Hem- och konsumentkunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hem- och konsumentkunskap"

Transkript

1 Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Bedömningsanvisningar

2 BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP En hållbar tacokväll Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Inledning sid Provets koppling till kunskapskraven sid. 2 Uppgift 1 sid. 2 Uppgift 2 sid Materialets innehåll sid. 3 Matris för bedömning av provet sid. 4 Bedömning av uppgift 1 och 2 Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer sid Procedur vid bedömning sid. 4 Sammanfattande bedömning av hela provet sid Matris för bedömning av provet sid Bedömning av elevsvar med kommentarer, uppgift 1 sid Bedömning av elevsvar med kommentarer, uppgift 2 sid. 10 1

3 1. Inledning Bedömningsstödet har som syfte att bidra till ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning i hem- och konsumentkunskap för grundskolan årskurs 7 9 och motsvarande skolformer. Materialet kan användas i både summativt och formativt syfte. Utgångspunkter och ställningstaganden som ligger till grund för konstruktionen av materialet beskrivs i häftet Bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap utformning och utgångspunkter. Häftet En hållbar tacokväll Lärarinformation till provet innehåller en beskrivning av provet och hur det är utformat, provets koppling till kursplanen samt anvisningar för hur man förbereder och använder provet. Det här häftet, En hållbar tacokväll Bedömningsanvisningar, innehåller: kortfattad information om provet och kunskapskraven en beskrivning av bedömningsmaterialet och hur det ska användas information om proceduren för bedömningen konkretiseringar av kunskapskraven i förhållande till uppgifterna i provet autentiska elevsvar med kommentarer. 2. Provet En hållbar tacokväll koppling till kunskapskraven Provet En hållbar tacokväll består av två uppgifter som ger eleverna förutsättningar att visa kunskaper och förmågor att välja matvaror och motivera valet med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö samt resonera om konsekvenser av valet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Uppgift 1 I uppgift 1 väljer eleverna en konsumentroll som gör ställningstaganden utifrån sina preferenser. Det finns tre roller att välja mellan: Jag är hälsosam, Jag är miljövän och Jag är prismedveten. Syftet med rollerna är att eleverna ska inspireras att besvara uppgiften utifrån sina kunskaper och bortse från egna vanor och egen smak när de väljer matvaror till måltiden. Uppgiften kan inte sägas pröva hela delen av kunskapskravet nedan i och med att det inte ingår något praktiskt genomförande i uppgiften. Det återfinns dock i det andra provet som ingår i det här materialet, dvs. Den hållbara lunchen. Den motivering som eleven ger utgår från en av aspekterna hälsa, ekonomi och miljö beroende på vald konsumentroll, men andra aspekter kan ingå i svaret. Texten som beskriver respektive rollperson är utformad så att flera aspekter kan beröras. Tabell 1: Uppgift 1 prövar följande delar i kunskapskravet. E C A Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. 2

4 Uppgift 2 I uppgift 2 ska eleverna resonera om konsekvenser av de konsumtionsval som rollpersonen gjorde. I provet ingår ett bildmaterial med konsumentinformation som eleverna använder när de väljer matvaror, motiverar valet och resonerar om konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö. Uppgiften prövar den del av kunskapskraven som anges i tabell 2. Eleven ska föra resonemang om de val av matvaror som konsumentrollen gjorde utifrån en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling, i provet konkretiserade som hälsa, ekonomi och miljö. Hållbar social-, ekonomisk- och ekologisk utveckling innehåller flera dimensioner än hälsa, ekonomi och miljö, till exempel jämställdhet och fördelningsfrågor, men det prövar inte den här uppgiften. Inte heller prövar uppgiften hela delen av kunskapskravet nedan. Det saknas också praktiska moment som orden handlingar i hemmet indikerar i delen av kunskapskravet. Tabell 2: Uppgift 2 prövar följande kunskapskrav. E C A Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. 3. Materialets innehåll Bedömningsmaterialet till provet En hållbar tacokväll innehåller anvisningar om vad som ska bedömas och hur, det vill säga vad som krävs i de olika nivåerna i uppgift 1 och 2. Konkretiseringar av kunskapskraven till uppgift 1 och 2 finns i anslutning till autentiska elevsvar och kommentarer. Bedömningsmaterialet har utprövats av referenslärare och deras elever vid flera tillfällen. Efter varje utprövning har materialet reviderats för att bättre uppfylla syftet att bidra till ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Följande bedömningsmaterial finns: En hållbar tacokväll Matris för bedömning av provet. Bedömning av elevsvar med kommentarer och konkretisering av kunskapskrav. 3

5 Matris för bedömning av provet Matrisen ger en översiktlig bild av provuppgifterna och det som ska bedömas. Vid bedömningen relateras de enskilda uppgifterna till värdeorden i de aktuella delarna av kunskapskraven. Avsikten med detta tillvägagångssätt är att undvika att en enskild uppgift förknippas med ett provbetyg. För att eleverna ska kunna genomföra provet utifrån relevanta förutsättningar behöver de få information om vilka bedömningsgrunder som finns i provet. Matrisen kan ligga till grund för en sådan diskussion med eleverna innan provet genomförs. Eleverna ska ha tillgång till matrisen när de arbetar med provet. Efter provet används matrisen för att göra en sammanfattande bedömning samt för att kommunicera de kunskaper och förmågor som eleven visat i provet och vad eleven fortsättningsvis behöver utveckla. Bedömning av uppgift 1 och 2 Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer Avsnittet används som stöd för bedömningen. Där ingår provuppgifterna, konkretiseringar av kunskapskraven i respektive uppgift, ett urval autentiska elevsvar som lärare har bedömt representerar olika nivåer enligt värdeorden i kunskapskraven och kommentarer som förtydligar bedömningen. Till grund för konkretiseringen av värdeorden ligger en noggrann analys av de aktuella delarna av kunskapskraven, synpunkter från lärare som medverkat i projektet och erfarenheter från utprövningar av bedömningsstödet. 4. Procedur vid bedömning En tanke har varit att läraren via elevsvaren samlar belägg som visar eller bevisar en viss nivå i relation till värdeorden i de aktuella delarna av kunskapskraven. I det här provet samlar läraren belägg genom att bedöma skriftliga elevsvar. Vid utprövningarna använde referenslärarna färgpennor vid bedömningen av elevernas skriftliga svar. Olika färger användes för att markera belägg på för olika nivåer i relation till värdeorden i kunskapskraven. Färgmarkeringen visar hur belägg för kunskaper och förmågor fördelar sig på de olika nivåerna, vilket kan underlätta vid en sammanfattande bedömning. Sammanfattande bedömning av hela provet När bedömningen av elevens svar är genomförd använder läraren En hållbar tacokväll Matris för bedömning av provet för att göra en sammanfattande bedömning. Med stöd av den sammanfattande bedömningen kan man återkoppla vilken nivå eleverna nått i relation till de olika kunskapskraven utan att ange något provbetyg. Genom en mer detaljerad återkoppling ges eleverna möjlighet att öka sin förståelse för vad de behöver utveckla för sin fortsatta kunskapsutveckling i ämnet. Forskning har visat att man i första hand inte bör återkoppla ett provbetyg. Gör man det har eleven sedan svårare att ta till sig mer kvalitativ feedback. Studier har visat att sambedömning också leder till ökad likvärdighet. 4

6 BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP En hållbar tacokväll Matris för bedömning av provet VAD kunskaper och förmågor som bedöms i provet HUR kvalitet av kunskaper och förmågor som bedöms i provet (F) E C A 1 a) Välja en konsumentroll och sätta sig in i hur personen väljer matvaror till en måltid som ska serveras på tacokvällen. 1 b) Välja matvaror till tacokvällen och motivera valet utifrån konsumentrollen. Motivering saknar relevans. Eleven väljer matvaror till måltiden och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till en av aspekterna hälsa, ekonomi och miljö beroende på den konsumentroll som eleven utgår från. Eleven väljer matvaror till måltiden och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till en av aspekterna hälsa, ekonomi och miljö beroende på den konsumentroll som eleven utgår från. Eleven väljer matvaror till måltiden och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till en av aspekterna hälsa, ekonomi och miljö beroende på den konsumentroll som eleven utgår från. Bedömning 2. Resonera om konsekvenser av konsumtionsval och handlingar med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Resonemang saknar relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Bedömning Kunskaper och förmågor som du visat i provet: Detta kan du utveckla: Sammanfattande bedömning: 1

