I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU

Transkript

1 I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU

2 Sverige i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning om komplexa samhällsfrågor medborgardialog och om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten Demokratidagen 2019 SKL, Stockholm Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se

3 Komplexa samhällsfrågor Politikens och förvaltningars behov av att visa handlingskraft: risk för att förenkla eller förtränga Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Known Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns * Kan inte förutses, föreställas inga beprövade erfarenheter * Många inblandade - ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbar. Innovativ och fantasifull samverkan Medskapande medborgardialog (Prokrastinering) Makt, mod och insikt för att göra annorlunda New Public Management Viktigare att göra saker och ting på rätt sätt än att göra rätt saker The problem of the problem is the problem

4 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala och medför komplexa samhällsfrågor Klimatförändringar Globalisering Maktförskjutningar mellan länder och mellan individer Digitalisering Omställning = transition (komplicerad process) Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Urbanisering Ojämn utveckling inom städer och mellan tätort och landsbygd Omdaning = transformation (komplexa samhällsfrågor) Transnationell migration människor i rörelse många med sina vardagsliv på flera håll samtidigt

5 Nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering och det politiska rummets förändrade maktstrukturer Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Påve Kyrka Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Kung Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Städer Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Bristen på visioner och politiskt ledarskap skapar samhällelig oro och rädsla Organisk kris Interregnum det gamla håller på att dö och det nya tillåtes ännu inte att födas Brist på framtidsvision RETROTOPIA (Zygmunt Bauman)

6 I övergången mellan Government och Governance ökar risken för att omvärlden definierar vad som kan och skall göras Den enda vägens politik! Politiken drar sig in mot mitten och skapar ett postdemokratiskt tillstånd Det politiska La Politique Varför Mål- och intressekonflikter Policybildning Bristande problemformulering och analys av målkonflikter ökar risken för teorifel Policybeslut Vad Visa handlingskraft Verkstad att göra något Hög abstraktionsnivå för att uppnå konsensus Politiken le politique Hur Tolkningsföreträde Problemformulering Implementering Förvaltningens tolkningsföreträde ökar avvikelsen till politiska intentioner och risken för programfel Det blev inte som tänkt

7 Det politiska landskapets förändring Pre-politiskt tillstånd oreflekterade åsikter 1. Partiernas partistöd minskat behov av medlemmar 2. Minskat medlemsantal 3. Kontaktytor minskar när partiernas kanslier flyttar in i riksdagshuset Populism Naturligt inslag i demokratin folkviljans kollektiva anspråk, såväl från vänster, mitten som från höger Makthavare och eliter 4. Partierna förlorar kontakt med sina medlemmar och sin roll som länk mellan medborgare och förtroendevalda 5. Politiken tappar kontakt med folkviljan Politiken formas utifrån opinionsundersökningar Agora! Fångar på sin höjd individens behov Skillnad på folk och på väljare Kollektiva politiska anspråk (samhällsnytta) individuella oreflekterade åsikter

8 Vår tidssamhällsomdaning skapar nya konfliktlinjer Socioekonomisk ojämlikhet växande klyftor Sociokulturell ojämlikhet - politisk representation upplevelsen av att den sociokulturella jämlikheten prioriteras på bekostnad av den socioekonomiska jämlikheten Den svenska modellens devis ur led med tiden: Ekonomisk tillväxt gör kakan större och därmed också det politiska utrymmet för omfördelningspolitik (nedsippringseffekter) Det finns också en geografisk dimension

9 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Landsting blir regioner med ett mer övergripande ansvar för regionens tillväxt och utveckling Vi vill ha med staten i pakten Ojämn utveckling inom och mellan urbana regioner liksom inom och mellan kommuner Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural Urban Nexus

10 Den representativa demokratin kan hantera den vertikala dimensionen (individnivån) Det politiska landskapets komplexa samhällsfrågor medför nya konfliktlinjer I en tid av förstärkt individualisering och avsaknad av politisk representation uppstår nya Grupptillhörigheter Den socioekonomiska och den sociokulturella ojämlikheternas horisontella dimension politics of redistributionen och politics of recognition förstärker behovet av medborgardialog och att komplettera den representativa demokratin med en perspektivdemokrati Människor söker gemenskap för att få erkännande och möjlighet att formulera kollektiva politiska anspråk Vi står inte ut Greta Thunberg Högerpopulism Gula Västarna

11 Högerpopulism och främlingsfientlighet exempel på Komplexa samhällsfrågor olika perspektiv på problemets orsak, effekter och lösning Tre vanliga myter: 1) dom tar våra jobb 2) Integrationspolitiken är misslyckad Sysselsättningsgrad Utrikesfödda 67,8 % Inrikesfödda 83,1 % En åldrande befolkning en utmaning såväl för välfärdens framtida servicenivå som för dess finansiering Svenskt arbetskraftsbehov Totalt behov (BCG) = Varav offentlig sektor (SKL) ) Invandring sker på bekostnad av vår välfärd Uppehållstillstånd 2018 Arbetskraft: Anknytning: Asylsökande: En misslyckad integrationspolitik? Social Integration Svensk sysselsättningsgrad i genomsnitt 74,9 % (snitt i Europa 64,9 %) Flyktingars sysselsättning utifrån vistelsetid i landet Andel invandrare i befolkningen (2017) Österrike 19% Irland 17% Tyskland 15% Sverige 18% United Nations Global Migration Database (2017) Snarare diskriminering på arbetsmarknaden Källa: Eurobarometern

12 Invandringens samhällsekonomiska effekter kostn. Invandring en kostnad eller en investering? Invandring innebär en föryngring av Sveriges befolkning. 12 % av de som invandrat de senaste tre åren äldre än 45 år, 50 % är mellan 15 och 34 år gamla (jfr 45 % respektive 25 % för inrikes födda). Välfärdens kostnader utslagna på livscykeln Inkomster: Skatt på arbete/ konsumtion Utgifter: barnomsorg, skola, åldringsvård år Nettokostnad 2015 utrikesfödda 41 mrd (1,0% av BNP) (jfr ränteavdrag 36 mrd Skatteflykt 46 miljarder privat konsumtion 1800 miljarder) Nettokostnaden avgörs av sysselsättnings graden Högre för arbetskraftsinvandring än för flykting invandring tid Fördelning av samhällets overheadkostnader exv: fysisk infrastruktur försvarsutgifter Den expansiva finanspolitikens multiplikator Utifrån:

13 Högerpopulism och främlingsfientlighet exempel på Komplexa samhällsfrågor olika perspektiv på problemets orsak, effekter och lösning Högerpopulism och främlingsfientlighet handlar främst om Socioekonomiska och sociokulturella ojämlikheter Rubbade maktordningar och upplevd brist på politisk representation, Paradoxen som stöder kontakthypotesen Samband mellan andelen invandrare och synen på invandring. Länder med högre andel har en positiv syn, medan länder med en betydligt lägre andel har en mer negativ syn Eurobarometern 2018 Det handlar om brist på inkludering och samhällstillhörighet Interaktionspolitik istället för integrations politik DELMOS Delegationen mot Segregation tenderar att fokusera på individen och på frågan om negativ säkerhet DELFISS Delegationen för inkludering och social sammanhållning fokuserar på strukturer och på frågan om utveckling och positiv säkerhet

14 Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande bristande samverkan mellan och inom, välfärdens olika organisationer Samverkan med medborgarna i egenskap av medborgare och inte enbart som kunder!! Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Stärker vårt pre-politiska tillstånd Public Value Governance Nätverksstyrning Dialog medskapande (med medborgarna) Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management tt SAMHÄLLSNYTTA Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Sektorsövergripande samverkan Verkställa politiska beslut öka partiets legitimitet Stöd från valmanskår Invånarna betraktas som väljare Krav på ledarskapet: Effektivt genomförande Målstyrning budget ökad behovstillfredsställelse Aktieägare och kunder Invånarna betraktas som kunder Lyhördhet, lärande, samrådande Möta individualiseringens krav på valfrihet och inflytande Hantera komplexa samhällsproblem Skapa legitimitet: externt, internt Invånarna betraktas som medborgare

15 Krönika: Vi måste prata om demokratin Demokratisera demokratin Medskapande Komplexa samhällsfrågor kräver en mer jämlik delaktighet för att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Att bryta med det Pre-politiska och Post-demokratiska tillståndet för att återskapa känslan av sammanhang Synen på makt makt över eller makt till Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Implementering av beslut Varför Vad Hur Vem Uppföljning utvärdering Resultat Teorifel Programfel Medskapandets strukturella och procedurella hinder Tidsfaktorn Demokrati det långsamma samtalet Representativitet Exkluderingens identitet

16 Att komplettera den representativa demokratin med en perspektiv demokrati Hur skall vi leva tillsammans i en värld i förändring? Nationella rådslag Utforma åtgärder på kommunal nivå för en hållbar utveckling med en global utblick Hur skall skogen brukas - vad skall den användas till?

17 Demokratisera demokratin Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Tolkningsföreträdet Maktstrukturer i rummet Medborgardialogprojektet Komplexa samhällsfrågor kräver en mer jämlik delaktighet: Att kunna delta på lika villkor Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog med konfronterande inslag Kommunikationens roll för att förhindra ryktesspridning Vikten av en inkluderande dialog: Problemet är inte att det är svårt att nå ut Problemet är att det är lätt att ignorera Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är rätt? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Vi synliggör meningsskiljaktigheter och maktstrukturer Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa

18 Förändringsteori Vad vill vi uppnå med dialogen och varför, hur kommer vi dit vilka är berörda vem bör delta? Medskapande medborgardialog för perspektivinsamling en idealtyp med fem faser Samtalets efterarbete Vad var det som sades, av vem och hur kan detta tolkas? Dialogisk Analys (Lundell 2010) Identifiera och genomföra gemensam handlingsplan KAIROS/ S2020 med inspiration från William Isaacs modell i boken Dialogue and the art of thinking together

19 Medskapande medborgardialog Utåt medborgarnas perspektiv Politiken & förvaltningsledning Komplexa frågor ökar kraven på samspelet mellan politik, förvaltning, medarbetare och medborgare Förmågan att lyssna, samverka och förankra i 360 grader Medskapande ledarskap Externt / Internt Lägga örat till marken lyssna in hur snacket går? Vari består nej rösterna? INÅT medarbetarnas perspektiv Medarbetarskap Det handlar om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten

20 Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies