Allmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?

Transkript

1 Allmännyttan i en värld i förändring Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg? Ett freds- och utvecklingsperspektiv på på bostadsförsörjningens betydelse för det gemensamma samhällsbygget och den sociala hållbarheten Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag Globaliseringens glokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Inspel på SABOs integrationsdagar 2016 Allmännyttan som samhällsbyggare Göteborg, Nyttan med allmännyttan Det dubbla åtagandet - affärmässig samhällsnytta Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

2 Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa Ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable

3 I den nya ekonomiska geografin och dess globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse städer allt viktigare Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Skilda världar oförståelse för andras levnadsförhållanden Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fördubbling globala arbetsmarknaden Digitalisering och robotisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Den ojämna utvecklingen Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Samhället glider isär och tappar sin förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Demokratins uppgift Intresse- och värdegrundskonflikter Att hitta verktyg för att kunna leva tillsammans, att lära sig dialogens konst från multikulturell samexistens till interkulturell samverkan Transnationell migration 260 miljoner migranter - Tre myter: 1) Mest män 2) Syd Nord 3) Nord - Syd Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Att förbättra livschanser och möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov Win/Win/Win

4 Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Var finns nyckeln? nånannanism Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Städer När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk. Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Minskat statligt stöd, överskottmål, finansieringsgap Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner Västra Götaland

5 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Förslag till en ny regionindelning Från 21 län till 6 Övergången från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik har medfört en ojämn utveckling Utvecklingsteorins pånyttfödelse Rural Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016

6 Statens förändrade roll från filter till kraftöverföringsband utmanar Stadens sociala sammanhållning Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Staten för liten Staten för stor Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Arbete bostad utbildning Trygghet och samhällelig tillhörighet Identitetsformation och lojalitet Vertikal tillit Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskapsgrupper) Horisontell tillit Informella trygghets- och försörjningssystem Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS %

7 Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Utanförskapets onda cirklar Trångbodhet Utbildningsnivå Sysselsättningsgrad Inkomstnivåer Segregation Ohälsotal

8 Levnadsvillkor Utestängningens lokala frustrationsgap Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Förmåga/möjlighet Vem vill leva och dö som ett problem, som ett oönskat liv Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Svenska motståndsrörelsen Medborgargarden Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid Vrede / våld

9 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SKARPT LÄGE! - en stad som faller isär Skillnader mellan stadsdelar Skillnader inom stadsdelar 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. Tilltron till det politiska systemet och för politikerna minskar Varför blir det som det blir när vi vill så väl? När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i KAIROS Rättvisa och socialt hållbara Städer

10 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Utmaningen ligger i samhällsproblemens komplexitet

11 Komplexa samhällsfrågor * Svårlösta - Olika uttryck och gestaltning i ständig förändring som ständigt måste hanteras inga enkla lösningar * Aktörernas ojämlika maktförhållanden * Olika perspektiv på problemets karaktär, orsak och lösning paradoxer i ständig förändring * Låg generaliserbarhet Varje situation är unik och i konstant förändring * Skarpt läge redan för handen. Det sätt på vilket de hanteras är det bästa som kan göras för tillfället. Göra rätt saker Göra saker rätt Göra något!! * Målkonflikter mellan korta puckar och långa puckar. Långsiktiga lösningar inbegriper förändringar av den samhällsstruktur som skapat problemen Rittel, Horst & Webber, Melvin (1973): Dilemmas in General Theory of Planning Policy Sience 4 (1973) Brown,Valerie, Harris, John, Russel, Jacqueline (2010): Tackling Wicked Problems Through the Transdisciplinary Imagaination, New York: Earthscan Socialingenjörskonst Det går inte att klippa någon i dennes frånvaro Komplexa samhällsfrågor kan bara identifieras genom medskapande med de som berörs

12 Medskapande Att vara del av och ansvarig för gemensam handling Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Det handlar om att vara delaktig vid problemformulering, Identifiering av åtgärdsprogram, upprättande av handlingsprogram, genomförande och uppföljning. Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Implementering av beslut Uppföljning utvärdering Teorifel Programfel

13 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Utmaningen ligger i samhällsproblemens komplexitet Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

14 Målkonflikter Unga och Unga vuxna speciellt sårbara Stadsbyggnadspolitik: befolkningstillväxt, förtätning tillgång till det offentliga rummet En stad för alla Skateare i Stan, Bad i Sillvik eller i Sannegårdshamnen? Ungdomspolitik: partnerskap för medfinansiering - unga vuxnas delaktighet Politisk marginalisering, demokratiska underskott Bostadspolitik: den kreativa klassen bostadsrätter isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap skitliv - prekariatet en tickande bomb segregation, boomerang kids Utbildningspolitik: alla samma livschanser skolans kompensatoriska ansvar 60% utan godkända avgångsbetyg - territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - Arbetsmarknadspolitik: produktionsnätverkens krav på kunskapsstaden -flexibilitet och projektanställning ökade inkomstskillnader förstärkt segregation otrygga arbetsförhållanden

15 Tillväxt, Den post-politiska staden Produktionsnätverkens fyra mantra i sin strävan efter global konkurrenskraft kreativitet Dags att stanna upp och tänka till innovation attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Ekonomisk tillväxt trickle down Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!!

16 1) Att bryta med det post-politiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Den enda vägens politik! Politiken drar sig in mot mitten och skapar ett postpolitiskt tillstånd Det politiska la Politique Varför Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Policybildning Vilken roll skall allmännyttan spela? Policy le Police Vad Verkstad - att göra något Den enda vägens politik Opartiskhet Konsensus Hög Abstraktionsnivå Retoriskt gap särkoppling Politiken le Politique Hur Medel Processägande Tjänstemännen tolkningsföreträde Post-demokratiskt Implementering Teorifel och/eller programfel

17 2) Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Intresse- och målkonflikter Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) IMF (2014) Global Utmaning (2015) Stötdämpare för att neutralisera globaliseringen negativa effekter Globaliseringens lokala uttryck En regional utveckling för alla Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land

18 Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! 3) Mentala strukturer Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga, Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande Fastighetsskötaren Lokalt anställda Underifrån Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda som resurser och som inte offer från assimilering till interkulturell samverkan Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Nyttan med allmännyttan Samhällsansvaret ökade betydelse också för affärmässigheten Lägre driftskostnader, höjd attraktivitet och ökade fastighetsvärden Dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt Ett samhällsbygge med människor Arbetsmarknads- och och inte för människor Bostadsmarknadspolitik Social upphandling: Söka upp folk där dom är arbetslösa - nyanlända

19 Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag Det dubbla åtagandet - affärmässig samhällsnytta Lägre driftskostnader, höjd attraktivitet och ökade fastighetsvärden Arbetsmarknads- och Bostadsmarknadspolitik Social upphandling: arbetslösa - nyanlända Bygga om dialogen Dialog med de boende Renoveringens omfattning Finansieringsmodeller Arbetskraft och tillgänglighet Renovräkning Renovation + eviction

20 SABOs Kombohus Det dubbla åtagandet - Hållbara bostadslösningar för såväl unga vuxna som för nyanlända Bostaden som ett övergripande välfärdsprojekt Bobyggande som samhälleligt brobyggande En rapport av Kristian Skånberg, 2015.

21 4) Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsnyttig styrning genom dialog och medskapande Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Public Value Management Public Value Governance New Public Service Nätverksstyrning Dialog medskapande (för medborgarna) Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Governance tt SAMHÄLLSNYTTA Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Krav på ledarskapet: Utrymme för Samhällsekonomiska kalkyler Verkställa politiska beslut öka partiets legitimitet Stöd från valmanskår Vad skall göras Effektivt genomförande Målstyrning budget ökad behovstillfredsställelse Aktieägare och kunder Hur att göra saker på rätt sätt Lyhördhet, lärande, samrådande Möta individualiseringens krav på valfrihet och inflytande Hantera komplexa samhällsproblem Skapa legitimitet: externt, internt Varför att göra rätt saker

22 Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Dialog och medskapande Ett samhällsbygge med människor och inte för människor Den medskapande dialogen förutsätter en mer jämlik delaktighet: Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog med konfronterande inslag Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är rätt? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Vi synliggör meningsskiljaktigheter och maktstrukturer Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa

23 Lokala samhällskontrakt för Rättigheter och Skyldigheter from denizens to citizens Social hållbarhet kräver en ny styrningsrationalitet (PVG) som kan skapa politisk legitimitet och social tillit lokalsamhällen genomsyrade av deltagande, inflytande, åtagande och ansvarstagande I en alltmer globaliserad värld ökar platsens betydelse Bostadsområdet Renovering av miljonprogrammen skapar tillfälle för samtal om ett nytt samhällskontrakt Bygga om Dialogens fjärde kluster (1) Byggbranschen, (2) Myndigheter (3) Finansmarknader (4) Invånare/boende Arbetsplatsen Att känna att man blir behövs och har inflytande över sitt vardagsliv Medborgare, Den person som bor, vistas, arbetar eller har andra långvariga relationer till platsen

24 Samhällsnytta i vår tid? Det dubbla åtagandet - affärmässig samhällsnytta Lägre driftskostnader, höjd attraktivitet och ökade fastighetsvärden United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Samtalet har just börjat Tack för inbjudan! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se