BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Utformning och utgångspunkter
|
|
- Vilhelm Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Utformning och utgångspunkter Förord Bedömningsstödet i hem- och konsumentkunskap utvecklades i en brytningstid när de nya styrdokumenten för Lgr 11 togs fram av Skolverket. Vi följde processen från hösten 2009 till våren 2011 och reviderade löpande provmaterial och bedömningsmaterial. Under våren 2011 när såväl kursplanen som kunskapskraven hade fastställts var det möjligt att genomföra den avslutande utprövningen och den slutliga revideringen. En projektgrupp vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet ansvarade för utvecklingen av bedömningsstödet i samverkan med ansvarigt undervisningsråd på Skolverket. Tack alla lärare för att ni genomförde och bedömde prov, deltog i diskussioner och bidrog med förslag till utveckling och tack alla elever för att ni visade era kunskaper och förmågor när proven testades. Göteborg i juni 2011 Ingrid Cullbrand, Jenny Rendahl och Helene Wåhlander Innehåll 1. Introduktion och syfte sid Materialets innehåll sid. 2 Översikt av bedömningsstöd i HKK sid Uppdrag: utgångspunkter och ställningstaganden sid. 3 Övergripande utgångspunkter i kursplanen sid. 4 Utgångspunkter i uppgifts- och provkonstruktion sid. 4 Prov Den hållbaka lunchen sid. 5 Prov En hållbar tacokväll sid. 6 Utgångspunkter för konstruktion av bedömningsmaterial till proven sid. 7 Viktiga slutsatser utifrån utprövningar på en övergripande nivå sid Kvalitetssäkring av materialet sid Referenser sid. 10 1
2 1. Procedur vid bedömning Huvudsyftet med bedömningsstödet är att främja en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning i hem- och konsumentkunskap för grundskolans årskurs 7 9 samt motsvarande skolformer. Ett annat syfte är att det ska kunna användas för att stödja elevens fortsatta lärande, dvs. i formativt syfte. Bedömningsstödet i hem- och konsumentkunskap innehåller provmaterial och bedömningsmaterial. Det har utvecklats i nära samarbete med lärare som undervisar i ämnet och deras elever. Under 2010 deltog 20 lärare och cirka 150 elever i västra Sverige i två olika utprövningar. Vid ett antal tillfällen observerade vi elever som arbetade med proven, för att själva samla information om hur proven fungerade i skolsituationen. Vi dokumenterade med kamera, film, ljudminne och anteckningar, och använde informationen för att utveckla uppgifterna i proven. I den sista utprövningen våren 2011 deltog 16 lärare och cirka 180 elever. Likvärdigheten främjas när såväl provmaterialet som bedömningsmaterialet används enligt anvisningarna. 2. Materialets innehåll I bedömningsstödet ingår två provmaterial, Den hållbara lunchen och En hållbar tacokväll. På olika sätt prövar de elevernas kunskaper och förmågor att välja och motivera sina val, genomföra dem samt resonera om konsekvenser av val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Till respektive provmaterial finns häften med lärarinformation och bedömningsmaterial.. Lärarinformationen innehåller en presentation av provmaterialet och hur det är utformat en beskrivning av provets koppling till kursplanen anvisningar för hur man förbereder och använder provet. Bedömningsmaterialet innehåller en beskrivning av hur materialet används vid bedömning av prov information om proceduren för bedömningen konkretiseringar av kunskapskraven i förhållande till uppgifterna i proven autentiska elevsvar som visar exempel på svar för de olika nivåerna i kunskapskraven kommentarer med syfte att förtydliga och förklara bedömningen matriser och bedömningsprotokoll som används vid bedömningen. Översikt av bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap PROVMATERIAL Den hållbara lunchen Del 1 Välja, motivera och planera måltiden Del 2 Tillaga och servera måltiden Del 3 Dokumentera och resonera om måltiden 2
