Bibliometrisk benchmarking av KTH KTH jämfört med 20 tekniska universitet i världen

Transkript

1 Bibliometrisk benchmarking av jämfört med 20 tekniska universitet i världen Peter Sjögårde & Staffan Karlsson PI enheten, ECE skolan 1

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metodik... 4 Resultat... 6 Volym... 6 Ämnesprofil... 7 Medelcitering... 9 Andel högt citerade publikationer Andel ej citerade publikationer Tidskriftsbaserade citeringsmått Ämnesuppdelad citeringsstatistik H-index Indikatorer över samarbete och betydelen av samarbete för citeringsnivån Betydelsen av internationellt samarbete för medelcitering baserat på viktad summering Summering :s styrkor och svagheter i ett globalt perspektiv Referenser Bilaga 1. Definition av ämnen som ingår i studien Bilaga 2. Lista över inkluderade universitet Bilaga 3. Medelcitering och publikationsvolym för :s publikationer brutet på ämneskategorierna i Web of Science

3 Sammanfattning jämförs här med 20 andra universitet i syfte att identifiera :s styrkor och svagheter ur ett bibliometriskt perspektiv och därmed bättre förstå :s placering på internationella rankinglistor. Ämnesurvalet är begränsat till teknikämnen, fysik, matematik och kemi. Bland :s starka sidor kan nämnas att har en hög andel av publikationerna baserade på internationellt samarbete och att :s publikationer baserade på stora samarbetsnärverk citeras mycket väl. För publikationer med mer än 100 författare har det fjärde högsta citeringsmedelvärdet bland de 21 jämförda universiteten. Denna grupp publikationer domineras nästan totalt (till 98 %) av fysik. För fysikpublikationerna totalt återfinns dock strax under mitten av de jämförda universiteten (på position 14 av 21 jämförda). Detta mönster, ett medelmåttigt citeringsgenomslag på publikationer där antalet författare inte är extremt stort (mindre än 100 författare) och än mer så när alla författare dessutom är svenska kan utpekas som en av :s svagheter. Medelciteringen av nationella publikationer det vill säga sådana där alla författaradresserna är svenska, har det fjärde sämsta värdet. Flera av de mest framgångrika universiteten (bland annat ) karaktäriseras av att publikationer med få författare utan internationell författarskara citeras i stort sett lika högt som internationella samarbeten. De ämnen där uppvisar den lägsta medelciteringen är nationella publikationerna i Computer Science, matematik och materialvetenskap (baserad på fraktionerad summering). Två av dessa ämnen är dock små (Computer Science och matematik) och de har ingen stor effekt på citeringsmedelvärdet för alla :s publikationer. Ett resultat av den stora skillnaden i citeringsgenomslag mellan stora samarbeten och publikationer med några få författare gör att påverkas relativt mycket av om statistiken fraktionaliseras (delas upp mellan alla författaraddresser som anges på en publikation). För samtliga citeringsvärden som presenteras här sjunker :s rankposition bland de jämförda universiteten två till fyra positioner när viktat statistik används jämfört med ej viktat (så kallade full counts ). Ämnesmässigt är fysik och kemi :s starkaste ämnen (fysik ligger högt enbart om statistiken baseras på ej viktat summering). Även inom dessa ämnen återfinns i mitten bland de jämförda universiteten med rankposition sju till 19 beroende på ämne och summeringsmetod. Jämfört med de andra universiteten i studien har en viss ämnesmässig specialisering mot materialvetenskap, men citeringsmässigt har nästan alla andra universitet högre citeringsvärden inom detta område: rankposition är 18 eller 20 beroende på summeringsmetod. Skillnaderna mellan och till exempel, och är inte unika för just dessa universitet. Samma mönster återfinns om Sveriges alla publikationer jämförs med de från Danmark eller Schweiz. Det går alltså inte enkelt att peka ut något enstaka ämne eller annan grupp som förklaring till varför inte kommer bättre ut ur jämförelsen. Men bidragande orsaker är ett relativt lågt citeringsgenomslag för nationellt producerade publikationer eller publikationer med få författare oberoende av ämne. har också relativt få högciterade publikationer (bland topp 10 % eller topp 1 %) framförallt när viktad summering används. För att komma i närheten av de allra främsta universiteten, som till exempel, måste :s citeringsgenomslag förbättras markant på alla fronter. Vi redovisar ingen statistik över förändringar över tiden i denna rapport men andra studier har nyligen visat på en vikande trend för Sverige framförallt inom ingenjörsvetenskaperna. 3

4 Inledning Här jämförs med 20 universitet med teknisk/naturvetenskaplig inriktning runt om i världen. Jämförelsen är begränsad till publikationer inom teknikområdet och tre närliggande naturvetenskapliga områden (fysik, kemi och matematik). Den bild av de analyserade lärosätena som ges här kan därför avvika en hel del från andra statistiksammanställningar där lärosätets samtliga publikationer har inkluderats eller andra ämnesurval gjorts. Syftet med jämförelsen är att ge en detaljerad bild av hur ligger till beträffande bibliometriska parametrar som påverkar internationella universitetsrankingar och genom denna jämförelse försöka identifiera styrkor och svagheter i :s publikationsportfölj. Metodik Statistiken är framtagen ur :s databas med rådata från Thomson Reuters (i praktiken samma innehåll som Web of Science). Publikationer har summerats över en fyraårsperiod: För publikationsvolym har tre typer av publikationer beaktats: Article, Review och Proceeding. För Proceedings är inte författaradress-informationen komplett i Web of Science och därför kan statistiken för proceedings som presenteras här avvika från de studerade universitetens egen statistik. För citeringsstatistik har bara typerna Article och Review inkluderats. :s publikationer jämförs med 20 andra universitet. Eftersom databasen innehåller författarnas adresser som de anges på publikationerna förekommer ett stort antal namnvarianter för många av universiteten. Vi har försökt identifiera publikationerna från de utvalda universiteten genom en manuell granskning av de organisationsnamn som databasproducenten identifierat i författaradresserna. Antalet publikationer som vi lyckats identifiera för de utvalda universiteten ligger inom cirka ± 4 % av den (full counts) volym som dessa universitet har enligt Leiden rankingen Bibliometrisk statistik kan beräknas på flera olika sätt. En metodik är att räkna alla publikationer fullt ut oberoende av hur många författare eller författaradresser som anges på publikationen. Denna summeringsmetodik kallas på engelska full counts. Med denna metodik påverkar en artikel med hundratals författare ett universitets medelvärde lika mycket som en artikel med en ensam författare. En annan summeringsmetodik viktar alla publikationer i proportion till antalet författaradresser (vikt = 1/antal adresser). 1 Ett lärosäte krediteras därmed en andel av publikationerna i proportion till andelen av författaradresserna. Traditionellt har mycket bibliometrisk statistik tagits fram med full counts -summering. En ökande grad av samarbete bakom publikationerna har resulterat i en ökande dubbelräkning av publikationer med många författare och därmed en substantiell inflation i flera bibliometriska indikatorer. För att minska detta problem har flera bibliometriska forskningsrapporter argumenterat för en fraktionerad summering. 2 Några statistikproducenter tar därför numera fram viktad statistik eller både och. 3 För statistik som mäter graden av samarbete bakom publikationerna, är dock den ej viktade statistiken att föredra eftersom graden samarbete underskattas relativt kraftigt vid viktningen. 1 Anledningen till att dela upp publikationerna på författaradresser istället för att dela upp per författare är att Web of Science databasen inte innehåller någon koppling mellan adress och författarnamn före Före 2008 vet man alltså inte säkert vilken eller vilka adresser som ska kopplas ihop med en viss författare. Även om denna rapport enbart baseras på publikationer tryckta efter 2008 har vi valt att följa standardmetodiken att dela upp per adress istället för per författare. 2 Persson et al (2004), Aksnes et al (2012), Waltman et al (2012) 3 Leiden rankingen, NordForsk (se Piro et al 2014) och Vetenskapsrådet (till exempel underlag till regeringen för konkurrensutsatta basanslag). 4

5 I denna rapport presenteras statistik baserad på båda metoderna, full counts-summering kallas här för ej viktad och statistik där publikationerna delats eller fraktionerats mellan lärosätena kallas för viktad. Citeringar registrerade i Web of Science till och med första kvartalet 2014 är medräknade. Vid summering av antalet citeringar har självciteringar exkluderats, både för artiklar och vid beräkningen av fältnormer. Artiklar som klassats till ämnen med låga fältnormer (< 0.5) har exkluderats. Orsaken till detta är att enstaka citeringar till artiklar i sådana ämnen kan resultera i mycket höga fältnormerade citeringsvärden. Detta eliminerar cirka två procent av alla publikationer. 4 Eftersom en del artiklar klassas till flera ämnen har i vissa fall delar av en artikel exkluderats. Separata fältnormer har använts för publikationstyperna article och review. Jämförelsen begränsas till teknik och tre naturvetenskapliga ämnen. Teknikområdet är grupperat på sex områden enligt HEEACT-klassificeringen som används i NTU-rankingen 5 : 1. Chemical Engineering 2. Civil Engineering 3. Computer Science 4. Electrical Engineering 5. Materials Science 6. Mechanical Engineering Totalt ingår samtliga 40 teknikämnen som definieras i Web of Science i dessa sex HEEACTområden. För det naturvetenskapliga området ingår tre ämnen i denna studie: 1. Chemistry 2. Mathematics 3. Physics Jämfört med ämnesklassningen i Web of Science ingår totalt 27 av Web of Science ämneskategorier i dessa tre ämnen. En exakt definition av urvalet jämfört med klassningen i Web of Science ges i bilaga 1. All statistik för de jämförda universiteten är begränsad till dessa ämnen. Publikationer inom andra ämnesområden (som till exempel biomedicin) har exkluderats. HEEACT-ämnesklassningen baseras på de ämnen som ges till tidskrifter i Web of Science. På en punkt skiljer sig ämnesklassningen i denna rapport från den i Web of Science, artiklar i multidisciplinära tidskrifter som Nature, Science och PNAS, har klassats om till ett mer adekvat ämne baserad på en frekvensanalys av ämnestillhörighetet hos artiklarna i referenslistan och artiklar som citerar dessa artiklar i multidisciplinära tidskrifter. 6 För alla ämnen utom Multidisciplinary Sciences görs ämnesklassningen på tidskriftsnivå. Omklassningen av artiklar i multidisciplinära tidskrifter görs på artikelnivå. Sifferunderlaget till alla figurer finns i två Excelfiler, en vardera för de båda metoderna att summera publikationerna. I dessa filer finns också statistik uppbruten på alla 67 Web of Scienceämnen som ingår i de sju HEEACT grupperingarna. 4 De exkluderade publikatoinerna finns framförallt inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. I denna studie togs inga publikationer bort på grund av denna begränsning. 5 Performance Ranking of Scientific Papers for World Universities från National Taiwan University 6 Metodiken för detta har utvecklats vid Vetenskapsrådet, Gunnarsson et al

6 Resultat Volym De 21 universitet som ingår i studien står tillsammans för 3,5 % av världsproduktionen (enligt Web of Science) av articles, reviews och proceedings inom de studerade ämnesområdena. :s andel är en dryg promille (0,14 % viktad volym). De 21 utvalda universiteten står för en något större andel av världsproduktionen av proceedings (4,0 %) än reviews och articles (3,6 % respektive 3,3 %). Inom teknik-området står dessa universitet för 3,7 % av världsproduktionen och för 2,9 % inom fysik, kemi och matematik. De utvalda lärosätena är alltså relativt teknikdominerade men drygt 96 % av världsproduktionen inom teknikämnen kommer från andra universitet och forskningsorganisationer. Storleken varierar betydligt mellan de studerade universiteten (begränsat till de utvalda ämnesområdena). Från med ej viktade publikationer under de fyra studerade åren ner till med publikationer under samma period. Mätt med fraktionerad statistik blir skillnaden ännu större, från viktade publikationer för till drygt för École Polytechnique. :s publiceringsvolym ligger strax under mitten av de studerade universiteten med båda mätmetoderna och är det största bland de nordiska universiteten som är med i urvalet. Figur 1. Volym, antal publikationer per publikationstyp. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. Article Proceeding Review Även proportionerna mellan de olika typerna av publikationer varierar markant mellan de jämförda universiteten. Proceedings har färre författaradresser angivna i databasen 7, med viktad summering sjunker därför andelen proceedings. École Polytechnique har den största andelen av articles (90 % ej viktad och 79 % viktad summering).,, och har den största andelen proceedings (cirka 26-28% ej viktat och % viktad summering) medan den största andelen reviews finns hos, ege och (strax under tre procent med båda metoderna). Även 7 Detta är en effekt av att databasproducenten Thomson Reuters bara registrerar en adress per proceeding i Web of Science. 6

7 och har en hög andel reviews. Två av de asiatiska universiteten ( och ) har lägst andel reviews (mindre än en procent). återfinns något över mitten bland de undersökta universiteten med 79 % articles, 19 % proceedings och 1,4 % reviews enligt ej viktad summering (67 %, 31 % och 2,1 % viktad summering). Figur 2. Fördelning av universitetens publikationer på publikationstyper (article, proceeding och review). Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger Article Proceeding Review 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ämnesprofil Nedan redovisas ämnesprofilen som andelar av respektive universitets publikationer. Antalet publikationer inom respektive område redovisas i bilagda Excelfiler. Ämnesurvalet i denna studie har begränsats till teknik-relaterade ämnen samt fysik, kemi och matematik. Alla andra ämnen, som till exempel biomedicin, har exkluderats. Trots denna fokusering på teknik visar ämnesprofilerna stor variation mellan universiteten. Två av de studerade lärosätena har en stor dominans av naturvetenskap: och École Polytechnique (cirka 85 % naturvenskap eller mer oberoende av summeringsmetod). Starkast fokus på teknik har med mer än 60 % av publikationerna inom detta område. Fysik är det överlag största området. Bland de studerade universiteten har störst andel fysik, 73 % med ej viktad summering och 59 % mätt med viktad summering. Även École Polytechnique har en stor andel fysik (60 % med ej viktad och 46 % med viktad summering). har lägst andel fysik (nära 20 % med båda summeringsmetoderna). Även har strax 20 % fysik enligt den viktade summeringen. har en relativt genomsnittlig ämnesfördelning med 58 % teknik och 42 % naturvetenskap enligt den ej viktade summeringen. Med viktad summering är proportionerna 51 % teknik och 49 % naturvetenskap. En viss specialisering jämfört med de andra universiteten i studien kan dock noteras i s ämnesprofil. har den tredje största andelen Materials Science bland de studerade universiteten. Bara och RTWH Aachen har en något högre andel, 12,6 % för mot 13 % till 15 % för de andra två universiteten (fraktionerad summering). 7

8 För balanseras den höga andelen Materials Science av en låg andel Computer Science där har den tredje lägsta andelen (3,7 %). Endast och har en lägre andel Computer Science (3,3 respektive 2,8 %, allt viktad statistik). Figur 3. Ämnesprofil, Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. Chemical Engineering Civil Engineering Computer Science Electrical Engineering Materials Science Mechanical Engineering Chemistry Mathematics Physics 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 50% 100% Ett annat sätt att visualisera skillnader och likheter i universitetens ämnesprofiler finns i figur 4 nedan. Figuren är baserad på en faktoranalys där ämnesprofilen projicerats i två dimensioner. Naturvetenskaperna finns i den nedre vänstra delen av figuren med kemi längst ner. Teknikvetenskaperna i den övre högra delen av figuren. Teknikvetenskaperna visar en gradient med Electrical Engineering och Computer Science i mitten högst upp ner till Chemical Engineering längst till höger, halvvägs ner. med störst andel teknik och minst naturvetenskap bland de jämförda universiteten hamnar överst på höger sida. och ligger också långt till höger. Bland de med naturvetenskaplig inriktning finns med mycket kemi (både naturvetenskap och kemiteknik) längst ner, och École Polytechnique, och med relativt mycket fysik och matematik längst ner till höger. Återigen, (liksom ) återfinns i mitten. De universitet vars ämnesprofil liknar mest är förutom, även ege och. Vi återkommer till detaljerad citeringsstatistik i de följande avsnitten, men man kan konstatera att tre av de högst citerade universiteten (, och ) har en naturvetenskaplig inriktning på publikationerna. har 60 % av publikationerna inom naturvetenskap och 80 % (viktad summering, med ej viktad summering blir den naturvetenskapliga övervikten något större). är högst citerat bland de mer tekniktunga universiteten (52 % teknik mot 48 % naturvetenskap viktad summering). 8

9 Det finns bibliometriska forskningsresultat som antyder att tillämpade områden inom klinisk medicin får färre citeringar än biomedicin. 8 En anledning till detta är att tillämpad forskning i större grad riktar sig till användare av resultaten, inte till andra forskare. Detta kan i sin tur resultera i färre citeringar till de tillämpade områdena eftersom användarna av resultaten inte i sin tur publicerar sig i samma omfattning som de som är mer grundforskningsinriktade. Detta kan eventuellt vara fallet även för teknikämnen där vissa delar av ämnesområdet är mer grundforskningsinriktade och högre citerade än andra mer tillämpade områden. Figur 4. Gruppering av de studerade universiteten baserat på en faktoranalys av universitetens ämnesprofil. Universitetens placering i figuren indikerar ämnesprofilen. Cirklarnas yta är proportionerlig mot antalet publikationer och färgen på cirklarna indikerar respektive universitets medelcitering. Ämnenas placering relativt universitetens är ungefärliga. All statistik baserad på viktad summering. Citation rate Electrical Eng Computer Sci Mechanical Eng Materials Sci Imp. Coll Civil Eng Chemical Eng Physics Mathematics Chemistry Medelcitering I de följande avsnitten redovisas ett antal index som mäter antalet citeringar till respektive universitets publikationer på olika sätt, medelcitering, andel högt citerade publikationer, andel ej citerade publikationer och andel av publikationerna som finns i de 20 % mest citerade tidskrifterna. Eftersom högt citerade publikationer ofta har relativt många författare och författaradresser tenderar citeringsmått baserade på viktad statistik att vara lägre än ej viktad statistik. Storleksordningen på skillnaden mellan dessa mått påverkas bland annat av hur stor andel av publikationerna som är baserade på stora samarbetsnätverk (se avsnittet om samarbete nedan). Statistik baserad på tidskrifternas medelcitering (journal impact) presenteras under en egen rubrik nedan. Oberoende av summeringsmetod är följd av och de tre högst citerade universiteten. Därefter varierar positionerna något beroende på summeringsmetod. får lägre värden med viktad summering och flyttas ner från position fyra till position tolv. flyttas upp från sjunde till en fjärde position vid viktad summering. 8 Opthof 2011, van Eck et al

10 :s citeringsmedelvärde påverkas relativt mycket av stora samarbetsnätverk och hamnar på en något sämre rankposition mätt med viktad statistik (plats 17) jämfört med ej viktad statistik (plats 13). får klart lägst citeringsvärden. Med fraktionerad summering är skillnaderna mellan universiteten mycket liten på den nedre tredjedelen av figuren. Små skillnader i citeringsvärden kan alltså ge stora skillnader i rankposition bland de jämförda universiteten. Figur 5. Fältnormerad medelcitering. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger Andel högt citerade publikationer Mönstret för medelciteringen ovan upprepas med mindre justeringar i statistiken över andel högciterade publikationer nedan. För andelen topp 10 % sjunker fyra positioner när statistiken fraktioneras. För andelen topp 1 % sjunker från rankposition tio till 15 när statistiken fraktioneras. 10

11 Figur 6. Andel artiklar bland topp 10 %. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. 0% 10% 20% 30% 0% 10% 20% 30% Figur 7. Andel artiklar bland topp 1 %. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. 0% 1% 2% 3% 4% 0% 1% 2% 3% 4% 11

12 Andel ej citerade publikationer Även andelen ej citerade publikationer följer ett liknande mönster, universiteten med högst medelcitering har lägst andel ej citerade publikationer och vice versa. och har lägst andel ej citerade publikationer medan och har högst andelar. återfinns strax under mitten av båda listorna med 21 % respektive 24 % ej citerade publikationer. Figur 8. Andel ej citerade artiklar. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. 0% 10% 20% 30% 0% 10% 20% 30% Tidskriftsbaserade citeringsmått Även andelen av universitetens publikationer som finns i den femtedel av tidskrifter som har högst medelcitering följer mönstret i figurerna ovan. och har drygt 40 % av sina publikationer i dessa tidskrifter. Även, och har en hög andel av sina publikationer i topp 20 %-tidskrifter. Sämst utfall med detta mått har och med drygt 20 % av publikationerna i dessa tidskrifter. Återigen återfinns i mitten av de jämförda universiteten med 34 % av publikationerna i topp 20 %-tidskrifterna mätt med ej viktad summering och 27 % mätt med viktad summering. 12

13 Figur 9. Andel av publikationerna i Topp 20%-tidskrifter. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. 0% 20% 40% 60% 0% 20% 40% 60% Om statistiken över högt citerade publikationer (topp 10 % och topp 1 %) kombineras ihop med statistiken över topp 20 %-tidskrifter kan man notera att en relativt stor andel av de högt citerade publikationerna inte återfinns i de bästa tidskrifterna. Mellan 30 % och 50 %, beroende på universitet och summeringsmetod, av topp 10 % publikationerna finns i lägre citerade tidskrifter (figur 10). För finns knappt 60 % av topp 10 % artiklarna i de bästa tidskrifterna. 13

14 Figur 10. Andel av topp 10%-publikationerna som finns i topp 20 %-tidskrifterna. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. 0% 20% 40% 60% 80% 0% 20% 40% 60% 80% Andelen av topp 1 %-artiklarna som finns i de bästa tidskrifterna är högre, 60 % - 80 % av topp 1% artiklarna finns i topp 20%-tidskrifterna. För detta mått är rangordningen mellan universiteten annorlunda. De universitet som i samtliga figurer ovan återfinns bland de bästa är mer utspridda. Sambandet mellan att ha ett högt citeringsmedelvärde och ha en hög andel av topp 1 % publikationerna i högt citerade tidskrifter är alltså vagt. För s del återfinns ca % av topp 1 %-artiklarna i de högst citerade tidskrifterna. har den näst högsta andelen med ej viktad summering men ligger i mitten när statistiken baseras på viktad summering. 14

15 Figur 11. Andel av topp 1 %-publikationerna som finns i topp 20 %-tidskrifterna. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger. 0% 50% 100% 0% 50% 100% Medelcitering för de tidskrifter där universitetens publikationer följer ungefär samma mönster som medelciteringen för artiklarna (figur 5). Detta mått är besläktat med Journal Impact Factor (JIF) i Web of Science men är beräknad på ett annat sätt och är fältnormerat. Medelvärdet för alla tidskrifter i ett ämnesfält blir därmed 1. Ibland ses tidskrift-medelciteringen som en förväntad medelcitering för de artiklar som de publicerar. 9 Om man jämför den fältnormerade citeringen (cf) från figur 5 med motsvarande värde för de tidskrifter där lärosätena publicerar (figur 12) är artikel-cf ungefär lika hög som tidskrift-cf för de lägst citerade universiteten. Man kan uttrycka detta som att artiklarna från dessa universitet blir citerade ungefär på den nivå som kan förväntas utifrån medevärdet för de tidskrifter där deras publikationer finns. För de högst citerade universiteten är däremot artikel-cf betydligt högre än tidskrift-cf. Publikationerna från och finns i de högst citerade tidskrifterna medan och publicerar i de lägst citerade tidskrifterna. Trots att har höga citeringsmedelvärden ovan (figur 5-7) återfinns relativt långt ner på listan över tidskrifternas prestige. Ett liknande mönster syns för som ligger lägst i figuren nedan men återfinns något högre i listan över medelcitering ovan. Liksom i många andra figurer återfinns strax under mitten av listan. För de cirka två tredjedelarna av universiteten som finns i mitten av listan i figur 12 är skillnaderna mycket små. Mätt med ej viktat statistik är medelcitering för något bättre än vad som skulle kunna 9 I statistisk mening är detta korrekt, tidskrift-medelvärdet är lika med medelvärdet för alla artiklar i tidskriften. Men eftersom citeringarna är mycket skevt fördelade och det är några relativt få högt citerade artiklar som drar in en stor andel av alla citeringar till tidskriften haltar denna tolkning av tidskriftmedelvärdet. Den typiska median-artikeln citeras lägre än tidskriften medelvärde. 15

16 förväntas från tidskifts-cf: 1,26 mot artikel-cf 1,41, använder man den viktad statistiken så blir mönstret det motsatta: 1,14 för artikel-cf mot 1,18 för tidskrift-cf. Statistik som motsvarar figur 12 uppdelad på ämne redovisas i nästa avsnitt. Figur 12. Fältnormerad medelcitering för de tidskrifter som respektive universitet publicerar i. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger Ämnesuppdelad citeringsstatistik I detta avsnitt redovisas ett antal tabeller med citeringsstatistik per ämnesområde. Ytterligare ämnesuppdelad statistik finns under rubriken Indikatorer över samarbete nedan. I ett fall har ett universitet mindre än 20 publikationer i ett ämne (École Polytechnique i Civil Engineering), för detta ämne redovisas ingen citeringsstatistik för École Polytechnique. För samtliga lärosäten redovisas volymen per ämne i den bifogade Excel-filen (flik: bilaga 1). Några mönster är slående i nedanstående tabeller. Två amerikanska universitet, och, har i alla tabellerna nedan högst citeringsvärden i de flesta ämnen. Det finns några fall där europeiska universitet har de högsta värdena, École Polytechnique,, och. Citeringsmedelvärdena för och är ungefär lika höga för viktad statistik som för ej viktad statistik. Detta antyder att och producerar högt citerade publikationer även när antalet författare är lågt (se även avsnittet Indikatorer över samarbete nedan). Med en fraktionerad summering väger de publikationer som producerats enbart internt eller i små samarbetskonstellationer tyngre än publikationer producerade av stora nätverk. Statistiskt sett är ofta publikationer baserade på stora samarbetsnätverk högre citerade, men dessa universitet är starka nog att själva eller i små samarbetskonstellationer producera högciterade publikationer. 16

17 Flera av de europeiska universiteten med höga citeringsmedelvärden totalt, till exempel, och ege, har inte i något fall det högsta värdet för något enskilt ämne eller citeringsindex. Men alla tre har höga citeringsvärden inom de flesta ämnesområden. :s ämnesprofil (figur 3 och 4 ovan) visar på en specialisering mot materialvetenskap och med en relativt låg andel Computer Science. Citeringsmässigt är det däremot inom fysik och kemi som har sin största styrka, medelvärdet för kemiteknik är 1,38 och för kemi 1,29 (båda viktad statistik). Inom fysik har ett högt citeringsmedelvärde enbart när ej viktad statistik används (1,74 för ej viktad mot 1,09 för viktad statistik). Materialvetenskapen ligger citeringsmässigt strax över världsmedelvärdet (1,09). Jämfört med övriga universitet i denna rapport är materialvetenskaperna :s svagaste område. Med ej viktad statistik hamnar på 17e eller 18e plats bland de 21 jämförda universiteten. Tittar man på den fraktionerade statiken, där är svagast, återfinns på den nedre halvan av ranking-tabellen för åtta av nio ämnen. Till exempel fysik där medelvärdet för den fältnormerade citeringen är högt med ej viktad statistik sjunker markant, från 1,74 till 1,07 eller från rankposition 13 till position 17. tillhör alltså ett av de universitet där fraktioneringen påverkar citeringsstatistiken för fysikområdet kraftigast. Tabell 1A. Fältnormerad medelcitering. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Ej viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics Tabell 1B. Fältnormerad medelcitering. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics

18 Tabell 2A. Andel av publikationerna bland topp 10 % i världen. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Ej viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 13% 14% 10% 10% 15% 13% 14% 10% 13% 32% 25% 19% 22% 26% 17% 26% 21% 23% 16% 10% 6% 13% 13% 12% 14% 9% 11% 18% 15% 13% 16% 19% 21% 19% 13% 21% 12% 14% 11% 12% 13% 14% 17% 11% 20% 17% 8% 32% 13% 21% 14% 16% 21% 20% 19% 16% 18% 21% 22% 24% 12% 22% 19% 14% 15% 25% 17% 18% 17% 19% 25% 16% 12% 14% 13% 20% 15% 17% 10% 17% 18% 13% 13% 17% 22% 13% 27% 15% 21% 21% 13% 14% 17% 22% 16% 20% 17% 19% 9% 13% 9% 10% 17% 6% 21% 6% 12% 14% 6% 14% 15% 14% 12% 13% 8% 19% 18% 12% 9% 14% 13% 13% 16% 10% 16% 22% 15% 19% 26% 30% 22% 31% 20% 26% 12% 9% 10% 12% 11% 15% 9% 19% 13% 14% 5% 11% 16% 10% 13% 17% 7% 23% 14% 11% 14% 15% 14% 18% 14% 9% 20% 10% 7% 4% 9% 8% 4% 8% 12% 13% 12% 15% 12% 10% 12% 12% 18% 10% 12% 35% 14% 9% 13% 13% 14% 17% 15% 15% 18

19 Tabell 2B. Andel av publikationerna bland topp 10 % i världen %. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 10% 13% 9% 10% 14% 14% 12% 8% 12% 37% 22% 17% 16% 28% 14% 26% 19% 20% 18% 9% 5% 11% 13% 12% 13% 10% 11% 17% 16% 12% 16% 18% 20% 17% 12% 20% 11% 13% 10% 10% 13% 14% 18% 8% 19% 13% 9% 13% 12% 24% 13% 14% 13% 18% 18% 17% 16% 18% 23% 24% 10% 19% 17% 12% 15% 22% 19% 17% 16% 18% 21% 16% 11% 15% 12% 19% 13% 18% 10% 17% 17% 13% 12% 16% 21% 12% 26% 15% 20% 19% 12% 13% 14% 22% 16% 19% 15% 17% 9% 14% 7% 10% 17% 7% 22% 5% 11% 13% 4% 11% 9% 13% 9% 12% 7% 15% 16% 10% 7% 12% 11% 12% 13% 8% 11% 23% 15% 17% 24% 31% 21% 33% 19% 25% 12% 9% 8% 11% 10% 14% 9% 17% 10% 14% 4% 12% 9% 9% 14% 19% 6% 15% 15% 10% 13% 13% 13% 16% 13% 9% 17% 9% 8% 4% 9% 7% 4% 8% 10% 7% 12% 15% 10% 8% 11% 13% 18% 9% 10% 34% 11% 8% 11% 16% 13% 19% 14% 11% Tabell 3A. Andel av publikationerna bland topp 1 % i världen. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Ej viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 1.5% 0.6% 1.0% 1.2% 2.4% 0.0% 1.1% 1.0% 1.5% 6.4% 3.9% 4.1% 3.0% 5.4% 1.3% 3.6% 3.7% 3.9% 1.4% 0.0% 0.0% 1.1% 1.3% 0.8% 1.1% 0.0% 1.0% 3.4% 1.6% 0.7% 2.2% 3.9% 2.6% 2.1% 2.4% 3.1% 1.2% 1.8% 1.4% 1.5% 1.5% 1.4% 1.6% 0.5% 2.5% 0.0% 1.8% 1.2% 1.7% 0.5% 0.5% 1.5% 3.3% 4.2% 3.7% 1.9% 1.7% 4.4% 2.1% 3.5% 1.9% 2.8% 2.1% 2.2% 1.8% 3.1% 2.0% 2.2% 1.7% 1.8% 3.0% 1.3% 2.2% 1.1% 1.7% 2.0% 1.8% 2.2% 0.4% 1.8% 3.3% 1.8% 2.0% 2.0% 2.1% 0.7% 2.9% 1.5% 3.5% 2.3% 0.6% 2.0% 0.9% 3.5% 1.3% 3.0% 1.7% 2.8% 0.9% 1.5% 0.8% 0.9% 2.0% 0.3% 3.5% 0.1% 1.5% 1.9% 0.6% 2.8% 1.3% 1.8% 1.2% 1.3% 0.3% 2.4% 2.3% 1.2% 0.1% 1.8% 1.7% 0.6% 1.6% 0.5% 2.7% 3.2% 2.5% 2.5% 3.1% 6.1% 3.8% 4.5% 3.1% 4.2% 1.3% 1.1% 0.8% 0.7% 0.7% 1.8% 0.4% 2.1% 1.0% 0.8% 0.4% 1.5% 1.5% 1.2% 2.7% 1.6% 0.8% 3.9% 19

20 1.2% 2.0% 0.9% 0.8% 2.4% 2.3% 1.2% 1.2% 2.3% 0.5% 0.3% 0.2% 1.4% 0.2% 0.1% 0.7% 1.4% 1.9% 1.1% 1.0% 0.8% 1.0% 1.8% 1.3% 2.9% 1.3% 1.9% 5.1% 0.7% 0.4% 1.6% 0.5% 2.5% 1.5% 1.0% 1.8% Tabell 3B. Andel av publikationerna bland topp 1 % i världen. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 1.1% 1.0% 0.5% 1.0% 2.2% 0.0% 0.9% 0.6% 1.2% 8.5% 4.2% 4.7% 3.1% 5.7% 1.2% 3.0% 3.7% 3.1% 1.6% 0.0% 0.0% 0.7% 1.0% 0.8% 0.6% 0.0% 0.7% 3.4% 1.1% 0.6% 2.3% 4.2% 2.0% 2.0% 3.4% 2.8% 1.3% 1.7% 1.1% 1.2% 1.5% 1.1% 2.0% 0.2% 2.0% 0.0% 1.8% 1.1% 1.8% 0.5% 0.3% 1.5% 1.0% 4.0% 2.6% 1.8% 1.7% 3.4% 1.8% 3.8% 1.6% 2.3% 1.5% 1.9% 1.6% 3.3% 1.8% 1.9% 1.6% 2.0% 1.9% 1.5% 1.5% 1.0% 1.5% 1.7% 1.4% 1.9% 0.3% 1.7% 3.7% 1.6% 1.8% 1.8% 1.6% 0.7% 2.7% 1.5% 3.1% 1.7% 0.4% 1.3% 0.5% 3.5% 1.4% 2.5% 1.7% 2.1% 0.9% 1.5% 0.6% 0.9% 2.0% 0.1% 3.7% 0.0% 1.2% 1.6% 0.6% 1.6% 1.0% 1.4% 0.8% 0.8% 0.4% 1.4% 1.9% 1.2% 0.0% 1.6% 1.3% 0.2% 1.4% 0.3% 1.1% 3.4% 2.2% 2.5% 3.3% 6.7% 3.9% 4.9% 2.3% 3.7% 1.4% 0.7% 0.4% 0.4% 0.6% 1.4% 0.5% 1.3% 0.5% 0.6% 0.1% 1.2% 1.0% 1.1% 1.7% 1.5% 0.3% 1.5% 1.4% 2.0% 0.5% 0.5% 2.0% 1.8% 1.1% 1.1% 1.6% 0.8% 0.1% 0.2% 1.7% 0.2% 0.1% 0.6% 1.1% 0.7% 1.2% 1.1% 0.7% 0.7% 1.7% 1.3% 3.1% 0.9% 1.5% 5.2% 0.6% 0.7% 1.3% 0.3% 1.6% 1.8% 1.3% 0.7% Tabell 4 A. Andel av publikationerna som inte blivit citerade. Ej viktad summering Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 25% 41% 47% 43% 34% 60% 23% 48% 22% 21% 33% 41% 36% 20% 44% 10% 38% 9% 21% 33% 59% 37% 33% 50% 20% 53% 22% 16% 24% 45% 40% 25% 37% 17% 56% 20% 24% 32% 47% 39% 32% 40% 17% 52% 24% 24% 57% 45% 31% 60% 19% 45% 15% 15% 34% 39% 34% 23% 40% 11% 51% 17% 20% 30% 43% 26% 24% 48% 15% 44% 13% 17% 30% 45% 38% 25% 47% 14% 48% 22% 21% 34% 49% 36% 24% 45% 11% 48% 20% 16% 30% 44% 34% 21% 40% 12% 43% 14% 26% 51% 56% 46% 32% 54% 18% 60% 34% 20

21 28% 50% 50% 55% 32% 60% 20% 50% 21% 17% 34% 65% 37% 34% 50% 17% 58% 22% 18% 37% 40% 30% 18% 38% 9% 41% 13% 25% 44% 48% 44% 33% 70% 26% 45% 26% 26% 59% 55% 44% 41% 49% 19% 48% 16% 31% 53% 39% 46% 38% 40% 20% 50% 17% 30% 53% 73% 69% 41% 66% 26% 59% 31% 26% 36% 48% 49% 37% 55% 22% 57% 31% 9% 33% 48% 43% 23% 62% 14% 44% 14% Tabell 4 B. Andel av publikationerna som inte blivit citerade. Viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 16% 24% 36% 30% 22% 27% 16% 44% 18% 15% 16% 29% 24% 8% 30% 6% 37% 10% 13% 21% 49% 27% 22% 29% 13% 47% 20% 11% 16% 29% 23% 16% 20% 11% 37% 16% 17% 25% 34% 27% 20% 26% 10% 43% 17% 14% 23% 38% 39% 21% 30% 16% 41% 17% 10% 23% 27% 22% 14% 21% 9% 48% 16% 13% 26% 32% 17% 12% 28% 11% 39% 13% 14% 24% 30% 25% 14% 26% 9% 38% 17% 15% 27% 34% 24% 14% 28% 7% 42% 15% 11% 21% 34% 25% 14% 24% 8% 38% 14% 18% 26% 42% 33% 17% 33% 12% 58% 24% 24% 41% 35% 38% 21% 32% 15% 46% 20% 12% 26% 36% 26% 27% 28% 12% 53% 22% 11% 29% 29% 20% 9% 24% 5% 37% 12% 18% 29% 34% 31% 26% 35% 18% 40% 22% 20% 46% 34% 35% 32% 26% 14% 41% 15% 18% 51% 28% 31% 23% 25% 14% 44% 15% 27% 39% 60% 50% 29% 51% 21% 58% 32% 18% 20% 37% 36% 28% 31% 15% 51% 26% 4% 24% 36% 32% 15% 36% 9% 38% 13% Tabell 5A. Andel av publikationerna som finns i topp 20 %-tidskrifter. Ej viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 25% 24% 16% 20% 29% 40% 31% 22% 28% 60% 41% 40% 40% 50% 29% 55% 38% 39% 18% 22% 19% 21% 27% 32% 35% 20% 24% 27% 33% 19% 24% 32% 44% 29% 27% 33% 26% 23% 23% 27% 25% 30% 36% 28% 34% 36% 37% 21% 18% 26% 40% 29% 24% 34% 39% 33% 29% 34% 39% 36% 41% 27% 36% 30% 30% 28% 39% 39% 26% 39% 29% 36% 28% 29% 16% 26% 41% 32% 36% 18% 36% 21

22 32% 24% 27% 32% 43% 23% 52% 34% 36% 31% 21% 21% 33% 41% 28% 37% 35% 31% 24% 26% 21% 25% 37% 20% 37% 18% 31% 26% 17% 20% 13% 29% 28% 27% 23% 32% 30% 26% 20% 37% 26% 30% 29% 19% 31% 34% 22% 31% 46% 51% 38% 60% 37% 41% 19% 18% 16% 26% 21% 34% 19% 29% 29% 28% 9% 18% 21% 19% 33% 28% 16% 32% 33% 21% 29% 27% 32% 28% 35% 19% 30% 33% 15% 10% 20% 29% 17% 28% 21% 24% 22% 26% 22% 21% 24% 26% 26% 22% 22% 47% 18% 21% 24% 40% 23% 41% 26% 30% Tabell 5B. Andel av publikationerna som finns i Top 20 %-tidskrifter, viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 21% 23% 14% 22% 27% 36% 24% 18% 26% 64% 41% 42% 43% 51% 28% 58% 36% 39% 19% 17% 15% 21% 23% 30% 33% 19% 26% 29% 27% 13% 27% 32% 45% 25% 24% 33% 25% 17% 21% 26% 23% 29% 37% 29% 32% 42% 33% 25% 28% 22% 41% 28% 24% 27% 36% 28% 29% 35% 35% 37% 40% 24% 35% 31% 27% 25% 42% 39% 28% 40% 30% 35% 30% 27% 15% 26% 37% 34% 35% 19% 33% 33% 25% 26% 31% 40% 22% 51% 34% 36% 34% 14% 21% 32% 39% 28% 36% 33% 28% 25% 27% 21% 24% 33% 23% 35% 16% 30% 27% 13% 17% 14% 27% 36% 25% 21% 24% 31% 23% 20% 36% 23% 30% 28% 15% 28% 37% 22% 30% 47% 48% 36% 63% 35% 38% 19% 15% 13% 24% 20% 30% 17% 25% 25% 28% 7% 13% 19% 17% 32% 26% 15% 24% 35% 20% 28% 28% 28% 26% 32% 19% 27% 33% 20% 9% 19% 28% 18% 27% 20% 17% 22% 27% 20% 19% 22% 24% 25% 20% 18% 58% 13% 17% 21% 38% 17% 40% 27% 29% I tabell 6 nedan presenteras medelvärden för fältnormerad citering per ämne för de tidskrifter där respektive universitets publikationer finns. Denna tabell visar mönster som är snarlika universitetsmedelvärdena i figur 12. De högst citerade universiteten tenderar alltså att publicera i bättre tidskrifter än de mer lågt citerade universiteten, men man kan också notera att de bästa universiteten lyckas bättre än förväntat från tidskriftens medelvärde medan universiteten med lägre citeringsmedelvärden ungefär når upp till det förväntade värdena (jämför diskussionen i avsnittet ovan). Om man jämför utfall det vill säga medelcitering av artiklarna enligt tabell 1 med den citeringsnivån som skulle kunna förväntas enligt tidskrifternas medelvärden (tabell 6) för 22

23 framkommer att sex ämnen blir citerade ungefär som förväntat enligt de tidskrifter som publikationerna finns i, det vill säga medelcitering är inom ±5 % av den förväntade. För tre ämnen (Computer Science, matematik och fysik citeras publikationerna något lägre än förväntat (6 till 20 % lägre, alla jämförelser baserade på viktad statistik). Tabell 6A. Fältnormerad medelcitering för de tidskrifter som respektive universitet publicerar i. Ej viktad summering. Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Universitet Chem. Math. Physics Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng Tabell 6B. Fältnormerad medelcitering för de tidskrifter som respektive universitet publicerar i. Viktad summering. Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Universitet Chem. Math. Physics Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng

24 H-index H-index är starkt beroende av storleken (antalet publikationer) för de enheter som H-index beräknas för. Med vissa modifikationer följer rangordningen över H-index därför lärosätenas storlek. Några avvikelser från rangordningen i storlek kan emellertid noteras. Det största universitetet, återfinns på position tre för H-index. flyttas upp från position sju storleksmässigt till position två för H-index. flyttas ner från position fem i storleksordningen till position åtta för H-index. Liknande nedflytningar i rangordningen för H-index kan noteras för och. För många av citeringsindikatorerna ovan kommer, och högre upp i rangordningen av citeringsmått än de gör för H-index. En förklaring till detta är att de inte har så många mycket högt citerade publikationer men är mycket starka genomsnittligt. Andra förklaringar diskuteras nedan. Figur 13. H-index per universitet totalt alla ämnen. Ej viktad statistik En annan faktor som påverkar H-index för ett universitet är ämnesprofilen. Det är olika lätt att nå höga H-index i olika ämnen. I databasen totalt är medicinområdet störst. Bland de ämnen som tagits med i denna rapport är fysik, kemi och materialvetenskap de största områdena. Därmed är det möjligt att erhålla högre H-index inom dessa områden. Matematik, Civil Engineering och Computer Science är små ämnen i Web of Science liksom i denna studie och därmed kan man förvänta sig låga H-index för dessa ämnen. När H-index mäts per ämnesområde dominerar. Två andra universitet ( och ) erhåller högst H-index inom ett område vardera: inom Civil Engineering och delat första plats mellan och inom Chemical Engineering. Från tabell 7 framgår också skillnaderna i storlek, publicerings- och citeringstraditioner mellan ämnen tydligt. Överlag lägst H-index finns inom matematik med ett maximum om 24 för. För fysik är H-index cirka sex gånger högre 24

25 med ett maximum på 145, igen för. Även kemi har relativt höga H-index medan teknikämnena ligger lägre. Materialvetenskap har det högsta H-index bland teknikämnena. En illustration av de stora skillnaderna i H-index mellan ämnen är att det högsta H-indexet för matematik (24 för ) är lägre än det lägsta H-indexet för fysik (33 för ). Jämförelser av H-index för olika enheter är alltså problematisk, både skillnader i storlek och ämnesprofil påverkar H-index markant. Skillnaderna i H-index mellan ämnen följer skillnader i ämnenas storlek relativt väl. Denna skillnad i H-index mellan ämnen kan alltså inte tolkas som att fysik generellt är bättre än matematik eller teknikämnen. Snarare är det en effekt av att fysik-området är större, publikationerna har fler författare och att referenslistorna är längre inom fysik än i matematik. Denna skillnad indikerar också att skillnaderna mellan lärosäten i figur 13 ovan i viss mån är en effekt av hur mycket fysik och kemi respektive lärosäte har i sin ämnesprofil. Tabell 7. H-index per HEEACT-ämne, ej viktad statistik. Det högsta värdet är markerat med fet röd stil. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics Indikatorer över samarbete och betydelen av samarbete för citeringsnivån Som påpekades i metodikavsnittet beräknas indikatorer över graden av samarbete (samförfattarskap) bäst med ej viktad statistik. I detta avsnitt presenteras därför ingen statistik med den viktade summeringsmetodiken. I avsnittet Betydelsen av internationellt samarbete för medelciteringen... nedan presenterad dock viktad statistik över nationellt och internationellt producerade publikationer. Medelantalet författare per publikation varierar kraftigt mellan universiteten. Denna variation beror till stor del på andelen av publikationerna som kommer från stora samarbetsnärverk, det vill säga 25

26 publikationer med hundratals eller tusentals författare. Median-värdet för antalet författare varierar marginellt mellan universiteten, från tre för till fem för och. Figur 14. Antal författare per artikel, medelvärde och median. Ej viktad statistik. Median Medelvärde Medelvärdena eller medianvärdena för antal författare (eller antalet författaradresser) är därför inte särskilt informativa för att analysera graden av samarbete bakom universitetens publikationer. I stället har vi valt att bryta statistiken på två andra sätt för att illustrera graden av samarbete bakom publikationerna från dessa universitet: 1. Materialet grupperat på tre grupper beroende på antalet författare: (a) tio eller färre, (b) och (c) mer än En jämförelse mellan publikationer baserade på internationellt samarbete och publikationer där alla författaradresser kommer från samma land. För alla universiteten har den stora merparten av alla artiklar tio författare eller mindre. Lägst andel (71 %) har och högst andel har (99 %). École Polytechnique har störst andel publikationer med mer än 100 författare (19 %). Dessa ger École Polytechnique det extremt höga medelvärdet för antalet författare. Fem universitet har mindre än tio publikationer med mer än 100 författare. För har 4,5 % av publikationerna författare och 6,4 % mer än 100 författare. 26

27 Figur 15. Publikationerna grupperade på antal författare, 1-10, och mer än 100 författare. Ej viktad statistik >100 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nedan visas medelciteringen per lärosäte uppdelat på antalet författare. Medelciteringen tenderar att öka med antalet författare. Rangordningen är relativt stabil mellan grupperna, de högst citerade universiteten återfinns högst upp i de flesta fallen. återfinns bland de fyra högst citerade lärosätena för gruppen med mer än 100 författare. -publikationerna i denna grupp domineras starkt (till 98 %) av fysik. :s position stiger (återfinns högre upp i figuren) med ökande antal författare. publikationer blir alltså relativt lågt citerade när antalet författare är lågt och är högst när antalet författare är större än 100. Den höga medelciteringen för s publikationer med stora samarbeten är en viktig orsak till skillnaden mellan summeringsmetoderna för s citeringsstatistik. Eller omvänt, en relativt låg medelcitering för publikationer med tio eller färre författare drar ner :s medelvärde framförallt när statistiken viktas. För är mönstret det motsatta. återfinns på rankposition fyra när antalet författare är under 100 men sjunker till postition 15 för publikationer med mer än 100 författare. 27

28 Figur 16. Medelcitering för publikationer med 1-10 författare, och mer än 100 författare. Fem universitet har inga eller mindre än 20 publikationer med mer än 100 författare. För dessa redovisas ingen citeringsstatistik. Ej viktad statistik författare författare mer än 100 författare Georgia Imperial RWTH RWTH Ett annat sätt att visa på effekten av samarbete för hur publikationerna citeras är att dela upp dem på sådana som är baserade på internationellt samarbete jämfört med publikationer med enbart inhemska adresser. 10 De stora samarbetsnätverken med mer än 100 författare är alla internationella. För att bättre illustrera effekten av internationellt samarbete har därför jämförelsen begränsats till publikationer med maximalt 100 författare. är det mest internationaliserade universitetet mätt som andelen av publikationerna som involverar internationellt samarbete, 64 % av publikationerna är baserade på internationellt samarbete. De tre asiatiska universiteten ligger lägst med detta mått på samarbete med 23 % 30 % av artiklarna som internationella. ligger väl framme på en fjärdeplats med 62 % av publikationerna baserade på internationellt samarbete. Dock vid en viktad summering bidrar dessa 62 % av publikationerna bara med 38 % av den fraktionerade volymen (jämför nästa avsnitt). En hög andel publikationer baserade på internationellt samarbete är uppenbarligen inte en förutsättning för att vara citeringsmässigt framgångsrik. De tre amerikanska universiteten, och återfinns långt ner i dessa figurer trots att de ligger högt i citeringsindikatorerna Internationellt samarbete är här definierat som att minst två länder finns representerade bland författaradresserna. I några fall kan den internationella dimensionen bara vara att en författare är affilierad till institutioner i mer än ett land men detta är relativt sällsynt. 11 Jämförelsen av graden av internationellt samarbete mellan USA och Europeiska länder är inte helt rättvisade eftersom USA ses som ett land medan medlemmarna i Europeiska unionen ses som olika länder. Samarbetet inom EU har ökat de senaste 20 åren som en effekt av EU:s forskningspolitik därmed också de europeiska ländernas andel publikationer baserade på internationellt samarbete. Dessutom har små länder generellt en högre andel internationellt samarbete än stora (Gunnarsson 2010). 28

29 Figur 17. Andel av publikationerna som baseras på internationellt samarbete. Ej viktad statistik. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Andelen internationellt samarbete varierar mellan ämnesområden. Inte förvånande har fysik den högsta graden av internationalisering med 60 % av alla publikationer producerade med internationellt samarbete och Mechanical Engineering den lägsta andelen (34 %). :s relativt höga grad av internationalisering enligt figur 17 ovan märks också i den ämnesuppdelade statistiken i tabell 8. ligger över genomsnittet i andelen internationellt producerade publikationer inom alla ämnen utom Civil Engineering (38 % för och 41 % i genomsnitt för alla 21 lärosäten). 12 ligger mycket väl framme inom kemi med den högsta andelen internationella publikationer bland alla jämförda universitet (andelen för är 64 %). Även inom fysik och Electrical Engineering har en hög andel internationella publikationer jämfört med övriga universitet (rankposition 2). Matematik, Civil Engineering och Computer Science är de ämnen där ligger lägst beträffande andelen internationella publikationer jämfört med de andra universiteten ( har rankposition elva till tretton för alla tre). Tabell 8. Andel av publikationerna som producerats i internationellt samarbete, ej viktad summering. Universitet Chem. Civil Comp. Electr. Mater. Mech. Eng. Eng. Sci. Eng. Sci. Eng. Chem. Math. Physics 48% 29% 50% 38% 50% 35% 55% 55% 66% 33% 45% 34% 37% 38% 24% 27% 37% 66% 34% 26% 44% 51% 40% 32% 60% 54% 71% 42% 54% 50% 53% 52% 43% 49% 72% 64% 49% 48% 47% 49% 56% 39% 60% 58% 58% 65% 48% 66% 72% 43% 51% 31% 50% 74% 49% 55% 63% 59% 57% 49% 63% 64% 72% 51% 50% 63% 55% 50% 49% 47% 62% 73% 54% 36% 52% 42% 54% 43% 54% 70% 55% 12 Beräknat så att ingen artikel räknas mer än en gång även om samma artikel finns med i flera av universitetens publikationslistor. 29

30 26% 39% 34% 34% 34% 24% 34% 46% 40% 52% 44% 51% 56% 56% 45% 51% 55% 74% 20% 22% 28% 18% 21% 17% 25% 30% 26% 37% 39% 51% 43% 47% 39% 53% 54% 66% 48% 38% 49% 60% 48% 41% 64% 49% 75% 39% 44% 42% 38% 45% 34% 31% 30% 56% 33% 36% 53% 54% 41% 35% 47% 60% 60% 34% 27% 48% 45% 39% 40% 39% 49% 67% 37% 31% 43% 43% 49% 35% 42% 45% 66% 21% 39% 21% 20% 26% 16% 19% 30% 41% 18% 33% 40% 32% 16% 25% 15% 30% 30% 41% 36% 57% 56% 39% 54% 50% 57% 79% Totalt 37% 41% 45% 41% 39% 34% 40% 48% 60% I nästa figur redovisas medelciteringen för nationella och internationella publikationer. Här framkommer ett intressant mönster, för några av de bästa universiteten är medelciteringen av de nationella publikationerna lika hög () eller nästan lika hög ( och ) som för de publikationer som baseras på internationellt samarbete. En viktig del av dessa universitets framgång beror alltså inte bara på att de har mycket internationellt samarbete. De citeras dessutom mycket högt även när alla samarbetspartners finns inom landet (jämför också figur 16 ovan). Dessa tre universitet återfinns också högt i figuren över medelcitering av artiklar med maximalt tio författare ovan. Ytterligar tre universitet (, och ) har citeringsmedelvärden över 1,4 även för nationella publikationer. återfinns på fjärde sista plats beträffande medelcitering av nationella publikationer och visar en relativt stor skillnad i medelcitering mellan nationella och internationella publikationer. Figur 18. Effekten av internationellt samarbete för medelcitering. Figuren är sorterad med avseende på medelciteringen av de nationella publikationerna (högst medelcitering överst). Jämförelsen begränsad till artiklar med maximalt 100 författare. Ej viktad statistik. Internat. samarbete Enbart nationella adr Statistiken i figuren ovan kan räknas om så att citeringen av publikationer som enbart involverar nationellt samarbete (eller inget samarbete alls) uttrycks relativt citeringsnivån för internationella samarbeten. Denna kvot redovisas i figur 19. Här framgår också tydligt att de mest framgångsrika 30

31 universiteten blir i stort sett lika mycket citerade om de enbart samarbetar inom landet som när de samarbetar internationellt. För :s del är citeringsnivån av de nationella publikationerna 77 % av den för de internationella publikationerna. Två nordiska universitet ligger högt med detta sätt att mäta: lyckas mycket väl med att få högt genomslag får båda typerna av publikationer, det skiljer åtta procent i citeringsnivå mellan nationella och internationella publikationer. ligger också relativt högt med tretton procent skillnad, men får relativt bra citeringsvärden för sina nationella publikationer (något bättre än ) men ett relativt lågt genomslag för sina internationella publikationer. Figur 19. Fältnormerad medelcitering av publikationer med enbart nationella adresser uttryckt relativt medeciteringen för publikationer baserade på internationellt samarbete. Jämförelsen begränsad till artiklar med maximalt 100 författare. Ej viktad statistik Betydelsen av internationellt samarbete för medelcitering baserat på viktad summering För att ge en bättre bild av skillnaderna mellan och de mest framgångsrika universiteten, inklusive, presenteras i detta avsnitt fältnormerad citeringsstatistik baserad på viktad summering och brutet på ämnen och nationellt/internationellt producerade publikationer. Totalt för alla universiteten är skillnaden i medelcitering mellan nationella och internationella publikationer 0,2 till 0,3 (viktad statistik). De största skillnaderna kan noteras för Electrical Engineering och Computer Science, där skillnaden sett över alla universiteten är 0,35 respektive Minst är skillnaden mellan nationella och internationella publikationer inom kemi. 13 För är citeringsmedelvärdet under världsgenomsnittet (1,0) för nationella publikationer inom tre ämnesområden (Civil Engineering, Computer Science och matematik). För internationellt producerade publikationer ligger genomsnittet under världsgenomsnittet endast för Computer Science. Nationella publikationer inom dessa ämnen kan ses som en svaghet i :s publikationsportfölj. Men publikationsvolymen inom dessa områden är relativt liten för alla utom materialvetenskap: tre till fem procent av :s totala volym vardera medan nationella publikationer inom materialvetenskap står för tio procent av volymen. Om citeringsnivån för de 13 Dessa skillnader återfinns även när alla publikationer från sex europeiska länder jämförs och är alltså inte unikt för de här jämförda lärosätena (Karlsson & Persson 2012) 31