Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar

Transkript

1 Bedömningsstöd Historia 7-9 Bedömningsanvisningar

2 Bedömningsstöd i historia Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Bedöma elevers förmåga att reflektera över hur historia används sid. 2 Resonera om hur man använder historia sid. 2 Bedömningsanvisningar sid. 4 Uppgift sid. 4 Möjliga bedömningsaspekter sid. 5 Progressionen i bedömningen sid. 7 Sammanfattning av bedömningsaspekter sid. 9 Sammanvägd bedömning av provet sid. 10 Ska språket vägas in i bedömningen? sid Exempel på bedömda elevsvar med kommentarer sid Bedömningsprotokoll Att använda historia om Förintelsen sid Bedömning av elevens resonemang sid. 18 1

3 1. Bedöma elevers förmåga att reflektera över hur historia används Förmåga Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Reflektera över användning av historia Resonera om hur man använder historia Historieundervisningen syftar bland annat till att ge elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Denna förmåga ska visas genom resonemang av olika kvalitet. Kvaliteten uttrycks genom värdeorden enkla och till viss del underbyggda, utvecklade och relativt väl underbyggda samt välutvecklade och väl underbyggda. Bedömningsstödet försöker konkretisera betydelsen av dessa värdeord och bedömningsanvisningarna är utformade utifrån dem. Det innebär att vi konkretiserar kvaliteten på vad eleven gör. Men innan det är möjligt så måste vi också konkretisera vad resonemanget ska handla om, det vill säga vad det är som eleven gör med olika kvalitet. Eleven ska resonera. Med utgångspunkt från kunskapskraven så är det tydligt att resonemanget ska behandla tre tidsperioder dåtid, nutid och framtid. Resonemanget ska enligt kunskapskraven behandla hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna (dåtid) kan leda till olika uppfattningar i nutiden (nutid), och vilka konsekvenser det kan få (framtid). Eleven ska alltså resonera dels kring föreställningar om de olika tidsperioderna, dels kring förhållandet mellan dem. Däremot ingår inte framtidsperspektivet, tidsperiod 3, det vill säga konsekvenserna av föreställningarna, i uppgifterna i det här bedömningsstödet. Vi kan illustrera resonemanget enligt en modell på följande sätt med uppgift 1 a som utgångspunkt: Samband mellan tidsperioder Sammanhang inom respektive tidsperiod Det förflutna - dåtid Nutiden - nutid Konsekvenser - framtiden 2

4 För det första ska eleven redogöra för fakta om sammanhanget inom respektive tidsperiod, 1 och 2. I de här uppgifterna anges i stora drag sammanhanget inom respektive tidsperiod via uppgiften, så det är alltså inte någon uttalad bedömningsgrund just här. För det andra ska resonemanget innehålla en beskrivning av användarens syfte, det vill säga vad det är för samband mellan tidsperioderna som användaren vill visa på med historieanvändningen. I modellen ovan illustrerar den bakåtriktade pilen (från nutid till dåtid) vilket syfte den som använder historia har och vilka val av historiska händelser och tidsperioder som används för att uppnå detta syfte. Syftet utgår från den som använder historia och ligger alltså alltid i nutiden. Det svarar på frågan: Varför används historia här? Vilket är Kim Larsens syfte med hela kampanjen? I det här fallet kan det tyckas givet genom den information som ges i samband med uppgiften: Han vill protestera mot antiröklagen. Men det har visat sig att det inte är så lätt för alla elever att se det. Den framåtriktade pilen (från dåtid till nutid) illustrerar vilken typ av samband mellan nu och då som användaren av historia vill etablera för att uppnå sitt syfte med användningen. Det svarar på frågan: Varför och hur används just denna historia? Det gör det nödvändigt att identifiera just de specifika och särskiljande sakförhållanden som kännetecknar de händelser i den historiska tidsperioden som används, i det här fallet judarnas situation i Nazityskland, och knyta an dessa till den nutida användningen. För det tredje ska eleven resonera om möjliga konsekvenser av att det finns olika uppfattningar om det förflutna, det vill säga om en möjlig Tidsperiod 3 i framtiden. Men i de här uppgifterna ingår inte den delen, så det är alltså inte någon uttalad bedömningsgrund här. I alla dessa delar kan resonemanget vara mer eller mindre utvecklat och underbyggt. Men det är dessa delar som resonemanget enligt kunskapskraven består av. Kärnan i detta resonemang är att eleven beskriver vilka samband mellan den historiska händelsen och nutiden som historieanvändningen strävar efter att visa på och vad historieanvändaren därmed försöker uppnå. Vad kan det då tänkas vara för typer av samband som användaren av historia vill etablera? Det kan till exempel vara samband där den som använder historia vill peka på likheter mellan nu och då (likadant då som nu) Kausala samband som visar de bakomliggande historiska orsakerna till det som händer nu genom skillnader eller likheter mellan då och nu (så var det då och därför blev det så här nu) amband som visar på skillnader mellan nu och då (så dåligt var det då och så bra är det nu, eller tvärtom) samband som syftar till att man ska dra lärdom av historia genom likheter och skillnader (till exempel det får inte hända igen). Att använda historia innebär att vi utnyttjar de föreställningar om det förflutna som finns runt omkring oss idag. Dessa föreställningar försöker vi koppla ihop med de förhållanden idag som vi vill förstå eller påverka. Men det förflutna var befolkat av riktiga människor med verkliga erfarenheter, och att använda historia innebär då också att göra anspråk på dessa människors verkliga erfarenheter av gott och ont. Det innebär etiska överväganden. I en historieanvändning av det slag som denna uppgift behandlar är det ofrånkomligt att den etiska dimensionen berörs. Det är lätt att se att Kim Larsens användning av historia är problematisk ur ett etiskt perspektiv. I uppgift B har vi därför bett eleverna att göra en etisk reflektion, genom att resonera om hur människor kan tänka som tycker att Kim Larsens 3

5 sätt att använda historia är motbjudande. Uppgiftens två delar bedöms tillsammans och kommenteras här också tillsammans. Återigen, i de uppgifter som ingår i det här provet ska eleven inte redogöra för konsekvenserna av historieanvändningen, i framtiden. Inte heller ingår bedömning av de historiska begrepp som anges i kursplanens centrala innehåll. Däremot ingår begrepp som är direkt knutna till det aktuella sammanhanget, till exempel antisemitism, nazism eller andra världskriget. Att man använder ämnesspecifika begrepp med god precision är en aspekt som bidrar till att göra resonemanget mer utvecklat. Vi återkommer till det längre fram. Bedömningsanvisningar I anslutning till varje uppgift presenteras de aktuella delarna av kunskapskraven i en tabell. Sedan diskuterar vi hur kunskapskraven kan tolkas i relation till uppgiften och lyfter fram några relevanta bedömningsaspekter. För varje uppgift presenteras sedan fem elevsvar i sin helhet. Betrakta elevsvaren som möjliga exempel på tre olika nivåer. I anslutning till respektive elevsvar kommenterar vi den bedömning som gjorts. I bedömningen behandlas grad av utveckling och underbyggnad tillsammans, det vill säga vi bedömer värdeorden i kunskapskraven som en enhet. Anledningen är att i de allra flesta fall finns det ett tydligt samband mellan hur utvecklat ett resonemang är och hur underbyggt det är. Detta har visat sig i bearbetningen av de cirka 400 elevsvar som vi har använt för att utveckla bedömningsstödet. Bland dessa svar har inga resonemang hittats som är till exempel enkla och väl underbyggda eller välutvecklade men bara relativt väl underbyggda. Därmed inte sagt att det aldrig är meningsfullt att skilja mellan graden av utveckling och graden av underbyggnad. I andra sammanhang det kan vara både möjligt och nödvändigt att särskilja mellan dem. Uppgift A: Resonera om varför Kim Larsen driver sin kampanj Gesundheit macht frei och varför han använder texten från skyltar som satt ovanför nazityska koncentrationsläger. B: Hur tror du de människor tänker, som tycker att Kim Larsens sätt att använda historia är motbjudande? Den här uppgiften prövar elevernas kunskaper i relation till understrukna delar av kunskapskraven som berör historieanvändning. Förmåga Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Reflektera över användning av historia 4

6 Möjliga bedömningsaspekter Vad ska bedömas? Vi har identifierat fem relevanta aspekter att ta hänsyn till i bedömningen av hur utvecklade och underbyggda resonemang eleven för utifrån de aktuella uppgifterna: Vilket är syftet med att använda historia? För det första ska eleven identifiera historieanvändningen genom att beskriva ett rimligt syfte med användningen. Viktigt att notera är att syftet ligger hos användaren och i nutiden. Det kan i detta fall till exempel vara att Kim Larsen vill att man ska tycka att rökarna i Danmark inte är fria som inte får röka överallt. Det kan tyckas som att informationen om syftet är given i samband med uppgiften. Men separeringen av syftet med kampanjen från hur historia används visar sig vara svår att göra för många elever. Samtidigt är det en nödvändig förutsättning för att sedan kunna diskutera historieanvändningen. Följande exempel belyser problemet. Jag tror att han menar med skylten att Gesundheit macht frei betyder Sundhet ger frihet. På koncentrationslägret stod det Arbete ger frihet alltså de på koncentrationslägret kan inte arbeta sig fria och man kan inte röka sig fri. Det är vad jag tror. Det kan vara både rätt eller fel. Han menar att det är helt fel.. Eleven har inte klargjort Kim Larsens grundläggande syfte med kampanjen, att protestera mot antiröklagen, vilket gör att det också blir svårt att resonera om hur Larsen använder historia. Inom denna aspekt återfinns ingen progression utan det är ett grundkrav på alla nivåer att kunna identifiera ett rimligt syfte med användningen. Varför används just denna historia? Bedömningsaspekten gäller hur tydligt och utförligt eleven kan beskriva den koppling mellan dåtid och nutid i form av någon likhet eller någon skillnad mellan tidsperioderna, som användaren kan tänkas vilja etablera genom sin användning av historia. Det gäller således inte att eleven själv ska konstruera ett eller flera samband, utan att eleven anger rimliga förslag på vilket eller vilka samband som användaren försöker konstruera. Detta kan göras med olika kvalitet. Generellt kan man säga att ju mer utvecklade och underbyggda resonemangen blir, desto tydligare beskriver eleven de förhållanden som kännetecknar den historiska tidsperioden och kopplar samman dessa med förhållanden i nutiden som användaren försöker påverka. För att bli tydlig i sitt resonemang behöver eleven ge konkreta historiska exempel på relevanta sakförhållanden som kopplas ihop med sakförhållanden från den nutida tidsperioden. I det här fallet kan det vara förföljelsen som judarna i Nazityskland var utsatta för, som Kim Larsen vill koppla samman med vad han anser vara förföljelsen av rökarna i Danmark I ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang är kopplingarna mellan nu och då, olika sakförhållanden, tydliga och specifika. En elev kan exempelvis beskriva Kim Larsens åsyftade samband mellan tidsperioderna på följande sätt: Nazisterna höll på med etnisk rensning. Man dödade människor för att skapa den ultimata rasen av ariska människor. Jag tror att Kim Larsen även vill att hans kampanj ska ha en anknytning till det. Sluta röka skapa ett bättre samhälle. Det var just dessa tankar om ett bättre och renare samhälle som ledde fram till de fruktansvärda händelserna under andra världskriget. Skulle rökare vara en mindre värd folkgrupp som man klarade sig utan och ville bli av med? Eleven för ett resonemang om de konkreta likheterna mellan den nazistiska ideologins föreställningar om renhet och dagens syn på rökare och anser att den koppling som Larsen vill etablera är att bakom antiröklagen ligger tankar som liknar nazismens rasistiska ideologi. 5

7 Vilka slutsatser drar eleven? I vilken utsträckning kan eleven dra en generaliserande slutsats om historieanvändningen, och hur och varför denna kan vara verkningsfull? Resonemanget som eleven för bör utmynna i ett sammanfattande svar på frågan Varför just denna historia? Detta svar kan vara mer eller mindre konkret eller generaliserande För att kunna göra det måste eleven i den här uppgiften även lyfta sitt resonemang från de konkreta kopplingarna mellan tidsperioderna, och med dessa som utgångspunkt föra ett resonemang på en mer generaliserande nivå. Det kan till exempel vara den historiska händelsens speciella plats i nutiden. I det här fallet kan det vara den särställning som Förintelsen intar i vår historiekultur genom otaliga referenser och jämförelser, vilket gör den mycket verkningsfull i historieanvändningen. Eleven måste alltså vidga perspektiven i sitt resonemang, både när det gäller det nutida sammanhanget och det historiska sammanhanget. Eleven kan dra mer eller mindre utvecklade slutsatser på alla nivåer men i ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang finns en helt genomförd generaliserande slutsats. I kommentarerna till svaren kommer det att exemplifieras ytterligare. Vilka begrepp används och med vilken precision? I vilken utsträckning kan eleven använda relevanta begrepp på ett fungerande sätt? Relevanta begrepp i relation till uppgiften kan till exempel vara Förintelsen, antisemitism, nazism och koncentrationsläger. Vilka etiska reflektioner gör eleven? Den avslutande bedömningsaspekten handlar om hur utvecklade och underbyggda etiska resonemang eleven för om den aktuella historieanvändningen. Resonemangen ska utgå från en jämförelse mellan judarnas situation i Nazityskland och rökarnas situation i Danmark Ett enkelt resonemang kan bestå av ett konstaterande av att människor kan bli upprörda eller ta illa vid sig av att en devis från koncentrationslägren används i reklamsyfte om rökning, eftersom analogin haltar. Men detta underbyggs inte genom någon mer uttalad jämförelse som bidrar till en förklaring av varför människor kan ta illa vid sig. I mer utvecklade och underbyggda resonemang förklarar eleven varför människor kan ta illa vid sig av användningen genom en uttalad jämförelse som exempelvis pekar på den skeva analogin mellan rökarnas situation i Danmark och judarnas situation i Nazityskland genom konkreta exempel. Mer utvecklade och underbyggda resonemang kan också/eller även innehålla tydliga etiska argument, till exempel att användningen är etiskt tveksam då den är respektlös mot offren och deras lidande eller mot överlevande från Förintelsen. 6

8 Progressionen i bedömningen Enkelt och till viss del underbyggt resonemang Eleven identifierar ett syfte hos användaren. Eleven pekar på någon rimlig likhet eller skillnad mellan den historiska och den nutida tidsperioden som användaren vill etablera, som en förklaring till varför och hur just denna historia används. Beskrivningen av kopplingen mellan tidsperioderna är oprecis och allmänt hållen. Ett exempel på en sådan beskrivning av sambandet skulle kunna vara att det som hände då var dåligt och den som använder historia nu vill få människor att tycka att den aktuella händelsen i nutiden också är dålig för att det finns en likhet. Det finns få eller inga konkreta historiska eller nutida sakförhållanden som används för att beskriva kopplingen mellan tidsperioderna. Resonemanget behöver inte innehålla någon fullt genomförd generaliserande slutsats om varför just denna historieanvändning kan vara mer eller mindre verkningsfull. Det är heller inget krav på att relevanta begrepp används. Resonemanget om etiska aspekter av användningen kännetecknas av att eleven jämför de två tidsperioderna utan att det ges någon förklaring till varför användningen kan vara problematisk ur ett etiskt perspektiv. Istället innehåller resonemanget i huvudsak ett enkelt konstaterande där det bara slås fast att analogin haltar. Men hur och varför utvecklas inte. Utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang Eleven identifierar ett rimligt syfte hos användaren. Eleven beskriver likheter eller skillnader mellan tidsperioderna genom en rimlig tolkning av historieanvändningen. Beskrivningen av användarens eftersträvade koppling mellan tidsperioderna, deras likheter och skillnader, är tydligare och mer specifik än i ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang. Kopplingen kan till exempel bli tydligare genom att den innehåller konkreta historiska sakförhållanden som kopplas samman med de konkreta nutida sakförhållandena som användaren vill påverka. Ett exempel på ett utvecklat och underbyggt resonemang skulle till exempel kunna peka ut frihet, eller brist på frihet, för judarna som grupp i det nazistiska Tyskland, och vilka uttryck det tog sig i den historiska perioden, och att rökarna idag känner sig begränsade och varför det är så. Resonemanget kan innehålla en slutsats om varför just denna historia används men utan högre generalitetsgrad. Det kan till exempel innebära att eleven konstaterar att affischen ger uppmärksamhet utan att förklara varför eller vilket resultat det kan få. Resonemanget innehåller något eller några relevanta begrepp som används på ett korrekt sätt. Det etiska aspekterna i resonemanget innehåller en uttalad jämförelse som visar varför analogin haltar och resonemanget innehåller därmed en förklaring, vilket det inte gör i ett enkelt och till viss del utvecklat resonemang. Ett resonemang kan också bedömas som utvecklat och underbyggt om en utvecklad jämförelse saknas, men då måste det istället finnas ett tydligt etiskt argument för att användningen kan vara problematisk ur ett etiskt perspektiv. Det kan till exempel bestå av att användningen är etiskt tveksam då den är respektlös mot offrens lidande eller mot överlevande från Förintelsen. 7

9 Välutvecklat och väl underbyggt resonemang Eleven identifierar ett rimligt syfte hos användaren. Eleven beskriver likheter eller skillnader mellan tidsperioderna genom en rimlig tolkning av historieanvändningen. Resonemanget karaktäriseras av att beskrivningen av kopplingen mellan tidsperioderna, deras likheter och skillnader, är tydligare och därmed ännu mer specifik än i den tidigare nivån. Kopplingen kan till exempel bli ännu tydligare genom att den innehåller konkreta historiska sakförhållanden, vilka är kännetecknande och särskiljande för den historiska tidsperioden. Dessa kopplas tydligt samman med konkreta nutida sakförhållanden som användaren vill påverka. Ett exempel skulle till exempel kunna vara en utförligt beskriven parallell mellan synen på rökning och rökare idag och nazisternas totalitära stat där kontroll av medborgarna i allmänhet, och förtryck av olika minoriteter i synnerhet, var det normala. Resonemanget innehåller en fullt genomförd generaliserande slutsats om varför just denna historia används. För att kunna föra ett sådant resonemang måste eleven vidga perspektiven och sätta in Kim Larsens användning av Förintelsen i ett bredare sammanhang. Det innebär att gå utanför själva hänvisningarna till den specifika texten (Gesundheit macht frei) och sätta in hela betydelsen av Förintelsen i ett nutida sammanhang. Det skulle till exempel kunna vara att beröra den särställning Förintelsen har i den nutida historiekulturen. Ett sådant resonemang kan exempelvis ta upp saker som att det är verkningsfullt därför att många har den historiska referenspunkt som historieanvändningen refererar till och därmed får användningen uppmärksamhet eller att Kim Larsen riskerar att få opinionen emot sig eftersom folk kanske tar illa vid sig av jämförelsen mellan Förintelsen och rökförbudet. Resonemanget innehåller några relevanta begrepp som används på ett korrekt sätt. Resonemanget innehåller en uttalad jämförelse som förklarar varför analogin haltar och dessutom ett eller flera argument för att användningen kan vara problematisk ur ett etiskt perspektiv. Det kan till exempel bestå av att användningen är etiskt tveksam då den är respektlös mot offrens lidande eller mot överlevande från Förintelsen. 8

10 Sammanfattning av bedömningsaspekter Eleven beskriver ett rimligt syfte hos användaren. Vilket är syftet med historieanvändningen? Eleven beskriver den koppling mellan de historiska sakförhållandena och förhållanden i nutiden som användaren vill etablera på mer eller mindre utvecklade sätt. Varför används just denna historia? Eleven formulerar en generaliserande slutsats om denna användning av historia. Vilken slutsats drar eleven av detta? Eleven använder begrepp i resonemanget olika ofta och med olika grader av precision. Vilka begrepp används och hur används de? Eleven jämför och värderar de två händelserna ur ett etiskt perspektiv olika ingående. Hur relevant är analogin och vilka etiska argument kan användas? I en matris skulle bedömningsaspekterna och progressionen kunna sammanfattas enligt följande. Enkelt och till viss del underbyggt resonemang Eleven anger ett rimligt syfte med historieanvändningen. Eleven för resonemang om historieanvändningen genom att beskriva någon allmänt hållen likhet eller skillnad mellan den historiska och den nutida tidsperioden. Eleven jämför den historiska händelsen och den nutida användningen och konstaterar, utan att ge en etisk förklaring, att det är en haltande historisk analogi. Utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang Eleven anger ett rimligt syfte med historieanvändningen. Eleven för resonemang om historieanvändningen genom att beskriva likheter eller skillnader mellan tidsperioderna där specifika sakförhållanden kopplas samman. Eleven använder något relevant begrepp. Eleven visar genom en uttalad jämförelse mellan den historiska händelsen och den nutida användningen på vilket sätt analogin haltar eller ger ett etiskt argument till varför detta kan upplevas som motbjudande. Välutvecklat och väl underbyggt resonemang Eleven anger ett rimligt syfte med historieanvändningen. Eleven för resonemang om historieanvändningen genom att beskriva likheter eller skillnader mellan tidsperioderna där specifika sakförhållanden kopplas samman på ett tydligt sätt. Eleven använder några relevanta begrepp. Eleven gör en generaliserande slutsats om historieanvändningen. Eleven visar genom en uttalad jämförelse mellan den historiska händelsen och den nutida användningen på vilket sätt analogin haltar och ger ett etiskt argument till varför detta kan upplevas som motbjudande. 9

11 Sammanvägd bedömning av provet Vi ger inga detaljerade riktlinjer i det här materialet för hur ett provbetyg ska vägas samman. Den sammanfattande bedömningen ska givetvis utgå ifrån de bedömningsaspekter som lyfts fram i materialet. En utgångspunkt vid den sammanvägda bedömningen av ett provbetyg, om man som lärare vill avge ett sådant, är att eleven inte behöver ha nått den beskrivna nivån för A i alla de bedömningsaspekter som är framskrivna. I vissa fall kan brister i en bedömningsaspekt kompenseras av stora förtjänster i en annan. Värt att poängtera är att denna princip inte gäller vid betygsättning. Detta är dock bedömning av ett enskilt prov och kraven att man måste ha uppfyllt alla bedömningsaspekter på den beskrivna nivån för A blir då orimligt höga. Sammanfattningsvis kan således ett elevsvar bedömas vara på nivån för A enligt den aktuella delen av kunskapskravet trots att man inte uppfyllt nivån för A inom varje enskild framskriven bedömningsaspekt. Ska språket vägas in i bedömningen? Vi lyfter specifikt fram ämnesrelevanta begrepp som en aspekt att ta hänsyn till i bedömningen men elevens språk i allmänhet ska inte påverka bedömningen. Om språket är så pass dåligt att resonemangets kvalitet påverkas kommer det givetvis att påverka bedömningen. Men om det inte påverkar resonemangets kvalitet utan bara försvårar läsningen av det ska det inte påverka bedömningen av elevens prestation. Sammanfattningsvis kan man säga att bedömningen inte ska påverka om språket stör men givetvis om det förstör det resonemang som ska bedömas. 10

12 2. Exempel på bedömda elevsvar med kommentarer Här följer exempel på elevers resonemang ur autentiska provsvar. Varje resonemang följs av en kommenterande text. Resonemang som bedöms vara enkelt och till viss del underbyggt Svar 1. A: Resonera om varför Kim Larsen driver sin kampanj Gesundheit macht frei och varför han använder texten från skyltar som satt ovanför nazityska koncentrationsläger. Han driver kampanjen för att han är emot anti-röklagen, som innebär att man inte får röka på arbetsplatser, skolor och restauranger. Han använder texten från skyltarna för att han tycker att det är ungefär samma lögn att danskarna skulle bli mer fria om de inte röker, som nazisterna sa till judarna att de skulle bli fria om de arbetade därför har han valt texten. B: Hur tror du de människor tänker, som tycker att Kim Larsens sätt att använda historia är motbjudande? Jag tror att de flesta som tycker att hans kampanj är motbjudande är för att de tycker an tagligen att det är fel att han använder en sån hemsk historia för att motarbeta något så löjligt som en anti-röklag. Kommentar Eleven beskriver ett rimligt syfte med kampanjen. I resonemanget beskriver eleven historieanvändningen genom att redogöra för några likheter mellan dåtid och nutid som användaren vill koppla ihop, rökförbudet idag är en lögn liksom skyltens budskap ovanför koncentrationslägren. Det beskrivna sambandet är här beskrivet genom likheter mellan tidsperioderna, ungefär samma lögn. Resonemanget är allmänt hållet och inga sakförhållanden används för att utveckla det angivna sambandet. Slutsatsen i resonemanget går inte utöver den tidigare nämnda likheten och är inte en generaliserande slutsats om historieanvändningen. Svaret innehåller ett relevant begrepp, nazisterna, vilket i sig inte är ett krav på nivån för ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang enligt de gjorda bedömningarna. När det gäller de etiska aspekterna konstaterar bara eleven att analogin haltar när en hemsk historia används för att motarbeta något så löjligt som en antiröklag. Jämförelsen är inte utvecklad, eftersom den inte innehåller någon tydlig förklaring till varför det är en haltande analogi. 11

13 Svar 2. A: Resonera om varför Kim Larsen driver sin kampanj Gesundheit macht frei och varför han använder texten från skyltar som satt ovanför nazityska koncentrationsläger. Jag tror att kampanjen Gesundheit macht frei därför att de ska förknippa det med Auschwitz och då förknippar de lagen som dålig. Detta gör de för att de vill att folk ska bli emot lagen och att den ska bort. B: Hur tror du de människor tänker, som tycker att Kim Larsens sätt att använda historia är motbjudande? Texten kommer från något hemskt och borde därför stanna där den kommer ifrån. Folk blir säkert upprörda när de ser den skylten, omgjord för rökning. Kommentar Eleven beskriver ett rimligt syfte med att använda historia. Detta gör de för att de vill att folk ska bli emot lagen och att den ska bort. När eleven i sitt resonemang besvarar frågan varför Kim Larsen använder texten på den nazityska skylten pekar hon/han på en allmän likhet mellan då och nu som användaren vill etablera. Det var dåligt då och det är lika dåligt nu. Jag tror att kampanjen Gesundheit macht frei därför att de ska förknippa det med Auschwitz och då förknippar de lagen som dålig. Resonemanget är ett allmänt konstaterande och utvecklas inte eller konkretiseras med några exempel. Svaret innehåller inte någon generaliserande slutsats och inga relevanta begrepp används. Eleven ser att skylten gör människor upprörda när den förknippas med rökning eftersom den kommer från ett hemskt sammanhang. Därför borde den stanna där den kommer ifrån. Det etiska argumentet att människor blir upprörda förankras inte i någon uttalad förklaring mer än att den kommer från något hemskt. Genom att utveckla resonemanget om den skeva analogin mellan koncentrationslägret Auschwitz och rökarnas situation i Danmark hade svaret nått en högre nivå. 12

14 Resonemang som bedöms vara utvecklat och relativt väl underbyggt Svar 1. A. Det är tydligt att Kim Larsen prioriterar frihet högt och han tycker att rökförbud är ett steg ifrån frihet. Sen så tyder hans manager på att det gamla nazisttyskland var först med att införa rökför bud. Så han varnar lite för det var så nazisterna gjorde först tog dom lite frihet i taget och sedan all. Han vill göra sin ståndpunkt tydligt och menar på om eliten nu tycker till om detta, vad kommer härnäst? Sen vill han angripa tidigt och vill att när det inte än är farligt att tycka tvärtemot eliten ska folk våga stödja kampanjen och ha hundra procent yttrandefrihet. Alla människor som verkligen vill stödja kampanjen ska få göra det utan några följande konsekvenser så att man inte tycker det känns lättare att bara vara tyst. Han använder det här med gamla nazisttyskland som en tydlig var ning. Det ger mer kraft åt hela kampanjen. Varför han använder texten Gesundheit macht frei är för att påminna om hur det gick för människorna som förflyttades till t.ex. Auschwitz och hur det gick för dom. Vem leder det till frihet? Vad definierar alla mäniskor som frihet? Han menar på att arbete ledde väl inte till frihet och varför skulle sundhet göra det nu och för vem? B. De som anser att det är motbjudande tycker nog att det är fel sätt att använda det på då det inte är lika hemskt att bli fråntagen sina rökrättigheter som sina mänskliga rättigheter. Att judar och andra blev illa behandlade, torterade och förtryckta av nazisterna är seriösa saker som inte borde användas i ironiska sammanhang och för att folk vill röka. Sådant borde användas i sitt rätta syfte, att undervisas och användas som exempel på förtryckelse och ett tydligt exempel på antisemitism. Kommentar Den här eleven tolkar Kim Larsens syfte att använda skylten som ett motstånd mot en pågående utveckling mot allt större frihetsinskränkningar. I resonemanget om varför texten från nazityska koncentrationsläger används lyfter eleven fram ett relevant samband mellan den historiska händelsen och användningen av historia, som beskriver likheter mellan tidsperioderna i termer av att friheten inskränks bit för bit. Så han varnar lite för det var så nazisterna gjorde först tog dom lite frihet i taget och sedan all. Skyltens text ger mer kraft åt hela kampanjen samtidigt som den problematiserar motiven för att inskränka rökarnas frihet arbete ledde väl inte till frihet och varför skulle sundhet göra det nu och för vem? Kopplingen mellan nu och då är inte allmänt hållen, till skillnad mot i ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang. I resonemanget finns relevanta och specifika historiska sakförhållanden som förtydligar och stärker resonemanget. Judarnas brist på frihet då och rökarnas brist på frihet nu, och i förlängningen en risk för förlorad frihet för alla danska invånare, är en tydlig och rimlig parallell mellan då och nu. Resonemanget är tydligt utifrån det antagna syftet att motverka en stegvis utveckling mot allt större inskränkningar av friheten i Danmark. Eleven skulle ha kunnat utveckla resonemanget ytterligare genom att förklara varför referensen till gamla nazisttyskland som en varning gav mer kraft, med att Förintelsen har en framträdande roll i många människors medvetanden. Som svaret nu är innehåller det ingen generaliserande slutsats och det enda begreppet som används är nazisterna. 13

15 När det gäller den etiska dimensionen menar eleven utifrån den gjorda jämförelsen, att det kan uppfattas som motbjudande att likställa det som judarna utsattes för i Nazityskland, fråntagna sina mänskliga rättigheter, med den inskränkning av rättigheter som drabbar rökarna i Danmark. Till skillnad mot i ett enkelt och till viss del utvecklat svar ges här en uttalad jämförelse till varför det är en tveksam användning, nämligen att analogin (inte lika hemskt att bli fråntagen sina rökrättigheter som mänskliga rättigheter) som sådan är problematisk ur ett etiskt perspektiv. Svar 2. A. Han driver kampanjen för att visa sitt och antagligen flera andra människors ogillande mot lagen och anledningen till att han använder skylten arbeit macht frei som grundtanke och byter ut arbeit mot gesundheit är nog för att nästan alla vet att skylten arbeit macht frei hade något med nazismen och för intelsen. Dem kanske inte vet vad det betyder men dem vet i vilket sammanhang det användes. Så genom att sätta upp skylten gesundheit macht frei kommer en hel del människor koppla det till det dåliga och hemska istället för vad meningen betyder ordagrant, sundhet ger frihet. Eftersom ett rökförbud användes av nazister och att dem krossade alla demokratiska rättigheter som fanns på den tiden hoppas Kim Larsen att andra människor ska se lagen som en dålig sak och ett försök att begränsa friheten även om lagen finns för att ickerökare inte ska behöva stå ut med cigarettröken. Och i dagens samhälle är meningen arbeit macht frei ogillad och näms helst inte offentligt. B. De som däremot tycker att han använt historien felaktigt kanske tänker att han gjort åtlöje av en sådan viktig och alvarlig händelse och skylt. Att han vill få en att tänka mindre allvarligt om skyltens originaltext. En del som tycker att det är felaktigt kanske också tänker att eftersom skylten i dess original har använts av förfärligt syfte vilket aldrig får göras om. Kommentar Eleven identifierar Kim Larsens syfte med historieanvändningen som att visa sitt ogillande av antiröklagen. Eleven beskriver i sitt resonemang varför Kim Larsen använder just denna historia och hur han gör det genom att peka på likheterna mellan de två skyltarna och att på det viset så kommer antiröklagen att kopplas det till det dåliga och hemska. Denna likhet är i sig typisk för ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang (dvs. det som hände då var dåligt och därför vill användaren få människor i nutiden att tycka att det som händer nu är dåligt) men eleven lyfter också fram att Kim Larsens kanske vill försöka etablera en parallell mellan rökförbudet och att nazisterna krossade alla demokratiska rättigheter och att rökarna utsätts för en frihetsbegränsning idag. Här ger eleven exempel på sakförhållanden i såväl det historiska som den nutida tidsperioden och kopplingen blir också tydligare. Genomgående pekar eleven på att företeelser under nazismen är välkända och uppfattas som hemska och därför är verkningsfulla att använda. Men referenserna är konkreta och kopplade direkt till skyltens text eleven kopplar aldrig det uttryckligen till ett resonemang om användningens möjligheter att få effekt. Det är en god ansats till en generaliserande slutsats men har här inte bedömts vara en fullständig sådan. 14

16 Resonemanget innehåller relevanta begrepp, bland annat Förintelsen. Eleven anför ett etiskt argument för att Kim Larsens användning av historia är motbjudande, han gjort åtlöje av en sådan viktig och allvarlig händelse. Eleven utvecklar det ytterligare genom att peka på vad de möjliga följder av en sådan historieanvändning kan bli. Att han vill få en att tänka mindre allvarligt om skyltens originaltext. Förintelsen kan komma att trivialiseras genom att referenser till Auschwitz används på det sättet. Referenser till det förfärliga som skylten förknippas med skulle då bli mindre användbara för att förhindra något liknande i framtiden. Resonemang som bedöms vara välutvecklat och väl underbyggt A. Syftet med att använda uttrycket Gesundheit macht frei, taget från nazisternas Arbeit macht frei tror jag är för att han vill säga att antiröklagen är en lögn. Att sluta röka på allmänna platser kom mer inte att göra så stor skillnad att man blir sundare men demokratin hotas. Arbeit macht frei var ord för att manipulera judarna och få dem att tro att de kommer att släppas från koncentrations lägerna om de jobbade hårt. Men de släpptes inte fria hur hårt de än jobbade. De dödades för att de inte var önskvärda. Kim Larsen menar att friheten dödas när man inte får röka var man vill. Därför tycker han det är samma sak som med judarna i nazistyskland, rökarnas rättigheter försvinner och de är inte önskvärda. Nazisternas budskap och åsikter var inte alls positiva, dessutom stred de gentemot demokrati och rättvisa, gentemot judarna som inte hade några rättigheter. Judarna hade inga rättigheter och förfölj des och mördades i gaskamrar. Nästan alla vet det och därför är det smart att använda nazismen i sin kampanj. Det får folk att tänka till och bli rädd. Ingen vill att det ska hända igen. Vill man röka så rök, det är ditt egna beslut och ingen annans, menar Kim Larsen. Rökare ska inte leva som judar under nazisternas ledning, man ska själv få bestämma. Kim Larsen menar att det är viktigare än att man ibland utsätts för passiv rökning. B. De som tycker att historiebruket är motbjudande tänker nog att genom att använda den antagligen värsta delen i historien för något så simpelt som protest mot anti röklagen finner nog folk som en förolämpning mot alla människor som dog på den tiden. Att dessutom använda en skylt som arbeit macht frei i grund idé för att göra om det till gesundheit macht frei tycker nog en del att han har ingen respekt för offren och människorna och hans användning av historien som hjärtlöst och utnyttjning av andras lidande för en simpel protest. Man kan inte jämföra rökförbud och mord. Det finns också de som fortfarande kommer ihåg den tiden och som led, förföljdes och mördades på den tiden. Det är grymt att använda dom så. Kommentar Eleven anger att Kim Larsens syfte är att visa på att antiröklagen är en lögn. Den kommer inte att göra att man blir sundare men hotar demokratin. Eleven beskriver således syftet med Kim Larsens användning av historia som att stoppa rökförbudet och därmed försvara friheten. Eleven beskriver ett samband som Kim Larsen vill etablera genom att använda texten från koncentrationsläger. Det gör Kim Larsen genom att peka på likheter mellan den 15

17 historiska tidsperioden och den nutida tidsperiod då historia används. Eleven gör en relevant koppling mellan frihetsberövandet av judarna då och frihetsberövandet av rökarna nu. Eleven resonerar tydligt om det utifrån inskränkta rättigheter. Eleven använder specifika och för den historiska tidsperioden kännetecknande och särskiljande sakförhållanden, som kopplas samman med förhållanden i nutiden som användaren vill påverka. Eleven gör en jämförelse där slutsatsen är att friheten blev inskränkt för judarna då och rökarna idag och att judar inte var önskvärda då och att rökare inte är önskvärda idag. Dessutom lyfter eleven genomgående upp det faktum att nazisternas budskap stred mot demokrati och rättvisa samt att judar saknade rättigheter, förföljdes och mördades i gaskamrar. Mot detta ställer eleven rökarnas situation Rökare ska inte leva som judar under nazisternas ledning, man ska själv få bestämma. Resonemanget ligger på gränsen till den högsta nivån utifrån den här bedömningsaspekten. Resonemanget hade kunnat innehålla mera särskiljande och tydliga egenskaper hos den historiska perioden, som eleven sedan hade kunnat koppla till användningen i nutid. Det skulle till exempel kunna göras genom kopplingar till den nazistiska statens förtryck av minoriteter och att rökarna då skulle vara en minoritet som är hotad och måste försvaras. Resonemanget lyfts dessutom genom en generaliserad slutsats. Eleven gör det i det här svaret dessutom genom att användningen av den historiska händelsen värderas. I svaret finns argument för att det är en smart användning. Nästan alla vet det och därför är det smart att använda nazismen i sin kampanj. Det får folk att tänka till och bli rädd. Ingen vill att det ska hända igen. Eleven resonerar här kring att Förintelsen har en särskild plats i det som brukar kallas vår historiekultur, vilket gör den verkningsfull att använda. Eleven för resonemanget till slut och pekar också på resultatet av historieanvändningen, människor tänker till och blir rädda, eftersom ingen vill att det ska hända igen. Resonemanget är en generell slutsats om varför Kim Larsens historieanvändning av just Förintelsen är verkningsfull. I svaret finns begrepp som används med precision och som förtydligar innehållet. Vid flera tillfällen talar eleven dels om demokrati som ett samlande begrepp för den frihet som hotas i nutiden, dels om nazism, nazister och Nazityskland som ett samlande begrepp för det som hände med judar och deras frihet och hur det stred mot demokratin. Eleven gör en uttalad jämförelse som förklarar den haltande analogin, dvs. att använda en så hemsk del av historien till något så simpelt som rökförbudet är förolämpande mot alla offer som dog. Eleven underbygger också sitt resonemang med tydliga etiska argument. Dels skriver eleven att det är kränkande mot offren ( finner nog folk som en förolämpning mot alla människor som dog på den tiden ), dels lyfter eleven fram något specifikt med den aktuella historiska perioden, nämligen att det är nära i tiden och att det finns människor som varit drabbade som lever idag. Eleven skriver Det finns också de som fortfarande kommer ihåg den tiden och som led, förföljdes och mördades på den tiden. Det är grymt att använda dom så. 16

18 3. Bedömningsprotokoll Att använda historia om Förintelsen Elev: Klass: Resonemanget är enkelt och till viss del underbyggt Eleven anger ett rimligt syfte med historieanvändningen. Sambandet mellan tidsperioderna beskrivs med någon allmänt hållen likhet eller skillnad. Eleven konstaterar en haltande analogi. JA NEJ Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt Eleven anger ett rimligt syfte med historieanvändningen. Sambandet mellan tidsperioderna beskrivs med för den historiska tidsperioden specifika sakförhållanden. I resonemanget används något relevant begrepp JA NEJ Eleven visar på viket sätt analogin haltar eller Eleven ger ett etiskt argument mot historieanvändningen. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt Eleven anger ett rimligt syfte med historieanvändningen. Sambandet mellan tidsperioderna beskrivs tydligt med för den historiska tidsperioden specifika sakförhållanden. Resonemanget innehåller någon relevant generaliserande slutsats om historieanvändningen. I resonemanget används några relevanta begrepp. Eleven visar på viket sätt analogin haltar och ger ett etiskt argument mot historieanvändningen. 17

19 4. Bedömning av elevens resonemang Fråga 1A Enkelt och till viss del underbyggt Utvecklat och relativt väl underbyggt Välutvecklat och väl underbyggt Resonemanget bedöms vara För att utveckla förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv behöver eleven utveckla följande: Detta görs genom att: 18