Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Transkript

1 Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning Hassan Sharif Fil.dr. Utbildningssociologi Lektor i barn och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet och lektor i socialt arbete, Södertörns högskola. hassan.sharif@edu.uu.se; hassan.sharif@sh.se 1

2 Vilka kunskaper behöver studie- och yrkesvägledare ha med sig i arbetet med nyanlända elever? Migration, nation och utbildning Olika länders utbildningssystem, historia, ekonomiska, sociala och politiska situation Ungdomarnas och deras föräldrars förväntningar och förkunskaper om utbildning och yrken i Sverige Studie- och yrkesvägledarens utbildningsbakgrund och egna normer och förväntningar gällande nyanlända elever 2

3 3

4 Migration är ett universellt fenomen men framställs ändå som om det vore en lokal företeelse inom ramen för nationalstaten. 4

5 Migration Att migrera från ett land till ett annat innebär, att flytta med en nations sociala, mentala och politiska strukturer till ett nytt land. Det handlar om strukturer som är inbäddade i individens historia, kultur, traditioner, språk och sätt att leva. (Sayad 2008, s154). 5

6 Metodologisk nationalism och nationell förståelse av migration Nationen ses som en avgränsad och relativt homogen enhet, och som den självklara referensramen för samhällsliv, kultur och politik. (Sayad 2008, s. 152). Förankring och tillhörighet till ett territorium ses som det normala medan migrationen, uppfattas som något tillfälligt, avvikande och problematiskt. För den enskilda människans del innebär detta att hon förväntas identifiera sig med en nation och således överföra sin habitus lojalitet och identifikation till det nya hemlandet. (Gustafson 2007, s. 17). 6

7 Migration och samhällsutvecklingen Migration i allmänhet ger snabba svängningar och oförutsägbarhet som påverkar de sociala strukturerna i samhället. Självfallet påverkas även de tankemodeller som ger ram för tolkningar av studie- och yrkesvägledningens uppgift. Särskilt viktigt i sammanhanget att analysera tänkandet när det gäller integrationsarbetet och dess organisering, mottagande, förhållningssätt samt språk- och kulturundervisning. 7

8 Vad vet vi sen tidigare? - Nyanlända elever kommer till skolor med en redan etablerad ordning präglad av de vuxnas föreställningar om respektive skolas rykte, profil och elevunderlag och därmed också till en ordning med färdiga förväntningar på nyanlända till den svenska skolan - Från skolans sida strävar man på olika sätt efter att integrera de nyanlända i samhället 8

9 Alla utbildningar inte tillerkänns lika värde utan det finns dominerande och dominerade utbildningar, och att utbildningssystemet används olika av grupper av människor med olika mängd och art av tillgångar (Lidegran 2009, s33). Eleverna har ibland ytterst få eller nästan inga kunskaper om just det svenska utbildningssystemet, men är ändå välbekanta med vikten av att skaffa sig en högre utbildning och dess symboliska värde. Eleverna är ytterst påverkbara av den miljö de befinner sig i och de människor de kommer i kontakt med. 9

10 Studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever Vilka kulturella, utbildningsmässiga och språkliga tillgångar samt vilka dispositioner och egenskaper har elevernas med sig till Sverige? Hur är studie- och yrkesvägledningen organiserad innehållsligt och rumsligt och hur förhåller sig organisationen till elevernas olika bakgrunder? Vilken betydelse har elevernas tillgångar och dispositioner samt erfarenheter och tillhörigheter för hur de förhåller sig till utbildning/arbete och ser på dess betydelse för deras framtida utbildnings-/ yrkesstrategier? 10

11 Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt Högre utbildning (och särskild naturvetenskapliga yrken) vägen till framgång och respektabilitet? Klass- och utbildningsmässiga utbildningsstrategier: Högre utbildning och det sociala förpliktigandet? Undvika diskriminering och utanförskap? Avsaknaden av kunskaper om alternativa utbildnings- och yrkesvägar in till etablering i det svenska samhället? Mångkulturella välviljan och reproduktionen av en etnifierad/rasifierad arbetarklass? 11

12 Referenser Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.) (2007) Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups. Bigestans, Aina & Sjögren, Annick (red.) (2001) Lyssna. Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Botkyrka: Mångkulturellt centrum. Cummins, Jim (1996), Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario; California Association for Bilingual Education. Edling, Christofer & Liljefors, Fredrik (red.) (2010) Ett delat samhälle makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber. Gustafson, Per (2007). Ett transnationellt perspektiv på migration I Olsson, Erik (red.) Transnationella rum: diaspora, migration och gränsöverskridande relationer. 1. uppl. Umeå: Boréa, s Lidskog, Rolf. & Deniz, Fuat (2009) Mångkulturalism socialt fenomen och politisk utmaning. Malmö: Liber. Lunneblad, Johannes (2006), Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i en multietnisk område. Götebors universitet. Sayad, Abdelmalek (2004). The suffering of the immigrant. Cambridge, UK: Polity. Sayad, Abdelmalek (2008). Invandringen och»statstänkandet«. I Fronesis (27), s Sernhede, Ove (2002), Alination is my nation. Hiphop och ungas utanförskap i Det nya Sverige. Stockholm. Ordfront. Sharif, Hassan (2008) Mångkultur, skola och interkulturell pedagogik. i Martin Molin, Anders Gustavsson och Hans-Erik Hermansson (red.). Meningsskapande och delaktighet Om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos. Sharif, Hassan (2017). Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt [Elektronisk resurs] Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, Tillgänglig på Internet: Sjögren, Annick. Runfors, Ann och Ramberg, Ingrid (red.) (2000), En bra svenska? Om språk, kultur och makt. Botkyrka: Mångkulturellt Centrum. Trondman, Mats. (2001). Utvandrade invandrare. Abdelmalek Sayads migrationssociologi. I Tvärsnitt, nr 3 Stockholm: Vetenskapsrådet. 12