Utvärdering av Ung och Medveten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Ung och Medveten"

Transkript

1 FoU-Södertörns skriftserie nr 71/09 Utvärdering av Ung och Medveten ett program för alkohol- narkotika och tobaksförebyggande arbete i Botkyrka kommun Delrapport 2: Sammanställning av enkäter och övningar Claudia Garcia

2 FÖRORD ENKÄTUNDERSÖKNING AV LÄRARES ERFARENHETER AV ANT- UNDERVISNING... 5 GRUNDMATERIAL... 5 EN BESKRIVNING AV LÄRARNA... 6 OM EN BRA ANT-UNDERVISNING LÄRARNAS REFLEKTIONER ENKÄT TILL ELEVER PÅ SKOLA B GRUNDMATERIAL EN ÖVERSIKT ÖVER SAMMANSTÄLLNINGEN HUR PROGRAMMETS OLIKA DELAR UPPLEVDES MER OM FÖRÄLDRARNA HUR ELEVERNA SJÄLVA UTVÄRDERAR PROGRAMMET ANALYS AV EN ELEVÖVNING GRUNDMATERIAL

3 Förord I ett samarbete mellan socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen i Botkyrka prövas ett pedagogiskt program för ANT 1 -undervisningen i kommunen, Ung och Medveten (i fortsättningen kallad UoM). Programmet har utarbetats av Johnna Gilljam, specialpedagog, och Marie Christou, områdessekreterare, båda verksamma i Botkyrka kommun. Målgruppen för programmet är skolledning, pedagoger, elevvårdsteam, annan skolpersonal samt elever och föräldrar på grundskolorna i Södra Botkyrka. Ambitionen är att programmet ska komma till användning på samtliga grundskolor i Tumba och Tullinge. I detta utvecklingsarbete ingår även att lärare utbildas i programmet. Ett mål är att pedagoger utbildade i programmet ska finnas på alla högstadieskolor i södra Botkyrka. Under våren 2006 genomfördes utbildning i programmet. Fyra utbildningstillfällen, i form av en introduktions- och handledningsdag, genomfördes 2. Under läsåret 2006/2007 använde två skolor programmet på försök 3. Socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen och FoU-Södertörn har tillsammans utvärderat detta försök. Lärares, elevers och föräldrars erfarenheter av programmet har stått i fokus för utvärderingen. Ambitionen har varit att utvärderingen ska genomföras i nära samarbete med projektgruppen. Tillsammans arbetades en utvärderingsmodell fram där projektgruppen har haft en aktiv roll såväl i utformning av enkäter som insamling av material. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats av FoU-Södertörn, som även har ansvarat för den skriftliga rapporteringen av utvärderingen. Den här delrapporten, som är en första sammanställning och analys av det skriftliga materialet, har sammanställts av Claudia Garcia. Sammanställningen omfattar Enkäten till några av de lärare som har deltagit i utbildningen i UoM Enkäten till eleverna i en av de skolor som har använt UoM De anteckningar som lärare i en av de två skolorna som har använt UoM har fört under genomförandet av programmet 1 ANT står för Alkohol, Narkotika och Tobak. 2 Lärare har även utbildats under Totalt har 130 lärare genomgått utbildningen. 3 I den ena av dessa skolor har programmet använts även under läsåret 2007/2008. Ytterligare två skolor har använt programmet under läsåret 2007/2008. Dessa har inte ingått i utvärderingen. 3

4 En sammanställning av svaren från en av de elevuppgifter som ingår i programmet Inför publiceringen har rapporten redigerats språkligt och var och en av de olika delarna har försetts med en introducerande text. Redigeringen har gjorts av Åsa Bringlöv vid FoU-Södertörn. 4

