla. Biblioteket i Luleå besöks i februari 2018 av föreningen Luleå Makerspace med Agneta Hedenström och Peter Parnes. Område: Skrivande Från bokcirkel till skrivande Bodens stadsbibliotek Bodens stadsbibliotek har under en längre tid haft en fantasybokcirkel med en grupp ungdomar som har varit välbesökt. Under hösten 2016 bjöd barn- och ungdomsbibliotekarien in en skrivledare som till vardags studerar kreativt skrivande i London. Tanken var att vidareutveckla den befintliga bokcirkeln och inspirera till fortsatt skrivande. Barn- och ungdomsbibliotekarien har marknadsfört aktiviteten för bokcirkelgruppen och haft en inbjudande affisch på biblioteket i syfte att locka andra besökare. Under träffarna i bokcirkeln lägger ledaren in olika skrivövningar. Skrivaktivitet för ungdomar Luleå stadsbibliotek Lina Stoltz, dramatiker och barn -och ungdomsförfattare, blev inbjuden att hålla i en tvådagars skrivworkshop på Luleå stadsbibliotek under sportlovet Syftet med skrivaktiviteten var att nå skollediga skrivintresserade ungdomar. Deltagare var sex flickor i åldrarna år och alla deltog båda dagarna. 61

67 Hur gick det? Det var ett lyckat samarbete med nöjda deltagare som önskade fler skrivtillfällen. Vad fungerade bra? Kommunikation, planering och allt praktiskt som lokal och material. Vad fungerade mindre bra? Annonseringen kom ut sent, svårt att nå ut till målgruppen. Vad kan man ta med sig till nästa gång? Ställa sig frågan, hur når man bäst ut till målgruppen skrivintresserade ungdomar? Under Läslovet hösten 2017 anordnade stadsbiblioteket i Luleå en ny skrivworkshop med Lina Stoltz och som hade sjutton deltagare. Det bästa med att läsa och skriva, är att man får vara ifred och inte bli störd. (En deltagare vid Luleå stadsbiblioteks skrivaktivitet för ungdomar) Skrivarcirkel på olika språk Haparanda stadsbibliotek Syftet är att utveckla och stimulera vuxnas intresse för eget skrivande. Biblioteket har haft fyra regelbundna träffar och som mest har det varit sju deltagare med majoriteten kvinnor. Biblioteket har marknadsfört aktiviteten med hjälp av affischer för allmänhet och med information till biblioteksbesökare. Biblioteket brukar annonsera i en gratistidning och det var ansvarig utgivare som föreslog att biblioteket skulle starta den här typen av skrivcirkel. Bibliotekschefen nappade på idén och tyckte de skulle försöka. Biblioteket fick också gratis reklam för skrivcirkeln i gratistidningen. Bibliotekspersonalen frågar deltagarna om deras önskemål och behov för att kunna ge tips om litteratur samt inför utformning av skrivuppgifter. Deltagarna får alla skriva i valfri genre och det finns möjlighet att skriva på svenska, finska och meänkieli, men utifrån ett gemensamt tema. Bibliotekspersonalen avslutar med att uppmuntra deltagarna att dela med sig av texterna och ge skriv- och litteraturtips. 62

68 Hur gick det och vad fungerade bra? Det som varit positivt är att deltagarna fått skriva i valfri genre utifrån ett gemensamt tema. Vad fungerade mindre bra? Deltagarna kan inte avsätta tillräckligt med tid för att både skriva och läsa andras texter. Vissa har lite för höga förväntningar på de övriga deltagarnas bidrag till den egna skrivutvecklingen. Meänkielitävling för unga Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk och talas i Norrbotten. Regionbibliotek Norrbotten och Resurscentrum för litteratur valde att samarbeta i syfte stimulera unga att skriva på meänkieli och på så vis lyfta fram och levandegöra språket. En dikttävling utlystes under hösten Förutom att skicka in en text fanns även möjligheten att läsa in eller filma dikten. Man tipsade även om att ta hjälp av en vuxen ifall det upplevdes vara svårt att skriva. Inför tävlingen kontaktades modermålslärare och samordnarna för nationella minoritetspråk i kommunerna. Marknadsföring gjordes även genom Svenska Tornedalingars Riksförbund och ungdomsorganisationen Met Nuoret. Affischer på meänkieli och svenska togs fram, kommunikation gjordes på Bibblo.se, Polarbibblo.se och i sociala medier samt genom en särskild kampanj på Instagram. För urval av vinnarna anlitades Mona Mörtlund, författare och dramatiker. Intresset har varit glädjande stort. Det kom in 54 dikter, alla var nedskrivna. Första pris gick till Kiruna och andra- och tredjepriset till Övertorneå. Biblioteken anordnade prisceremonier med presentutdelning. Vinnarnas dikter publicerades på Bibblo.se och Polarbibblo.se, på meänkieli och översatt till svenska. Arrangörerna av tävlingen har fått många positiva kommentarer från både barn, föräldrar och modermålslärare och förfrågan om fler skrivtävlingar på meänkieli. Samtal har inletts om att eventuellt tonsätta några av dikterna. Planer finns även på att publicera dikterna i tidskriften Meänmaa inför tornedalingarnas dag den 15 juli

69 Författarmöten för barn Poesimelodi Mentorsprogrammet var ett samarbete mellan Regionbibliotek Norrbotten och Resurscentrum för litteratur. Inspiration kom från Norrbottensmusikens projekt I dina skor och Galleri Systers program Lillasyster. Båda omfattar ett möte mellan en professionell utövare och en ung person för att utveckla konstskapandet; musiken respektive bildkonsten. De mentorsprogrammen har fallit väl ut och var därför värt att prova även för litteraturen. Syftet med Poesimelodi - Mentorsprogrammet var att stödja barns eget skapande och intresse för skrivande. Med aktiviteten ville Regionbiblioteket även undersöka ett nytt sätt att erbjuda ett rum för skrivande i samarbete med de medverkande biblioteken. Målet med Poesimelodi Mentorsprogrammet var att barn vid två tillfällen skulle få möta en professionell utövare och diskutera det egna skrivandet. En förhoppning och önskan var att både adepter och författare skulle känna sig berikade av mötet kring litteratur och skrivande. Sex författare anmälde intresse för mentorsprogrammet och av dem valdes tre ut. De medverkande författarna var Therese Henriksson, Pelle Lindblom och Lina Stoltz. Ett ingående arbete gjordes med kommunikationsmaterialet eftersom det var viktigt att det skulle uppfattas neutralt ur ett genus- och mångfaldsperspektiv; alla oavsett könsidentitet skulle känna sig välkomna att ansöka. 44 barn sökte till Poesimelodi Mentorsprogrammet, och tre barn i åldrarna år bereddes tillfälle att delta. Två av deltagarna presenterade sig som flickor och en som pojke. De var bosatta i Boden, Haparanda och Piteå kommun. Hur gick det? Författare och adept träffades två gånger var. Stadsbiblioteken i Boden, Haparanda och Piteå var värdar för besöken. Vad fungerade bra? Utvärdering har skett löpande av mentorerna som presenterat dem i text. Utvärderingen omfattar också ungdomarnas åsikter och synpunkter. Alla våra farhågor om ett bristande intresse för denna nya form av författarbesök uteblev. Utvärderingarna visar att adepter och författare är mycket nöjda med träffarna. Det är roligt, jag älskar att få höra olika åsikter. Mamma brukar få läsa, men hon är ju som mammor är och tycker att det är bra och att hon blir fångad av berättelserna. Miriam Shokouhi, 17 år, adept. Intervju i Insikt 2017: 1 Det är ingen hjälp att säga bra, istället försöker jag spegla tillbaka hur jag uppfattar texten. Jag har till exempel föreslagit att Miriam ska vara lite mer generös med inramningen. Pelle Lindblom, mentor till Miriam Shokouhi. Intervju i Insikt 2017:1 64

70 Område: Nyanlända Kura skymning på olika språk Haparanda stadsbibliotek Syftet var att bjuda in till uppläsning ur Vattnets vakter av Emmi Itäranta på svenska, finska och arabiska. Biblioteket ville ge nyanlända en möjlighet att lyssna på högläsning på sitt modersmål och på svenska. De upplevde också att det var stor efterfrågan på högläsning på svenska för att lära sig uttal och språklig rytm. Ett annat önskemål var att få till ett kulturutbyte mellan Sverige och Finland med arabisktalande människor. Aktiviteten avslutades med fika och mingel för att uppmuntra till dialog. Aktiviteten anordnades i samarbete med Föreningen Norden i Haparanda. Biblioteket stod för lokal och uppläsare på arabiska, utformning av kommunikationsmaterial och fika. Föreningen Norden stod för kostnaden av annonsering i lokaltidningarna samt att hitta högläsare på svenska och finska. Marknadsföring skedde med hjälp av affischer på biblioteket och på Coop samt flyktingförläggningen i Haparanda. Som ett led i detta arbete och efter önskemål har Haparanda stadsbibliotek startat Språkcafé med tillfälle att lära sig svenska. Hur gick det? Aktiviteten uppskattades av deltagarna och det var ett ypperligt tillfälle för de som talar finska och svenska att lyssna på arabiska. Bibliotekspersonalen hade gärna sett fler deltagare med arabiska som modermål. Vad fungerade bra? Konceptet att läsa samma text på olika språk tyckte många var intressant. Vad fungerade mindre bra? Samarbetet med Föreningen Norden hade kunnat fungera bättre, eftersom de glömde annonsera i lokaltidningarna. Det kan ha bidragit till få deltagare. Vad kan vi ta med oss till nästa gång? Skriva protokoll under planeringsarbetet och förbättra kommunikationen med samarbetspartner samt att hitta fler och bättre sätt att marknadsföra. Öppet hus med tema mångkultur Kiruna stadsbibliotek Syftet med öppet hus var att lansera de nya foldrarna om Biblioteken i Norrbotten på olika språk och att anordna en mångkulturell dag med möten, musik och sagor på olika språk. Visning gjordes av Var är Noras pulka? som är en digital bilderbok på tio olika språk och som finns tillgänglig på Polarbibblo.se. Vuxendeltagarna var i majoritet, det hade gärna fått vara fler barn. Gruppen som 65

71 spelade musik var mycket uppskattad, de skapade en levande stämning i biblioteket. Praktikanter från Migrationsverket visade databasen Pressreader, en digital tjänst där bibliotekslåntagare kan läsa dagstidningar och tidskrifter från hela världen. Hur gick det? Det gick bra, många besökare och ett stort intresse samt en artikel i NSD. Vad fungerade bra? Allt fungerade enligt planerna. Vad kan man ta med sig till nästa gång? Försöka nå ut till fler barngrupper och till kvinnor, de flesta besökarna var män. Några fler satsningar Arvidsjaurs bibliotek har besökt IKIA, (Invandrarkvinnor i Arvidsjaur) och deras språkcaféer för nyanlända samt även SFI-klasser för att presentera bibliotekets verksamhet och nyinkomna böcker på olika språk. Bodens stadsbibliotek rekryterade under projekttiden en person med uppdrag att arbete med inriktning mångfald. Kalix bibliotek arbetade med Silent books som är böcker utan text. Biblioteken i Luleå har haft ett projekt för nyanlända som vänt sig till både barn och vuxna. 66

72 Del 5 Fakta Samarbeten på regional nivå Samarbeten som har inletts och som varit till nytta för projektet och dess utveckling. Barnhälsovården inom Region Norrbotten Barbro Nilsson, samordnare för barnhäslovården inom Region Norrbotten. Samarbete kring Barnens första språk. Representanter från projektet och folkbiblioteken deltog på barnhälsovårdens konferenser 2016 för information dialog om arbetet med barns språkutveckling. Luleå 7 maj: Martina Rasch, Regionbiblioteket, och Birgitta Kostet Öhgren, Luleå stadsbibliotek. Kalix 11 maj: Christina Stålnacke, projektledare, och Yvonne Nilsson, Kalix bibliotek. Piteå 16 maj: Desirée Stensdotter, Biblioteken i Piteå och medlem i Läslustgruppen. Gällivare 25 maj: Birgitta Markusson, Regionbiblioteket, och Anna-Stina Johansson, Gällivare bibliotek. Resurscentrum för litteratur Kontaktarbete till personer, mestadels författare, togs av Resurscentrum i syfte att undersöka möjligheten att hålla i programverksamhet på nationella minoritetsspråk och de samiska urspråken. Medverkade i arbetet med ansökan till Region Norrbotten om programverksamhet på nationella minoritetsspråk i Arjeplog, Arvidsjaur och Haparanda. Medverkade i arbetet med Poesimelodi Mentorsprogrammet och Meänkielitävlingen. Luleå tekniska universitet Samarbete med Institutionen för Arbetsvetenskap, LTU, och Eva-Lis Lindgren. Rapporten Hur använder man sig av utvärderingar på bibliotek i Norrbotten? (2015) skrevs av Eva-Lis Lindgren som är en undersökning samt förslag på enkla utvärderingskriterier i form av frågor vid utvärdering av ny eller pågående verksamhet. Sveriges Radio Samarbete kring målgruppen unga i kampanjen Norrbotten läser. Titlar valdes ut som Sveriges Radio sedan läste in som podd. Under kampanjen genomförde biblioteken aktiviteter kopplade till podden. Organisationer för personer med funktionsnedsättning Synskadades riksförbund i Luleå, Autism- och Aspergerföreningen Norrbotten, Syn- och hörcentralen inom Region Norrbotten. Syftet var att få en förståelse hur det är att leva med olika funktionsvariationer. Kontakterna bidrog till underlag för den Bemötandeguide som togs fram projektledaren och Kristina Sandström, bibliotekschef i Arvidsjaur. 67

73 Representanter för de samiska urfolksspråken Sametinget och Samiskt språkcentrum. Samarbete i samband med utdelningen av de samiska språkpaketen Giellaskurppo som delas ut till småbarnsföräldrar. Regionala samordnare för nationella minoritetsspråk och de samiska urfolksspråken, Sofia Mörtlund. Samarbete kring språkpaketen. Övriga samarbetspartners Ung scen Norr. Medverkade i ett seminarium med tema ungdomar och ungas delaktighet. Riksteatern Norrbotten. Genomförde en workshop om att arbeta med teater och det utvidgade textbegreppet. Regionbibliotek Stockholm. Deltog på seminarier och gav stöd i arbetet med taxonomier och kvalitetsparametrar. Seminarier för kompetensutveckling 2016 Mediedagen 26 januari Fokus var Barnens första språk, att utveckla samarbete med barnhälsovården och förslag på titlar för bokgåva till nyfödda. MTM berättade om talböcker på andra språk och Nino Mick föreläste om homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (HBTQ) i relation till biblioteksverksamhet. Läsfrämjandeseminarium 18 februari Fokus var målgruppen ungdomar, förslag på aktiviteter och hur man bäst kommunicerar. Britt-Marie Ingdén, Ungdomsbiblioteket PUNKTmedis berättade om sin verksamhet. Biblioteken i Piteå berättade om hur de jobbar med sociala medier och samordnaren Susanna Erkheikki och kommunikatören Sam Engman berättade om Ung i Luleås handlingsplan för sociala medier. Vi bjöd in ungdomar till ett panelsamtal, där vi pratade om biblioteket som plats och hur det skulle kunna vara. Barnbiblioteksforum 9-10 mars Fokus var på Barnens första språk, samarbete med barnhälsovården och andra aktörer för målgruppen små barn och vuxna i barns närhet och om att skapa positiva möten och erbjuda aktiviteter på biblioteken. Diskussion om Barnboksveckorna och dess framtid och hur vi ska arbeta med målgruppen 6-12 år på biblioteken i Norrbotten. Teatern Kivi och Monsterhund och den gråtande Goraffen visades med efterföljande diskussion om genus och normer. Åsa Lundmark, Riksteatern Norrbotten, genomförde en workshop om teater och det utvidgade textbegreppet. Martina Rasch, Regionbiblioteket, föreläste om kön, sexualitet och normer och höll en workshop utifrån rubriken Hur tänker vi när vi väljer medier i ett normkritiskt perspektiv? Desirée Stensdotter, biblioteken i Piteå, föreläste om teckenspråk och Tecken med alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) vid exempelvis sagostunder. 68