7 6. Bedömning av uppgift 1 Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer Avsnittet innehåller konkretiseringar av delarna av de aktuella kunskapskraven i relation till uppgift 1 autentiska elevsvar, elevsvaren är kursiverade kommentarer som förklarar bedömningen av kvaliteten i elevsvaren. Uppgift 1 Välj konsumentroll och skriv ditt val här:... Uppgift 1 a. Välj matvaror till tacokvällen Titta på bilderna. Läs konsumentinformationen. Skriv vilka matvaror din konsumentroll väljer att köpa. Uppgift 1 b. Motivera valet av matvaror Skriv och motivera varför din konsumentroll väljer de här matvarorna. Ta hjälp av bilderna och texten med konsumentinformation när du förklarar. Använd lösblad om inte raderna räcker. Bedömning av uppgift 1 Bedömning av uppgift 1 prövar elevens förmåga att motivera sitt val av matvaror till en måltid med hänsyn till en av aspekterna hälsa, ekonomi och miljö beroende på vilken konsumentroll som eleven valt att utgå från i sitt svar. Texten som beskriver respektive konsumentroll är dock skriven så att flera aspekter kan beröras. Tabellen nedan visar den aktuella delen av kunskapskraven. (F) E C A Eleven väljer matvaror Eleven väljer mat- till måltiden och varor till måltiden ger enkla motiveringar och ger utvecklade till sina val motiveringar till sina med hänsyn till en val med hänsyn till av aspekterna hälsa, en av aspekterna ekonomi och miljö.* hälsa, ekonomi och miljö. Motivering saknas eller motiveringen uppfyller inte kravet för enkla motiveringar. Eleven väljer matvaror till måltiden och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till en av aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Konkretisering av kunskapskraven, uppgift 1 Enligt kunskapskraven har motiveringar olika kvalitet. Progressionen från lägre till högre nivå vid bedömning av uppgift 1 går från enkla via utvecklade till välutvecklade motiveringar. * Här återges inte hela delen av kunskapskravet. Den del som handlar om genomförande, som inte prövas i den här uppgiften, återges inte i matrisen. 6

8 Möjliga variabler att ta hänsyn till vid bedömningen är följande: Antalet led eleven motiverar i Denna variabel visar grad av utveckling i svaret genom antalet led eleven motiverar i. Ett led kännetecknas av en motivering i termer av x valde y därför att och flera led kan till exempel kännetecknas av x valde y därför att som i sin tur leder till. Eleven behöver givetvis inte uttrycka sig exakt som i exemplen ovan men poängen är att det finns mer eller mindre utvecklade motiveringar där eleven, direkt eller indirekt, uttrycker sig i termer av därför att, för att, det leder till, det beror på osv. Ett exempel på en motivering i flera led kan vara Det är bra med vegetabiliskt protein eftersom det återgår mindre energi att odla bönor än att föda upp djur. Uttryck för förklaringskedja är för nivå 2 i huvudsak ett led, nivå 3 emellanåt flera led och nivå 4 i huvudsak flera led. I utprövningar har vi sett att det finns enstaka elevsvar som innehåller motiveringar i flera led, men där medverkande lärare ändå varit tveksamma till att säga att det är ett bra kännetecken på mer utvecklade motiveringar. Det är sådana fall där motiveringarna i det andra ledet inte bidrar med något nytt, utan till exempel består av upprepningar. Bredd Begreppet bredd relaterar till aspekter och delaspekter. Ett elevsvar kan innehålla delaspekter inom den aspekt som konsumentrollen i huvudsak relaterar till, exempelvis näring för rollen hälsosam, billigt för rollen prismedveten eller transporter för rollen miljövän. Bredden ökar när eleven behandlar flera delaspekter inom respektive hälsa, ekonomi och miljö. Uttryck för bredd är för nivå 2 begränsad, nivå 3 relativt stor och nivå 4 stor. En begränsad bredd kännetecknas av att enstaka delaspekter inom respektive aspekt berörs (t.ex. transporter inom aspekten miljö eller ett enstaka näringsämne inom aspekten hälsa). En relativ stor bredd kännetecknas av att man tar upp några delaspekter och en stor bredd av att man tar upp flera. Några exakta antal anges inte, eftersom vi inte har tillräckligt stort underlag för att med säkerhet ange så dana kravgränser. De elevexempel som anges får vara vägledande i den tolkningen. Autentiska elevsvar med kommentarer till uppgift 1 Elevsvaren på nästa sida har blivit bedömda av flera lärare. Till varje elevsvar finns kommentarer i syfte att förtydliga bedömningen. I de citerade elevsvaren finns X som en markering när eleven skrivit jag eller konsumentrollen. Med tanke på hur rollerna beskrivs i provet kan elevernas svar innehålla motiveringar med hänsyn till både miljö, ekonomi och hälsa oavsett vilken roll de valt. Det är kvaliteten i hela svaret och hur svaret relaterar till val av matvaror som bedöms. Bildmaterialet som hör till provet innehåller de matvaror som är möjliga att välja. 7

9 Elevsvar uppgift 1 (inte uppnått kvalitet för enkel motivering) X valde ananas för den är billig, majs i trepack för det är bättre, vatten på flaska för det är gott. Eleven anger billigt, bättre och gott som motiv. Vad som är billigt eller bättre i förhållande till något annat framgår inte i svaret. Motiveringen har således bedömts vara ofullständig och når inte upp till kraven för en enkel motivering. Elevsvar uppgift 1 (enkel motivering) X valde gul lök för den odlas i Sverige som innebär kortare transporter än importerad, han valde storpack majskorn för det är billigare. Nötfärsen valde x för den är KRAV-märkt och den är miljövänligare. Den KRAV-märkta tacosåsen är miljövänligare. Tomaterna är lite billigare. Elevsvaret har bedömts motsvara en enkel motivering. Eleven motiverar sina val genomgående i ett led, till exempel Den KRAV-märkta tacosåsen är miljövänligare. Svaret har en begränsad bredd, eftersom bara enstaka delaspekter inom aspekten miljö behandlas, KRAV-märkning och transport. Elevens motiveringar är korrekta. Bedömningen är att svaret i sin helhet motsvarar kravet på enkla motiveringar. Elevsvar uppgift 1 (utvecklad motivering) X försökte få med antingen närodlade varor eller KRAV-märkta varor, de närodlade grönsakerna hade inte transporterats så långt vilket är bra för transporter gör att det kommer ut koldioxid vilket inte är bra för miljön med växthuseffekten och allt det där. Den KRAV-märkta salladen var bättre odlad än den andra och den KRAV-märkta nötfärsen kommer från gårdar som inte besprutar sin mark. Den nyckelhålsmärkta creme fraichen var nyttigare än den andra. Tacosåsen som x valde var hälsosammare. Elevsvaret har bedömts vara ett svagt exempel på en utvecklad motivering. Elevsvaret innehåller emellanåt motiveringar i flera led, t.ex. i resonemanget om närodlat medan de övriga motiveringarna inte gör det. Svaret har viss bredd eftersom det innehåller några olika delaspekter inom miljö: närodlat kopplat till kortare transporter och KRAV-märkning kopplat till besprutning. Inom aspekten hälsa tar eleven upp nyckelhålsmärkning. De sista uttalandena i svaret är ett typexempel på en enkel motivering. Bedömningen är att svaret i sin helhet, med viss tvekan, motsvarar kravet på utvecklade motiveringar. 8

10 Elevsvar uppgift 1 (välutvecklad motivering) X väljer KRAV-odlade kidneybönor. Det är bra med vegetabiliskt protein eftersom det går åt mindre energi att odla bönor än att föda upp djur. KRAV gynnar även hälsan eftersom kravodlade varor inte besprutas. X valde Lätt creme fraiche för det innehåller betydligt mindre fett än originalet. Gul lök för den är svenskodlad viket är bra för miljön, även för hälsan då man vet att den är rätt odlad. Sallad väljs därför att det gör smaken bättre, den är svensktillverkad vilket gynnar miljön med kortare transporter. Nötfärsen innehåller mycket proteiner som bygger upp musklerna. Svenskt kranvatten är bättre ur energisynpunkt än att köpa flaskvatten som är transporterat på lastbil från Norge. Elevsvaret har bedömts motsvara en väl utvecklad motivering. Svaret innehåller i huvudsak motiveringar i flera led, till exempel X väljer KRAV-odlade kidneybönor. Det är bra med vegetabiliskt protein eftersom det går åt mindre energi att odla bönor än att föda upp djur. KRAV gynnar även hälsan eftersom kravodlade varor inte besprutas. Svaret har stor bredd eftersom det innehåller flera delaspekter inom respektive miljö och hälsa: näringsinnehåll (fett och protein), val av vegetabiliskt protein med motivet mindre energiåtgång vid odling jämfört med animalisk produktion, korta transporter som motiv för att välja svenskodlade varor samt val av icke besprutade KRAV-produkter som motiv för både hälsa och miljö. Bedömningen är att svaret i sin helhet motsvarar kravet på välutvecklade motiveringar. 9

11 7. Bedömning av uppgift 2 Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer Avsnittet innehåller konkretiseringar av delarna av de aktuella kunskapskraven i relation till uppgift 2 autentiska elevsvar, elevsvaren är kursiverade kommentarer som förklarar bedömningen av kvaliteten i elevsvaren. Uppgift 2. Resonera om valet av matvaror De matvaror din konsumentroll valde att köpa får konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö. Nu ska du använda din egen kunskap och resonera om fördelar och nackdelar med de matvaror din konsumentroll valde till tacokvällen. Använd begreppen hälsa, ekonomi och miljö i ditt svar. Använd lösblad om inte raderna räcker. Bedömning av uppgift 2 Uppgift 2 prövar elevens förmåga att resonera om konsekvenser av konsumtionsval. Det som bedöms är elevens förmåga att använda begreppen hälsa, ekonomi och miljö i ett resonemang om konsekvenser av konsumtionsval. (F) E C A Eleven kan föra Eleven kan föra enkla och till viss utvecklade och del underbyggda relativt väl underbyggda resonemang kring resonemang konsekvenser av kring konsekvenser olika konsumtionsval av olika konsum- med hänsyn till tionsval med hänsyn hälsa, ekonomi och till hälsa, ekonomi miljö.* och miljö. Resonemang saknas eller resonemanget uppfyller inte kravet för enkla motiveringar. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Konkretisering av kunskapskraven, uppgift 2 Enligt den här delen av kunskapskraven har resonemang olika kvalitet. Progressionen från lägre till högre nivå vid bedömning av uppgift 2 går från enkla och till viss del underbyggda, utvecklade och relativt väl underbyggda till välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Möjliga variabler att ta hänsyn till vid bedömningen är följande: Resonemangskedja Denna variabel relaterar till antalet led i elevens resonemang. Ett led kännetecknas av x valde y därför att och flera led kan kännetecknas till exempel av x valde y, vilket påverkar z därför att som i sin tur påverkar och så vidare. Eleven * Här återges inte hela delen av kunskapskravet. Den del som handlar om handlingar, som inte prövas i den här uppgiften, återges inte i matrisen. 10

12 kan också resonera kring konsekvenser av konsumtionsval och handlingar exempelvis i termer av å ena sidan och å andra sidan eller som för- och nackdelar. En annan aspekt som också kan vara en del av en resonemangskedja är att man relaterar olika delaspekter till varandra, till exempel ekonomi till miljö. Ett resonemang i flera led kan till exempel vara: När X köpte maten kompromis sade han ibland, tex fanns det KRAV-märkt körsbärstomat från Spanien. Dom måste åka lastbil länge och det blir inte miljövänligt för naturen. Dom svenska tomaterna var inte kravmärkta men dom var närproducerade vilket är bättre för miljön. Uttryck för resonemangskedja är för nivå 2 i huvudsak ett led, nivå 3 emellanåt flera led och nivå 4 i huvudsak flera led. I utprövningar har vi sett att det finns enstaka elevsvar som innehåller flera led, men där medverkande lärare ändå varit tveksamma till att säga att det är ett bra kännetecken på ett mer utvecklat resonemang. Det är sådana fall där resonemanget i det andra ledet inte bidrar med något nytt, utan till exempel består av upprepningar eller cirkelresonemang. Bredd Begreppet bredd relaterar till aspekter och delaspekter. Ju fler delaspekter som behandlas inom aspekterna hälsa, ekonomi och miljö, desto större bredd. I svar som saknar bredd ingår bara en delaspekt inom respektive aspekt: näring, billigt eller transporter. Uttryck för bredd är för nivå 2 begränsad, nivå 3 relativt stor och nivå 4 stor. En begränsad bredd kännetecknas av att enstaka delaspekter inom respektive aspekt berörs (t.ex. transporter inom aspekten miljö, eller ett enstaka näringsämne inom aspekten hälsa). En relativ stor bredd kännetecknas av att man tar upp några delaspekter och en stor bredd av att man tar upp flera. Några exakta antal anges inte, eftersom vi inte har underlag att med säkerhet ange sådana gränser. De elev exempel som anges får vara vägledande i den tolkningen. Underbyggnad Denna variabel handlar om i vilken utsträckning eleven understödjer sitt resonemang med korrekta fakta. Uttryck för bredd är för nivå 2 viss, nivå 3 relativt väl och nivå 4 väl underbyggt. Autentiska elevsvar med kommentarer till uppgift 2 Elevsvaren har blivit bedömda av flera lärare. Till varje elevsvar finns en kommentar som ger vägledning vid bedömning av de egna elevernas provsvar. I de citerade elevsvaren finns X som en markering när eleven skrivit jag eller konsumentrollen. 11

13 Elevsvar uppgift 2 (inte uppnådd kvalitet för enkelt och till viss del underbyggt resonemang) Mitt val av konsumentroll beror på att jag tycker att priset är viktigast, men även lokalt och hälsa. Jag tyckte att valet av livsmedel var bra för hälsa, ekonomi, miljö. Huvudtanken var priset. Många gånger valde jag det bästa priset, men ibland valde jag lite dyrare. Resonemanget bedöms inte motsvara den lägst beskrivna nivån, det vill säga ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang. Elevsvaret är inte underbyggt av fakta och är så pass allmänt hållet att konsekvenser av val gjorda med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö inte framgår, till exempel Huvudtanken var priset. Många gånger valde jag det bästa priset men ibland valde jag lite dyrare. Elevsvar uppgift 2 (enkelt och till viss del underbyggt resonemang) Om man tänker på hälsan så tycker jag att tacon är bra. Den innehåller bröd, flera grönsaker och kött. Det ingår Creme fraiche också och det innehåller mycket fett, men det måste vara gott också. Det ingick ingen ost. När det gäller ekonomin har jag tänkt ganska mycket på det men jag har satt miljön i första rummet och jag tycker att jag har råd att handla miljövänligt. Det mesta jag köpt har varit från Sverige för jag tycker att transportsnålt är viktigare än kravmärkt. Men här kommer etiken också in i bilden som något att ta hänsyn till. Kravmärkt är bättre för djuren och dom får inte använda konstgödsel och så. Om man är vegetarian istället då behöver inte djuren lida alls och jorden mår bättre. Svaret har bedömts motsvara ett enkelt resonemang. Trots att det finns tendenser till resonemang i flera led präglas de vid dessa tillfällen i huvudsak av att det andra ledet inte kvalitativt tillför så mycket Det ingår Creme fraiche också och det innehåller mycket fett, men det måste vara gott också. I de flesta fall består resonemanget av ett led Det mesta jag köpt har varit från Sverige för jag tycker att transportsnålt är viktigare än kravmärkt. Men det finns också ett exempel där eleven i sitt resonemang relaterar olika aspekter, ekonomi och miljö, till varandra. Även om det således finns delar med resonemang i flera led har den sammanlagda bedömningen resulterat i att eleven i huvudsak resonerar i ett led. Resonemanget har bedömts ha en begränsad bredd, dvs. det innehåller enstaka delaspekter. Inom aspekten hälsa omnämns indirekt en välbalanserad måltid, inom aspekten miljö omnämns KRAV-märkt och transport och när det gäller ekonomi vägs det emot miljöaspekten vid ett tillfälle. När det slutligen gäller variabeln underbyggnad saknas det på flera ställen en underbyggnad med korrekta fakta. Mycket lämnas till läsaren att tolka, det är underförstått. Därmed blir bedömningen något problematisk, man bör ju bara bedöma det som står. Inledningsvis skriver eleven att taco är bra för att det innehåller bröd, flera grönsaker och kött. Varför det är bra med stöd av fakta ger eleven inget svar på. Liknande formuleringar finns på flera ställen, till exempel varför tycker eleven att minskade transporter är viktigare än KRAVodlat och varför är konstgödsel inte bra? Bedömningen är att svaret i sin helhet motsvarar kravet på enkla och till viss del underbyggda resonemang. 12

