Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte"

Transkript

1 Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte

2 kursprov i gymnasieskolan Historia 1b Delprov 2 Information Delprov 2 består av två uppgifter. Skrivtiden är 80 minuter. Börja med att bläddra igenom provet så att du får en överblick över uppgifterna. Tänk på att disponera din tid så att du hinner med att besvara alla uppgifter. Vid varje uppgift i provet finns en kunskapsmatris som visar vilken del eller vilka delar av kunskapskravet som uppgiften ger dig möjlighet att visa kunskaper i relation till. De vita rutorna anger vilken del av kunskapskravet som bedöms och på vilka nivåer du kan din visa kunskap. Gör själv inga anteckningar i rutorna. Referens Begrepp Källor Användning Den första raden visar den del av kunskapskravet som handlar om historiska kunskaper (i kursplanen kallas dessa för en historisk referensram). Den andra raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att använda historiska begrepp. Den tredje raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att tolka och värdera historiska källor. Den fjärde raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att undersöka användning av historia. Det övergripande ämnesområdet i detta delprov är: Slaveri en fråga om både kontinuitet och förändring Du ska i de två uppgifterna arbeta med att dra slutsatser om det förflutna med hjälp av olika källor, på det sätt som historiker gör när de arbetar. Det innebär att du ska använda dina kunskaper i historia, historiska källor och historiska begrepp för att skapa historia. 1 Skolverket 2015

3 Uppgift 10. Att värdera historiska källors användbarhet Läs källorna 5 och 7 i materialhäftet. I denna uppgift ska du bara behandla dessa två källor och inga andra. Referens Begrepp Källor Användning Uppgift Om man vill besvara en historisk frågeställning måste man först avgöra vilka styrkor och svagheter de källor man vill använda har. Beskriv och motivera styrkor och svagheter i källorna 5 och 7 om du skulle besvara frågan: Hur kunde levnadsvillkoren vara för människor som var slavar under perioden ? Tänk på att: Använda lämpliga källkritiska kriterier och dina kunskaper i historia för att motivera din värdering av källorna. Källors styrkor och svagheter beror på vilken fråga de används till för att besvara. Så här bedöms ditt svar på uppgift 10 Du använder ett källkritiskt kriterium för att visa om de båda källorna är användbara. Du kopplar uttryckligen värderingen av källorna till frågeställningen och använder dig då av minst tre källkritiska kriterier för att visa på båda källornas styrkor eller svagheter. Du kopplar uttryckligen värderingen av källorna till frågeställningen och använder dig då av minst tre källkritiska kriterier för att visa på båda källornas styrkor och svagheter. 2 Skolverket 2015

4 Uppgift 11. Att använda källor för att besvara historiska frågeställningar Referens Begrepp Källor Användning Uppgift Läs nu resten av källorna i materialhäftet. Använd källorna och dina kunskaper i historia för att besvara följande frågeställning: Har slaveriets historia främst kännetecknats av kontinuitet eller av förändring? För att ditt svar ska bli mer tydligt ska du bara skriva om något eller några av följande områden när du besvarar frågeställningen: Vilka orsaker som har legat bakom slaveri. Hur slavar har behandlats. Hur motstånd mot slaveri har visat sig. Något annat intressant område som du hittar i källorna. Tänk på att: Du kan använda historiska exempel från källorna eller från dina egna kunskaper när du visar att slaveriet kännetecknats av både kontinuitet och förändring. Tala om vilka källor du använder (till exempel genom att ange källans nummer). Du behöver inte använda alla källor dock minst tre. Kontinuitet och förändring behöver inte visas inom ett och samma område. Du ska använda något/några av begreppen i materialhäftet när du drar dina slutsatser. Att skapa historiska sammanhang innebär att historiska exempel kopplas samman. Så här bedöms ditt svar på uppgift 11 Du visar på både kontinuitet och förändring med hjälp av rimliga historiska exempel. Du kopplar vid ett tillfälle samman historiska exempel eller tolkningar av källorna med ett begrepp från materialhäftet. Du baserar ett exempel på kontinuitet eller förändring på tolkningar av minst två källor. Du visar på både kontinuitet och förändring med hjälp av rimliga historiska exempel som används för att skapa historiska sammanhang. Du kopplar vid två tillfällen samman historiska exempel eller tolkningar av källorna med ett begrepp från materialhäftet. Du baserar ett exempel på kontinuitet och förändring på tolkningar av minst tre källor. Du visar på både kontinuitet och förändring med hjälp av rimliga historiska exempel som används för att skapa historiska sammanhang. Du kopplar vid två tillfällen samman historiska exempel eller tolkningar av källorna med ett begrepp från materialhäftet. Du väger även inslagen av kontinuitet och förändring mot varandra med hjälp av något begrepp från materialhäftet. Du baserar ett exempel på kontinuitet och förändring på tolkningar av minst tre källor. Du visar också att en källa kan tolkas på olika sätt och/eller att vissa källor kan förstärka varandra. 3 Skolverket 2015

5 4 Skolverket 2015

6 5 Skolverket 2015

7 6 Skolverket 2015

8 Elevens namn: Resultatrapportering Historia Referenskunskaper Begreppsanvändning Källhantering Historieanvändning Referenskunskaper Delprov A F F F F Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3:1 Uppgift 3:2 Uppgift 4 Begreppsanvändning Uppgift 5 Eleven kan använda historiska begrepp för att formulera, Uppgift 6 utreda, förklara och dra slutsatser om historiska Uppgift 7:1 frågeställningar utifrån olika perspektiv. Uppgift 7:2 Uppgift 8 Uppgift 9 Källhantering Delprov B F F F F Uppgift 10 Uppgift 11:1 Uppgift 11:2 Uppgift 11:3 Historieanvändning F F F F Max. antal belägg Antal belägg E Antal belägg C Eleven kan redogöra för förändringsprocesser(...) samt för olika tolkningar av dem. (...) Eleven (..)förklarar samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan öka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de har använts olika och ge exempel på olika sätt att använda historia och värderar deras betydelse för nutida skeenden. Antal belägg A Summeringar Totalt antal belägg Max. antal belägg E 15 Antal delar av kunskaps kravet det finns belägg på. Belägg på nivå A för referens- C 12 A 9 Totalt antal belägg 36 Ja Nej Provbetyg

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1a1 Prövning i Historia 1a1 KurskodHISHIS01a1 Gymnasiepoäng50 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 Muntligt prov epoker. (1 timme) Denna uppgift

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND HISTORIA I SKOLSYSTEMET Grundskolan: ca. 25 timmar/år 1b: 80-100 timmar ca. 45% 1a1 35-50 timmar ca. 35% Kurs 2-3 ca. 20% SYFTE Undervisningen i ämnet historia

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Historia Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Historia Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Historia Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande.

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun eni Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Norråsaskolan Resultat Syfte och frågeställningar

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte KURSPROV I GYMNASIESKOLAN Historia 1b Delprov 1 Information Vid varje uppgift i provet finns en kunskapsmatris som visar vilken del eller vilka delar av kunskapskravet

Läs mer

Innehåll. BEDÖMNINGSSTÖD FÖR GYMNASIESKOLAN Historia. Syfte sid. 2. Disposition sid. 2. Att tolka och granska källor i ett sammanhang sid.

Innehåll. BEDÖMNINGSSTÖD FÖR GYMNASIESKOLAN Historia. Syfte sid. 2. Disposition sid. 2. Att tolka och granska källor i ett sammanhang sid. BEDÖMNINGSSTÖD FÖR GYMNASIESKOLAN Historia Innehåll Syfte sid. 2 Disposition sid. 2 Att tolka och granska källor i ett sammanhang sid. 3 Förberedande undervisning sid. 4 Uppgift sid. 5 Uppgiften sid. 6

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia KATSAUKSET Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia De senaste åren har en rad reformer genomförts i svensk skola.

Läs mer

Förslag den 25 september Historia

Förslag den 25 september Historia Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.

Läs mer

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA Uppgiftsformulering rätt svar 8a Förklara varför tavlan inte kan användas som källa. 8b Vilken av följande slutsatser kan du dra med kläderna som enda

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun en Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Sandåkerskolan

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens skola Resultat

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia 2012-05-08 Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia Om ämnet Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

Arbetsmaterial! Får ej citeras eller refereras. PROV PÅ PROV - En studie av validitetsaspekter i externa historieprov

Arbetsmaterial! Får ej citeras eller refereras. PROV PÅ PROV - En studie av validitetsaspekter i externa historieprov PROV PÅ PROV - En studie av validitetsaspekter i externa historieprov Niklas Ammert & Per Eliasson Innehållsförteckning Syftet med nationella prov och kursprov... 2 En studie av validitetsaspekter i nationella

Läs mer

Källkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie

Källkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie Källkritik i de nationella proven Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie Rapport: Källkritik i de nationella proven 1. Inledning Inom Linköpings kommun arbetar vi efter

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Verksamhetsrapport. 9 Skolinspektionen. tu> efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Häggvallskolan i Tjörns kommun

Verksamhetsrapport. 9 Skolinspektionen. tu> efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Häggvallskolan i Tjörns kommun tu> 9 Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Häggvallskolan i Tjörns kommun 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Häggvallskolan Resultat Syfte och

