Lägesrapportering för projekt TIA

Transkript

1 Lägesrapportering för projekt TIA Projektets förutsättningar- För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Målgruppen för TIA är arbetslösa personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Deltagarna identifieras hos respektive aktualiserande myndighet genom kartläggning och presenteras för projektet via arbetsgruppen. Målgruppen kännetecknas av att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och att möjligheterna till yrkesutbildning via skolsystemet är stängda på grund av antingen slutbetyg från särskola eller ofullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande dyster för TIAs målgrupp, trots att arbetslösheten sjunker i Kalmar län så fortsätter den att stiga för utsatta grupper. Arbetslöshetens utveckling i Kalmar län Antal Utsatta Övriga Källa: Arbetsförmedlingen Säsongrensade data, trendvärden Andelen arbetssökande med svårare ställning på arbetsmarknaden fortsätter att stiga. I oktober 2014 utgjorde de 64 procent av totalt drygt inskrivna arbetslösa i Kalmar län. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än ett år den senaste tioårsperioden har ökat sedan våren I slutet av oktober i 2014 hade drygt personer varit utan arbete i mer än ett år. Det är 33 procent av samtliga inskrivna arbetslösa.

2 I de grupperna som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet ingår: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna år samt utomeuropeiskt födda. Inskrivna arbetslösa år fördelade på enskilda grupper, Kalmar län, januari 2004-oktober Observera att en person kan ingå i flera grupper. För TIAs målgrupp är läget extra svårt då varje individ oftast ingår i minst två utsatta grupper: Personer med funktionsnedsättning och Högst förgymnasial utbildning, men ibland ingår de även i tre eller fyra utsatta grupper. (se diagram ovan).

3 I diagrammet nedan visas andelen inskrivna arbetslösa som varje månad går till ett arbete med eller utan stöd. Jobbchanserna, det vill säga andelen arbetslösa som varje månad går till ett arbete, är betydligt högre för grupper med en starkare position på arbetsmarknaden än för svagare grupper. Jobbchansen är ungefär dubbelt så stor för dem som har en starkare ställning som för dem med en mer utsatt position på arbetsmarknaden. Samtidigt har andelen inskrivna arbetslösa med en svagare position på arbetsmarknaden ökat kraftigt under de senaste åren, beroende på bland annat sjukförsäkringsreformen och en stor invandring. Många av dessa saknar egna kontaktnät och har svårt att hävda sig i konkurrensen om lediga platser. Jobbchanser för utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa år, Kalmar län, januari 2004-oktober Det är personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna år samt utomeuropeiskt födda som har svårare att få ett arbete. Deras jobbsituation har inte förändrats märkbart under åren Från 2014 pekar kurvan nedåt, vilket tyder på att dessa grupper får det ännu svårare. Kurvan visar också att gapet mellan utsatta och övriga ökar.

4 Som vi har konstaterat så är situationen på arbetsmarknaden besvärlig för TIAs målgrupp. Samtidigt har nybeviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar en ökande trend efter att ha haft att antalet nybeviljade sjukersättningar har haft en rejäl nedgång från år 2004 till Nybeviljade sjukersättningar per 1000 Nybeviljade aktivitetsersättningar per 1000 Källa: Försäkringskassans officiella statistik

5 Projektets förutsättningar -För personalen Kompetenskraven för personalgruppen är en så bred kompetens som möjligt med focus på kunskaper om målgruppen, om arbetsmarknadens spelregler, om olika yrkesområden, om pedagogisk handledning, om bred yrkeserfarenhet och om empati, förståelse och tolerans. Personalen har valts ut genom att de har drivit liknande projekt tidigare och de rekryteringar som har tillkommit har valts ut genom personlig lämplighet och erfarenheter av målgruppen. Personalgruppen på TIA har under 2014 genomgått några förändringar, den tidigare tf projektledaren har blivit ordinarie och den tidigare ordinarie projektledaren har blivit handledare på halvtid, dessutom så har en handledare rekryterats på halvtid. Personalgruppen består nu av en man och två kvinnor på heltid och en man och en kvinna på halvtid, som en extra resurs så har TIA en kvinna om 25% för administration. TIA har sin bas på Falkenbergshuset på Verkstadsgatan i Kalmar. Där finns lokaler med verkstäder, omklädningsrum (olika för män och kvinnor, med låsta skåp, toaletter och dusch) och lunchrum. Projektets förutsättningar -För organisationen TIA är ett projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län som startade Huvudman för TIA är Kalmar Kommun där projektet är organiserat under Näringsliv och Arbetsmarknadsenheten. Till TIA är kopplat en arbetsgrupp som aktualiserar ärenden till projektet. Arbetsgruppen består av handläggare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget (Vuxenhabiliteringen) och Kalmar kommun. Under 2014 har TIA också fått en egen styrgrupp bestående av representanter från Samordningsförbundets olika myndigheter. TIA har en årlig budget om 1,8 miljoner kronor. From delas finansieringen lika ( kr var) mellan Samordningsförbundet i Kalmar län och Kalmar kommun. Under våren 2014 har projekt TIA beviljats medel från Samordningsförbundet och Kalmar kommun för att driva projektet vidare tom Under 2014 har Lokala samverkansgruppen i Kalmar/Torsås ansökt om en mer långsiktig finansiering av TIA om fem år, from Samordningsförbundet beviljade finansiering i två år Kalmar kommun står fortfarande för halva budgeten. Under perioden ska även en extern utvärderare utvärdera projektet. Medel till detta planeras att sökas från Samordningsförbundet under Genomförande och Process -För deltagarna Verksamheten som TIA bedriver på Falkenbergshuset består av legoarbeten från företag i regionen och smörgåstillverkning på uppdrag. Det finns möjlighet att pröva på enklare städuppdrag och caféverksamhet som TIA driver. Falkenbergshuset är också utgångspunkt för den mat- och postutkörning till olika verksamheter inom kommunen som TIA ansvarar för.

6 De deltagare som aktualiseras till TIA:s arbetsgrupp har dessförinnan utretts av respektive myndighet. Där har en bedömning gjorts om man möjligtvis kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Efter denna bedömning sker alltså remitteringen till TIA. Fortfarande kan det dock finnas oklarheter om och på vilket sätt individen klarar av ett arbete eller om TIA är rätt åtgärd, därför börjar alltid deltagarens period på TIA med en prövomånad. Arbetet med deltagarna på TIA är indelat i fyra steg: - kartläggning - arbetsträning - arbetsprövning - avslut Kartläggning och arbetsträning sker i första hand på Falkenbergshuset medan arbetsprövning sker hos olika arbetsgivare, både privata och offentliga. Under arbetets gång redovisas utvecklingen fortlöpande till arbetsgruppen som träffas var tredje vecka. All aktivitet och planering sker individuellt för varje deltagare beroende på individens resurser och önskemål. Dock ska verksamheten vara så arbetsplatslik som möjligt dvs krav om att passa tider, sjukanmäla sig i tid (visa läkarintyg efter en vecka), hålla överenskommelser, vara drogfri och nykter och sist men inte minst respektera arbetskamrater och arbetsledning trots olikheter i livsstil och åsikter. En central del av arbetet är det informella mötet mellan deltagare och personal. Det är i arbetssituationen och runt kaffebordet man får reda på deltagarnas resurser och svagheter, man får en inblick i deltagrens tidigare erfarenheter och deras sociala situation. Man får också en god inblick i deltagnas omvärldsbild och attityder gentemot samhälle och medmänniskor. För de flesta deltagare är arbetsmarkandens regler (skrivna eller oskrivna) enkla och självklara att följa, då upplevs oftast vistelsen på TIA som trygg och enkel och vägen ut i arbetslivet går smidigt. För några deltagare är det dock mycket svårt att förstå, känna acceptans för och leva upp till det som arbetslivet kräver, då upplevs oftast vistelsen på TIA betydligt mer negativ. Målet för TIAs personal blir då att försöka identifiera orsaken till svårigheterna och lotsa deltagaren mot rätt åtgärd, behandling, rehabilitering eller habilitering. Genomförande och Process -För personalen Personalen har utefter uppdragsgivarnas önskemål och de behov man har funnit under arbetets gång byggt upp verksamhet och metoder på erfarenhetsbasis. Huvudman för TIA är Kalmar kommun, personalen följer de avtal för anställningar som gäller inom kommunen. TIA är organiserade under Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten där även andra projekt och arbetsmarknads åtgärder är organiserade där även kontakten med regionens företag och näringsliv sker, det finns en ansvarig chef för hela enheten. TIA är lokaliserade på Falkenbergshuset, där även andra arbetsmarknadsåtgärder har sina verksamheter, det finns en ansvarig chef för hela Falkenbergshuset. Detta ger TIA ett brett kontaktnät med kontinuerligt erfarenhets- och informationsutbyte inom enheten. Arbetsfördelningen på TIA förhåller sig så att rollerna är flytande inom personalgruppen för att verksamheten inte ska bli känslig för sjukdomar och ledigheter men det finns tre huvudområden med ansvarig: Projektledare: har övergripande ansvar för all verksamhet, har budgetansvar och representerar verksamheten i arbetsgrupp och till Samordningsförbundet.

7 Verksamhetsansvarig: organiserar alla arbetsuppgifter sköter kontakten med företag, organiserar legoarbeten och transporter. Verksamhetsansvarig är också skyddsombud. Deltagaransvarig: har samtal, sköter myndighetskontakter och redovisning samt dokumenterar. Då förutsättningarna på arbetsmarkanden är i ständig förändring och regelverk för myndigheter påverkas av politiska ambitioner så ställs allt högre krav på personalen om att kunna handleda och vägleda deltagarna rätt samt att kunna genomföra och dokumentera en realistisk bedömning av deltagares förutsättningar på arbetsmarkanden. Under 2014 har fortbildningsinsatser för personalen genomförts i form av att en handledare gått en utbildning i Supported Employment anordnad av MISA och projektledaren har gått en utbildning i Arbetsförmågebedömning som anordnades av Spetsa (Linköpings Universitets utbildningsföretag). Genomförande och Process -För organisationen Samverkan med andra myndigheter sker främst i arbetsgruppen, styrgruppen och genom Samordningsförbundets informationskanaler, projektledarträffar, lokala samverkansgruppen osv. Samverkan med näringslivet sker i det dagliga arbetet i mötet med arbetsgivare, företag och näringsidkare. Kvalitetsbedömning av samverkansprocessen sker i det resultat verksamheten visar genom rapportering till Samordningsförbundet och Lokala samverkansgruppen men också genom feedback från deltagare, handläggare och arbetsgivare. Framgångsfaktorer i organisationen är just samverkan och en vilja att komma runt hinder man stöter på under arbetets gång. De förändringar i övriga samhället som påverkar verksamheten är främst olika myndigheters och skolväsendets förändrade regelsystem men också politisk vilja, ekonomiska konjunkturer och lokala trender. En tydlig utveckling i samhället är att målgruppen tenderar att öka i den statistik som både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan presenterar. Då många i målgruppen inte har lyckats etablera någon försörjning genom A-kassa eller Aktivitets-/Sjukersättning så belastar också målgruppen Socialförvaltningens kostnader för ekonomiskt bistånd. Resultat och effekter-för deltagarna Målgruppen för TIA är personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Dock har det visat sig att gruppen är svår att avgränsa då deltagarna ofta har flera faktorer eller diagnoser som begränsar deras utbud på arbetsmarknaden tex psykisk ohälsa, stressyndrom, fysisk ohälsa (rygg, mage, syn, hörsel, händer, fötter osv.), låg utbildnings nivå, utom europeiskt födda och äldre över 55år. Av de yngre deltagarna som kommer till TIA så har majoriteten gått i särskola och har slutbetyg från gymnasiesärskolan, det får den effekten att det exkluderar dem från i stort sett all eftergymnasial yrkesutbildning, vilket i sin tur ger stora begränsningar vad det gäller möjligheten att själv välja sitt yrke. En del deltagare har i stället valt att söka förlängning på

8 sin Aktivitetsersättning (som man har haft rätt till pga förlängd skolgång) men har fått avslag då ny testning har visat att de inte är lindrigt utvecklingsstörda (vilket är kriteriet för att ha rätt till särskola, moment 22!!). Dock har man kunnat skönja ett trendbrott från särskolebakgrund till vanlig skolgång med ofullständiga grundskolebetyg. Intaget till särskola sjunker stadigt vilket med för att det förmodligen kommer att komma fler med ofullständig grundskola i framtiden. Verksamheten har nått fastställda mål. Under 2014 har 12 personer börjat på TIA och under samma period har 11 deltagare avslutats varav 4 till arbete/studier. Anledningen till att relativt få har gått mot arbete studier är att flera deltagare som har varit med i projektet en längre tid men som inte har lyckats närma sig arbetslivet har avslutats under Dock har samtliga avslutade deltagare sin sysselsättnings- och försörjningssituation ordnad efter avslut eller en plan för fortsatt väg mot arbete. Vilka effekter i form att förbättrad livskvalitét och hälsa tiden på TIA har haft på deltagarna är svårt att mäta i det korta perspektivet. För en del deltagare är det en verklighetschock att komma in i arbetslivets skyldigheter, för andra är det en lättnad att få struktur på dagen. Men i det längre perspektivet har det visat sig att det har mycket stor betydelse att deltagarna hamnar rätt. Alla deltagare som aktualiseras till TIA tillhör en målgrupp som har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden främst pga låg utbildningsfrekvens ofta pga liten studievana i familjen, få som har körkort, svårt med flexibilitet, svårt med socialt samspel, låg effektivitet i arbetet och hög sjukfrånvaro. För de deltagare som får en anställning innebär det många positiva effekter, de får en lön som i sin tur ger tillgång till många samhällsfunktioner som till ex att ta lån för att skaffa hus/bostadsrätt, större ekonomiska möjligheter att ägna sig åt en meningsfull fritid, man kan få ekonomiska möjligheter att ta körkort och ibland innebär en anställning att man får en möjlighet att reda upp gamla ekonomiska skulder. På det sociala planet så får de en struktur på dagen för sig själva och ofta för hela sin familj (som ibland har saknats), de får arbetskamrater och ett socialt sammanhang, man måste ta ett större ansvar för sin egen hälsa och kanske viktigaste av allt man får en tillhörighet, en text på ryggen. TIA har därför skapat ett sidoprojekt (Aktiva) där deltagare som börjar närma sig arbetsmarknaden kan få en tidsbegränsad anställning för att lära sig vad det innebär att ha ett arbete, med allt vad skyldigeter och rättigheter gentemot en arbetsgivare det medför fanns 27 anställda i sidoprojektet. I de fall då man inte klarar av de krav som ställs om man ska stå till arbetsmarknadens förfogande och lösningen istället blir sjuk/aktivitetsersättning blir ofta effekten att det känns som en lättnad att inte behöva leva upp till krav man inte klarar av, en speciellt anpassad sysselsättning utan produktionskrav är ibland det bästa alternativet. Resultat och effekter-för personalen För att nå de mål som är uppsatta för TIA så har man valt en verksamhet som skall vara så arbetsplatslik som möjligt med åtaganden mot externa uppdragsgivare, företag och kommuner. Det ställer stora krav på personalen att vara flexibel och smörjningen i maskineriet men det ger också stora möjligheter för personalen att lära sig om deltagarnas

9 situation och arbetsförmåga, arbetsmarknadens villkor, företagens och organisationers villkor, myndigheters regelverk, myndigheters interagerande och samarbete eller ibland brist på samarbete. Personalens kompetensutveckling har skett fortlöpande framför allt i kunskaps- och erfarenhetsutbyte med berörda myndigheter och näringsliv. Samtidigt har personalen deltagit i såväl interna som externa utbildningsinsatser och seminarium. En källa till kompetensutveckling har också varit andra projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län, där projektledare har kunnat diskutera och få feedback kring sin verksamhet. Resultat och effekter-för organisationen Projekt TIA har kunnat bidra till Samordningsförbundets organisation med kunskap om målgruppens speciella situation på arbetsmarknaden och i samhället. Med den kunskapen har man kunnat identifiera glapp mellan organisationer där intellektuellt resurssvaga personer lätt ramlar mellan stolarna. Man har också funnit att de flesta deltagare är aktuella hos eller har rätt till insatser från flera olika myndigheter. Ansvaret för målgruppen faller lite olika, ofta beroende av slumpen. För att implementera verksamheten och arbetsmetoderna i någon organisation krävs fortsatt samarbete mellan berörda myndigheter då det ekonomiska och moraliska ansvaret för målgruppen är gemensam. Då man inledningsvis kunde konstarera att utsatta grupper i allmänhet och TIAs målgrupp i synnerhet fortfarande, trots att arbetslösheten sjunker i hel landet, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Så ställer det fortsatt stora krav på respektive myndighet att identifiera målgruppen och erbjuda rätt stöd. Kalmar Projektledare Stina Randevall Hjärtstam