3 BEDÖMNINGSANVISNINGAR Den hållbara lunchen Översiktlig matris av vad Den hållbara lunchen prövar Bedömningsprotokoll samt konkretisering av kunskapskraven i del 2, genom förandefasen Används av läraren för bedömning när eleverna tillagar och serverar den planerade måltiden. Matris för bedömning av uppgifter i del 1 och del 3. Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer. Används av läraren vid bedömning efter genomfört prov. Protokoll för en sammanfattande bedömning av provet Används av läraren vid sammanvägning av bedömningen i de olika delarna i provet samt vid samtal med elever om deras prestationer. Film: Elever agerar lärare bedömer Används av läraren som stöd för bedömning av genomförandefasen. Visar elever som genomför provet och lärare som samtalar om bedömningen. PROVMATERIAL En hållbar tacokväll Uppgift 1. Välj konsumentroll, välj matvaror och motivera valet. Uppgift 2. Resonera om konsekvenser av valet för hälsa, ekonomi och miljö. BEDÖMNINGSANVISNINGAR En hållbar tacokväll Matris för bedömning av provet En hållbar tacokväll Används av läraren före, under och efter provet - för att informera eleven om provet - vid sammanfattande bedömning av uppgift 1 och 2 - vid samtal med eleven om visad kunskap och förmåga och om sådant eleven behöver utveckla i ämnet. Används av eleven under hela provet. Bedömning av elevsvar med kommentarer, uppgift 1 Används av läraren vid bedömning efter genomfört prov. Innehåller autentiska elevsvar med kommentarer. Bedömning av elevsvar med kommentarer, uppgift 2 Används av läraren vid bedömning efter genomfört prov. Innehåller autentiska elevsvar med kommentarer. 3. Uppdrag: utgångspunkter och ställningstaganden Förutom den nya läroplanen, Lgr11, har följande varit vägledande i arbetet: material som Skolverket tagit fram som stöd för bedömning i andra ämnen, forskning om pedagogisk bedömning samt verksamma lärare och elevers synpunkter. En viktig utgångspunkt var att materialet ska kunna användas i både summativ och formativ mening. Anpassningen till Lgr 11 och kursplanen i hem- och konsumentkunskap med syfte och långsiktiga mål, centralt innehåll och kunskapskrav innebar många olika överväganden vid konstruktionen av bedömningsstödet. Provmaterialet Den hållbara lunchen aktiverar eleven i en arbetsprocess med val av matvaror, tillagning, servering, disk och rengöring samt avfallshantering. Eleverna är delaktiga i alla delar i arbetsprocessen. De väljer fritt den måltid de vill laga utifrån vissa ramar. Det finns goda möjligheter att till exempel välja utifrån kultur och tradition, att pröva maträtter med olika svårighetsgrad i tillagningen som utmanar egna kunskaper och förmågor, att anlägga ett tema med anknytning till eget behov av näring för den som exempelvis idrottar. 3
4 I provet En hållbar tacokväll är bildmaterialet begränsande. Uppgiften har samtidigt en öppen karaktär och ger utrymme för eleven att visa kunskaper och förmågor i två situationer med olika utgångspunkter. Att försätta sig i en konsumentroll och bortse från egen smak vid val av matvaror och att kunna motivera och resonera om valet utifrån de tre aspekterna i kunskapskravet (hälsa, ekonomi och miljö) innebär en möjlighet att visa kunskaper och förmågor i ett komplext sammanhang. Övergripande utgångspunkter i kursplanen Enligt kursplanens skrivningar om ämnets syfte ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och vid konsumtion utifrån perspektivet hållbar utveckling. 1 I bedömningsstödet hanteras dessa långsiktiga mål utifrån ett synsätt där teori och praktik är varandras förutsättningar och tolkas som kunskap i handling. Proven prövar framför allt de två första punkterna. Begreppen hälsa, ekonomi och miljö och begreppet hållbar utveckling används i olika sammanhang i kursplanen. Hälsa, ekonomi och miljö kan beskrivas som ett sammanhållet begrepp där den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen i hållbar utveckling har konkretiserats i förhållande till kunskapskraven. I provmaterialet Den hållbara lunchen och En hållbar tacokväll används begreppen hälsa, ekonomi och miljö genomgående. Utgångspunkter i uppgifts- och provkonstruktion Uppgifterna i proven utgår från vardagliga situationer som kan karakteriseras som autentiska och som ungdomar kan ha erfarenhet av. Forskning visar att ungdomar känner sig mer motiverade att arbeta med uppgifter som ligger nära deras egen livsvärld än med sådana som de inte känner sig berörda av. 2 I provmaterialet ingår uppgifter som på olika sätt prövar elevens kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven. Det är viktigt att eleven i provsituationen kan känna igen begrepp samt karaktären på uppgifter och arbetsformer från undervisning i ämnet. I kursplanens syfte anges att eleven ska hantera och lösa praktiska situationer i hemmet. Provmaterialet har utformats för att eleven ska kunna visa kunskap i handling. I artikeln Är handen praktisk och tanken teoretisk? i Slöjdforum pekar Säljö 3 på dualismen mellan det så kallade praktiska och teoretiska. Säljö menar att tanke och handling går hand i hand, kunskap utvecklas i handling. Även andra forskare, exempelvis Gustavsson 4 5, Molander 6 och Benn 7 lyfter fram kunskap i handling när teoretisk och praktisk kunskap förenas och utgör varandras förutsättningar. 1 Skolverket, 2011, s Stobart, Säljö, Gustavsson, Gustavsson, Molander, Benn,
5 I Den hållbara lunchen väljer eleven matvaror till en måltid, motiverar sina val skriftligt i tre olika uppgifter, tillagar måltiden, dokumenterar den i bild och serverar den samt resonerar skriftligt om den i två olika uppgifter. Eleven visar på så sätt reflekterad kunskap i handling. I En hållbar tacokväll väljer eleven en konsumentroll och väljer matvaror till en måltid utifrån en viss preferens. Eleven motiverar valen samt resonerar om dem utifrån aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Valet av matvaror utgår från ett bildmaterial och det val eleven genomför och resonerar om kräver ett reflekterat handlande. Prov Den hållbara lunchen Utformning I Den hållbara lunchen får varje elev möjligheter till inflytande när de ska göra aktiva val genom hela arbetsprocessen. Upplägget har tidigare prövats i den nationella utvärderingen av hemoch konsumentkunskap, NU03, 8 där provet utformades med stöd av forskning som visar hur lärande främjas när eleverna har inflytande och är delaktiga i en hel arbetsprocess. 9 Provet är processinriktat: eleven väljer, motiverar val, planerar och genomför och resonerar om konsekvenser av val och handlingar. I provet ingår tre delar, uppgifts- och svarsformatet är dels anpassat till ämnets karaktär, dels till en vanligt förekommande arbetsform i undervisningen inom hem- och konsumentkunskap. Uppgifterna i del 1 och 3 som eleverna besvarar skriftligt, är av öppen karaktär. Alla frågor utom en kräver att eleverna kan motivera och resonera i sina svar (tabell 1). Tabell 1: Utformning av provet Den hållbara lunchen. Eleven ska visa kunskaper och förmågor att - välja matvaror till den hållbara lunchen, motivera valet, planera arbetet, tillaga och servera måltiden med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - dokumentera måltiden och resonera om val och handlingar med hänsyn till hälsa, ekonomi, och miljö. Uppgiftsformat Processinriktat prov i tre delar, skriftligt och muntligt uppgiftsformat Del 1. Välja, motivera, planera. Tre frågor av öppen karaktär ingår Del 2. Tillaga och servera Del 3. Dokumentera och resonera. En flervalsfråga och två frågor av öppen karaktär ingår Svarsformat/presentation Del 1. Skriftlig/muntlig motivering Del 2. Kunskap i handling, muntlig kommunikation Del 3. Dokumentation genom foto eller annan illustration. Skriftligt/muntligt resonemang 8 Skolverket, 2005; Myndigheten för skolutveckling, Selberg,
6 När provet genomförs Del 1 genomförs vid det första provtillfället och del 2 och 3 vid det andra provtillfället. I del 1 väljer eleven matvaror till en lunch, motiverar valet samt planerar hur måltiden ska tillagas och serveras. Det innebär att eleven är delaktig i arbetsprocessen redan från början och kan visa sina kunskaper och förmågor i varje steg. Det måste gå några dagar mellan det första och andra provtillfället för att matvaror ska kunna beställas och levereras. Vid det andra provtillfället genomför eleven del 2, och visar sin kunskap i handling genom att tillaga den planerade måltiden och servera den. I del 3 visar eleven kunskaper och förmågor att kunna resonera om måltiden utifrån olika begrepp. I provmaterialet finns en beställningslista med ett antal varor. Den ger en riktlinje för de varor som läraren kan erbjuda eleven att använda i måltiden. För att eleven redan i valsituationen ska tänka på att motivera sina val utifrån aspekterna hälsa, ekonomi och miljö, finns utrymme för att notera de aktuella aspekterna i anslutning till matvaror på beställningslistan. Måltiden som eleven tillagar och serverar ska dokumenteras med bild och med ord. Eleven använder dokumentationen som stöd för att resonera om måltidens sammansättning med hänsyn till hälsa (uppgift 3). Dokumentationen är också en förutsättning för att läraren ska kunna bedöma om den kunskap eleven visar i sitt resonemang stämmer överens med den måltid eleven tillagade och serverade. Provet ger viss möjlighet för anpassning till lokala förutsättningar. Eleverna kan arbeta med uppgiften Välja och planera i del 1 antingen individuellt eller i par beroende på lokal, utrustning och gruppstorlek. Tillaga och servera måltiden i del 2 sker individuellt eller i par beroende på hur eleverna planerade del 1. I del 1 ska eleven motivera sitt val (uppgift 1, 2, 3) och i del 3 ska eleven dokumentera och resonera om måltiden (uppgift 2, 3 och 4). Dessa uppgifter ska besvaras individuellt, för att bidra till ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Prov En hållbar tacokväll Utformning Provet innebär att eleverna utifrån en konsumentroll väljer och motiverar sina val samt resonerar om konsekvenser av val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Eleven ges möjlighet att utgå från hälsa, ekonomi eller miljö för att motivera val av varor till måltiden och att resonera om konsekvenser av valet utifrån alla tre aspekterna. Uppgifterna har öppen karaktär där motiveringen och resonemangets kvalitet kan bedömas med koppling till kunskapskraven. I provet ingår två uppgifter som eleverna besvarar skriftligt. Uppgifterna är komplexa och kräver dels att eleverna kan försätta sig i en roll, dels att de kan betrakta rollen utifrån och resonera om de val de gjort. I bedömningsmaterialet har vi skrivit att rollen finns med i provet för att eleven ska få möjlighet att visa sina kunskaper utan direkt koppling till egen smakpreferens. Valet av konsumentroll ska inte påverka bedömningen. Det som bedöms är elevens kunskaper och förmågor att i ett konsumtionsval förhålla sig till begreppen hälsa, ekonomi och miljö. 6
7 Vid den första utprövningen fick eleverna först bestämma sig för konsumentrollen. Därefter fick de välja matvaror och tillaga måltiden. Det visade sig då att den egna smaken var styrande såväl för elevernas val av matvaror som för deras motiveringar och resonemang om konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö. Med dessa erfarenheter som grund utformades ett prov där eleverna istället för att arbeta med matvaror och tillaga mat fick använda ett bildmaterial med konsumentinformation. Det visade sig vid de kommande utprövningarna att eleverna med hjälp av bildmaterialet kunde bortse från sin egen smak och istället utgå från konsumentrollen för att välja matvaror, motivera valet och resonera om konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö (tabell 2). Tabell 2: Utformning av provet En hållbar tacokväll. Eleven ska visa kunskaper och förmågor att - välja matvaror och motivera matvalet med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - resonera om konsekvenser* av olika konsumtionsval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Uppgiftsformat Skriftligt eller muntligt Eleverna väljer en roll och granskar konsumentinformation via bilder på olika livsmedel. Uppgifter som kräver öppna svar ingår. Svarsformat/presentation Skriftligt eller muntligt *Jämför med kunskapskravet Utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling kan eleven resonera kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. När provet genomförs Provet genomförs individuellt och vid ett tillfälle. Det är lätt att organisera i stora grupper, eftersom eleverna använder ett bildmaterial för att välja matvaror. Bildmaterialet som används i provet ger dessutom alla elever likvärdiga förutsättningar att välja matvaror och att kunna motivera valet, till skillnad från Den hållbara lunchen där lärarens möjligheter att köpa in matvaror kan variera mellan olika skolor. Utgångspunkter för konstruktion av bedömningsmaterial till proven Bedömningsmaterialet innehåller en konkretisering av kunskapskraven med variabler att ta hänsyn till i bedömningen samt autentiska elevsvar och kommentarer till bedömningen av dessa. Kunskapskraven, lärares bedömning av elevsvar vid utprövningarna, information vi samlade in vid observation av elever i provsituationer samt diskussioner med verksamma lärare har varit utgångspunkter när bedömningsmaterialet konstruerades. En ingående analys av insamlade elevsvar och en tydlig konkretisering av kunskapskraven ligger till grund för de variabler, bedömningsgrunder, som lärare har att ta hänsyn till vid bedömningen.. I bedömningsmaterialet används matriser som modell för att åskådliggöra de krav som ställs på olika nivåer. 10, 11 I matriserna uttrycks kvaliteter främst i relation till värdeorden i aktuella delar av kunskapskraven, till exempel enkel/utvecklad/väl utvecklad motivering. Avsikten med att inte relatera enskilda delar och uppgifter i proven till ett visst betygssteg har varit att undvika att elever och lärare talar om betyg på enskilda uppgifter eller om betyg i så kallade 10 Kjellström, Lundahl,