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

(U2009/2114/G, U2009/5688/G)

(U2009/2114/G, U2009/5688/G) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning 1 (187) Bilaga 1 till redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G) samt tillägg

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

r'n Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Ytterlännässkolan i Kramfors kommun

r'n Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Ytterlännässkolan i Kramfors kommun r'n Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Ytterlännässkolan i Kramfors kommun \f IC[ - d 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Centralskolan Resultat Syfte och

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Provuppgifter och experimentella prov

Provuppgifter och experimentella prov Provuppgifter och experimentella prov Gunnar Wästle Tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Uppsala 2012-10-01 Provbankens ändamål Ge skolorna tillgång till kursprov som ger betygsstöd frihet att

Läs mer

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Alphaskolan i Västerviks kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Alphaskolan i Västerviks kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Alphaskolan i Västerviks kommun Verksam hetsrapport 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Ämnesprov för grundskolan

Ämnesprov för grundskolan 2015-02-09 Lärare Ämnesprov för grundskolan Ämnesprov 2016 Kontroll av registreringar Procapita har en kontrollfunktion som gör det möjligt att definiera vilka värden som kan registreras i en resultatcell.

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Tärendö centralskola i Pajala kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Tärendö centralskola i Pajala kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Tärendö centralskola i Pajala kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Tärendö centralskola Resultat Syfte och frågeställningar

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Här fylls i om eleven nått kravnivån på delproven. N = nått kravnivån, EN = ej nått kravnivån. Elevens namn: Förmågor som prövas Kunskapskrav Uppnått kravnivån (N

Läs mer

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Kursplanen i ämnet historia

Kursplanen i ämnet historia DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet historia Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar Bedömningsstöd Historia 7-9 Bedömningsanvisningar BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Stöd för bedömning sid. 2 2. Bedömningsanvisningar Innehåll sid. 2 3. Aktuell del

Läs mer

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan. Protokoll vid regeringssammanträde 2010-12-02 U2010/854 /G U2010/7356/G 1:20 Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten Jan Schierbeck ankn. 53003 mob. 072-743 40 61 Förordning om ämnesplaner de gymnasiegemensamma

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

-En uppgift i historiebruk samt den svenska demokratiseringsprocessen.

-En uppgift i historiebruk samt den svenska demokratiseringsprocessen. Mars attacks! -En uppgift i historiebruk samt den svenska demokratiseringsprocessen. Mars Attacks! En grupp delegater från planeten Mars har kommit till jorden för att eliminera mänskligheten om inte vi

Läs mer

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

!!!!!!!!!! Franska revolutionen! Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan

Läs mer

Likvärdighet och rättvisa. Likvärdig bedömning i åk 9. Resultat från några olika undersökningar. Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning?

Likvärdighet och rättvisa. Likvärdig bedömning i åk 9. Resultat från några olika undersökningar. Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning? Likvärdig bedömning i åk 9 Likvärdighet och rättvisa Stina Hallén Katarina Kjellström Resultat från några olika undersökningar Definition av likvärdig betygsättning Skolverket formulerade år 2004 ett handlingsprogram

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Det första nationella kursprovet

Det första nationella kursprovet Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2017

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2017 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2017 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på? Källkritik Perspektiv - vem/vilka Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet. Vem/vilka är författaren? ex Är det en myndighet? Är det en organisation? Är

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Delprov B 1a Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN Provdatum 7b1 tor 29/9 7b2 ons 28/9 INFÖR PROV PÅ ANTIKEN Vecka 39 är det dags för ett test på antikens Grekland. För att förbereda dig inför provet behöver du läsa på häftet du fått av mig (Grekerna)

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från Lgr 11 och dess kursplan för religionskunskap

Läs mer

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Sammansta llning av la rarenka t

Sammansta llning av la rarenka t Sammansta llning av la rarenka t Hur skriver man? Kursprov 3 vt 2014 i svenska 3 och svenska som andraspra k 3 När sammanlagda procentsatser inte når upp till 100 % beror det på att alla lärare inte besvarat

Läs mer

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers ISBN 978-91-47-12383-4 2017 Fredrik Wennersten & Liber AB Projektledare och redaktion: Andreas Persson Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Illustrationer: Typoform

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella

Läs mer

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi). FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

Dokumentation för lärande

Dokumentation för lärande Dokumentation för lärande Det dubbla uppdraget Undervisa Betygsätta Några slutsatser Betygssättning kräver dokumentation. Tydlighet kräver transparens. Goda utvecklingsmöjligheter kräver god återkoppling

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Trollbodaskolan i Stockholms kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Trollbodaskolan i Stockholms kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Trollbodaskolan i Stockholms kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Trollbodaskolan Resultat Syfte och frågeställningar

Läs mer

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer