Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse"

Linda Jakobsson
för 5 år sedan
Visningar:

Dags av runda av Samtalet om makt, mening,

1 Dags av runda av Samtalet om makt, mening, motstånd och mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet och om folkbildningens roll för att släcka mörkret Folkbildarforum, Linköping Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

Människosyn & Kunskapssyn Komplicerade problem kräver god

med människor och inte för människor Ett aktivt

mänskliga rättigheter medborgarskap och demokrati Known

Unknown unknowns, unknown knowns * Kan inte förutses,

ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på

Varje situation är unik och i konstant förändring

2 Människosyn & Kunskapssyn Komplicerade problem kräver god ingenjörskonst och beprövade erfarenheter Samhällsbygge med människor och inte för människor Ett aktivt medborgarskap kräver omprövning av sambanden mellan mänskliga rättigheter medborgarskap och demokrati Known knowns, known unknowns Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns * Kan inte förutses, föreställas ingen beprövad erfarenhet * Aktörernas ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet : Varje situation är unik och i konstant förändring Komplexa samhällsfrågor kan bara identifieras och hanteras genom en medskapande dialog med de som berörs

Identifiera gemensamma intressen (b) Vertikal interaktion Medskapande och politisering för att gripa tillfället Inneboende

3 Medskapande en av Samhällsförändringens grundbultar (a) Motsägelsefulla omständigheter Ekonomiska och politiska eliter Politiska åtgärder uppifrån Upplysta och sammanfallande intressen Konfrontativ dialog Synliggöra meningsskiljaktigheter Identifiera gemensamma intressen (b) Vertikal interaktion Medskapande och politisering för att gripa tillfället Inneboende motsättningar Makt, Mening, Motstånd och Mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet Civilsamhället Politiskt tryck underifrån

4 Planeten brinner!! Ultrarikas stora rädsla: Att folket slår tillbaka Kan tillfället gripas Konsten att göra synvändor för att hantera Vår tids globala och lokala trilemman Impossible trinity

5 Den globala sociala konflikten Vår tids moraliska trilemma Välj två glöm den tredje (A) Ekonomisk tillväxt masskonsumtion (B) Global och social rättvisa (C) Ekologiska gränser Inspiration från Jan Otto Andersson Åbo University

6 Den globala sociala konflikten Vår tids moraliska trilemma Välj två glöm den tredje (A) Ekonomisk tillväxt masskonsumtion Självreglerande eko-effektiv Marknadsekonomi köp av utsläppsrätter (B) Global och social rättvisa (C) Ekologiska gränser Inspiration från Jan Otto Andersson Åbo University

7 Den globala sociala konflikten Vår tids moraliska trilemma Välj två glöm den tredje (A) Ekonomisk tillväxt masskonsumtion Omfördelning Global socialdemokrati (B) Global och social rättvisa (C) Ekologiska gränser Inspiration från Jan Otto Andersson Åbo University

8 Den globala sociala konflikten Vår tids moraliska trilemma Välj två glöm den tredje (A) Ekonomisk tillväxt masskonsumtion (B) Global och social rättvisa Välbefinnande utifrån Anpassad konsumtion Världsmedsborgarskap (C) Ekologiska gränser Inspiration från Jan Otto Andersson Åbo University

Regeringens rapportering 2017 AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en

se/regeringens-politik /globala-malen-och-agenda-2030/ Mätbara mål Globala

Spänningsfält Gro Harlem Brundtland Mellan den hållbara utvecklingens Olika

rapport om mål 12 och hur det kan användas för att göra en del av de

9 Regeringens rapportering 2017 AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en hållbar utveckling /globala-malen-och-agenda-2030/ Mätbara mål Globala normer synliggör glokala klyftor och retoriska gap Målkonflikter Spänningsfält Gro Harlem Brundtland Mellan den hållbara utvecklingens Olika dimensioner Ekonomisk tillväxt Ekologisk hållbarhet SCB har skrivit en rapport om mål 12 och hur det kan användas för att göra en del av de integrerade analyser som kan visa hur ekonomi och miljöpåverkan hänger samman. Statistiska Centralbyrån (2016) Statistisk uppföljning av Agenda 2030

10 Översikt över ett antal existerande Styrdokument med koppling till Agenda 2030 Exempel från internt arbetsdokument Växjö kommun

11 Den lokala sociala konflikten Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering (B) Nationalstat (C) Demokrati Inspiration från Dani Rodrik Princeton University

Den lokala sociala konflikten Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering Global Demokrati Globala problem Kräver en

12 Den lokala sociala konflikten Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering Global Demokrati Globala problem Kräver en Världsregering En utvidgad general församling UNPA Universella mänskliga rättigheter (B) Nationalstat (C) Demokrati Inspiration från Dani Rodrik Princeton University

Den lokala sociala konflikten Staten kraftöverföringsband Extern legitimitet prioriterad PPP - Nätverksstryrning Enabling environment Attraktivitet Vår tids

13 Den lokala sociala konflikten Staten kraftöverföringsband Extern legitimitet prioriterad PPP - Nätverksstryrning Enabling environment Attraktivitet Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering (B) Nationalstat (C) Demokrati Inspiration från Dani Rodrik Princeton University

14 Den lokala sociala konflikten Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering (B) Nationalstat (C) Demokrati Intern legitimitet återinbädda ekonomin ett medel för välbefinnande Double movement Inspiration från Dani Rodrik Princeton University

Framtidsspaning Ett annat alternativ glokal samverkan Global

Parliamentary Assembly UNPA) Städers gränsöverskridande nätverk och

WORLD UN HABITAT URBAN THINKERS CAMPUS Nationalstatens stödjande

viktiga stödjande strukturer Städer och deras gränsöverskridande

samhällskontrakt Medborgare är den person som bor, vistas, arbetar

15 Framtidsspaning Ett annat alternativ glokal samverkan Global samhällsstyrning genom en utvidgad generalförsamling (UN Parliamentary Assembly UNPA) Städers gränsöverskridande nätverk och dess transnationella historiska block URBAN CITIZENSHIP IN A NOMADIC WORLD UN HABITAT URBAN THINKERS CAMPUS Nationalstatens stödjande strukturer Globala regelverk och FNs globala hållbarhetsmål utgör viktiga stödjande strukturer Städer och deras gränsöverskridande politiska och ekonomiska nätverk Urbant medborgarskap Lokalt samhällskontrakt Medborgare är den person som bor, vistas, arbetar eller har andra långvariga relationer med orten Det civila samhället och deras gränsöverskridande sociala nätverk

Folkbildningens roll i en värld i rörelse Folkbildningens idégrunder

kunskapssyn/människosyn New Public Management Krav på behörighet

personliga utveckling Kunskap och bildning ger insikt om sammanhang Deltagaren

vägens politik Mot exkludering och diskriminering Mod för att möjliggöra

16 Folkbildningens roll i en värld i rörelse Folkbildningens idégrunder Folkbildningsrådets remissvar på Agenda 2030 Idégrundernas hinder: Dominerande kunskapssyn/människosyn New Public Management Krav på behörighet Individualisering - uppgivenhet Det handlar om MAKT OCH MENING Deltagarnas personliga utveckling Kunskap och bildning ger insikt om sammanhang Deltagaren är aktiv medskapare Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras Stort tack för uppmärksamheten! men också om MOD OCH MOTSTÅND Mot det postpolitiska samhället och den enda vägens politik Mot exkludering och diskriminering Mod för att möjliggöra inkludering, interkulturell samverkan och en känsla av samhörighet Utifrån världsmedborgarskapets globala perspektiv ATT FOSTRA TILL KRITISKA OCH ENGAGERADE SAMHÄLLSMEDBORGARE

Relevanta dokument

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande