Utvärdering av Ung och Medveten

Transkript

1 FoU-Södertörns skriftserie nr 70/09 Utvärdering av Ung och Medveten ett program för alkohol- narkotika och tobaksförebyggande arbete i Botkyrka kommun Delrapport 1: Utvärderingsresultat Åsa Bringlöv

2 Innehållsföreteckning 1. Inledning Förebyggande arbete i skolan Programmet Ung och Medveten Utvärderingens upplägg Elever frågar om droger elevövning inom programmet Lärarnas erfarenheter av Ung och Medveten Elevernas erfarenheter av Ung och Medveten Föräldrars erfarenheter av Ung och Medveten Utvärderingens slutsatser...42 Källor...48 Bilaga 1. Utvecklingsplan Ung och Medveten

3 1. Inledning I ett samarbete mellan socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i Botkyrka prövas ett pedagogiskt program för ANT 1 -undervisningen i kommunen, Ung och Medveten (i fortsättningen kallad UoM). Programmet har utarbetats av Johnna Gilljam, specialpedagog, och Marie Christou, områdessekreterare, båda verksamma i Botkyrka kommun. Målgruppen för programmet är skolledning, pedagoger, elevvårdsteam, annan skolpersonal samt elever och föräldrar på grundskolorna i Södra Botkyrka. Ambitionen är att programmet ska komma till användning på grundskolor i Tumba och Tullinge. I utvecklingsarbetet ingår även att lärare utbildas i programmet. Ett mål är att pedagoger utbildade i programmet ska finnas på alla högstadieskolor i södra Botkyrka. Under våren 2006 genomfördes utbildning i programmet. Fyra utbildningstillfällen, i form av en introduktions- och handledningsdag, genomfördes 2. Under läsåret 2006/2007 använde två skolor programmet på försök 3. FoU-Södertörn har utvärderat detta försök i samarbete med en projektgrupp från socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i Botkyrka kommun. Lärares, elevers och föräldrars erfarenheter av programmet har stått i fokus för utvärderingen. Som ett led i utvecklingsarbetet har även en undersökning gjorts av elevernas syn på alkohol och droger i samband med att de påbörjar det nya ANT-programmet. Ambitionen har varit att utvärderingen ska genomföras i nära samarbete med projektgruppen. Tillsammans arbetades en utvärderingsmodell fram där projektgruppen har haft en aktiv roll såväl i utformning av enkäter som insamling av material. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats av FoU-Södertörn, som även har skrivit rapporten. Under arbetsprocessen har FoU-Södertörn och projektgruppen kontinuerligt träffats och diskuterat och reflekterat över utvärderingsresultaten. Utvärderingsperspektiv har stötts mot praktikerperspektiv. Slutligen har projektgruppen sammanställt en utvecklingsplan för det fortsatta arbetet med programmet. Utvecklingsplanen finns med som bilaga i den här rapporten. Arbetet med utvärderingen har pågått under flera år och många olika personer har varit inblandade i arbetet, från utformningen av utvärderingen till sammanställningen av rapporten. Åsa Sternudd har funnits med i utvärderingens förberedelsefas och tillsammans med Johnna Gilljam och Marie Christou utformat utvärderingen och enkäterna, Claudia Garcia har gjort forskningsgenomgången och huvuddelen av bearbetning och analys av materialet, 1 ANT står för Alkohol, Narkotika och Tobak. 2 Lärare har även utbildats under Totalt har 130 lärare genomgått utbildningen. 3 I den ena av dessa skolor har programmet använts även under läsåret 2007/2008. Ytterligare två skolor har använt programmet under läsåret 2007/2008. Dessa har inte ingått i utvärderingen. 3

4 Susanne Lagerman och Åsa Bringlöv har gjort kompletterande materialinsamling. Redigering och slutbearbetning av texten har gjorts av Åsa Bringlöv. I den här rapporten presenteras resultatet av undersökningen i sin helhet, tillsammans med arbetsgruppens utvecklingsplan för det fortsatta arbetet med Ung och Medveten. I delrapporten Ung och Medveten. Sammanställning av enkäter och övningar redovisas en första sammanställning av delar av materialet. Sammanställningen har gjorts av Claudia Garcia. Rapportens upplägg Rapporten är uppdelad i nio kapitel. Efter inledningen följer en forskningsgenomgång. Här ges även en presentation av ANT-förebyggande arbete i skolan under de senaste decennierna. Därefter, i kapitel tre, presenteras programmet Ung och Medveten (UoM). Hur utvärderingen har genomförts, beskrivs i kapitel fyra. I kapitel fem presenteras resultatet av den delstudie som bygger på elevernas arbete under en övning inom UoM. Övningen rör de funderingar eleverna har kring frågor relaterade till alkohol, narkotika och tobak. I kapitel sex presenteras lärarnas erfarenheter av programmet UoM. Kapitel sju tar upp elevernas erfarenheter av programmet, och i kapitel åtta presenteras några föräldrars erfarenheter. I det avslutande nionde kapitlet sammanfattas utvärderings resultat. 4

5 2. Förebyggande arbete i skolan Ungdomars alkohol och drogvanor I en rapport undersöktes 5127 elever som gick i årskurs 9 samt 4383 elever från 2 året i gymnasiet 4. Rapportens resultat visar att mer flickor än pojkar i årskurs 9 är rökare samt högre alkoholkonsumenter 5. Könsskillnaden är dock nästan obetydlig. Om däremot tobakskonsumtionen i sin helhet betraktas (dvs. rökning och snusning ihop) försvinner den könsskillnaden. Samtliga elever (som gick i årskurs 7 i 18 skolor i Stockholms sex stadsdelar) samt deras föräldrar granskades i en tidigare studie till vilken datainsamlingen genomfördes successivt under 2001, 2002 och Under den perioden fick både elever och deras föräldrar svara på enkäter. Rapportens resultat visar att drygt hälften av alla pojkar och flickor i årskurs 7 kan betraktas som alkoholkonsumenter. Denna andel ökar till 70 % i årskurs 9. Det är under den perioden som en avvikelse blir synlig bland eleverna, då pojkarna visar sig vara intensivare och större alkoholkonsumenter än flickorna 6. Om alkoholkonsumenterna betraktas i ett tidsperspektiv framkommer att både alkoholkonsumtionen samt berusningsfrekvensen bland de lägre åldrarna var lite högre i mitten av 1970-talet än det är idag. Men andelen är ungefär densamma nu som då för årskurs 9 7. Rökning var vanligare på 1970-talet än det är idag 8. Däremot finns inga större skillnader i vare sig alkoholkonsumtionen, berusning, intensiv användning av alkohol eller narkotikaanvändning, mellan årskurs 6 och årskurs 7. Under senare tid har dock dessa andelar ökat bland eleverna i årskurs 8 9. Enligt eleverna själva är debutåldern lite lägre för pojkarna (12,7 år) än för flickorna (13 år). Det är alltså i årskurs 6 som detta sker. Det som då gäller för de flesta eleverna är att dricka öl och att pröva på att röka 10. Debutålder är då under den nedre delen av tonåren och det sker som en rituell handling som 4 Fender & Hvitfeldt I studien har högre konsumtion av alkohol definieras som att dricka, exempelvis, ½ flaska sprit eller 1 flaska vin eller 4 stora flaskor cider eller 4 burkar starköl eller 6 burkar folköl vid en och samma tillfällen. 6 EU-DAP.2006.Unplugged.Utvärdering av ett Europeiskt ANT-program i Sverige 7 Andersson 2003, s. 57; Fender & Hvitfeldt a.a. 9 Andersson 2003, s a.a., s

6 symboliskt representerar övergången från barndomen till vuxenlivet. Det påstås att en tidig alkoholdebut ökar risken för alkohol relaterade problem längre fram i livet 11. Tidigare forskningsresultat visar att flickorna är de som främst får problem i samband med alkoholkonsumtionen. Baksmälla och relationsproblem är det som nämns oftast i denna kontext. Detta kan kopplas till ett annat resultat av rapporten, att det är lättare för flickorna i årskurs 9 att få tag på alkohol genom någon vuxen (t.o.m. genom föräldrarna) än för pojkarna 12. Förebyggande arbete i skolan Traditionellt har det förebyggande arbetet varit inriktat på att förmedla kunskap om riskerna med att använda alkohol, narkotika och tobak. En kritik av metoden har varit att man i studier inte har kunnat konstatera ett samband mellan ungdomarnas ökade kunskap om riskerna och en förändring av deras beteende 13. En annan kritik har varit att budskapen var för moraliserande och, av den orsaken, verkningslösa på skolungdomar 14. Moraliserande förebyggande program anses, i sina resultat, inte endast vara ineffektiva utan även ibland ge upphov till det motsatta: i stället för att ta avstånd från alkohol och narkotika kan ungdomarna bli ännu mer intresserade av att pröva/använda alkohol och narkotika 15. Metoden visade dessutom inte några mätbara resultat på beteendet. Antalet elever som har deltagit i det ANT- förebyggande arbetet i skolan under 1990-talet minskade 16. En förklaring kan vara att det inte går att konstatera att det förebyggande arbetet har en mätbar positiv inverkan på skolungdomars alkohol och drogbeteende. Trots allt måste det ha bidragit till att faktakunskaper om alkohol och narkotika, samt dess effekter för hälsa och beteendet, ökat hos ungdomarna 17. Forskning visar även att förebyggande insatser endast påverkar bruket av alkohol, narkotika och tobak tillfälligt. Mer långsiktiga resultat tycks, enligt forskning, skolans arbete för att påverka skydds- och riskfaktorer. Hit hör t.ex. insatser som stärker arbetet med skolans uppdrag att förmedla kunskap och skapa en trygg psykosocial miljö för eleverna 18. Att minska riskfaktorer och 11 Statens folkhälsoinstitutets Föräldrar är viktigaste Svensson och EU-DAP.2006.Unplugged.Utvärdering av ett Europeiskt ANT-program i Sverige 13 Jakobson 1996, s a.a., s Centrum för folkhälsa Centrum för folkhälsa 2004, s a.a., s Statens Folkhälsoinstitut Slutrapport Skolan förebygger. 6

7 stärka skyddsfaktorer kan således betraktas som en relevant framgångsfaktor för alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i skolan 19. De riskfaktorer som i många studier anses ha störst påverkan på barnets alkoholdebut framställs nedan. Bild 1: Faktorer som påverkar den tidiga alkoholdebuten Föräldrar/syskon Normer/alkoholvan Kompiskrets Normer/ alkoholvanor Tidig alkoholdebut Geografiska Faktorer/ Social tillhörighet tillgänglighet Tidigare forskningsresultat visar på att enstaka riskfaktorer har liten inverkan på alkoholkonsumtion/rökning eller användning av narkotika. Däremot om det finns flera riskfaktorer i scenen så ökade markant risken att ungdomars vanor påverkas negativt. Både lärare, skolpersonal, och även föräldrar är väl medvetna att ungdomarnas verklighet, beteende och vanor inte kan genomgå en så grundlig förändring att en helt alkoholfri uppväxt blir verklighet. Som ett mer realistiskt mål inriktas arbetet på att skjuta fram alkoholdebuten eller till att begränsa konsumtionen så att den gör minst skada på ungdomarnas hälsa och deras sociala liv. I skolan satsar man på att förebygga eller skjuta upp användning av alkohol och narkotika bland alla ungdomar, oberoende av deras bakgrund eller riskprofil, ett s.k. universellt inriktat arbete. Ibland talas även om primärförebyggande arbete. 19 Statens folkhälsoinstitut Policy för prevention. 7

8 De program som i idag rekommenderas för sin effektivitet är de som kopplar livskunskap med normativ utbildning. Skolbaserade förebyggande program av den typen har börjat implementeras i flera europeiska länder 20. När ett program grundar sig på socialt inflytande syftar det till att ungdomarna tar rationella beslut, står för sina åsikter och är beredda att kritisera gruppens regler. Samtidigt som programmet fokuserar på ungdomarnas engagemang i, samt avsikt att inte använda droger, livskunskap och kännedom om narkotika. Elever behöver därför även träna vissa färdigheter såsom att stå för sina åsikter genom att kritisera gruppens regler 21. Därför bör den använda metoden inkludera, exempelvis, öppna diskussioner, beslutsfattande och argumentationsträning, värderingsövningar och rollspel för att garantera effektivitet. Att involvera föräldrar i det förebyggande arbetet Föräldrarnas delaktighet betraktas som en viktig framgångsfaktor för det förebyggande arbetet i skolan. Till exempel framhävs betydelsen av att engagera föräldrar såväl i planering som i deltagandet så att de blir involverade och intresserade av det förebyggande arbetet som genomförs i skolan 22. Föräldrarna är viktiga i elevernas liv och därför anses att även de bör vara delaktiga i skolans förebyggande arbete 23. En bra samverkan mellan hemmet och skolan är avgörande för elevens personlighetsutveckling och fostran 24. Lpo-94 framhäver betydelsen av samarbetet mellan läraren och föräldrarna så att de tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Tyvärr ges inga ytterligare detaljer om hur det samarbetet skulle ske 25. Likaså kan den, om delaktighet garanteras, bidra till att ANT-undervisningen stärker samarbetet mellan skolan och familjen. Föräldrarna uppfattas många gånger av läraren som svåra att engagera och/eller för drivande. Samverkan med föräldrarna kan även uppfattas av läraren som en ytterligare arbetsbörda 26. Av den orsaken försöker en hel del lärare begränsa föräldrarnas medverkan i den ANT-förebyggande insatsen i skolan 27. Som exempel på att föräldrarna inte deltar i det förebyggande arbetet nämns i en rapport att i årskurs 9 är de engagerade endast i 12 % av skolorna a.a., s Centrum för folkhälsa 2008a, s Centrum för folkhälsa 2008, s Centrum för folkhälsa 2004, s Ferm 1993, s Bouakaz, Laid Parental involvement in school: What promotes and what hinders parental involvement in an urban school. Malmö högskola, Lärarutbildningen. 26 Ferm 1993, s Statens folkhälsoinstitut Möten med föräldrar. Om föräldrasamarbets- möjligheter. 28 a.a. 8

9 Risken att utveckla ett problembeteende anses öka när cigaretter, alkohol och droger är tillgängliga hemma och speciellt när föräldrarna finner sig i att barnen dricker alkohol. För att bidra till att förstärka skyddsfaktorerna och minska framtida problembeteendet hos barnen bör föräldrarna ha tydliga normer/positiva förväntningar i fråga om alkohol och tobak. Det rekommenderas att föräldrarna alltid skall veta vad deras barn gör, i skolan och på fritiden, och att barnens positiva handlingar uppmärksammas mer än deras negativa. Förmågan till kommunikation, struktur och tydlighet i föräldrarollen anses vara av betydelse för det framgångsrika förebyggande arbetet 29. Av den anledningen syftar vissa forskningsbaserade program, inte endast till att förebygga eller skjuta upp användning av alkohol och narkotika bland ungdomar, utan även till att förstärka föräldrarollen. Örebro Prevention Program, Föräldrastegen, Steg för Steg och Föräldrakraft är några exempel på förebyggande program som utgår ifrån att föräldrarna bör bli mer delaktiga. Programmens fokus ligger i att genom att garantera föräldrarnas delaktighet, kan man förstärka skyddsfaktorerna för barn och ungdomar. Angelägna komponenter i det förebyggande arbetet är även skolans policy. Folkhälsoinstitutet framhäver att en bra fungerande policy bör utformas av lärarna tillsammans med föräldrarna och eleverna. Det är dessa som i samarbete bör diskutera och fastställa det förebyggande arbetets mål och inriktning 30. Gemensamma och trygga spelregler inom vilka verksamheten ska bedrivas bör även bestämmas och utformas i samverkan. Samhörigheten mellan föräldrar/elever och skolan förstärks av den gemensam utformade policyn samt genom föräldrars och ungdomars delaktighet i det förebyggande arbetet i skolan. Att man agerar inom samma referensram både hemma som i skolan anses vara viktigt för ungdomarnas trygghet. Föräldrarnas delaktighet ses även som en garanti för att den förebyggande verksamheten i skolan kvalitetssäkras. 29 Statens folkhälsoinstitutets Föräldrar är viktigaste. 30 Statens folkhälsoinstitut Skolan kan förebygga. 9

10 3. Programmet Ung och Medveten I det här kapitlet beskrivs programmet Ung och Medveten. Kapitlet inleds med en översiktlig beskrivning av programmets syfte, målsättningar och dess olika faser. Därefter beskrivs programmet moment för moment. Översiktlig beskrivning av programmet Programmet har arbetats fram utifrån aktuell forskning. Följande utgångspunkter har varit vägledande vid utformningen. Arbetet bör utgå från elevernas vardag och så långt som möjligt bygga på en dialog mellan barn/ungdomar och vuxna. Relationer och existentiella frågor liksom de grundläggande värdena allas lika värde, jämställdhet och inflytande är centrala i arbetet. Undervisningen måste ske regelbundet under en lägre tid för att få effekt. Enskilda studiedagar eller temadagar är inte tillräckligt. Undervisningen ska inte enbart omfatta fakta utan bör inbegripa kognitiva metoder som t.ex. rollspel. Undervisningen bör även omfatta området kriminalitet. Arbetet med ANT bör även involvera elevernas föräldrar. (Källa: Utvecklingsplan för programmet Ung och medveten i Botkyrka ) I överensstämmelse med vad som föreslås i Lpo-94 har UoM utformats så att kunskapsområdet alkohol, tobak och andra droger integreras ämnesövergripande. Den inledande utbildningsdagen för lärarna syftar bl.a. till att stärka lärarens förutsättningar att se signaler på psykisk ohälsa hos barnen. Att garantera föräldrarnas delaktighet är en viktig målsättning för programmet. I en presentation 31 av programmet framgår att det förebyggande arbetet ses som en integrerad del i en skolas hela arbete, och bör bedrivas i en kontext där inriktningen på att minska risken för skolmisslyckanden (kunskapsmässigt och socialt) är central. Även betydelsen av att undvika skolmisslyckanden framhålls. I ett citat från alkoholkommittén beskrivs vad som kännetecknar skolor som framgångsrikt lyckas minska risken för skolmisslyckanden t.ex. aktivt ledarskap från skolledningen, tydliga instruktioner till eleverna från lärarna, återkoppling på elevernas prestationer, höga förväntningar på eleverna, en 31 Projekt: Ung och medveten i Botkyrka. Alkohol/drogförebyggande arbete i skolan. 10

