LEIDEN-RANKINGEN En analys av universitetsrankingen från CWTS, med fokus på Göteborgs universitet

Transkript

1 LEIDEN-RANKINGEN 2013 En analys av universitetsrankingen från CWTS, med fokus på Göteborgs universitet Magnus Gunnarsson/Enheten för analys och utvärdering April 2013

2 PM 2013:05 LEIDEN-RANKINGEN EN ANALYS AV UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN CWTS, MED FOKUS PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET. Diarienr: V 2013/407 Göteborgs universitet Enheten för analys och utvärdering Götabergsgatan 17, Studenternas hus Box 100, SE Göteborg Ansvarig utredare/analytiker: Magnus Gunnarsson, tfn: , magnus.gunnarsson@gu.se 2

3 Övergripande beskrivning av Leiden-rankingen The Leiden Ranking produceras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS), en forskningsenhet inom Universiteit Leiden och samtidigt ett affärsdrivande bolag ägt av samma universitet. Listan har publicerats fem gånger, 2007 (bara europeiska lärosäten), 2008, 2010, 2012 och 2013 Leiden-rankingen är, trots namnet, inte så mycket en ranking som en samling bibliometriska nyckeltal för universitet. Det finns ingen totalsumma, utan bara enskilda bibliometriska mått, som man kan välja olika varianter och beräkningssätt för. Bibliometrin utgår från Thomson Reuters citeringsdatabas. Ungefär 500 universitet täcks av rankingen, och det är förmodligen de 500 lärosäten som publicerar flest artiklar per år. Bibliometriska grundmått ( indikatorer ) P: Antal publikationer Antal originalartiklar och forskningsöversikter (reviews) i ISI-databasen Måttet kan inte storleksrelateras, eftersom CWTS inte har uppgifter om antal forskare e.dyl., vilket betyder att detta egentligen bara mäter storleken på universitetet. MCS: Citeringsgrad Genomsnittligt antal citeringar per publikation. Måttet domineras kraftigt av de ämnen som har i) långa referenslistor och ii) hög täckningsgrad i ISI; exempelvis kemi. MNCS: Fältnormerad citeringsgrad Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad. För detta mått beräknas först citeringsmedelvärdet för artiklar av en viss typ, inom ett visst ämne, och ett visst år. T.ex. beräknas det genomsnittliga antalet citeringar för forskningsöversikter (reviews) i kemi En enskild artikels citeringsgrad uttrycks sedan relativt detta genomsnitt, så att 1 betyder lika många citeringar som genomsnittet för denna sorts artiklar, och 0,5 betyder hälften så många citeringar som genomsnittet för denna sorts artiklar. Detta mått är betydligt mer rättvist mellan olika ämnen, men det kompenserar inte för att forskare i vissa ämnen spottar ur sig betydligt fler artiklar än forskare i andra ämnen. Inom det ena ämnet kan det vara helt normalt att producera 3-4 artiklar per år, medan man i det andra ämnet karakteriseras som mycket produktiv om man skriver 1 artikel per år. Denna skevhet gör att måttet för ett helt lärosäte domineras av de ämnen som producerar många ISI-publikationer, t.ex. medicin. 3

4 PP top 10% : Andel högciterade publikationer Detta mått utgår från MNCS, och mäter hur stor andel av ett universitets publikationer som tillhör de 10 % högst citerade i sin grupp (alltså ämne, år ochpublikationstyp). Jämfört med MNCS har PP top 10 % fördelen att outliers inte utgör något problem. (MNCS är ett medelvärde, och en enda artikel med mycket hög citeringsgrad kan då höja ett lärosätes MNCS-värde.) PP collab : Andel samförfattade publikationer Hur stor andel av ett universitets publikationer har skrivits tillsammans med forskare från något annat lärosäte? (Man utgår från artiklarnas adresslista.) PP int collab : Andel internationella samförfattade publikationer Hur stor andel av ett universitets publikationer har skrivits tillsammans med forskare från ett annat land? (Man utgår från artiklarnas adresslista.) PP UI collab : Andel publikationer samförfattade med företag Hur stor andel av ett universitets publikationer har skrivits tillsammans med personer från ett företag? (Man utgår från artiklarnas adresslista.) Ett företag är tämligen strikt definierat, så att t.ex. privata sjukhus, stiftelser eller statliga myndigheter inte ingår i kategorin. MGCD: Genomsnittligt geografiskt avstånd till samarbetspartner I detta mått tittar man på alla de adresser som finns för en publikation, och använder avståndet (i km) mellan de två platser som ligger längst från varandra. Detta görs för alla publikationer från ett givet universitet, och så beräknas ett medelvärde. Jämfört med PP int collab ger detta mått inte någon fördel för lärosäten som ligger nära nationsgränser. Varianter På CWTS webbplats kan användaren inte bara välja vilket bibliometriskt grundmått som ska användas, utan listorna kan varieras på fler sätt: Användaren kan välja att exkludera publikationer i vissa särskilda typer av tidskrifter (icke internationella, icke engelskspråkiga, branschtidskrifter, o.dyl.) Alla mått beräknas normalt fraktionerat, dvs. en artikel där ett lärosäte förekommer som endast en av tio adresser viktas som en tiondels artikel i beräkningen av det lärosätets värde. Användaren kan dock välja att beräkna alla mått ofraktionerat. 4