14 Elevsvar uppgift 2 (utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang) Det X alltid försöker tänka på när han köper mat är om det är ekologiskt eller miljövänligt. Helst ska det vara KRAV-märkt och närproducerat. När X köpte maten kompromissade han ibland, tex fanns det KRAV-märkt körsbärstomat från Spanien. Dom måste åka lastbil länge och det blir inte miljövänligt för naturen. Dom svenska tomaterna var inte krav-märkta men dom var närproducerade vilket är bättre för miljön. Hälsa också är viktig för X. Den maten han handlat till tacokvällen innehåller varor från många olika grupper. Förutom brödet så är det kött, bönor och olika sorters grönsaker. Det har betydelse för hälsan med måltider som är bra sammansatta. Sen är det djuren också, X köper bara kött som är bra, djuren ska ha mått bra innan de slaktats och det ska vara KRAV-märkt. Ekonomin mår inte helt bra av såna matvanor för att ekologiskt oftast kostar mycket mer, men det bryr X sig inte om. Elevsvaret har bedömts motsvara ett exempel på ett utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang. Resonemanget innehåller i huvudsak flera led, vilket motsvarar den högsta nivån. Ett exempel på ett resonemang i flera led i elevsvaret är Den maten han handlat till tacokvällen innehåller varor från många olika grupper. Förutom brödet så är det kött, bönor och olika sorters grönsaker. Det har betydelse för hälsan med måltider som är bra sammansatta. Men totalt har inte elevsvaret bedömts vara på den högsta nivån, eftersom resonemanget bara har bedömts bestå av en relativt stor bredd. Det vill säga det har bedömts innehålla några delaspekter: KRAV-märkt, närproducerat och även en mer etisk aspekt utifrån djurhållning inom aspekten miljö, bra sammansatta måltider inom aspekten hälsa och aspekten ekonomi relateras till miljö vid ett tillfälle i resonemanget. Svaret är relativt väl underbyggt men det finns vissa delar i elevens resonemang som inte underbyggs tillräckligt väl för att kunna sägas motsvara väl underbyggt, till exempel varför KRAV-märkta produkter, grönsaker och kött, är bra ur ett miljöperspektiv. Vidare konstaterar eleven att ekologiska produkter är dyrare men det underbyggs inte av fakta, det vill säga varför är det så? Bedömningen är att svaret i sin helhet motsvarar kravet på utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Elevsvar uppgift 2 (väl utvecklade och väl underbyggda resonemang) Tacos i sig är nog ingen toppenmåltid ur miljösynpunkt, den innehåller många olika livsmedel varav många inte ofta odlas i Sverige. Men om man försöker att anpassa vegetabilierna efter säsong och eftersom måltiden innehåller många valfria ingredienser så kan den vara miljö- och även ekonomi smart. Om man tänker på hälsan kan man välja mycket vegetabiliska produkter i sin tacobuffé, vitkål, tomater, kidneybönor. Vitkål innehåller mer vitaminer jämfört med isbergssallad och är också bättre med tanke på miljön eftersom det är säsongsanpassat. Man kan även se att vitkålen har ett betydligt lägre kilopris än isbergsallad vilket då också påverkar ekonomin. Kidneybönor är bra med tanke på alla tre hälsa, ekonomi och miljö. Med tanke på hälsa innehåller kidneybönor mycket protein vilket är bra då man inte äter kött för protein behövs för att bygga upp kroppen, med tanke på miljö är det bra för det krävs betydligt mindre energi att framställa kidneybönor än att få fram kött där vegetabilierna måste gå en omväg genom djuren. Och med tanke på ekonomi är kidneybönor bra för de är billigare än köttfärs. Min rollperson valde även lätt creme fraiche för att det innehåller mindre fett än originalet. Dessutom (forts. nästa sida) 13

15 innehåller creme fraiche till stor del mättat fett vilket inte är så bra för hälsan. Det var också ett självklart val för min rollperson att välja kranvatten. Det finns ingen hälsofördel med att dricka flaskvatten, dessutom är det dyrare och mindre miljövänligt eftersom det krävs att det transporteras till affärerna och att det tappas upp på PET- flaskor. Detta svar har bedömts vara ett mycket bra exempel på ett väl utvecklat och ett väl underbyggt svar. Hela resonemanget präglas av att eleven utvecklar i många led, till exempel Tacos i sig är nog ingen toppenmåltid ur miljösynpunkt, den innehåller många olika livsmedel varav många inte ofta odlas i Sverige. Men om man försöker att anpassa vegetabilierna efter säsong och eftersom måltiden innehåller många valfria ingredienser så kan den vara miljö- och även ekonomismart (citatet ovan är bara ett utdrag men man skulle kunna återge hela elevsvaret då det genomgående förs ett resonemang i flera led). Resonemanget har bedömts innehålla stor bredd, eftersom flera delaspekter ingår, till exempel tar eleven upp när varor har säsong, var varorna odlas, transport, energiåtgång vid framställning och förpackning inom aspekten miljö. Inom aspekten hälsa innehåller resonemanget olika näringsämnen som vitaminer, protein, vegetabiliska produkter och fett/ mättat fett. När det gäller ekonomi framkommer denna aspekt löpande och i relation till de andra aspekterna. Slutligen är elevens resonemang genomgående väl underbyggt av korrekta fakta. Bedömningen är att svaret i sin helhet motsvarar kravet på väl utvecklade och väl underbyggda resonemang. 14

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Bedömningsanvisningar BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Inledning sid. 2 2. Provuppgifternas koppling

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Utformning och utgångspunkter

BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Utformning och utgångspunkter BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Utformning och utgångspunkter Förord Bedömningsstödet i hem- och konsumentkunskap utvecklades i en brytningstid när de nya styrdokumenten för Lgr 11 togs fram

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper

Läs mer

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap Övergripande Mål: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och

Läs mer

Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap

Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap Syfte: Du ska genom det här provet visa dina kunskaper om olika matlagningsmetoder som vi har tränat på under hösten. Du ska visa hur du resonerar om olika livsmedelsval

Läs mer

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar Eempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1a BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1A 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på eempelprovet... 4

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar Bedömningsstöd Historia 7-9 Bedömningsanvisningar BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Stöd för bedömning sid. 2 2. Bedömningsanvisningar Innehåll sid. 2 3. Aktuell del

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! KUNSKAPSKRAV FÖR FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Det som bedöms i uppgiften är den markerade delen av kunskapskravet för förmågan att kommunicera. Eleven kan samtala om och diskutera

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia KATSAUKSET Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia De senaste åren har en rad reformer genomförts i svensk skola.

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11064-3 4711064_t_upp_ma_5_omsl.indd Alla sidor 2014-01-27 12.29 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem

Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem Åk 9 Kostproblem? planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet Syfte:

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc. HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN Lektion 1 Vi ser på en film om matindustrin (Food inc) och konsekvenser av vad vi äter. Läxa tills nästa gång: Du får frågor utifrån den film vi sett, som ska besvaras i grupp.

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018 Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018 Inledning Under läsåret 2017/2018 genomfördes ämnesprovet i svenska och

Läs mer

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi). FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar Exempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1b BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1B 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på exempelprovet...

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid

Läs mer

SO-S Religion Lärarhandledning

SO-S Religion Lärarhandledning SO-S Religion Lärarhandledning SO-serien är ett komplett och flexibelt material för åk 7-9. Serien är uppdaterad för Lgr 11. Till ämnesboken finns en lärarhandledning full av tips och övningar. PROVLEKTION:

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! Historia ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B och Delprov C Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

KLIMATSMARTA MATTIPS

KLIMATSMARTA MATTIPS KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar Exempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1c BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1C 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på exempelprovet...

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid

Läs mer

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng. Kravgränser Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng. Kravgräns för provbetyget E: 17 poäng D: 25 poäng varav 7 poäng på minst

Läs mer

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om

Läs mer

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Husbygge Krav: Du skall göra en ritning över en Attefallsstuga som skulle kunna vara en lägenhet. Kravet är 25 m 2 och 4 m i takhöjd.

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap Teknik och slöjd Husbygge Krav: Du skall göra en ritning över en Attefallsstuga som skulle kunna vara en lägenhet. Kravet är 25

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov Kursprov, vårterminen 2013 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1b Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Bedömningen börjar i planeringen om att använda sig av bedömningsaspekter

Bedömningen börjar i planeringen om att använda sig av bedömningsaspekter Bedömningen börjar i planeringen om att använda sig av bedömningsaspekter Denna text handlar om planeringsprocessen, med särskilt fokus på bedömningsaspekter. Vad bedömningsaspekter är, och hur de kan

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar Bedömningsstöd Historia 7-9 Bedömningsanvisningar Bedömningsstöd i historia Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Bedöma elevers förmåga att reflektera över hur historia används sid. 2 Resonera om hur man

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,

Läs mer

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Bra måltider i skolan

Bra måltider i skolan Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?

Läs mer

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Beskrivning av det muntliga delprovet Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 10 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar om att

Läs mer

Del C Arbete utifrån projektets resultat

Del C Arbete utifrån projektets resultat Del C Arbete utifrån projektets resultat Kapitel 5 Att använda ett bedömningsstöd av beläggskaraktär Bedömningsstödet har tagits fram genom ett arbete där aktiva lärare kontinuer- ligt har fått utveckla

Läs mer

Kost i skola och barnomsorg

Kost i skola och barnomsorg Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...

Läs mer

Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014

Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014 Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014 Frågor 1. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med över 40% vilket har lett till en i stort sett motsvarande ökning av antalet individer

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs Ämnesprov, läsår 2015/2016 Matematik Bedömningsanvisningar 1 Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Hö stterminsplanering a k 8

Hö stterminsplanering a k 8 Hö stterminsplanering a k 8 Livet i hem öch familj har en central betydelse för människan. Våra vanör i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att

Läs mer

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna

Läs mer

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan

Läs mer

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1a Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? 1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013 Frank Bach (Göteborgs universitet), Margareta Ekborg (Malmö högskola), Anders Jönsson

Läs mer