11 positiv psykosocial skolmiljö, elevinflytande, bra fritidsverksamheter samt aktivt föräldraengagemang. I programmet ingår följande faser: 1. Förberedelser 2. Genomförande 3. Avslutning Förberedelser I första fasen anordnas för lärare i årskurs 5-7 en introduktion som syftar till att ge kännedom om hur det förväntas att de bör lära ut programmet till eleverna samt hur arbetet med deras föräldrar bör se ut. Fortbildningen är planerad att genomföras stegvis. Först under en förmiddag under vilken lärarna får information om själva programmet. Sedan, under en eftermiddag, tränas lärarna i metoderna som kommer att tillämpas under genomförandet. Genomförande UoM är planerat för att genomföras under en termin och vid två lektionstillfällen i veckan. Programmet har som utgångspunkt elevernas egna föreställningar om tobak, alkohol och droger och dess konsekvenser. Under de 24 tillfällen som hör till programmet är ambitionen att medverka till att eleverna reflekterar över sina tankar och värderingar. Programmet rymmer användande av olika typer av metoder och inslag där såväl kropp, känslor som intellekt involveras att söka fakta, sammanställa och presentera fakta muntligt och skriftligt, arbete enskilt och i grupp, värderingsövningar, eget skapande. Arbetet vävs in i det ordinarie skolarbetet t.ex. genom att eleverna skriver recensioner av den film som ingår i programmet, lär sig arbeta med statistik, designar brevpapper som används i en uppgift mm. I arbetet involveras även elevernas föräldrar, genom hemläxor och en föräldrakväll. Läraren rekommenderas även att ständigt informera föräldrarna om hur deras barn arbetar med UoM. Det rekommenderas att läraren antecknar sina egna reflektioner och kommentarer under hela processen. Avslutning I programmets avslutande fas anordnas en föräldrakväll. Innehållet för föräldrakvällen är värderingsövningar, att våga ta ställning till olika påstående och diskussioner, att få möjlighet att skapa nätverk med andra föräldrar samt att 11

12 ta del av barnens arbete med programmet. På så sätt vill skolan bidra till att föräldrarna blir bekanta med hur deras barn har arbetat under programmet. Avslutningsvis får eleverna vid ett lektionstillfälle utvärdera programmet. Ung och Medveten, moment för moment Att reflektera och ta ställning Programmet inriktar sig på att få eleverna att reflektera över egna tankar och värderingar kring tobak, alkohol och droger. Syftet med de första lektionerna (lektion A,B,C,D,E) är att motivera eleverna att öva vissa färdigheter såsom att kunna stå för sina åsikter likaså att, genom argumentationsträning, vara beredda att kritisera gruppens normer. Arbetet inleds med att eleverna samtalar i smågrupper om vilka funderingar de har om alkohol och narkotika. På detta sätt ges eleverna själva möjlighet att styra vad de ska lära sig. Eleverna söker sedan svar på sina frågor med hjälp av litteratur och Internet. Eleverna redovisar svaren muntligt för varandra och diskuterar. En hemläxa ingår i detta moment eleverna ska ställa öppna frågor kring alkohol och droger hemma. Syftet är att starta diskussioner i hemmet kring ämnet och väcka föräldrarnas nyfikenhet på barnens tankar. Eleven ledes av en lärare till att i diskussion med de andra eleverna presentera sina åsikter samt att motivera sitt ställningstagande. Värderingsövningar Lektion G gick ut på att eleverna, utan att diskutera med varandra, tar ställning till några påstående för att sedan förklara hur de tänkte och motivera sina svar. Råd till Claras föräldrar Under ett antal lektioner arbetar eleverna med utgångspunkt från ett brev från två fiktiva föräldrar (lektion F, H, I, L). Läraren har tagit fram statistik om droger som presenteras för eleverna (t.ex. hur mycket droger som finns, brott i samband med alkohol/droger, dödsfall i samband med droganvändning). Eleverna delas in i grupper som pratar om brevet med utgångspunkt från den kommande uppgiften: att skriva en handlingsplan för de två påhittade tonårsföräldrarna. Eleverna skriver en handlingsplan till föräldrarna hur ska man tänka som förälder, vad är bra att veta som förälder, gör det någon skillnad hur föräldrar är och vad de gör? (lektion H)) Eleverna ska därefter skriva ett brev som lugnar föräldrarna med utgångspunkt från arbetet med handlingsplanen (lektion I). Eleverna skriver enskilt ett brev till barnet i brevet vad ska hon tänka på när 12

13 hon blir tonåring? Vilka faror finns mm? (Lektion L) Detta brev är i själva verket ett brev till eleven själv som kommer delas ut till eleverna vid skolavslutningen. Film Under lektion J fick eleverna på Broängsskolan titta på en film och sedan diskutera handlingen. Olika filmer visades i olika klasser. Det gemensamma för alla filmerna var att huvudpersonen var en tonårig flicka som hamnar i svårigheter under händelser i vilka alkohol är iblandad. Andra frågeställningar som berör filmerna är mobbning, vänskap mellan kille och tjej samt tjejer sinsemellan, relationen till de vuxna, rykten samt självkänsla. Eleverna fick titta på någon av följande tre filmer: Fjorton suger som handlar om Emma, en fjortonårige tjej som byter umgänge från sin tjejkrets till sin äldre brors gäng, i vilken hon hamnar i svårigheter. Hip Hip Hora. Återigen är det en ung tjej, trettonåriga Sofi, den som råkar illa ut i filmen. Hon börjar högstadiet i en ny skola och tråkigheterna händer under en fest. Säg att du älskar mig. I fokus har vi ännu en gång en tjej, 15 årige Fatou, som mer än annat vill bli omtyckt av killarna och som en dag råkar bli våldtagen av 2 killar i sin klass. Läraren förbereder den efterföljande diskussionen med frågor kring filmen t ex Hur tror ni att tjejen känner sig, varför reagerar föräldrarna som de gör, vad skulle du göra om duv ar en vän till henne, vem är utsatt och varför mm. Följande lektion (K) görs en värderingsövning med utgångspunkt från filmen. Eleverna får även recensera filmen i grupp. Statistik om klassens ANT-vanor Lektion M, N, O. Eleverna skriver enkätfrågor till varandra som man kan göra statistik på, t ex har du druckit alkohol? Eleverna får svara anonymt på enkäten och sammanställa enkätsvaren. Enkätresultatet redovisas och eleverna diskuterar svaren. Vid ett senare tillfälle får föräldrarna ta del av denna statistik. Utvärdering av programmet Den sista lektionen (lektion S) utvärderades programmet. Eleverna får själva bedöma om de har uppnått målen med programmet. 13

14 De mål som skulle uppnås sammanfattades i fyra rubriker: Att ha inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan Att kunna använda sig av olika kunskapskällor Att kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation Att kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande Föräldrarnas medverkan under programmet Syftet med föräldramedverkan är att göra föräldrarna medvetna om sina barns tankar kring alkohol, tobak och droger och att stärka relationen mellan klassens föräldrar, och mellan föräldrar och barn. I enlighet med handledningen till lärarna bör föräldrarna bör få fortlöpande information om ANT-arbetet. Under själva programmet (lektionerna D och N) involveras föräldrarna i barnens hemläxor på följande sätt: 1) Vid lektion D går hemläxan ut på att eleverna ställer öppna frågor till sina föräldrar kring alkohol och droger. Vid nästa lektionstillfälle redovisas resultatet blev det några samtal hemma? Uppgiften syftar till att skapa intresse och nyfikenhet hos föräldrarna för barnens tankar. 2) Vid lektion N gör eleverna en egen enkätundersökning kring alkohol och droger. Svaren sammanställer de sedan (anonymt) i form av statistik. Denna statistik får föräldrarna ta del av vid ett senare tillfälle. Mot slutet av programmet bjuds föräldrarna in till ett föräldramöte. Ett viktigt syfte med kvällen är att föräldrarna får möjlighet att knyta nätverk med andra föräldrar. Föräldrarna får delta i vissa övningar, t.ex. värderingsövningar, diskussioner i smågrupper om vad föräldrar kan tänka på för att stärka sina barn inför tonåren och vad som kan vara svårt. Föräldrarna får även ta del av delar av det arbete som barnen har gjort under programmet, t.ex. statistiken om alkohol, narkotika och tobaksvanor i klassen som eleverna har gjort. De får även ta del av den handlingsplan som eleverna har gjort, får läsa alla hälsningskorten. Föräldrarna får slutligen skriva hälsningskort tillbaka till eleverna. Föräldrarnas brev delas ut i klassrummet av läraren under utvärdering av föräldrakvällen samt av hela programmet. 14

15 4. Utvärderingens upplägg Ung och Medveten är ett ANT-program som är under utveckling. Under läsåret 2006/2007 har UoM prövats i två skolor, och skolpersonal har utbildats i programmet. Som ett led i utvecklingsarbetet har en utvärdering genomförts. Syftet med utvärderingen har varit att ta tillvara erfarenheter från försöket. Utvärderingen har genomförts i nära samarbete mellan FoU-Södertörn och en projektgrupp bestående av personer från socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i Botkyrka kommun. Utvärderingen skulle inte bara ge kunskap om hur programmet har fungerat utan även ta tillvara de tankar som elever har kring ANT. Tillsammans arbetades en utvärderingsmodell fram där projektgruppen har haft en aktiv roll såväl i utformning av enkäter som insamling av material. Modellen har under arbetets gång genomgått vissa förändringar. Den slutliga modellen har bestått av följande delar: 1. En enkätundersökning med (några av de) lärare som har genomgått utbildningen i programmet UoM. Syftet är att kartlägga deras tidigare erfarenheter av arbete med ANT-frågor. Denna del av utvärderingen har genomförts av utbildningsansvarig, Johnna Gilljam, med stöd av FoU-Södertörn. 2. Lärarnas praktiska erfarenheter av programmet tas tillvara genom att lärarna för anteckningar under genomförandet av programmet. 3. En undersökning av elevers syn på alkohol och droger i samband med att de deltar i det nya ANT-programmet. Materialet i undersökningen består av elevuppgifter som ingår i programmet. 4. Undersökning av barn och föräldrar efter genomgången utbildning. Undersökningen är inriktad mot förändring i attityder och förändring i praktiskt förhållningssätt i frågor rörande tobak, alkohol och droger. Metoden har varit en enkät till eleverna och telefonintervjuer med ett antal föräldrar. (Enkäten har utformats av FoU-Södertörn tillsammans med Johnna Gilljam och Marie Christou. Intervjuerna har gjorts av FoU-Södertörn.) Denna modell har kompletterats med intervjuer med några lärare ett år efter det att de hade genomfört programmet. Intervjuerna har gjorts av FoU-Södertörn. Det insamlade materialet har därefter bearbetats och analyserats av FoU- Södertörn, som även har skrivit rapporten. I det följande beskrivs arbetet med utvärderingen mer ingående. 15

16 Datainsamling Två skolor, Skola A och Skola B, har ingått i undersökningen. I Skola A användes programmet i fem klasser (årskurs 7). Sammanlagt deltog ca 100 elever. I Skola B användes programmet i sex klasser (årskurs 7, i ett fall årskurs 6). 149 elever deltog. Utvärderingen baseras till största delen på material från den ena av de två skolorna, Skola B. I Skola A genomfördes programmet inte i sin helhet, och inte heller samlades erfarenheterna från arbetet med programmet in av skolan. Materialet från Skola B utgörs till största delen av skriftligt material som har samlats in av skolan. Dels en enkätundersökning med lärare och elever, dels de anteckningar som ett antal lärare har fört under programmets genomförande. I undersökningen ingår även några av de övningsuppgifter som ingår i programmet och fokuserar på elevers syn på alkohol och droger. För att ta tillvara några av erfarenheterna från Skola A kontaktades skolans kontaktperson under hösten Via denna har uppgifter om hur arbetet med programmet gick till kunnat samlas in, och ett antal lärare har svarat på frågor om UoM, vad som fungerade bra och vad som fungerade mindre bra, och vad som kunde ha gjorts annorlunda. Lärarenkät Under våren 2006 genomfördes utbildning i programmet Ung och medveten för lärare i södra Botkyrka. Fyra utbildningstillfällen, i form av en introduktions- och handledningsdag, genomfördes. Några av de lärare som genomförde utbildningen vid detta tillfälle har sedan använt programmet under pilotförsöket. I slutet av introduktions- och handledningsdagen genomförde utbildningsarrangörerna en enkätundersökning med de medverkande lärarna. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga lärarnas utbildning och tidigare erfarenheter av arbete med ANT-frågor innan de började arbeta med programmet. 15 lärare från A-skolan och 29 lärare från B-skolan besvarade enkäten. Resultatet av lärarenkäten redovisas i delrapporten Ung och Medveten. Sammanställning av enkäter. Elevenkät I en enkät riktad till de elever som använde programmet fick eleverna svara på frågor om UoM. I ett antal frågor ombeds de beskriva vad de har gjort eller diskuterat under olika moment. Ytterligare ett antal frågor har karaktären av bakgrundsinformation, och handlar om hur eleverna upplever relationen till läraren, klimatet i klassen, relationen till de egna föräldrarna samt föräldrars attityder till att barnen använder alkohol. Eleverna ombeds slutligen bedöma programmet ur olika aspekter. Enkäten har administrerats av lärare i klassrummet. Det är endast i Skola B som elevenkäten har använts. 147 elever 16

17 från årskurs 6 och 7 i skola B har besvarat enkäten. Tre enkäter från årskurs 7 föll bort på grund av att eleven endast svarat nonsens. Enkäten innehåller fem ja- och nej-frågor och ett antal öppna frågor där eleverna får kommentera de olika momenten i programmet. Det var ett stort antal elever, från årskurs 7, som valde att inte svara på dessa frågor. Enkätformulären innehåller även fjorton stycken Visual Analog Skalor (VAS) 32. Eleverna fick instruktioner att sätta ett kryss där det stämde bäst överens med deras uppfattningar. På den ena änden av skalan stod stämmer bra och på den andra stämmer inte alls. Svaren har tolkats med hjälp av en femgradig skala där 1 motsvarar att påståendet stämmer bra, 3 att påståendet stämmer något och 5 att påståendet inte stämmer alls. Sedan har flickornas och pojkarnas svar summerats och medelvärdet räknats ut för var och en av varje skala. Enkäten har på några ställen haft en otydlig konstruktion, vilket har lett till svårigheter vid tolkningen. Några av enkätfrågorna har karaktären av bakgrundsinformation, och handlar om hur eleverna upplever relationen till läraren, klimatet i klassen, relationen till de egna föräldrarna samt föräldrars attityder till att barnen använder alkohol. (22) Jag känner mig trygg med min lärare (23) Jag känner att min lärare ser och hör mig (24) Jag känner mig respekterad av vuxna i skolan (25) Jag känner mig trygg med mina kamrater (28) Jag känner att jag utan svårighet kan prata om alkohol och droger med mina föräldrar (29) Jag känner att jag kan uttrycka mina känslor för mina föräldrar (30) Jag känner mig sedd och hörd av mina föräldrar På grund av frågornas i placering i enkäten har det uppstått tveksamhet om hur dessa frågor och svaren på dem ska tolkas. En del av dessa frågor (22-25) är placerade i direkt anslutning till frågor som uttalat frågar efter bedömningar om hur programmet har påverkat eleverna och relationen i klassen. Detta kan eventuellt ha lett till att även dessa frågor kan ha uppfattats som frågor om förändringar efter programmet. Elevernas svar har sammanställts och tolkas för varje årskurs, såväl som för flickor och pojkar. Syftet var att kartlägga eventuella könsskillnader då de flesta studierna rapporterar att sådana skillnaderna finns, även om de är obetydliga. 32 En Visual Analog Skala (VAS) är en grafisk skattningsskala där endast skalans ändpunkter är etiketterade. Den används för att mäta individers subjektiva uppfattningar, i de här fallen, för att undersöka hur eleven själv upplevde programmet. 17

18 Svaren på de öppna frågor där eleverna får kommentera programmets olika moment redovisas i delrapporten Ung och Medveten. Sammanställning av enkäter. Svaren på övriga frågor redovisas i denna rapport. Elevuppgifter Några av elevuppgifterna som ingår i programmet UoM har ingått i undersökningen. I början av programmet får eleverna formulera frågor kring alkohol, tobak och droger, som de sedan får söka svar på via Internet och litteratur. Övningen görs för att eleverna ska ges möjlighet att styra vad de ska lära sig. Elevernas frågor har samlats in och därefter sammanställts och analyserats I rapporten redovisas vilka funderingar elever har kring alkohol, tobak och droger då undervisningen startar. I elevenkäten ombeds eleverna kommentera vad de gjorde under olika moment i UoM. Även här framkommer en del av elevernas tankar, till exempel om relationen mellan tonåring och förälder och vad det ur elevernas perspektiv innebär att bli tonåring. Denna del av elevenkäten har sammanställts och presenteras i delrapporten Ung och Medveten. Sammanställning av enkäter. Lärarnas reflektioner om programmet I samband med att programmet genomfördes uppmanades lärarna att föra anteckningar om sina reflektioner kring arbetet. Sex lärare, samtliga i Skola B, har lämnat in anteckningar. Omfattningen på anteckningarna skiljer sig åt mellan olika lärare. De flesta har skrivit kommentarer efter varje lektion, i andra fall har anteckningarna gjorts mer sporadiskt, i ytterligare något fall har reflektionerna sammanfattats efter programmets slut. Skolan har ansvarat för insamlingen av det skriftliga materialet. De ifyllda enkäterna, liksom anteckningsböcker och programmaterial, har sedan överlämnats till FoU-Södertörn som har bearbetat och analyserat materialet samt sammanställt rapporten. Intervjuer Ett år efter att programmet användes har erfarenheterna av genomförandet följts upp genom intervjuer med två lärare i Skola B, samt med den specialpedagog som också är initiativtagare till programmet. Dessa intervjuer har varit skriftliga. Utvärderaren har skickat frågorna till intervjupersonerna som sedan återsänt svaren. Detta material har under hösten 2008 kompletterats med telefonintervjuer med tio föräldrar som slumpvis har valts ut i de klasser som genomfört programmet i skola B. Erfarenheterna från Skola A har tagits tillvara med hjälp av skolans 18

19 kontaktperson för försöket, vilken har intervjuat några av de lärare som använde UoM. 19

20 5. Elever frågar om droger elevövning inom programmet För att få en uppfattning om hur elever i årsåldern kan tänka kring alkohol, narkotika och tobak samlades några klassers material från den övning i programmet där de skulle skriva ner vilka frågor och funderingar de har om dessa ämnen. I uppgiften ingår också att de ska besvara frågorna genom att söka informationen på Internet eller i tryckt material, eller i deras gemensamma samtal när frågorna har en mer normativ karaktär. Uppgiften genomförs som grupparbete, i grupper om ca 4 elever. Här redovisas frågorna från 4 klasser i en skola, tre 7:or och en 6:a. Presentation av frågematerialet genom kategorisering Frågorna kunde sorteras under några rubriker, som gör materialet överskådligt när det kommenteras. Under dessa rubriker presenteras nedan en sammanfattning av elevernas frågor. En del av rubrikerna anknyter till drogers existens i vårt liv över huvud taget. Barnen tycks se en möjlighet att få svar från vuxenvärlden på dessa funderingar. Sådana rubriker benämns här Existentiella frågor, livsstilsfrågor, droger i samhället m.fl. Andra rubriker sammanfattar frågor som står nära barnen på så sätt att de undrar över varför ungdomar, personer i deras egen ålder, kan attraheras av droger. De flesta frågorna som eleverna formulerade är av teknisk, eller kanske biologisk, karaktär. De undrar över hur man framställer olika droger, vad som finns i alkoholhaltiga drycker utöver alkoholen, och hur kroppen påverkas av droger. Här kan man tänka sig att barnen faktiskt uttrycker ett seriöst behov av kunskap om hur droger fungerar. Men deras uppgift var också att besvara de frågor de formulerade så kan man också tänka sig att det är frågor som är enklast att besvara genom tillgängliga källor. De besvaras genom fakta från uppslagsboken eller Internet. Slutligen handlade en del av barnens frågor om pengar. De vet att droger kostar pengar, men hur mycket, och vilka droger kostar mest? Existentiella frågor En del frågor som barnen formulerade kan ses som existentiella i den meningen att de anknyter till den stora frågan varför droger finns i vårt liv över huvud 20

21 taget. Barnen undrar Varför finns droger?, Varför dricker man?, Varför är det så många ungdomar som börjar dricka? När frågan ställs: Varför tog vi hit droger till Sverige? ligger det också nära till hands att tolka de existentiella frågorna som ett ifrågasättande av vuxenvärldens omdöme: varför krånglar ni till ungdomars liv genom att föra in droger och göra dem tillgängliga för oss? Barnen ställer vuxenvärlden till svars. Livsstilsfrågor vad är vitsen med droger i vår tillvaro? Nära de existentiella frågorna ligger de som kan kategoriseras under rubriken Droger och livsstil. Varför tar så många kändisar överdos? frågar en grupp elever. En annan grupp undrar hur man påverkas av droger, hur livet förändras när man använder droger, och ytterligare en undrar över genus och droger: Är det vanligast att killar eller tjejer använder droger? Man försöker också förstå fenomenet genom frågan om det är gott med alkohol. Kan det vara detta som motiverar den stora konsumtionen? Slutligen undrar en grupp varför ungdomar dricker tidigare nu än tidigare generationer, vad är det som hänt? Droger i det sociala livet Några grupper av elever funderar också över drogernas funktion och samband med det sociala livet. De undrar om droger behövs i umgänget människor emellan, inte minst ungdomar emellan. Frågor om droger som belyser dessas funktion i umgänget med andra handlar dels om hur man får tag i droger, vem handlar man av och hur visar man att man är intresserad av att köpa droger, dels om betydelsen av att vara påverkad av droger när man umgås. Är det coolt att använda droger? undrar en grupp barn. För att försöka reda i om det finns någon rationalitet i droganvändning undrar också några elever: Finns det något positivt med droger? Droger och samhället Till rubriken Droger och samhället har förts många frågor på temat hur vanligt det är med droger, vilken drog som är vanligast och hur länge droger har funnits i Sverige. Eleverna undrar också hur mycket alkohol svenskar dricker per år och hur många svenskar som dör av alkohol årligen. En annan fråga är vilka lagar och regler som droger, droganvändning och försäljning är omgärdad med. Droger och kriminalitet En underrubrik till Droger och samhället sammanfattar frågor som kan kategoriseras under Droger och kriminalitet. Här undrar eleverna varför droger är kriminaliserade, om åldersgränser för att få köpa alkohol och hur aktiv polisen 21

22 är för att få tag på droganvändare och langare. Vilka straff langning till minderåriga kan rendera är också något barnen frågar om. Droger i min egen ålder Är droger vanliga i 13-årsåldern? Är det lätt att få tag i droger i vår ålder?, är exempel på frågor som barnen ställer när de funderar över hur representativa de själva är i den egna relationen till droger. Är det egentligen så att de undrar: Är jag representativ för min ålder när det gäller relationen till droger? Hur droger fungerar hur många promille har man i kroppen när man druckit 6 öl? De många frågorna av teknisk natur, eller kanske de kan kallas biologiska frågor, handlar ofta om hur farliga droger är, och på vilket sätt de är farliga att använda, dvs hur mycket alkohol kan man dricka utan att bli full, hur mycket alkohol kan man dricka varje dag utan att få skador i kroppen, hur mycket cigaretter kan man röka per dag innan man får lungcancer. Sammanfattningsvis verkar eleverna undra över hur mycket kroppen tål och hur den påverkas. Ett annat frågeområde under rubriken hur droger fungerar är den kemiska sammansättningen av olika droger, som t.ex. Vad är droger gjorda av?, Hur många vindruvor går det åt till en flaska vin?, Vad är alkohol egentligen?, Vad innehåller öl förutom alkohol? Ett ytterligare frågeområde som rör drogers funktion handlar om drogers påverkan på hälsan, ofta har frågorna anknytning till utseendet. Man undrar över drogers samband med t.ex. övervikt, dålig kondition. Direkt tilltal Elevernas uppgift var att ställa frågor om droger, men också att besvara frågorna. Då ligger till nära till hands att förvänta sig att frågorna skulle illustrera nyfikenhet på kamraternas erfarenheter av att pröva droger. Men någon sådan nyfikenhet kunde inte avläsas i frågorna. Endast ett fåtal grupper ställde frågor med direkt tilltal, som Har du rökt?, Har du druckit alkohol?, Har du knarkat? Att eleverna inte faller mer för frestelsen att fråga ut sina kamrater om eventuella erfarenheter inom drogområdet kan förstås ha att göra med att man redan har bra koll på varandra inom detta område. Alla vet vem som varit full, vem som röker etc. Elevernas svar i sammanfattning I denna övning inom programmet uppmanas läraren i manualen att föreslå litteratur och websidor som kan vara till hjälp för eleverna när de ska söka svar på de frågor de formulerat. Särskilt när det gäller de många frågorna av biologisk 22

23 karaktär, faktafrågor om hur droger påverkar individen, har också många svar uppslagsbokskaraktär, dvs. texterna är tagna ur en skriftlig källa. Men också de frågor som rymmer normer och värderingar har fått svar. Här syns barnens egna formuleringar. Det handlar om frågor under rubrikerna Existentiella frågor, livsstilsfrågor, droger och samhället m.fl. Ämnet kan uppmuntra en del elever till skämtsamhet i syfte att få litet uppmärksamhet. Men det finns inte så mycket sådant i barnens svar, de flesta svar är i stället eftertänksamma och seriösa. Även om en del tuffa kommentarer förekommer, liksom en viss ironi här och var, speglar de flesta svar ett seriöst sökande efter att förstå och förklara. I lärarkommentarerna till elevernas arbetsinsats framkommer detsamma, deras omdömen är att eleverna tog uppgiften på allvar. Även om något flams förekom i någon av klasserna. 23

