Strategiska miljöer vid Hälsouniversitetet : publicerings- och citeringsanalys del 2
|
|
- Pernilla Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategiska miljöer vid Hälsouniversitetet : publicerings- och citeringsanalys del Ulf Sandström maj 8 Nyheter i 8 års rapport:. Publiceringar fram till och med 6 med citeringar fram till och med 7.. Ett tvåårigt citeringsfönster tillämpas för analyser över tid. 3. Förbättrade citeringskopplingar. 4. Självciteringar är borttagna. 5. Forskare utanför HU har exkluderats. 6. Forskare som tilldelats medel från satsningarna ingår i en särskild analys. Hälsouniversitetets strategiska satsning inleddes 4 och forskarna har således haft tre år med dessa forskningsbidrag. Det tar tid att sätta igång forskningsprogram: andra forskningsuppgifter skall avslutas, nya eller nygamla samarbeten skall startas, praktisk planering skall genomföras, doktorander rekryteras, personal fördelas etc. Därför uppstår time lags innan effekterna kan avläsas. Citeringsanalys är med nödvändighet tillbakablickande. Minst år måste förflyta innan det är möjligt att med hjälp av citeringar indikera hur en forskargrupp står sig i relation till andra forskargrupper. Att redan nu utvärdera den strategiska satsningen ställer vissa krav på toleransnivåerna. Här presenteras en inledande studie av hur grupperna har positionerat sig. Det är information som kan föras till grupperna och bli en del av underlaget för framtida undersökningar. Vi får under alla omständigheter en uppfattning om tendenser och riktningar. Flera grupper har en trendmässig ökning av antalet publikationsandelar. Ingen av grupperna gör riktigt bra resultat mätt med citeringsdata. Undantaget är MiM-gruppen som uppnår en nivå om 4 procent bättre än internationellt genomsnitt. Övriga ligger vid genomsnittet eller väsentligt under denna nivå. 5
2 Inledning Fem grupperingar vid Hälsouniversitetet i Linköping (LiU HU) fick 4 bidrag till en s.k. strategisk satsning. Satsningen var tvärvetenskaplig, man eftersträvade synergieffekter inom universitetet (även utanför HU), och medel gavs därför till de grupperingar som redan hade stöd av externa forskningsfinansiärer. Förutom de fem grupperingar som undersöks här finns ansökningar från ytterligare sju grupperingar. Av dessa har tre valts ut (av HUkansliet) för jämförelser med avseende på utvecklingen före och efter satsningen. Poängen med denna undersökning är således att med hjälp av bibliometriska metoder undersöka grupperingarnas produktion före och efter den strategiska satsningen. Metodiska överväganden Övergripande kan sägas att de bibliometriska metoder som används i denna undersökning grovt taget följer den modell för citeringsanalys som finns beskriven i rapporten Resurser för citeringar (Sandström & Sandström 8). Undersökningen har genomförts i följande moment. Inledningsvis har forskarnas publiceringar identifierats och hämtats från Web of Science (WoS). Uppdraget har varit att dels redovisa utvecklingen för alla HUforskare som fanns med på de ursprungliga ansökningarna, dels att analysera utvecklingen endast för de HU-forskare som på ett eller annat sätt har finansierats (mottagit forskningsmedel) av satsningen. Administration samt ersättningar för kurser (kursansvar) har inte tagits med. Mestparten av medlen har finansierat doktorandtjänster eller motsvarande. Doktorandernas resultat i form av artiklar krediteras i första hand handledare/forskningsledare inom den strategiska satsningen. Undersökningen bygger således på förutsättningen att handledare och doktorand publicerar gemensamma artiklar. Denna norm är, som bekant, inte områdesneutral. Inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är i stället normen att doktorandens självständighet skall premieras vilket bl a medför att doktoranden publicerar i eget namn utan formellt samförfattarskap med handledaren. Detta bör vi ta hänsyn till när vi bedömer resultaten av undersökningarna. Föreliggande rapport består, som redan understrukits, av två undersökningar. I den ena undersökningen har antalet personer begränsats till dem som mottagit forskningsmedel eller som varit huvudhandledare för doktorander inom grupperingen. Denna grupp benämns kärngruppen. I den andra ingår alla personer som ingick i ansökan och som har fortsatt publiceringsverksamhet under perioden.
3 Tabell. HU-anställda i kärnundersökningen. CIRC MiM Diabetes CMIV Hälsa Alehagen U Ek, AC Arnqvist, H Borga, M Ekberg, K Andersson, R Kratz, G Faresjo, M Carlsson, GA Hass, U Bengtsson, T Uvdal, K Ludvigsson, J Ebbers, T Honkasalo, M Dahlström U Aspenberg, P Nystrom, F Engstrom, M Levin, LÅ Grenegård, M Skogh, T Stralfors, P Janerot-Sjoberg, B Nordlund, A Hammarström S Lindahl, T Timpka, T Knutsson, H Sjögren, E Janzon, M Bengtsson, T Vaarala, O Länne, T Svenaeus, F Jonasson, L Westermark, G Lundberg, P Kristenson, M Li, W Lindahl, T Länne, T Persson, K Ramstrom, S Stromberg A Swahn, E Persson, A Ragnehed, M Rydell, J Smedby, O Wrangsjö, A Whiss, P Anm: Markerade namn förekommer i flera grupper. Namn vid tek-fak ingår inte i citeringsberäkningarna. Doktorander ingår ej. Citeringsfönster och fältnormalisering I korthet kan nämnas att citeringsvärden beräknas för citeringsbara dokument i Web of Science, dvs. articles, reviews and letters, under perioden Citeringsanalysen arbetar i första hand med ett öppet citeringsfönster när hela perioden studeras. Det innebär att citeringar mäts fram till och med 7. I analyserna över tid arbetar vi med ett tvåårigt citeringsfönster enligt figur. En artikel från januari får ett fullt citeringsfönster under perioden 3, medan en artikel från december får något kortare fönster. Artiklar från 5 får i snitt,5 års citeringsfönster men en artikel från 6 har ett fönster på mellan - år. I undersökningen ingår artiklar fram till och med 6. Detta är fortfarande en allvarlig begränsning med hänsyn till att satsningen påbörjades så sent först 4. Normalt räknar vi med minst två års eftersläpning i form av publiceringsrutiner och eftersom en stor del av satsningarna gått till forskarutbildning bör det kunna uppstå än längre eftersläpningar.
4 Figur. Modell med öppet citeringsfönster, år på x-axeln, citeringar på y-axeln. Fältnormalisering innebär att en artikel publicerad i en tidskrift jämförs med artiklar inom det område som artikeln tillhör. Ett område bestäms av hur de tidskrifter som Thomson/ISI indexerar har klassificerats. Thomson/ISI indexerar årligen ett stort antal tidskrifter och serier, och dessa är klassade i närmare 5 tidskriftsklasser. Klassningen är överlappande så att varje tidskrift kan tillhöra flera klasser. Thomson/ISI-databasen har ett försteg framför andra databaser eftersom det finns ett över tiden stabilt system som delar in tidskrifterna i olika tidskriftsklasser och på så sätt gör det möjligt att normalisera (jämföra äpplen med päron) över skilda forskningsfält. Därigenom är det också möjligt att få rättvisande och jämförbara värden för lärosäten trots att de har helt olika profiler. Leidengruppens indikator för fältnormalisering (CPP/FCS) beräknas enligt följande: där c är antalet erhållna citat och µ f är medelvärdet för tidskriftsklassen (FCS). Genom denna beräkningsmodell utförs normaliseringen på aggregerad nivå, t.ex. forskargrupps- eller universitetsnivå. I våra beräkningar har vi emellertid valt att justera beräkningen något genom att utföra normaliseringen på artikelnivå. Beräkningsformeln blir då: Fältnormalisering föreslogs av Budapestgruppen redan vid slutet av 98-talet (se Schubert, Glänzel, Braun 988), jfr Braun, Glänzel, Schubert (99) samt Glänzel (996). Se van Raan (4, 6). Leiden är ett holländskt universitet där en bibliometrigrupp, under ledning av Anthony van Raan, är verksam. Jfr Moed (5) för en läroboksmässig framställning.
5 Skillnaden är att vårt beräkningssätt behandlar alla artiklar lika, medan Leidengruppen ger högre vikt till publiceringar inom tidskriftsklasser med höga referensvärden. 3 För ett universitet som publicerar såväl inom fysik som inom ekonomi blir konsekvensen av Leidengruppens metod att citeringsvärdet i hög grad kommer att bero på fysikernas publikationer. Med vår beräkningsmodell väger ekonomernas publikationer lika tungt som fysikernas, och kommer att påverka slutresultatet i samma mån. Enligt vårt förmenande ger detta ett mer rättvisande resultat. Trots att vår beräkning skiljer sig lite från Leidengruppens har vi valt att flera fall benämna den på samma sätt. Beteckningen CPP/FCS är dock något missvisande när vår beräkning används. I denna rapport kommer vi därför att använda beteckningen NCS f (Field Normalised Citation Score) för vår fältnormaliserade citeringsgrad. Citeringskopplingar Databasen Web of Science består av artiklar och deras referenslistor. I den mån man kan etablera en koppling mellan referenserna och de artiklar som de refererar till har man en citeringskoppling. För att skapa denna koppling arbetar Thomson/ISI med en algoritm som är förhållandevis konservativ. Tanken är sannolikt att man så långt det är möjligt skall undvika att felaktiga kopplingar skapas. Samtidigt är det uppenbart för den som arbetat med databasen att det förekommer felskrivningar, felstavningar, utelämnad information och missuppfattade artikeldata. Konsekvensen är att det saknas kopplingar mellan en rad dokument. Beräkningar säger att det saknas ungefär 8 procent. 4 Det vanligaste felet är att en citerad sida anges i stället för en artikels startsida. Detta står för närmare hälften av upptäckta fel. Vanligt är också att tidskriftens namn återges inkorrekt och att sidhänvisningarna fallerar på ett eller annat sätt. Dessa fel borde vara möjliga att åtgärda med en något mer generös algoritm. Vi har för beräkningarna i denna rapport arbetat fram citeringskopplingar som bygger på en bearbetning av de missade kopplingarna. För det första genom att korrigera tidskriftstitlar i referenserna, för det andra genom att korrigera för övriga fel genom en mindre konservativ och mer tillåtande algoritm. Fraktionalisering Med fraktionalisering menar vi här uppdelning på adress. Om en artikel är resultatet av samarbete mellan två universitet tilldelas de halva artikeln vardera. När citeringsgraden sedan beräknas viktas universitetets artiklar 3 Jfr Lundberg (6), s. III:3. Jfr Visser et al (7). 4 Enligt Moed & Vriens (989) samt Moed & van Leeuwen (995). Moed () sammanfattar frågan. Jfr Birger Larsens konferensbidrag på Köpenhamnskonferensen september 7. < (835).
6 efter dess fraktion. 5 Således blir utfallet att artiklar med färre samarbetspartners väger tyngre än artiklar som är resultatet av många samarbeten. Innebörden är att samarbetsartiklar kommer att väga mindre vid beräkningen av citeringsgrad. 6 Självciteringar Självciteringar kan definieras på olika sätt. Vanliga definitioner är samförekomst av författare, första författare alternativt lärosäte i den citerande och citerade publikationen. I denna rapport följer vi ansatsen att eliminera citeringar där förste författaren överensstämmer mellan citerad och citerande artikel. Om samma författare finns på övriga positioner i författarlistan räknas det inte som en självcitering. Denna begränsade metod används av ett skäl: med hela författarlistan blir risken stor att många citeringar felaktigt tas bort. På universitetsnivå bör det vara tillräckligt att använda denna strategi för att upptäcka eventuella tendenser till självciteringsbeteende. Den norske bibliometrikern Dag W Aksnes, som 5 disputerade på en avhandling om självciteringar, menar att det finns skäl att ha en smalare definition av självcitering, e.g. counting first-author self-citations only, 7 med hänvisning till att samarbetsfrekvenserna inom forskningen är så höga att självciteringarna överskattas. Vi har följt den rekommendationen i föreliggande rapport. Antal publikationer (P) Antal publikationer registrerade i Thomson/ISI-databasen. Citeringar per publikation (CPP) Antalet genomsnittliga citeringar per publikation Fältnormaliserad citeringsgrad () Antalet genomsnittliga citeringar per publikation normaliserat i förhållande till världsgenomsnittet för aktuella tidskriftsklasser (Thomson/ISI:s subject category ). Standard Citation Score (SCSf) Antalet genomsnittliga citeringar per publikation normaliserat i förhållande till världsgenomsnittet för aktuella tidskriftsklasser med hänsyn taget till standardavvikelsen. Top 5 % Andelen publikationer som citerats lika mycket eller mer än den 95:e percentilen av världsproduktionen i aktuella tidskriftsklasser. Andel självciteringar (Scit) Andel av det totala antalet citeringar som utgör självciteringar. Summan av publikationernas fältnormaliserade citeringsgrad. 5 Denna metod presenterades ursprungligen i Sandström (5). 6 Jfr VR Rapport 3:6, s Aksnes DW (3) A macro study of self-citations, Scientometrics 56():35 46.
7 Ett antal tidskrifter i databasen saknar klassificering. Det finns framförallt ett problem med serials som Thomson sällan har haft möjlighet att klassificera eftersom många av dessa kan innehålla artiklar från flera olika fält beroende av vilken konferens som varit aktuell. Ett exempel är ANNALS OF THE NEW YORK ACADEMY OF SCIENCES som Thomson klassar som Multidisciplinary, men varje nummer (årgång) av denna Serial kan särklassas manuellt. Detta har gjorts med Linköpingsdatabasen för att i möjligaste mån få en rättvisande klassning av artiklar. Detsamma gäller andra Serials särskilt inom Computer Science och Materials Science. Dessa serials har fått klassificering i vår databas. Flera av grupperingarna samarbetar med såväl IFM som ISY och dessa samarbeten kommer med i materialet som effekter på HU-forskarnas artiklar. Vi redovisar således endast HU:s forskare, inte forskare vid teknisk eller annan fakultet (förutom Hälsa och samhälle). Detta kan göras eftersom analysmetodiken utgår från författarfraktionaliserade data. Principen för fraktionalisering är att varje författare tilldelas en andel av artikeln och samarbeten med andra forskare, vid HU eller utanför, påverkar naturligtvis andelen av en artikel och andel av dess citeringsgrad, men metoden gör oss oberoende av med vem eller vilka dessa samarbeten sker. Viktigt är att inte inrangera för många forskare i respektive strategisk satsning. Resultatredovisning för hela perioden I tabell och 3 redovisas de viktigaste indikatorerna. Den första delen av tabellen (rad 5) ger uppgifter för dem som har mottagit medel eller utgör kärnan av forskningsprogrammet. Rad 6 ger motsvarande uppgifter för dem som enligt ansökan ingår i programmet men som inte mottagit särskilda medel (benämns namn_ ). Observera att endast HUforskare ingår. Rad 3 rapporterar uppgifter för de tre referensprogram vilka inte erhöll medel. Observera att i tabellerna och 3 tillämpas ett öppet citeringsfönster.
8 Tabell. Antal publikationer och andra mått per gruppering. Gruppering FullCount Frac First P * Last P AUm IntColl CIRC 3 7, ,5,3 CMIV 59 44, ,9,4 Diabetes 345 7, ,3,3 Hälsa 43 8,3 3 3,4, MiM 7 56, ,8, CIRC_ 439 3, ,8,4 CMIV_ 9 5, ,3,6 Diabetes_ 7 39, ,, Hälsa_ 49 93, ,,4 MiM_ 5 4, 4 3 4,9,3 Arnesson , ,5,4 Magnusson 64 89, ,4,4 Söderkvist 79 67, ,6,3 Totalt , ,,4 Anm: Totalsiffran dubbelräknar[*inklusive enskilda artiklar] Tabell 3 ger de grundläggande citeringsmåtten per gruppering. NCSj är det tidskriftsnormaliserade måttet med, som internationellt medel. Endast MiM-gruppen ligger väl över medel. NJCS (normaliserad tidskriftskvot) ger en indikation om positionen för de tidskrifter gruppen publicerat, hur bra är de i förhållande till fältet i sin helhet? Tabell 3. Citeringsgrad med olika mått per gruppering Gruppering NCSj NJCS SCSf Top 5% Scit Sum CIRC,9,9,9 -,4 7,% 5,8% 64,8 CMIV,96,88 -,4 6,4% 5,6% 39, Diabetes,99,86,79 -,6,7% 5,7% 84, Hälsa,65,84,6 -,,9%,%,9 MiM,7,4,37 5,7% 6,4% 69,4 CIRC_,9,97,94, 9,7% 5,4% 5, CMIV_,4,94,97, 4,% 5,8% 4,6 Diabetes_,7,9,7 -,,% 7,% 7,9 Hälsa_,,98,,6 9,5% 8,9% 93,4 MiM_,6,77,88,5 4,% 8,4%,4 Arnesson,98,,,9 9,3% 5,% 55,5 Magnusson,96,93,88,3 9,6% 4,9% 67, Söderkvist,9,3,99,5 8,% 4,% 66,9 Totalt,97,95,93,3 8,5% 5,6% 94,4
9 ger det sammanvägda måttet i relation till fältet, dvs. det vi bibliometriker brukar benämna crown indicator. MiM är den gupp som har högsta värdena. SCSf är en variant av fältmåttet som försöker ta hänsyn till citeringarnas skevhet och spridning. Avsikten är att öka jämförbarheten mellan områden. Vi ser att det inte förefaller finnas några större problem i detta avseende. Förändringarna är små och få. Top5%-indikatorn ger dock en klar fördel för Diabetesgruppen. Dessa har således en förhållandevis stor andel artiklar i toppskiktet, men också en stor produktion som inte märks på samma sätt. Scit är självciteringar och där förefaller den lilla produktionen från Hälsogruppen ha en högre frekvens referenser till egna arbeten. Resultatredovisning över tid I 7 års rapport redovisades utvecklingen över tid med ett öppet citeringsfönster. Denna metod är inte helt adekvat om man vill ha ett stabilt mått över förändringar över tid. Det är mer ändamålsenligt att i så fall arbeta med ett avgränsat citeringsfönster, t ex ett -årigt. I nedanstående figur visas utvecklingen för de personer som haft medel från den strategiska satsningen (kallas kärngruppen) med ett fast citeringsfönster. Tydligt är att så gott som samtliga satsningar innebär en väsentlig ökning av antalet författarandelar (integer counting). Detta kan förklaras med att det mesta av resurserna har gått till doktorander och eftersom handledarna medverkar så ökar produktionen. Här syns tydligt att MiM-gruppen gör successivt bättre resultat såväl i antal papers (författarandelar) som i fältnormaliserad citeringsgrad. I figur 3 visas samma sak men för alla HU-forskare som ingick i ansökan. I denna visas även våra referensansökningar. I det fallet kan sägas att resultaten än så länge inte ger något tydligt övergripande positivt resultat från satsningen. Ökat antal författarandelar ser ut att medföra sjunkande citeringsgrad. Den starka fokuseringen på doktorandarbeten kan möjligen förklara det lägre citeringsutfallet. Det klart lysande undantaget är MiM-gruppen.
10 Figur. Papers (antal författarandelar) och fältnormaliserad citeringsgrad () för kärnguppen. 4, 35, 3, 5,, 5,, 5,, ,4,,,8,6,4,, 3, 5,, 5,, 5,, ,4,,,8,6,4,, CIRC IC CMIV IC 3, 5,,4,, 8,,4,, 5,, 5,,,8,6,4, 6, 4,,,,8,6,4,,,,, MiM IC HÄLSA IC 7, 6, 5, 4, 3,,,, ,4,,,8,6,4,, Diabetes IC Anm: Glidande treårsmedelvärden. (t.ex. inkluderar )
11 Figur 3. Papers (antal författarandelar) samt fältnormaliserad citeringsgrad för samtliga HU-forskare per gruppering (glidande) ,5 4, CIRC IC Diabetes IC Peterson IC, Söderkvist IC, ,5, MiM IC CMIV IC , ,5 Magnusson IC Hälsa IC
Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar
Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn
Läs merSU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer
SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I föreliggande rapport redogörs för
Läs merUlf Sandström
Ulf Sandström 2016-12-07 Rapport till Polarforskningssekretariatet: Vetenskapliga publikationer relaterade till expeditioner med isbrytaren ODEN (version 2) Föreliggande delrapport beskriver publikationsutvecklingen
Läs merUTVÄRDERING AV BIBLIOMETRISKA INDIKATORER
VERSION 1.2 UTVÄRDERING AV BIBLIOMETRISKA INDIKATORER Rapport om metoder för utvärdering av universitet och högskolor Av Erik Sandström (GU) & Ulf Sandström (LiU) 18 jan 2008 Citeringsfördelningar skiljer
Läs merSVENSKA AVHANDLINGARS KVALITÉ OCH STRUKTUR. Har den ökade volymen på forskarutbildningen påverkat kvalitén på svensk forskning?
SVENSKA AVHANDLINGARS KVALITÉ OCH STRUKTUR Har den ökade volymen på forskarutbildningen påverkat kvalitén på svensk forskning? En bibliometrisk analys SVENSKA AVHANDLINGARS KVALITÉ OCH STRUKTUR Har den
Läs merFortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet
Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)
Läs merKoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
KoF 07 Quality and Renewal 2007 An Overall Evaluation of Research at Uppsala University Syfte Identifiera starka forskningsmiljöer, både specialiserade och tvärvetenskapliga Allforskning i samtliga ämnen
Läs merUlf Sandström 2012-08-31 (version 2013-01-23) Beredningsorganisationens effekter på citeringsgrad och tvärvetenskap
Ulf Sandström 2012-08-31 (version 2013-01-23) Beredningsorganisationens effekter på citeringsgrad och tvärvetenskap Inledning 2009 införde forskningsrådet Formas en ny beredningsorganisation som innebar
Läs merResurser för citeringar
Rapport 2008:18 R Resurser för citeringar Ulf Sandström och Erik Sandström Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Resurser
Läs merSKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar
Ulf Sandström 27 okt 07 Erik Sandström SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar 1998 2005 I föreliggande rapport ställs frågan om det är möjligt att använda citeringsgraden som indikator på
Läs merhur mycket citeras svenska publikationer?
hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och 2004 VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 13:2006 hur mycket citeras svenska publikationer?
Läs merKomplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Komplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2005 2007 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1. Introduktion
Läs mer20 frågor om bibliometri
20 frågor om bibliometri Lovisa Österlund, Ingegerd Baurén och Per Eriksson intervjuade av Peter Igelström De flesta yrkesverksamma vid forskningsbibliotek eller inom forskarvärlden har förmodligen på
Läs merRekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /
Forskningsstrategiska kommittén FOUU-SAMVERKAN Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr 2-1242/2013 Vid tolkning av en bibliometrisk
Läs merKort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren
Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Introduktion Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar Bibliometri är främst
Läs merGenus, produktivitet och samarbete
Genus, produktivitet och samarbete En rapport från bibliometrifunktionen 2011-08-02 Bo Jarneving Innehållsförteckning Inledning... 1 Publiceringsbenägenhet... 2 Data och metod... 2 Resultat... 3 Impact...
Läs merPUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND
PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet
Läs merCiteringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2007 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I föreliggande rapport
Läs merGer proceedings papers en annan bild av högskolelandskapet? En undersökning med fokus på fältet Computer Science
Ger proceedings papers en annan bild av högskolelandskapet? En undersökning med fokus på fältet Computer Science En rapport till KK-stiftelsen av Ulf Sandström 19 november 2016 Vi fokuserar på Proceedings
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 20 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 20:08 Diarienummer V 20/344 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merSynliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek
Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek Varför denna guide? Att maximera forskningens synlighet och genomslag blir allt viktigare inom akademin där allt tuffare konkurrens råder och där forskare
Läs merShanghai-ranking (ARWU) 2016
Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2016 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World
Läs merGenomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet
Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet Inledning Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek De resultat
Läs merEn bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.
En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom
Läs merBIBLIOMETRISK RAPPORT
BIBLIOMETRISK RAPPORT FÖR MALMÖ HÖGSKOLA 2003 2009 Ulf Sandström och Peter Jönsson 12 december 2011 Sammanfattning Malmö högskolas (MAH) publikationsverksamhet är inne i en dynamisk förändringsfas med
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale-Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2015:04
Läs merSamarbetet inom forskningen ökar
VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,
Läs merBibliometriskt underlag för medelsfördelning
Diarienummer 354-2014-6411 Datum 2014-04-29 Handläggare Henrik Aldberg Carl Jacobsson Bibliometriskt underlag för medelsfördelning 1 Bakgrund I den forskningsproposition regeringen lade fram hösten 2008,
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA /07
30 oktober 2007 Version 2.1 MALMÖ HÖGSKOLA 2000-2006/07 RESULTAT FRÅN BIBLIOMETRISKA UNDERSÖKNINGAR DOCENT ULF SANDSTRÖM Denna rapport innehåller tre publiceringsundersökningar med fokus på Malmö högskola:
Läs merPUBLICERINGSKULTURER VID EN FILOSOFISK FAKULTET
PUBLICERINGSKULTURER VID EN FILOSOFISK FAKULTET DOCENT ULF SANDSTRÖM 15 MARS 2008 Bakgrund I Linköpings universitet strategiska handlingsplan för den filosofiska fakulteten, den 9 november 2005, framhölls
Läs merSwePub som källa för bibliometriska analyser
SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med
Läs merRiktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet
Diarienummer 113-2014-7357 Datum 2014-12-15 Handläggare Elisabeth Sjöstedt Henrik Aldberg Carl Jacobsson Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet Sammanfattning Vid Vetenskapsrådet
Läs merBETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER
BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER Betydelsen av samarbete för hur Sveriges vetenskapliga publikationer
Läs merUNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013
UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson / Enheten för analys och utvärdering PM 2013:12 Diarienummer V2013/781 Oktober 2013 GÖTEBORGS
Läs merFÖREDRAGNINGS-PM 1 (5)
FÖREDRAGNINGS-PM 1 (5) Datum Avdelningen för forskning och innovation Svante Söderholm 016-544 21 22 svante.soderholm@energimyndigheten.se Yttrande över redovisning av regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet
Läs merLUP = Mer pengar till forskning?
LUP = Mer pengar till forskning? LUP är som livet... Tomt och innehållslöst,... om man inte fyller det med något! Vad finns i LUP? Hänvisningar och fulltexter till: Tidskriftsartiklar Konferensbidrag»
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2014 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2014:06
Läs merShanghai-ranking (ARWU) 2015
Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World
Läs merIndikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen
Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen 1 Inledning Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek Ett flertal citeringsbaserade indikatorer på tidskrifters genomslagskraft
Läs merBibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Bibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2005-2007 Per Ahlgren Avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Inledning Bibliometri det kvantitativa
Läs merVetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar
Vetenskaplig publicering funktioner, former och mätningar Olle Persson Umeå universitet Presentation vid: Göteborgs UB 21 nov 2007 Publiceringens funktioner Science is Public Knowledge Ingen publicering,
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg
UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2012 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 2012:03 Diarienummer V2012/679 Oktober 2012 PM
Läs merPresentationen försöker besvara dessa frågor med hjälp av Incites, framförallt med den nya versionen av Incites
1 Presentationen försöker besvara dessa frågor med hjälp av Incites, framförallt med den nya versionen av Incites 2 3 Sökning på Royal Institute of Technology. 4 Ser ut att vara stor ökning av publikationerna.
Läs merBIBLIOMETRISK RAPPORT
BIBLIOMETRISK RAPPORT OM STRUKTURFRÅGOR I SVENSK FORSKNINGSPOLITIK Ulf Sandström 10 mars 2012 Sammanfattning Något tillspetsat kan frågeställningen för denna undersökning formuleras: Utgör de regionala
Läs merLEIDEN-RANKINGEN En analys av universitetsrankingen från CWTS, med fokus på Göteborgs universitet
LEIDEN-RANKINGEN 2013 En analys av universitetsrankingen från CWTS, med fokus på Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson/Enheten för analys och utvärdering April 2013 PM 2013:05 LEIDEN-RANKINGEN 2013.
