SKOTTLANDSRESA NWS SPEYSIDE

Transkript

1 The Craigellachie Hotel SKOTTLANDSRESA med NWS till SPEYSIDE Dag 1 Tisdag 04 september

2

3 Lunch och vätske-depå i Pitlochry

4 Dalwhinnie

5 Provning i en hörna av butiken

6 med choklad av olika sorter till olika sorters whisky

7 Dag 2 Onsdag 5 september Vi börjar dagen med en riktigt rejäl frukost, med de traditionella alternativen för en skottish breakfast. Första stoppet blev efter några minuters resa, vid ett destilleri som inte tar emot besökare, vi fick nöja oss med fotografering. Naturligtvis skulle Skottlands stolthet, Highland cattels, fotograferas. Glenfiddich var dagens första destilleri, som ligger i en vacker miljö och hela destilleriområdet är fräscht.

8 Det blev en film om Glenfiddich historia och destillering och vackra landskapsbilder och så en kortare vandring genom destilleriet. Provningen bestod av 3 sorters whisky, tyvärr var det dom vanligaste sorterna 12, 15 och 18 år. De flesta av oss var bekanta med dem. Ingen av oss lär glömma damrummet

9 Andra destilleriet för dagen var Cardu och vi hoppades innerligt att det skulle bli en provning med överraskningar. Guiden Molly började med en doftprovning, för att vi skulle upptäcka hur olika man upplever dofter och det besannades. Rundvandringen var mycket traditionell och vi blev varse om att det mesta styrdes från datorer, men inte Spirit Safe, där sker övervakningen fortfarande av människan

10 Provningen inleddes av att Molly berättade om Cardus historia. Intressant berättelse om en driftig kvinna och hennes vedermödor att driva ett företag, det märkligaste var nog att hon inte fick äga det utan det skulle ägas av en man. Cardu är gaeliska och är namnet på gården där hon bodde. Företaget såldes till Jonnie Walker, men ägs i dag av Diageo. Provningen var mycket lyckad, Distillery exlusive bottling, föll alla i smaken och jag undrar om inte det blev en flaska av den sorten hos dom flesta av oss eftersom den bara såldes där. Vi avslutade dagen med middag på hotellet och en dram i baren Else-Maj och Olle

11 Dag 3 Torsdag 06 september Efter en regnig natt vaknade vi upp till blå himmel och frisk luft. Första anhalten var ett tunnbinderi, Speyside Cooperage. Just idag satte man ihop nya tunnor av gammalt material. Arbetstakten var hög vilket förklarades av att de som arbetar där jobbar på rakt ackord, dvs de får betalt per färdig och godkänd tunna. Guiden var mycket stolt över arbetsvillkoren som gör att tunnbindarna tjänar fantastiskt bra. De jobbar 7-17 och kan tjäna runt pund/år. Nackdelen är att de flesta bara klarar av att jobba till de är år gamla pga. att kroppen tar slut då. Man har ett lärlingssystem där man är lärling i 4 år, ingen teori utan bara praktik. När lärlingstiden är slut måste man genomgå en form av examensceremoni för att få kalla sig tunnbindare. Den går ut på att rulla lärlingarna i tjära och fjädrar och därefter blir dom runtrullade i en tunna. Första destilleriet som vi besökte den här dagen var McAllan. Anläggningen, som utifrån likande en hobbitby, hade invigts den 2 juni i år. Allt är helt nytt. Här produceras mängder av sprit i jämn kvalité i en process som till 100% är kontrollerad av sensorer och datorer. Alla tyckte inte att destilleriet hade någon själ men resultatet blir troligen bra när man väl fått ordning på sin nya process. Här fick vi smaka på det 63,5-procentiga destillatet som hälls i tunnorna. Destillatet smakar inte bra alls. Det händer alltså massor med smaken när spriten väl hamnat i sin tunna. mycket whisky åt Efter lunchen besökte vi Strathisla. Ett mycket gammalt destilleri, det äldsta fungerande på höglandet. Man tillverkar Chivas men har även en egen 12-årig single malt. Vi åkte hem och var mycket nöjda efter att ha fått titta på, och också smaka av, sinsemellan olika företag och deras produkter.