24 6. Lärarnas erfarenheter av Ung och Medveten I det här kapitlet redovisas lärarnas erfarenheterna av försöket med att använda Ung och Medveten i det ANT-förebyggande arbetet. Två skolor ingick i undersökningen, här kallade Skola A och Skola B. Skola A I Skola A användes programmet i fem klasser, varav tre årskurs 7 och två årskurs 6. En av klasserna använde programmet under läsåret 2005/2006, de övriga läsåret 2006/2007. Ingen av lärarna i Skola A har genomfört programmet i dess helhet. Tre av lärarna har följt programmet under fem lektioner (ca en månad). Två har gjort enstaka övningar som de tyckte passade klassen. Lärarna har inte fört anteckningar under arbetet med programmet och elevenkäten har inte använts i klasserna. Av det skälet har det inte funnits något skriftligt material att analysera från skolan. Hösten 2008 togs kontakt med skolan för att ta tillvara några av erfarenheterna från arbetet med UoM. Detta gjordes med hjälp av skolans kontaktperson för UoM som samlade in uppgifter om hur arbetet med programmet gick till, och intervjuade ett antal lärare om UoM. Frågorna var: Vilka delar av programmet har fungerat bra och vilka har fungerat mindre bra? Hur informerades föräldrarna om UoM? Vad hade kunnat göras annorlunda? Resultatet presenteras här. Tre av de fem lärare som använde programmet hade gått utbildningen i programmet. Samtliga anger tidsbrist som en negativ faktor. Materialet upplevdes som allt för omfattande, vilket var den främsta anledningen till att de inte fullföljde programmet. "Övningarna verkar genomtänkta, men eleverna var inte riktigt med på banan vid genomförandet", kommenterar en av lärarna programmet. "Drogsnurran var bra att ha diskussioner runt omkring. Uppgiften när man skulle fråga föräldrarna om droger gick också bra", säger en annan lärare. Föräldrarna informerades om arbetet med programmet via veckomail av fyra av lärarna. Den femte läraren informerade inte alls föräldrarna. Lärarna tillfrågades om vad de anser kunde ha gjorts annorlunda. Följande synpunkter framkom: 24

25 Skola B Materialet kunde ha varit mindre omfattande Någon utifrån skulle kunna driva hela programmet med aktiviteter De lärare som inte hade utbildats i programmet skulle ha fått en introduktion Mer samarbete kring genomförandet. Istället för att som nu var och en arbetade för sig skulle varje arbetslag ha satt sig ner och planerat genomförandet I och med att skolan tackade ja till att medverka i försöket så skulle skolledningen ha förankrat programmet mer hos pedagogerna I Skola B använde sex klasser programmet. I fem klasser, samtliga årskurs 7, genomfördes programmet i sin helhet, och en klass (årskurs 6) genomförde en del av programmet. Sammanlagt deltog 149 elever. Lärarnas erfarenheter av programmet har tillvaratagits genom de anteckningar som de har gjort under arbetets gång. Våren 2008 har två lärare intervjuats skriftligt om sina erfarenheter av programmet. Dessa intervjuer gjordes ett år efter programmets genomförande. I sina anteckningsböcker kommenterar lärarna programmet lektion för lektion. I tabellen nedan har lärarnas kommentarer om hur de olika övningarna tas emot av eleverna sammanfattats och sammanställts, lektion för lektion. LEKTION LÄRARENS KOMMENTARER OM ELEVERNA A Medverkar bra (Åk 5-6) Har många bra tankar/funderingar (Åk 6) Tyckte att diskussionen var styrd. Har olika åsikter om alkohol (Åk 7:2) Har bestämda åsikter/lyssnar på varandra/hade svårt att kommentera andras åsikter (Åk 7(3)) Har sunda tankar om alkohol/är relativt medvetna (Åk 7:4) B Har svårt att fråga (Åk 5-6) Visste precis vad de tyckte (Åk 6) Var omotiverade, har använt samma material förra året (Åk 7:2) Arbetade väldig bra i grupper (Åk 7:4) C/D Har bra diskussioner Är nyfikna och vill veta mer (Åk 5-6) Jobbat seriöst/föräldrarna tog emot läxan bra (Åk 6) 25

26 Var omotiverade (har använt samma material förra året) (Åk 7:2) E Några pratar/några helt tysta (Åk 5-6) Är ganska medvetna/kan mer (Åk 6) Var ointresserade i början men de deltog sedan i diskussionen (Åk 7:2) Vågade inte/glömde fråga sina föräldrar (Åk 7:3) Har inte frågat hemma om alkohol och tobak (Åk 7:4) F Vill prata och tycka (Åk 5-6) Var intresserade/ville veta mer. Ger idéer och tips (Åk 7:1) Är väl medvetna (Åk 7:3) Visade förvåning över statistiken (Åk 7:4) G Älskar värderingsövningar. Vill tänka/tycka till (Åk 5-6) Vågar ta ställning (Åk 6) Hade åsikter som de vågade stå för/några följde grupptrycket/kunde inte motivera sina åsikter (Åk 7:3) Verkade tycka att det var kul med värderingsövningen (Åk 7:4) H/I Hade många kloka ord och tankar (Åk 6) Diskuterade bra och sade kloka saker. Hade svårt att formulera ner tankarna (Åk 7:2) Vill ha regler (Åk 7:3) Var mycket duktiga/kom med bra och konkreta tips (Åk 7:4) J Hade bra tankar/diskussioner (Åk 6) Vissa pratar/andra tysta (Åk 7:1) Behöver diskutera mera om genusperspektivet om roller (Åk 7:3) Diskuterade bra (Åk 7:4) K Hade bra argument/lyssnade på andras åsikter (Åk 7:1) Var duktiga på att ta ställning (Åk 7:4) Lärarnas anteckningar ger intryck av att eleverna ofta har varit intresserade av övningarna och att övningarna har gett upphov till många intressanta diskussioner. Flera lärare kommenterar att eleverna är mycket intresserade av varandras tankar och erfarenheter när det gäller främst alkohol och tobak. Värderingsövningarna ser ut att tilltala eleverna i de flesta klasser. Även filmvisningen med efterföljande diskussioner har varit ett uppskattat inslag. Lärarna ser ut att ha haft störst problem med hemuppgiften där eleverna ska prata om alkohol, tobak och droger med sina föräldrar. Men i två av klasserna, årskurs 6, har eleverna haft bra samtal med sina föräldrar. I en annan klass hade eleverna frågat sina föräldrar om tobak men inte om alkohol. 26