5 1. Enkätundersökning av lärares erfarenheter av ANT-undervisning Under våren 2006 genomfördes utbildning i programmet Ung och medveten för lärare i södra Botkyrka. Fyra utbildningstillfällen, i form av en introduktionsoch handledningsdag, genomfördes 4. I slutet av introduktions- och handledningsdagen genomförde utbildningsarrangörerna en enkätundersökning med de medverkande lärarna. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga lärarnas utbildning och tidigare erfarenheter av arbete med ANT-frågor innan de arbetade med programmet. Enkäten har utformats av Johnna Gilljam med stöd av personal på FoU-Södertörn. FoU-Södertörn har bearbetat och tolkat enkäterna. En faktor som troligtvis har påverkat resultatet av enkäten är att lärarna från de två skolorna har representerat olika ämnen. Från Skola A deltar i högre utsträckning lärare i ämnen som traditionellt brukar beröras av ANTundervisning än från Skola B. Lärarna från Skola B undervisar i stor utsträckning i ämnen som språk, matematik, media eller annat. Grundmaterial Grundmaterialet utgörs av en enkät som fyllts i av lärare som deltog i utbildning i UoM våren Lärare från två skolor, i rapporten kallade Skola A och Skola B, deltog. 15 respektive 29 lärare besvarade enkäten 5. Enkäten. Den enkät som används innehåller både öppna och slutna frågor, samt 4 VAS skalor. Enkätens syfte är att undersöka lärarens arbete med ANT. Ytterligare en synpunkt: Personligen kan jag tycka att det vore intressant att få veta kön på dem som besvarade enkäten. Att använda ett genusperspektiv för att sammanställa information och tolka resultatet skulle, i mitt tycke, ha varit intressant. Metod Sammanställning. Svaren på de slutna frågorna har bearbetats med Excel för var och en av de undersökta skolorna samt gemensamt för båda. Resultatet presenteras i antal/procent under två övergripande temaområden: En beskrivning av lärarna och Om arbetet med ANT. Informationen presenteras även i form av diagram eller tabell. 4 Lärare har även utbildats under Totalt har 130 lärare genomgått utbildningen. 5 Inget enkätformulär föll bort. Det fanns däremot vissa frågor som inte besvarades. De ofullständiga formulären påverkar dock inte kartläggningen av lärares bakgrund samt praktiska erfarenhet av tidigare ANT-undervisning. 5

6 Svaren på de öppna frågorna klassificeras och diskuteras under rubriken Lärarnas tidigare utbildning i förebyggande arbete och Om en bra ANTundervisning. Information presenteras ordnade efter de grundtankarna som hanteras. VAS-skalor. 6 För att utvärdera lärarnas egen uppfattning om sitt arbete med ANT användes i enkäten fyra VAS skalor i vilka lärarna skulle sätta ett kryss som visade ungefärligt hur de uppfattade betydelsen av, samt grad av svårighet, med ANT-undervisning. En VAS skala är ett kontinuum som tydliggör att uppfattningen inte handlar om antingen eller. Krysset omvandlas senare till en siffra som med hjälp av en skala (1-5 i det här fallet) tillåter att lärarnas självuppskattade perceptioner utvärderas och tolkas under rubriken Om hur lärarna uppskattar sitt arbete med ANT. Svaren presenteras i form av medelvärde. Svårigheter. Det visade sig svårt att utvärdera lärarnas uppfattning genom att omvandla deras kryss till en siffra som kunde värderas. Det som förhindrade användning av VAS-skalan var att ett stort antal lärare i Skola B inte svarade alls. Endast vissa av dem satte ett kryss i frågan om de svårigheter de upplevde i sin ANT-undervisning. En anledning till detta kan vara att två nästan liknande alternativ ( lätt/svårt okomplicerat/komplicerat ) erbjöds. Detta kan vara ett motiv till att de flesta lärarna hoppade över frågan (tolkades kanske den som lite krånglig?) samt till att frågan i något enstaka fall besvarades motsägelsefullt. För att utvärdera lärarnas uppskattning av sitt ANT-arbete har jag bestämt mig för att tolka endast tre av de fyra VAS skalorna, dvs. den som jag anser vara fördubblad har tagits bort. En beskrivning av lärarna Av de 29 tillfrågade svarar 21 lärare på Skola B att de har lärarbehörighet (72,4 %) samt 8 (24,1 %) att de inte har det. 7 av de sistnämnda har någon annan utbildning. En svarar inte alls på frågan. De 7 lärarna som inte är behöriga är indelade enligt följande: 4 har någon typ av högskoleutbildning alt. Högskolepoäng 1 är utbildad som textillärare 3 säger att de har någon typ av utbildning men anger inte vilken. Samtliga lärare undervisar i högstadiet, 12 av dem undervisar även i mellanstadiet. 3 lärare svarar inte alls. På Skola A svarar 14 (93,3 %) av de 15 tillfrågade lärarna att de är behöriga och en (6,7 %) av han/hon har en annan typ av utbildning (ledarskap). Av de 14 som är behöriga är 2 gymnasielärare och 8 grundskolelärare. 2 har inte svarat alls på frågan. De flesta lärarna undervisar i årskurs 6 och/eller i högstadiet. 6 VAS, Visual Analog Skala, är en grafisk skattningsskala där endast skalans ändpunkter är etiketterade. VAS-skalan används traditionellt för skattning av smärta och hälsa men kan även användas för att mäta individers subjektiva uppfattningar. 6

7 Gällande frågan om tidigare utbildning i förebyggande arbete svarar 7 lärare från Skola B inte alls på frågan. Av de resterande lärarna är den näst största gruppen, alltså 6 lärare, som inte har någon typ av utbildning i förebyggande arbete. Däremot svarar alla lärarna från Skola A på frågan. Det svar som sexton lärare från Skola B samt 15 från Skola A ger presenteras nedan i tabellform urskild efter skola. Skola B Livskunskap Mobbing Föreläsning Föreläsning/Arbete/Utbildning Sex och samlevnad Lärarutbildning Psykosocialt arbete/föreläsningar Alkohol/Drogterapeut 1års tolvstegsmodellen Erfarenhet/Kunskap Egna studier Skola A Livskunskap LAFA utbildning Lärarerfarenhet Genomtänkt material anpassad till barn/ungdomar Utbildning på LHS Diskussioner med kollegor Mobbing Projekt med pengar från Folkhälsoinstitutet Lärarutbildning/Fortbildning Kurs om arbetssätt i Botkyrka Om arbetet med ANT 4 lärare på Skola B svarar att de har undervisat med ANT det senaste läsåret på den skola de är nu medan 25 lärare inte har gjort det. 10 lärare svarar att de tidigare arbetade med ANT-undervisning i en annan skola medan 18 lärare 7 inte har gjort det. En lärare svarar vet ej på frågan. Frågan har besvarats på följande sätt av lärarna på Skola A: 10 stycken har arbetat med ANT undervisning i skolan och 9 lärare har även arbetat tidigare med ANT undervisning i annan skola medan 5 lärare inte hade gjort det. 6 lärare har inte arbetat alls med ANT i nuvarande skolan. Lärarnas svar visas i procent i nästa tabell. 7 En stor del av dessa lärare undervisade i språk, matematik, media eller annat, dvs ämnen som traditionellt inte undervisar i ANT, reds. anm. 7

8 B-SKOLANS LÄRARE OM TIDIGARE ANT- ARBETE I DEN SKOLAN A-SKOLANS LÄRARE OM TIDIGARE ANT- ARBETE I DEN SKOLAN B-SKOLANS LÄRARE OM TIDIGARE ANT- ARBETE I ANNAN SKOLA A-SKOLANS LÄRARENA OM TIDIGARE ANT- ARBETE I ANNAN SKOLA Ja 13,8 % 66,7 % 34,5 % 60 % Nej 86,2 % 33,3 % 62,1 % 40 % Vet 3,4 % Ej Lämplig årskurs för arbete med ANT På frågan om när man skall börja arbeta med ANT verkar det som om de flesta lärare på Skola B anser det vara lämpligast att börja med undervisningen mellan årskurs 5 och 7. Största antalet (14 stycken) anser dock att det är i sexan som man skall göra det. En lärare på Skola A svarar att han/hon anser att ANT-undervisning skall börja i årskurs 4 medan 5 andra tycker att den skall börja i årskurs 5 och 10 att de är lämpligaste i årskurs 6. Mall för arbetet med ANT På frågan om det finns någon mall för att arbeta med ANT-undervisning på Skola B svarar 15 stycken att det finns det medan de 14 resterande lärarna delas i två grupper, 7 lärare svarar att det inte finns någon mall medan de sista 7 lärarna svarar att de inte vet om det finns någon mall. 10 lärare på Skola A svarar att det finns en mall i skolan för ANT-arbete, 1 att det inte gör det och 4 att de inte vet om det finns. Resultat visas i procent i diagrammet nedan: Om det finns en mall för att arbeta med ANT 25% vet JA NEJ 57% 18% 8

9 Material På frågan om det finns lärarmaterial tillgänglig om ämnet i svarar 16 lärare på Skola B att de inte vet om det finns det, 9 lärare svarar att det finns material medan 3 lärare svarar att det inte finns material. Motsvarande svararen på Skola A är: 13 lärare svarar att det finns material, 1 att det inte gör det och 1 att han/hon inte vet. Lärarnas svar visas i procent i diagrammet nedan: Om det finns material 9% VET EJ 23% NEJ JA 68% Utrymmet för att arbeta med ANT På Skola B anser 24 lärare att det finns utrymme i skolan för ANT-undervisning medan 5 lärare säger att de inte vet om det gör det. På Skola A svarar 13 lärare jakande medan 1 svarar att hon inte vet om det finns utrymme för förebyggande undervisning och en sista lärare svarar att det inte gör det. Lärarnas gemensamma uppfattning om eventuellt utrymme för ANTundervisning i skolan visas i procent i diagrammet nedan. 9

10 Om utrymme för ANT-undervisning 2% 14% JA Nej Vet ej 84% Arbetssätt med ANT Sättet på vilket lärarna i båda skolorna föredrar att undervisa med ANT avspeglas i tabellen nedan. Viktigt att förklara här är att lärarna i denna fråga fick kryssa i flera svarsalternativ vilket de flesta också har gjort. Detta betyder att lärarna använder olika undervisningssätt i sitt arbete med ANT. De undervisningssätt som markerades flest gånger på Skola B var enstaka lektioner följt av temaveckor. Därefter kom föräldramöten med ANT-uppgifter (3), föreläsningar med föräldrar (2) eller med elever (4). En lärare ger ytterligare ett eget förslag: Att anordna diskussioner eller att jobba med projektarbete. På Skola A var det arbetssätt som kryssades mest (10) föräldramöte med ANTuppgifter följt av temaveckor (10), enstaka lektioner (8), föreläsningar med elever (8) och föreläsningar med föräldrar. Som förslag anges att dialog med elever kan anordnas eller att ANT skall sättas i större sammanhang. 10

11 Arbetssätt med ANT 40.0% 35.0% 30.0% 25.0% 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% enstaka lektioner tema veckor föräldramöte med ANT föreläsning med föräldrar föreläsningar med elever Planering I den här frågan gavs möjlighet att ange flera alternativ. De alternativen som angavs mest av lärarna sammanställts i tabellen nedan. SKOLA B SKOLA A TOTALT LPO Kursplan Skolledning Intresse Material Elevgrupper Lärarna som har kryssat annat är dock inte inkluderade. I ett fall anges att det som styr är tid samt förberedande inför livet (Skola B). I ett annat sägs vara behovet samt arbetslaget och fortbildning samt, i ett tredje fall, tycks att eleverna får ibland styra (Skola A). Om en bra ANT-undervisning Med ett enda undantag svarar alla lärarna på Skola B på frågan om vad som skulle behövas för att utföra en bra ANT-undervisning. Nästan hälften av de tillfrågade svarar att det som fordras är kunskap. Med detta menas: Sakkunskap Kunskap om hur det påverkar kroppen Kunskap om ämne, biokemiska fakta om de sociala och samhälleliga aspekterna av det hela Fakta om olika föreställningar 11

12 Lärarna bedömer även att intresse samt att bra förutsättningar kommer att krävas för att arbeta med ANT. Med bra förutsättningar menas: utbildning, material och stöd/hjälp. Vissa påpekar vidare att det också krävs en bra kännedom om vad det innebär att vara ung i dagens miljö samt att man inte skall vara fördömande. Att utföra en bra ANT-undervisning kopplas även till ledares personliga egenskaper. Den fullkomliga ANT-ledaren är: Lyhörd Idé värderande Delaktig Bra i sin roll Trovärdig Erfaren Trygg i sin roll Dessutom anser lärarna att ledaren skall ha: En sund och öppen inställning till ämnet Kompetens Medvetenhet Förståelse Öppet sinne Tålamod Kunskap om vad man själv står för och varför Om vad som behövs för att en bra ANT-undervisning garanteras nämns: Förberedande diskussioner mellan kollegor Bra samarbete med föräldrarna samt deras stöd Bra kännedom om eleverna Elevernas förtroende Rådgivning Vägledning Specifikt stöd Vidare tycker även vissa att det som behövs är stöd (i form av material eller fakta om olika föreställningar samt att diskussionsforum anordnas). En av dem ger till och med ett tips: Filmen Livets hårda skola kan användas som stödmaterial. Endast 4 av 29 tillfrågade ger övriga synpunkter. En av dem anser att det behövs Ett samarbete mellan olika ämnen samt att ANT-undervisningen är lättare att genomföra på högstadiet. En annan anser att ANT-material är väl genomarbetat och att hon kan tänka sig att testa det i andra årskurser. Den tredje anser att ANT- 12

13 undervisning är jätteviktigt och ber om mer sådant medan den fjärde skriver endast mycket intressant. På Skola A svarar alla femton lärare på frågan om vad som behövs för att genomföra en bra ANT-undervisning. Ingen av dem ger dock övriga synpunkter. Det flesta lärare anser att de behöver bra material, med detta menas: Film Böcker Diskussionsfrågor Föreläsningsmaterial Program som löper över lång tid och som är strukturerad med olika svårighetsgrad samt evidensbaserat En plan för undervisning Det påpekas även att läraren bör: Tänka över syftet och mål för undervisning Ha aktuell information om skolområdet Ha uppdaterade baskunskaper Ha adekvat utbildning Visa intresse Vara ständigt uppdaterad av elevers vanor Lyssna på eleverna Andra faktorer som kan påverka undervisning är Tid Samarbete med kollegor Hur lärarna bedömer sitt arbete med ANT I enkäten gavs lärarna möjlighet att värdera sitt arbete med ANT genom att markera ett kryss på fyra VAS-skalor för att på ett ungefär ge sin bedömning. I den första VAS-skalan fick lärarna instruktioner att sätta ett kryss där det bäst stämde överens med deras uppfattning om programmets svårighetsgrad. Lärarna på de båda skolorna bedömdes svårigheten ligga på 3 i en femgradskala i vilken 1 värderas som lätt och 5 som svårt. Min tolkning är att lärarna upplever någon grad av svårighet med sitt ANT-arbete. Vi får dock inte glömma att en VAS-skala används för att mäta individens subjektiva uppfattning vid en viss tidpunkt. Är detta tillfälle i början av kursen kan resultaten peka åt en riktning medan, om kursen är i sitt slutskede kan resultatet mycket väl se annorlunda ut. 13

14 För att vara säker på att det resultat som här presenteras är tillförlitligt anser jag att man måste få veta tidpunkten då enkäten fylldes i. En rekommendation för följande studier är att använda VAS-skalorna såväl i början som i slutet av undervisning då en VAS-skala är väldigt effektiv för att bedöma en förändringsprocess. Den andra VAS-skalan handlade om hur intressant lärarna anser att ANTarbetet är. På Skola B blev frågan skattad till 1.4 medan frågan på Skola A uppnått ett värde av 1.7. I båda fallen kan sägas att lärarna uppskattar arbetet med ANT som ganska intressant. I den tredje och sista VAS-skalan skulle lärarna bedöma hur betydelsefullt de uppfattar ANT-undervisningen, på en skala där 1 står för mycket viktigt och 5 står för oviktigt. Lärarna på Skola B skattade betydelse av arbetet till 1.4 medan i Skola A skattade den till 1.1. Min tolkning av resultat är att båda grupperna i princip ansåg att arbetet är väldigt viktigt. Det måste dock påpekas att det finns en liten skillnad mellan skolorna när betydelsen av arbetet uppskattas. ANT-undervisning anses vara viktigare på Skola A än på Skola B, medan den anses vara intressantare på Skola B än på Skola A. Jag vill avsluta med att påpeka att det i den första VAS-skalan framkommer att lärarna upplever någon form av problem med sitt ANT arbete. Då det i enkäten inte finns några följdfrågor gällande detta vore det önskvärt att kompletterande information samlades in. Att veta i detalj vilka svårigheter som ANT undervisningen medför är viktigt för det fortsatta arbetet. 14

15 2. Lärarnas reflektioner Lärarna vid en av de två skolor som deltog i försöket, skola B, har fört anteckningar under genomförandet av programmet. Anteckningarna har lämnats till FoU-Södertörn som har sammanställt materialet. Här presenteras en första sammanställning och analys av lärarnas reflektioner. Lärarnas erfarenheter presenteras var för sig, utifrån deras reflektioner om eleverna och om föräldramedverkan. Lärare A ( årskurs 5-6) : Började arbetet med en blandad klass, årskurs 5 och 6, men bestämmer sig för att dela elever i olika grupper inför fortsätt arbete. Anser att eleverna: Medverkar bra (lektion A) Har svårt att fråga (Lektion B) Har bra diskussioner (Lektion C/D) Är nyfikna och vill veta mer (lektion C/D) Några pratar/några helt tysta (Lektion E) Vill prata och tycka (Lektion F) Älskar värderingsövningar (Lektion G) Vill tänka/tycka till (lektion G) Om föräldramedverkan: Blir orolig över att 2 föräldrar ska vara med sina barn hela dagen i skolan. Lärare B (årskurs 6): Anser att eleverna: Har många bra tankar/funderingar (Lektion A) Visste precis vad de tyckte (Lektion B) Jobbat seriöst/föräldrarna tog emot läxan bra (Lektion C/D) Är ganska medvetna/kan mer (Lektion E) Vågar ta ställning (Lektion G) Hade många kloka ord och tankar (Lektion H/I) Hade bra tankar/diskussioner (Lektion J) Om föräldrakvällen: 15

16 Endast 2 av 24 föräldrar kom, det förekom en bra diskussion med en av dem men inte med den andra. Lärare C (årskurs 7): Anser att eleverna: Var intresserade/ville veta mer (Lektion F) Ger idéer och tips (Lektion F) Vissa pratar/andra tysta (Lektion J) Hade bra argument/lyssnade på andras åsikter (Lektion K) Lärare D (årskurs 7): Anser att eleverna: Tyckte att diskussionen var styrd (Lektion A) Har olika åsikter om alkohol (lektion A) Var omotiverade, har använt samma material förra året (Lektion B) Var omotiverade (Lektion C/D) Var ointresserade i början men att de sedan deltog i diskussionen (Lektion E) Diskuterade bra och sade kloka saker (Lektion H/I) Hade svårt att formulera ner tankarna (Lektion H/I) Om föräldrakvällen tycker läraren att: Föräldrarnas bild och svar överensstämde med elevernas (Lektion Q) Läraren E (årskurs 7): Anser att eleverna: Har bestämda åsikter/lyssnar på varandra/hade svårt att kommentera de andras åsikter (Lektion A) Vågade inte/glömde fråga sina föräldrar (Lektion E) Är väl medvetna (Lektion F) Hade åsikter som de vågade stå för/några följde grupptrycket/kunde inte motivera sina åsikter (Lektion G) Vill ha regler (Lektion H/I) Behöver diskutera mera om genusperspektivet om roller (Lektion J) Var intresserade av uppgiften/diskuterade/frågade Läraren F (årskurs 7): Anser att eleverna: Har sunda tankar om alkohol/är relativt medvetna (Lektion A) Arbetade väldig bra i grupper (Lektion B) Har inte frågat hemma om alkohol och tobak (Lektion E) Visade förvåning över statistiken (Lektion F) Verkade tycka att det var kul med värderingsövningen (Lektion G) 16

17 Var mycket duktiga/kom med bra och konkreta tips (Lektion H) Diskuterade bra (Lektion J) Var duktiga på att ta ställning (Lektion K) Om föräldrakvällen: Få föräldrar, en del av dem blev också lite chockade över hur deras barn hade svarat i statistikuppgiften. 17

18 3. Enkät till elever på Skola B I en enkät riktad till de elever som använde programmet fick dessa svara på frågor om UoM. I ett antal frågor ombads de beskriva vad de har gjort eller diskuterat under olika moment. Ytterligare ett antal frågor handlar om hur eleverna upplever relationen till läraren, klimatet i klassen, relationen till de egna föräldrarna samt föräldrars attityder till att barnen använder alkohol. Eleverna ombeds även bedöma programmet ur olika aspekter. Enkäten har administrerats av lärare i klassrummet. Det är endast i Skola B som elevenkäten har använts. 149 elever har besvarat enkäten. Elevernas svar har sammanställts och tolkas var för sig, för varje årskurs, såväl som för flickor och pojkar. Syftet har varit att kartlägga eventuella könsskillnader då de flesta studierna rapporterar att sådana skillnaderna finns, även om de är obetydliga. Några av enkätfrågorna har karaktären av bakgrundsinformation, och handlar om hur eleverna upplever relationen till läraren, klimatet i klassen, relationen till de egna föräldrarna samt föräldrars attityder till att barnen använder alkohol. (22) Jag känner mig trygg med min lärare (23) Jag känner att min lärare ser och hör mig (24) Jag känner mig respekterad av vuxna i skolan (25) Jag känner mig trygg med mina kamrater (28) Jag känner att jag utan svårighet kan prata om alkohol och droger med mina föräldrar (29) Jag känner att jag kan uttrycka mina känslor för mina föräldrar (30) Jag känner mig sedd och hörd av mina föräldrar På grund av frågornas i placering i enkäten har det uppstått oklarhet/tveksamhet om hur dessa frågor och svaren på dem ska tolkas. En del av dessa frågor (22-25) är placerade i direkt anslutning till frågor som uttalat frågar efter bedömningar om hur programmet har påverkat eleverna och relationen i klassen. Detta kan eventuellt ha lett till att även dessa frågor kan ha uppfattats som frågor om förändringar efter programmet. Det är så som den forskare som har gjort analysen i den här delrapporten har tolkat svaren. 18

19 Grundmaterial Grundmaterialet utgörs av en enkät med öppna och slutna frågor, samt 14 VASskalor. Elever från årskurs 6 och 7 som deltog i ANT-undervisning i Skola B fick svara på enkäten. Metod Svaren från elever från årskurs 6 och 7, samt från pojkar och flickor, analyseras var för sig som ett sätt att kartlägga eventuella skillnader dessa gruppen sinsemellan. Under rubriken Så tycker eleverna om ANT presenteras svaren till de öppna och slutna frågorna. Elevernas svar har systematiserats enligt de övergripande teman dem handlar om. Jag anser att VAS-skalorna har varit ett bra instrument för att uppskatta elevernas tankar kring det genomförda ANT-arbetet. Eleverna fick instruktioner att sätta ett kryss där det stämde bäst överens med deras uppfattningar. På den ena änden av skalan stod Stämmer bra och på den andra Stämmer inte alls. För att utvärdera resultat har först varje elevs kryss omvandlats till en siffra i en skala mellan 1 och 5. Sedan har killarnas och flickornas svar summerats och medelvärdet räknats ut för var och en av varje VAS-skalan. I texten presenteras varje VAS-skala med det nummer den har i enkäten samt påståendet något förkortat, följt av hur den var skattad i varje årskurs av pojkar respektive flickor. (29) Eleven känner att hon kan uttrycka sina känslor för sina föräldrar Årskurs 7: 1.62 (P) och 1.96 (F) Årskurs 6: 2 (P) och 1.56 (F) Värde som påstående 29 skattades till P= pojke; F= flicka Därefter tolkas svaren med hjälp av en fem gradig skala där 1= Stämmer bra, 3= Stämmer något och 5= Stämmer inte alls. En kommentar Ett flertal elever från årskurs 7 svarar inte alls på frågorna medan andra endast skriver Boring, Tråkigt osv. Att så många elever svarar likadant, med ett markant ointresse, kan väl peka på en önskan att inte vilja vara avvikande. Jag anser att pojkarna i årskurs 7 positionerar sig som tuffa genom att verka 19

20 ointresserade. De mer utvecklade svaren som pojkarna i årskurs 6 ger kan peka på att grupptrycket är mindre bland de yngsta elever. En annan förklaring kan vara att de yngsta pojkarna har fått mer av samarbete kring ANT än de äldre. I vilken fall som helst anser jag att informationen bör kompletteras med intervjuer för att säkerställa resultatets trovärdigt. Att genomföra intervjuer med elever kan vara det bästa alternativet för att bäst utvärdera ANT-undervisning ur ett elevperspektiv. 20

21 En översikt över sammanställningen Kapitlet är indelat i fyra avsnitt. 1. Hur programmets olika delar upplevdes. I detta avsnitt delas elevernas tankar kring ANT-arbetet upp i tre underrubriker vilka är: Värderingsövningar, Filmen Grupparbetet och Handlingsplan. 2. VAS- Skalor. De olika skalorna grupperas enligt de teman de behandlar, dvs. Innehållet i programmet; Kompisar; Vuxna och Föräldrarna. 3. Mer om föräldrarna. De slutna frågorna, numrerade 26, 31 och 32 i enkäten skulle besvaras med ja eller nej I avsnittet presenteras elevernas svar. Det bör dock påpekas att ett flertal elever har hoppat över en eller alla tre frågor medan andra svarade som om det vore en skala, och inte en sluten fråga, dvs. genom att sätta ett kryss mellan ja och nej. Detta är anledningen till att inte så många godkända svar finns på dessa frågor. 4. Hur eleverna själva utvärderar programmet. En översikt över elevernas svar till de öppna frågorna numrerade 14 och 15 i enkäten. Hur programmets olika delar upplevdes Värderingsövningar I årskurs 7 svarar 17 pojkar att det var tråkigt eller trist att göra dem. Näst störst gruppen, 15 elever, svarar däremot att det var kul eller bra. Tre stycken ger motsägelsefulla svar, alltså att det var både gaska tråkig fast intressant/roligt. 10 elever svarar inte alls eller skriver att de inte vet. I årskurs 6 svarar 5 pojkar att det var tråkigt att ta ställning medan 2 andra anser att de inte hade lärt sig något (och det för att de redan innan visste allt). 9 pojkar i årskurs 6 tycker däremot att det var bra/kul. Några skriver att det även var lärorikt och en av dem förklarar att det var bra (därför att) alla litade på varandra och så vidare. En annan pojke anser att det var bra för att man fick prata om sina åsikter. I årskurs 7 skriver en flicka att hon vet inte, men (att hon anser att) det är bra att ha diskussioner med klassen om droger och alkohol medan en annan att det var bra (därför att) alla var ärliga. En tredje flicka i samma årskurs upplever övningen som konstigt men bra, då vet man vart man står medan en fjärde säger att det var kul (att) se vad andra tycker, vad andra gör. Det är precis det, att ta reda på vad kompisarna tänker, det som påpekades som mest positivt av flickorna i årskurs 7. En annan av dem skriver exempelvis det var ganska intressant för man fick se skillnaden mellan alla elever. 21

22 Av de flickor i årskurs 7 som säger att de redan kunde nästan allt förklarar en av dem att: jag dricker inte eller tar droger så det var ganska onödigt i min situation men det finns ju de som gör det är väl bra att ungdomar lär sig mer om droger. I årskurs 6 anser flickorna att det bästa var (när) man fick veta vad mycket dom andra redan visste eller att det var ganska roligt och få höra om vad andra tyckte och tänkte. Flera tjejer i årskurs 6 tycker att det var tråkigt. En av dem ger en liten förklaring. Hon säger att trots att det var tråkigt lärde (man) sig väldigt mycket. Filmen I olika klassrum visar man olika filmer. De filmer som eleverna först fick se för att sedan diskutera var Fjorton suger, Hip Hip Hora och Säg att du älskar mig. I årskurs 7 svarar 10 pojkar att de inte kommer ihåg filmen de såg; 6 andra säger att de inte hade diskuterat filmen medan ytterligare 6 inte svarar på frågan. Av de pojkar som tar sig tid att svara skriver de flesta endast att filmen handlade om alkohol/narkotika. Andra bearbetar mer sina idéer. En pojke svarar, exempelvis, att alkohol kan förstöra ditt rykte medan en annan anser att filmens samt efterföljande diskussionens grundtanke var mobbing. När de flesta av pojkarna i årskurs 7 svarar endast med ett ord tråkigt eller kul bearbetar pojkarna i årskurs 6 sina svar och berättar gärna om filmen de hade sett. Genom diskussionen har de yngsta killarna fått klartgöra sina åsikter. Om syftet med det förebyggande arbetet i skolan är att ge eleverna insikt över sin egen situation så att de kan hantera denna bra verkar syftet vara uppfyllt speciellt med de yngsta pojkarna. De har lärt sig något och de berättar gärna om det. En av pojkarna skriver, exempelvis, Vi diskuterade om vad ungdomarna gör när de dricker alkohol. En annan svarar att de hade diskuterat om vad som var typiska ungdomar och dumma saker hon gjorde medan en tredje säger att diskussionen handlade om de unga som faller för grupptrycket och dricker alkohol för att vara tuffa. I årskurs 7 skriver ett flertal av flickorna att de inte kommer ihåg att de inte hade diskuterat eller att de endast hade diskuterat om alkohol. Trots att de var många flickor som inte tog sig tid att berätta vad filmen/diskussionen handlade om var det många andra som gjorde det. En del av deras tankar presenteras nedan: Fel eller rätt Vi diskuterade om vad de gjorde för fel och rätt. Vad som hände och varför det hände och hur hon/han kände sig 22

Utvärdering av Ung och Medveten

Utvärdering av Ung och Medveten FoU-Södertörns skriftserie nr 70/09 Utvärdering av Ung och Medveten ett program för alkohol- narkotika och tobaksförebyggande arbete i Botkyrka kommun Delrapport 1: Utvärderingsresultat Åsa Bringlöv Innehållsföreteckning

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014 Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009

Vad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod. Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100% Enkätresultat för pedagogisk personal i Vänergymnasiet i Mariestad hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 15 Antal svarande: 15 Svarsfrekvens: 100% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Dialogkort om internet

Dialogkort om internet Dialogkort om internet Dialogkorten är ett verktyg framtaget av Medierådet för att stödja diskussioner kring barns och ungdomars användning av internet. Använd korten för att utbyta erfarenheter med varandra;

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015 jag tycker om skolan det är jätte bra skolan också alla personalen är mycket bra och alla elever är jättebra - Elev högstadiet skolan är bra alla är snälla och det känns som en stor härlig familj ingen

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87%

Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87% Enkätresultat för pedagogisk personal i Nibbleskolan i Hallstahammar hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 23 Antal svarande: 20 Svarsfrekvens: 87% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-06-13 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad,

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013

Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013 Enkätresultat för pedagogisk personal i NTIgymnasiet Luleå i Koncerntillsyn NTI våren 2013 Antal pedagogisk personal: 17 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 76% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012

Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium i Jönköping hösten 2012 Antal pedagogisk personal: 38 Antal svarande: 27 Svarsfrekvens: 71% Skolenkäten Skolenkäten

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Pershagenskolan i Södertälje kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 31 Antal svarande: 26 Svarsfrekvens: 84% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer