Vår tids samhällsomdaning

Transkript

1 Borås i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - konsten att värda demokratin och den sociala hållbarheten Inspel på Borås Stads välfärdsdag om villkoren för en säker och trygg kommun Borås den Social hållbarhet Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Strukturellt våld

2 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala och medför komplexa samhällsfrågor Globalisering Maktförskjutningar mellan länder och mellan individer Globala förädlingskedjor bryter upp nationella produktionssystem och minskar nationalstatens betydelse städer allt viktigare Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Urbanisering Ojämn utveckling inom städer och mellan tätort och landsbygd Transnationell migration människor i rörelse många med sina vardagsliv på flera håll samtidigt medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt, socialt som kulturellt

3 Samhällsomdaningens utmaningar Globalt, nationellt och lokalt Några viktiga principer: Universella Odelbarhet Inkludering leave no one behind Globalisering Ojämn utveckling Minskade klyftor Ett transformativt verktyg för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Urbanisering Klimatförändringar Minskade utsläpp Transnationell migration Nationell populism Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa

4 Nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering och det politiska rummets förändrade maktstrukturer Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Påve Kyrka Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Kung Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Städer Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Bristen på visioner och politiskt ledarskap skapar samhällelig oro och rädsla Organisk kris Interregnum det gamla håller på att dö och det nya tillåtes ännu inte att födas Brist på framtidsvision RETROTOPIA (Zygmunt Bauman)

5 Den Stora Omdaningen och dess dubbla rörelser Framväxten av marknadsekonomin och den moderna staten Jordbrukssamhällets övergång till industrisamhället (Karl Polanyi,1944) Dialektiken mellan stat och marknad Mellan politik och ekonomi Den första rörelsen July 1 July 22, 1944 Den andra rörelsen

6 Valresultat Snitt riksdagsval för riket 5,7 12,8 17,6 Snitt för kommunalval för riket 4,9 9,3 12,8 Borås riksdagsval 7,0 14,4 18,4 Borås kommunal 6,0 11,33 15,5 Det finns ett klart samband i de olika valdistrikten mellan medianinkomst, utbildningsnivå och antal röster på Sverige Demokraterna men inget samband antal utrikesfödda och röstantal

7 60 70 % av kommunala politiska beslut påverkas av EU-lagstiftning EPPs och S&Ds tillbakagång öppnar upp utrymme för vågmästare Vikten av nätverkssamarbete för att föra fram lokala förhållanden

8 Vår tidssamhällsomdaning skapar nya konfliktlinjer Socioekonomisk ojämlikhet växande klyftor Sociokulturell ojämlikhet - politisk representation upplevelsen av att den sociokulturella jämlikheten prioriteras på bekostnad av den socioekonomiska jämlikheten Den svenska modellens devis ur led med tiden: Ekonomisk tillväxt gör kakan större och därmed också det politiska utrymmet för omfördelningspolitik (nedsippringseffekter) Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Det finns också en geografisk dimension

9 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Ojämn utveckling inom och mellan urbana regioner liksom inom och mellan kommuner Även städer glider isär Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural Urban Nexus Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik

10 Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets tudelning Ökad tillitsstyrning kräver också samverkan med medborgarna i egenskap av medborgare och inte enbart som kunder!! Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär-/gemenskapsgrupper) Samhällsomdaningens lokala utmaningar Världsordning Nationalstat Från intern till extern legitimitet Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle - Etablerat föreningsliv - Sociala rörelser Horisontell tillit Putnam Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Vertikal tillit Rothstein Identitet och lojalitet bristande samverkan mellan och inom, välfärdens olika organisationer Informella trygghets-, försörjnings- och rättssystem risken för dolda maktordningar De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

11 Utestängningens lokala frustrationsgap Vem vill leva och dö som ett problem, Som ett oönskat liv JAG VILL VARA MED OCH GÖRA SKILLNAD Levnadsvillkor Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada IS, Nordiska Motståndsrörelsen Förmåga/möjlighet Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Tid På 30 år Vrede / våld Inte bara unga män i resursvaga områden och unga kvinnor som söker antidepressiva medel, eller unga män som blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Det framväxande prekariatet Utifrån: Gurr, 1970, Nilsson, 1999, Gilligan, 2001, Fanon, 2016

12 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Kommunen motor för regional hållbar utveckling (Agenda 2030) Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Det handlar om samverkan för att hantera komplexa samhällsfrågor och värna den sociala hållbarheten

13 Globala regelverk AGENDA 2030 Komplexa samhällsfrågor: Transformativt verktyg för en hållbar utveckling? Ett post politiskt tillstånd Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt Brundtland (1987): Our Common Future FN (1992): RIO Summit Environment & Development WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation United Nations Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable För ett jämlikt Trollhättan Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Nycklar att vrida med Social hållbarhet i svensk lagstiftning: Regeringsformen Portalparagrafer: Socialtjänstlagen 2001 kap1, Plan- & Bygglagen 2010 kap 1, Miljöbalken 1998:808, Hälso- och sjukvård 1982:763, Skollagen 2010:800, Socialförsäkringsbalken 2010:110, Diskrimineringslagen 2008:567 Regeringsförklaringen 2015 Källa: Göteborgs Stad Jämlikhetsrapporten 2017 s 235

14 Socialt hållbar stadsutveckling? Samhällsutvecklingens värdegrunder i ett idé historiskt perspektiv KAIROS Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende Hur upplever människor sin egen och sin familjs trygghet? Sysselsättning Företagsklimat Civilsamhälle/Föreningsliv svag stark Social Hållbarhet Det handlar om folkhälsa och om våra barns livskvalitet Utveckling Human Development Inkluderande Självförverkligande målkonflikter Hur självskattar människor sin hälsa och sitt välmående? Bostadsstandard Skolresultat? Rättvisa Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Delaktighet Integration/Segregation Inkomsthälsoklyftor Hur tänker människor kring sin möjligheter till politiskt inflytande

15 Komplexa samhällsfrågor Politikens och förvaltningars behov av att visa handlingskraft: risk för att förenkla eller förtränga Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Known Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns * Kan inte förutses, föreställas inga beprövade erfarenheter * Många inblandade - ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbar. Innovativ och fantasifull samverkan Dags att stanna upp, tänka till (Prokrastinering) och göra annorlunda Makt, mod och insikt för att göra annorlunda En socialt hållbar politik i vår tid kräver synvändor!! New Public Management Viktigare att göra saker och ting på rätt sätt än att göra rätt saker The problem of the problem is the problem

16 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Gängbildningar och Våldsbejakande extremism Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Social Tillit är det skyddsvärda Sociala och polisiära insatser policing by consent Centrum för kunskap och säkerhet Känsla av sammanhang och av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda resurs och inte offer Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Aktivt medborgarskap dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt Kriminalitet eller politik med andra medel

17 Krönika: Vi måste prata om demokratin Demokratisera demokratin Medskapande Komplexa samhällsfrågor kräver en mer jämlik delaktighet för att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Att bryta med det Post-demokratiska tillståndet för att återskapa känslan av sammanhang Synen på makt makt över eller makt till Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Implementering av beslut Varför Vad Hur Vem Uppföljning utvärdering Resultat Vikten av en inkluderande medborgardialog: Problemet är inte att det är svårt att nå ut Problemet är att det är lätt att ignorera

18 Medskapande medborgardialog Utåt medborgarnas perspektiv Politiken & förvaltningsledning Komplexa frågor ökar kraven på samspelet mellan politik, förvaltning, medarbetare och medborgare Förmågan att lyssna, samverka och förankra i 360 grader Medskapande ledarskap Externt / Internt Lägga örat till marken lyssna in hur snacket går? Vari består nej rösterna? INÅT medarbetarnas perspektiv Medarbetarskap Det handlar om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten

19 Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies