Yrkande angående en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam

Transkript

1 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Yrkande angående en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam Skolfam är en metod för att stärka möjligheterna för barn och unga i familjehem att nå kunskapsmålen i skolan. Metoden syftar till att förbättra livschanserna för barn från utsatta miljöer utifrån en individuell kartläggning och genom sektorsövergripande specialinsatser. Det är angeläget att staden kan erbjuda detta stöd till alla barn som ingår i målgruppen. Stadsledningskontoret har utrett förutsättningarna för en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam och de ekonomiska konsekvenserna av detta. Utredningen visar att det går att åstadkomma förbättringar och ökad samordning av verksamheten inom befintliga ekonomiska ramar. Vi vill därför ge Stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder planera för ett genomförande av de förslag som beskrivs i utredningens slutsatser. Kommunstyrelsen föreslås besluta att ge Stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder planera för ett genomförande av de förslag som beskrivs i utredningens slutsatser.

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0675/16 Välfärd och Utbildning Individ- och familjeomsorg och funktionshinder Britta Timan Telefon E-post: Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag att utreda förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam Förslag till beslut I kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppdrag , att utreda förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad och mer form aliserad struktur för arbetet med Skolfam förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade , efter yrkande från S, MP och V, att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för och ekonomiska konsekvenser av en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam. Yrkandet stöds av de övriga partierna. Det som framkommit under utredningstiden talar för att det finns effektivare sätt att strukturera stadens arbete med Skolfam. Det skulle kunna ge en effektivare användning av såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska medel. Målet bör vara att staden agerar samordnat och erbjuder Skolfam för alla barn som ingår i målgruppen. För att möjliggöra en effektivisering krävs en tydlig ledning och styrning och att teamen i större utsträckning än idag samorganiseras för att uppnå team med heltidsanställd personal. Ansvaret delas av sektorscheferna inom Individ- och familjeomsorg och Utbildning. För att uppnå större likvärdighet i staden behövs en gemensam samordning av teamens arbete. En gemensam samordartjänst (deltid) för Skolfam bör inrättas. 1(5)

3 Ekonomiska konsekvenser De föreslagna ändringarna är av begränsad omfattning. Förändringarna bör kunna finansieras inom ram, genom omfördelning av resurser inom stadsdelarna. Genom samverkan mellan stadsdelarna kan resurserna användas mer effektivt. Barnperspektivet I dagsläget är inte barnperspektivet tillgodosett fullt ut när det gäller placerade barn. Det är bara en viss andel placerade barn i familjehem som får del av Skolfam och därmed större möjligheter till ett mer hälsosamt liv som vuxen. Den teoretiska basen för Skolfam har ett tydligt barnperspektiv där arbetssättet leder till ökade möjligheter för familjehems placerade barn att lyckas med sin utbildning. Det innebär att dessa barn får sina rättigheter tillgodosedda och att de inte blir diskriminerade på grund av att de kommer från familjer med svåra situationer och mindre gynnsamma förutsättningar (artikel 2) konventionen om barnets rättigheter. Arbetssättet innefattar även dessa barns rätt till utveckling och utbildning (artikel 6 och 28) och bekräftas av forskning, som visar att utbildning är en av de mest kraftfulla skyddsfaktorerna för barn och unga som lever i social utsatthet. Delaktigheten för barnet och dess inflytande på arbetssättet som används lyfts fram som extra viktiga i processen. Artikel 12 tillämpas genom en kontinuerlig inhämtning av barnets synpunkter under arbetets gång och slutligen får barnet även tycka till om möjliga insatser. Jämställdhetsperspektivet Jämställdhetsperspektivet är inte tillgodosett inom Skolfamarbetet. Det finns en väntelista av barn som behöver Skolfam men inte får det. Alla barn som är långvarigt placerade i familjehem ska ha tillgång till Skolfam. Det är stadens skyldighet som ställföreträdande förälder för barn som omhändertas för samhällsvård att tillse att barnen har en fullgod skolgång. Mångfaldsperspektivet Mångfaldsperspektivet tillgodoses genom Skolfam då modellen säkerställer att placerade barn får möjlighet till att påverka sin egen livssituation med stöd av fullständiga betyg från skolan. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har ej haft anledning att beakta detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Skolfam är en evidensbaserad metod och har stöd av forskning. Modellen praktiseras i stora delar av Sverige där alla använder samma manualer i arbetet. Modellen Skolfam har utvärderats av Linköpings Universitet, och på uppdrag av Socialstyrelsen gör Centrum för Psykiatriforskningen en effektutvärdering av resultaten av Skolfam. Effektutvärderingen beräknas vara klar Utvärderingsresultatet visar på positiva förändringar för barnens kognitiva utveckling. Bilaga 1 Utredning Skolfam Bilaga 2 Protokollsutdrag kommunstyrelsen , yrkande S, MP, V, yttrande L, M, KD, yttrande SD Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(5)

4 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade efter yrkande av S, MP och V att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam. Yrkandet stöds av de övriga partierna. I yrkandet anges att det är angeläget att staden kan erbjuda Skolfam som stöd till alla barn som ingår i målgruppen, men att det också är viktigt att få en jämförande analys av Skolfam relaterat till alternativa metoder. Ärendet kommer att samverkas vid CSG den 1 december Bakgrund Skolgången för familjehemsplacerade barn och unga är ett gemensamt ansvar för skolan och socialtjänsten. Skolan har genom sitt grunduppdrag att ansvara för utbildning, socialtjänsten har ansvar att verka för en lämplig utbildning för placerade barn och unga. Skolfam är en arbetsmodell som bygger på för- och eftermätningar, systematiskt arbete samt ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. Arbetsmodellen är forskarstödd, vilket kvalitetssäkrar modellen. Projektet Skolfam, Skolsatsning inom Familjehemsvården, startade i Helsingborg 2005 och visade sig redan vid första utvärderingen/uppföljningen vara ett framgångsrikt arbetssätt. Modellen bygger på orsakssambanden studieprestationer - betyg - sannolikhet för vidare utbildning - sannolikhet för deltagande på arbetsmarknaden, respektive risk för utanförskap bestående i arbetslöshet, bidragsberoende, missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, generell ohälsa. Detta eftersom forskning har visat att risken för utanförskap är kraftigt förhöjd bland de med dåliga/ofullständiga betyg i årskurs nio. Socialtjänstlagen reglerar att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap.7 SoL). Skollagen (1 kap. 4 ) reglerar också att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam Sammanfattningsvis kan konstateras att i de förvaltningar där teamet har heltidstjänster, en tydlig styrning och ledning och sitter samlokaliserade med familjehemsenheterna fungerar Skolfamarbetet bättre. Stadsdelsförvaltningarna Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg har större verksamhet och mer tilldelade medel. Dessa tre förvaltningar bedöms inte ha samma svårigheter som övriga. Några stadsdelsförvaltningar har också gått samman och bemannar ett heltidsteam. De stadsdelsförvaltningar som inte har heltidsteam bör gå samman för att bli mer effektiva resursmässigt och ekonomiskt. De utmaningar som staden står inför kan grupperas till fem områden, se bilaga 1; Heltidstjänster i teamet; psykolog och specialpedagog Tydlig ledning och styrning Samordnare för Göteborgs Stad Samordnare på operativ nivå Ekonomi och administration Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(5)

5 Stadsledningskontorets slutsatser I samråd med representanter från samtliga stadsdelars Skolfamteam har rapporten utarbetats. Förslaget är också avstämt med områdescheferna för bistånd och service, IFO vilka delvis ställt sig tveksamma till behovet av en gemensam samordning över staden. Sektorscheferna för IFO-FH har informerats om ärendet. Avstämning har skett internt på stadsledningskontoret. Det som framkommit under utredningstiden talar för att det finns effektivare sätt att strukturera stadens arbete med Skolfam. Det skulle kunna ge en effektivare användning av såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska medel. Under 2015 var 310 barn i åldersgruppen 7-12 år placerade i familjehem. Av dessa fick 233 barn tillgång till Skolfam. Målet bör vara att staden agerar samordnat och erbjuder Skolfam till alla barn som ingår i målgruppen. Det innebär att ytterligare cirka 80 barn behöver få tillgång till Skolfam team. Ett team med heltidstjänster har en rekommenderad volym på 22 barn. Samtidigt finns team i Göteborg som har en viss överkapacitet och kan ta emot några fler barn. Teamen bör i större utsträckning än idag samorganiseras. De team som finns ha bör ha heltidstjänster för psykolog och specialpedagog samt en samordnare (deltid) för att inte splittras i andra uppgifter och verksamheter. Heltidsbemannade team torde kunna leda till en effektivare användning av såväl verksamhetsmässiga såsom ekonomiska medel. En gemensam tvärsektoriell styrgrupp för det lokala Skolfamarbetet behövs för att driva arbetet framåt och följa resultatet av det arbete som bedrivs lokalt. För att uppnå likvärdighet i staden, finns behov av en gemensam samordning av Skolfamarbetet. En styrgrupp för det strategiska arbetet bör initialt bildas. Styrgruppens arbete sätter särskilt fokus på Skolfamfrågan och gruppen bör arbeta för att skapa tydliga strukturer som kan bära över tid. Styrgruppen har också att följa upp tillgången till Skolfam för målgruppen och resultatet av Skolfamarbetet. Ansvaret ligger på sektorscheferna inom individ- och familjeomsorgen och inom Utbildning. För att bland annat stötta ledning och styrning bör en samordnartjänst för Skolfam i Göteborgs Stad inrättas. Uppdraget bör också till exempel omfatta metodstöd för implementering och gemensam utbildning och möten med teamen. I första hand bör någon av de lokala, operativa samordnarnas tjänst utökas till att också omfatta samordningen för staden. Om detta inte är möjligt bör en ny tjänst (50 %) inrättas. Detta bedöms kunna ske inom ram för stadsdelarnas budget. Stadsdelarna har möjlighet att omfördela medel från annan verksamhetsbudget till Skolfam. Stadsdelarna Angered och Västra Hisingen är exempel på stadsdelar som har avsatt mer medel för verksamheten än som tilldelats via resursfördelningsmodellen. Ansvaret för ekonomi och administration bör ligga på socialtjänsten då målgruppen är barn som är placerade långvarigt. Dessa barn befinner sig såväl i Göteborgs kommun som utanför Göteborgs kommun. Sektorscheferna för IFO-FH har initierat en översyn av familjehemsvården i Göteborgs Stad som också omfattar Skolfamfrågan. Utredaren kommer att överlämna sin utredning till sektorscheferna vid årsskiftet. Avstämning har dock skett med utredaren under arbetets gång. En översyn av organiseringen av förskola och grundskola pågår och beslut i frågan väntas i början av Förändringar i skolans och familjehemsverksamhetens organisering förväntas påverka arbetet med Skolfam. Frågor kopplade till dessa eventuella förändringar bör behandlas i samband med uppföljningen av den stadengemensamma styrningen av Skolfam. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(5)

6 I det fall en stadengemensam styrgrupp och samordnare inrättas bör denna del av Skolfamarbetet följas upp under första halvåret 2018 och ny ställning tas kring eventuellt fortsatt behov av gemensam styrning av arbetet. Under första halvåret 2018 avser stadsledningskontoret också att följa upp hur hela Skolfamarbetet organiserats. Stadsledningskontoret Britta Timan Planeringsledare Lisbeth Nilsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(5)

7 STADSLEDNINGSKONTORET SkolFam Förutsättningar för och ekonomiska konsekvenser av utvidgat och strukturerat arbete Annica Ericsson

8 Innehåll SkolFam... 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Utgångspunkter och regelverk gemensamt ansvar skola och socialtjänst... 4 SkolFam teamet... 4 Barnperspektivet i SkolFam... 5 Utredningens resultat... 5 Forskning och omvärldsbevakning... 5 Nationell skolsatsning inom familjehemsvården... 6 Är insatsen SkolFam lönsam? Utvärdering av SkolFam2 i Norrköping... 6 Centrum för psykiatriforskning... 7 Socialstyrelsens webbutbildning (2014)... 7 Projektrapport SkolFam i Gävle Nationellt arbete nätverk och styrgrupp... 8 Alternativa metoder till SkolFam... 8 Exemplet Angered Nuläge Göteborg... 9 Ekonomi och organisering... 9 Angered... 9 Östra Göteborg... 9 Norra Hisingen... 9 Västra Hisingen... 9 Västra Göteborg och Askim Frölunda Högsbo Majorna Linné och Centrum Lundby Örgryte - Härlanda Framgångsfaktorer och brister Slutsatser och åtgärder Heltidstjänster i teamet psykolog och specialpedagog Tydlig ledning och styrning Styrgrupp för stadengemensam samordning Samordnare för SkolFam Göteborg Samordning för Operativ nivå Ekonomi och Administration

9 Frågeställningar till möte med representanter för SkolFam

10 Inledning Utbildning är en av de mest kraftfulla skyddsfaktorerna för barn och unga som lever i social utsatthet. Att barn placerade i familjehem får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande är en verkningsfull åtgärd för att bryta negativa mönster. Göteborgs Stads budget har under ett flertal år angett att de förebyggande insatserna för barn som lever i utsatthet bör öka och prioriteras. Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade efter yrkande från S, MP och V att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med SkolFam. Yrkandet stöds av de övriga partierna. I yrkandet anges att det är angeläget att staden kan erbjuda SkolFam som stöd till alla barn som ingår i målgruppen men att det också är viktigt att få en jämförande analys av SkolFam relaterat till alternativa metoder. Utgångspunkter och regelverk gemensamt ansvar skola och socialtjänst Skolgången för familjehemsplacerade barn och unga är ett gemensamt ansvar för skolan och socialtjänsten. Skolan har genom sitt grunduppdrag att ansvara för utbildning, socialtjänsten har ansvar att verka för en lämplig utbildning för placerade barn och unga. SkolFam är en arbetsmodell som bygger på för- och eftermätningar, systematiskt arbete samt ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. Arbetsmodellen är forskarstödd, vilket kvalitetssäkrar modellen. Projektet SkolFam, Skolsatsning inom Familjehemsvården, startade i Helsingborg 2005 och visade sig redan vid första utvärderingen/uppföljningen vara ett framgångsrikt arbetssätt. Modellen bygger på orsakssambanden studieprestationer betyg - sannolikhet för vidare utbildning sannolikhet för deltagande på arbetsmarknaden respektive risk för utanförskap bestående i arbetslöshet, bidragsberoende, missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, generell ohälsa. Detta eftersom forskning har visat att risken för utanförskap är kraftigt förhöjd bland de med dåliga/ ofullständiga betyg i årskurs nio. Socialtjänstlagen reglerar att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap.7 SoL). Skollagen (1 kap. 4 ) reglerar också att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. SkolFam teamet Ett SkolFam team utgörs av en psykolog och en specialpedagog som i sin tur samarbetar med varje barns ansvariga socialsekreterare samt den aktuella familjehemssekreteraren. Teamet har ett nära samarbete med barnets skola och familjehem samt med barnets vårdnadshavare i de fall det är möjligt. Barn som är familjehemsplacerade har ofta varit med om att vuxna har klivit in och ut ur deras liv varför långvariga och stabila relationer 4

11 kan saknas. SkolFam psykolog och specialpedagog arbetar därför i första hand genom de vuxna som finns närmast barnet i vardagen och blir därmed inte viktiga vuxna för barnet. Barnperspektivet i SkolFam Den teoretiska basen för SkolFam har ett tydligt barnperspektiv där arbetssättet leder till ökade möjligheter för familjehemsplacerade barn att lyckas med sin utbildning. Det innebär att dessa barn får sina rättigheter tillgodosedda och att de inte bli diskriminerade på grund av att de kommer från familjer med svåra situationer och mindre gynnsamma förutsättningar (artikel 2). Arbetssättet innefattar även dessa barns rätt till utveckling och utbildning (artikel 6 och 28) och bekräftas av forskning som visar att utbildning är en av de mest kraftfulla skyddsfaktorerna för barn och unga som lever i social utsatthet. Delaktigheten för barnet och dess inflytande på arbetssättet som används lyfts fram som extra viktiga i processen. Artikel 12 tillämpas genom en kontinuerlig inhämtning av barnets synpunkter under arbetets gång och slutligen får barnet även tycka till om möjliga insatser. Utredningens resultat Nedanstående är en sammanfattning av utredningens resultat och slutsatser om vad som behövs för att de medel som är öronmärkta för SkolFam används på bästa sätt. Utredningen visar att det finns anledning att formalisera arbetet med SkolFam. För de stadsdelar som har heltidstjänster i SkolFamteamet, har en tydlig styrning och ledning samt sitter samlokaliserade med familjehemsenheterna fungerar det bättre. Stadsdelsförvaltningarna Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg har större verksamhet och mer tilldelade medel. Dessa tre förvaltningar bedöms inte ha samma svårigheter som övriga. Några stadsdelsförvaltningar har också gått samman och bemannar ett heltidsteam. De stadsdelsförvaltningar som inte har heltidsteam bör gå samman för att bli mer effektiva resursmässigt och ekonomiskt. De utmaningar som staden står inför kan grupperas i fem områden; 1. Heltidstjänster i teamet; psykolog och specialpedagog 2. Tydlig ledning och styrning 3. Samordnare för Göteborgs Stad 4. Samordnare för operativ nivå 5. Ekonomi och Administration För mer fördjupad resultatöversikt se sidorna Forskning och omvärldsbevakning Skolresultaten för barn som är i samhällets vård är oacceptabelt låga och varierar kraftigt mellan landets kommuner, det visar Socialstyrelsens öppna jämförelser om placerade barns skolgång. Samhället har ett särskilt ansvar för att stötta barn som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma och placeras i familjehem eller HVB. Det handlar om en grupp utsatta barn som kanske har växt upp med missbrukande föräldrar, utsatts för psykisk eller fysisk misshandel och vars utveckling allvarligt riskeras. Antalet barn och unga som omfattas av insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga har blivit allt fler under de senaste åren. 5

12 Alla barn rätt till en grundläggande utbildning och enligt socialtjänstlagen har kommunernas socialnämnder ett medansvar för att barn som är placerade utanför det egna hemmet får en lämplig utbildning Nationell skolsatsning inom familjehemsvården SkolFam är en manualbaserad arbetsmodell utvecklad i Helsingborgs stad som syftar till att säkerställa en god skolutveckling hos familjehemsplacerade barn. SkolFam riktar sig till barn i grundskolan som är stadigvarande placerade i familjehem. När ett barn aktualiserats i SkolFam följer teamet barnet under två år. Efter två år görs ett övervägande om stöd fortfarande behövs. Är detta fallet fortsätter teamet sitt handledande och stödjande uppdrag. Målet är att alla familjehemsplacerade barn skall gå ut grundskolan med godkända betyg och söka sig vidare till gymnasieskolan. Familjehemsplacerade barn i Helsingborg och Norrköping visar efter två års arbete med SkolFam högre kognitiv prestationsförmåga och medelvärdena förbättrats i alla pedagogiska tester. SkolFam har en tydlig nationell förankring och Socialdepartementet har beslutat att finansiera en nationell samordnare. Kommunerna samverkar inom ramen för ett nationellt nätverk, där också Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Kommuner och Landsting ingår. Inom nätverket sker erfarenhetsutbyte, jämförelser av resultat och gemensam metodutveckling. Arbetet stöds av Skolverket och Socialstyrelsen. SkolFam syftar till att i nära samverkan mellan socialtjänst och skola öka förutsättningarna för förbättrade skolresultat. Barnen ska få konkret stöd och målet är också att finna och sprida erfarenheter och metoder som kan generaliseras och på sikt främja alla barns skolutveckling. SkolFam bygger på samverkan mellan berörda parter, individuellt anpassade insatser och långsiktig, systematisk uppföljning. Linköpings universitet har 2014 genomfört en hälsoekonomisk analys av SkolFam i Norrköping. Centrum för psykiatriforskning genomförde under en nationell effektutvärdering av insatsen. Är insatsen SkolFam lönsam? Utvärdering av SkolFam2 i Norrköping (Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) Linköpings Universitet) I denna rapport redovisas en utvärdering av SkolFam2, arbetsmodellen SkolFam tillämpad på ett 20-tal barn i Norrköpings kommun Utvärderingen har delats in i två delar, dels en utvärdering på kortare sikt som avser barnens situation upp till 16 års ålder och dels en utvärdering på lång sikt som gäller barnens situation i åldrarna år. Den kortsiktiga utvärderingen fokuserar på dels effekten på studieprestation och betyg och dels resursförbrukning i kommunens olika förvaltningar. För den långsiktiga utvärderingen skapades en modell baserad på kunskap från tidigare forskning, i den mån sådan finns. Modellen bygger på orsakssambanden studieprestationer betyg - sannolikhet för vidare utbildning sannolikhet för deltagande på arbetsmarknaden respektive risk för utanförskap bestående i arbetslöshet, bidragsberoende, missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, generell ohälsa. Detta eftersom forskning har visat att risken för utanförskap är kraftigt förhöjd bland de med dåliga/ofullständiga betyg i årskurs nio. Resultatet på kort sikt (5 år) var att besparingar i Socialförvaltningen i princip uppvägde kostnaderna för arbetsmodellen SkolFam. Detta samtidigt som barnen i SkolFam hade bättre betyg än kontrollgruppen bestående av familjehemsplacerade barn utanför SkolFam. Resultatet på lång sikt är osäkert 6

13 på grund av brist på data avseende vissa orsakssamband. Preliminärt innebär SkolFam såväl mindre kostnader som vinster i livskvalitet. Slutsatser av utvärderingens resultat: På kort sikt visar en före- och efterjämförelse att barnens förmågor och prestationer i skolan förbättras efter att de erhållit SkolFam2-insatsen. I SkolFam2-gruppen hade en högre andel av barnen betyg som klassificerades som godkända och en högre andel hade även betyg som klassificerades som bra jämfört med kontrollgruppen. Under åren SkolFam2-insatsen tillhandahölls och åren efter kunde konstateras att barnen i SkolFam2-gruppen jämfört med barnen i kontrollgruppen erhöll mindre resurser från Socialförvaltningen. SkolFam2-insatsen leder även på lång sikt till, utifrån att barnens betyg förbättras, att barnens möjlighet till fortsatt utbildning och därmed sysselsättning ökar. Utbildningsnivå och sysselsättningsgrad påverkar risker för att barn ska hamna i kriminalitet, missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa. De barn som erhållit insatsen förväntas i framtiden i genomsnitt kosta kronor mindre per barn och dessutom erhålla en genomsnittlig livskvalitetsvinst på 0,16 QALY 1. Detta bör betraktas som en konservativ skattning. SkolFam2-insatsen anses därmed utifrån ovan gjorda beräkningar, jämfört med att inte få någon insats alls, såväl livskvalitetshöjande som kostnadsbesparande, på såväl kort som lång sikt. Centrum för psykiatriforskning På uppdrag av Socialstyrelsen gör Centrum för psykiatriforskning, tidigare Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) en nationell effektutvärdering utifrån de resultat som medlemskommunerna samlar in. Utvärderingen sker under perioden och ska utmynna i en undersökning om SkolFam som arbetsmodell ger effekter på: läs- och skrivfärdigheter matematiska färdigheter kognitiv förmåga sociala samspel och relationen mellan lärare och elev Socialstyrelsens webbutbildning (2014) Utbildningen vänder sig till familjehem, vårdnadshavare, beslutsfattare, skolpersonal och barn i familjehem. Utbildningen är gratis och öppen för alla som är intresserade. Projektrapport SkolFam i Gävle Gävle är den tredje kommunen i landet som nu kan summera erfarenheterna efter att ha prövat denna metod under tre år Social- och Barn & Ungdomsförvaltningarna i Gävle har gemensamt drivit SkolFam i projektform. Urvalet bestod från början av 24 långsiktigt familjehemsplacerade barn från Gävle kommun. Tre av dessa har fallit bort varför resultaten i denna rapport baseras på 21 barn. Denna rapport presenterar resultat från två kartläggningar (före och efter mätningar) med SkolFam testbatteri av psykologiska och 1 Vedertaget effektmått inom hälsoekonomin: QALYs (kvalitetsjusterade levnadsår) 7

14 pedagogiska tester. Resultaten visar att barnens intellektuella kapacitet (mätt med begåvningstestet WISC-IV) har ökat signifikant på helskalenivå och framförallt på delskalorna perceptuell funktion och arbetsminne. De pedagogiska testresultaten har visat på framsteg men inte signifikanta skillnader på samma sätt. Arbetsminnesträning har visat sig vara en verkningsfull insats framför allt i ämnet matematik. Under projektiden har femton remisser skrivits till andra hjälpinstanser, framför allt till Barn & Ungdomspsykiatrin. Hälften av barnen i urvalet hade innan eller fick under projekttiden någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Detta visar på vikten av att barnens förmågor kartläggs med ett helhetsperspektiv. Nationellt arbete nätverk och styrgrupp Göteborg är en viktig part i det nationella utvecklingsarbetet för SkolFam som drivs av Allmänna Barnhuset då antalet barn som deltar i Göteborg utgör cirka en tredjedel av samtliga barn. Det är en fördel för Göteborgs stad att få del av det nationella utvecklingsstödet och kontakter med andra kommuner. Det nationella nätverket har bildat en styrgrupp som bland annat fattar beslut om övergripande frågor och om möjligheten att ge stöd till nya kommuner. Styrgruppens medlemmar består av representanter från respektive kommun som företräder både skola och socialtjänst. Styrgruppen utser också en arbetsgrupp som bereder frågor till styrgruppen. Det finns även utsedda kvalitets- och utvecklingsansvariga representanter utifrån professionerna socialsekreterare, specialpedagog och psykolog. Både ledningspersonal och operativ personal håller regelbundna möten för att utvecklingsarbetet ska fortgå och erfarenheter sprida sig mellan kommunerna. Alternativa metoder till SkolFam Yrkandet angav att det är viktigt att ta med en jämförande analys av SkolFam relaterat till andra metoder. I nuläget finns inga andra jämförbara metoder för att säkerställa placerade barns skolgång utifrån evidensbaserad praktik. SkolFam är en förebyggande metod och det förstärkta stödet ges under grundskoletiden med fokuserad intensitet under de två första åren för respektive barn. Samtliga kommuner i Sverige utgår från en gemensam manual i arbetet med SkolFam. Manualen säkrar att alla arbetar på samma sätt och att kvaliteten i arbetet bevaras. För att man inom forskning ska kunna göra relevanta utvärderingar krävs det också att alla utgår från samma grundmaterial, metod och arbetssätt. Exemplet Angered 2015 Angered är den stadsdel som har arbetet längst med SkolFamteam och även representerat Göteborg i det nationella arbetet för att utveckla SkolFam. Angered har kunnat genomföra två kartläggningar för 27 familjehemsplacerade barn under läsåret De har jämfört de barn som får insatser från SkolFam med de placerade barn som tillhör målgruppen men inte får del av SkolFam. Av de kartlagda barnen har 73 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna uppnått kunskapsmålen. Att jämföras mot familjehemsplacerade utan SkolFam som insats där endast 26 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna uppnått kunskapsmålen. 8

15 Nuläge Göteborg Genom de kartläggningar som hittills gjorts rapporterar förvaltningarna att personalen uppmärksammat behov hos barnen som annars inte skulle uppmärksammas och som har kunnat tillgodoses för att skapa en positiv utveckling både i skolan och i familjehemmet. SkolFamteamen träffas två gånger per termin och upplevelsen är att arbetet med SkolFam av samtliga yrkesgrupper och samarbetspartners; skolor, familjehem, barn, barnsekreterare och familjehemssekreterare, är positivt och har utgjort en förbättring av barnets skolresultat och/eller upplevda välbefinnande i skolan. Ekonomi och organisering Göteborg har idag nio SkolFam team som i de flesta fall är kopplade till stadens fem familjehemsenheter. Verksamheterna har till viss del finansierats med gemensamma medel sedan Staden har genom resursfördelningsmodellen fördelat cirka 36 mkr. Tilldelningen per stadsdel sker utifrån befolknings- och socioekonomisk tilldelning. De tre stadsdelarna Angered, Västra Hisingen samt Östra Göteborg, har en tilldelning som tillåter en heltidsbemanning av ett SkolFamteam (psykolog och specialpedagog). Övriga stadsdelar har inte en tillräckligt stor tilldelning för att bemanna ett heltidsteam. Förutom SkolFamteamen använder flera stadsdelar tilldelade medel till en samordnare för teamet. Stadsdelarna lyfter upp samordnarrollen som en viktig funktion i det operativa teamet. Angered och Västra Hisingen har budgeterat för övriga kostnader såsom handledning, utbildning, konferens, lokal. Övriga stadsdelar har enbart budgeterat för tjänster. Angered Två team Ekonomi: Löner betalas av sektor utbildning och alla kringkostnader betalas av IFO. Östra Göteborg Ett team Ekonomi: Löner betalas av sektor utbildning för specialpedagog och psykolog, övrig budget ligger på Familjehemsenheten IFO Norra Hisingen Ett team Ekonomi: Lön för specialpedagog samt kringkostnader, sektor utbildning. Lön för psykolog delas 50/50 mellan skola och IFO, IFO bekostar socialsekreterare. Kringkostnader bekostas av Familjehemsenheten. Västra Hisingen Ett team. 9

16 Västra Göteborg och Askim Frölunda Högsbo Ett team. Ekonomi: AFH och Västra Gbg delar lika på kostnaderna och budget ligger hos Familjehemsenheten. Majorna Linné och Centrum Ett team Ekonomi: Budget ligger under sektor utbildning. Lundby Oklart i nuläget hur det ska organiseras. Örgryte - Härlanda Ett team Ekonomi: Löner betalas av sektor utbildning alla kringkostnader betalas av IFO. Framgångsfaktorer och brister Används medlen för SkolFam på bästa sätt och kommer de barnen till nytta? För att få svar har utredaren haft möte med representanter från samtliga stadsdelars team utifrån ett visst antal frågeställningar, se bilaga. Dialogen resulterade bland annat i ett antal framgångsfaktorer som behöver finnas för att få kontinuitet och stabilitet i arbetet; Regelbunden information till ny personal inom socialtjänst och skolor om SkolFam Att psykolog och specialpedagog sitter tillsammans med både barn- och familjehemssekreterarna. Att ingå som en naturlig del i socialtjänstens arbete. Detta gör också att teamets kompetenser kan utnyttjas av alla på enheten, inte bara av socialsekreterarna som har SkolFam- barn. Att psykolog och specialpedagog arbetar på heltid med SkolFam och inte splittras i andra uppgifter och verksamheter. Kompetensutveckling kring SkolFam till hela familjehemsenheten. Kompetensutveckling kring skola, till exempel kring extra anpassningar, särskilt stöd, skollagen mm till hela familjehemsenheten. 1:e socialsekreterare leder teamets arbete. Aktiv och insatt styrgrupp. Att specialpedagog och psykolog har handledning med sina respektive yrkesgrupper i SkolFam i staden ger stöd i yrkesrollen och skapar kontakter över stadsdelarna. Under mötet framkom också brister i nuvarande organisering av arbetet; Barn står i kö till vissa team och andra team har inte barn så det räcker. Teamen har olika förutsättningar, exempelvis har inte alla en samordnare. 10

17 Vissa team har för lite personalresurser. Samverkan behöver utvecklas mellan teamen. Personalen i teamen är anställda i olika förvaltningar och tid går åt att motivera de olika förvaltningarna om att personalen behövs i teamet. Oklart vilken förvaltning/chefnivå har ansvar för teamet. Kontinuitet och långsiktighet fungerar inte, personalomsättningen är hög. Personalomsättning har varit problem i vissa stadsdelar vilket påverkar kontinuiteten. Otillräcklig budgettilldelning för bemanning av hela team. Otydlig ansvarsfördelning. Otillräcklig samordning övergripande för Staden. Slutsatser och åtgärder Ovan nämnda framgångsfaktorer och brister i förutsättningar talar för att det finns effektivare sätt att strukturera stadens arbete med SkolFam. Det skulle kunna ge en effektivare användning av såväl verksamhetsmässiga såsom ekonomiska medel. Under 2015 var 310 barn i åldersgruppen 7-12 år placerade i familjehem. Av dessa fick 233 barn tillgång till SkolFam. Målet bör vara att staden agerar samordnat och erbjuder Skolfam till alla barn som ingår i målgruppen. Det innebär att ytterligare cirka 80 barn behöver få tillgång till Skolfam team. Ett team med heltidstjänster har en rekommenderad volym på 22 barn. Samtidigt finns team i Göteborg som har en viss överkapacitet och kan ta emot några fler barn. De utmaningar som staden står inför kan grupperas i fem områden; 1. Heltidstjänster i teamet psykolog och specialpedagog 2. Tydlig ledning och styrning 3. Samordnare för Göteborgs Stad 4. Samordnare operativ nivå 5. Ekonomi och Administration Heltidstjänster i teamet psykolog och specialpedagog Teamet består av två fasta funktioner, en psykolog och en specialpedagog. Till teamet tillkommer de personer som är viktiga för barnet, som varierar utifrån vilket barn som är aktuellt. Det är barnets ansvariga socialsekreterare som går in i teamet, samt i möjligaste mån ansvarig familjehemssekreterare. SkolFam psykolog och specialpedagog arbetar i första hand genom de vuxna som finns närmast barnet i vardagen och blir inte viktiga vuxna för barnet. Ett team som arbetar heltid omfattar barn från kartläggning 1 till kartläggning 2 som är den mest arbetsintensiva perioden. Antalet skall beaktas som ett riktmärke som baseras på tidigare SkolFam satsningar. I utredningen har betonats vikten av att psykolog och specialpedagog arbetar på heltid med SkolFam och inte splittras i andra uppgifter och verksamheter. Det upplevs också som svårare att rekrytera till tjänster som inte är 11

18 heltidstjänster. Heltidsbemannade team torde kunna leda till en effektivare användning av såväl verksamhetsmässiga såsom ekonomiska medel. Tydlig ledning och styrning Styrgrupp för stadengemensam samordning För att bidra till en ökad likvärdighet inom Skolfam i Göteborg Stad krävs att det finns en tydlig ledning och styrning av arbetet. Detta ansvar ligger på sektorscheferna inom individoch familjeomsorgen och inom utbildning. En styrgrupp för det strategiska arbetet och med uppföljningsansvar bör bildas. Styrgruppens arbete sätter särskilt fokus på Skolfamfrågan och gruppen bör arbeta för att skapa tydliga strukturer för arbetet som kan bära över tid. Styrgruppen har också att följa upp tillgången till Skolfam för målgruppen och resultatet av Skolfamarbetet. Styrgruppens uppdrag är att; Vägleda och styra SkolFam strategiska inriktning i Göteborgs stad Vägleda samordnaren i sin strategiska roll som samordnare för staden som helhet Med stöd av samordnaren göra en årsplan för arbetet med SkolFam Utse representanter till regionala och nationella nätverk etc. Tillse att en kommunikationsplan för SkolFamarbetet tas fram Ha en sammanhängande överblick om antal barn som står i kö och i vilka stadsdelar Följer upp och återrapportera till sektorerna att prioriterade aktiviteter genomförts och vilka resultat som uppnåtts. Samordnare för SkolFam Göteborg För att uppnå större likvärdighet i staden behövs en gemensam samordning av teamens arbete. En samordning behövs även för att samordna och driva det strategiska arbetet samt stötta ledning och styrning. Att som SkolFamteam komma utifrån och påverka skolsituationen kräver stöd, uppbackning och ett ständigt pågående utvecklingsarbete på hemmaplan. Som stöd behövs en arena där operativa frågor kan lyftas och nya arbetssätt utvecklas. Uppdraget är att: Delta i nationella nätverk. Göteborg sitter i styrgruppen och i arbetsutskottet. Samordna och stötta 1:e socialsekreterare i deras arbete att leda teamen Hålla i stadenövergripande möten med teamen Metodstöd för implementeringen av SkolFam i stadsdelarna. Idag hanterar varje stadsdel sina team utifrån de förutsättningar som står till buds. Manualen ska tolkas och användas på samma sätt. Det tolkas olika och nya frågor uppkommer. Öka informationen om SkolFam och varför det behövs. Behövs för att sprida kunskapen och därmed öka resultat för fler barn att nå kunskapsmålen. Öka samverkan med familjehem och biologiska föräldrar om SkolFam betydelse och betydelsen av att barnen når kunskapsmålen i skolan. Deras roll i arbetet med att ge barnen läsförståelse mm. 12

19 Samordnaren för SkolFam Göteborg bör också vara sammankallande och föredragande i styrgruppen. Samordning för Operativ nivå Teamets arbete bör ledas av 1:e socialsekreterare. För att arbetet ska lyckas är det viktigt att det för varje team finns en tvärsektoriell referensgrupp. Det är också viktigt att samverkan mellan skola och socialtjänst är formaliserad på ledningsnivå och att arbetet är tydligt prioriterat. En referensgrupp bestående av chefer från IFO-FH och Utbildning bör bildas till varje SkolFamteam som stöd i det operationella arbetet. 1:e socialsekreterare bör vara föredragande och sammankallande. Referensgruppens uppdrag är att; Vägleda och styra SkolFam operativa arbete Vägleda 1:e socialsekreterare i sin roll som samordnare för SkolFamteamet Ta fram en kommunikationsplan för SkolFamarbetet till berörda målgrupper Fördela platser till barn som tillhör målgruppen för SkolFam. Ha en sammanhängande överblick om antal barn som står i kö och vid behov ev. åtgärda detta genom samverkan med övriga stadsdelar Följa upp och återrapportera till sektorerna att prioriterade aktiviteter genomförts och vilka resultat som uppnåtts. Följa upp den ekonomiska fördelningen och redovisningen Förankringen på ledningsnivå är särskilt betydelsefull när arbetet med barnen väcker frågor som är av komplex natur och inte kan lösas på verksamhetsnivå. Referensgruppen ansvarar också för att problem lyfts till rätt nivå samt att kunskaper och erfarenheter från arbetet med barnen och nya evidensbaserade metoder sprids i resten av organisationen. Ekonomi och Administration Hösten 2013 tilldelade Staden stadsdelarna 5 mkr för SkolFam. År 2014 var tilldelningen 10 mkr och 2016 var tilldelningen knappt 11 mkr efter indexuppräkning. Sedan starten hösten 2013 har Staden genom resursfördelningsmodellen delat ut cirka 36 mkr. De tre stadsdelarna Angered, Västra Hisingen samt Östra Göteborg, har en tilldelning som tillåter en heltidsbemanning av ett SkolFamteam. Övriga sju stadsdelar har inte en tillräckligt stor tilldelning för att bemanna ett heltidsteam. Fördelningen sker via resursfördelningsmodellen. De stadsdelar som inte har tillräckliga resurser avsatta för att bemanna ett heltidsteam torde kunna nyttja sina ekonomiska resurser på ett effektivare sätt genom samorganisering/ finansiering av team. På så sätt kan även reglering av köbildning eller för litet barnunderlag i enskilda stadsdelar regleras och effektivare hanteras. Vidare möjliggör det en likabehandling av barn i behov av SkolFamteam. Då det är barn som är placerade långvarigt framhålls även vikten av att det är socialtjänsten som har ansvaret för målgruppen. En samordnare för SkolFam bör inrättas. Detta bör ske inom ram för stadsdelarnas budget. Stadsdelarna har möjlighet att omfördela medel från annan verksamhetsbudget till 13

20 SkolFam. Angered och Västra Hisingen är exempel på sådana stadsdelar som har avsatt mer medel för verksamheten än vad som är tilldelat via resursfördelningsmodellen. I det fall en stadengemensam styrgrupp och samordnare inrättas bör denna del av Skolfamarbetet följas upp under första halvåret 2018 och ny ställning tas kring eventuellt fortsatt behov av gemensam styrning av arbetet. Under första halvåret 2018 avser stadsledningskontoret också att följa upp hur hela Skolfamarbetet organiserats. Göteborg Annica Eriksson Sara Petersson Britta Timan Utbildning och Välfärd Utbildning och Välfärd Utbildning och Välfärd Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret 14

21 Frågeställningar till möte med representanter för SkolFam Hur har verksamheten sett ut under 2016 och fram till idag? Det vill säga: hur ser teamets sammansättning ut, antal barn och hur många kartläggningar som gjorts, kontakter med familjehem, skola etc. samt annat som ni tycker är värdefullt för mig att veta. 2. Vilka brister ser ni i er arbetssituation 3. Vad behöver ni för att göra verksamheten bättre eller få den att fungera? 4. Vad behövs för att vi ska få en sammanhållen arbetsmetod för staden som helhet 5. Hur ska SkolFam utvecklas här i Göteborg? 15

22 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0439/16 Yrkande från S, MP och V angående utredning av Skolfam Tidigare behandling Bordlagt den 10 februari 2016, 87. Handlingar Yrkande från S, MP och V den 10 februari Yttrande från L, M och KD den 10 februari Yttrande från SD den 1 mars Beslut Enligt yrkande från S, MP och V: Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam. Protokollsanteckningar Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 10 februari Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ulf Kamne Justerare Jonas Ransgård 1 (2)

23 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Yrkande angående utredning av Skolfam Skolfam är en metod för att stärka möjligheterna för barn och unga i familjehem att nå kunskapsmålen i skolan. Metoden syftar till att förbättra livschanserna för barn från utsatta miljöer utifrån en individuell kartläggning och genom sektorsövergripande specialinsatser. Det är angeläget att staden kan erbjuda detta stöd till alla barn som ingår i målgruppen. Vi vill därför ge Stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam och de ekonomiska konsekvenserna av detta. Det är också viktigt att få en jämförande analys av Skolfam relaterat till alternativa metoder. Kommunstyrelsen föreslås besluta att ge Stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam.

24 Göteborg den 10 februari 2016 Yttrande (L), (M), (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående utredning av Skolfam ÄRENDET Skolfam är en förebyggande arbetsmodell och arbetssätt för att stärka skolresultat för barn i familjehem med pedagogiken i centrum. Modellen har använts med framgång i Göteborg stad och andra kommuner i landet. Mellan 3 och 4 procent av alla barn blir någon gång placerade i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB). Det motsvarar ungefär ett barn i varje klass. Forskning och studier visar att placerade barn ofta underpresterar i skolan. Exempelvis har låga förväntningar från omgivningen en påverkan på resultaten i skolan. Vi har i såväl kommunfullmäktige som kommunstyrelsen tagit flera initiativ till att stärka arbetet kring familjehemsplacerade barn, bland annat har kommuncentrala riktlinjer kommit på plats. Stadsrevisionen har också vid ett flertal tillfällen riktat allvarlig kritik mot flera stadsdelar. Skolgången för placerade barn är en helt central fråga för den enskilde individen. I Alliansens budgetförslag föreslås också att modellen Skolfam ska utvecklas i alla stadsdelar, vilket vi även har drivit i flera ansvariga nämnder. Därför ställer vi oss bakom förslaget från den rödgröna minoriteten. Vi, samhället, har ett särskilt ansvar för att ge familjehemsplacerade barn det stöd som de behöver utifrån sina behov. Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna menar att satsningarna på deras skolgång är en investering i deras framtid.

25 Göteborg Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående utredning av Skolfam Sverigedemokraterna vill vara extremt tydliga: Vi kommer inte att vara en del i arbetet med att förankra övriga partiers misslyckade invandringspolitik. Sverigedemokraterna anser däremot att det är oerhört viktigt att alla barn i Sverige får en bra start i livet. Detta inkluderar i högsta grad skolgången. I synnerhet för dem som har det allra svårast. Det är viktigt både för individen själv, och för samhället som stort. Våra barn är en investering för framtiden. Vi ställer oss därför bakom yrkandet från S,MP och V. Men låt oss vara tydliga. Det är av yttersta vikt att vi inte ökar denna redan utsatta grupp. Dagens okontrollerade asyl- och anhörig invandring innebär i nuläget att ca 50 HVB hem i veckan öppnas för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. Vi har sett alldeles för många fall där vuxna dessutom ljuger om att de är barn., allt för att lura vårt givmilda system. Detta är en fullständig oacceptabel, och ohållbar situation.