Utvecklingsplan Fuxernaskolan F - 6

Transkript

1 Utvecklingsplan Fuxernaskolan F - 6 1

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete på Fuxernaskolan f Beskrivning av skolans organisation... 5 Tät uppföljning på individnivå... 7 Särskilt stöd och tidiga insatser... 7 Kluster för hög måluppfyllelse och ökad likvärdighet... 7 Bedömning för lärande... 8 PULS... 9 Trygghet och trivsel Fritidshemmets uppdrag Aktivt arbete med informations och kommunikationsteknologi - IKT Kommunövergripande kompetensutveckling; En likvärdig utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Uppföljning av Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN BEDÖMNING OCH BETYG

3 Inledning Bildningsförvaltningen i Lilla Edets kommun har som huvudsakligt uppdrag att erbjuda en kvalitativ god skola. Alla barn och elever ska ges möjlighet att utvecklas i våra verksamheter utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Fuxernaskolan f 6 ska bidra till att ge barn och elever självförtroende och framtidstro, alla kan lyckas. Vår verksamhet utgår ifrån forskning och beprövad erfarenhet och utifrån dessa fattas beslut och prioriteringar för vår verksamhet. Mötet mellan elev och pedagog anser vi är ett av de viktigaste och mest avgörande för att nå goda resultat, både kunskapsmässigt och socialt. Vi är stolta över att kunna erbjuda en verksamhet med engagerade pedagoger som i sitt arbete har ett tydligt elevfokus med högt ställda förväntningar på både barn och elever. För oss är det viktigt att vårt arbete vilar på en gemensam elevsyn och en värdegrund väl förankrad i skolans styrdokument. Fuxernaskolans utvecklingsplan är ett dokument som tydliggör de olika förbättringsområdena i verksamheten. I utvecklingsplanen beskrivs arbetet av de områden som ingår i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete, som alla syftar till hög måluppfyllelse, trygghet och studiero. Genom vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete, professionell personal och goda pedagogiska ledare finns förutsättningar för att ge eleverna en god skolgång. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att följas upp och analyseras för att sammanfattas i pedagogiskt bokslut augusti Analys Uppföljning Fuxernaskolan f - 6 Planera Genomföra 3

4 Lilla Edets kommuns utvecklingsplan Fuxernaskolan f 6 har till mål för läsåret 2017/2018 hög måluppfyllelse samt trygghet och trivsel. Utvecklingsplanen innehåller skolans mål för året utifrån nämndmål, nationella mål och skolans prioriterade förbättringsområden i relation till dels skolans resultat från föregående verksamhetsår och dels satsningar och andra prioriteringar som skolan valt att arbeta med för hög måluppfyllelse, trygghet och trivsel. Symbolen omfattar förbättringsområden i vår utvecklingsplan som är framtagna genom analys av tidigare års pedagogiska bokslut 2016/2017. Dessa förbättringsområden ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Områdena kommer att följas upp i form av resultatdialoger samt av inhämtat skriftligt underlag. Uppföljning sker i november 2017 samt maj 2018 för att sedan analyseras och sammanfattas i pedagogiskt bokslut för 2017/2018. Symbolen omfattar de områden ur läroplanen som ingår i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Januari 2018 uppföljning av områdena övergång och samverkan, skola, omvärld och utbildningsval, samverkan förskola/skola och hem. April 2018 uppföljning av områdena ansvar, betyg och bedömning. Juni 2018 uppföljning av områdena kunskap, utveckling och lärande, normer och värden. Arbetet med områdena ur Lgr 11 kommer att sammanfattas samt analyseras i pedagogiskt bokslutet för 2017/2018. Systematiskt kvalitetsarbete på Fuxernaskolan f 6 Fuxernaskolan f 6 arbetar enligt Lilla Edets kommuns årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans mål för året utifrån nämndmål, nationella mål och skolans prioriterade förbättringsområden ingår alla i skolans systematiska kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar frågorna: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Det handlar alltså om att Analysera Planera Genomföra - Uppföljning Analysera Planera Genomföra osv. Arbetet med utvecklingsplanen och dess områden sker kontinuerligt i verksamheten vid arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten och studiedagar. Specifika perioder finns för avstämning och analys, se ovan. Allt för att säkerställa att vi arbetar mot ställda mål, hög måluppfyllelse samt trygghet och trivsel. All personal är väl insatt i det systematiska kvalitetsarbetet som sker under året och vad deras uppdrag i dess arbete är. 4

5 Beskrivning av skolans organisation Fuxernaskolan f 6 har 260 elever från förskoleklass till årskurs sex. Skolan är organiserad i tre arbetslag: f - 3, 4-6 samt fritidshem. Merparten av familjerna inom skolans upptagningsområde väljer Fuxernaskolan. Professioner som ingår på Fuxernaskolan f 6 är: Rektor bitr. rektor Resurslärare Lärare Speciallärare Förstelärare Fritidspedagoger Specialpedagog Studiehandledare Modersmålslärare Skolsköterska Skolläkare Kurator Skolpsykolog Skoladministratör Totalt är cirka 50 personer knutna till skolans verksamhet som alla arbetar för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. 5

6 De prioriterade kompetens- och förbättringsområdena för att nå hög måluppfyllelse och trygghet och trivsel är: Kluster - för hög måluppfyllelse och inga f Puls - för optimal koncentration Tät uppföljning på individnivå Särskilt stöd och tidiga insatser Aktivt arbete med kompetensutveckling Trygghet och studiero Informations och kommunikationsteknologi Fritidshemmets uppdrag Prioriterade områden kommer att arbetas i forum av: Arbetslagsledarmöten Specialpedagogisk handledning för personal Verksamhetsmöten BFL Arbetsplatsträffar Trygghetsteam Elevhälsomöten Kompetensutveckling IKT Kompetensutveckling fritidshemmets uppdrag Kommunövergripande kompetensutveckling - en likvärdig utbildning grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet 6

7 Tät uppföljning på individnivå Särskilt stöd och tidiga insatser Syftet för läsåret är att stödja elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling mot nationellt ställda mål. Fuxernaskolans arbete präglas av ett starkt elevperspektiv. Pedagogers och elevhälsans arbete syftar till att stödja elevens utveckling mot nationellt ställda mål genom tät uppföljning, tidiga insatser och särskilt stöd. För tät uppföljning på individnivå, tidiga insatser och särskilt stöd finns rutiner som är väl förankrade i verksamheten. Är en elev i behov av extra anpassningar utformar mentor dessa. Vid behov söker pedagogerna råd och stöd i sitt arbetslag samt vid elevhälsans Öppet hus. Dokumentation av tidiga insatser sker i Unikum där kan man följa alla stödinsatser som sker för eleverna. Avseende särskilt stöd följer Fuxernaskolan f 6 framtagen ärendegång gällande särskilt stöd. Pedagogerna har avstämning av elevers kunskapsutveckling två gånger per termin. Dessa dokumenteras i Unikum. Avstämningarna innebär att pedagogerna tydligt ser vart eleverna ligger till både kunskapsmässigt samt socialt och om någon elev är i behov av tidiga insatser eller särskilt stöd. Elevhälsan har uppföljning av elevers utveckling, både den sociala och den kunskapsmässiga, vid klasskonferenser som sker en gång per termin. Elevhälsan består av skolkurator, skolsköterska, specialpedagog, rektor och biträdande rektor. Elevhälsan har även tillgång till skolpsykolog och skolläkare. Kluster för hög måluppfyllelse och ökad likvärdighet Syftet är att identifiera elever utifrån tre kluster och arbeta med utmanande, stödjande och reparativa insatser. Kluster Inför detta läsår arbetar vi med kluster med reparativa åtgärder. Det innebär att pedagogerna screenar sina elever utifrån tre behovs områden, utmanande, stödjande och reparativa. Screening för kluster samt dokumentation av dessa sker två gånger per termin. Tillfällena sammanfaller med när bedömningar i Unikum ska vara genomförda. Screeningarna leder till att pedagogerna har kontroll över vilka elever som befinner sig i de olika klustren och hur pedagogerna ska planers sin undervisning för dessa elever. I årskurserna 4-6 ska 7

8 ämnesläraren lämna över till mentor en tydlig kartläggning av eleverna, utifrån de tre klustren. Mentor är den som har huvudansvar för sina mentorselever men alla ämneslärare är ansvariga för att bedömningar är gjorda, rapporterade i Unikum och att underlag, när elever riskerar att inte nå målen, kommer i god tid för att reparativa åtgärder ska kunna sättas in. Vid organisation av reparativa intensivläsningsperioder utgår pedagogerna ifrån screeningar/bedömningsunderlag som tas upp i arbetslaget. Genom detta arbetssätt fångar vi snabbt in de elever som är i behov av reparativa åtgärder för att komma ikapp som är en förutsättning för fortsatt skolarbete. De elever som befinner sig i det reparativa klustret kommer det att organiseras intensivläsningsperioder, minst en gång per termin, för att inhämta kunskapsluckor. De elever som befinner sig i stödjande eller utmanande kluster ges ingen intensivundervisning utan pedagogen planerar in stödjande samt utmanande insatser för dem i ordinarie undervisning. Utmanande kluster - särbegåvade elever, högpresterande elever Stödjande kluster - godkända elever Reparativt kluster - elever med f-betyg eller riskerar att få f i betyg Identifierade ämnesområden för elever i det reparativa klustret är: Svenska Matematik Idrott Engelska Uppföljning av arbetet med kluster sker kontinuerligt i arbetslagen vid VSM. Målet är att vi ska se en progression hos eleverna från reparativt till stödjande och stödjande till utmanande kluster och med det en hög måluppfyllelse. Ledning kommer att besöka arbetslagen vid VSM för att följa arbetet, diskutera samt analysera progression i de olika klustren samt organisation och utfall av de reparativa inläsningsperioderna. Bedömning för lärande Syftet är att eleven ska utveckla kunskap om sitt egna lärande samt att ta ansvar för sitt lärande. Bedömning för lärande (BFL) är ett förhållningssätt till lärande och kunskap som handlar om undervisningens kvalitet och effektivitet. All undervisning på Fuxernaskolan f 6 ska genomsyras av BFL. Pedagogernas arbete med det formativa förhållningssättet bidrar till att eleven utvecklar sitt lärande genom att veta var hen befinner sig i förhållande till målen och kunskapskraven och vad som är nästa steg. 8

9 För läraren innebär det formativa förhållningssättet att synliggöra elevernas kunskaper under arbetets gång, samt ge riktad feedback, i rätt tid, samtidigt som läraren får återkoppling på sin undervisning och anpassar den efter eleverna. Självskattning och kamratbedömning av bra kvalitet utvecklar elevernas förmåga att reglera och styra sitt lärande, samt ökar elevens tilltro till sin egen förmåga att lära. Att tydliggöra mål och kunskapskrav och använda sig av en bedömning som både mäter och stödjer lärandet, är avgörande för planering av undervisning i det formativa förhållningssättet. I forskning framkommer det att elever som blivit mer medvetna om kunskapskraven och vart de själva befinner sig och vad nästa steg i deras kunskapsutveckling innebär, ökar elevernas ansvarskänsla och kunskapsmässiga resultat. Uppföljning och resultat ser vi genom analys av betyg och bedömning. PULS Syftet är hög måluppfyllelse genom kroppslig aktivitet. Pulsträning är som att gödsla åkern innan så att det ska växa bättre när man sår frön. Vi vill med hjälp av daglig fysisk pulshöjande aktivitet vill vi höja elevernas resultat i läsning och matematik i första hand. Detta är en metod baserad på forskning i USA, Naperville Central High School. (Boken Spark, av John J Ratey). Vilka effekter ger pulsträning? Bättre inlärning (= förbättrade skolresultat) då hjärnan blir mer mottaglig för information. Extra god inlärningsförmåga inom två timmar efter pulshöjande pass (vi strävar till att schemalägga tyngre ämnen som. t.ex. matematik och svenska direkt efter pulsträningen) Eleverna klarar av att hålla fokus under längre tidsperioder, vilket bidrar till högre nivå av inlärning Idrottslärare har sett en snabbare progression i kondition, motorik och koordination Minskad stress Förutom pulshöjande övningar strävar vi även till att träningen ska vara varierande och lustfylld och innehålla motorik- och koordinationsövningar. Satsningen på puls sker i första hand i år 4 6. Efterhand vill vi utöka PULS att även innefatta år f - 3 Uppföljning och resultat ser vi genom analys av betyg och bedömning, frånvaro och hälsooch trivselenkäter som under läsåret genomförs på skolan. 9

10 Trygghet och trivsel Syftet är att arbeta främjande och förebyggande för ökad trygghet och studiero. Alla elever bemöts med höga och positiva förväntningar. Under de senaste två åren, , har all personal fått kompetensutbildning kring bemötande och pedagogiskt ledarskap. Vi har använt oss av Bo Helskovs bok Problembeteende i skolan och pedagoger har vittnat om att en förändring i agerandet vid problemfyllda situationer löses på ett bättre sätt med ett lågaffektivt bemötande. Ett arbete som fortlöper under läsåret 2017/2018. Kring pedagogiskt ledarskap har vi under läsåret 2016/2017 använt John Steinbergs bok Lektionen är helig som ett underlag för framgångsrika strategier i mötet med eleverna. Vi kan utläsa i elevers enkätsvar om trygghet och trivsel att arbetet gett positiva resultat. Därför väljer vi att fortsätta använda dessa strategier under läsåret 2017/2018. Arbetet kring trygghet och trivsel är alltid i fokus och hålls levande genom pedagogiska diskussioner i klassrummen, personalrummen, vid klassråd, elevråd, arbetslagsmöten och APT. Skolans kurator leder skolans trygghetsteam som består av representanter från varje arbetslag. Trygghetsteamet arbetar främjande och förebyggande utifrån vår plan mot kränkande behandling. Trygghetsteamet träffas en gång i månaden för att utvärdera det arbete som görs i det främjande och förebyggande arbetet. Verksamheten är med i trivselledarprogrammet som främjar social interaktion mellan elever, meningsfulla rastaktiviteter och mindre konflikter. Skolans kurator ansvarar tillsammans med rektor för att utvärdering och upprättande samt att arbetet kring likabehandling sker. Elevhälsan är involverad och arbetar med skolans kompetens- och utvecklingsområden inom trygghet och studiero. Resultat av arbetet med trygghet och trivsel kan vi se och utvärdera genom skolans trivselenkät som genomförs september 2017 samt april

11 Fritidshemmets uppdrag Syftet är att öka kompetens hos pedagogerna och kvalité i verksamheten på vårt fritidshem. Det ska finnas en tydlig koppling mellan styrdokument och det dagliga arbetet på fritidshemmet. Fritidshemmet vilar på demokratins grund och har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos barnen förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på; Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet. Pedagoger på Fuxernaskolan f - 6 fritidshem ger eleverna möjlighet till aktiviteter som är utvecklande, utmanande och lärande samt skapar en miljö för möjlighet till återhämtning. Eleverna får prova på olika aktiviteter både inom fritidshemmets lokaler och utemiljö. Aktiviteterna på fritidshemmet kan vara lek och skapande där eleverna leker, dramatiserar, målar, dansar, pysslar, spelar olika sällskapsspel och bygger med olika materiel. Eleverna har uteaktiviteter under alla årstider. Fritidshemmet behöver vara öppet och positivt till olika vanor och seder. Föräldrarna är en viktig källa till kunskap som underlättar den kulturella och språkliga förståelsen. Vi lär av varandra och samtalar om våra olika ursprung tillsammans med barnen. Vi arbetar fortlöpande med att integrera elever aktivt i lek för att tillsammans med andra ges möjlighet till utveckling. Frukost och mellanmål serveras dagligen på fritidshemmet. Måltiderna serveras enligt gällande normer för att det dagliga dagsbehovet på fritidshem och skola ska uppnås. Fritidshemmets pedagoger är även med och stöttar elevernas kunskapsutveckling inom skolämnen. Samverkan mellan fritidshem och skola kan ses i gemensamma temadagar och aktiviteter. Fritidshemspersonalen ingår i en kommunövergripande kompetensutvecklingsinsats i samarbete med Högskolan Väst för att nå en likvärdighet och en hög kvalité på våra fritidshem. Denna kompetensutveckling är 2-årig och vi är inne på vårt andra år. Elevernas upplevelse av sin vistelse på fritidshemmet kan vi se och utvärdera genom elevernas trivselenkät som genomförs i december 2017 samt april

12 Aktivt arbete med informations och kommunikationsteknologi - IKT Syftet är att genom en varierad undervisning med kompensatoriska hjälpmedel nå hög måluppfyllelse. Vidare är syftet att utvecklas till konkurrenskraftiga medborgare. Samtliga barn som föds idag är digitalt infödda. Det vill säga födda in i det digitala samhället, där digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information är en del av livet. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Skolan ska skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande. Mot denna bakgrund måste IKT ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Därför är det av yttersta vikt att pedagoger använder IKT och media på ett genomtänkt sätt. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla detta genomtänkta sätt. Det innebär att vi, pedagoger såväl som elever, måste vara öppna för att inte bara lära oss att använda ny teknik, utan också för att lära oss av och med varandra. Vi måste alla dela med oss av såväl kunskaper och idéer som material och planeringar och hålla både materialet och idéerna levande genom diskussioner och kreativt arbete. Detta delande måste ges utrymme i skolan, så att en trygghet att arbeta med tekniken infinner sig samtidigt som lusten att ständigt utforska nya verktyg och arbetssätt hålls på en hög nivå. Ett lyckat arbete med IKT i skolan, innebär också att fokus ska ligga på det förändrade arbetssättet att aktivt se över hur man som pedagog utformar uppgifter, gör bedömningar samt använder de digitala verktygen i undervisningen. Detta kräver att man som pedagog aktivt i målen för sin undervisning, funderar över hur verktygen ska användas, vilket verktyg som lämpar sig bäst och vilket program/applikation/ som bäst banar väg för måluppfyllelsen med devisen Ingen teknik utan mål i tanken. Med detta ges möjligheter att ge eleverna uppgifter som, före införandet av de digitala verktygen, inte var möjliga att ge. Kompetensutveckling ska ge pedagogerna bättre kunskaper och förutsättningar för användning av digitala teknologier i klassrummet som för eleverna genererar ett lärande genom fler sinnen. Fuxernaskolan f - 6 ska fortlöpande utvecklas för att förbli en framgångsrik och ledande skola inom IKT. Utbildningen i Fuxernaskolan f - 6 ska hålla sådan klass att den alltid är nyskapande, framåtsträvande och handlingskraftig. Vi arbetar i år 4-6 med "en till en" principen där varje elev och lärare har var sitt digitala verktyg till sin hjälp i sitt dagliga skolarbete. Vi kommer under ht 2017 att få Active Boards i varje årskurs som ska användas i den dagliga undervisningen. Skolans IT-pedagog kommer att initiera Active Boards för pedagoger samt elever. Dock har varje pedagog ett långtgående ansvar att själv lära- och utveckla sig. 12

13 Kommunövergripande kompetensutveckling; En likvärdig utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Syftet är hög måluppfyllelse genom att förstärka pedagogers kompetens inom specifikt viktiga områden i pedagogens uppdrag. På vår väg mot hög måluppfyllelse och likvärdighet mellan våra skolor i kommunen har vi en tvåårig satsning kring utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla våra elever ska garanteras en god kvalitativ undervisning som utgår från Lgr 11. För att våra elever ska utvecklas optimalt kunskapsmässigt samt socialt behöver specifikt viktiga områden i pedagogens uppdrag genomsyra hela kommunens verksamhet. Kompetensutvecklingen kommer att ske inom olika fokusområden såsom: Normer och värden BFL Lärande matriser Pedagogiskt ledarskap Normer och värden ligger som fokusområde under läsåret 2017/2018. Kanske kan vi förstå värdegrunden som summan av de val, överenskommelser och handlingar som elever och skolpersonal manifesterar i skolan. Värdegrund blir därmed något vi gör och skolans värdegrund, så som styrdokumenten formulerar den, genomsyrar verksamheten först när vi medvetet väljer och agerar på ett sätt som främjar elevers lika rättigheter och möjligheter i skolan. Utbildningen ska enligt skollagen och läroplanerna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med skolans värdegrund kan beskrivas med hjälp av perspektiven om, genom och för. Barn och elever utvecklar i arbetet med värdegrunden kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Värdegrundsarbetet sker också genom exempelvis de demokratiska arbetsformer och positiva arbetsklimat som ska råda i verksamheterna. Perspektiven möjliggör en helhetssyn som bidrar till att värdegrunden integreras i kunskapsmålen. Kompetensutvecklingsarbetet under läsåret kommer att ge ökad kunskap om styrkor och utvecklingsområden i den egna skolans arbete med att främja likabehandling och en värdegrund i enlighet med skolans styrdokument. Vi ges exempel på hur skolans uppdrag att förmedla kunskaper och värden kan förstås som ett sammanhållet uppdrag. Denna kunskap kan sedan ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete med såväl undervisning som övrig verksamhet på skolan. Kompetensutvecklingen är organiserad utifrån lärgrupper som alla leds 13

14 av en lärledare som är 1:e lärare i kommunen. Dessa lärledare träffas regelbundet för att planera samt följa arbetet som sker i lärgrupperna. Det kollegiala lärandet utgör en central del av arbetet i lärgrupperna, vi lär med och av varandra. I lärgrupperna diskuteras utvalda artiklar ifrån Skolverket samt aktiviteter som genomförs i elevgrupperna. Aktivisterna väljs ut i lärgruppen och syftet är att nå en progression i arbetet med normer och värden. 14

15 Uppföljning av Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. 2.4 SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska 15

16 samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda eleven 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie-och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. 16

17 Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie-och yrkesorienterande insatser. 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 17