74 Medverkan på Forskningscirklar 7 juni, Malmö högskola Deltagarna diskuterade hur man kan arbeta med och pröva olika läsfrämjandemetoder. Att delta på konferensen gav en hel del konkreta tips på läsfrämjandemetoder och en indikation på att vårt projekt var inne på rätt spår, det vill säga att biblioteken bestämmer vilken målgrupp de vill pröva att arbeta med och personalen sedan berättar på konferenser och seminarier om hur de gått tillväga och vilka erfarenheter som gjorts. Barnbiblioteksforum 25 augusti Fokus var Barnens första språk och en uppföljning av arbetet. Några kommuner fick berätta om samarbetet med idrottsföreningar. Deltagarna fick också tips på hur man kan nå målgruppen unga. En workshop genomfördes utifrån frågeställningarna: Hur ska vi arbeta med åldersgruppen 6-12 år i framtiden, hur ska vi göra biblioteksrummet och biblioteksrymden, det vill säga den digitala miljön/webben inkluderande, välkomnande och intressant för målgruppen 6-12 år samt hur ska vi jobba med kvalitet och vad innebär kvalitet. Läsfrämjandeseminarium 6 oktober Fokus på berättande, skrivande och mångfald. Cay Corneliuson berättade om arbetet med Silent books och deltagarna kunde ställa frågor. Bodens stadsbibliotek, som hade anställt en person med ansvar för mångfaldsarbete, berättade hur de tänkt arbeta. Lina Stoltz berättade om sitt skrivande och därefter fick deltagarna göra några enkla skrivövningar i syfte att stimulera till att anordna skrivaktiviteter på bibliotek. Deltagarna delades även in i grupper och fick skriva om en fiktiv persons drömbibliotek. Workshop Silent books 15 december Ros-Marie Lindfors gav på ett praktiskt och informativt sätt verktyg, metoder och övningar i arbetet med Silent books och nyanlända. Deltagarna fick prova olika vägar att möta böckerna, träna sitt eget muntliga berättande, träna fantasin och sin förmåga att lyssna aktivt Läsfrämjandeseminarium 21 februari Fokus på nyanlända och personer från olika kulturer. Mona Eriksson från Svenska kyrkan berättade om likheter och skillnader i Mellanösterns religioner och höll workshops. Maria Thorgren berättade om Bodens stadsbiblioteks arbete med Makerspace. Birgitta Lundkvist och Elisabeth Ten Hoeve, biblioteken i Luleå, berättade om deras projekt för målgruppen nyanlända barn och vuxna. Barnbiblioteksforum den 8-9 mars Fokus på Läsluststrategi barn 0-5 år och personer med annat modersmål än svenska. Mikke Ejrevi berättade om Skellefteå biblioteks förändringsarbete när det gäller medieinköp, biblioteksrum och övrig verksamhet där barn och unga är prioriterad målgrupp. Marianne Selberg från Sunderby sjukhus NEP-enhet bidrog med att ge oss verktyg i arbetet med barn med funktionsvariationer. Anna 69

75 Harr, skollogoped i Arvidsjaur, gav oss kunskaper i språkutveckling och språkstimulans vid flerspråkighet. Dagarna avslutades med workshop där deltagarna fick diskutera vad man som bibliotek behöver tänka på för att skapa ett välkomnande och attraktivt bibliotek för målgruppen vuxna i relation till barn. Om kvalitetsarbete 19 april, Malmö högskola Svensk biblioteksförening, Region Skåne, bjöd in till en dag där kvalitetsmodeller, metoder och verktyg presenterades som stöd för bibliotek att utveckla och förändra sin verksamhet. Föreläsare var från Lunds universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket och Regionbibliotek Norrbotten om kvalitetsarbetet inom projektet. Dagen bidrog även till att projektledaren fick diskutera dessa frågor med andra. Barnbiblioteksforum 22 augusti Fokus på barn och vuxnas delaktighet i skapandet av en attraktiv biblioteksmiljö. Linnéa Rodin från Malmö stadsbibliotek berättade om deras förändringsarbete på barnavdelningen Kanini. Linda Nilsson-Westerdal, projektledare, berättade om arbetet med Läslovet vecka 44 och med en workshop kring aktiviteter på webben och i biblioteksrummet. Läsfrämjandeseminarium 14 november Fokus på Läsfrämjandestrategi 2018 personer med funktionsnedsättning och presentation av Bemötandeguiden. Pia Andersson Wredlert berättade om läsfrämjandeprojektet och rapporten Möten med läsning när bibliotekens verksamhet når fler (2016) som riktade sig till målgruppen personer med funktionsvariationer. Workshop där deltagarna bland annat fick diskutera möjliga samarbetspartners i kommunerna. Biblioteken i Piteå och Haparanda berättade om sina skriv- och bokcirkelaktiviteter. Som avslutning redogjorde projektledaren om utvecklade och nya läsfrämjandemetoder på Biblioteken i Norrbotten samt vad som skett inom ramen för läsfrämjandeprojektet. Utbildning i Legimus 12 december Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) gav en utbildning inför arbetet med Läsfrämjandestrategi 2018 och personer med olika funktionsnedsättning. Med stor vikt på att marknadsföra Legimus som en viktig resurs för målgruppen. Malin Nygård, Bodens stadsbibliotek, berättade om hur de arbetar med de personer som har behov av talböcker och Legimus. Deltagarna fick även sitta i grupper och gå igenom appen Legimus med hjälp av registratörer och dagen avslutades med att projektledaren gick igenom Läsfrämjandestrategin för 2018 och tillhörande Bemötandeguide Bibliotekschefsmöte 31 januari Överlämning av projektet av projektledaren, dialog fördes om erfarenheter och om det fortsatta arbetet med Bemötandeguiden. Malin Nygård, Bodens stadsbibliotek berättade om arbete för 70

76 personer med funktionsnedsättning. Bibliotekscheferna i Arvidsjaur och Luleå presenterade arbetet med läsfrämjandeplaner. Projektmöten och information Projektledarens informationsarbete, möten och studiebesök Projektägarna: Bibliotekschefsgruppen Föreläsning av Malin Ögland om kvalitetsarbete och arbete med taxonomier Workshop utifrån kvalitetsparametrar kring chefsrollen och frågan: Hur kan jag som chef bäst driva och stödja utvecklingsarbete bland personalen? Informationsmaterial om läsfrämjandeprojektet, Powerpoint Kontinuerlig information och uppdatering om läsfrämjandeprojektet Hemuppgift till chefer gällande taxonomi inför samarbete med BHV och kvalitetsparametrar Föreläsning av Martina Rasch Regionbibliotek Norrbotten, om kön, sexualitet och normer Kartläggning om bibliotekens nuvarande och framtida arbete med BHV/familjecentraler och tjänsten Barnens första språk Introduktion av utbildningsmaterial och mallar för chefsgruppens arbete med att ta fram planer för läsfrämjande i kommunerna Information om kartläggning av personalens kunskaper om Legimus med hjälp av en enkät och utbildningsdag med MTM inför arbetet med Läsluststrategin Information om Bokstart och frågeställningen om hur biblioteken tänker om arbetet med Bokstart. Piteå stadsbibliotek signalerade om att de tänkt satsa på Bokstart Information om det kommande arbetet med Läsfrämjandestrategin 2018 och presentation av den gemensamma Bemötandeguiden som vänder sig till all personal på Biblioteken i Norrbotten Projektöverlämning med avslutande sammanfattning om Läsfrämjandeprojektet. Till projektdeltagarna: Bibliotekspersonal Kontinuerlig information till bibliotekens kontaktpersoner Kontinuerlig information och kommunikation i Biblioteken i Norrbottens intranät (ning.com) om aktuella frågor och händelser inom projektet, tips på metoder, litteratur och rapporter samt kunskapsutbyte mellan projektdeltagarna och mellan projektledaren och biblioteken Information om projektet på Regionbibliotekets webbplats och på Bibliotekeken i Norrbottens gemensamma webbar Information till redaktionen för Bibblo.se om läsfrämjandeprojektet Information om läsfrämjandeprojektet för team barn- och vuxensamordnare samt Lena 71

77 Lundberg Vesterlund, bibliotekschef i Luleå Information till arbetsgruppen Barnboksveckor om läsfrämjandearbete för åldersgruppen 6-12 år Besök på Jokkmokks bibliotek där om upplägget av samarbete med idrottsrörelsen. Besök på Kalix bibliotek för att prata läsfrämjandemetoder Besök på Bodens stadsbibliotek och den bokcirkel som barn- och ungdomsbibliotekarien startat upp. Inför besöket fanns färdiga frågor om ungas upplevelse av biblioteket. Frågeställningarna var desamma som på läsfrämjandeseminariet den 18 februari Projektledaren deltog även på en skrivarworkshop på Bodens stadsbibliotek under hösten 2016 Möte med Regina Lindgren, en av Luleå kommuns Brobyggare och projektledaren för Brobyggarprojektet Katarina Parfa Koskinen inför möte med folkbiblioteken på Tanken med Barnbiblioteksforumet mars Besök på Bodens stadsbibliotek och läsfrämjandeaktiviteten Bokslukarna med barn mellan 9-12 år Besök på Haparanda stadsbibliotek för information om planer för läsfrämjande och besök under en digital sagostund där barnbibliotekarien visade sagor på arabiska och svenska Skrivworkshop med Lina Stoltz på Luleå stadsbibliotek. Projektledaren observerade och deltog även i skrivövningarna Information om planer för läsfrämjande på biblioteken i Luleå. Deltagare vid första tillfället var bibliotekschef och representanter från team vuxen och barn, och vid det andra tillfälle deltog all bibliotekspersonal Besök på Piteå stadsbibliotek och läsfrämjandeaktiviteten Bokklubb, ett forum för lässugna barn Projektledaren och regionbibliotekschefen träffade Barbro Nilsson, samordnande sjuksköterska för Barnhälsovården, Region Norrbotten. Diskussion om det framtida samarbetet och den gemensamma enkäten till BHV-sjuksköterskor Besök på Haparanda stadsbibliotek om programverksamhet på nationella minoritetsspråk. Dramatisering på meänkieli, som vände sig till meänkieli och svensktalande barn och vuxna. Kommunikation Pressmeddelande om samverkan med idrottrörelsen och Johan Unenges besök i länet Pressinbjudan om samarbetet med barnhälsovården och Barnens första språk, vilket resulterade i en intervju med Norrbottens-Kuriren. Representanterna var Barbro Nilsson, BHV-samordnare, Birgitta Kostet Öhgren, Luleå stadsbibliotek och projektledaren Annons i Dagens Nyheter och Dagens samhälle om Barnens första språk Löpande inlägg på Regionbibliotekets twitterkonto Workshop om kvalitetsparametrar på konferens för regional biblioteksverksamhet, Göteborg september