12 Dag 4 Fredag 07 september Efter en god frukost åkte vi iväg till destilleriet Cragganmore, inte så långt från vårt hotell. På vägen stannade vi till och tittade lite snabbt på ett nygammalt destilleri, Ballindalloch, vars ägare har tagit upp släktens gamla traditioner att destillera de ädla dryckerna. Destilleriet var dock inte öppet för besökare för tillfället. Inte långt därifrån låg sedan Cragganmore, som ägs av Diageo och som är en av deras sex ursprungliga Classic Malts. Destilleriet ligger inbäddat i en liten sänka längs med Spey River och har ett nyligen renoverat besökscenter. Cragganmore var ett av de första destillerierna som drog nytta av järnvägen för sina transporter. Strathspey Railway (numera nedlagd) byggdes 1863 och när Cragganmore byggdes sex år senare drog man ett privat sidospår till destilleriet. Cragganmore single malt är en viktig ingrediens i Old Parr och White Horse blended whiskies. De två vanligaste standardbuteljeringarna är en 12- åring och Distillers Edition som fått en extra finish på portvinsfat. Vi fick testa tre olika whiskysorter, men bara en från Cragganmore (deras destillers edition). De övriga två var från en serie som kallas Flora and Fauna och som skapades i början av 1990-talet av United Destillers Vintners, senare Diageo. Det har funnits 26 sorter från olika, ofta små destillerier men många håller nu på att ta slut. Vi fick smaka: Auchroisk 10 år, som är destilleriets enda officiella tappning och som släpptes 2001.

13 Dailuaine 16 år, sherrylagrad. Från ett stort destilleri i Speyside som mest levererar till blendedindustrin. Cragganmore, destillers edition som fått en extra finish på portvinsfat. Vi fick sitta i en ganska informell miljö, mer som ett vardagsrum medan de olika glasen bjöds runt. Det var både trevligt och gott.

14 Efter provningen åkte vi vidare till orten Forres. Efter en snabb lunch besökte vi Benromach som är ett distilleri grundat av Duncan McCallum and F.W. Brickman år Efter att ha haft olika ägare under åren stängde det Sedan 1994 ägs destilleriet av Gordon and Macphail från Elgin öppnades det åter officiellt av prins Charles skedde den första buteljeringen. Man låter allt få ta den tid det behöver på Benromach. Fermenteringen får ta mellan 3 till 5 dagar i washbacks av trä. Efter desilleringen fylls spriten i first fill casks och får ligga där i så många år som den behöver för att utvecklas till den kvalitet man vill uppnå. Vi hade en underbar guide (Alec) som med stor humor visade oss runt på destilleriet och som sedan ledde provningen. Vi fick prova fyra olika sorter:

15 Benromach Organic Benromach 10 år Benromach 15 år Benromach Peat smoke, där röksmaken kommer från fatet. Vi fick även ett litet smakprov på den gin som destilleriet precis har börjat producera. Den var väldigt mild. På hemvägen gjorde vi ett snabbt stopp på Glen Moray i Elgin, där några passade på att få ett snabbt smakprov. Kerstin och Jan Perninge

16 Dag 5 Lördag 08 september Efter lite sovmorgon och en stadig frukost bar det av till dagens första destilleri, som var Tomatin. Tomatin är gaelic och betyder Hill of the Juniper (en/enbuske) Eftersom Tomatin ligger mitt ute i ingenstans (enl dåtidens mått) byggdes hus inne på området där de anställda bor. Idag är det 80% av de anställda som bor på området. Ken var vår guide och provningsledare. Tomatin var en gång i tiden Skottlands största destilleri och hela produktionen gick till Glasgow för att användas i blended whisky. Med tiden kom man underfund med att blended inte var vägen till framgång och drog då ner produktionen till ¼ och satsade på maltwhisky. Idag är 95% av produktionen non peated. En vecka om året gör man peated whisky. Man använder då malt på 15ppm. Produktionen körs i 6 wash-stills och 6 spirit-stills. Kapaciteten är lit/vecka. Lagret idag ligger på fat. Man har 16 lagerhus varav många hyrs ut till andra destillerier. Förutom en skvätt av årets nydestillerade sprit provade vi 5 olika whisky - från en 4-åring till en 28- åring. Lagring sker på i stort sett alla förekommande fattyper Bilder från Tomatin

17

18 På väg mot Glenlivet passerade vi den gamla stenbron i Carrbridge Bilder från Carrbridge. Nästa stopp var som sagt Glenlivet där vår guide och provningsledare var Shirley. Grundaren George Smith var den förste att ansöka om certifikat för att legalisera tillverkningen. Detta sågs inte med blida ögon av hans konkurrenter. Han gick därför beväpnad dygnet runt för att freda sig. Produktionen använder idag 560ton malt per vecka. Detta ger c:a 10.5miljoner liter whisky per år. Planen är att utöka produktionen till 21miljoner liter under 2019 För detta använder man idag 7 wash-stills och 7 spirit-stills. Sortimentet består idag av 13 olika whiskysorter. Förutom en dram direkt från ett lagerfat provade vi 3 olika sorters whiskys 21-åring, 25-åring och en något rökig variant (Nádurra) Lite kuriosa. Ett tomt 250-liters fat kostar mellan Förr i tiden använde personalen något som kallas Copper Dog. Detta var ett kopparrör som sänktes ner i ett öppnat fat för att på så vis sno åt sig lite gratiswhisky. Kopparröret korkades igen, stoppades i byxbenet och fästes i livremmen med kedjan (se bild). Copper Dog kommer från att hunden är människans bästa vän och lämnar inte ägarens sida. Bilder från Glenlivet.:

19

20

21 Dag 6 Söndag 09 september Efter en stadig frukost lämnar vi hotell Craigellachie och styr kosan söderut mot Royal Lochnagar som ligger vid Drottning Elisabeths sommarslott Balmoral i Scotland. Destilleriet startade år På vägen passerades många pittoreska små byar och gamla stenbroar, vi åkte på Storbritaniens näst högst belägna väg där det fanns skidanläggning och många skidliftar. Väl framme vid Royal Lochnagar togs vi emot av vår guide Eric som visade en video om destilleriet sedan gick vi en snabb rundtur och efter det gick vi in i lagerhuset där Kurre fick pumpa upp en 32 årig sherrylagrad Royal Lochnagar. Uffe pumpade upp ur en tunna med 25 år gammal Lagvulin som vi sedan fick smaka tillsammans med en 12 årig Royal Lochnagar Royal Lochnagar är Diageos minsta destilleri, man tillverkar endast liter om året, ingen rökig whisky. Det är 6 anställda. Vår guide Eric var från Sydafrika och en underbar provningsledare. När vi anlände fick vi en skymt av Drottningen som skulle åka till kyrkan, fullt med folk som stod och vinkade. Destilleriet grundades 1823 av James Robertson, det brändes ner två gånger av konkurenter,år 1845 byggdes ett nytt destilleri av John Begg vid floden Dee. Namnet Royal Lochnagar fick man använda 1848 efter att Drottning Victoria givit dom den äran att lägga till Royal framför Lochnagar Här är lite bilder från Lochnagar:

22 Vi fortsätter sedan vår resa mot Edinburgh med ett lunchstopp i byn Breamar en charmig liten by. Vi passerar över Storbritaninens högst belägna väg.

23 Väl framme i Edinburgh sent på eftermiddagen tar vi in på Malmasion Hotell och gör oss i ordning för kvällens besök på Scottish Malt Whisky Society, provning av tre olika sorters whisky, en 9 årig Mannochmore 61 % styrka, en 21 årig från Macallan 54,1 % samt en 10 årig rökig från Ardmore på 61 %. Kvällen avslutas med en tre rätters middag, förrätt en carpaccio på gulbetor och rödbetor med citrus och whiskydressing, varmrätten var mör lammstek med saffransmos samt dessert en pannacotta med rabarberkompott. Sen kväll, efter en god natts sömn och en ordentlig frukost bar det av till flygplatsen för hemresa. Ulla & Torgny Olsson Eva & Kenneth Wahlström Dag 7 Måndag 10 september Hemresa from Edinburgh 11.25, Ankomst Arlanda 14.35

24