Utvärdering av Ung och Medveten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Ung och Medveten"

Transkript

1 FoU-Södertörns skriftserie nr 71/09 Utvärdering av Ung och Medveten ett program för alkohol- narkotika och tobaksförebyggande arbete i Botkyrka kommun Delrapport 2: Sammanställning av enkäter och övningar Claudia Garcia

2 FÖRORD ENKÄTUNDERSÖKNING AV LÄRARES ERFARENHETER AV ANT- UNDERVISNING... 5 GRUNDMATERIAL... 5 EN BESKRIVNING AV LÄRARNA... 6 OM EN BRA ANT-UNDERVISNING LÄRARNAS REFLEKTIONER ENKÄT TILL ELEVER PÅ SKOLA B GRUNDMATERIAL EN ÖVERSIKT ÖVER SAMMANSTÄLLNINGEN HUR PROGRAMMETS OLIKA DELAR UPPLEVDES MER OM FÖRÄLDRARNA HUR ELEVERNA SJÄLVA UTVÄRDERAR PROGRAMMET ANALYS AV EN ELEVÖVNING GRUNDMATERIAL

3 Förord I ett samarbete mellan socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i Botkyrka prövas ett pedagogiskt program för ANT 1 -undervisningen i kommunen, Ung och Medveten (i fortsättningen kallad UoM). Programmet har utarbetats av Johnna Gilljam, specialpedagog, och Marie Christou, områdessekreterare, båda verksamma i Botkyrka kommun. Målgruppen för programmet är skolledning, pedagoger, elevvårdsteam, annan skolpersonal samt elever och föräldrar på grundskolorna i Södra Botkyrka. Ambitionen är att programmet ska komma till användning på samtliga grundskolor i Tumba och Tullinge. I detta utvecklingsarbete ingår även att lärare utbildas i programmet. Ett mål är att pedagoger utbildade i programmet ska finnas på alla högstadieskolor i södra Botkyrka. Under våren 2006 genomfördes utbildning i programmet. Fyra utbildningstillfällen, i form av en introduktions- och handledningsdag, genomfördes 2. Under läsåret 2006/2007 använde två skolor programmet på försök 3. Socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen och FoU-Södertörn har tillsammans utvärderat detta försök. Lärares, elevers och föräldrars erfarenheter av programmet har stått i fokus för utvärderingen. Ambitionen har varit att utvärderingen ska genomföras i nära samarbete med projektgruppen. Tillsammans arbetades en utvärderingsmodell fram där projektgruppen har haft en aktiv roll såväl i utformning av enkäter som insamling av material. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats av FoU-Södertörn, som även har ansvarat för den skriftliga rapporteringen av utvärderingen. Den här delrapporten, som är en första sammanställning och analys av det skriftliga materialet, har sammanställts av Claudia Garcia. Sammanställningen omfattar Enkäten till några av de lärare som har deltagit i utbildningen i UoM Enkäten till eleverna i en av de skolor som har använt UoM De anteckningar som lärare i en av de två skolorna som har använt UoM har fört under genomförandet av programmet 1 ANT står för Alkohol, Narkotika och Tobak. 2 Lärare har även utbildats under Totalt har 130 lärare genomgått utbildningen. 3 I den ena av dessa skolor har programmet använts även under läsåret 2007/2008. Ytterligare två skolor har använt programmet under läsåret 2007/2008. Dessa har inte ingått i utvärderingen. 3

4 En sammanställning av svaren från en av de elevuppgifter som ingår i programmet Inför publiceringen har rapporten redigerats språkligt och var och en av de olika delarna har försetts med en introducerande text. Redigeringen har gjorts av Åsa Bringlöv vid FoU-Södertörn. 4

5 1. Enkätundersökning av lärares erfarenheter av ANT-undervisning Under våren 2006 genomfördes utbildning i programmet Ung och medveten för lärare i södra Botkyrka. Fyra utbildningstillfällen, i form av en introduktionsoch handledningsdag, genomfördes 4. I slutet av introduktions- och handledningsdagen genomförde utbildningsarrangörerna en enkätundersökning med de medverkande lärarna. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga lärarnas utbildning och tidigare erfarenheter av arbete med ANT-frågor innan de arbetade med programmet. Enkäten har utformats av Johnna Gilljam med stöd av personal på FoU-Södertörn. FoU-Södertörn har bearbetat och tolkat enkäterna. En faktor som troligtvis har påverkat resultatet av enkäten är att lärarna från de två skolorna har representerat olika ämnen. Från Skola A deltar i högre utsträckning lärare i ämnen som traditionellt brukar beröras av ANTundervisning än från Skola B. Lärarna från Skola B undervisar i stor utsträckning i ämnen som språk, matematik, media eller annat. Grundmaterial Grundmaterialet utgörs av en enkät som fyllts i av lärare som deltog i utbildning i UoM våren Lärare från två skolor, i rapporten kallade Skola A och Skola B, deltog. 15 respektive 29 lärare besvarade enkäten 5. Enkäten. Den enkät som används innehåller både öppna och slutna frågor, samt 4 VAS skalor. Enkätens syfte är att undersöka lärarens arbete med ANT. Ytterligare en synpunkt: Personligen kan jag tycka att det vore intressant att få veta kön på dem som besvarade enkäten. Att använda ett genusperspektiv för att sammanställa information och tolka resultatet skulle, i mitt tycke, ha varit intressant. Metod Sammanställning. Svaren på de slutna frågorna har bearbetats med Excel för var och en av de undersökta skolorna samt gemensamt för båda. Resultatet presenteras i antal/procent under två övergripande temaområden: En beskrivning av lärarna och Om arbetet med ANT. Informationen presenteras även i form av diagram eller tabell. 4 Lärare har även utbildats under Totalt har 130 lärare genomgått utbildningen. 5 Inget enkätformulär föll bort. Det fanns däremot vissa frågor som inte besvarades. De ofullständiga formulären påverkar dock inte kartläggningen av lärares bakgrund samt praktiska erfarenhet av tidigare ANT-undervisning. 5

6 Svaren på de öppna frågorna klassificeras och diskuteras under rubriken Lärarnas tidigare utbildning i förebyggande arbete och Om en bra ANTundervisning. Information presenteras ordnade efter de grundtankarna som hanteras. VAS-skalor. 6 För att utvärdera lärarnas egen uppfattning om sitt arbete med ANT användes i enkäten fyra VAS skalor i vilka lärarna skulle sätta ett kryss som visade ungefärligt hur de uppfattade betydelsen av, samt grad av svårighet, med ANT-undervisning. En VAS skala är ett kontinuum som tydliggör att uppfattningen inte handlar om antingen eller. Krysset omvandlas senare till en siffra som med hjälp av en skala (1-5 i det här fallet) tillåter att lärarnas självuppskattade perceptioner utvärderas och tolkas under rubriken Om hur lärarna uppskattar sitt arbete med ANT. Svaren presenteras i form av medelvärde. Svårigheter. Det visade sig svårt att utvärdera lärarnas uppfattning genom att omvandla deras kryss till en siffra som kunde värderas. Det som förhindrade användning av VAS-skalan var att ett stort antal lärare i Skola B inte svarade alls. Endast vissa av dem satte ett kryss i frågan om de svårigheter de upplevde i sin ANT-undervisning. En anledning till detta kan vara att två nästan liknande alternativ ( lätt/svårt okomplicerat/komplicerat ) erbjöds. Detta kan vara ett motiv till att de flesta lärarna hoppade över frågan (tolkades kanske den som lite krånglig?) samt till att frågan i något enstaka fall besvarades motsägelsefullt. För att utvärdera lärarnas uppskattning av sitt ANT-arbete har jag bestämt mig för att tolka endast tre av de fyra VAS skalorna, dvs. den som jag anser vara fördubblad har tagits bort. En beskrivning av lärarna Av de 29 tillfrågade svarar 21 lärare på Skola B att de har lärarbehörighet (72,4 %) samt 8 (24,1 %) att de inte har det. 7 av de sistnämnda har någon annan utbildning. En svarar inte alls på frågan. De 7 lärarna som inte är behöriga är indelade enligt följande: 4 har någon typ av högskoleutbildning alt. Högskolepoäng 1 är utbildad som textillärare 3 säger att de har någon typ av utbildning men anger inte vilken. Samtliga lärare undervisar i högstadiet, 12 av dem undervisar även i mellanstadiet. 3 lärare svarar inte alls. På Skola A svarar 14 (93,3 %) av de 15 tillfrågade lärarna att de är behöriga och en (6,7 %) av han/hon har en annan typ av utbildning (ledarskap). Av de 14 som är behöriga är 2 gymnasielärare och 8 grundskolelärare. 2 har inte svarat alls på frågan. De flesta lärarna undervisar i årskurs 6 och/eller i högstadiet. 6 VAS, Visual Analog Skala, är en grafisk skattningsskala där endast skalans ändpunkter är etiketterade. VAS-skalan används traditionellt för skattning av smärta och hälsa men kan även användas för att mäta individers subjektiva uppfattningar. 6

7 Gällande frågan om tidigare utbildning i förebyggande arbete svarar 7 lärare från Skola B inte alls på frågan. Av de resterande lärarna är den näst största gruppen, alltså 6 lärare, som inte har någon typ av utbildning i förebyggande arbete. Däremot svarar alla lärarna från Skola A på frågan. Det svar som sexton lärare från Skola B samt 15 från Skola A ger presenteras nedan i tabellform urskild efter skola. Skola B Livskunskap Mobbing Föreläsning Föreläsning/Arbete/Utbildning Sex och samlevnad Lärarutbildning Psykosocialt arbete/föreläsningar Alkohol/Drogterapeut 1års tolvstegsmodellen Erfarenhet/Kunskap Egna studier Skola A Livskunskap LAFA utbildning Lärarerfarenhet Genomtänkt material anpassad till barn/ungdomar Utbildning på LHS Diskussioner med kollegor Mobbing Projekt med pengar från Folkhälsoinstitutet Lärarutbildning/Fortbildning Kurs om arbetssätt i Botkyrka Om arbetet med ANT 4 lärare på Skola B svarar att de har undervisat med ANT det senaste läsåret på den skola de är nu medan 25 lärare inte har gjort det. 10 lärare svarar att de tidigare arbetade med ANT-undervisning i en annan skola medan 18 lärare 7 inte har gjort det. En lärare svarar vet ej på frågan. Frågan har besvarats på följande sätt av lärarna på Skola A: 10 stycken har arbetat med ANT undervisning i skolan och 9 lärare har även arbetat tidigare med ANT undervisning i annan skola medan 5 lärare inte hade gjort det. 6 lärare har inte arbetat alls med ANT i nuvarande skolan. Lärarnas svar visas i procent i nästa tabell. 7 En stor del av dessa lärare undervisade i språk, matematik, media eller annat, dvs ämnen som traditionellt inte undervisar i ANT, reds. anm. 7

8 B-SKOLANS LÄRARE OM TIDIGARE ANT- ARBETE I DEN SKOLAN A-SKOLANS LÄRARE OM TIDIGARE ANT- ARBETE I DEN SKOLAN B-SKOLANS LÄRARE OM TIDIGARE ANT- ARBETE I ANNAN SKOLA A-SKOLANS LÄRARENA OM TIDIGARE ANT- ARBETE I ANNAN SKOLA Ja 13,8 % 66,7 % 34,5 % 60 % Nej 86,2 % 33,3 % 62,1 % 40 % Vet 3,4 % Ej Lämplig årskurs för arbete med ANT På frågan om när man skall börja arbeta med ANT verkar det som om de flesta lärare på Skola B anser det vara lämpligast att börja med undervisningen mellan årskurs 5 och 7. Största antalet (14 stycken) anser dock att det är i sexan som man skall göra det. En lärare på Skola A svarar att han/hon anser att ANT-undervisning skall börja i årskurs 4 medan 5 andra tycker att den skall börja i årskurs 5 och 10 att de är lämpligaste i årskurs 6. Mall för arbetet med ANT På frågan om det finns någon mall för att arbeta med ANT-undervisning på Skola B svarar 15 stycken att det finns det medan de 14 resterande lärarna delas i två grupper, 7 lärare svarar att det inte finns någon mall medan de sista 7 lärarna svarar att de inte vet om det finns någon mall. 10 lärare på Skola A svarar att det finns en mall i skolan för ANT-arbete, 1 att det inte gör det och 4 att de inte vet om det finns. Resultat visas i procent i diagrammet nedan: Om det finns en mall för att arbeta med ANT 25% vet JA NEJ 57% 18% 8