5 Användaren kan välja att exkludera små lärosäten, i betydelse lärosäten som inte publicerat så många artiklar under perioden ( ). Användaren kan välja att begränsa rankingen till en viss världsdel eller ett visst land. Användaren kan välja att använda endast publikationer inom ett av fem breda ämnesområden, t.ex. biomedical and health sciences. Webbplatsen har adress Resultat Tabellen nedan visar de svenska lärosätenas placering i Leiden-rankingen. Listan är sorterad efter PP top 10 %, vilket är det mått som visas när en besökare kommer till Leidenrankingens webbplats. Det är också ett intressant mått. Tabell 1: Svenska lärosätens placeringar i Leiden-rankingen Lärosäte P PP top 10 % MNCS MCS PP collab PP int collab PP UI collab MGCD SU KI CTH GU UU LU KTH SLU UmU LiU För citeringsmåtten är de inbördes placeringarna för de svenska lärosätena i Leidenrankingen ungefär desamma som i den svenska regeringens bibliometriska indikator. Stockholms universitet har bäst värde, och sedan följer enfakultetshögskolor (Karolinska institutet och Chalmers eller SLU). Göteborgs universitet har något bättre värde än LU och UU. Vad gäller internationellt samarbete och samarbete med företag placerar sig svenska lärosäten generellt sett mycket högt. Företagssamarbete I det mått som mäter samverkan med företag hamnar Göteborgs universitet på en hedrande 22:a plats, avsevärt bättre än de andra breda svenska universiteten. Chalmers 5

6 och KTH hamnar på tredje respektive femte plats i världen. Frågan är då vad denna indikator egentligen mäter? I ISI-databasen finns ingen kategori för företagspublikationer e.d., utan CWTS har själva klassifierar vissa författaradresser som företag. Exakt hur detta har gått till har vi inte information om, men CWTS definierar kategorin industry på följande sätt: institutional sector consisting of for-profit business enterprises. These enterprises were identified and labeled as such within CWTS/WoS database using various information sources on companies worldwide. The CWTS delineation of industry focuses on manufacturing industries, thereby excluding private charities, private sector universities and educational organizations, as well as private hospitals, medical centers, clinics and other private sector medical practitioners. CWTS skriver själva att samverkan mellan universitet och företag kan ta sig uttryck på många andra sätt än sampublicering, och uppmanar till försiktighet vid tolkningen av denna indikator. Man bör då ställa sig frågan vilken sorts näringslivssamverkan leder till sampublicering? Många företag kan förväntas vara skeptiska till att publicera dyrt framforskad kunskap i en vetenskaplig artikel, eftersom i) det kan innebära att man ger bort känslig information till konkurrenter och ii) nyttan med sådana publikationer är mycket begränsad för företag.vilken sorts företag är intresserade av att skriva vetenskapliga publikationer? Inom vilka branscher finns det sådant samarbete som leder till publikationer med både universitetets och företagets adresser? Det är värt att notera att indikatorn för företagssamverkan ordnar universiteten på ett helt annat sätt än de indikatorer vi är vana vid. Överst på listan över företagssamarbetande universitet hamnar två nederländska universitet. Fem av de tio bästa universiteten är nordiska. Det bästa amerikanska universitetet (George Mason University) hamnar på 9:e plats. Fyra japanska universitet och två sydkoreanska finns med på topp-20-listan. Det bästa brittiska universitetet ligger på plats 49. Utveckling Om man tittar på Göteborgs universitets utveckling enligt de olika måtten stöter man på vissa problem, eftersom CWTS har bytt mått under åren. Figur 1 nedan visar den senaste uppsättningen mått för de år de funnits med, med värden för Göteborgs universitet. De flesta måtten visar en nedåtgående trend. Om man jämför 2012 och 2013 så grundar sig 2012 års ranking på artiklar publicerade , medan 2013 års ranking grundar sig på artiklar publicerade Förändringarna för PP top 10 % och MNCS ligger inom CWTS egna stabilitetsintervall, medan förändringen i MCS är så stor att den kan betraktas som signifikant.förändringen i PP collab är så stor att den är svår att förstå (från 48,6 % till 76,4 %); gissningsvis har CWTS ändrat sin metod. Förändringen i MGCD går åt fel håll värdet ökade radikalt från 2012 till 2013 (från 1347 till 2757), samtidigt som placeringen sjönk från 292 till 342; skälet till detta känner vi inte till. 6

7 P PPtop 10 % MNCS MCS PPcollab PPint collab PPUI collab MGCD Figur 1: Placeringar för Göteborgs universitet i Leiden-rankingens olika bibliometriska mått. (PP ui collab fanns inte före 2013.) Avslutning Leiden-rankingen är ingen egentlig ranking, och de resultat som kan utläsas från den stämmer överens med det vi sedan tidigare känner till om Göteborgs universitets bibliometriska prestation. Det är intressant att svenska lärosäten får så bra värden på den nya indikatorn PP UI collab (samförfattande med företag), men indikatorn är också ny och oprövad. 7