8 teoretiska och praktiska delar. Varje prov ses som en helhet och resultat från olika delar och uppgifter ska vägas samman till en slutgiltig sammanvägd bedömning. Matriserna kan användas både i summativt och formativt syfte. Efter genomförda prov används matriserna med summativ funktion för att göra en sammanfattad bedömning. Den formativa funktionen består i att man som lärare, med matriserna som utgångspunkt, kan kommunicera de kunskaper och förmågor eleven visat i proven och vad eleven fortsättningsvis behöver utveckla. Forskning visar att en tydlig återkoppling har stor betydelse för elevens fortsatta lärande. 12 Bedömning i formativt syfte innebär att tydliggöra elevens nuvarande kunskapsnivå och vad eleven behöver utveckla ytterligare, samt ge redskap till eleven för hur han eller hon ska kunna utveckla sina kunskaper i ämnet Ansvariga på Göteborgs universitet och medverkande lärare har i den konkreta bedömningen använt en tankemodell som innebär att man samlar belägg i elevsvaren. 15 Ett belägg ska visa eller bevisa en viss nivå eller kvalitet av kunskap och förmåga utifrån ett förutbestämt krav. Med stöd av samlade belägg i de bedömda elevsvaren och den nivå dessa har uppnått i de olika uppgifterna kan läraren göra en sammanfattande bedömning. Bedömningsmaterialet till respektive prov innehåller autentiska elevsvar som har bedömts av medverkande lärare vid utprövningarna. I anslutning till de autentiska elevsvaren återfinns kommentarer med syfte att förtydliga varför ett elevsvar bedömts motsvara en viss nivå av den aktuella delen av kunskapskravet. Till Den hållbara lunchen finns både ett bedömningsprotokoll och en film som stöd för bedömningen av del 2, den uppgift som kallas genomförandefasen, när eleverna tillagar, dokumenterar och serverar måltiden. Dessa material har som syfte att ge lärare stöd vid bedömningen av kunskap i handling. Bedömningsprotokollet har utformats för att lärare systematiskt ska kunna göra snabba bedömningar av kunskaper som visas i flyktiga, ibland svårfångade, situationer i motsats till bedömningar av uppgifter som eleverna besvarar skriftligt. I bedömningsprotokollet synliggörs tanken med att samla belägg för en viss nivå. Filmen visar elever som arbetar i en autentisk provsituation och lärare som samtalar om bedömningen. Viktiga slutsatser utifrån utprövningar på en övergripande nivå Eleverna måste kunna hantera begrepp som enligt kursplanen är centrala för ämnet. I proven ingår uppgifter där eleverna i enlighet med delar av kunskapskraven ska kunna motivera sina val av matvaror och resonera om konsumtionsval och konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö. Social och kulturell bakgrund kan ha betydelse för uppfattningar av begreppen och elevernas språkförståelse får betydelse när de löser uppgifter i proven. Det framgick vid utprövningarna att en övervägande andel elever uttryckte en vardagsförståelse för begreppen hälsa, ekonomi och miljö. Men betydligt färre kunde föra ett utvecklat och underbyggt resonemang om konsekvenser av konsumtionsval med hänsyn till de tre begreppen. Utifrån utprövningarna skulle man kunna dra slutsatsen att bärande begrepp i kunskapskraven behöver få en mer framträdande roll i undervisningen. 12 Black, Black & William, Pettersson, Jfr Lundahl (2009) som redogör för bedömning med stöd av belägg i de nationella proven i NO. 8
9 4. Kvalitetssäkring av materialet Prov- och bedömningsmaterialet har kvalitetssäkrats genom flera utprövningar (se s. 3). Avsikten med utprövningarna har varit att utveckla ett bedömningsstöd som ger en så sann och rättvis bild som möjligt när delar av kunskapskraven prövas (validitet), och att materialet ska vara stabilt och säkert ur bedömningshänseende (reliabilitet). Analys av elevernas prestationer och lärares bedömning i förhållande till kunskapskraven har medfört att proven reviderats i omgångar för att uppnå så hög validitet som möjligt. För att säkra reliabiliteten har vi analyserat prov som bedömts i olika situationer: lärares bedömning av egna elevers provprestationer, lärares medbedömningar av för dem okända elever som genomförde prov och visade kunskap i handling samt genom ombedömning av kodade skriftliga svar. Detta bedömningsstöd har vid utprövningar visat sig bidra till en mer likvärdig bedömning. 9
10 5. Referenser Benn, J. (2005). Praktisk klogskap hverdagslivsområdet som dannelsefelt. I M. Kragelund og L. Otto. (red.) Materialitet og Dannelse: En studiebog. Forskningsenheden Materielle kulturstudier. Kǿbenhavn: Danmarks Pǽdagogiske universitet. Black, P. (2007). Asssment for learning: putting it into practice. Maidenhed: McGraw-Hill International. Black, P. & William, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational assessment, Evaluation and accountability. 21. s Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm:Wahlström och Widstrand. Gustavsson, B. (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur. Kjellström, K. (2005). Bedömningsmatriser en metod för analytisk bedömning. I L. Lindström och V. Lindberg (red.) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS. Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov? framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Myndigheten för skolutveckling (2007). Hem- och konsumentkunskap. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Huvudförfattare I. Cullbrand. Stockholm: Liber. Petterson, A. (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. I S. Eklund (red.) Bedömning för lärande en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. SAF forskning 3, Selberg, A-M. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan Hem- och konsumentkunskap. Ämnesrapport till Rapport 253. Författare I. Cullbrand och M. Peterson. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Stobart, G. (2008). Testing times: The uses and abuses of assessment. London: Routledge.. Säljö, R. (1995). Är handen praktisk och tanken teoretisk? Slöjdforum, (1), 5. 10
Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merHKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merHem- och konsumentkunskap
Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Bedömningsanvisningar BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP En hållbar tacokväll Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Inledning sid. 2 2. Provets koppling till
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merVårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merHem- och konsumentkunskap
Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Bedömningsanvisningar BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Inledning sid. 2 2. Provuppgifternas koppling
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs merVårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merKursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSkattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet.
Skattningsschema för Hem- och konsumentkunskap för lärare åk 1-3, 4-6 och fp 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap
ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap Övergripande Mål: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merBedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH
Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt
Läs merVårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse
Läs merBedömning för lärande
Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merHEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merhem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för Hem och lärare åk 1 3, 30 hp (1 30). Ingår i Lärarlyftet. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens innebörd och funktion.
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merTerminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang
Läs merEkonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion
Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar
Läs merAnalys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet.
Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet. Att föra fram fritidshemmets didaktik som ett komplement till skolan En viktig del av fritidshemmets och fritidslärarens uppdrag
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för Hem och fritidspedagoger eller motsvarande, 30 hp (1 30). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna
Läs merSkriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs mer- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation
Komplettering frånvaro seminarier 2,3 och 4 Bedömning och utvärdering KPU HT 2018 Andreas Rietz (anri0596), 2018-11-16 Seminarium 2 Detta seminarium behandlar formativ bedömning, och uppgiften är att diskutera
Läs merDen skriftliga individuella utvecklingsplanen
Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse
Läs merHö stterminsplanering a k 8
Hö stterminsplanering a k 8 Livet i hem öch familj har en central betydelse för människan. Våra vanör i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merBedömningsstödet, en beskrivning
Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv
Läs merKravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP
2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merSyfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.
LPP Etik och estetik: En varelse som representerar mig. Kacper Rozanski Beskrivning av elevgrupp Den här pedagogiska planeringen riktar sig till en grupp på 40 st elever som går i årskurs 3 och är tänkt
Läs merBetyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för Hem och konsumentkunskap för lärare åk 7 9, 45 hp (1 45). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens
Läs merTummen upp! Historia ÅK 6
TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:
Läs merBedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merLYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merV Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket
? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden
Läs merUtvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna
Läs merHandlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor
Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Rektorsgruppen i Sundbybergs stad 1 Inledning och bakgrund Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att
Läs merFörskoleklassens rikskonferens
Förskoleklassens rikskonferens Malmö 17-11-24 Det långsiktiga lärandet, planering och samarbete som fungerar Ledtråd Ett sätt att se den Kringlaskolanmodellen Så ett frö Happening Brainstorming Paketöppning
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merFritidshemsnätverk 24/11-16
Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus
Läs merPRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat
Katarina Kjellström Ett bedömningsstöd för grundskolans matematiklärare På Skolverkets webbplats finns nu ett fritt tillgängligt bedömnings stöd. Artikel författaren har deltagit i arbetet med att ta fram
Läs merGuide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen
Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus
Läs merKursplanen i engelska
I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till
Läs merBeslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun. Beslut
Beslut Karlskrona kommun karlskronakommun@karlskrona.se 2018-05-07 Dnr 400-2018:1477 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun Inledning
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merMatriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith
Matriser Ett verktyg för utveckling Madeleine Smith Dagens program Start 45 min föreläsning 15 min rast 15 min föreläsning 30 min workshop Slut Vem är jag? 31 år från Höllviken Gymnasielärare/högstadielärare
Läs merKunskapskraven. 1. Inledning
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt
Läs merEtt nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Ett nytt betygsystem Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ny skollag 1/7-2011 Ny läroplan Lgr 2011 Mål och riktlinjer Kursplaner Syfte och mål för ämnet Centralt innehåll 1-3, 4-6, 7-9 Kunskapskrav
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merDen formativa bedömningens dubbla fokus
Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013 Frank Bach (Göteborgs universitet), Margareta Ekborg (Malmö högskola), Anders Jönsson
Läs merLägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Husbygge Krav: Du skall göra en ritning över en Attefallsstuga som skulle kunna vara en lägenhet. Kravet är 25 m 2 och 4 m i takhöjd.
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
REVIDERAD 2016 STÖDMATERIAL Betygsskalan och betygen B och D Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr:
Läs merBeskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27
Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-03-29 Program 2012-03-29 13.00 Inledning 13.45 Lärande samtal Ca 15.00 fika finns att hämta 16.00 Återsamling frågandets betydelse 16.30 Avslutar dagen Från dokumentation
Läs merLHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merPia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning
Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari 2017 Modulkunskap - Bedömning Bedömning i modulerna Synliggöra missuppfattningar Konstruera uppgifter Intervjuer Diagnoser Uppgiftens potential
Läs merArbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning
1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Delproven Läsa och Höra är uppdelade på två häften, Höra/Läsa
Läs merDokumentation för lärande
Dokumentation för lärande Det dubbla uppdraget Undervisa Betygsätta Några slutsatser Betygssättning kräver dokumentation. Tydlighet kräver transparens. Goda utvecklingsmöjligheter kräver god återkoppling
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merHem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning
Läs merFÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA
FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Läs merKunskap och bedömning för utveckling och lärande
Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merBedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merKATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia
KATSAUKSET Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia De senaste åren har en rad reformer genomförts i svensk skola.
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merBedömning av muntliga prestationer
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merKartlägg kunskaper och forma förmågor
KARTLÄGGNING & BEDÖMNING F-6 Kartlägg kunskaper och forma förmågor med Summativ eller formativ bedömning? Båda behövs! Numera är det vetenskapligt belagt*, det som lärare i alla tider vetat: konstruktiv
Läs merPDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merM A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G
M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G Linus Schrab Pedagogisk konsult Maxa din pedagogiska planering Varför planera? Vad säger Skolverket? lgr 11 / gy 11 Programplaner Ämnesplaner Kursplaner
Läs merLäsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling
Obligatoriskt i grundsärskolan Stöd för bedömning i årskurs 1 I GRUNDSÄRSKOLAN BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling Förord SKOLVERKET ERBJUDER BEDÖMNINGSSTÖD i olika ämnen, årskurser och skolformer
Läs mer