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Magnus MacHale-Gunnarsson, Enheten för utredning och lärarutbildning PM 2018:03 Diarienummer V
Läs merKOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN
KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN 2009-2012 I utvecklingsplanen som täcker perioden 2009-2012 fastslås att KTH skall tillhöra toppskiktet av tekniska universitet i Europa och att KTH:s utbildning och
Läs merArbetslivsinstitutets forskning
1 november 2006 Arbetslivsinstitutets forskning 1998-2005 Resultat från bibliometriska undersökningar Ulf Sandström, docent Linköpings universitet, Institutionen för tema Sammanfattning Föreliggande rapport
Läs merForskare & Handledare. 1. Inloggning
Forskare & Handledare 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. 2. Startsidan När du loggat in i Forskningsdatabasen (FDB) kommer du till
Läs merUniversitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se
Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:
Läs merCiteringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Citeringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009-2011 1 Inledning Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek I föreliggande rapport redogörs för en
Läs merBibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012
Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie
Läs merEffekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009
Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Forskningspolitiken är inte arena för stora partipolitiska motsättningar men forskningspropositionen 2008 medförde ändå relativt stora förändringar
Läs merForskning om Forskning
forskningspolitik.se Forskning om Forskning nr 1 2009 (2008-12-12; rev. 2009-02-25) Ulf Sandström, SLU & LiU i samarbete med Erik Sandström, GU Nationella särdrag i nordisk publiceringsutveckling 1998
Läs merFrågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning
Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna
Läs merUNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016
UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Del 1 Huvudrankningen Magnus MacHale-Gunnarsson, Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret
Läs merBibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011
Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av
Läs merBibliometri i MER14. - hur, vad, varför? Per Nyström, bibliotekarie. per.nystrom@mdh.se. Viktor Öman, bibliotekarie. viktor.oman@mdh.
Bibliometri i MER14 - hur, vad, varför? 1 Per Nyström, bibliotekarie per.nystrom@mdh.se Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Innehåll Bakgrund... 3 Vad kan mätas med bibliometri?... 3 MER14...
Läs merOm forskningsfronter inom Cultural Studies
Ulf Sandström Om forskningsfronter inom Cultural Studies M an brukar säga att stora delar av den humanistiska forskningen publicerar på sätt som gör citeringsindex irrelevanta. Men under det senaste året
Läs merIndikatorrapport. BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period:
Indikatorrapport BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period: 2010-2013 1 BILAGA TILL INDIKATORRAPPORT 2010-2013 :s indikatorrapport omfattar de övergripande målen som sammanställts i Utvecklingsplan 2013-2016.
Läs merBESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning
Läs merÄr forskning med svagt genomslag koncentrerad till vissa lärosäten?
Är forskning med svagt genomslag koncentrerad till vissa lärosäten? En rapport till KK-stiftelsen av Ulf Sandström 16 mars 2015 (version 4) I denna rapport ställs frågan huruvida forskning med svagt genomslag
Läs merAtt administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Innehåll APC vad är det? Modell I -2012 Modell II 2013- Användning Spaning Article Processing
Läs mervetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor
vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor Publication cooperation between businesses and the higher education sector in Sweden with English summary, table legends and figure
Läs merBibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras
Läs merResursfördelningsmodell för anslaget för forskning och forskarutbildning
SAMFAK 2008/63 Resursfördelningsmodell för anslaget för forskning och forskarutbildning Beslut Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2008-04-24 Innehållsförteckning Modell för fördelning av anslaget för
Läs merBibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna
Läs merBibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010
Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av
Läs merForskarstuderande. 1. Inloggning
Forskarstuderande 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. OBS! Är du en extern doktorand utan anställning på MIUN så använder du knappen
Läs merBibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna
Läs merIntern sampublicering vid Stockholms universitet, Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek
Intern sampublicering vid Stockholms universitet, 2008-2012 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek Data och metoder Data Datakälla: Web of Science (uttag i början av oktober 2012). Databaser: SCI-EXPANDED,
Läs merSvenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions
Läs merBibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna
Läs merArbeta med Selected Works en lathund
Arbeta med Selected Works en lathund Att redigera din egen Selected Works-sida Ta fram din sida och logga in via My Account längts ner på sidan. Klicka på Edit My Site för att redigera sidan. Gå nu vidare
Läs merYttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som
Läs merPM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg
SHANGHAIRANKNINGEN 204 En analys av resultatet för Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson Enheten för analys och utvärdering PM 204:04 Dnr: V 204/69 PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box
Läs merBibliometriska analyser
Bibliometriska analyser Göteborgs universitet 2006-2010 Göteborgs universitetsbibliotek, Digitala tjänster: Bo Jarneving, Karin Henning, Cecilia Sandberg. 2012-04-17 Rapporten ger en översiktlig bild av
Läs merAnvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen
Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat
Läs merResultatet av universitetsrankingen från Times Higher Education 2010
Resultatet av universitetsrankingen från Times Higher Education 2010 Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:05 Göteborgs universitet Avdelningen för analys och utvärdering Göteborg, december 2010
Läs merAtt anma la intresse fö r förskningsprögram inöm prögnöser öch fö rvarning fö r extrema sölstörmar Sa ga r det till.
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Att anma la intresse fö r förskningsprögram inöm prögnöser öch fö rvarning fö r extrema sölstörmar Sa ga r det till. Innehåll 1. Innan du börjar... 2 2. Användaruppgifter...
Läs merModell för beräkning av direktanslag till svenska lärosäten baserad på forskningsproduktion och citeringsgrad
Bilaga 8 Modell för beräkning av direktanslag till svenska lärosäten baserad på forskningsproduktion och citeringsgrad Erik Sandström, Kungl. Tekniska högskolan och Ulf Sandström, Linköpings universitet
Läs merNATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES
NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES Naturvetenskapliga befordringsprofessorers publiceringsmeriter
Läs merBibliometri för utvärdering av forskning
Bibliometri för utvärdering av forskning publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått Ulf Kronman Kungliga biblioteket Samordnare för OpenAccess.se och publiceringsfrågor Publiceringsseminarium
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merPubliceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet
Publiceringsanalyser vid Vetenskapsrådets analysenhet Calle Jacobsson, Staffan Karlsson, Daniel Wadskog Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor Vetenskapsrådets publikationsdatabas Grundmaterialet
Läs merBibliometri för utvärdering av forskning
Bibliometri för utvärdering av forskning publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått Ulf Kronman Kungliga biblioteket Samordnare för OpenAccess.se och publiceringsfrågor Publiceringsseminarium
Läs merSHANGHAIRANKNINGEN 2016
SHANGHAIRANKNINGEN 2016 En analys av resultatet för Göteborgs universitet. Del 1 Huvudrankningen. Magnus MacHale-Gunnarsson Analys & utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM 2016:02 Dnr: 2016/
Läs merLEDIGKUNGÖRELSE. FAKULTETSFINANSIERAD FORSKNINGSTID från och med 2019
ANNONS/LEDIGKUNGÖRELSE Sid 1 (3) LEDIGKUNGÖRELSE FAKULTETSFINANSIERAD FORSKNINGSTID från och med 2019 Härmed ledigförklaras fakultetsfinansierad forskningstid (FFT) ur teknisknaturvetenskapliga fakultetsnämndens
Läs merBibliometri för forskningsutvärdering
Bibliometri för forskningsutvärdering publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Linnéuniversitet 2011-01-11 Föredragets
Läs merRegistrera och publicera i DiVA
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera referenser istället för att registrera manuellt Istället för att registrera uppgifter manuellt kan du importera referenser
Läs merBibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2005 2007 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1. Introduktion Bibliometri,
Läs merPublikationsstatistik för BTH
Publikationsstatistik för BTH Rapport för årsredovisningen Förutsättningar Som ett underlag för publiceringsredovisningen i årsberättelsen vid BTH har jag tagit fram ny publiceringsstatistik ur BTHs forskningsdatabas
Läs merRegistrera och publicera i DiVA
Uppsala universitetsbibliotek Uppdaterad februari 2019 Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera referenser istället för att registrera manuellt Istället för att registrera
Läs merBibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna
Läs merFakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier
Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av
Läs merBibliometrisk benchmarking av KTH KTH jämfört med 20 tekniska universitet i världen
Bibliometrisk benchmarking av jämfört med 20 tekniska universitet i världen Peter Sjögårde & Staffan Karlsson PI enheten, ECE skolan 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metodik... 4 Resultat...
Läs merOpen APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar
Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell
Läs merIMPORTERA POSTER TILL DIVA Anvisning för export av poster från andra databassystem för import till DiVA
IMPORTERA POSTER TILL DIVA Anvisning för export av poster från andra databassystem för import till DiVA Universitetsbiblioteket Senast ändrad: 2016-12-12 2 Innehållsförteckning Linköpings universitetsbibliotek
Läs merCinahl sökguide. Enkel sökning. Ämnesordsökning
Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02-20 Cinahl sökguide Enkel sökning Select a Field (optional) sökningen görs som keyword i titel, abstract och subject heading (ämnesord). Genom
Läs merForskare & Handledare. 1. Inloggning
Forskare & Handledare 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. OBS! Är du en extern handledare utan anställning på MIUN så använder du
Läs mer