78 Föreläsning om Barnens första språk på Bok och bibliotek, Göteborg september 2016 Kommunikation i samband med Norrbotten läser, Piteå Summer Games och Barnboksveckorna Kommunikation i samband med Mentorskapsprogrammet Pressmeddelande om vårt gemensamma samarbete om skrivtävlingen på meänkieli med Resurscentrum för litteratur Föreläsning om meänkieliarbetet på Bokmässan i Göteborg, september2017 Kommunikation vid regionfullmäktiges utbildningsdag, Luleå oktober 2017 Information om meänkielitävlingen på Regionbibliotek Norrbottens hemsida samt annons i Insikt och Instagram Kommunikation i samband med Läslovet. 73

79 Referenser och litteratur Ahlqvist, Elisabet (2016). Pålitligt, lyhört och kompetent: tjänstekvalitet på bibliotek i teori och praktik. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Tillgänglig på Internet: ori-och-praktik/ Andersson, Jonas (2015). Med läsning som mål: [Elektronisk resurs] om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd Tillgänglig på Internet: Andersson-Wredlert, Pia (2016). Möten med läsning - när bibliotekens verksamhet når fler. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Borrman, Pia & Hedemark, Åse (2015). Leonards plåster: om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Claesson, Lo, Grenholm, Eleonor & Östman, Ann (2015). Skaparbibblan. Lund: BTJ förlag Corneliuson, Cay (2017). Läs, bro'!: utvärderingen. Örebro: Region Örebro län Fast, Carina (2015). Läslust i hemmet: så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Fichtelius, Erik, Enarson, Eva, Hansson, Krister, Klein, Jesper & Persson, Christina (red.) (2017). Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering. [Stockholm]: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi Hansson, Joacim, Ahlyrd, Sara & Vigur, Lotta (2010). Biblioteken och de nationella minoriteterna. [Elektronisk resurs] : Hur svenska folkbibliotek arbetar för romer, judar, tornedalingar, samer och sverigefinnar. /. Stockholm: Svensk biblioteksförening Tillgänglig på Internet: Hoffman, Andrea (2007). En extra grej på biblioteket: skrivverksamhet på folkbibliotek. Borås: Högskolan i Borås Hägglund, Maggan (2017). Miriam vann en skrivarmentor. Insikt : personaltidningen för Region Norrbotten 1: 14 74

80 Tillgänglig på Internet: /1701%20INSIKT% lowres.pdf Idrott och läsning : ett dream team. (2015). Stockholm: Kulturrådet Tillgänglig på Internet: Isaksson, Malin & Borrman, Pia (red.) (2013). Skrivboken: om att arbeta med skrivande och ungdomar på bibliotek. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Jönsson, Carina (2017). På läsuppdrag. Svensk bokhandel 13: Kempe, Magnus (2014). Bibliotek i nationens tjänst : slutrapport : omvärldsanalys på uppdrag av Svensk biblioteksförening. Stockholm: Kairos Future Kvalitetsmodellen i praktiken [Elektronisk resurs] (2015). Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Tillgänglig på Internet: mmen-ter-ume-mars-2015 Lindgren, Eva-Lis (2015). Hur använder man sig av utvärderingar på bibliotek i Norrbotten? En metautvärdering över arbetet med utvärderingar på bibliotek i Norrbotten. Luleå: Institutionen för arbetsvetenskap. Luleå tekniska universitet Litteraturens villkor i Norrbotten : en kartläggning (2012). Norrbottens läns landsting. Tillgänglig på Internet: ns%20villkor% pdf Bilagor : till Litteraturens villkor i Norrbotten (2012). Norrbottens läns landsting. Tillgänglig på Internet: f Makerspace på bibblan [Elektronisk resurs] (2017). Bodens stadsbibliotek Tillgänglig på Internet: Läsfrämjandestrategi : för ett levande läsande län. Biblioteken i Norrbotten. 75

81 På barns och ungdomars villkor : Svensk Biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet. (2003). Ögland, Malin (2013). Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Stålnacke, Christina (2017). Läsfrämjandeprojektet Fjäll till kust : ett levande läsande län : en sammanställning av läsfrämjandeprojektets första år. Regionbibliotek Norrbotten. Tillgänglig på Internet: mjande%20rapport%20f%c3%b6rsta%20%c3%a5ret.pdf 76

82