9 Material På frågan om det finns lärarmaterial tillgänglig om ämnet i svarar 16 lärare på Skola B att de inte vet om det finns det, 9 lärare svarar att det finns material medan 3 lärare svarar att det inte finns material. Motsvarande svararen på Skola A är: 13 lärare svarar att det finns material, 1 att det inte gör det och 1 att han/hon inte vet. Lärarnas svar visas i procent i diagrammet nedan: Om det finns material 9% VET EJ 23% NEJ JA 68% Utrymmet för att arbeta med ANT På Skola B anser 24 lärare att det finns utrymme i skolan för ANT-undervisning medan 5 lärare säger att de inte vet om det gör det. På Skola A svarar 13 lärare jakande medan 1 svarar att hon inte vet om det finns utrymme för förebyggande undervisning och en sista lärare svarar att det inte gör det. Lärarnas gemensamma uppfattning om eventuellt utrymme för ANTundervisning i skolan visas i procent i diagrammet nedan. 9

10 Om utrymme för ANT-undervisning 2% 14% JA Nej Vet ej 84% Arbetssätt med ANT Sättet på vilket lärarna i båda skolorna föredrar att undervisa med ANT avspeglas i tabellen nedan. Viktigt att förklara här är att lärarna i denna fråga fick kryssa i flera svarsalternativ vilket de flesta också har gjort. Detta betyder att lärarna använder olika undervisningssätt i sitt arbete med ANT. De undervisningssätt som markerades flest gånger på Skola B var enstaka lektioner följt av temaveckor. Därefter kom föräldramöten med ANT-uppgifter (3), föreläsningar med föräldrar (2) eller med elever (4). En lärare ger ytterligare ett eget förslag: Att anordna diskussioner eller att jobba med projektarbete. På Skola A var det arbetssätt som kryssades mest (10) föräldramöte med ANTuppgifter följt av temaveckor (10), enstaka lektioner (8), föreläsningar med elever (8) och föreläsningar med föräldrar. Som förslag anges att dialog med elever kan anordnas eller att ANT skall sättas i större sammanhang. 10

11 Arbetssätt med ANT 40.0% 35.0% 30.0% 25.0% 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% enstaka lektioner tema veckor föräldramöte med ANT föreläsning med föräldrar föreläsningar med elever Planering I den här frågan gavs möjlighet att ange flera alternativ. De alternativen som angavs mest av lärarna sammanställts i tabellen nedan. SKOLA B SKOLA A TOTALT LPO Kursplan Skolledning Intresse Material Elevgrupper Lärarna som har kryssat annat är dock inte inkluderade. I ett fall anges att det som styr är tid samt förberedande inför livet (Skola B). I ett annat sägs vara behovet samt arbetslaget och fortbildning samt, i ett tredje fall, tycks att eleverna får ibland styra (Skola A). Om en bra ANT-undervisning Med ett enda undantag svarar alla lärarna på Skola B på frågan om vad som skulle behövas för att utföra en bra ANT-undervisning. Nästan hälften av de tillfrågade svarar att det som fordras är kunskap. Med detta menas: Sakkunskap Kunskap om hur det påverkar kroppen Kunskap om ämne, biokemiska fakta om de sociala och samhälleliga aspekterna av det hela Fakta om olika föreställningar 11

12 Lärarna bedömer även att intresse samt att bra förutsättningar kommer att krävas för att arbeta med ANT. Med bra förutsättningar menas: utbildning, material och stöd/hjälp. Vissa påpekar vidare att det också krävs en bra kännedom om vad det innebär att vara ung i dagens miljö samt att man inte skall vara fördömande. Att utföra en bra ANT-undervisning kopplas även till ledares personliga egenskaper. Den fullkomliga ANT-ledaren är: Lyhörd Idé värderande Delaktig Bra i sin roll Trovärdig Erfaren Trygg i sin roll Dessutom anser lärarna att ledaren skall ha: En sund och öppen inställning till ämnet Kompetens Medvetenhet Förståelse Öppet sinne Tålamod Kunskap om vad man själv står för och varför Om vad som behövs för att en bra ANT-undervisning garanteras nämns: Förberedande diskussioner mellan kollegor Bra samarbete med föräldrarna samt deras stöd Bra kännedom om eleverna Elevernas förtroende Rådgivning Vägledning Specifikt stöd Vidare tycker även vissa att det som behövs är stöd (i form av material eller fakta om olika föreställningar samt att diskussionsforum anordnas). En av dem ger till och med ett tips: Filmen Livets hårda skola kan användas som stödmaterial. Endast 4 av 29 tillfrågade ger övriga synpunkter. En av dem anser att det behövs Ett samarbete mellan olika ämnen samt att ANT-undervisningen är lättare att genomföra på högstadiet. En annan anser att ANT-material är väl genomarbetat och att hon kan tänka sig att testa det i andra årskurser. Den tredje anser att ANT- 12

13 undervisning är jätteviktigt och ber om mer sådant medan den fjärde skriver endast mycket intressant. På Skola A svarar alla femton lärare på frågan om vad som behövs för att genomföra en bra ANT-undervisning. Ingen av dem ger dock övriga synpunkter. Det flesta lärare anser att de behöver bra material, med detta menas: Film Böcker Diskussionsfrågor Föreläsningsmaterial Program som löper över lång tid och som är strukturerad med olika svårighetsgrad samt evidensbaserat En plan för undervisning Det påpekas även att läraren bör: Tänka över syftet och mål för undervisning Ha aktuell information om skolområdet Ha uppdaterade baskunskaper Ha adekvat utbildning Visa intresse Vara ständigt uppdaterad av elevers vanor Lyssna på eleverna Andra faktorer som kan påverka undervisning är Tid Samarbete med kollegor Hur lärarna bedömer sitt arbete med ANT I enkäten gavs lärarna möjlighet att värdera sitt arbete med ANT genom att markera ett kryss på fyra VAS-skalor för att på ett ungefär ge sin bedömning. I den första VAS-skalan fick lärarna instruktioner att sätta ett kryss där det bäst stämde överens med deras uppfattning om programmets svårighetsgrad. Lärarna på de båda skolorna bedömdes svårigheten ligga på 3 i en femgradskala i vilken 1 värderas som lätt och 5 som svårt. Min tolkning är att lärarna upplever någon grad av svårighet med sitt ANT-arbete. Vi får dock inte glömma att en VAS-skala används för att mäta individens subjektiva uppfattning vid en viss tidpunkt. Är detta tillfälle i början av kursen kan resultaten peka åt en riktning medan, om kursen är i sitt slutskede kan resultatet mycket väl se annorlunda ut. 13

14 För att vara säker på att det resultat som här presenteras är tillförlitligt anser jag att man måste få veta tidpunkten då enkäten fylldes i. En rekommendation för följande studier är att använda VAS-skalorna såväl i början som i slutet av undervisning då en VAS-skala är väldigt effektiv för att bedöma en förändringsprocess. Den andra VAS-skalan handlade om hur intressant lärarna anser att ANTarbetet är. På Skola B blev frågan skattad till 1.4 medan frågan på Skola A uppnått ett värde av 1.7. I båda fallen kan sägas att lärarna uppskattar arbetet med ANT som ganska intressant. I den tredje och sista VAS-skalan skulle lärarna bedöma hur betydelsefullt de uppfattar ANT-undervisningen, på en skala där 1 står för mycket viktigt och 5 står för oviktigt. Lärarna på Skola B skattade betydelse av arbetet till 1.4 medan i Skola A skattade den till 1.1. Min tolkning av resultat är att båda grupperna i princip ansåg att arbetet är väldigt viktigt. Det måste dock påpekas att det finns en liten skillnad mellan skolorna när betydelsen av arbetet uppskattas. ANT-undervisning anses vara viktigare på Skola A än på Skola B, medan den anses vara intressantare på Skola B än på Skola A. Jag vill avsluta med att påpeka att det i den första VAS-skalan framkommer att lärarna upplever någon form av problem med sitt ANT arbete. Då det i enkäten inte finns några följdfrågor gällande detta vore det önskvärt att kompletterande information samlades in. Att veta i detalj vilka svårigheter som ANT undervisningen medför är viktigt för det fortsatta arbetet. 14

15 2. Lärarnas reflektioner Lärarna vid en av de två skolor som deltog i försöket, skola B, har fört anteckningar under genomförandet av programmet. Anteckningarna har lämnats till FoU-Södertörn som har sammanställt materialet. Här presenteras en första sammanställning och analys av lärarnas reflektioner. Lärarnas erfarenheter presenteras var för sig, utifrån deras reflektioner om eleverna och om föräldramedverkan. Lärare A ( årskurs 5-6) : Började arbetet med en blandad klass, årskurs 5 och 6, men bestämmer sig för att dela elever i olika grupper inför fortsätt arbete. Anser att eleverna: Medverkar bra (lektion A) Har svårt att fråga (Lektion B) Har bra diskussioner (Lektion C/D) Är nyfikna och vill veta mer (lektion C/D) Några pratar/några helt tysta (Lektion E) Vill prata och tycka (Lektion F) Älskar värderingsövningar (Lektion G) Vill tänka/tycka till (lektion G) Om föräldramedverkan: Blir orolig över att 2 föräldrar ska vara med sina barn hela dagen i skolan. Lärare B (årskurs 6): Anser att eleverna: Har många bra tankar/funderingar (Lektion A) Visste precis vad de tyckte (Lektion B) Jobbat seriöst/föräldrarna tog emot läxan bra (Lektion C/D) Är ganska medvetna/kan mer (Lektion E) Vågar ta ställning (Lektion G) Hade många kloka ord och tankar (Lektion H/I) Hade bra tankar/diskussioner (Lektion J) Om föräldrakvällen: 15

16 Endast 2 av 24 föräldrar kom, det förekom en bra diskussion med en av dem men inte med den andra. Lärare C (årskurs 7): Anser att eleverna: Var intresserade/ville veta mer (Lektion F) Ger idéer och tips (Lektion F) Vissa pratar/andra tysta (Lektion J) Hade bra argument/lyssnade på andras åsikter (Lektion K) Lärare D (årskurs 7): Anser att eleverna: Tyckte att diskussionen var styrd (Lektion A) Har olika åsikter om alkohol (lektion A) Var omotiverade, har använt samma material förra året (Lektion B) Var omotiverade (Lektion C/D) Var ointresserade i början men att de sedan deltog i diskussionen (Lektion E) Diskuterade bra och sade kloka saker (Lektion H/I) Hade svårt att formulera ner tankarna (Lektion H/I) Om föräldrakvällen tycker läraren att: Föräldrarnas bild och svar överensstämde med elevernas (Lektion Q) Läraren E (årskurs 7): Anser att eleverna: Har bestämda åsikter/lyssnar på varandra/hade svårt att kommentera de andras åsikter (Lektion A) Vågade inte/glömde fråga sina föräldrar (Lektion E) Är väl medvetna (Lektion F) Hade åsikter som de vågade stå för/några följde grupptrycket/kunde inte motivera sina åsikter (Lektion G) Vill ha regler (Lektion H/I) Behöver diskutera mera om genusperspektivet om roller (Lektion J) Var intresserade av uppgiften/diskuterade/frågade Läraren F (årskurs 7): Anser att eleverna: Har sunda tankar om alkohol/är relativt medvetna (Lektion A) Arbetade väldig bra i grupper (Lektion B) Har inte frågat hemma om alkohol och tobak (Lektion E) Visade förvåning över statistiken (Lektion F) Verkade tycka att det var kul med värderingsövningen (Lektion G) 16

17 Var mycket duktiga/kom med bra och konkreta tips (Lektion H) Diskuterade bra (Lektion J) Var duktiga på att ta ställning (Lektion K) Om föräldrakvällen: Få föräldrar, en del av dem blev också lite chockade över hur deras barn hade svarat i statistikuppgiften. 17

18 3. Enkät till elever på Skola B I en enkät riktad till de elever som använde programmet fick dessa svara på frågor om UoM. I ett antal frågor ombads de beskriva vad de har gjort eller diskuterat under olika moment. Ytterligare ett antal frågor handlar om hur eleverna upplever relationen till läraren, klimatet i klassen, relationen till de egna föräldrarna samt föräldrars attityder till att barnen använder alkohol. Eleverna ombeds även bedöma programmet ur olika aspekter. Enkäten har administrerats av lärare i klassrummet. Det är endast i Skola B som elevenkäten har använts. 149 elever har besvarat enkäten. Elevernas svar har sammanställts och tolkas var för sig, för varje årskurs, såväl som för flickor och pojkar. Syftet har varit att kartlägga eventuella könsskillnader då de flesta studierna rapporterar att sådana skillnaderna finns, även om de är obetydliga. Några av enkätfrågorna har karaktären av bakgrundsinformation, och handlar om hur eleverna upplever relationen till läraren, klimatet i klassen, relationen till de egna föräldrarna samt föräldrars attityder till att barnen använder alkohol. (22) Jag känner mig trygg med min lärare (23) Jag känner att min lärare ser och hör mig (24) Jag känner mig respekterad av vuxna i skolan (25) Jag känner mig trygg med mina kamrater (28) Jag känner att jag utan svårighet kan prata om alkohol och droger med mina föräldrar (29) Jag känner att jag kan uttrycka mina känslor för mina föräldrar (30) Jag känner mig sedd och hörd av mina föräldrar På grund av frågornas i placering i enkäten har det uppstått oklarhet/tveksamhet om hur dessa frågor och svaren på dem ska tolkas. En del av dessa frågor (22-25) är placerade i direkt anslutning till frågor som uttalat frågar efter bedömningar om hur programmet har påverkat eleverna och relationen i klassen. Detta kan eventuellt ha lett till att även dessa frågor kan ha uppfattats som frågor om förändringar efter programmet. Det är så som den forskare som har gjort analysen i den här delrapporten har tolkat svaren. 18

19 Grundmaterial Grundmaterialet utgörs av en enkät med öppna och slutna frågor, samt 14 VASskalor. Elever från årskurs 6 och 7 som deltog i ANT-undervisning i Skola B fick svara på enkäten. Metod Svaren från elever från årskurs 6 och 7, samt från pojkar och flickor, analyseras var för sig som ett sätt att kartlägga eventuella skillnader dessa gruppen sinsemellan. Under rubriken Så tycker eleverna om ANT presenteras svaren till de öppna och slutna frågorna. Elevernas svar har systematiserats enligt de övergripande teman dem handlar om. Jag anser att VAS-skalorna har varit ett bra instrument för att uppskatta elevernas tankar kring det genomförda ANT-arbetet. Eleverna fick instruktioner att sätta ett kryss där det stämde bäst överens med deras uppfattningar. På den ena änden av skalan stod Stämmer bra och på den andra Stämmer inte alls. För att utvärdera resultat har först varje elevs kryss omvandlats till en siffra i en skala mellan 1 och 5. Sedan har killarnas och flickornas svar summerats och medelvärdet räknats ut för var och en av varje VAS-skalan. I texten presenteras varje VAS-skala med det nummer den har i enkäten samt påståendet något förkortat, följt av hur den var skattad i varje årskurs av pojkar respektive flickor. (29) Eleven känner att hon kan uttrycka sina känslor för sina föräldrar Årskurs 7: 1.62 (P) och 1.96 (F) Årskurs 6: 2 (P) och 1.56 (F) Värde som påstående 29 skattades till P= pojke; F= flicka Därefter tolkas svaren med hjälp av en fem gradig skala där 1= Stämmer bra, 3= Stämmer något och 5= Stämmer inte alls. En kommentar Ett flertal elever från årskurs 7 svarar inte alls på frågorna medan andra endast skriver Boring, Tråkigt osv. Att så många elever svarar likadant, med ett markant ointresse, kan väl peka på en önskan att inte vilja vara avvikande. Jag anser att pojkarna i årskurs 7 positionerar sig som tuffa genom att verka 19

20 ointresserade. De mer utvecklade svaren som pojkarna i årskurs 6 ger kan peka på att grupptrycket är mindre bland de yngsta elever. En annan förklaring kan vara att de yngsta pojkarna har fått mer av samarbete kring ANT än de äldre. I vilken fall som helst anser jag att informationen bör kompletteras med intervjuer för att säkerställa resultatets trovärdigt. Att genomföra intervjuer med elever kan vara det bästa alternativet för att bäst utvärdera ANT-undervisning ur ett elevperspektiv. 20

21 En översikt över sammanställningen Kapitlet är indelat i fyra avsnitt. 1. Hur programmets olika delar upplevdes. I detta avsnitt delas elevernas tankar kring ANT-arbetet upp i tre underrubriker vilka är: Värderingsövningar, Filmen Grupparbetet och Handlingsplan. 2. VAS- Skalor. De olika skalorna grupperas enligt de teman de behandlar, dvs. Innehållet i programmet; Kompisar; Vuxna och Föräldrarna. 3. Mer om föräldrarna. De slutna frågorna, numrerade 26, 31 och 32 i enkäten skulle besvaras med ja eller nej I avsnittet presenteras elevernas svar. Det bör dock påpekas att ett flertal elever har hoppat över en eller alla tre frågor medan andra svarade som om det vore en skala, och inte en sluten fråga, dvs. genom att sätta ett kryss mellan ja och nej. Detta är anledningen till att inte så många godkända svar finns på dessa frågor. 4. Hur eleverna själva utvärderar programmet. En översikt över elevernas svar till de öppna frågorna numrerade 14 och 15 i enkäten. Hur programmets olika delar upplevdes Värderingsövningar I årskurs 7 svarar 17 pojkar att det var tråkigt eller trist att göra dem. Näst störst gruppen, 15 elever, svarar däremot att det var kul eller bra. Tre stycken ger motsägelsefulla svar, alltså att det var både gaska tråkig fast intressant/roligt. 10 elever svarar inte alls eller skriver att de inte vet. I årskurs 6 svarar 5 pojkar att det var tråkigt att ta ställning medan 2 andra anser att de inte hade lärt sig något (och det för att de redan innan visste allt). 9 pojkar i årskurs 6 tycker däremot att det var bra/kul. Några skriver att det även var lärorikt och en av dem förklarar att det var bra (därför att) alla litade på varandra och så vidare. En annan pojke anser att det var bra för att man fick prata om sina åsikter. I årskurs 7 skriver en flicka att hon vet inte, men (att hon anser att) det är bra att ha diskussioner med klassen om droger och alkohol medan en annan att det var bra (därför att) alla var ärliga. En tredje flicka i samma årskurs upplever övningen som konstigt men bra, då vet man vart man står medan en fjärde säger att det var kul (att) se vad andra tycker, vad andra gör. Det är precis det, att ta reda på vad kompisarna tänker, det som påpekades som mest positivt av flickorna i årskurs 7. En annan av dem skriver exempelvis det var ganska intressant för man fick se skillnaden mellan alla elever. 21

22 Av de flickor i årskurs 7 som säger att de redan kunde nästan allt förklarar en av dem att: jag dricker inte eller tar droger så det var ganska onödigt i min situation men det finns ju de som gör det är väl bra att ungdomar lär sig mer om droger. I årskurs 6 anser flickorna att det bästa var (när) man fick veta vad mycket dom andra redan visste eller att det var ganska roligt och få höra om vad andra tyckte och tänkte. Flera tjejer i årskurs 6 tycker att det var tråkigt. En av dem ger en liten förklaring. Hon säger att trots att det var tråkigt lärde (man) sig väldigt mycket. Filmen I olika klassrum visar man olika filmer. De filmer som eleverna först fick se för att sedan diskutera var Fjorton suger, Hip Hip Hora och Säg att du älskar mig. I årskurs 7 svarar 10 pojkar att de inte kommer ihåg filmen de såg; 6 andra säger att de inte hade diskuterat filmen medan ytterligare 6 inte svarar på frågan. Av de pojkar som tar sig tid att svara skriver de flesta endast att filmen handlade om alkohol/narkotika. Andra bearbetar mer sina idéer. En pojke svarar, exempelvis, att alkohol kan förstöra ditt rykte medan en annan anser att filmens samt efterföljande diskussionens grundtanke var mobbing. När de flesta av pojkarna i årskurs 7 svarar endast med ett ord tråkigt eller kul bearbetar pojkarna i årskurs 6 sina svar och berättar gärna om filmen de hade sett. Genom diskussionen har de yngsta killarna fått klartgöra sina åsikter. Om syftet med det förebyggande arbetet i skolan är att ge eleverna insikt över sin egen situation så att de kan hantera denna bra verkar syftet vara uppfyllt speciellt med de yngsta pojkarna. De har lärt sig något och de berättar gärna om det. En av pojkarna skriver, exempelvis, Vi diskuterade om vad ungdomarna gör när de dricker alkohol. En annan svarar att de hade diskuterat om vad som var typiska ungdomar och dumma saker hon gjorde medan en tredje säger att diskussionen handlade om de unga som faller för grupptrycket och dricker alkohol för att vara tuffa. I årskurs 7 skriver ett flertal av flickorna att de inte kommer ihåg att de inte hade diskuterat eller att de endast hade diskuterat om alkohol. Trots att de var många flickor som inte tog sig tid att berätta vad filmen/diskussionen handlade om var det många andra som gjorde det. En del av deras tankar presenteras nedan: Fel eller rätt Vi diskuterade om vad de gjorde för fel och rätt. Vad som hände och varför det hände och hur hon/han kände sig 22

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Lärarinstruktion för PEJLO träning Svenska åk 9. Lärarinstruktion Svenska åk 9

Lärarinstruktion för PEJLO träning Svenska åk 9. Lärarinstruktion Svenska åk 9 träning Träning Lärarinstruktion Svenska åk 9 1 Träningshäftet är framtaget för att träna elevernas läsförståelse, utveckla den skriftliga förmågan och öva inför muntliga uppgiften på nationella provet.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum 2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Min man kommer ursprungligen från

Min man kommer ursprungligen från t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Alkohol- och drogpolicy Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Genom att arbeta fram ett policydokument kan vi förtydliga budskapet att alkohol/droger och idrott inte

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer